Yttrande över remissen Ett fönster av möjligheter - stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende

Transkript

1 Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0616/18 Handläggare Britta Timan, Erica Farberger Telefon: E-post: stadshuset.goteborg.se Yttrande över remissen Ett fönster av möjligheter - stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende Förslag till beslut I kommunstyrelsen Yttrande över remissen Ett fönster av möjligheter - stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende (SOU2017:112) i enlighet med bilaga 5 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande översänds till Socialdepartementet. Sammanfattning Göteborgs Stad har den 7 februari 2018 erhållit rubricerat betänkande på remiss. Yttrandet ska vara Socialdepartementet tillhanda senast den 15 maj Ärendet medger en bordläggning. Utredningen har haft i uppdrag att föreslå åtgärder för att stärka barnrättsperspektivet för barn som vistas i skyddat boende tillsammans med en vårdnadshavare. Skyddat boende föreslås regleras i socialtjänstlagen som en boendeinsats för den som behöver stöd och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp. Barn ska tas emot i ett sådant boende endast tillsammans med en vuxen vårdnadshavare. Skyddat boende blir därmed en ny placeringsform. Utredningen föreslår dessutom ett antal åtgärder som syftar till att stärka barnrättsperspektivet för barn i skyddat boende, t.ex. föreslås barnet blir ett eget rättsobjekt vid insats skyddat boende, skyddat boende föreslås bli en egen placeringsform och omfattas av tillståndsplikt och krav på utredning, planering och uppföljning som omfattar resterande placeringsformer för barn och unga och skolgången föreslås tryggas genom tydligare reglering av kommunens ansvar och ansvarsfördelningen mellan kommunerna. Författningsändringarna föreslås träda ikraft den 1 juli Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen tillstyrker förslagen men hänsyn taget till de i tjänsteutlåtandet beskrivna synpunkterna. Ekonomiska konsekvenser Utredningen menar att det kommer att uppstå kostnader för utredning, beslut och uppföljning av barnets ärende vid placeringen i skyddat boende, inklusive upprättande av vårdplan och genomförandeplan. I socialsekreterarens uppgifter kommer också att ingå att insatsen skyddat boende och andra eventuella insatser som barnet erhåller samordnas Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 1 (15)

2 såväl internt som externt, t.ex. med det skyddade boendet där barnet har placerats. Den sammanlagda kostnadsökningen för kommunerna är enligt utredningen ca 600 miljoner kronor. Stadsledningskontoret menar att utredningens kostnadsberäkning innefattar en grov underskattning av kommunernas ökade kostnader som följer av utredningens förslag. Utredningen kostnadsberäknar nästan uteslutande socialtjänstens utökade arbetsutgifter. Stadsledningskontoret vill framhålla att utredningens bedömning av dygnskostnaden för insatsen skyddat boende ligger lägre än den faktiska dygnskostnaden. Även utredningens bedömning om att kostnadsökningen dämpas genom minskade placeringstider till följd av förstärkt planering och uppföljning är orealistisk. Rådande bostadsbrist och brist på permanenta boendelösningar efter vistelsen i skyddat boende innebär att placeringstiderna inte kommer att kunna kortas i den omfattning som utredningen bedömer möjligt. I beräkningen saknas också de ökade kostnader som följer av de åtgärder som syftar till att trygga skolgången. Kostnader för ett ökat antal handläggare behöver också tas med i beräkningen. För Göteborgs Stad kan man anta ökade kostnader om cirka 130 miljoner kronor om året om utredningens förslag blir verklighet. Till dessa kan andra kostnader tillkomma vilka inte är medräknade i de 130 miljoner kronor såsom skola, tolk, handläggare. Flera av utredningens förslag, bland annat de som gäller bemanning och kvalitetskrav på de skyddade boendena föreslås närmare regleras i föreskrifter. Först när föreskrifterna beslutats klarläggs kraven och vilken kostnadsnivå det blir på skyddade boenden framöver. Stadsledningskontoret anser utifrån ovanstående att det finns en risk att de resurser som tillförs inte kommer att motsvara kommunernas faktiska kostnader för att genomföra föreslagna åtgärder. Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömer kostnadsökningarna till ca miljoner kronor, det vill säga nära fyra gånger så mycket som man beräknat i utredningen. SKL menar att utredningens kostnader är underskattade på flera områden men framförallt då de räknat på en allt för kort placeringstid och underskattat kostnaderna för placering då man enbart räknat ökade kostnader för barnen. Enligt SKL:s beräkningar kommer den föreslagna finansieringen av staten bara täcka en fjärdedel av de ökade kostnaderna, cirka 1700 mkr bedöms vara ofinansierade kostnadsökningar. För att förslagen ska kunna genomföras krävs en resursförstärkning som gör det möjligt för socialtjänsten att ta det utökade ansvaret. Den finansieringsmodell som finns i förslaget tar inte tillräcklig hänsyn till omfattningen av det utökade ansvaret. Barnperspektivet Varje barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling enligt artikel 6 i FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnet ska vidare enligt artikel 19 i samma konvention skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp. Studier tyder på att ungefär vart tionde barn i Sverige någon gång har upplevt våld mellan närstående vuxna. Mörkertalet antas vara betydande. Överlappningen mellan att som barn bevittna våld och att själv utsättas för våld är mycket stor. Båda formerna av utsatthet har mycket allvarliga konsekvenser, såväl akut som på kort och lång sikt. Våldet får negativa långsiktiga följder för barns psykiska och fysiska hälsa samt för deras utveckling. Våldet förstör och Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (15)

3 försvårar barnets förutsättningar inom alla områden, t. ex. möjligheten att kunna gå i skolan och att tillgodogöra sig undervisningen. Forskningen visar att självskadebeteende och kriminalitet är vanligare bland barn som har utsatts för våld än bland andra barn. Det är även väl belagt att den som upplevt våld löper ökad risk att som vuxen både utsättas eller utsätta andra för våld. Att ge barn verktyg och stöd att bearbeta sina upplevelser under och efter vistelsen i skyddat boende bör därför minska risken för våld senare i livet. Förslagen i betänkande bedöms stärka barnrättsperspektivet i samband med barnets vistelse i skyddat boende. Barn som vistas i skyddat boende kommer på ett påtagligt sätt att beröras genom att de synliggörs samt genom att de får hjälp med att bearbeta sina upplevelser. Mångfaldsperspektivet I utredningen uppskattas ungefär 70 procent av de barn och kvinnor som vistas i skyddat boende ha utländsk bakgrund. För att utlandsfödda ska ha samma möjligheter som andra att leva ett liv fritt från våld, kan det ibland krävas stora och långsiktiga insatser från samverkande aktörer. Att vara utsatt för våld av en närstående försvårar möjligheten att kunna etablera sig på arbetsmarknaden och bli en del av samhället. Många nyanlända är i yrkesverksam ålder och har både utbildning och erfarenhet som i större utsträckning bör tas tillvara, inte minst inom områden där det råder brist på arbetskraft. Att förbättra villkoren för våldsutsatta barn och vuxna i skyddat boende och stärka barnrättsperspektivet för barnen kan antas bidra till att personer med utländsk bakgrund snabbare får möjlighet att etablera sig i samhället. Mot den bakgrunden bidrar utredningens förslag till att öka integrationen för nyanlända i samhället. Ytterligare oproportionerligt våldsutsatta grupper av barn och unga är de som varken identifierar sig som pojke eller som flicka och de barn och unga som har funktionsnedsättningar. Utredningens förslag kan också för dessa grupper antas leda till en förbättrad situation då barn och unga inte längre ses som medföljande till sin förälder utan blir ett eget rättsobjekt vid skyddad boende. Barn och unga ges genom detta rätt till ett mer omfattande och mer individuellt anpassat stöd utifrån sin egen situation och behov. Jämställdhetsperspektivet Förslagen i betänkandet bedöms bidra till att uppfylla de jämställdhetsmål som avser mäns våld mot kvinnor, ekonomisk jämställdhet och jämställd hälsa. En överväldigande majoritet av de som placeras i skyddat boende är kvinnor och barn medan våldsutövarna vanligtvis är män. Stärkta insatser till barn och kvinnor i skyddat boende kan ge förutsättningar för att undkomma upprepat våld. Förstärkta insatser i rätt tid till utsatta barn förebygger både våldsutövande och våldsutsatthet liksom annan ohälsa på längre sikt. Kvinnor och män ska också ges samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. De kvinnor som erhåller insatsen kan antas kunna återgå i arbete eller öka sin sysselsättningsgrad i ett tidigare skede. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor. Barn och kvinnor i skyddat boende antas med utredningens förslag i högre utsträckning än tidigare få tillgång till insatser i form av Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (15)

4 skydd, stöd och vård som motsvarar deras behov. Kvaliteten på insatsen skyddat boende samt övriga insatser som ges vid behov bedöms också öka. Att på ett tidigt stadium identifiera behov och ge stöd för att bearbeta trauman minskar risken för långvariga problem. Miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektivet I Danmark och Norge har kvinnojoursrörelsen på samma sätt som i Sverige drivit utvecklingen för att ge skydd och stöd åt våldsutsatta kvinnor och medföljande barn. I Finland var däremot barnrättsorganisationer centrala för tillkomsten av skyddade boenden, vilket bl.a. har inneburit att ett barnrättsperspektiv redan från början varit tongivande i verksamheterna. Under senare år har Sveriges grannländer i lag reglerat insatsen skyddat boende och på olika sätt verkat för en professionalisering av insatsen. Barnen är egna rättssubjekt och kvalitetskraven har höjts. Tillsyn och/eller tillståndsplikt har införts. I kombination med de höjda kraven har detta bidragit till en kvalitetsutveckling i skyddade boenden. Bilagor 1. Sammanfattning av betänkandet Ett fönster av möjligheter - stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende (SOU2017:112) 2. Yttrande från SDN Angered 3. Yttrande från SDN Norra Hisingen 4. Yttrande från Social resursnämnd 5. Förslag till yttrande Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (15)

