Länsstyrelsen i Västra Götaland för att använda avfall för anläggningsändamål inom

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer N /17 Utvecklingsavdelningen Wenche Lerme Telefon E-post: Svar på remiss från Länsstyrelsen om ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet för att använda avfall för anläggningsändamål i Göteborg (inom Lärjedalens Golfbana i Gunnilse), dnr Ärendet Enrecon AB har för Lerjedalens Golfklubbs räkning ansökt om tillstånd från Länsstyrelsen i Västra Götaland för att använda avfall för anläggningsändamål inom Lärjedalens Golfbana. Länsstyrelsen i Västra Götaland har gett SDN Angered möjlighet att yttra sig över tillståndsansökan. Förslag till beslut Stadsdelsnämnden tillstyrker inte åtgärden. Länsstyrelsen i Västra Götaland bör därför inte tillstyrka ansökan från Enrecon AB för Lerjedalens Golfklubbs räkning om tillstånd att använda avfall för anläggningsändamål inom Lärjedalens Golfbana. Tillstånd bör inte ges för åtgärder som ökar antalet tunga transporter i Angered innan en samlad kunskap finns om den totala miljöbelastningen som Västsvenska paketet och andra projekt kommer medföra för Angered och kommande stadsutveckling. Stadsdelsnämnden översänder upprättat tjänsteutlåtande till Länsstyrelsen i Västra Götaland som eget yttrande. En kopia av tjänsteutlåtandet skickas till Göteborgs Stad (stadsledningskontoret, fastighetskontoret, trafikkontoret, miljöförvaltningen), Trafikverket och Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Stadsdelsnämnden förklarar paragrafen omedelbart justerad. Sammanfattning Enrecon AB har för Lerjedalens Golfklubbs räkning ansökt om tillstånd från Länsstyrelsen i Västra Götaland för att använda avfall för anläggningsändamål inom Lärjedalens Golfbana. Länsstyrelsen i Västra Götaland har gett SDN Angered möjlighet att yttra sig över tillståndsansökan. Förvaltningen föreslår att Stadsdelsnämnden Angered inte tillstyrker åtgärden och att Länsstyrelsen i Västra Götaland därför inte bör tillstyrka Enrecon AB:s ansökan. Tillstånd bör inte ges för åtgärder som ökar antalet tunga transporter i Angered innan en samlad kunskap finns om den totala miljöbelastningen som Västsvenska paketet och andra projekt kommer medföra för 1(4)

2 Angered idag och kommande stadsutveckling. Ansökan till Länsstyrelsen har föregåtts av ett samrådsförfarande då SDN Angered yttrat sig i ärendet vid sammanträde den 29 mars 2016, 93. Stadsdelsnämnden Angered tog då inte ta ställning till de föreslagna åtgärderna då antalet tunga transporter som åtgärden kommer att medföra inte var redovisade. Bakgrund Ansökan Lerjedalens Golfklubb har genom Enron AB ansökt om tillstånd från Länsstyrelsen för att använda avfall i form av överskottsmassor i syfte att förbättra spelupplevelsen och den tekniska standarden på delar av golfbanan samt förbättra säkerheten för fordon på väg 190, Gråbovägen samt för cyklister och fotgängare på Västgötaleden. Arbetet kommer att ske etappvis under cirka 10 år under perioden från sen höst till tidig vår. Då överskottsmassor och volymerna är relativt stora är verksamheten tillståndspliktig. Enrecon AB anger i ansökan att det trafikmässigt handlar det om att köra in maximalt kubikmeter (motsvarande ca ton) massor under 10 år, med ett genomsnitt av ca m 3 /år. Detta motsvarar enligt ansökan 22 fordonsrörelser/dygn (ÅDT) vilket skulle innebära en trafikökning med knappt 0,3 % av totalt antal fordonsrörelser, eller knappt 3 % ökning av tung trafik på väg 190 (ÅDT varav 772 tung trafik). Beräkningen inkluderar returtransporter. Förvaltningen ser dock att antalet transporter, som kommer ske under 5-7 månader/år, kommer att vara fler än vad som anges i ansökan. Det kan medföra medföra fordonsrörelser/dag om varje fordon med släp i snitt rymmer 22m 3, förutsatt att antalet fordonsrörelser kommer ha en jämn spridning under dessa månader under 10 år. Detta är dock inte sannolikt då mängden avfall som kommer att köras är beroende av projekt i regionen där massor ska tas om hand. Fordonsrörelserna/dag kan därför periodvis bli såväl högre som lägre. Tidigare samråd Ansökan till Länsstyrelsen har föregåtts av ett samrådsförfarande då SDN Angered yttrat sig i ärendet vid sammanträde den 29 mars 2016, 93, med beslut enligt nedan: Stadsdelsnämnd Angered kan inte ta ställning till de föreslagna åtgärderna då antalet tunga transporter som åtgärden kommer att medföra inte är redovisade. Länsstyrelsen bör inte ge tillstånd för åtgärder som ökar antalet tunga transporter i Angered innan en samlad kunskap finns om den totala miljöbelastningen som Västsvenska paketet och andra projekt kommer medföra för Angereds del. Stadsdelsnämnden översänder upprättat tjänsteutlåtande till Enrecon AB som eget yttrande. En kopia av tjänsteutlåtandet skickas till Länsstyrelsen, Göteborgs stad (stadsledningskontoret, fastighetskontoret, trafikkontoret, miljöförvaltningen), Trafikverket och Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Stadsdelsnämnden förklarar paragrafen omedelbart justerad. I ansökan finns en sammanfattning av de inkomna synpunkterna från samrådet. Synpunkter och frågeställningar främst har rört områdets skredkänslighet, åtgärdernas risk för påverkan på skyddsvärda vatten- och naturmiljöer, transporter längs väg 190 samt hänsyn till befintliga ledningar och till väg 190. Dessa berörs i den nu inkomna ansökan. Göteborgs Stad Angered, tjänsteutlåtande 2(4)

3 Konsekvenser ur ett hållbarhetsperspektiv Det finns ett antal skyddsvärden/skyddsvärda områden i anslutning till verksamhetsområdet, främst kopplade till naturvård men även kulturvård. Sökanden anger att verksamheten riskerar att potentiellt påverka Natura 2000-området Lärjeån med dess utpekade arter lax och flodpärlmussla samt habitatet mindre vattendrag i försumbar omfattning genom grumling och sedimentation. Med inarbetade skyddsåtgärder bedömer sökanden sammantaget att grumlingseffekter i våtmarkerna och biflödena till Lärjeån blir små. Markarbeten ska utföras med massor vars föroreningshalter inte överstiger Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM). Åtgärden minskar social hållbarhet. Under anläggningsskedet kommer verksamheten att ge upphov till ökade transporter genom tättbebyggda områden i Angered vilket kommer att påverka de som bor i stadsdelen. Förvaltningen anser att stadsdelen redan idag är för hårt belastad av transporter med tunga fordon genom tättbebyggda områden. Åtgärden kommer medföra olägenheter i form av ökat trafikbuller, ökad klimatpåverkan och hälsofarliga utsläpp, samt förstärker vägars barriäreffekter som redan i dag är stora. Barnperspektivet Barnperspektivet berörs inte i ansökan och inte heller i tidigare samrådshandling. Tunga transporter kommer dock inverka negativt på trafiksäkerheten för barn i de områden transporter sker. Särskilt som transporter kommer ske på vägar där barn rör sig till och från skola och på fritiden. Det kommer då också inskränka på barns rörelsefrihet. Åtgärden inverkar också på barns hälsa då barn är särskilt känsliga för buller och luftföroreningar från trafik. Förvaltningens överväganden Förvaltningen tillstyrker inte åtgärden. Länsstyrelsen i Västra Götaland bör därför inte tillstyrka ansökan från Enrecon AB för Lerjedalens Golfklubbs räkning om tillstånd att använda avfall för anläggningsändamål inom Lärjedalens Golfbana. Tillstånd bör inte ges för åtgärder som ökar antalet tunga transporter i Angered innan en samlad kunskap finns om den totala miljöbelastningen som Västsvenska paketet och andra projekt kommer medföra för Angered och kommande stadsutveckling. Den föreslagna åtgärden måste bedömas utifrån den situation som råder idag och pågående ansökningar om tillstånd att hantera massor som påverkar Angered: Skanska har tillstånd att fram till augusti 2020 att använda avfall för att återställa en nedlagd före detta grustäkt på fastigheterna Angered 2:20 och 7:32 i Gunnilse. Åtgärderna kan enligt telefonsamtal den 31 mars 2017med GLC som utför arbetet, periodvis komma att generera fordonsrörelser/dag. Skanska AB levererar idag från Angeredskrossen cirka ton bergmaterial per år till Göteborgsregionen. Nuvarande täkttillstånd gäller till Skanska förbereder just nu en ansökan för att få tillstånd att fördubbla täktverksamheten, samt införsel, mellanlagring och återvinning av rena schaktmassor och entreprenadberg upp till en årlig mängd om ton, införsel, mellanlagring och återvinning av övriga rena massor av t.ex. tegel, betong, klinker och icke tjärhaltig asfalt upp till en årlig mängd om ton och användning av rena schaktmassor för anläggningsändamål upp till en årlig mängd om 1 miljon ton i samband med successiv och slutlig efterbehandling av täkten. Samt för att uppföra en anläggning för sortering eller krossning av berg, naturgrus eller andra jordarter. Verksamheten kan periodvis komma att medföra 810 fordonsrörelser/dag längs väg 190. Göteborgs Stad Angered, tjänsteutlåtande 3(4)

4 I Angered saknas goda kopplingar mellan och inom bostadsområden, där bland annat vägar med tung trafik idag utgör barriärer. Det råder stor bostadsbrist i Göteborg och idag står stadsdelen inför stadsutveckling där målet är, i enlighet med prioriterat mål i Göteborgs Stads budget, att med ny bostadsbebyggelse bygga bort barriärer och skapa sammanhängande bebyggelsestruktur och stråk i Angered. Den tunga trafik som idag belastar Angered får därför inte öka, den behöver istället minska. Samverkan Samverkan i Förvaltningsövergripande Samverkansgrupp den 19 april Stadsdelsförvaltningen Angered Rickard Ernebäck Tf. stadsdelsdirektör Inger Orebäck Utvecklingschef Bilaga 1: Ansökan om miljötillstånd, Lerjedalens golfklubb, Enricon AB, Bilaga 2: Tjänsteutlåtande Utfärdat , Diarienummer N /16, Yttrande - samråd avseende omfattande markarbeten vid Lerjedalens GK Bilaga 3: Protokollsutdrag från Stadsdelsnämnden Angereds sammanträde Göteborgs Stad Angered, tjänsteutlåtande 4(4)

5 Stadsdelsnämnden Utdrag ur protokoll 3/2016 Sammanträdesdatum Diarienummer N /16 Yttrande - Samråd avseende omfattande markarbeten vid Lerjedalens GK Enrecon AB har utarbetat ett samrådsunderlag avseende omfattande markarbeten vid Lerjedalens golfklubb som de önskar synpunkter på. Vid samråd med Länsstyrelsen Västra Götaland och Miljöförvaltningen i Göteborg framfördes att Stadsdelsnämnd Angered bör inkluderas i samrådskretsen. Stadsdelsförvaltningen har den 25 februari 2016 upprättat ett tjänsteutlåtande med förslaget att inte ta ställning till de föreslagna åtgärderna då antalet tunga transporter som åtgärden kommer att medföra inte är redovisade. Länsstyrelsen bör inte ge tillstånd för åtgärder som ökar antalet tunga transporter i Angered innan en samlad kunskap finns om den totala miljöbelastningen som Västsvenska paketet och andra projekt kommer medföra för Angereds del. Elisabeth Linde (S) yrkar på Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets vägnar bifall till tjänsteförslaget. Börje Olsson (M) yrkar på Moderaternas och Liberalernas vägnar bifall till tjänsteförslaget. Beslut Stadsdelsnämnd Angered kan inte ta ställning till de föreslagna åtgärderna då antalet tunga transporter som åtgärden kommer att medföra inte är redovisade. Länsstyrelsen bör inte ge tillstånd för åtgärder som ökar antalet tunga transporter i Angered innan en samlad kunskap finns om den totala miljöbelastningen som Västsvenska paketet och andra projekt kommer medföra för Angereds del. Stadsdelsnämnden översänder upprättat tjänsteutlåtande till Enrecon AB som eget yttrande. En kopia av tjänsteutlåtandet skickas till Länsstyrelsen, Göteborgs stad (stadsledningskontoret, fastighetskontoret, trafikkontoret, miljöförvaltningen), Trafikverket och Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Stadsdelsnämnden förklarar paragrafen omedelbart justerad. Vid protokollet Sofi Tillberg Ordförande Ali Moeeni (S) Justerare Katarina Flisak (M) Protokollsutdragets riktighet intygas av 1(1)

6 Från: Niklas Ander Till: Länsstyrelsen i Västra Götalands Län; Lundmark Marika Kopia: Erik Pettersson; Johan Nåhdin; Markus Fredriksson Ärende: / Ansökan om Miljöfarlig verksamhet, Lerjedalens GK Datum: den 2 november :16:47 Hej! Diarienummer: Ansökan om miljöfarlig verksamhet, Lerjedalens GK, lämnas idag in till Länsstyrelsen (lämnas i receptionen i Göteborg i fem exemplar). Ansökan digitalt finns här: Handlingen är för stor att e-posta in. Med vänlig hälsning ENRECON AB Niklas Ander Hulda Mellgrens gata 1B, VÄSTRA FRÖLUNDA Tel niklas.ander@enrecon.se Prenumerera på vårt nyhetsbrev! Page 1 of 2

7 Page 2 of 2

8 ANSÖKAN OM MILJÖTILLSTÅND LERJEDALENS GOLFKLUBB

9 Länsstyrelsen i Västra Götalands län Miljöprövningsdelegation Göteborg Med brev och epost: vastragotaland@lansstyrelsen.se ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Sökande: Lerjedalens Golfklubb, org. nr Kroksjövägen GUNNILSE Kontaktperson: Johan Nåhdin Tel: e-post: johan@lerjedalen.se Miljöansvarig: se kontaktperson Saken: Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken, verksamhetskod: Verksamhet: Markarbeten, användning av avfall för anläggningsmål där föroreningsrisken inte endast är ringa inom Lerjedalens Golfbana 1(21)