5 Ärendet Göteborgs Stad har den 7 februari 2018 erhållit rubricerat betänkande på remiss. Yttrandet ska vara Socialdepartementet tillhanda senast den 15 maj Ärendet medger en bordläggning. Stadsdelsnämnderna Norra Hisingen och Angered samt Social resursnämnd har yttrat sig över betänkandet. Ärendet har beretts i samverkan mellan stadsledningskontorets avdelning för individ- och familjeomsorg samt funktionshinder och juridiska avdelningen. Beskrivning av ärendet Barn som vistas i skyddat boende tillhör en av de mest sårbara grupperna i samhället. De har i allmänhet bevittnat eller själva utsatts för våld med potentiellt förödande konsekvenser för deras liv. Våldet har inte sällan pågått under flera år före vistelsen, ibland under barnets hela liv. Officiell statistik saknas, men Socialstyrelsen uppskattar att runt barn (och lika många vuxna) någon gång vistas i skyddat boende under ett år. Eftersom barn som vistas i skyddat boende vanligen betraktas som medföljare till en vårdnadshavare får de inget eget beslut om denna insats. Därigenom saknas krav på dokumentation och socialnämnden kan inte följa upp barnets behov av stöd och hjälp före, under och efter vistelsen. Det är vidare oklart om barnet överhuvudtaget är föremål för en socialtjänstinsats. I normalfallet saknas dokumentation om barnet hos såväl socialtjänsten som det skyddade boendet. Detta innebär att det är svårt för barn som har vistats i skyddat boende att i efterhand få närmare upplysningar om sin vistelse. Utan beslut om insatsen för barn finns heller inget underlag för officiell statistik över antalet barn som vistas i boendena. Barn som vistas i skyddat boende får vanligtvis inte de stöd- och behandlingsinsatser som deras utsatthet motiverar. Bristande samverkan och rutiner leder till att barnet många gånger blir utan skolgång vilket har negativa konsekvenser för barnets lärande. Det saknas även rutiner för att säkerställa barnets behov av vård. I boendet får barnet inte alltid relevant information och riskerar att inte känna sig delaktiga i det som händer. Då insatsen skyddat boende inte är reglerad eller tillståndspliktig finns inga fastställda kvalitetsvariabler och det finns inga garantier för att boendena är anpassade för barn och deras specifika behov. Skyddat boende har i praktiken kommit att betyda allt från ett hotellrum till en professionell verksamhet med dygnet runtbemanning och särskilda säkerhetsanordningar. Denna avsaknad av enhetliga krav medför uppenbara risker för berörda barn och vuxna och försvårar dessutom utvecklingsarbete i verksamheterna. Utredningens förslag Skyddat boende regleras i socialtjänstlagen och definieras juridiskt Skyddat boende föreslås regleras i socialtjänstlagen som en boendeinsats för den som behöver stöd och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp. Barn föreslås tas emot i ett sådant boende endast tillsammans med en vuxen vårdnadshavare. Skyddat boende blir därmed en ny placeringsform. Med detta följer att socialnämnden ska utreda, fatta beslut om och följa upp insatsen. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (15)

6 Skyddat boende ska vidare definieras i socialtjänstförordningen och avse ett boende inom socialtjänsten som tillfälligt tar emot enskilda som behöver insatser till skydd och stöd mot hot, våld eller andra övergrepp i förening med ett boende. Insatserna ska syfta till att skydda och stödja enskilda från att fortsatt utsättas för hot, våld eller andra övergrepp. Insatsen ska vid behov kunna erbjudas den som utsatts för brott av andra än närstående, exempelvis i samband med människohandel eller prostitution. Kvalitetskrav i skyddat boende Ett skyddat boende ska enligt förslaget ha tillräcklig bemanning och tillräckliga skyddsanordningar för att kunna erbjuda skydd mot hot, våld eller andra övergrepp. Boendet ska ha tillgång till personal dygnet runt som utan dröjsmål kan uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp. På de skyddade boenden som tar emot barn föreslår utredningen att ytterligare krav ska ställas. Boendet ska vara lämpligt för barn oavsett ålder och kön och där ska även finnas personal med kunskaper om barns behov och rättigheter. I boendet ska det också finnas en barnansvarig person. Inför anställning, uppdrag, praktiktjänstgöring eller liknande ska de skyddade boenden som tar emot barn göra en kontroll i belastnings- eller misstankeregistret. Skyddade boenden ska vara tillståndspliktiga Utredningen föreslår att skyddade boenden ska vara tillståndspliktiga. En enskild verksamhet som driver skyddat boende ska ansöka om tillstånd hos IVO för att få bedriva verksamheten. Kommuner och landsting som driver skyddat boende ska anmäla denna verksamhet till IVO. IVO utövar redan i dag tillsyn över skyddade boenden. Det nya förfarandet med tillstånds- och anmälningsplikt innebär inte någon ändring vad gäller kommunens yttersta ansvar för att de insatser som ges till enskilda i form av skyddat boende är av god kvalitet. Likaså kvarstår kommunens ansvar för kontroll och uppföljning av insatser som socialnämnden lämnar över till en annan utförare, t.ex. en enskild verksamhet som driver skyddat boende. Skyddat boende blir en ny placeringsform Socialnämnden ska enligt utredningens förslag fatta beslut enligt 4 kap. 1 SoL även vad gäller de barn som följer med en vårdnadshavare till skyddat boende. Om barnet har två vårdnadshavare, måste dock båda samtycka till insatsen. I de allra flesta fall bedömer utredningen att ett sådant samtycke kommer att kunna erhållas. I de fall då detta inte blir möjligt ska socialnämnden få besluta om åtgärden med bara den ena vårdnadshavarens samtycke, om detta krävs med hänsyn till barnets bästa. Det finns redan i dag ett regelverk för barn som placerats utanför hemmet, t.ex. i ett hem för vård eller boende (HVB). Det nu gällande regelverket kommer med utredningens förslag även att omfatta den nya placeringsformen skyddat boende. För barn i skyddat boende betyder det att socialnämnden ska verka för att barnet får god vård, lämplig utbildning och den hälso- och sjukvård som barnet behöver. Socialnämnden ska vidare noga följa vården av de barn och unga (18 20 år) som vistas i ett skyddat boende, bl.a. genom regelbundna personliga besök i boendet och enskilda samtal med barnet eller den unge. Det ska också finnas en särskilt utsedd socialsekreterare för barn och unga som placeras i skyddat boende. Socialnämnden ska upprätta en vårdplan för den som placeras i skyddat boende och en genomförandeplan för barn och unga som vistas i sådant boende. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6 (15)

7 Barnet ska få tillgång till hälso- och sjukvård En viktig förutsättning för att barn i skyddat boende ska få den hälso- och sjukvård som de behöver är att deras behov synliggörs. Barn och unga föreslås därför, på motsvarande sätt som gäller vid andra placeringar utanför hemmet, erbjudas en hälsoundersökning. Kommunen ska även ingå en överenskommelse med landstinget om ett samarbete i fråga om barn och unga som placeras i skyddat boende, på samma sätt som gäller vid andra placeringar. De allvarliga konsekvenserna av att leva med våld innebär att barnen, i olika grad, behöver professionell hjälp att bearbeta sina upplevelser. Utredningen bedömer att alla barn i skyddat boende vid behov måste få tillgång till behandling inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Barnets rätt till skolgång ska säkerställas När barnet behöver byta skola till följd av vistelsen i skyddat boende behövs båda vårdnadshavarnas samtycke. För att säkerställa att barn i skyddat boende ska kunna fullfölja sin skolgång även när det saknas samtycke från båda vårdnadshavarna, föreslås socialnämnden få besluta om åtgärden med bara en vårdnadshavares samtycke, om det krävs med hänsyn till barnets bästa. Elever som vistas i skyddat boende i en annan kommun än hemkommunen ska, på samma sätt som gäller för elever som vistas i HVB, ha rätt att bli mottagen i en grundskola eller grundsärskola där eleven vistas. Elever i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan ska ha rätt att fullfölja sin utbildning i den nya vistelsekommunen, och kunna fullfölja den tidigare utbildningen i hemkommunen om de återvänder dit. För elever som till följd av sin vistelse i skyddat boende riskerar att förlora sin tidigare skolplats ska det finnas en möjlighet att under en viss tid få behålla platsen. Även rätten till skolskjuts förstärks. Barnet ska vara fredat från våld Utredningen har inte haft i uppdrag att lämna förslag som avser umgänge med barn som vistas i skyddat boende. Utredningen har dock återkommande tagit del av uppgifter som väcker allvarliga frågor om hur barnets bästa beaktas vid umgänge med den förälder som samtidigt är misstänkt förövare och som vistelsen i skyddat boende avser att skydda barnet ifrån. Utredningen föreslår därför att särskilda utbildningsinsatser ska riktas till domstolar och familjerätter om barns situation i skyddat boende. Utredningen föreslår vidare att regeringen bör uppdra åt Socialstyrelsen att utveckla en modell för barns umgänge med en misstänkt förövare som utgår från barnets perspektiv och förövarens ansvar för våldet. Regeringen bör vidare låta utreda hur bestämmelsen om umgängesstöd tillämpas i praktiken. Barnet ska få en trygg utflyttning Tillgång till permanent bostad samt fortsatt vård och stöd är viktiga förutsättningar för att tiden efter vistelsen i skyddat boende ska bli trygg för barnet. Socialtjänsten behöver planera för detta redan i inledningsskedet av barnets placering. På grund av de svårigheter att erhålla bostad som i dag råder för den som utsatts för våld i nära relationer föreslår utredningen att socialnämnden särskilt bör beakta denna grupp när den vidtar åtgärder, eller bevakar att åtgärder vidtas, för att skapa en god samhällsmiljö, t.ex. vad gäller tillgång till bostäder. Kommuner bör även förstärka samarbetet med kommunala och lokala bostadsföretag i syfte att förbättra möjligheten för våldsutsatta och deras barn att få tillgång till boende. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7 (15)

8 Officiell statistik och kvalitetsuppföljning Barns vistelse i skyddat boende föreslås ingå i den officiella statistiken. Statistiken bör kompletteras av kvalitetsuppföljningar och Socialstyrelsens öppna jämförelser. Information för stärkt delaktighet IVO föreslås ta fram information till barn och unga i skyddat boende på motsvarande sätt som gäller för andra placeringsformer utanför hemmet. Ett nationellt och enhetligt informationsmaterial som riktar sig till barn som placeras i skyddat boende bör utvecklas och spridas. Stärkt kunskap om barn i skyddat boende Kunskap om det nya regelverket föreslås spridas via befintliga strukturer för kompetensstöd och i första hand genom det nationella och regionala kompetensstöd som Socialstyrelsen, länsstyrelserna och Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet i dag ger på regeringens uppdrag. Även SKL bör på ett tydligt sätt knytas till och ingå i arbetet med kunskapsspridningen, liksom andra relevanta aktörer inom området. Chefer och politiker inom socialtjänst och hälso- och sjukvård är centrala målgrupper för att säkerställa att reglerna tillämpas i praktiken. De verksamheter som bedriver skyddat boende bör erbjudas kompetensstöd för att kunna efterleva de nya kraven och fortlöpande utveckla kvaliteten i sina verksamheter. Socialstyrelsen föreslås få i uppdrag att ansvara för det nationella kunskapsstödet till dessa verksamheter. Remissinstansernas yttrande SDN Angered Stadsdelsnämnden Angered tillstyrker förslagen i utredningen. Nämnden är i huvudsak positiv till utredningens förslag. Utredningens förslag bedöms öka rättssäkerheten för barn som placeras i skyddat boende och kvalitén på den vård och det stöd som barnen får. Genom att barnet blir ett eget rättsobjekt vid placering i skyddat boende kommer insatsen att planeras och följas upp utifrån barnet behov och barnet kommer i större utsträckning att få sina egna behov av vård och stöd tillgodosedda. Barnets skolgång kommer att tryggas i större omfattning och förutsättningarna för en trygg utflyttning med rätt stöd på lång sikt ökar. Även de föreslagna åtgärder som innebär att barn i större utsträckning än i dag ska få information om sina rättigheter är positiva, eftersom det leder till en ökad delaktighet. Nämnden anser dock att utredningens kostnadskalkyl innefattar en underskattning av kommunernas ökade kostnader som följer av utredningens förslag. Förslagen får såväl administrativa som ekonomiska konsekvenser för kommunerna. Socialtjänsten kommer främst att påverkas genom utökade arbetsuppgifter. Den rådande bostadsbristen och bristen på permanenta boendelösningar efter vistelsen i skyddat boende innebär att placeringstiderna inte kommer att kunna förkortas i den omfattning som utredningen bedömer möjligt. I kostnadsberäkningen saknas vidare de ökade kostnader som följer av de åtgärder som syftar till att trygga skolgången. Nämnden anser utifrån ovanstående att det finns en risk att de resurser som tillförs inte kommer att motsvara förvaltningens faktiska kostnader för att genomföra föreslagna åtgärder. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8 (15)

9 I Göteborgsområdet råder redan i dag en brist på platser i skyddat boende. Nämnden ser en risk för ytterligare brist på skyddade boenden till följd av föreslagen tillståndsplikt och de ökade krav på bemanning, kompetens, administration och lokalutformning som följer av utredningens förslag. Det finns en risk för att små boenden och de kvinnojourer som bedrivs ideellt inte klarar av att ställa om till de ökade kvalitetskraven, vilket i sin tur kan leda till brist på skyddade boenden under en omställningsperiod. Nämnden anser därför att det bör övervägas att skjuta fram datum för införande alternativt addera en period för övergång/omställning till de höjda kvalitetskraven. Avslutningsvis framhåller nämnden att utredningens föreslagna åtgärder kommer innebära ett behov av att se över och tydliggöra ansvarsfördelning och samordning inom Göteborgs stad; mellan stadsdelar, mellan individ- och familjeomsorg samt funktionshinder och de nya nämnderna för förskola respektive grundskola. Detta arbete behöver samordnas. Nämnden ser också gärna att det behov av kompetenshöjande insatser som följer av föreslagna åtgärder samordnas för staden. SDN Norra Hisingen Stadsdelsnämnden Norra Hisingen tillstyrker utredningens förslag med de synpunkter som framgår av tjänsteutlåtande och med särskilt beaktande av de ekonomiska konsekvenser som förslagen innebär för kommunerna. Nämnden är i huvudsak positiv till utredningens förslag. Föreslagna åtgärder bedöms öka rättssäkerheten för barn som placeras i skyddat boende och kvaliteten på den vård och det stöd som barnen får. Genom att barnet blir ett eget rättsobjekt vid placering i skyddat boende kommer insatsen att planeras och följas upp utifrån barnets behov och barnet kommer i större utsträckning att få sina egna behov av vård och stöd tillgodosedda. Barnets rätt till utveckling, lärande och undervisning i enlighet med stärks och förutsättningarna för en trygg utflyttning med rätt stöd på lång sikt ökar. Att insatsen skyddat boende blir tillståndspliktig och omfattas av samma regelverk som övriga placeringsformer för barn och unga kommer på sikt att öka kvaliteten på insatsen vilket också det är positivt. Även de föreslagna åtgärder som innebär att barn och unga i större utsträckning än idag ska få information om sina rättigheter är positiva då detta bedöms leda till en ökad delaktighet och känsla av egenmakt för barnet. Utredningens förslag innebär en tydlig ambitionshöjning av arbetet kring våld i nära relationer till exempel genom att barnet ska ha ett eget beslut som ska föregås av en utredning. Insatsen ska noga följas och det ska finnas en särskilt utsedd socialsekreterare för barnet. Detta innebär ökad administration och en ökad arbetsbelastning och tillika ökade kostnader för personal och kompetenshöjande insatser. Genom ökade kvalitetskrav på de skyddade boendena kommer dygnskostnaden för en placering att öka markant, vilket i sin tur kommer att medföra att även kommunernas placeringskostnader kommer att öka kraftigt. Nämnden anser att utredningens kostnadsberäkning innefattar en grov underskattning av kommunernas ökade kostnader som följer av utredningens förslag, till exempel kan nämnas att utredningens bedömning av dygnskostnaden för insatsen skyddat boende ligger lägre än den faktiska dygnskostnaden. Även utredningens bedömning om att kostnadsökningen dämpas genom minskade placeringstider till följd av förstärkt planering och uppföljning är orealistisk. Rådande bostadsbrist och brist på permanenta boendelösningar efter vistelsen i skyddat boende innebär att placeringstiderna inte kommer att kunna kortas i den omfattning som utredningen anser. I beräkningen saknas också de ökade kostnader som följer av de åtgärder som syftar till att trygga skolgången. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9 (15)

10 Nämnden känner en stark oro för att de resurser som tillförs inte kommer att motsvara förvaltningens faktiska kostnader för att genomföra föreslagna åtgärder. Nämnden ser också en risk för ytterligare brist på skyddade boenden till följd av föreslagen tillståndsplikt och de ökade krav på bemanning, kompetens, administration och lokalutformning som följer av utredningens förslag. Det finns en risk för att små boenden och de kvinnojourer som bedrivs ideellt inte klarar av att ställa om till de ökade kvalitetskraven, vilket i sin tur kan leda till brist på skyddade boenden under en omställningsperiod. Nämnden framhåller att det bör övervägas om datumet för införande kan skjutas fram för att underlätta omställningen alternativt undersöka om övergångsregler som ger möjlighet till en successiv omställning till de höjda kvalitetskraven kan införas. Nämnden ser även en risk för att de skyddade boendena inte kommer att ha samma möjlighet som idag att ta emot våldsutsatta med medföljande barn akut, utan beslut från socialtjänsten. De höjda kvalitetskraven innebär att verksamheten blir dyrare och att verksamheten i mindre utsträckning kommer att ha råd att ta emot ofinansierade placeringar. Av utredningen framgår inte tydligt om t.ex. finansiering via föreningsbidrag skulle kunna användas till akuta platser. Det framgår inte heller huruvida det är tillåtet för boendena att ta emot barn i boendet utan placeringsbeslut. Här ser nämnden behov av ett förtydligande. I utredningen tydliggörs bosättningskommunens fortsatt ansvar för barnet och dennes vårdnadshavare när kommunen placerat i ett skyddat boende i annan kommun. Detta anser nämnden vara positivt. Däremot framgår det inte tydligt av utredningen vilken kommun som har ansvar för att planera för och ordna permanent boende efter utflytt när vårdnadshavaren inte vill eller kan flytta tillbaka till bosättningskommunen. Nämndens erfarenhet är att det ofta är mycket svårt att få till en samverkan mellan bosättningskommunen och vistelsekommunen gällande permanent boende efter vistelsen i skyddat boende för målgruppen. Nämnden framhåller att de föreslagna åtgärder, i de fall de blir verklighet, kommer att innebära ett behov av att se över och tydliggöra ansvarsfördelning och samordning inom Göteborgs stad; mellan stadsdelar, t.ex. gällande byte av skola vid placering i skyddat boende i annan stadsdel, samt mellan Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder och de nya nämnderna för förskola respektive grundskola. Detta arbete behöver samordnas. Nämnden ser också gärna att det behov av kompetenshöjande insatser som följer av föreslagna åtgärder samordnas för staden. Social Resursnämnd Social resursnämnd tillstyrker förslagen med följande kommentarer. Nämnden anser att det är en fördel att skyddade boenden likställs med HVB, till exempel när det gäller krav på tillstånd för att bedriva boende och krav på registerkontroll på de som deltar i verksamheten. Detta gör att kommunen får bättre överblick av utbudet och att personer som inte bedöms lämpliga inte kan bedriva eller arbeta i verksamheter för målgrupper som redan är mycket utsatta. Nämnden anser dock att det är oroade att utredningen endast föreslår att det enbart ska finnas en nivå av skyddat boende och att det blir upp till varje enskild socialnämnd att bedöma lämplig nivå på insatser. De kvalitetskraven som föreslås, när det gäller Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10 (15)

11 personalnivå och skalskydd, ser dock nämnden kan ha effekten att verksamheterna drivs till en alltför hög ambitionsnivå vilket bland annat kan få konsekvensen att många ideella kvinnojourer slås ut från marknaden. Nämnden anser att en sådan utveckling vore mycket olycklig. Social resursnämnd anser att man bör ompröva möjligheten att låta insatsformen innehålla fler nivåer. Nämnden förordar åtminstone två nivåer och att därmed inte lämna det helt till varje socialnämnd att hitta sina egna nivåer. Förutom den nivå som nu beskrivs i förslaget skulle det kunna finnas ytterligare en nivå som exempelvis kan bygga på omfattningen av verksamhet som idag bedrivs i väldigt många välfungerande ideella kvinnojourer. I förslaget finns vissa särskilda krav för skyddade boenden som skall ta emot barn. Det är bland annat ett så kallat skall-krav att ta emot alla barn oavsett ålder och kön. Nämnden förstår resonemanget att man vill sträva efter att inte splittra syskon med samma vårdnadshavare, men ser inte att det är rimligt att verksamheten inte skall kunna göra undantag från denna regel, särskilt i kollektivboenden. Det vore mer angeläget att verka för ett utbud av olika alternativ som kan passa särskilda behov. Ett aktivt utvecklingsarbete har genomförts för att förbättra situationen för barnen på skyddade boenden. Trots att kvaliteten förbättrats blir barnens behov och situation inte alltid blir synliggjorda, utredda och tillgodosedda. Ibland utreds inte heller föräldraförmågan eller behovet av föräldrastöd i den omfattning som skulle vara önskvärt. Det är viktigt och angeläget att dessa barns behov blir fortsatt synliggjorda och betänkandets förslag bedöms av social resursnämnd i hög grad bidra till detta. Nämnden ser positivt på att dessa barns möjlighet till eget stöd och insatser blir likställda andra placerade barns. Nämnden beskriver en viss risk med förslaget om att barnet ska få ett eget beslut om insats. Detta tros leda till att vårdnadshavare kan tveka att söka just skyddat boende som insats och istället välja en insats som inte kräver att barnet har en insats för egen del. Social resursnämnd ställer sig positiv till förslaget om att utöka socialtjänstens befogenheter om att fatta beslut om barnplacering på skyddat boende utan samtycke från båda vårdnadshavarna. Nämnden lyfter också fram att man i förslaget i större utsträckning än vad nu är fallet bör se över de rättsliga möjligheterna att stötta hyresvärdar som underlättar ett skäligt byte av hyresrätt för den som behöver byta bostad på grund av våldsutsatthet. Bristen på bostäder är det enskilt största bekymret när det gäller boende till våldsutsatta. Bristen gör att även personer som på egen hand skulle kunna lösa sin situation måste söka boende via socialtjänsten. Det innebär också att våldsutsatta och deras barn blir kvar i skyddade boenden, på kvinnojourer och andra särskilda boenden även efter skyddsbehovet är tillgodosett. Detta är olyckligt då ingen bör bo längre än nödvändigt i institutionsmiljö. Social resursnämnd bedömer att de kostnadsberäkningar som gjort i utredningen inte är realistiska. Nämnden ser det som nödvändigt att man, om man går vidare med förslagen i betänkandet, ser över beräkningarna och tar hänsyn till de bedömningar som har gjorts av SKL när det gäller förväntade kostnadsökningar. För att förslagen skall kunna genomföras krävs en resursförstärkning som gör det möjligt för socialtjänsten att ta det Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11 (15)