10 1 Innehåll 2 Yrkanden Förslag till villkor... 4 Allmänt villkor... 5 Särskilda villkor Ansökans disposition och avgränsning... 6 Ansökans disposition... 6 Ansökans avgränsning Skälen för ansökan Allmän beskrivning av planerad Verksamhet Gällande beslut enligt miljöbalken Lokalisering, områdes- och planförhållanden Nollalternativ och alternativa utformningar Teknisk beskrivning...10 Nuvarande förhållanden...10 Verksamhetens miljökonsekvenser...10 Tekniska åtgärder...10 Geologiska förhållanden...11 Hydrologiska förhållanden Miljökonsekvensbeskrivning...11 Utsläpp till vatten...12 Utsläpp till luft...12 Mark Ianspråktagande av mark Mottagningskriterier...13 Buller...13 Transporter...13 Hushållning med resurser...14 Effekter av eventuella olyckor/risker med verksamheten (21)

11 Områdesskydd, Natura 2000, artskyddsfrågor m.m Inverkan på Natura 2000-området Lärjeån Inverkan på skyddade groddjur och spets- och knölnate Inverkan på Bingaredsbäcken Egenkontroll Allmänna hänsynsregler...17 Kunskapskravet (2 kap. 2 miljöbalken)...17 Försiktighetsprincipen (2 kap. 3 miljöbalken)...17 Produktvalsprincipen (2 kap. 4 miljöbalken)...18 Resurshushållning (2 kap. 5 miljöbalken)...18 Lokaliseringsprincipen (2 kap. 6 miljöbalken)...18 Sammanfattning Samråd Miljökvalitetsnormer...19 Miljökvalitetsnormer för luft...19 Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten...19 Miljökvalitetsnormer för ytvatten...20 Miljökvalitetsnormer för grundvatten Sevesolagen Verkställighetsförordnande Handläggningsfrågor...21 Aktförvarare Kungörelse (21)

12 Lerjedalens Golfklubb ( klubben ), genom undertecknad, se vidare behörighetshandlingar under bilaga 1, ansöker om tillstånd till användande av avfall för anläggningsändamål enligt ansökan med tillhörande bilagor. 2 YRKANDEN Lerjedalens Golfklubb yrkar att Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län ( MPD ) meddelar klubben tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken (1998:808) 1) att inom del av fastigheterna Angered 3:11, Angered 3:13, Angered 3:15, Angered S:72, Angered 4:34, Rågården 19:1, Bingared 3:1, Bingared 1:16, Bingared 1:9 samt Knipared 1:2 i Göteborgs kommun, Västra Götalands län, nyttja avfall i form av överskottsmassor från schaktarbeten för byggnation/markarbeten i enlighet med vad som redovisas i ansökan, MKB/TB och övriga dokument i syfte att förbättra spelupplevelsen, att tekniskt förbättra delar av banan och att förbättra säkerheten för fordon på Gråbovägen samt cyklister och fotgängare på Västgötaleden, 2) samt att i övrigt vidta de åtgärder och anläggningsarbeten som är nödvändiga för projektets genomförande. Klubben yrkar vidare att MPD: a) fastställer arbetstiden för den sökta verksamheten till tio år från den dagen tillståndsbeslutet vinner laga kraft; b) fastställer villkor i enlighet med sökandens förslag; c) godkänner ingiven miljökonsekvensbeskrivning samt d) förordnar att tillståndet får tas i anspråk även om beslutet inte har vunnit laga kraft (verkställighetsförordnande). 3 FÖRSLAG TILL VILLKOR Klubben föreslår nedanstående allmäna samt särskilda vilkor för anläggningsfasen. 4(21)

13 Allmänt villkor 1. Verksamheten ska anläggas och drivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges i ansökningshandlingarna samt vad sökanden i övrigt har uppgett eller åtagit sig i ärendet. Särskilda villkor 2. Markarbeten ska utföras med massor vars föroreningshalter inte överstiger Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM). Utformning av mottagningskontrollen regleras genom godkänt kontrollprogram enligt villkor 8 nedan. 3. Vatten från arbetsområdet som har påverkats av markarbetena får inte släppas direkt till naturligt vattendrag. Innan utsläpp till naturligt vattendrag ska vattnet renas, exepevis genom översilning, med syfte att avskilja partiklar för att undvika grumling. Det ska finnas beredskap för att avskilja oljeföroreningar. Hur vatten närmare ska omhänderas ska regleras genom godkänt kontrollprogram enligt villkor 8 nedan. 4. Arbetsfordon ska klara vid var tid gällande version av överenskommelsen Gemensamma miljökrav vid upphandling av entreprenader överenskomna mellan Göteborgs-, Malmö och Stockholms stad samt Trafikverket. Avsteg eller tillämpning av andra upphandlingsregler får göras efter samråd med tillsynsmyndigheten. 5. Försiktighetsmått ska vidtas för att förhindra spill av t.ex. petroleumprodukter. Arbetsmaksiner och mobila dieselcisterner ska vara uppställda så att eventuellt spill inte avleds direkt till ytvattenrecipient. Utrustning ska finnas tillgänglig inom arbetsområdet för uppsamling och sanering av förekommande spill och utsläpp. 6. Vid risk för att förorening från ett utsläpp kan nå Lärjeån eller dess biflöden ska räddningstjänsten och Kretslopp och Vatten omedelbart kontaktas enligt skriftlig larmlista eller motsvarande dokument. Berörd personal ska fortlöpande informeras om vilka åtgärder som ska vidtas vid en olycka. 7. Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2004:15) om buller från byggarbetsplatser ska innehållas. 5(21)

14 8. Ett förslag till kontrollprogram, vilket bland annat närmare skall beskriva mottagningskontroll och hantering/kontroll av vatten, ska insändas till tillsynsmyndigheten innan tillståndet tas i anspråk. 4 ANSÖKANS DISPOSITION OCH AVGRÄNSNING Ansökans disposition Till tillståndsansökan bifogas behöringshetshandlingar (bilaga 1), en samlad miljökonsekvensbeskrivning/teknisk beskrivning för verksamheten med underbilagor ( MKB/TB, bilaga 2) samt en samrådsredogörelse med underbilagor (bilaga 3). Ansökans avgränsning Ansökan omfattar markarbetena som planeras att genomföras på golfbaneområdet. För en närmare beskrivning av arbetenas utförande se avsnitt 6 nedan samt MKB/TB jämte bilagor, bilaga 2. Ansökan omfattar inte golfbanan och golfverksamheten i sig. Ansökan omfattar inte heller bekämpningsmedelsanvändning och liknande inom golfbanan. Enligt 16 kap 7 miljöbalken ska vid prövning enligt miljöbalken hänsyn tas till andra verksamheter eller särskilda anläggningar som kan anatas bli behövliga för att verksamheten ska kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt. Enligt förarbeterna och praxis är det endast följdverksamhet som har ett omedelbart samband med den verksamhet som tillståndsprövas som bör beaktas. 1 Följdverksamhet till verksamheten i form av transporter redovisas inom ramen för denna ansökan, se avsnitt 16 MKB/TB, bilaga 2. Verksamhet som bedrivs i anslutning till golfbanan av annan verksamhetsutövare med stöd av eget tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken omfattas inte av denna ansökan. Skälet för denna avgränsning är bl.a. att prövningen endast omfattar sådan verksamhet sökanden har faktisk och rättslig rådighet över. De omkringliggande verksamheterna och dess miljöpåverkan beskrivs dock upplysningsvis översiktligt i ansökan, se avsnitt 10.5 i MKB/TB:n. 1 Se prop. 1997/98:45, del 2, s. 208 samt NJA 2004 s421. 6(21)

15 5 SKÄLEN FÖR ANSÖKAN Lerjedalens golfklubb (klubben) har för avsikt att genomföra omfattande markarbeten inom sin golfbana i Gunnilse. Syftet är att förbättra spelupplevelsen, att tekniskt förbättra delar av banan och att förbättra säkerheten för fordon på Gråbovägen samt cyklister och fotgängare på Västgötaleden, den cykelled som genomskär golfbanan. För att förbättra driving rangen har klubben för avsikt att höja marknivån så att denna lutar mot utslagsplatsen istället för från densamma. För att minska buller, insyn och intryck från Gråbovägen har klubben för avsikt att uppföra vallar mot denna. Samma vallar fungerar också som ett skydd för golfbollar som annars riskerar att slås ut mot vägen. Klubben har vidare för avsikt att uppföra ett antal mindre vallar längs med utsatta delar av cykelbanan som går genom golfbaneområdet. När arbeten ändå sker på området kommer även ett flertal mindre vallar anläggas främst av estetiska skäl för att skapa en mer levande och intressant spelupplevelse. Mätt i volym är dessa estetiska arbeten dock relativt ringa i förhållande till övriga åtgärder. För att utföra åtgärderna har klubben för avsikt att samarbeta med Haga Mölndal Lastbilcentral (HML). Syftet med samarbetet är att få tillgång till överskottsmassor, vilket är en förutsättning för att projektet ska kunna genomföras. Då överskottsmassor är planerade att användas för åtgärden innebär markarbetena användande av avfall för anläggningsändamål. Då volymerna är relativt stora är verksamheten att betrakta som mer än ringa risk, vilket gör den tillståndspliktig. 6 ALLMÄN BESKRIVNING AV PLANERAD VERKSAMHET En miljökonsekvensbeskrivning/teknisk beskrivning för tillståndsansökan har upprättats av Erik Pettersson och Niklas Ander, ENRECON AB och bifogas ansökan som bilaga 2. I MKB/TB:n återfinns en närmare beskrivning av de planerade åtgärderna, en detaljerad redovisning av befintliga förhållanden, en beskrivning av förordad utformning samt omfattningen av de planerade åtgärderna. Här finns också en bedömning av åtgärdernas miljökonsekvenser och planerade försiktighetsåtgärder samt redovisning av alternativa lokaliseringar och utformningar med motivering till varför sökt alternativ valts. Nedan lämnas enbart en principiell teknisk beskrivning av de föreslagna åtgärdena. 7(21)

16 Samtliga markarbeten kommer att anpassas efter terrängen för att skapa mjuka och naturliga former. Den sammanlagda volymen massor som kommer att tillföras området är beräknad till kubikmeter. Massor som är planerade att användas kommer inte att påverka möjligheterna till framtida markanvändning eller utgöra risk för människors hälsa eller miljö. I detta fall motsvarar detta en föroreningsnivå i nivå med Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning (KM). Mottagningskriterierna med tillhörande riskbedömningar och motiveringar redovisas i detalj i avsnitt i MKB/TB:n. Åtgärdena är planerad att utföras etappvis huvudsakligen under perioden sen höst till tidig vår för att inte krocka med golfsäsongen. Planerade åtgärder består i en mängd etapper (33 deletapper, varav två i sin tur är indelade i underetapper) av vilka en eller flera är planerade att anläggas per säsong. Innan konstruktion av respektive etapp påbörjas skalas om så bedöms nödvändigt vegetationsjorden bort och lagras inom verksamhetsområdet för att sedan återanvändas i vallens/fyllnadsområdets ytskikt. Konstruktionsmassor kommer för de etapper som ligger intill väg 190 att tillföras direkt genom att massorna tippas i fyllnadsområdet. För mindre fyllnadsområden inne på golfbaneområdet kommer konstruktionsmassorna huvudsakligen att köras ut med traktor med släp från närmaste lagringsyta. När respektive utfyllnad är färdigställd kommer den, om så krävs, att täckas med vegetationsjord och skyndsamt besås. Vid behov, om ytvatten stängs inne på grund av den nya topografin, kommer nya dräneringar att dras. Dräneringarna dras till befintliga diken, dammar eller fram till ravinbrant. Samtliga vallar kommer att anläggas med ett skyddsavstånd till dammar, diken och ravinbranter för att minimera grumlingspåverkan på ytvattenrecipienterna. Utöver själva fyllnadsområdena består verksamhetsområdet av ytor för arbetsvägar. Transporter av massor kommer att ske dels via befintliga vägar som förstärks och dels via tillfälliga arbetsvägar som anläggs. Arbetsvägarna beskrivs närmare i MKB/TB avsnitt GÄLLANDE BESLUT ENLIGT MILJÖBALKEN Klubbens befintliga verksamhet omfattas av i ett par avseenden av anmälningsplikt och tillståndsplikt enl. miljöbalken. Klubben har en 5 m 3 dieselcistern i maskinhallen för tankning av arbetsfordon vilken omfattas av kraven i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2003:24). Cisternen är senast besiktigad 2013 utan anmärkning och nästa besiktning 8(21)

17 planeras att utföras Tankning av drivmedel sker enligt nuvarande rutiner ovan spolplatta i anslutning till maskinhallen. Klubben har ett behov av att bekämpa ogräs, svamp och insekter inom golfområdet. Spridning av bekämpningsmedel omfattas av tillståndsplikt enligt 14 kap miljöbalken, förordning SFS 2014:425 samt Naturvårdsverkets föreskrifter 2015:2. Klubben ansöker årligen om tillstånd för spridningen. Miljöförvaltningen har fattat ett beslut om försiktighetsmått som gäller vid spridning fram till och med maj 2017 (dnr 1281/16). Beslutet reglerar hur spridningen får ske samt journalföring av denna, inventering av groddjur i dammarna inom golfbaneområdet, vattenprovtagning i två dammar, samt utvärdering av bekämpningsmedlet Primo Maxx. Klubbens verksamhet omfattas av kraven i förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll (SFS 1998:901). Klubben redovisar sedan 2001 en årlig rapport till tillsynsmyndigheten enligt verksamhetens kontrollprogram som bland annat omfattar hanteringen av drivmedel, kemikalier inklusive bekämpningsmedel, avfall/farligt avfall samt provtagning av dränvatten. 8 LOKALISERING, OMRÅDES- OCH PLANFÖRHÅLLANDEN De planerade åtgärderna kommer att anläggas inom befintligt Golfbaneområde inom del av fastigheterna Angered 3:11, Angered 3:13, Angered 3:15, Angered S:72, Angered 4:34, Rågården 19:1, Bingared 3:1, Bingared 1:16, Bingared 1:9 samt Knipared 1:2 i Göteborgs kommun. Samtliga fastighter ägs av Göteborgs kommun. Aktuella åtgärder illustraras i situationsplaner vilka bifogas MKB/TB som bilaga 1 och 2. Golfbaneområdet är i översiktsplanen utpekat som rekreationsanläggning/golfbana och omfattas av detaljplan för Golfbana antagen De planerade åtgärderna bedöms harmonisera både med gällande detaljplan och översiktsplan. För en mer detaljerad beskrivning av planförhållandena, se MKB/TB avsnitt Åtgärdena kommer huvudsakligen att vidtas på ett relativt långt avstånd från närmast boende, men kan som närmast ske ner till drygt 50 meter. För närmare beskrivning av avstånd till boende hänvisas till avsnitt 10.5, MKB/TB, bilaga 2. 9(21)