12 utökade ansvaret. Den finansieringsmodell som finns i förslaget tar inte tillräcklig hänsyn till omfattningen av det utökade ansvaret när det gäller handläggning av barnens ärende, såsom utredning, genomförandeplan, barnsamtal, uppföljningskontakter och så vidare. Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret anser att förslagen bör tillstyrkas med hänsyn taget till nedanstående synpunkter. Det finns ett behov av att öka tillgången till adekvata insatser till barn som vistas i skyddat boende då dessa många gånger inte får de stöd- och behandlingsinsatser som deras utsatthet motiverar. De i utredningen föreslagna åtgärderna bedöms öka rättssäkerheten för barn som placeras i skyddat boende och kvaliteten på den vård och det stöd som barnen får. Genom att barnet blir ett eget rättsobjekt vid placering i skyddat boende kommer insatsen att planeras och följas upp utifrån barnets behov och barnet kommer i större utsträckning att få sina egna behov av vård och stöd tillgodosedda. Barnets rätt till utveckling, lärande och undervisning stärks och förutsättningarna för en trygg utflyttning med rätt stöd på lång sikt ökar. Att insatsen skyddat boende blir tillståndspliktig och omfattas av samma regelverk som övriga placeringsformer för barn och unga kommer på sikt att öka kvaliteten på insatsen. Även de föreslagna åtgärder som innebär att barn och unga i större utsträckning än idag ska få information om sina rättigheter är positiva då detta bedöms leda till en ökad delaktighet och känsla av egenmakt för barnet. Stadsledningskontoret anser också att förslaget om att utöka socialtjänstens befogenheter om att fatta beslut om barnplacering på skyddat boende utan samtycke från båda vårdnadshavarna är positivt. Sekretessbestämmelse för uppgifter om skyddade boenden hos kommunerna Utredningen bedömer att det behövs en ny sekretessbestämmelse för uppgifter om adresser till skyddade boenden i tillståndsgivningen hos IVO. Något motsvarande behov av sekretessbestämmelse anses dock inte finnas hos kommunerna. Enligt utredningen har det inte framkommit någon problembild kring frågan om sekretess hos kommunerna. Vidare anser utredningen att adressuppgifter till skyddade boenden kan sekretessbeläggas med stöd av 26 kap. 1 offentlighets- och sekretesslagen, OSL. Enligt stadsledningskontorets mening finns det starka skäl att införa en ny sekretessbestämmelse för uppgifter om adresser till skyddade boenden även hos kommunerna. Det är inte relevant att utgå från hur problembilden ser ut i dag då uppgifter om skyddade boenden kommer att bli mer åtkomliga hos kommunerna om det införs en ny skyldighet att tillhandahålla och erbjuda sådana boenden. Kommunerna kommer i större utsträckning att driva boenden i egen regi och ingå fler avtal med externa utförare. Uppgifter om vilka skyddade boenden kommunerna har i egen regi och uppgifter om skyddade boenden i ingångna avtal finns inte enbart som en del av den enskildes ärende. Det går därmed inte att sekretessbelägga samtliga uppgifter om skyddade boenden i kommunen med stöd av 26 kap. 1 OSL. Om adressuppgifterna sekretessbeläggs hos IVO kommer en angelägen förövare vända sig till kommunerna för att få samma uppgift. Ett bristande sekretesskydd hos kommunerna för adressuppgifter till skyddade boenden kommer att drabba såväl de skyddsbehövande som personalen på boendena. Ett fullgott skydd för dessa uppgifter är särskilt angeläget i ärenden där hotbilden är stor. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12 (15)

13 Det saknas skyldighet att erbjuda den specifika insatsen skyddat boende i dag Utredningen menar att många av förslagen i betänkandet enbart är en formalisering av socialtjänstens befintliga åtaganden och skyldigheter och att förslagen bara innebär en ambitionshöjning vad gäller bland annat kvaliteten i skyddade boenden. Som stöd för denna tolkning hänvisas till förarbetsuttalanden till 5 kap. 11 socialtjänstlagen, SoL. Där anges att alla kommuner bland annat måste kunna erbjuda ett skyddat boende till de kvinnor som har behov av detta. Vidare hänvisas till direktivet 2012/29/EU av den 25 oktober 2012 om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem samt om ersättande av rådets rambeslut 2001/220/RIF (Brottsofferdirektivet) och Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen) som stöd för denna tolkning. SKL:s expert delar inte utredningens uppfattning att det redan enligt nu gällnade rätt föreligger en skyldighet för socialnämnden att ansvara för och erbjuda den specifika insatsen skyddat boende. SoL är en ramlag som ger kommunerna långtgående friheter att anpassa sin verksamhet efter lokala förutsättningar och enskildas behov och denna begränsas bara i den mån det i lag finns bestämmelser som inskränker den. I 5 kap. 11 SoL påtalas endast socialtjänstens särskilda ansvar för brottsoffer och deras närstående. Stadgandet är inte någon rättighetsbestämmelse och enskilda beviljas inte insatser med stöd av den. Insatser ges i stället som bistånd enligt 4 kap. 1 SoL när den enskilde inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt. Valet av åtgärder beror på förhållandena i det enskilda fallet. Den enskilde har ingen ovillkorlig rätt att få en viss bestämd insats. Skyddat boende är inte en placeringsform enligt SoL. I SoL anges endast HVB, stödboende och familjehem som placeringsformer för personer som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna. Det går därmed inte att hävda att kommunerna är skyldiga att tillhandahålla en insats som är helt oreglerad. De förarbetsuttalanden som hänvisas till har inte kompletterats med uttryckliga lagändringar vad gäller kommunernas ansvar för skyddade boenden. Uttalandena kan därför inte ges en självständig betydelse vid tolkningen av gällande rätt. Vad gäller Brottsofferdirektivet ålägger direktivet medlemsstaterna att vidta vissa åtgärder för att bland annat säkerställa att brottsoffer får lämpligt stöd och skydd. I Istanbulkonventionen anges att parterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att tillhandahålla lämpliga och lättillgängliga skyddade boenden i tillräckligt antal. Varken i Brottsofferdirektivet eller Istanbulkonventionen anges således att kommunerna ska ansvara för skyddade boenden. En definition på vad som avses med ett skyddat boende saknas dessutom i både direktivet och konventionen. Stadsledningskontoret delar SKL:s experts bedömning att det genom förslaget regleras en ny skyldighet för kommunerna. Detta får konsekvenser för finansieringen av förslagen. Vid införandet av nya insatser gäller finansieringsprincipen och hela insatsen ska kostnadsberäknas. Enligt SKL:s experts bedömning kommer den totala kostnaden för kommuner och landsting avseende en reglering av skyddade boenden vara cirka miljoner kronor. Eftersom utredningen endast anser att det är fråga om en ambitionshöjning finns en överhängande risk att förslagen inte kommer att finansieras helt. Placeringsbeslut av barn på skyddat boende Utredningens förslag innebär att barn bara får tas emot i skyddat boende tillsammans med en vuxen vårdnadshavare. Placeringsbeslutet förutsätter att även den andra Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 13 (15)

14 vårdnadshavaren samtycker till insatsen. I de fall båda vårdnadshavarna inte är överens föreslås socialnämnden kunna besluta om placering i skyddat boende i strid med en vårdnadshavares vilja. Så länge insatsen beviljats till den våldsutsatta vårdnadshavaren, och barnet betraktats som medföljande, har inga uppgifter registrerats på barnet, och vårdnadshavandeskap eller partsinsyn har inte kunnat användas för att få tillgång till sekretessbelagd information. Rätten att som vårdnadshavare ta del av uppgifter som rör ens barn och framför allt rätten till partsinsyn kan komma att tvinga socialnämnder att lämna ut uppgifter om var barnet befinner sig, och uppgifter som har framkommit i samband med insatser för barnet, även till den vårdnadshavare som insatsen avser att skydda barnet från. Detta kan göra att vissa våldsutsatta vårdnadshavare väljer att inte söka hjälp hos socialtjänsten, av rädsla för att uppgifterna om var de finns kan komma att röjas till den misstänkta förövaren. Även om stadsledningskontoret i de allra flesta avseenden anser att den föreslagna regleringen kommer att medföra avsevärda förbättringar för de barn som är medföljande till våldsutsatta vårdnadshavare, så kvarstår en rad frågetecken om hur socialtjänsten ska kunna skydda barnen utan att samtidigt anklagas för att ta den ena vårdnadshavarens parti. Detta gäller i synnerhet i infekterade vårdnadstvister. Ekonomiska konsekvenser Utredningen menar att det kommer att uppstå ökade kostnader kopplade till socialtjänstens utökade arbetsuppgifter. Den sammanlagda kostnadsökningen för kommunerna uppgår enligt utredningen till ca 600 miljoner kronor. Stadsledningskontoret menar att utredningens kostnadsberäkning innefattar en grov underskattning av kommunernas ökade kostnader som följer av utredningens förslag. Utredningen kostnadsberäknar nästan uteslutande socialtjänstens utökade arbetsutgifter. Stadsledningskontoret vill framhålla att utredningens bedömning av dygnskostnaden för insatsen skyddat boende ligger lägre än den faktiska dygnskostnaden. Även utredningens bedömning om att kostnadsökningen dämpas genom minskade placeringstider till följd av förstärkt planering och uppföljning är orealistisk. Rådande bostadsbrist och brist på permanenta boendelösningar efter vistelsen i skyddat boende innebär att placeringstiderna inte kommer att kunna kortas i den omfattning som utredningen bedömer möjligt. I beräkningen saknas också de ökade kostnader som följer av de åtgärder som syftar till att trygga skolgången. Kostnader för ett ökat antal handläggare behöver också tas med i beräkningen. Flera av utredningens förslag, bland annat de som gäller bemanning och kvalitetskrav på de skyddade boendena föreslås närmare regleras i kommande föreskrifter. Först när föreskrifterna beslutats klarläggs kraven och vilken kostnadsnivå det blir på skyddade boenden framöver. Stadsledningskontoret anser utifrån ovanstående att det finns en risk att de resurser som tillförs inte kommer att motsvara kommunernas faktiska kostnader för att genomföra föreslagna åtgärder. För att förslagen ska kunna genomföras krävs en resursförstärkning som gör det möjligt för socialtjänsten att ta det utökade ansvaret. Den finansieringsmodell som finns i förslaget tar inte tillräcklig hänsyn till omfattningen av det utökade ansvaret. Konsekvenser för ideella kvinnojourer Stadsledningskontoret ser liksom stadens remissinstanser en risk för att små boenden och de kvinnojourer som bedrivs ideellt inte helt klarar av att ställa om till de ökade Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 14 (15)

15 kvalitetskraven i form ökad bemanning, kompetens, administration och lokalutformning som följer av utredningens förslag. Detta kan i sin tur kan leda till brist på skyddade boenden. Stadsledningskontoret menar att det bör övervägas om datumet för införande kan skjutas fram för att underlätta omställningen alternativt införa övergångsregler som ger möjlighet till en successiv omställning till de höjda kvalitetskraven. Erica Farberger Stadsjurist Marcus Landahl 1: e Stadsjurist Britta Timan Planeringsledare Louise Odengard Tf Avdelnignschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 15 (15)

16 Sammanfattning Uppdraget Den 24 november 2016 beslutade regeringen att tillsätta en utredning om stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende. Utredningens uppdrag har varit att föreslå åtgärder för att stärka barnrättsperspektivet för barn som vistas i skyddat boende tillsammans med en vårdnadshavare, med utgångspunkt i barnets grundläggande mänskliga fri- och rättigheter och barnets bästa enligt FN:s konvention om barnets rättigheter. I uppdraget har ingått att lämna förslag till hur insatsen skyddat boende kan lagregleras och definieras samt föreslå hur en tillståndsplikt kan utformas föreslå åtgärder som bidrar till att förtydliga det ansvar som samhället och enskilda aktörer redan i dag har för barn i skyddat boende föreslå hur barnet ska synliggöras och göras mer delaktigt i frågor som rör barnet under tiden i skyddat boende föreslå hur barnets rätt till skolgång, hälso- och sjukvård, tandvård och stöd och behandling ska säkerställas föreslå hur beslut som rör insatsen skyddat boende ska kunna ingå i den officiella statistiken. Hur utredningen har arbetat Utredningen har talat med barn och unga som själva har erfarenhet av att vistas i skyddat boende. Barnens berättelser har varit mycket värdefulla för arbetet eftersom de ger en inblick i hur tillvaron på skyddat boende kan gestalta sig ur barnets perspektiv. Genom möten och studiebesök har utredningen samlat information från ett stort 19

17 Sammanfattning SOU 2017:112 antal berörda yrkesföreträdare, forskare, professionella nätverk, organisationer, myndigheter och verksamheter. I enlighet med uppdraget har utredningen också gjort studiebesök i Danmark, Finland och Norge och där träffat företrädare för myndigheter och verksamheter inom området. Behovet av ett nytt regelverk Barn som vistas i skyddat boende tillhör en av de mest sårbara grupperna i vårt samhälle. För det första har barnen direkt eller indirekt utsatts för våld med potentiellt förödande konsekvenser för deras liv. För det andra har barnen inte fått sin plats i boendet som en insats utifrån barnens egna behov. I stället är de medföljare till en våldsutsatt vuxen (nästan alltid barnets mamma) vars förmåga att vara en trygg och stödjande förälder av förklarliga skäl ofta är nedsatt. För det tredje får barnen vanligtvis inte de stöd- och behandlingsinsatser som deras utsatthet motiverar. Traditionellt sett har skyddat boende erbjudits av ideella kvinnojourer. Samtidigt har det offentligas ansvar för att ge stöd och skydd till brottsoffer gradvis skärpts under många år. Denna utveckling har återkommande väckt frågor om ansvarsförhållandet mellan kommunerna och de ideella aktörerna. Det är i dag klart att socialnämnden ansvarar för att våldsutsatta barn och vuxna samt barn som bevittnat våld får det stöd och den hjälp de behöver, t.ex. i form av skyddat boende. Därtill har Sverige anslutit sig till såväl Europarådets s.k. Istanbulkonvention som EU:s brottsofferdirektiv, enligt vilka denna insats ska kunna erbjudas vid behov. Även om ansvaret för att ge insatserna i juridisk mening är tydligt förekommer det fortfarande att kommuner hänvisar våldsutsatta och deras barn till kvinnojourer utan att fatta beslut, följa upp beslutet och kontrollera att verksamheten och genomförandet av insatserna når upp till kravet på god kvalitet. Vidare saknas en enhetlig syn på den närmare innebörden av insatsen skyddat boende, en insats som inte är reglerad eller juridiskt definierad. Skyddat boende har i praktiken kommit att betyda allt från ett hotellrum till en professionell verksamhet med dygnet runtbemanning och särskilda säkerhetsanordningar. I dag krävs inget tillstånd för att genomföra insatsen. Denna avsaknad av enhetliga krav 20

18 SOU 2017:112 Sammanfattning medför uppenbara risker för berörda barn och vuxna och försvårar dessutom utvecklingsarbete i verksamheterna. Våra nordiska grannländer har reglerat skyddat boende Utvecklingen av skyddade boenden i Sverige har historiskt sett påmint om utvecklingen i Danmark och Norge. I alla tre länder har kvinnojoursrörelsen drivit utvecklingen för att ge skydd och stöd åt våldsutsatta kvinnor och medföljande barn. I Finland var däremot barnrättsorganisationer centrala för tillkomsten av skyddade boenden, vilket bl.a. har inneburit att ett barnrättsperspektiv redan från början varit tongivande i dessa verksamheter. Under senare år har våra grannländer gått längre än Sverige genom att i lag reglera insatsen skyddat boende och på olika sätt verka för en professionalisering av insatsen. Barnen är egna rättssubjekt och kvalitetskraven har höjts. Tillsyn och/eller tillståndsplikt spelar här en framträdande roll. I kombination med de höjda kraven har detta bidragit till en kvalitetsutveckling i dessa boenden. Barn som bevittnat eller utsatts för våld Enligt artikel 6 i FN:s konvention om barnets rättigheter har varje barn rätt till liv, överlevnad och utveckling. Barnet ska vidare enligt artikel 19 i samma konvention skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp. Studier tyder på att ungefär vart tionde barn i Sverige någon gång har upplevt våld mellan närstående vuxna. Mörkertalet antas vara betydande. Överlappningen mellan att som barn bevittna våld och att själv utsättas för våld är mycket stor. Båda formerna av utsatthet har mycket allvarliga konsekvenser, såväl akut som på kort och lång sikt. Det lilla barnets hjärna är särskilt sårbar för upplevelser av våld som bl.a. riskerar att skada hjärnans strukturering. Våldet får även negativa långsiktiga följder för barns psykiska och fysiska hälsa samt för deras utveckling. Våldet förstör och försvårar barnets förutsättningar inom alla områden, t. ex. möjligheten att kunna gå i skolan och att tillgodogöra sig undervisningen. Forskningen visar att självskadebeteende och kriminalitet är vanligare bland barn som har utsatts för våld än bland andra barn. Det är även 21

19 Sammanfattning SOU 2017:112 väl belagt att den som upplevt våld löper ökad risk att som vuxen både utsättas eller utsätta andra för våld. Ett fönster av möjligheter som återstår att öppna Barn som vistas i skyddat boende har i allmänhet bevittnat eller själva utsatts för våld. Våldet har inte sällan pågått under flera år före vistelsen, ibland under barnets hela liv. Officiell statistik saknas, men Socialstyrelsen uppskattar att runt barn (och lika många vuxna) någon gång vistas i skyddat boende under ett år. Barn som följer med en vårdnadshavare till skyddat boende är i regel kända av socialtjänsten. Den generella svårigheten att upptäcka våld mot barn i nära relationer gäller alltså inte för denna grupp. Forskningen tyder på att våldets destruktiva följdverkningar väsentligt kan reduceras genom stöd- och behandlingsinsatser. I likhet med tidigare granskningar inom området konstaterar utredningen dessvärre att stödet till barn i skyddat boende ofta är obefintligt eller bristfälligt. Tiden i skyddat boende måste uppfattas som det fönster av möjligheter den faktiskt är, och detta budskap återspeglas i betänkandets titel. Samhället har ett utmärkt tillfälle att uppmärksamma behoven hos barnen i skyddat boende och att genom stödinsatser verka för att boendet ska bli en vändpunkt i deras liv. Barnet är inte ett eget rättssubjekt Eftersom barn som vistas i skyddat boende vanligen betraktas som medföljare till en vårdnadshavare får de inget eget beslut om denna insats. Därigenom saknas krav på dokumentation och socialnämnden kan inte följa upp barnets behov av stöd och hjälp före, under och efter vistelsen. Det är vidare oklart om barnet överhuvudtaget är föremål för en socialtjänstinsats. Därmed är det också oklart om barnets vistelse omfattas av tillsynsansvaret hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och tillämpningsområdet för lex Sarah. I normalfallet saknas dokumentation om barnet hos såväl socialtjänsten som det skyddade boendet. Detta innebär att det är svårt för barn som har vistats i skyddat boende att i efterhand få närmare upplysningar om sin vistelse. Sammantaget blir kunskapen om hur dessa barn har det 22

20 SOU 2017:112 Sammanfattning begränsad. Utan beslut om insatsen för barn finns heller inget underlag för officiell statistik över antalet barn som vistas i boendena. Barnets rättigheter tillgodoses inte Barn som placeras i skyddat boende tillsammans med en vårdnadshavare utreds inte alltid. När en utredning påbörjas förekommer det att den avslutas i samband med att vårdnadshavaren beviljas insatsen skyddat boende. I båda fallen riskerar våldet att osynliggöras ur barnets perspektiv. Bristande samverkan och rutiner leder till att barnet många gånger blir utan skolgång eller förskola, ibland under hela barnets vistelsetid i det skyddade boendet, som i vissa fall kan uppgå till uppåt ett år. Vistelsen innebär vanligen ett eller flera avbrott i barnets skolgång med negativa konsekvenser för barnets lärande. Dessutom saknas rutiner för att säkerställa barnets behov av vård. Trots att tidigare studier har pekat på att runt en fjärdedel av barnen i skyddat boende uppfyller samtliga kriterier för posttraumatiskt stressyndrom, är barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) en frånvarande aktör för de allra flesta barn i skyddat boende. I boendet får barnet heller inte alltid relevant information om sin vistelse och riskerar att inte känna sig delaktig i det som händer. Såväl de barn som de experter på området som utredningen träffat lyfter fram att umgänge med den misstänkte förövaren under barnets tid i det skyddade boende är ett stort problem. Från barnets synpunkt innebär detta umgänge många gånger att en fredad zon går förlorad och att både barnets och den medföljande vårdnadshavarens säkerhet sätts på spel. Det är ovanligt att socialnämnden följer upp barnets eller ens den medföljande vårdnadshavarens vistelse i det skyddade boendet. Ofta avslutas kontakten helt när vistelsen upphör. De barn som trots allt får insatser under sin tid i skyddat boende, kan lämnas helt utan stöd efter vistelsen. Att socialtjänstens kontakt med familjen bryts är särskilt allvarligt för de kvinnor som har utländsk bakgrund eftersom de i högre grad än andra kvinnor saknar nätverk, kunskaper i svenska språket och anknytning till arbetsmarknaden. 23