18 9 NOLLALTERNATIV OCH ALTERNATIVA UTFORMNINGAR Nollalternativet innebär att markarbetena inte utförs vilket skulle medföra att Golfbanan då fortsatt kommer att ha en driving range som lutar från utslagsplatsen och med en viss vinkel mot Gråbovägen. De sydliga delarna av golfbanan kommer fortsatt att vara utsatta för ett relativt omfattande trafikbuller och i övrigt störande intryck från Gråbovägen vilket stör spelupplevelsen. Den tvärsgående cykelleden kommer fortsatt att vara utsatt för risken att golfbollar slås ut över cykelbanan. Trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna kommer således inte att förbättras. Golfbanan kommer vidare inte att erhålla den planerade utformningen vilket innebär att den ökade spelupplevelsen uteblir. Nollalternativet innebär å andra sidan att de transporter, buller och den övriga påverkan som sker gneom anläggningsarbetena uteblir. Alternativt genomförande och utformningar finns mer ingående beskrivet i MKB/TB avsnitt 9. Sammanfattat har en rad justeringar gjorts under planeringen av åtgärderna av hänsyn för skredrisk, naturhänsyn, fornminne samt luftburna och markförlagda ledningar. 10 TEKNISK BESKRIVNING Nuvarande förhållanden Området består idag av en golfbana vilken delvis är anlagd inom en fd. lertäkt och delvis på fd. jordbruksmark. Särskilt lertäkten har i stor utsträckning påverkat banans uppbyggnad, framförallt till det negativa. Verksamhetens miljökonsekvenser Åtgårdens utsläpp till luft och vatten samt buller och lukt redovisas under avsnitt 11, Miljökonsekvensbeskrivning. Här redovisas även planerade skyddsåtgärder. Tekniska åtgärder Planerade åtgärder består i stort sett bara av anläggnignsåtgärder. Inga nämnvärda tekniska installationer eller liknande är planerade. 10(21)

19 Geologiska förhållanden För att utreda möjligheten att anlägga planerade utfyllnader och vallar inom golfbaneområdet har klubben låtit utför två förstudier, dels stabilitetsberäkningar och dels en miljöteknisk markundersökning för att bedöma bakgrundshalter/historiska föroreningar. Sammantaget bedöms att planerade åtgärder kan genomföras utan att totalstabiliteten i området försämras. Markundersökningen visar sammantaget att området inte är förorenat, dock bedöms de naturliga bakgrundshalterna av bly vara något förhöjda. För en mer detaljerad beskrivning av de geologiska förhållandena, se MKB/TB avsnitten 10.2 och Hydrologiska förhållanden Då en av de största potentiella riskerna med planerade åtgärder är spridning av föroreningar och grumlande partiklar till omgivande, känsliga, recipienter via ytvattenavinningen är de hydrologiska förhållandena noggrant utredda och beskrivna i MKB/TB, se avsnitt Avrinningen inom golfbaneområdet är uppdelad i tre avrinningsområden som avleds till Lärjeån via Golfbanebäcken, Bingaredsbäcken respektive via en dränering som mynnar i ovankant av Lärjeåns bäckravin. Avrinningen är närmare illustrerad i MKB/TBs Bilaga 8, Vattenkarta. Sammanfattat är Golfbanenområdet flackt och består av ej hårdgjorda, vegetativa ytor. Avrinningen är fördröjd inom hela området och sker via översilning/infiltration i de gräsbevuxna ytorna och leds via dräneringar till dammar och kanter på ravinbranterna inom golfbaneområdet. Inom golfbanan finns 12 stycken anlagda dammar/våtmarker varav 10 är hydrauliskt sammanbundna med ytvattenrecipienten via diken och ledningar. Detta medför att ytvattenavrinningen är ytterligare fördröjd inom området där dammarna har en flödesreglerande effekt vid kraftig/varaktig nederbörd. Dammarna har också en vattenrenande funktion då de utgör sediment- och näringsfällor. 11 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING En MKB/TB har upprättats för denna ansökan och bifogas, bilaga 2. I MKB/TB:n återfinns en detaljerad redovisning av den planerade verksamhetens förutsedda effekter och konsekvenser för miljön och människors hälsa. Nedanstående avsnitt är en sammanfattning av de huvudsakliga miljökonsekvenserna som redovisas i MKB/TB:n. 11(21)

20 Utsläpp till vatten Planerade åtgärder kommer, i händelse av kraftig eller varaktig nederbörd, att kunna påverka Lärjeåns biflöde Bingaredsbäcken samt dammarna inom golfbaneområdet under anläggningsskedet. Påverkan bedöms främst bestå av temporär grumling från urlakning av nakna jordytor fram till dess att ytorna i vallar och upplag har besåtts och växtligheten har etablerat sig. Skyddsåtgärder kommer att vidtas för att förhindra denna påverkan. Dessa beskrivs närmare i avsnitt 11.2 i MKB/TB. Med inarbetade skyddsåtgärder bedöms sammantaget grumlingseffekter i våtmarkerna och biflödena till Lärjeån blir små. Risk för tillfällig grumling föreligger endast vid så pass kraftig och varaktig nederbörd att inarbetade skyddsåtgärder inte är tillräckliga. Konsekvenserna av att våtmarkerna då tillfälligt grumlas bedöms främst bestå av ett marginellt näringspåslag. Den tillfälliga grumlingen av Bingaredsbäcken sker då biflödet redan är starkt grumlingspåverkat och det bidrag som kommer från verksamheten bedöms som litet. Konsekvensen av att bäcken tillfälligt grumlas bedöms inte ge några igenslamningseffekter på öringens lekområden i biflödet då vattenföringen är hög och vattnet är strömmande ner till Lärjeån. Åtgädernas inverkan på skyddsvärden i vattenmiljöerna beskrivs även nedan i avsnitt Utsläpp till luft Utsläpp till luft kommer i begränsad omfattning att ske från transporter och arbetsmaskiner. Utsläppen bedöms inte kunna uppfattas annat än i direkt anslutning till området och kommer inte påverka möjligheterna att uppfylla miljökvalitetsnormer. Damning bedöms ej ske i någon större omfattning utanför arbetsytorna och definitivt inte i närheten av närmaste boende. Om damningsproblematik mot förmodan uppstår kommer dammbindande åtgärder att vidtas längs arbetsvägar, i upplag för tillfällig lagring eller på de platser damning bedöms utgöra ett problem. Mark I avsnitt 11.3 i MKB/TB beskrivs utförligt åtgärdernas konsekvenser på mark Ianspråktagande av mark Verksamheten kommer att innebära vissa inskränkningar av naturmiljön inom utfyllnadsområden och temporärt längs med tillfälliga arbetsvägar. En potentiell värdemiljö 12(21)

21 för groddjur kommer att täckas över av planerade utfyllnader; slänten i anslutning till södra kanten av våtmark 3. För att inte riskera att skada groddjurens potentiella livsmiljöer/övervintringsplatser kommer upplaget inom detta område att anläggas under lekperioden i april-maj. Dessutom kommer enstaka buskar och några mindre träd längs cykelleden i anslutning till våtmark 7-9 att tas bort, i möjligaste mån kommer dock befintliga trädridåer och dungar längs cykelbanan att bevaras. I samband med anläggandet kommer motsvarande nya värdeelement som ersätter de som går förlorade att anläggas, i form av uppläggning av stenpartier och faunadepåer på vallen och/eller etablering av nya buskmiljöer intill vallarna. Träd med en diameter över 20 cm kommer också att lämnas kvar. Med inarbetade åtgärder bedöms sammantaget konsekvenserna på naturmiljön att bli små till måttliga och främst övergående Mottagningskriterier Mottagningskriterier har tagits fram genom en sammanvägd bedömning av ett flertal parametrar som redovisas utförligt i avsnitt i MKB/TB. Med hänsyn till kända bakgrundshalter i Sverige och i Göteborgsområdet, analysresultat från lerprover från området, den påverkan som finns genom befintliga utfyllnader och deponier i närområdet, platsspecifika exponerings- och spridningsrisker samt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenade områden föreslås haltkriterier för anläggnignsarbetena som motsvarar nuvarande generella riktvärden för känslig markanvändning, KM (enligt rapport NV 5976, 2009, med ändringar införda 2016). Buller Planerade åtgärder genererar buller dels från transporter och dels från arbetsmaskin som används för att anlägga och modulera vallarna. Sammanfattat bedöms inte buller riskera att utgöra någon olägenhet för människors hälsa då gällande riktvärden för byggplatser bedöms innehållas. Någon mätning eller beräkning bedöms inte behöva utföras och skyddsåtgärder för att dämpa bullret från arbetsmaskiner bedöms vara oskäliga. Buller från de planerade åtgärderna beskrivs närmare i avsnitten 15 och 16 i MKB/TB. Transporter Under anläggandeskedet kommer verksamheten att ge upphov till ökade transporter till och från området. Trafikökningen motsvarar 0,3 % av den totala trafiken, eller 3 % av den 13(21)

22 tunga trafiken, längs Gråbovägen, mätt som årsdygnstrafik (ÅDT). Massor kommer huvudsakligen att köras in under perioden oktober till april. Transporter kommer också huvudsakligen att ske vardagar dagtid. Intensiteten i tid över dygnet bedöms vara ganska jämn över normal arbetstid. Detta innebär att den relativa (procentuella) trafikökningen kommer att vara som störst vardagar, dagtid, utanför rusningstrafik under vinterhalvåret. För att minska miljöpåverkan från transportarbetet ska de transportfordon, vilka sökanden har rådighet över, som nyttjas uppfylla grundkraven i Generella miljökrav vid entreprenadupphandling gemensamt framtagna av Trafikverket samt storstadskommunerna Göteborg, Stockholm och Malmö. Några bullerdämpande åtgärder från transportarbetet planeras inte. Sammantaget bedöms konsekvenserna för människors hälsa och miljön på grund av transportarbetet med inarbetad åtgärd som försumbara till små. Hushållning med resurser Verksamheten innebär ett miljöriktigt återanvändande av avfall i form av överskottsmassor. Detta återanvändande ligger i linje med både miljömålens (god bebyggd miljö) och miljölagstiftningens (allmänna hänsynsreglernas) intentioner, se vidare avsnitt 6 i MKB/TB:n. Effekter av eventuella olyckor/risker med verksamheten Risker med verksamheten samt eventuella effekter av olyckor redovisas mer utförligt i MKB/TB avsnitt 17. En riskbedömning vilken tar sin utgångspunkt i MSB:s rapport Olycksrisker och MKB - Att integrera risk- och säkerhetsfrågor i MKB-processen har utförts för verksamheten. Ett flertal risker har identifierats och kvantifierats genom ett sannolikhet-konsekvens-diagram. Sammantaget kan konstateras att de största riskerna med anläggningen är inleverans av felaktiga material, läckage till ytvattnet samt övertäckning av övervintringsplatser för salamander. Stort fokus kommer att läggas på att hantera dessa risker inom ramen för verksamhetens egenkontroll. Områdesskydd, Natura 2000, artskyddsfrågor m.m. Det finns ett antal skyddsvärden/skyddsvärda områden i anslutning till verksamhetsområdet, främst kopplade till naturvård men även kulturvård. I avsnitt 10.4 i MKB/TB redogörs utförligt för samtliga skyddsvärda områden och åtgärdernas inverkan på de skyddsvärda områdena/arterna. Nedan ges en sammanfattad bedömning av 14(21)

23 åtgärdernas inverkan på skyddsvärdena Natura 2000 Lärjeån, groddjur och natar som omfattas av artskydd samt Bingaredsbäcken Inverkan på Natura 2000-området Lärjeån Verksamheten bedöms inte påverka Natura 2000-området Lärjeån på ett betydande sätt. Verksamheten riskerar potentiellt att påverka Natura 2000-området Lärjeån med dess utpekade arter lax och flodpärlmussla samt habitatet mindre vattendrag i försumbar omfattning genom grumling och sedimentation. Tillståndsprövning enligt 7 kap 28 miljöbalken för Natura 2000-området Lärjeån bedöms därmed inte vara nödvändig. Flera skyddsåtgärder kommer att vidtas för att minimera grumlings- och sedimentationseffekter från verksamheten, i första hand för att skydda naturvärden i biflödet Bingaredsbäcken samt våtmarker inom golfbaneområdet, men det kommer i förlängningen även att minimera påverkan på Lärjeån. En marginell grumlingspåverkan på Lärjeån från verksamheten bedöms därmed bara kunna uppstå vid situationer med kraftig och varaktig nederbörd. Lärjeåns vatten är på grund av avrinningsområdets lerrika älvsediment naturligt grumligt. Åns ekosystem är därför mindre känsligt för denna typ av störning. Vid kraftig och ihållande nederbörd är vattnet tillfälligt starkt grumlingspåverkat. Den grumling som kan uppstå i bäckarna på grund av markarbetena kommer därför inte att vara märkbar i Lärjeån inom Natura 2000-området och bedöms därmed inte påverka Lärjeåns ekosystem inklusive lax och flodpärlmussla. Kumulativa effekter på Natura 2000-området beskrivs närmare i avsnitt 12 Kumulativa effekter i MKB/TB, men sammanfattat bedöms det inte finnas några åtgärder eller verksamheter som tillsammans med de åtgärder som nu planeras kan skada de utpekade livsmiljöerna (Natura 2000-habitaten) eller arterna i Natura 2000-området för Lärjeån Inverkan på skyddade groddjur och spets- och knölnate Utifrån resultatet från utförd naturvärdesinventering planeras verksamheten med antagandet att samtliga våtmarker inom golfbaneområdet utgör lekvatten för större vattensalamander eller andra skyddsvärda groddjur. Potentiell påverkan på skyddade groddjur som kan komma att ske genom anläggandet av vallarna är utfällning av näringsämnen som kan höja näringsvärdet i våtmarkerna och på sikt leda till igenväxning av våtmarken, beskuggning av våtmarkerna, övertäckning av viktiga livsmiljöer och övervintringsplatser samt rasrisk där massor kanar ut i våtmarken. 15(21)