21 Sammanfattning SOU 2017:112 Till följd av bostadsbrist och otillräcklig planering saknar många barn tillgång till ett permanent boende efter vistelsen. Tillfälliga boendelösningar är vanliga, t.ex. i vandrarhem. Ibland återplaceras även barn i ett skyddat boende. Av dessa skäl bedöms vistelsetiderna i skyddat boende bli allt längre. Kännetecken för välfungerande verksamhet Skillnaden mellan och inom kommunerna när det gäller att tillvarata barns rättigheter i skyddat boende varierar kraftigt. Om gällande regelverk tillämpas rätt är det redan i dag möjligt för barn i dessa boenden att få behov och rättigheter tillgodosedda i högre utsträckning än vad som faktiskt är fallet. Kännetecknande för sådan verksamhet är enligt utredningens iakttagelser att området prioriteras av politiker och chefer samverkan inom kommunen och mellan socialtjänsten och det skyddade boendet fungerar kompetensen i frågor om våldsutsatta barn och skyddat boende är god på alla nivåer i organisationen. Även en fråga om jämställdhet och jämlikhet Ett av regeringens jämställdhetspolitiska delmål är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. En överväldigande majoritet av de som placeras i skyddat boende är kvinnor och barn medan våldsutövarna vanligtvis är män. Stärkta insatser till barn och kvinnor i skyddat boende kan ge förutsättningar för att undkomma upprepat våld. Barn är också framtidens vuxna. Förstärkta insatser i rätt tid förebygger både våldsutövande och våldsutsatthet liksom annan ohälsa på längre sikt. Uppskattningsvis har runt 70 procent av de barn och kvinnor som vistas i skyddat boende utländsk bakgrund. För att utlandsfödda ska ha samma möjligheter som andra att leva ett liv fritt från våld, kan det ibland krävas stora och långsiktiga insatser från samverkande aktörer. Att rättigheterna stärks för barn med utländsk bakgrund kan gynna 24

22 SOU 2017:112 Sammanfattning deras familjers etablering i det svenska samhället och motverka diskriminering. Utredningens förslag i korthet Med ett stärkt barnrättsperspektiv i skyddat boende menar utredningen att barnet är ett eget rättssubjekt tas emot oavsett ålder och kön får boende med särskild barnkompetens får relevant information får behov utredda och att insatsen följs upp får sina egna stödbehov tillgodosedda får hälso- och sjukvård får säker skolgång är delaktigt i vad som händer är skyddat från våld får en trygg utflyttning. Skyddat boende regleras i socialtjänstlagen och definieras juridiskt Skyddat boende ska regleras i socialtjänstlagen som en boendeinsats för den som behöver stöd och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp. Barn får tas emot i ett sådant boende endast tillsammans med en vuxen vårdnadshavare. Skyddat boende blir därmed en ny placeringsform. Med detta följer att socialnämnden ska utreda, fatta beslut om och följa upp insatsen. Skyddat boende ska vidare definieras i socialtjänstförordningen och avse ett boende inom socialtjänsten som tillfälligt tar emot enskilda som behöver insatser till skydd och stöd mot hot, våld eller andra övergrepp i förening med ett boende. Insatserna ska syfta till att skydda och stödja enskilda från att fortsatt utsättas för hot, våld eller andra övergrepp. Insatsen ska vid behov 25

23 Sammanfattning SOU 2017:112 kunna erbjudas den som utsatts för brott av andra än närstående, exempelvis i samband med människohandel eller prostitution. Kvalitetskrav i skyddat boende Ett skyddat boende ska ha tillräcklig bemanning och tillräckliga skyddsanordningar för att kunna erbjuda skydd mot hot, våld eller andra övergrepp. Boendet ska ha tillgång till personal dygnet runt som utan dröjsmål kan uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp. På de skyddade boenden som tar emot barn kommer det ställas ytterligare krav. Boendet ska vara lämpligt för barn oavsett ålder och kön och där ska även finnas personal med kunskaper om barns behov och rättigheter. I boendet ska det också finnas en barnansvarig person. Inför anställning, uppdrag, praktiktjänstgöring eller liknande ska de skyddade boenden som tar emot barn göra en kontroll i belastningseller misstankeregistret. Skyddade boenden ska vara tillståndspliktiga En enskild verksamhet som driver skyddat boende ska ansöka om tillstånd hos IVO för att få bedriva verksamheten. Kommuner och landsting som driver skyddat boende ska anmäla denna verksamhet till IVO. IVO utövar redan i dag tillsyn över skyddade boenden. Det nya förfarandet med tillstånds- och anmälningsplikt innebär inte någon ändring vad gäller kommunens yttersta ansvar för att de insatser som ges till enskilda i form av skyddat boende är av god kvalitet. Likaså kvarstår kommunens ansvar för kontroll och uppföljning av insatser som socialnämnden lämnar över till en annan utförare, t.ex. en enskild verksamhet som driver skyddat boende. Skyddat boende blir en ny placeringsform Socialnämnden ska enligt utredningens förslag fatta beslut enligt 4 kap. 1 SoL även vad gäller de barn som följer med en vårdnadshavare till skyddat boende. Om barnet har två vårdnadshavare, måste dock båda samtycka till insatsen. I de allra flesta fall bedömer utredningen att ett sådant samtycke kommer att kunna erhållas. I de fall då 26

24 SOU 2017:112 Sammanfattning detta inte blir möjligt ska socialnämnden få besluta om åtgärden med bara den ena vårdnadshavarens samtycke, om detta krävs med hänsyn till barnets bästa. Det finns redan i dag ett regelverk för barn som placerats utanför hemmet, t.ex. i ett hem för vård eller boende (HVB). Det nu gällande regelverket kommer med utredningens förslag även att omfatta den nya placeringsformen skyddat boende. För barn i skyddat boende betyder det att socialnämnden ska verka för att barnet får god vård, lämplig utbildning och den hälso- och sjukvård som barnet behöver. Socialnämnden ska vidare noga följa vården av de barn och unga (18 20 år) som vistas i ett skyddat boende, bl.a. genom regelbundna personliga besök i boendet och enskilda samtal med barnet eller den unge. Det ska också finnas en särskilt utsedd socialsekreterare för barn och unga som placeras i skyddat boende. Socialnämnden ska upprätta en vårdplan för den som placeras i skyddat boende och en genomförandeplan för barn och unga som vistas i sådant boende. Barnet ska få tillgång till hälso- och sjukvård En viktig förutsättning för att barn i skyddat boende ska få den hälsooch sjukvård som de behöver är att deras behov synliggörs. Barn och unga ska därför, på motsvarande sätt som gäller vid andra placeringar utanför hemmet, erbjudas en hälsoundersökning. Kommunen ska även ingå en överenskommelse med landstinget om ett samarbete i fråga om barn och unga som placeras i skyddat boende, på samma sätt som gäller vid andra placeringar. De allvarliga konsekvenserna av att leva med våld innebär att barnen, i olika grad, behöver professionell hjälp att bearbeta sina upplevelser. Utredningen bedömer att alla barn i skyddat boende vid behov måste få tillgång till behandling inom BUP. Barnets rätt till skolgång ska säkerställas När barnet behöver byta skola till följd av vistelsen i skyddat boende behövs båda vårdnadshavarnas samtycke. För att säkerställa att barn i skyddat boende ska kunna fullfölja sin skolgång även när det saknas samtycke från båda vårdnadshavarna, ska socialnämnden få besluta 27

25 Sammanfattning SOU 2017:112 om åtgärden med bara en vårdnadshavares samtycke, om det krävs med hänsyn till barnets bästa. Elever som vistas i skyddat boende i en annan kommun än hemkommunen ska, på samma sätt som gäller för elever som vistas i HVB, ha rätt att bli mottagen i en grundskola eller grundsärskola där eleven vistas. Elever i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan ska ha rätt att fullfölja sin utbildning i den nya vistelsekommunen, och kunna fullfölja den tidigare utbildningen i hemkommunen om de återvänder dit. För elever som till följd av sin vistelse i skyddat boende riskerar att förlora sin tidigare skolplats ska det finnas en möjlighet att under en viss tid få behålla platsen. Även rätten till skolskjuts förstärks. Barnet ska vara fredat från våld Utredningen har inte haft i uppdrag att lämna förslag som avser umgänge med barn som vistas i skyddat boende. Utredningen har dock återkommande tagit del av uppgifter som väcker allvarliga frågor om hur barnets bästa beaktas vid umgänge med den förälder som samtidigt är misstänkt förövare och som vistelsen i skyddat boende avser att skydda barnet ifrån. Utredningen föreslår därför att särskilda utbildningsinsatser ska riktas till domstolar och familjerätter om barns situation i skyddat boende. Utredningen föreslår vidare att regeringen bör uppdra åt Socialstyrelsen att utveckla en modell för barns umgänge med en misstänkt förövare som utgår från barnets perspektiv och förövarens ansvar för våldet. Regeringen bör vidare låta utreda hur bestämmelsen om umgängesstöd tillämpas i praktiken. Barnet ska få en trygg utflyttning Tillgång till permanent bostad samt fortsatt vård och stöd är viktiga förutsättningar för att tiden efter vistelsen i skyddat boende ska bli trygg för barnet. Socialtjänsten behöver planera för detta redan i inledningsskedet av barnets placering. På grund av de svårigheter att erhålla bostad som i dag råder för den som utsatts för våld i nära relationer bör socialnämnden särskilt beakta denna grupp när den vidtar åtgärder, eller bevakar att åtgärder vidtas, för att skapa en god samhällsmiljö, t.ex. vad gäller tillgång till bostäder. Kommuner bör även förstärka samarbetet med kommunala 28

26 SOU 2017:112 Sammanfattning och lokala bostadsföretag i syfte att förbättra möjligheten för våldsutsatta och deras barn att få tillgång till boende. Officiell statistik och kvalitetsuppföljning Barns vistelse i skyddat boende ska ingå i den officiella statistiken. Statistiken bör kompletteras av kvalitetsuppföljningar och Socialstyrelsens öppna jämförelser. Information för stärkt delaktighet IVO ska ta fram information till barn och unga i skyddat boende på motsvarande sätt som gäller för andra placeringsformer utanför hemmet. Ett nationellt och enhetligt informationsmaterial som riktar sig till barn som placeras i skyddat boende bör utvecklas och spridas. Stärkt kunskap om barn i skyddat boende Kunskap om det nya regelverket ska spridas via befintliga strukturer för kompetensstöd och i första hand genom det nationella och regionala kompetensstöd som Socialstyrelsen, länsstyrelserna och Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet i dag ger på regeringens uppdrag. Även Sveriges Kommuner och Landsting bör på ett tydligt sätt knytas till och ingå i arbetet med kunskapsspridningen, liksom andra relevanta aktörer inom området. Chefer och politiker inom socialtjänst och hälso- och sjukvård är centrala målgrupper för att säkerställa att reglerna tillämpas i praktiken. De verksamheter som bedriver skyddat boende bör erbjudas kompetensstöd för att kunna efterleva de nya kraven och fortlöpande utveckla kvaliteten i sina verksamheter. Socialstyrelsen föreslås få i uppdrag att ansvara för det nationella kunskapsstödet till dessa verksamheter. 29