24 Verksamheten planeras med antagandet att Knöl och Spetsnate har etablerat sig i dammarna Potentiell påverkan kan uppstå vid anläggandet av vallarna närmast dessa dammar genom utlakning av näringsämnen från massorna. Detta kan i förlängningen leda till att dammarna börjar växa igen. Med inarbetade åtgärder bedöms sammantaget att groddjurens livsmiljöer inte kommer att störas och övervintringsplatser inte kommer att skadas. Eventuell näringspåverkan på dammarna från projektet bedöms inte utgöra någon risk för skada natarnas fortlevnad i dammarna Inverkan på Bingaredsbäcken Verksamhetens potentiella påverkan på Bingaredsbäcken består av risk för grumling av vattendraget vid kraftig eller varaktig nederbörd genom utlakning från nakna jordytor, främst när arbeten utförs inom de delar av verksamhetsområdet där ytavrinning leds till Bingaredsbäcken utan fördröjning i dammar. Med inarbetade skyddsåtgärder består den eventuella grumling som kan uppstå främst av finare partiklar vilka inte hinner sedimentera i makadamdämda diken. Denna situation bedöms endast uppstå vid kraftig och ihållande nederbörd då flödet i bäcken är högre och mer strömmande. I dessa lägen bedöms det grumlande vattnet inte hinna sedimentera i de strömmande delarna av vattendraget som utgör lek- och uppväxtområden för öring. Vid häftig och varaktig nederbörd har Bingaredsbäcken dessutom en ökad grumlighet från andra källor uppströms, t.ex. på grund av avrinning från jordbruksmark. Det relativa grumlingsbidraget från verksamheten bedöms som mycket litet. Verksamhetens konsekvenser på Bingaredsbäcken med inarbetade skyddsåtgärder bedöms sammantaget som små och någon risk för igenslamning av öringens lekbottnar bedöms inte föreligga. 12 EGENKONTROLL Klubben tillgodoser de krav på kontroll och dokumentation som finns i förordningen (1998:901) om egenkontroll genom ett kontrollprogram som kommer att tas fram för verksamheten, vilket i detalj reglerar metoder för kontroll av inkommande massor, både inför projekt samt under inleverans/projekt. Utöver mottagningskontrollen kommer kontrollprogrammet att omfatta kontroll av försiktighetsåtgärder och inarbetade skyddsåtgärder samt recipientkontroll. Utformning av kontrollen beskrivs närmare i MKB/TB avsnitten och (21)

25 Klubben föreslår att ett förslag till kontrollprogram lämnas in till tillsynsmyndigheten innan tillståndet tas i bruk. 13 ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER Den sökta verksamheten aktualiserar på olika sätt flera utav miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Klubben vill, utöver vad som fragår av MKB/TB:n, särskilt framhålla följande. Kunskapskravet (2 kap. 2 miljöbalken) Kunskapskravet innebär att verksamhetsutövaren ska ha nödvändig kunskap om hur denne vid bedrivandet av en verksamhet eller vid vidtagandet av en åtgärd kan motverka skada och olägenheter för hälsa och miljö. I samband med framtagandet av MKB/TB:n och genomförande av samråd enligt miljöbalken har de miljö- och hälsorisker som åtgärdena kan tänkas ge upphov till uppmärksammats. Klubben har genom planeringsprocessen låtit utföra ett antal utredningar och undersökningar av bland annat geologi, markföroreningar inom området samt av naturvärden i direkt anslutning till verksamhetsområdet. Klubben har därigenom fått en god kännedom om förutsättningar och potenitell påverkan med anledning av den sökta verksamheten. Klubben kommer att ta fram ett kontrollprogram som delges tillsynsmyndigheten innan arbetena påbörjas. Syftet med detta är att upptäcka brister och hot så tidigt i anläggningsskedet att man kan avhjälpa dem innan skada hinner ske. Kontrollprogrammet kommer i detalj att reglera mottagningskontrollen av inkommande massor, kontroll av försiktighets- och skyddsåtgärder samt recipientkontroll. Klubben kommer att låta ENRECON AB i engenskap av sakkunnig miljökonsult bistå med miljökontroll under hela anlägganingsskedet. Försiktighetsprincipen (2 kap. 3 miljöbalken) Klubben kommer att vidta de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet på människors hälsa eller miljön. De olika skyddsåtgärder och försiktighetsmått som klubben planerat att vidta redovisas i MKB/TB jämte bilagor. Klubben anser sig ha åtagit sig att vidta de försiktighetsmått som är rimliga att kräva för den sökta verksamheten. 17(21)

26 Produktvalsprincipen (2 kap. 4 miljöbalken) Produktvalsprincipen innebär att en verksamhetsutövare inte ska använda eller sälja kemiska eller biotekniska produkter när det finns alternativa produkter som är mindre farliga för hälsa och miljö. I den sökta verksamheten används avfall i form av överskottsmassor istället för produkter av krossmaterial, se avsnitt resurshushållning nedan. Resurshushållning (2 kap. 5 miljöbalken) Resurshushållningskravet innebär att verksamhetsutövaren ska hushålla med råvaror och energi, utnyttja möjligheter till återvinning och i första hand använda förnybara energikällor. Klubben kommer med den sökta verksamheten att medverka till en god resurshushållning genom att ett avfall i form av överskottsmassor kommer att användas för anläggningsändamålet och bedömer att verksamheten ligger helt i linje med resurshushållningskravet. Lokaliseringsprincipen (2 kap. 6 miljöbalken) Lokaliseringsprincipen innebär att det för en verksamhet ska väljas en plats som är lämplig och innebär minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Den sökta verksamheten avser åtgärder inom golfbanan varför en alternativ lokalisering inte kan anges. Flytt av hela golfbanan bedöms inte vara ett realistiskt alternativ. Det finns inget i gällande planer eller uttryckta planintentioner som talar emot tillåtligheten för den sökta verksamheten. Sammantaget anser Klubben att den ansökta verksamheten ligger väl i linje med lokaliseringsprincipen. Sammanfattning Ovanstående genomgång av hur de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken kommer att beaktas visar att den planerade verksamheten väl ryms inom dessa. 18(21)

27 14 SAMRÅD Samråd har genomförts i enlighet med 6 kap. 4 miljöbalken. Genomförda samråd har avsett den sökta verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och dess förutsedda miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. En samlad redogörelse för samrådsförfarandet med annons, samrådsunderlag, presentation, minnesanteckningar från samrådsmöten samt skriftliga synpunkter återfinns i bifogad samrådsredogörelse, bilaga 3. Remissinstanserna har generellt varit positiva till projektet. Vid en sammanfattning av de inkomna synpunkterna kan det konstateras att synpunkter och frågeställningar främst har rört områdets skredkänslighet, åtgärdernas risk för påverkan på skyddsvärda vatten- och naturmiljöer, transporter längs väg 190 samt hänsyn till befintliga ledningar och till väg 190. Vättlefjälls samfällighetsförening invänder mot projektet i sin helhet och SDN Angered framför att de inte kan ta ställning till de föreslagna åtgärderna då antalet tunga transporter som åtgärden kommer att medföra inte är redovisade i samrådsunderlaget. SDN Angered framför vidare att tillstånd inte bör ges för åtgärder som ökar antalet tunga transporter i Angered innan en samlad kunskap finns om den totala miljöbelastningen som Västsvenska paketet och andra projekt kommer medföra för Angereds del. De synpunkter och kommentarer som har framförts vid samrådsförfarandet har beaktats vid utformningen av denna ansökan och MKB/TB. Synpunkter och kommentarer bemöts också till viss del i samrådsredogörelsen. 15 MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormer för luft Enligt Klubbens mening kan den sökta verksamhetens ringa bidrag till den samlade luftföroreningssituationen inte anses medverka till att föreskrivna miljökvalitetsnormer för luftkvalitet överskrids. Något hinder mot verksamhetens tillåtlighet föreligger således inte. Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten Den sökta verksamheten riskerar att påverka Lärjeån vilken är ett utpekat laxfiskvatten som omfattas av miljökvalitetsnormerna. Den sökta verksamheten bedöms sammantaget med inarbetade skyddsåtgärder ge försumbara grumlingseffekter på Lärjeån och därmed inte motverka möjligheterna att uppfylla miljökvalitetsnormerna för Lärjeån. En mer utförlig redogörelse för bedömningen finns i MKB/TB avsnitt (21)

28 Miljökvalitetsnormer för ytvatten Den sökta verksamheten riskerar att påverkan Lärjeån - från mynningen till Lövsjöarna (EU-ID SE ) vilken omfattas av miljökvalitetsnormer för ytvatten. Den sökta verksamheten bedöms med inarbetade skyddsåtgärder för att förhindra grumling av biflöden till Lärjeån inte motverka att gällande MKN för både ekologisk status och kemisk ytvattenstatus uppfylls. Den sökta verksamheten riskerar inte heller att försämra statusen på någon kvalitetsfaktor. En mer utförlig redogörelse för bedömningen finns i MKB/TB Miljökvalitetsnormer för grundvatten Den sökta verksamheten angränsar till grundvattenförekomsten Linnarhult EU_CD: SE Grundvattenförekomsten uppges idag ha god kvantitativ status och god kemisk grundvattenstatus, som enligt kraven ska kvarstå Då hela projektområdet underlagras av mäktig lera och ytavrinning inte sker mot grundvattenförekomsten bedöms verksamhetsområdet inte vara hydrologiskt sammanbundet med grundvattenförekomsten. Projektet kommer därför inte att påverka grundvattenförekomsten och därmed inte heller dess miljökvalitetsnormer. 16 SEVESOLAGEN Verksamheten omfattas inte av Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen). 17 VERKSTÄLLIGHETSFÖRORDNANDE Klubben är angelägen om att så snart som möjligt kunna påbörja arbetena då det redan nu finns ett stort behov av avstättning av massor inom Göteborgsområdet. Det saknas anledning att befara att den sökta verksamheten kommer att ge upphov till skador eller olägenheter. Klubben anser därför att det finns skäl för att beslutet får verkställas utan hinder av att den inte har vunnit laga kraft. 20(21)

29

30

31

32

33 Lerjedalens GK Miljökonsekvensbeskrivning/ Teknisk beskrivning, Markarbeten Lerjedalens Golfklubb Uppdrag: Uppdrag:

34 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten 1. Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning Bilageförteckning Administrativa uppgifter Sökanden Anläggningen Miljökonsult Verksamhetskod mm Inledning Syfte och projektmål Avgränsningar Geografisk avgränsning Avgränsning i tid Innehållsmässig avgränsning Verksamhetens utformning och omfattning Tekniskt genomförande Konstruktion av fyllnadsområden/vallar Arbetsvägar Trafikverkets säkerhetsavstånd väg Vägområde Vallens utformning och placering Sikt Trafikfara Snödrev Ledningar Verksamhetens miljönytta Resurshushållning Samhällets behov av avsättning Närheten till Göteborg Positiva konsekvenser för friluftslivet Positiva effekter för trafiksäkerheten Miljömål Miljökvalitetsnormer Luftkvalitet Inverkan på miljökvalitetsnormer i anslutning till verksamhetsområdet Omgivningsbuller Inverkan på miljökvalitetsnormer i anslutning till verksamhetsområdet.. 22 ENRECON AB Sida 2 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

35 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten 8.3. Fisk- och musselvatten Inverkan på miljökvalitetsnormer i anslutning till verksamhetsområdet Vattenförekomster Ytvatten, Lärjeån- från mynningen till Lövsjöarna Inverkan på miljökvalitetsnormer i anslutning till verksamhetsområdet Grundvatten Inverkan på miljökvalitetsnormer för grundvatten i anslutning till verksamhetsområdet Redovisning av alternativa platser för lokalisering och alternativ utformning Nollalternativ Ingen ombyggnation Ombyggnation med stenmjöl el. motsv. krossprodukter Alternativ lokalisering Alternativ utformning Verksamhetsområdets förutsättningar och omgivningsbeskrivning Planförhållanden Detaljplan Översiktsplan Geologi och geoteknik Hydrologi och hydroteknik Delavrinningsområde golfbanebäcken Delavrinningsområde Bingaredsbäcken Delavrinning dränering till Lärjeån Enskild vattentäkt Områdesskydd och andra förordnanden Landskap och kulturmiljö Inverkan på landskap och kulturmiljö Naturvård Riksintresse för Naturvård (NRO 14147) Bildande av Naturreservat Lärjeåns dalgång Natura 2000-området Lärjeån (SE Inverkan på Natura 2000-området Lärjeån Skyddsvärda groddjur i våtmarker inom Lerjedalens golfbana Knöl- och Spetsnate i våtmarker inom Lerjedalens golfbana Golfbanebäcken Bingaredsbäcken Närområdesbeskrivning ENRECON AB Sida 3 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

36 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten Närboende Effekter och konsekvenser av utsläpp till luft, mark och vatten Luft Ytvatten Mark Ianspråktagande av mark Bakgrundshalter/historiska markföroreningar Haltkriterier Riskbedömning Bakgrundshalter/Mindre än ringa risk Klorider Sammanvägd bedömning/förslag till mottagningskriterier Mottagningskontroll Kumulativa effekter Ytvattenpåverkan Hushållning med energi, mark och vatten samt andra resurser Energi Råvaruförbrukning Avfallshantering Förorenade områden Buller Transporter Driftstörningar och olycksrisker Modell för riskbedömning Bedömda aspekter Riskmatris Hantering av betydande risker (gula) Kontroll och uppföljning Icke teknisk sammanfattning ENRECON AB Sida 4 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

37 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten 2. Bilageförteckning Bilaga 1. Situationsplan Bilaga 2. Situationsplan, ortofoto Bilaga 3. Sektioner Bilaga 4. Volymberäkning per område Bilaga 5. Projekterings-PM Geoteknik Bilaga 6. Vattenkarta Bilaga 7. Våtmarker på Lerjedalens Golfbana Bilaga 8. Sammanställning, markprover Bilaga 9. Analysrapporter, markprover Bilaga 10. Beräkningsunderlag, riskbedömning ENRECON AB Sida 5 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

38 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten 3. Administrativa uppgifter 3.1. Sökanden Sökandens namn LERJEDALENS GOLFKLUBB Organisationsnummer Sökandens postadress: Sökandens faktureringsadress Fakturamärkning: Kontaktperson Lerjedalen GK Kroksjövägen Gunnilse Se postadress Johan Nåhdin Telefon E-post johan@lerjedalen.se 3.2. Anläggningen Fastighetsbeteckning Del av Angered 3:11, Angered 3:13, Angered 3:15, Angered S:72*, Angered 4:34, Rågården 19:1, Bingared 3:1, Bingared 1:16, Bingared 1:9, Knipared 1:2 *Delägande fastigheter Angered 2:41 och Angered 7:59. Samtliga fastigheter ägs av kommunen. Gatuadress Kroksjövägen 1 Koordinater : , (SWEREF99 TM) Kommun och län: Göteborgs stad, Västra Götalands län ENRECON AB Sida 6 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

39 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten 3.3. Miljökonsult Miljökonsultens namn Miljökonsultens adress Kontaktperson Telefon E-post ENRECON AB Hulda Mellgrens gata 1 B Västra Frölunda Niklas Ander Niklas.Ander@enrecon.se 3.4. Verksamhetskod mm Verksamhetskod: Seveso-anläggning IED-anläggning B, Användning av avfall för anläggningsmål där föroreningsrisken inte endast är ringa Nej Nej Betydande miljöpåverkan Nej (lst beslut , ) ENRECON AB Sida 7 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

40 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten 4. Inledning 4.1. Syfte och projektmål Lerjedalens golfklubb (klubben) har för avsikt att genomföra omfattande markarbeten inom sin golfbana i Gunnilse. Syftet är att förbättra spelupplevelsen, att tekniskt förbättra delar av banan och att förbättra säkerheten för fordon på Gråbovägen samt cyklister och fotgängare på Västgötaleden, den cykelled som genomskär golfbanan. Golfbanan är delvis byggd i en före detta lertäkt. Detta gör att driving rangen lutar från utslagsplatsen istället för mot, vilket vore det speltekniskt bästa och också mest frekvent förekommande vid andra golfbanor. De sydliga delarna av golfbanan är också utsatta för ett relativt omfattande buller och i övrigt störande intryck från Gråbovägen vilket stör spelupplevelser. Genom golfbanan skär en cykelbana (byggd på en före detta banvall). På ett flertal platser riskerar bollar att slås ut över cykelbanan. Övriga banan är relativt platt. För att förbättra driving rangen har klubben för avsikt att höja marknivån så att denna lutar mot utslagsplatsen istället för från densamma. För att minska buller, insyn och intryck från Gråbovägen har klubben för avsikt att uppföra vallar mot denna. Samma vallar fungerar också som ett skydd för golfbollar som annars riskerar att slås ut mot vägen. Klubben har vidare för avsikt att uppföra ett antal mindre vallar längs med utsatta delar av cykelbanan. När arbeten ändå sker på området kommer även vissa markarbeten att utföras för att skapa en mer levande och intressant spelupplevelse. Mätt i volym är dessa dock relativt ringa i förhållande till övriga åtgärder. För att utföra åtgärderna har klubben för avsikt att samarbeta med Haga Mölndal Lastbilcentral (HML). Syftet med samarbetet är att få tillgång till överskottsmassor, vilket är en förutsättning för att projektet ska kunna genomföras. Då överskottsmassor är planerade att användas för åtgärden innebär markarbetena användande av avfall för anläggningsändamål. Då volymerna är relativt stora är verksamheten att betrakta som mer än ringa risk, vilket gör den tillståndspliktig Avgränsningar Geografisk avgränsning Verksamhetsområdet utgörs av de ytor inom golfbaneområdet där nya vallar ska uppföras samt tillfälliga tillfartsvägar in till dessa ytor, se bilagd situationsplan. Miljökonsekvensbeskrivningens geografiska avgränsning styrs av miljöeffekternas influensområde som kan vara större än verksamhetsområdet. Exempel på miljöeffekter som har ett större influensområde än projektets fysiska omfattning är luftföroreningar, buller och vattenburna föroreningar. Influensområdet i det här projektet omfattar bland ENRECON AB Sida 8 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

41 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten annat bullerpåverkan på ett fåtal närliggande bostäder samt grumlingspåverkan på recipienterna för ytvatten som utgörs av våtmarker inom golfbaneområdet och två bäckar som rinner ner till den slutliga recipienten Lärjeån, se Figur 1. Figur 1. Bilden illustrerar verksamhetens influensområde vilket avgränsas av grumlingspåverkan på ytvattenrecipienter och bullerpåverkan för närboende. Lantmäteriet/Metria Avgränsning i tid Markarbetena kommer att utföras etappvis, huvudsakligen utanför golfsäsongen under oktober till april. Uppskattningsvis kommer projektet att ta ca 10 år att genomföra i sin helhet Innehållsmässig avgränsning Avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen och identifiering av fokusområden har skett kontinuerligt under planeringsprocessen och efter genomförda samråd med Länsstyrelsen, kommunen och berörda sakägare. Fokusområden är sådana områden som bedömts vara särskilt viktiga i projektet. I Tabell 1 redogörs för behandlade och bortvalda miljöaspekter samt avgränsade fokusområden. Därtill behandlas verksamhetens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler samt allmänna och specifika hushållningsbestämmelser. Hur åtgärderna förhåller sig till nationella och regionala miljökvalitetsmål redovisas också. Beskrivning av alternativ lokalisering har avgränsats bort då det inte är tillämpligt i detta fall. De kumulativa effekter som har bedömts vara relevanta att närmare beskriva är grumlingspåverkan på ytvattnen Bingaredsbäcken och Lärjeån. Dessa behandlas i avsnitt 12. ENRECON AB Sida 9 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

42 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten Tabell 1. Behandlade och bortvalda miljö- och hälsoaspekter i MKB:n. Aspekt Fokusområde Övriga områden som MKB:n behandlar Naturmiljö Natura 2000 Lärjeån Golfbanebäcken (påverkan på arterna lax och och riksintresset flodpärlmussla samt Lärjeåns dalgång naturtypen mindre vattendrag), Bingaredsbäcken (påverkan på öring) samt våtmarker inom golfbanan (större vattensalamandrar samt knöloch spetsnate) Miljökvalitetsnormer MKN Lärjeån (yt- samt MKN för buller, laxfiskvatten) grundvatten och luft Bortvalda aspekter samt motiv för detta Natura 2000-områdets övriga utpekade naturtyper/arter då verksamheten inte bedöms kunna påverka dessa. MKN havsmiljö, p.g.a. avstånd och utspädning. Påverkan på grundvattenförekomsten Linnarhult, då den inte är hydrologiskt sammanbunden med projektområdet MKN ytvatten, hydromorfologiska kvalitetsfaktorer då inga arbeten utförs i vattenförekomsten. Rekreation och Västgötaleden friluftsliv Hälsa och Trafiksäkerhet, säkerhet buller och damning Naturresurser Avfall för anläggningsändamål Landskap och Regionala kulturmiljö odlingslandskapet Lärjeåns dalgång samt fornminne Markföroreningar Mottagningskontroll, Halter Nuvarande Förorenade områden utanför för inkommande massor med förhållanden på arbetsområdet. tillhörande riskbedömningar platsen ENRECON AB Sida 10 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

43 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten 5. Verksamhetens utformning och omfattning Verksamhetsområdet utgörs av de ytor inom golfbaneområdet där utfyllnad/nya vallar ska uppföras samt tillfälliga tillfartsvägar in till dessa ytor, se bilagda situationsplaner Tekniskt genomförande Planerade markarbeten redovisas i Bilaga 1 (Situationsplan), Bilaga 2 (Situationsplan, ortofoto) och Bilaga 3 (Sektioner). En sammanställning av volym per fyllnadsområde redovisas i Bilaga 4 (Volymberäkning per område). Samtliga markarbeten kommer att anpassas efter terrängen för att skapa mjuka och naturliga former. Sektionerna, som bygger på raka linjer, är därmed att betrakta som indikativa och är mer ett underlag för att kunna göra massbalanser än faktisk slutlig utformning. Den sammanlagda volymen massor som kommer att tillföras området är beräknad till maximalt kubikmeter. Massor som inte kommer att påverka möjligheterna till framtida markanvändning eller utgör risk för människors hälsa eller miljö planerade att användas. I detta fall motsvarar detta en föroreningsnivå i nivå med Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning (KM). Mottagningskriterierna med tillhörande riskbedömningar och motiveringar redovisas i detalj under avsnitt , Haltkriterier. Verksamheten är planerad att bedrivas etappvis huvudsakligen under perioden sen höst till tidig vår för att inte krocka med golfsäsongen. Planerad verksamhet består i en mängd etapper (33 deletapper, varav två i sin tur är indelade i underetapper) av vilka en eller flera är planerade att anläggas per säsong. Vissa större etapper kan komma att anläggas över flera säsonger, dessa kommer i så fall att delas upp i underetapper vilka var och en färdigställs (dvs. besås) under en säsong. Bedömningen är dock att eftersom det är ett sammanhängande projekt ska verksamheten prövas som en helhet och inte varje etapp var för sig. Den enskilda etappen gör i vissa fall heller inte tillräcklig nytta för att ensamt motivera att ett projekt startas upp, däremot ger den sammanvägda helheten en mycket stor förbättring för banan. Genom att arbeta etappvis kan också påverkan på banan under golfsäsongen minimeras Konstruktion av fyllnadsområden/vallar Innan konstruktion av respektive etapp påbörjas skalas om så bedöms nödvändigt vegetationsjorden bort och lagras inom verksamhetsområdets lagringsytor för att sedan återanvändas i vallens/fyllnadsområdets ytskikt. Konstruktionsmassor kommer för de etapper som ligger intill väg 190 att tillföras direkt genom att massorna tippas i fyllnadsområdet. För mindre fyllnadsområden inne på golfbaneområdet kommer ENRECON AB Sida 11 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

44 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten konstruktionsmassorna att köras ut, exempelvis med traktor med släp, från närmaste lagringsyta. När respektive utfyllnad är färdigställd kommer den att täckas med vegetationsjord och skyndsamt besås med en gräsblandning som är tät växande och har en stor motståndskraft mot erosion. Vid behov kommer nya dräneringar att dras om ytvatten stängs inne på grund av den nya topografin. Dräneringarna dras till befintliga diken, dammar eller fram till ravinbrant. Samtliga vallar kommer att anläggas med ett skyddsavstånd till dammar, diken och ravinbranter för att minimera grumlingspåverkan. De delar av etapp 1, 20 och 26 som utgör möjlig/sannolik övervintringsplats för större vattensalamander kommer att konstrueras under april-maj då salamandrarna befinner sig i dammen för att förhindra risken för övertäckning. Påverkan och inarbetade skyddsåtgärder beskrivs närmare huvudsakligen i avsnitt 11.2 och Arbetsvägar Infart/utfart till/från området från väg 190 är planerad att huvudsakligen ske från Krokerydsvägen och Kniparedsgården. Under en period kommer även en mindre traktorväg att nyttjas. Dessa vägar/avfarter kommer att förbättras innan de börjar användas, bland annat genom breddning och vid behov höjning av påfarten samt röjning av siktvägar. Eventuellt kommer även en extra utfart att anläggas (dvs. endast för utgående fordon), det är dock i dagsläget oklart om denna kommer att godkännas av Trafikverket. Under anläggningstiden kommer det att krävas tillfälliga arbetsvägar parallellt med väg 190 på ett antal delsträckor för att transportera in massorna som ska användas vid konstruktionen. En arbetsväg kommer att behöva korsa Golfbanebäcken på en geotekniskt stabil plats mellan väg 190 och damm nummer 2, se avsnitt Det område där tillfälliga arbetsvägar anläggs bedöms i övrigt inte hysa några högre naturvärden och den skyddsåtgärd som planeras är att underliggande mark skyddas i form av en geotextil som täcks med vägmaterial (stenkross/betongkross/asfaltskross). I de fall det är möjligt kommer arbetsvägar att anläggas på mark vilken vall senare kommer att anläggas på. Innan vägen anläggs tas vegetationsjorden normalt bort och lagras på lämpligt sätt och ställe för att sedan läggas tillbaka när vägen har tagits bort och arbetet har avslutats. Det innebär att markområdet snabbt kommer att kunna återställas till naturmark. I de fall vägar senare ska överlagras av vall kan dessa komma att lämnas kvar under vallen. Arbetsvägarna påverkar endast tillfälligt de berörda områdena. Vägarna anläggs så att inga levande träd med en diameter större än 20 cm i diameter i brösthöjd behöver avverkas. ENRECON AB Sida 12 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

45 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten Inget anläggande av arbetsvägar eller tyngre transporter kommer att ske i bäckravinerna vilka är de geotekniskt instabila områdena. Transporterna till och inom området kommer att ske på ett geotekniskt godtagbart sätt Trafikverkets säkerhetsavstånd väg Vägområde Planerade vallar kommer inte att anläggas i vägområde. Ett avstånd om minst 1 meter kommer alltid att hållas till vägområde. Gråbovägen saknar, liksom de flesta äldre vägar, ett vägområde definierat i vägplan. Som vägområde brukar man generellt, och även i detta fall, definiera väg och vägdike, inklusive motstående dikeskant. Vägområdet illustreras i Figur 2. Vägområde Utanför vägområde Vägbana Kringliggande mark Vägdike Figur 2. Illustration, Vägområde Vallens utformning och placering Vallarna längs med väg 190 kommer att utformas i enlighet med Vägverkets publikation 2006:94, Råd och rekommendationer vid uppförande av bullerdämpande vallar och skärmar Sikt Vallarna får inte försämra siken vid utfarter till väg 155. I tabell 1 i Vägverkets publikation 2006:94 illustreras krav på sikt. Siktkraven redovisas i Figur 3. ENRECON AB Sida 13 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