27 Sammanfattning SOU 2017:112 Konsekvenser Nya krav på bemanning och kompetens är kostnadsdrivande för de verksamheter som genomför insatsen skyddat boende. Ideella föreningar vars verksamhet i dag endast bygger på oavlönat arbete kommer exempelvis att behöva anställa personal. Utredningen bedömer att de flesta boenden som i dag bedriver verksamhet i form av skyddat boende, med hänsyn tagen till nödvändig kvalitetshöjning, kommer att kunna bedriva skyddat boende även fortsättningsvis. För kommunerna kommer de nya kraven att leda till högre arbetsbelastning. För staten kommer förslagen att leda till kostnader för IVO. Förslagen förväntas få flera positiva effekter för barnets rättigheter samt för jämställdheten. Bland annat bedöms mäns våld mot kvinnor minska och förutsättningarna för jämställd hälsa förbättras. Även den ekonomiska jämställdheten främjas, genom att kvinnor i högre utsträckning än i dag kommer att ersättas för sina arbetsinsatser i skyddat boende. Finansiering Socialtjänsten har redan i dag ett ansvar att vid behov kunna erbjuda skyddat boende. Utredningens förslag innebär dock en tydlig ambitionshöjning och därför ska den s.k. finansieringsprincipen tillämpas. Genom statlig finansiering tillförs kommunerna resurser så att barn som vistas i skyddat boende tillsammans med en vårdnadshavare får skydd och stöd av god kvalitet. I förlängningen kommer denna finansiering att leda till stora vinster såväl för barnen och deras föräldrar som för samhället i stort, eftersom rätt insatser i rätt tid verkar våldsförebyggande på sikt. Våld i nära relationer kostar samhället miljarder kronor varje år. Dessa kostnader förväntas minska. Ikraftträdande Utredningen föreslår att författningsändringarna ska träda i kraft den 1 juli

28 Angered Stadsdelsnämnden Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum: Dnr N /18 Yttrande över utredningen Ett fönster av möjligheter - stärkt barnperspektiv för barn i skyddat boende Göteborgs stad är remissinstans för Socialdepartementets utredning Ett fönster av möjligheter - stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende (SOU 2017:112). Som underlag för sitt remissvar begär kommunstyrelsen att Angereds stadsdelsnämnd yttrar sig över utredningen. Stadsdelsförvaltningen har den 16 februari 2018 upprättat ett tjänsteutlåtande med förslag att tillstyrka utredningen. Alma Handzar (S) yrkar på Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets vägnar bifall till tjänsteförslaget. Anita Karlmark (M) yrkar på Moderaternas och Liberalernas vägnar bifall till tjänsteförslaget. Beslut 1. Stadsdelsnämnden Angered tillstyrker utredningen Ett fönster av möjligheter - stärkt barnperspektiv för barn i skyddat boende (SOU 2017:112). 2. Stadsdelsnämnden översänder upprättat tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som eget yttrande. 3. Stadsdelsnämnden justerar paragrafen omedelbart. Dag för justering Vid protokollet Sekreterare Johanna Andersson Ordförande Ali Moeeni (S) Justerare Börje Olsson (M) Protokollsutdragets riktighet intygas:

29 Angered Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer N /18 Handläggare Arne Wiik Telefon: E-post: Yttrande över utredningen Ett fönster av möjligheter - stärkt barnperspektiv för barn i skyddat boende Ärendet Göteborgs stad är remissinstans för Socialdepartementets utredning Ett fönster av möjligheter - stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende (SOU 2017:112). Som underlag för sitt remissvar begär stadsledningskontoret att Angereds stadsdelsnämnd yttrar sig över utredningen senast den 30 mars Förslag till beslut 1. Stadsdelsnämnden Angered tillstyrker utredningen Ett fönster av möjligheter - stärkt barnperspektiv för barn i skyddat boende (SOU 2017:112). 2. Stadsdelsnämnden översänder upprättat tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som eget yttrande. 3. Stadsdelsnämnden justerar paragrafen omedelbart. Sammanfattning Utredningens uppdrag har varit att föreslå åtgärder för att stärka barnrättsperspektivet för barn som vistas i skyddat boende tillsammans med en vårdnadshavare. Förvaltningen är i huvudsak positiv till utredningens förslag. Föreslagna åtgärder bedöms öka rättssäkerheten för barn som placeras i skyddat boende och kvaliteten på den vård och det stöd som barnen får. Bakgrund Barn som vistas i skyddat boende tillhör en av de mest sårbara grupperna i vårt samhälle. Barnen har direkt eller indirekt utsatts för våld med potentiellt förödande konsekvenser för deras liv. Eftersom barn som vistas i skyddat boende vanligen betraktas som medföljare till en vårdnadshavare får de inget eget beslut om denna insats. Därigenom saknas krav på dokumentation och socialnämnden kan inte följa upp barnets behov av stöd och hjälp före, under och efter vistelsen. Det är vidare oklart om barnet överhuvudtaget är föremål för en socialtjänstinsats. I normalfallet saknas dokumentation om barnet hos såväl socialtjänsten som det skyddade boendet. Detta innebär att det är svårt för barn som har vistats i skyddat boende att i efterhand få närmare upplysningar om sin vistelse. Sammantaget blir kunskapen om hur dessa barn har det begränsad. Utan

30 beslut om insatsen för barn finns heller inget underlag för officiell statistik över antalet barn som vistas i boendena. Barn som vistas i skyddat boende får vanligtvis inte de stöd- och behandlingsinsatser som deras utsatthet motiverar. Bristande samverkan och rutiner leder till att barnet många gånger blir utan skolgång, ibland under barnets hela vistelsetid i skyddat boende, vilket har negativa konsekvenser för barnets lärande. Det saknas även rutiner för att säkerställa barnets behov av vård. Trots att många av barnen lider av posttraumatiskt stressyndrom är barn- och ungdomspsykiatrin en frånvarande aktör för de allra flesta barn i skyddat boende. I boendet får barnet inte alltid relevant information och riskerar att inte känna sig delaktiga i det som händer. Då insatsen skyddat boende inte är reglerad eller tillståndspliktig finns inga fastställda kvalitetsvariabler och det finns inga garantier för att boendena är anpassade för barn och deras specifika behov. Vidare saknar många barn idag, till följd av bostadsbrist och otillräcklig planering, tillgång till ett permanent boende efter vistelsen i skyddat boende. Av dess skäl tenderar vistelsetiderna i skyddat boende att bli allt längre. Utredningens uppdrag Den 24 november 2016 beslutade regeringen att tillsätta en utredning om stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende. Utredningens uppdrag har varit att föreslå åtgärder för att stärka barnrättsperspektivet för barn som vistas i skyddat boende tillsammans med en vårdnadshavare, med utgångspunkt i barnets grundläggande mänskliga fri- och rättigheter och barnets bästa enligt FN:s konvention om barnets rättigheter. I uppdraget har ingått att: lämna förslag till hur insatsen skyddat boende kan lagregleras och definieras samt föreslå hur en tillståndsplikt kan utformas föreslå åtgärder som bidrar till att förtydliga det ansvar som samhället och enskilda aktörer redan i dag har för barn i skyddat boende föreslå hur barnet ska synliggöras och göras mer delaktigt i frågor som rör barnet under tiden i skyddat boende föreslå hur barnets rätt till skolgång, hälso- och sjukvård, tandvård och stöd och behandling ska säkerställas föreslå hur beslut som rör insatsen skyddat boende ska kunna ingå i den officiella statistiken Utredningen har talat med barn som själva har erfarenhet av att vistas i skyddat boende. Genom möten och studiebesök har utredningen även samlat information från ett stort antal berörda yrkesföreträdare, forskare, professionella nätverk, organisationer, myndigheter och verksamheter. I enlighet med uppdraget har utredningen också gjort studiebesök i Danmark, Finland och Norge. Utredningen förslag i korthet Skyddat boende regleras i socialtjänstlagen och definieras juridiskt. Skyddat boende ska regleras i socialtjänstlagen som en boendeinsats för den som behöver stöd och skydd till

31 följd av hot, våld eller andra övergrepp. Barn får tas emot i ett sådant boende endast tillsammans med en vuxen vårdnadshavare. Skyddat boende blir därmed en ny placeringsform. Med detta följer att socialnämnden ska utreda, fatta beslut om och följa upp insatsen. Kvalitetskrav i skyddat boende. Innebär att ett skyddat boende ska ha tillräcklig bemanning och tillräckliga skyddsanordningar för att kunna erbjuda skydd mot hot, våld eller andra övergrepp. Boendet ska ha tillgång till personal dygnet runt som utan dröjsmål kan uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp. På de skyddade boenden som tar emot barn kommer det att ställas ytterligare krav. Boendet ska vara lämpligt för barn oavsett ålder och kön och där ska även finnas personal med kunskaper om barns behov och rättigheter. Skyddade boenden ska vara tillståndspliktiga. En enskild verksamhet som driver skyddat boende ska ansöka om tillstånd hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för att få bedriva verksamheten. Kommuner och landsting som driver skyddat boende ska anmäla denna verksamhet till IVO. Skyddat boende blir ny placeringsform. Socialnämnden ska enligt utredningens förslag fatta beslut enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL) även vad gäller de barn som följer med en vårdnadshavare till skyddat boende. Det nu gällande regelverket kommer med utredningens förslag även att omfatta den nya placeringsformen skyddat boende. För barn i skyddat boende betyder det att socialnämnden ska verka för att barnet får god vård, lämplig utbildning och den hälso- och sjukvård som barnet behöver. Socialnämnden ska vidare noga följa vården av de barn och unga (18 20 år) som vistas i ett skyddat boende, bl.a. genom regelbundna personliga besök i boendet och enskilda samtal med barnet eller den unge. Det ska också finnas en särskilt utsedd socialsekreterare för barn och unga som placeras i skyddat boende. Socialnämnden ska upprätta en vårdplan för den som placeras i skyddat boende och en genomförandeplan för barn och unga som vistas i sådant boende. Barnet ska få tillgång till hälso- och sjukvård. Barn och unga ska på motsvarande sätt som gäller vid andra placeringar utanför hemmet, erbjudas en hälsoundersökning. Kommunen ska även ingå en överenskommelse med landstinget om ett samarbete i fråga om barn och unga som placeras i skyddat boende, på samma sätt som gäller vid andra placeringar. Barnets rätt till skolgång ska säkerställas. När barnet behöver byta skola till följd av vistelsen i skyddat boende behövs båda vårdnadshavarnas samtycke. För att säkerställa att barn i skyddat boende ska kunna fullfölja sin skolgång även när det saknas samtycke från båda vårdnadshavarna, ska socialnämnden få besluta om åtgärden med bara en vårdnadshavares samtycke, om det krävs med hänsyn till barnets bästa. Elever som vistas i skyddat boende i en annan kommun än hemkommunen ska, på samma sätt som gäller för elever som vistas i hem för vård eller boende (HVB), ha rätt att bli mottagen i en grundskola eller grundsärskola där eleven vistas. Barnet ska vara fredat från våld. Utredningen har inte haft i uppdrag att lämna förslag som avser umgänge med barn som vistas i skyddat boende. Utredningen har dock återkommande tagit del av uppgifter som väcker allvarliga frågor om hur barnets bästa beaktas vid umgänge med den förälder som samtidigt är misstänkt förövare och som vistelsen i skyddat boende avser att skydda barnet ifrån. Utredningen föreslår därför att