46 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten Figur 3. Utdrag ur Vägverkets publikation 2006:94. Krav på sikt. Inom aktuellt vägavsnitt på väg 190 är hastighetsbegränsningen 70 km/h, vilket innebär en siktsträcka om minst 170 meter. Tre vägar ansluter till väg 190 från norr i anslutning till golfbanan, Kroksjövägen, Krokerydsvägen och Kniparedsgården. Vid Kroksjövägen påverkar vallarna inte siktsträckan alls. Vid Krokerydsvägen påverkar vallarna inte siktsträckan västerut. Österut begränsas siktkurvan teoretiskt till 420 meter om man räknar till vallens nederkant. Eftersom vallen har en lutning om 1:2 blir dock i praktiken påverkan mindre. Det finns idag även växtlighet som begränsar sikten österut till runt 370 meter. I praktiken påverkas därmed inte heller siktsträckan från Krokerydsvägen. Vid Kniparedsgården påverkas inte siktsträckan österut. Västerut begränsas siktkurvan teoretiskt till 670 meter om man räknar till vallens nederkant. Eftersom vallen har en lutning om 1:2 blir dock i praktiken påverkan mindre. Det finns idag en väntkur/busshållplats, växtlighet etc. som begränsar sikten betydligt mer. I praktiken påverkas därmed inte siktsträckan från Kniparedsgården. Siktsträckan från avfarterna söder om väg 190 påverkas inte ens teoretiskt under 1 km. Utefter den sträckan finns generellt andra hinder, främst i form av vegetation. Sammanfattningsvis kan konstateras att planerade vallar inte kommer att påverka siktsträckorna i området Trafikfara Enligt Vägverkets publikation 2006:94 ska bullerskyddet för att inte utgöra en trafikfara ha en lutning mot vägen som inte är brantare än 1:2. Vallen är utformad så att dess lutning mot vägen inte uppgår till mer än 1:2. ENRECON AB Sida 14 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

47 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten Snödrev Enligt Vägverkets publikation 2006:94 ska problemet med snödrev beaktas så att drivbildning på vägen undviks. För att snödrev ska undvikas ska lutningen från vägbanans kant till vallens krön inte överstiga 1:6. Se illustration i Figur 4. Figur 4. Utdrag ur Vägverkets publikation 2006:94. Säkerhetszon God standard. Notera princip för begränsningslinje för snödrev om 1:6. Vallarna är konstruerade så att dess krön inte i något fall överstiger begränsningslinjen för snödrev om 1:6. Se vidare Bilaga 3, Sektioner Ledningar I västra delen av verksamhetsområdet finns markförlagda kabel- och ledningspaket strax söder om väg 190, med bland annat ledningar för vatten och spillvatten. I höjd med Golfbanebäcken finns en pumpstation. Öster om denna är ledningar i huvudsak endast förlagda på den norra sidan av vägen. Vid projekteringen av vallarna har det säkerställts att dessa ledningar inte ska överlagras. Löpande kontakt har också skett med Kretslopp och vatten för att säkerställa att arbetsvägar, förstärkande av infarter eller liknande ska komma att påverka ledningarna i området. ENRECON AB Sida 15 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

48 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten 6. Verksamhetens miljönytta 6.1. Resurshushållning Samhällets intention är genomgående att återanvända avfall i så stor utsträckning som möjligt och genom detta även minska samhällets sammanlagda resursuttag. Denna intention återfinns i såväl miljömål, miljölagstiftning och lokala program. Miljömålet God bebyggd miljö anger bland annat att långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas." I miljömålets preciseringar anges också att resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt, vilket ligger helt i linje med agerandet i aktuellt projekt. Svensk miljölagstiftningen utgår från de allmänna hänsynsreglerna (miljöbalkens andra kapitel). En av grunderna, vilken anges i 5, är att alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. Planerad åtgärd ligger helt i linje med denna princip genom att överskottsmassor kan användas. Göteborgs stad har tagit fram ett åtgärdsprogram mot buller som gäller och syftar till att minska omgivningsbullrets negativa påverkan på hälsan genom att ge göteborgarna tillgång till en god ljudmiljö inomhus såväl som utomhus. I programmet anges bland annat att man ska förbättra ljudmiljön i parker och grönområden genom nyttiggörande av överskottsmassor. Aktuellt projekt medverkar till en god resurshushållning genom att ett avfall i form av överskottsmassor kan användas för anläggningsändamål Samhällets behov av avsättning I Göteborg förväntas lågt räknat runt 10 miljoner kubikmeter schaktmassor, främst lera, uppkomma under de närmaste tio åren. I denna mängd är vare sig massor som kan återanvändas på platsen eller entreprenadberg medräknade. Majoriteten av massorna kommer inte att vara förorenade. Detta massöverskott innebär en stor utmaning för samhället i stort, både för kommun, region, länsstyrelse, Trafikverket och andra offentliga intressen såväl som bostadsutvecklare/byggare, transportörer och aktörer inom återvinning. I regionen kommer det sannolikt att krävas ett flertal deponier för inert avfall parallellt med en mängd återvinningsprojekt för att kunna hysa alla uppkomna massor. Massöverskottet i regionen ger en mycket god förutsättning för Lerjedalens GK att anpassa sin bana på ett sätt som hade varit svårt utan god tillgång på massor. Det ska här ENRECON AB Sida 16 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

49 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten understrykas att Lerjedalens GK inte har några ekonomiska intressen av att ta emot stora mängder schaktmassor, de sammanlagda kostnaderna kommer i själva verket överstiga intäkterna, men genom åtgärden kan banan byggas om i grunden vilket ger en enormt förbättrad spelupplevelse. Genom att kombinera klubbens behov av massor för ombyggnationen av golfbanan med det massöverskott som finns, och kommer att finnas, i regionen den närmaste framtiden förenas samhällets behov av avsättning av överskottsmassor och klubbens massunderskott på ett mycket resurseffektivt sätt Närheten till Göteborg Trots att åtgärden har en lokal påverkan på miljön är det viktigt att lyfta blicken och väga den lokala påverkan mot verksamhetens totala miljönytta. De massor som transporteras till anläggningen utgörs av överskottsmassor som i annat fall skulle transporteras till annan plats. Anläggningens läge är relativt gott med en betydligt kortare transportsträcka än många av de alternativ som dels nyttjas idag och dels är planerade Positiva konsekvenser för friluftslivet Den planerade markarbetena syftar bland annat till att ge oskyddade trafikanter en större möjlighet att till fots eller med cykel röra sig säkert längs den tvärgående Västgötaleden. Den färdiga utformningen av golfbanan kommer också att ge en förbättrad spelupplevelse och minskad utsatthet för trafikbuller från väg 190. Detta bedöms ge positiva konsekvenser för friluftslivet Positiva effekter för trafiksäkerheten Genom ombyggnationen kan utslagsriktningen från driving rangen vridas från Väg 190 vilket minskar risken för att bollar skjuts ut över vägen och därmed påverkar trafiksäkerheten. ENRECON AB Sida 17 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

50 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten 7. Miljömål I Tabell 2 följer en översiktlig sammanställning över anläggningens påverkan på uppställda miljömål. Påverkan på möjligheten att uppfylla både nationella, regionala (län) och lokala (kommunala) miljömål redovisas. Genomförande av åtgärderna bedöms med inarbetade skydds- och kompensationsåtgärder sammantaget vara förenligt med miljömålen. Tabell 2. Miljömål som berörs av verksamheten. Miljömål Berör verksamheten Kommentar 1. Generationsmålet JA + Åtgärderna bedöms ha positiv påverkan då de genom en säker återvinning möjliggör att resursen hos avfallet tas till vara utan skadliga miljö- och hälsoeffekter. 2. Begränsad klimatpåverkan JA + Då massorna kommer från närområdet innebär projektet att miljöpåverkan genom utsläpp av växthusgaser från transporter minskar jämfört med om massorna hade transporterats till deponi. (-) Vid etablerandet av vallarna inom projektområdet uppstår en ringa negativ påverkan på målet genom utsläpp av växthusgaser från arbetsmaskin. 3. Frisk luft JA + Då massorna kommer från närområdet innebär projektet att miljöpåverkan genom utsläpp av växthusgaser från transporter minskar jämfört med om massorna hade transporterats till deponi. (-) Vid etablerandet av vallarna inom projektområdet uppstår en ringa negativ påverkan på målet genom utsläpp av växthusgaser från arbetsmaskin. 4. Bara naturlig försurning NEJ Åtgärderna bedöms inte ha någon nämnvärd påverkan på vattnets ph eller buffrande kapacitet. 5. Giftfri miljö JA - I samband med markarbeten finns en allmän risk för att olika naturligt förekommande ämnen kan frigöras ur jorden. Massorna som används i projektet kommer att innehålla mycket låga föroreningshalter. Sammantaget bedöms att åtgärderna kan ha en begränsad, tillfällig påverkan genom spridning av föroreningar till ytvattenrecipienten. Dessa bedöms dock inte spridas till Lärjeån utan fastläggas i dammarna inom projektområdet. ENRECON AB Sida 18 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

51 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten 6. Skyddande ozonskikt NEJ Inget nyttjande av ozonnedbrytande ämnen. 7. Säker strålmiljö NEJ Inget nyttjande av radioaktiva ämnen eller installationer som påverkar elektromagnetiska fält. 8. Ingen övergödning JA - Näringsämnen kan lakas ut från vallarna inledningsvis fram till dess att de är bevuxna. Det kan ge en temporär övergödningspåverkan i de artificiella våtmarkerna inom golfbaneområdet. 9. Levande sjöar och vattendrag JA - Risk för temporär grumling och näringsläckage via ytvattenavrinningen under anläggandet av vallarna. Med inarbetade skyddsåtgärder minimeras riskerna och eventuell påverkan bedöms bli begränsad och avgränsad till de artificiella våtmarkerna inom Golfbaneområdet. 10. Grundvatten av god NEJ Åtgärderna bedöms inte påverka grundvattnet. kvalitet 11. Hav i balans samt levande kust och NEJ Åtgärden bedöms inte ha någon påverkan på havet även om detta teoretiskt är slutrecipient för vattnet. skärgård 12. Myllrande våtmarker JA - Risk för temporärt näringsläckage till dammar som ligger i anslutning till utfyllnadsområde. Med inarbetade skyddsåtgärder bedöms åtgärderna kunna ge en tillfällig, begränsad påverkan på de artificiella våtmarkerna inom Lerjedalen Golfbana. 13. Levande skogar NEJ Ingen skogsmark kommer att påverkas/tas i anspråk. 14. Ett rikt odlingslandskap NEJ Ingen åkermark kommer att påverkas/tas i anspråk. 15. Storslagen fjällmiljö NEJ Långt till fjällmiljö. 16. God bebyggd miljö JA +Syftet med åtgärderna är att återanvända avfall för anläggningsändamål och därmed bidra till en god regional resurshushållning. - Masstransporterna kommer under anläggningsskedet vintertid att ge upphov till en viss, marginell, påverkan på boendemiljön för närboende i form av buller och luftutsläpp. 17. Ett rikt växt- och djurliv NEJ Genomförande av åtgärderna bedöms med inarbetade skyddsåtgärder att inte påverka skyddsvärda arters livsmiljöer i våtmarkerna inom Lerjedalen Golfbana eller Bingaredsbäcken. Genomförandet bedöms inte heller påverka Natura 2000 Lärjeån. ENRECON AB Sida 19 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

52 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten 8. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande styrmedel som regleras i miljöbalkens femte kapitel. En miljökvalitetsnorm ska tas fram på vetenskapliga grunder och ange den miljökvalitet som människan och/eller miljön kan anses tåla. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för: Luftkvalitet (utomhusluft) omfattande kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bensen, kolmonoxid, bly, partiklar och ozon Buller Fisk- och musselvatten Vattenförekomster Havsmiljön. Miljökvalitetsnormer för havsmiljön bedöms inte vara relevanta för projektet eftersom det är lång rinnsträcka från verksamhetsområdet till Göta älvs mynning i havet Luftkvalitet Enligt Luftkvalitetsförordning (2010:477) finns fastställda miljökvalitetsnormer för luftkvalitet avseende kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bensen, partiklar (PM10) och (PM2,5), bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly. Miljökvalitetsnormerna gäller för utomhusluft med undantag för arbetsplatser och tunnlar. Miljöförvaltningen i Göteborg övervakar luftkvaliteten i kommunen genom mätningar och beräkningar. Kvävedioxid är den förorening där inte miljökvalitetsnormen klaras i delar av Göteborg och det är en bra indikator för hur luftkvaliteten är i kommunen. För att få en bild av hur luften är även på platser där det inte finns någon mätstation gör miljöförvaltningen så kallade spridningsberäkningar. Det är datorberäkningar av kvävedioxidhalten över hela staden. Den senaste spridningsberäkningen utfördes Den dominerande källan till luftföroreningar kommer från Trafiken och påverkan är främst lokal i anslutning till tungt trafikerade leder i Göteborg där miljökvalitetsnormer för kvävedioxid har överskridits de senaste åren. Övriga miljökvalitetsnormer innehålls i Göteborgs kommun. ENRECON AB Sida 20 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

53 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten Inverkan på miljökvalitetsnormer i anslutning till verksamhetsområdet Den planerade verksamheten påverkar koncentrationen av aktuella ämnen längs med transportvägar och i verksamhetsområdet vid nyttjande av arbetsmaskin med förbränningsmotor. Väg 190 (Gråbovägen) i anslutning till anläggningen har en låg föroreningsbelastning som underskrider nedre utvärderingströskeln för kvävedioxid i anslutning till projektområdet, se Figur 5. Möjligheterna att uppfylla miljökvalitetsnormerna i staden bedöms inte påverkas av trafikförändringarna på grund av masstransporterna från de större lederna till väg 190. Utsläppen från arbetsmaskin inom verksamhetsområdet är försumbar. Då kvävedioxid är den luftförorening som är gränssättande bedöms projektets påverkan på miljökvalitetsnormer för övriga luftföroreningar på samma sätt som försumbar och sammantaget bedöms inte projektet medverka till att MKN för luftkvalitet inte kan följas. Figur 5. Beräkning dygnsnormen för kvävedioxid år I rödmarkerade områden överskrids 60 g/m 3. Kvävedioxidhalter längs Gråbovägen intill verksamhetsområdet syns uppförstorad i rutan till höger. Hämtat ur kartbilder över spridningsberäkning på Göteborgs stads webbplats Omgivningsbuller Enligt förordning (2004:675) om omgivningsbuller finns en skyldighet att genom kartläggning av buller och upprättande av åtgärdsprogram sträva efter att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa. Detta är en miljökvalitetsnorm enligt miljöbalken en så kallad målsättningsnorm. Skyldigheten gäller för kommuner med mer än invånare. Göteborgs stad har under 2013 antagit ett åtgärdsprogram mot buller som gäller Syftet och målsättningen ENRECON AB Sida 21 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