32 särskilda utbildningsinsatser ska riktas till domstolar och familjerätter om barns situation i skyddat boende. Barnet ska få en trygg utflyttning. Tillgång till permanent bostad samt fortsatt vård och stöd är viktiga förutsättningar för att tiden efter vistelsen i skyddat boende ska bli trygg för barnet. Socialtjänsten behöver planera för detta redan i inledningsskedet av barnets placering. På grund av de svårigheter att erhålla bostad som i dag råder för den som utsatts för våld i nära relationer bör socialnämnden särskilt beakta denna grupp när den vidtar åtgärder, eller bevakar att åtgärder vidtas, för att skapa en god samhällsmiljö, till exempel vad gäller tillgång till bostäder. Kommuner bör även förstärka samarbetet med kommunala och lokala bostadsföretag i syfte att förbättra möjligheten för våldsutsatta och deras barn att få tillgång till boende. Officiell statistik och uppföljning. Barns vistelse i skyddat boende ska ingå i den officiella statistiken. Statistiken bör kompletteras av kvalitetsuppföljningar och Socialstyrelsens öppna jämförelser. Information för stärkt delaktighet. IVO ska ta fram information till barn och unga i skyddat boende på motsvarande sätt som gäller för andra placeringsformer utanför hemmet. Ett nationellt och enhetligt informationsmaterial som riktar sig till barn som placeras i skyddat boende bör utvecklas och spridas. Stärkt kunskap om barn i skyddat boende. Kunskap om det nya regelverket ska spridas via befintliga strukturer för kompetensstöd och i första hand genom det nationella och regionala kompetensstöd som Socialstyrelsen, länsstyrelserna och Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet i dag ger på regeringens uppdrag. Även Sveriges Kommuner och Landsting bör på ett tydligt sätt knytas till och ingå i arbetet med kunskapsspridningen, liksom andra relevanta aktörer inom området. Chefer och politiker inom socialtjänst och hälso- och sjukvård är centrala målgrupper för att säkerställa att reglerna tillämpas i praktiken. De verksamheter som bedriver skyddat boende bör erbjudas kompetensstöd för att kunna efterleva de nya kraven och fortlöpande utveckla kvaliteten i sina verksamheter. Socialstyrelsen föreslås få i uppdrag att ansvara för det nationella kunskapsstödet till dessa verksamheter. Utredningen föreslår att författningsändringarna ska träda i kraft den 1 juli Konsekvenser ur ett hållbarhetsperspektiv Socialtjänsten har redan idag ett ansvar för att vid behov kunna erbjuda skyddat boende. Utredningens förslag innebär dock en tydlig ambitionshöjning. De nya kraven bedöms medföra ökade kostnader för utbildning och bemanning samt ökade placeringskostnader. Kommunerna ska, i enlighet med den s.k. finansieringsprincipen, tillföras resurser för att finansiera förslagen genom ökade ramanslag. Det framgår dock inte av utredningen i vilken omfattning ramanslagen kommer att utökas. Jämlikhetsperspektivet Stärkta insatser till barn och kvinnor i skyddat boende kan ge förutsättningar för att undkomma upprepat våld. Barn är framtidens vuxna och förstärkta insatser i rätt tid förebygger både våldsutövande och våldsutsatthet liksom annan ohälsa på längre sikt.

33 Genom utredningens förslag skulle barnens behov av delaktighet, skolgång och vård tillgodoses vilket möjliggör att dessa barn får en god start i livet samt skapar goda förutsättningar genom skolåren. Barnperspektivet Förslagen tar sin utgångspunkt i barnets grundläggande fri- och rättigheter samt barnets bästa enligt FN:s barnkonvention om barnets rättigheter och förväntas stärka barnrättsperspektivet för barn som är placerade i skyddat boende tillsammans med en vårdnadshavare. Förvaltningens överväganden Förvaltningen är i huvudsak positiv till utredningens förslag. Utredningens förslag bedöms öka rättssäkerheten för barn som placeras i skyddat boende och kvalitén på den vård och det stöd som barnen får. Genom att barnet blir ett eget rättsobjekt vid placering i skyddat boende kommer insatsen att planeras och följas upp utifrån barnet behov och barnet kommer i större utsträckning att få sina egna behov av vård och stöd tillgodosedda. Barnets skolgång kommer att tryggas i större omfattning och förutsättningarna för en trygg utflyttning med rätt stöd på lång sikt ökar. Även de föreslagna åtgärder som innebär att barn i större utsträckning än i dag ska få information om sina rättigheter är positiva, eftersom det leder till en ökad delaktighet. Socialtjänsten har redan i dag ett ansvar för att vid behov kunna erbjuda skyddat boende. Utredningens förslag innebär dock en tydlig ambitionshöjning. Barn och unga som placeras i skyddat boende ska enligt förslaget få en särskilt utsedd socialsekreterare och barnet ska ha ett eget beslut om insatsen skyddat boende. Beslutet ska föregås av en utredning och insatsen ska noga följas. Utredningens förslag får såväl administrativa som ekonomiska konsekvenser för kommunerna. Socialtjänsten kommer främst att påverkas genom utökade arbetsuppgifter. Utredningens förslag innebär ökad administration och en ökad arbetsbelastning samt ökade kostnader för personal och kompetenshöjande insatser. Förslagen i utredningen kommer även innebära ännu mer intern samordning mellan socialtjänstens enheter gällande kostnader och behovsbedömningar. Utredningen föreslår ökade kvalitetskrav på skyddade boendena, vilket kommer att leda till att dygnskostnaden för placeringar kommer att öka. Enligt utredningen ska kommunerna, i enlighet med den så kallade finansieringsprincipen, tillföras resurser för att finansiera förslagen genom ökade ramanslag. Det framgår dock inte av utredningen i vilken omfattning ramanslagen kommer att utökas. Förvaltningens anser att utredningens kostnadskalkyl innefattar en underskattning av kommunernas ökade kostnader som följer av utredningens förslag. Utredningen menar även att den totala kostnadsökningen för placeringarna kommer att dämpas genom att den genomsnittliga vistelsetiden för en placering i skyddat boende kan uppemot halveras genom ett effektivt arbetssätt med barn och deras vårdnadshavare i skyddat boende. Rådande bostadsbrist och brist på permanenta boendelösningar efter vistelsen i skyddat boende innebär att förvaltningen inte kommer att kunna korta placeringstiderna i den omfattning som utredningen bedömer möjligt. I kostnadsberäkningen saknas vidare de ökade kostnader som följer av de åtgärder som syftar till att trygga skolgången. Utifrån ovanstående finns det en risk att de resurser som tillförs inte kommer att motsvara förvaltningens faktiska kostnader för att genomföra föreslagna åtgärder.

34 I Göteborgsområdet råder redan i dag en brist på plats i skyddat boende. Förvaltningen ser en risk för ytterligare brist på skyddade boenden till följd av föreslagen tillståndsplikt och de ökade krav på bemanning, kompetens, administration och lokalutformning som följer av utredningens förslag. Det finns en risk för att små boenden och de kvinnojourer som bedrivs ideellt inte klarar av att ställa om till de ökade kvalitetskraven, vilket i sin tur kan leda till brist på skyddade boenden under en omställningsperiod. Här anser förvaltningen att det kan vara klokt att överväga att skjuta fram datum för införande alternativt lägga till en period för övergång/omställning till de höjda kvalitetskraven. Avslutningsvis ser förvaltningen att utredningens föreslagna åtgärder kommer innebära ett behov av att se över och tydliggöra ansvarsfördelning och samordning inom Göteborgs stad; mellan stadsdelar, mellan individ- och familjeomsorg samt funktionshinder och de nya nämnderna för förskola respektive grundskola. Detta arbete behöver samordnas. Förvaltningen ser också gärna att det behov av kompetenshöjande insatser som följer av föreslagna åtgärder samordnas för staden. Samverkan Information i förvaltningsövergripande samverkansgrupp den 21 mars Stadsdelsförvaltningen Angered Rickard Ernebäck Stadsdelsdirektör Arne Wiik Sektorschef individ- och familjeomsorg samt funktionshinder Bilaga Utredning Ett fönster av möjligheter - stärkt barnperspektiv för barn i skyddat boende (SOU 2017:112). ##Beslutstext##

35 Utdrag ur protokoll Stadsdelsnämnden Sammanträdesdatum Yttrande avseende SOU 2017:112: Ett fönster av möjligheter-stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende 56 Diarienummer N /18 Beslut 1. Stadsdelsnämnden beslutar att tillstyrka utredningens förslag med de synpunkter som framgår av tjänsteutlåtande Yttrande till Stadsledningskontoret avseende remiss Ett fönster av möjligheter stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende (SOU 2017:112) och med särskilt beaktande av de ekonomiska konsekvenser som förslagen innebär för kommunerna. 2. Tjänsteutlåtandet översänds som stadsdelsnämnden Norra Hisingens eget yttrande till Stadsledningskontoret. 3. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Ärendet Göteborgs stad är remissinstans för Socialdepartementets utredning Ett fönster av möjligheter stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende (SOU 2017:112). Som underlag för sitt remissvar begär Stadsledningskontoret att två stadsdelsnämnder, Norra Hisingen och Angered, samt Social resursnämnd yttrar sig över utredningen. Förvaltningen ska inkomma med sitt yttrande till Stadsledningskontoret senast den 30 mars Utredningens uppdrag har varit att föreslå åtgärder för att stärka barnrättsperspektivet för barn som vistas i skyddat boende tillsammans med en vårdnadshavare. Utredningen föreslår ett antal åtgärder som syftar till att stärka barnrättsperspektivet för barn i skyddat boende, t.ex. föreslås barnet blir ett eget rättsobjekt vid insats skyddat boende, skyddat boende föreslås bli en egen placeringsform och omfattas av tillståndsplikt och krav på utredning, planering och uppföljning som omfattar resterande placeringsformer för barn och unga och skolgången föreslås tryggas genom tydligare reglering av kommunens ansvar och ansvarsfördelningen mellan kommunerna. Handlingar 1. Tjänsteutlåtande Yttrande till Stadsledningskontoret avseende remiss Ett fönster av möjligheter - stärkt barnrättskydd för barn i skyddat boende (SOU 2017:112) Ett fönster av möjligheter stärkt barnrättsskydd för barn i skyddat boende (SOU 2017:112) 3. Begäran om yttrande till stadsledningskontoret (SOU 2017:112) Göteborgs Stad Norra Hisingen, Protokollsutdrag 1(2)

36 Expedieras Stadsledningskontoret Vid protokollet Karolina Natt och Dag Ordförande Patrick Gladh (S) Justerare Arto Niskala (M) Göteborgs Stad Norra Hisingen, Protokollsutdrag 2(2)