54 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten med åtgärdsprogrammet är att minska omgivningsbullrets negativa påverkan på hälsan genom att ge göteborgarna tillgång till en god ljudmiljö inomhus såväl som utomhus. Programmet innehåller ett antal åtgärdsområden varav två är att förbättra ljudmiljön i parker och grönområden samt att ta fram en plan för att nyttiggöra massor för att uppföra nya bullervallar för att minska trafikbullret Inverkan på miljökvalitetsnormer i anslutning till verksamhetsområdet Projektet kommer under anläggningsskedet att innebära buller från masstransporter och anläggandet av vallarna. Buller från anläggandet kommer att understiga gällande riktvärde och därmed inte utgöra någon olägenhet enligt miljöbalken. Bullerbidraget från masstransporterna är försumbart sett till övrigt trafikarbete längs väg 190. Den färdiga anläggningen kommer därefter under driftskedet att förbättra ljudmiljön i de idag mest bullerutsatta delarna av golfbaneområdet vilket är i linje med åtgärdsprogrammet. Bullerfrågan beskrivs närmare under avsnitten 15 buller och 16 Transporter Fisk- och musselvatten Lärjeån ingår i det fiskvattenområde som har pekats ut för Göta älv. Utpekandet har sin grund i EU:s så kallade fiskvattendirektiv (78/659/EEG). Det innebär att ån omfattas av de MKN som gäller enligt förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Området är ett så kallat laxfiskvatten och därmed gäller gräns- och riktvärden enligt bilaga 1 till förordningen. Bland annat finns gränsvärde för ph, ammoniak och zink. Målet för fiskvattendirektivet är att bevara eller förbättra kvaliteten på strömmande eller stillastående sötvatten där fisk lever eller skulle kunna leva om föroreningarna där kunde minskas eller elimineras. Det finns ingen regelbunden uppföljning och rapportering av hur utpekade vatten klarar kraven enligt förordningen. Med stöd av den information som finns rörande ekologisk status och kemisk ytvattenstatus för Lärjeån (se avsnitt 8.4, Vattenförekomster) görs dock bedömningen att Lärjeån klarar gällande MKN för laxfiskvatten undantaget tillfälliga överskridanden av riktvärdet för uppslammade fasta substanser som bedöms vid kraftig nederbörd/vattenföring på grund av naturlig grumling (avrinningsområdets lerrika älvsediment). Riktvärdet bedöms vid dessa tillfällen inte vara tillämpbart i enlighet med förordningens 6 stycke 2. ENRECON AB Sida 22 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

55 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten Inverkan på miljökvalitetsnormer i anslutning till verksamhetsområdet Lärjeån ligger utanför projektområdet men det finns en risk för påverkan då ytvattenavrinningen från verksamhetsområdet leds till Lärjeån, främst genom avrinning via Bingaredsbäcken dit ytvatten från delar av arbetsområdet avleds utan att passera dammarna inom Golfbaneområdet. Ytvattenavrinningen beskrivs närmare i avsnitt 10.3, Hydrologi och hydroteknik. De miljökvalitetsnormer i Lärjeån som åtgärderna kan påverka är vid nederbörd uppslammade fasta substanser genom grumlingspåverkan samt, i händelse av ett större läckage/spill av diesel, mineraloljebaserade kolväten. Skyddsåtgärder planeras i form av översilningsytor intill utfyllnader/vallarna för att binda partiklar som kan laka ur vid nederbörd och därmed minimera spridningen av suspenderade partiklar. Ytvattnet från arbetsområdet fördröjs naturligt inom områdets plana områden med diken och dammar samt i de långa ravinbranterna innan ytvattnet når Lärjeåns biflöden vilket gör att suspenderat material i ytvattnet sedimenterar och fastläggs innan vattnet når Lärjeån via dess biflöden. Tankning av drivmedel i traktor samt uppställning av densamma kommer att ske enligt nuvarande rutiner i anslutning till klubbens lokaler. Grävmaskin, bandschaktare eller likande arbetsmaskiner som inte är lättflyttade kommer att ställs upp och även tankas i anslutning till det område de arbetar i. Förvaring av diesel kommer att ske i dubbelmantlad ADR-klassad IBC-behållare av typen entreprenadtank. Underhåll av maskiner kommer att ske externt. I händelse av ett mindre oljespill ska saneringsutrustning att omhänderta spillet finnas i eller i anslutning till arbetsmaskinen. Planerade markarbeten bedöms sammantaget med inarbetade skyddsåtgärder ge försumbara grumlingseffekter på Lärjeån och inte motverka möjligheterna att uppfylla miljökvalitetsnormerna för Lärjeån Vattenförekomster Vattendirektivet (2000/60/EG) ska leda till att EU-ländernas resurser samordnas bättre för att komma tillrätta med brister i vattenmiljön. Målet är att uppnå en god vattenstatus Ytvatten, Lärjeån- från mynningen till Lövsjöarna Vattenrecipient är Lärjeån- från mynningen till Lövsjöarna (EU-ID SE ). Vattenrecipientens status redovisas i Tabell 3. Lärjeån är utpekad som ytvattenförekomst enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF). Ån omfattas därmed av miljökvalitetsnormer enligt 5 kap miljöbalken, 4 kap VFF samt Länsstyrelsen i Västra Götalands läns föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster ENRECON AB Sida 23 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

56 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten (14 FS 2009:533). Ån har definierats som en vattenförekomst från Lövsjöarna ner till mynningen i Göta älv. Lärjeån är reservråvattentäkt för Göteborgs stad och är därmed av betydelse för den framtida vattenförsörjningen i kommunen. Lärjeån är även nödvattentäkt för Göteborg, vilket innebär att råvattnet i Lärjeån endast ska användas för dricksvattenberedning i en nödsituation. Miljökvalitetsnormerna utgör kvalitetskrav och syftar till att ytvattenförekomster ska uppnå hög eller god ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus senast den 22 december Då nya miljökvalitetsnormer ännu inte har beslutats gäller dessa fortsatt. Tabell 3. Vattenrecipientens status enl. Västra Götalands läns författningssamling, 14 FS 2009:533, Länsstyrelsen Västra Götalands läns (Vattenmyndigheten Västerhavet) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i distriktet. Grundinformation EU ID SE Vattenförekomst namn Avrinningsområde Lärjeån, mynning-lövsjöarna Göta älv huvudfåra Ekologisk status och ekologisk potential Ekologisk status 2009 Kvalitetskrav och Tidpunkt Måttlig ekologisk status God ekologisk status 2021, förslag ligger på att förlänga tidsfristen till 2027 på grund av försurnings-, övergödnings- och kontinuitetsproblematik Kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver) Kemisk ytvattenstatus 2009 God kemisk ytvattenstatus (exkl kvicksilver) Kvalitetskrav och tidpunkt God kemisk ytvattenstatus 2015 (exkl kvicksilver) Tidsfrist - Mindre strängt krav - Skyddade områden Kompletterande krav för skyddade områden Gynnsam bevarandestatus och miljökvalitetsnormer enligt Fisk och Musselvattenförordningen Den ekologiska statusen har klassificerats till måttlig där kvalitetsfaktorerna påväxtkiselalger och näringsämnen är utslagsgivande för bedömningen. Båda kvalitetsfaktorerna visar att Lärjeån har övergödningsproblem. Kvalitetsfaktorn påväxt-kiselalger bedöms ha måttlig status där vattenförekomsten har övergödningsproblem och är påverkad av organisk förorening. Kvalitetsfaktorn näringsämnen bedöms ha otillfredsställande status ENRECON AB Sida 24 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

57 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten baserat på uppmätta halter av näringsämnen i vattendraget (EK-värde 0,23). Kvalitetsfaktorn kiselalger Vattenförekomsten är också försurningspåverkad i sin översta del. Försurning av Lärjeån bedöms ha samma status som Stora Lövsjön uppströms vattenförekomsten. Eftersom det inte bedömts som rimligt att lösa vattenförekomstens problem med övergödning till 2015 har det meddelats ett undantag i form av tidsfrist (kontinuitet, vandringshinder och fragmentering, samt övergödning) och MKN för ekologisk status är därför fastställd till god ekologisk status Åns kemiska ytvattenstatus (exklusive kvicksilver) har bedömts som god och MKN för kemisk status är därför fastställd till god kemisk ytvattenstatus Klassificeringen bygger på att det inte finns några mätningar som visar på halter över gällande gränsvärden för de så kallade prioriterade ämnena vilka styr klassningen av kemisk status. Lärjeåns status som Natura 2000-område innebär att de kvalitetskrav som gäller för det skyddade området (gynnsam bevarandestatus) gäller som kompletterande krav till MKN för ekologisk status. För vattenförekomster som också är Natura 2000-områden och där syftet med skyddet helt eller delvis gäller för vattenanknutna arter och miljöer ska förutom god ekologisk status således även gynnsam bevarandestatus uppnås enligt 4 kap 6 VFF Inverkan på miljökvalitetsnormer i anslutning till verksamhetsområdet Projektet bedöms med inarbetade skyddsåtgärder i händelse av varaktig och kraftig nederbörd att kunna ge en ytterst marginell näringspåverkan på Lärjeån genom urlakning av massorna, dels via en dränering som avvattnar en mindre del av norra golfbaneområdet dels via två biflöden, Golfbanebäcken och Bingaredsbäcken. Arbeten i anslutning till dammar och biflödena till Lärjeån kommer att utföras med stor aktsamhet. Under anläggandet kommer skyddsåtgärder att vidtas för att förhindra grumling av biflöden och dammar och därmed i förlängningen även Lärjeån. Med inarbetade skyddsåtgärder för att förhindra grumling av biflöden till Lärjeån bedöms inte projektet motverka att gällande MKN för både ekologisk status och kemisk ytvattenstatus och åtgärderna riskerar inte heller att försämra statusen på någon kvalitetsfaktor. Samma bedömning görs med avseende på gynnsam bevarandestatus för de limniska arter (lax och flodpärlmussla) samt naturtyper (3260 mindre vattendrag) enligt art- och habitatdirektivet som finns i Lärjeån, se MKB:ns avsnitt Grundvatten Projektområdet angränsar till grundvattenförekomsten Linnarhult EU_CD: SE Grundvattenförekomsten uppges idag ha god kvantitativ status och god kemisk grundvattenstatus, som enligt kraven ska kvarstå ENRECON AB Sida 25 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

58 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten Inverkan på miljökvalitetsnormer för grundvatten i anslutning till verksamhetsområdet Då hela projektområdet underlagras av mäktig lera och ytavrinning inte sker mot grundvattenförekomsten bedöms därmed inte områdena vara hydrologiskt sammanbundna. Projektet kommer därför inte att påverka grundvattenförekomsten och därmed inte heller dess miljökvalitetsnormer. ENRECON AB Sida 26 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

59 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten 9. Redovisning av alternativa platser för lokalisering och alternativ utformning 9.1. Nollalternativ Ingen ombyggnation Nollalternativet innebär att inga åtgärder genomförs. Golfbanan kommer då fortsatt att ha en driving range som lutar från utslagsplatsen och med en viss vinkel mot Gråbovägen. De sydliga delarna av golfbanan kommer fortsatt att vara utsatta för ett relativt omfattande trafikbuller och i övrigt störande intryck från Gråbovägen vilket stör spelupplevelsen. Den tvärsgående cykelleden kommer fortsatt att vara utsatt för risken att golfbollar slås ut över cykelbanan. Trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna kommer således inte att förbättras. Golfbanan kommer vidare inte att erhålla den planerade utformningen vilket innebär att den ökade spelupplevelsen till följd av åtgärderna uteblir Ombyggnation med stenmjöl el. motsv. krossprodukter Aktuella ombyggnationer skulle istället för att byggas med avfall i form av överskottsmassor kunna byggas med produkter i form av krossmaterial. Mest sannolikt alternativ är stenmjöl då detta är den billigaste produkt som kan erhållas i stora volymer. Byggnationerna skulle sedan behöva täckas med någon form av växtetableringsskikt/matjord. Påverkan i anslutning till golfbanan/i närområdet skulle bli i stort sett likvärdiga vid nyttjande av krossprodukter. Transportmängden skulle bli liknande och påverkan på naturvärden, vatten/grumlig etc. skulle vara i samma storleksordning. Miljöpåverkan skulle utöver den påverkan som sker vid planerat utförande vara vid framställandet av krossprodukterna. Detta tar naturresurser (berg) i anspråk och innebär också störningar i form av buller, transporter, kväveläckage och normalt större eller mindre intrång i naturmiljöer. Miljöpåverkan i form av transporter etc. från hanteringen av de överskottsmassor som i sökt verksamhet skulle använts skulle sannolikt bli likartad, eller mer sannolikt något större då avsättning sannolikt skulle få sökas längre bort, i samband med att dessa transporteras till annan plats. ENRECON AB Sida 27 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

60 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten 9.2. Alternativ lokalisering Planerad verksamhet avser åtgärder inom golfbanan varför en alternativ lokalisering inte kan anges. Flytt av hela golfbanan bedöms inte vara ett realistiskt alternativ Alternativ utformning Området utformning har växt fram under ett par års dialog mellan initialt Lerjedalens GK och HML, och senare i dialog med konsulter inom geoteknik (Structor Mark Göteborg), naturmiljö (Naturcentrum) och miljö (Structor Miljö Göteborg och senare ENRECON). Initialt togs en översiktlig skiss fram av Lerjedalens GK utifrån områdets önskade utformning. De justeringar som genomförts i förhållande till den ursprungliga utformningen är: 1. Genomgående förändringar av höjder, lutningar och detaljutformningar för i stort sett samtliga områden. 2. Anpassning efter luftledning i anslutning till områdena 4 och Tillkomst av nuvarande område Tillkomst av område Slopande av tidigare område 24, då beläget norr om område 23, på grund av geotekniska hänsyn (skredrisk mot Lerjeån). 6. Slopande av tidigare område 25, då beläget öster om område 23, på grund av hänsyn till naturvärden. 7. Justering av område 30 med hänsyn till damm. 8. Tillkomst av område 33, senare modifierat med hänsyn till fornminne. 9. Justering av område 27 på grund av hänsyn till fornminne. 10. Anpassning av område 2, 3, 9, 12, och 29 för att övertäckning av VA längs väg 190 inte ska ske. Alternativa utformningar är huvudsakligen: 1. Att inte genomföra någon eller några av justeringarna ovan. Justeringarna har dock bedömts som relevanta under projekteringen. 2. Att stryka något eller några områden. Konsekvenserna av detta skulle vara antingen minskat skydd mot väg 190, minskat skydd mot GC-banan eller jämfört med föreslaget alternativ en sämre bana genom antingen en sämre driving range eller försämrad spelupplevelse. ENRECON AB Sida 28 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

61 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten 10. Verksamhetsområdets förutsättningar och omgivningsbeskrivning Lerjedalens golfbana är belägen i Lärjeåns dalgång, ett kuperat landskap strax efter Gunnilse norr om väg 190 (Gråbovägen) mot Gråbo, se Figur 6. Golfbanan ligger i sin helhet i Göteborgs stad. Golfbanan har funnits på platsen sedan Mellan de olika banorna finns förutom ruff med högre gräs även ridåer och dungar av lövskog, brynmiljöer med buskvegetation, diken samt lämningar från jordbrukslandskapet så som stenmurar. Jordmånen består till största delen av lera. Tvärande genom golfbanans område skär en djup och bred bäckravin. Golfbanan genomskärs av en gång- och cykelbana på en gammal banvall. Figur 6. Lerjedalens GK är lokaliserad nordost om Göteborg. Karta 2016 Google. ENRECON AB Sida 29 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

62 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten Planförhållanden Detaljplan Hela projektområdet ligger inom detaljplan för Golfbana antagen Detaljplanen detaljreglerar inte marknivåer eller likande. De planerade vallarna är alla placerade inom detaljplaneområdet på ytor markerade som Y1 respektive Y2, som betyder idrott respektive golf. Planerad verksamhet bedöms inte i någon del strida mot detaljplan Översiktsplan I översiktsplanen (ÖP), antagen , är området i karta 1, Användning av markoch vattenområden, utpekat som rekreationsanläggning. Se Figur 7 för utdrag ur karta 1. I ÖP redogörs för planerad övergripande bebyggelseutveckling längs väg 190. I första hand handlar det om utredningsområden för framtida bebyggelseområden; en klassificering som gäller för närmare hela den södra sidan av väg 190. Öster om Rågårdens rättspsykiatriska anläggning är även ett stort område utpekat som utredningsområde för framtida verksamhetsområden. Planerade åtgärder syftar till att förbättra spelupplevelsen på golfbanan och bedöms utifrån detta harmonisera med översiktsplanen. Figur 7. Utdrag ur markanvändningskartan för nu gällande översiktsplan (2009). Ljusgrön markering avser rekreationsanläggning/golfbana. Aktuella utfyllnadsområden ligger helt och hållet inom befintligt golfbaneområde Geologi och geoteknik Landskapet i Lärjedalen har formats under årtusenden. Efter istiden rann i dalgången en stor bred älv och dalen blev sedermera havsvik vilket har format den breda dalgången. Lersedimentet som avsattes är lätteroderat och Lärjeåns vatten har skapat ett slingrande ENRECON AB Sida 30 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

63 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten ravinsystem på sin väg mellan Mjörn och Göta Älv. Åns lopp omformas allt jämnt genom skred och genom avsnörpta så kallade korvsjöar. Landskapet inom Golfbaneområdet karakteriseras av flacka lerområden med branta och djupa ravinformationer. Områdets västra del är kraftigt påverkat av en före detta lertäkt (denna är utredd vad avser markföroreningar, vilka inte påträffats, se avsnitt ) vilken skapat ett större sår i landskapet. Ytorna där fyllnadsarbeten kommer att ska utgörs av relativt plana markytor, marknivåerna varierar mellan +51 och +55. De djupa ravinernas bottennivå varierar mellan +35 och +40. Jorden består av glacial lera ned till ca 40 m djup. Leran i området är relativt fast och lagrets översta ca 5 m utgörs av torrskorpelera. Mer information om geologin finns i Bilaga 5, Projekterings-PM Geoteknik. Figur 8. SGU:s jordartskarta. Verksamhetsområdet består av glacial lera (gult). Höjdskuggning i bilden markerar ut ravinerna. Golfbanan översiktligt markerad i rött. Sveriges Geologiska Undersökning. För bakgrundshalter i mark, se avsnitt , Bakgrundshalter/historiska markföroreningar Hydrologi och hydroteknik Avrinningen inom golfbaneområdet är uppdelad i tre avrinningsområden som avleds till Lärjeån via Golfbanebäcken, Bingaredsbäcken respektive via en dränering som mynnar i ovankant av Lärjeåns bäckravin. En mindre yta i öster, norr om cykelbanan leds till dammarna 7 och 8 som inte är hydrauliskt sammanbundna med recipienten. Avrinningen är närmare illustrerad i Bilaga 6, Vattenkarta. Golfbanenområdet är flackt och består, undantaget parkeringsplatsen intill klubbhuset i väster, av ej hårdgjorda, vegetativa ytor. Avrinningen är fördröjd inom hela området och sker via översilning/infiltration i de gräsbevuxna ytorna och leds via dräneringar till dammar och kanter på ravinbranterna. Inom golfbaneområdet finns 12 stycken anlagda dammar/våtmarker varav 10 är hydrauliskt sammanbundna med ytvattenrecipienten via diken och ledningar. Detta medför att ytvattenavrinningen är ytterligare fördröjd inom ENRECON AB Sida 31 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

64 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten området där dammarna har en flödesreglerande effekt vid kraftig/varaktig nederbörd. Dammarna har också en vattenrenande funktion då de utgör effektiva sediment- och näringsfällor. Nedan beskrivs hydrologin närmare per delavrinningsområde Delavrinningsområde golfbanebäcken I den västra delen av golfbaneområdet, fram till och med den före detta lertäktens östra kant, avleds ytvatten via Golfbanebäcken via tre sammanbundna dammar/våtmarker (numrerade 1-3 i vattenkartan), se Figur 9. Nederbörd avleds via ytavrinning samt via dräneringar till de tre dammarna. Damm 2 och damm 1 är sammanbundna med en kulvert i botten. Från damm 1 leds vattnet via ytligt utlopp till kulvert som går genom den gamla banvallen innan vattnet leds till Golfbanebäcken. Därifrån rinner vattnet ca 160 meter i bäcken innan den mynnar i Lärjeån. En mindre yta av golfbanan norr om cykelbanan avvattnas direkt till Lärjeån men denna yta berörs inte av markarbeten och ligger utanför verksamhetsområdet. Förutom golfbaneområdet avvattnar bäcken även ett område söder om väg 190, även detta utanför verksamhetsområdet. ENRECON AB Sida 32 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

65 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten Figur 9. Delavrinningsområde Golfbanebäcken. Se även bilagan Vattenkarta samt avsnitt Delavrinningsområde Bingaredsbäcken Dagvatten från huvudparten av ytorna inom golfbaneområdet avleds via den tvärande Bingaredsbäcken som går i botten på bäckravinen. Bäcken är växelvis strömmande och växelvis lugnt flytande i meandrande delar och på grund av ett antal bäverdämmen, se Figur 10. Avrinningen från ytorna längst västerut i detta delavrinningsområde (intill Krokerydsvägen) sker via infiltration och ytavrinning till bäckravinens sidoraviner utan någon fördröjning i damm. Vattenföringen i dessa sidoraviner är liten och ytavrinning till Bingaredsbäcken sker endast vid kraftig eller ihållande nederbörd. ENRECON AB Sida 33 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

66 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten Ytorna söder om bäckravinen leds främst till diket/sidoravinen som även avvattnar ytor söder om golfbaneområdet (Rågårdens rättpsykiatriska klinik och delar av väg 190). Dagvattnet i denna ravin fördröjs genom två vägbankar där vattnet leds via kulvertar. Då kulvertarna har satt sig sker avrinningen främst diffust genom infiltration i marken. Ytorna norr om cykelbanan avvattnas via dammarna 9, 10, 11 och 12 som är sammanbundna via ledningar. Från damm 12 leds ytvatten vid högt vattenstånd via ledningar och diken till bäckravinen. Ytorna öster om bäckravinen avleds via öppet dike som är sammanbundet med dammarna 5 och 6 samt via damm 4. Ytvattnet leds därefter i ledning som mynnar i bäckravinen strax norr/nedströms om väg 190. En mindre yta avvattnas via öppet dike till bäckravinen. Diket är brutet och sammanbundet av ledningar vid ett par gångöverfarter samt under cykelbanan. Figur 10. Delavrinningsområde Bingaredsbäcken. Se även Bilaga 6, Vattenkarta, för teckenförklaring Delavrinning dränering till Lärjeån En mindre yta i norra delen av golfbaneområdet, se Figur 11, avvattnas genom en markförlagd dränering med ett antal kupolbrunnar i lågpunkter. Dräneringen mynnar i ovankant av Lärjeåravinens kan och rinner i öppet dike ca 100 meter innan det når Lärjeån. Detta flöde är endast vattenförande vid kraftig/ihållande nederbörd. ENRECON AB Sida 34 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

67 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten Figur 11. Delavrinningsområde Dränering till Lärjeån Enskild vattentäkt Enligt SGU:s brunnsarkiv finns en enskild vattentäkt i anslutning till projektområdet i form av en bergborrad brunn inom fastigheten Angered 4:50 (64 meter djup), se Figur 12. Figur 12. Utdrag ur SGU:s brunnsarkiv över projektområdet. ENRECON AB Sida 35 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

68 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten Områdesskydd och andra förordnanden Landskap och kulturmiljö Området omfattas inte av några riksintressen för kulturmiljövård eller kulturreservat. De östra delarna av golfbaneområdet ligger dock i kanten av det regionalt värdefulla åkerdominerade odlingslandskapet Lärjeåns dalgång, se Figur 13. I rapporten Värdefulla odlingslandskap i Göteborgs och Bohus län beskrivs Lärjeåns dalgång som ett odlingslandskap som genom sin öppenhet framhäver intressanta geologiska/naturgeografiska former. Området har en tilltalande landskapsbild som för att bevaras kräver ett fortsatt brukande av marken. Hela Lärjeåns dalgång med omgivande skogsområden är viktiga rekreationsområden och ån nyttjas också för fritidsfiske. På södra sidan om väg 190 vid Skiljebacken finns en hästgård med privatstall och uthyrning av stallplatser. Inom verksamhetsområdet finns ett fornminne (RAÄ-nummer Bergum 58:1) i form av en by-/gårdstomt. Figur 13. Utdrag ur Länsstyrelsens WebGIS, Infokartan Västra Götaland. Rödmarkerade områden är fornminnen, grårasterat område är det regionalt värdefulla åkerdominerade odlingslandskapet Lärjeåns dalgång. Elipsen illustrerar verksamhetsområdet. Länsstyrelsen, Lantmäteriet, RAÄ Inverkan på landskap och kulturmiljö Fornlämningen bedöms inte beröras av verksamheten. ENRECON AB Sida 36 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

69 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten Verksamheten innebär att topografin inom golfbaneområdet kommer att förändras och ges en mer kuperad terräng. De östra delarna av golfbaneområdet ingår i det regionalt värdefulla odlingslandskapet Lärjeåns dalgång vilket innebär markarbeten inom detta område ett ingrepp i området. Då golfbanan inte utgör odlingsmark och dess yta är marginell jämfört med det regionala odlingslandskapet bedöms verksamheten innebära små negativa konsekvenser för odlingslandskapet Lärjeåns dalgång och dess kärnvärden Naturvård Verksamhetsområdet i sig, det vill säga ytor där markarbeten kommer att utföras, omfattas inte av riksintressen för naturvård, friluftsliv eller naturreservat, nationalparker, Natura 2000, strandskydd eller biotopskydd. Däremot finns det flera skyddade områden och skyddsvärda arter i anslutning till verksamhetsområdet vilka beskrivs utförligt nedan samt illustreras i Figur 14. Figur 14. Utdrag ur Länsstyrelsens WebGIS, Infokartan Västra Götaland. Området med mörkgrön kant/vågrät rastering utgör riksintresse för naturvård och ljusgrönt område med blå kant utgör Natura 2000-området. Elipsen illustrerar verksamhetsområdet. Länsstyrelsen, Lantmäteriet. För respektive naturvärde redogörs för de effekter och konsekvenser som verksamheten förväntas ge upphov till. Miljökonsekvenserna, det vill säga värderingen av effekterna av verksamheten, görs för en situation med inarbetade miljöåtgärder Riksintresse för Naturvård (NRO 14147) Lärjeåns dalgång utgörs av en meandrande å i en mäktig lerdalgång som sträcker sig från Mjörn till Göta älv och präglas av ett ravinlandskap med omväxlande betes- och ENRECON AB Sida 37 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

70 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten hagmark, fuktängar, strandlövskogar, deltabildningar, korvsjöar, dammar samt forsar och vattenfall. Lärjeåns dalgång, norr om verksamhetsområdet, är av riksintresse för naturvård. Området har stora geologiska värden. Av särskilt stort intresse är sprickdalgången i sin helhet samt de särpräglade ravinerna, nedskurna i leriga sediment. Områdets natur- och landskapliga kvaliteter är också mycket stora. Inverkan på riksintresset för Naturvård Inga åtgärder kommer att utföras i ravinerna och flera åtgärder vidtas för att förhindra grumlingspåverkan på biflödena. Med inarbetade åtgärder bedöms inte verksamheten påverka riksintresset och därmed inte heller strida emot bestämmelserna om riksintressen i 3-4 kap miljöbalken Bildande av Naturreservat Lärjeåns dalgång Sedan flera år pågår inom Göteborgs Stad planering för bildande av naturreservat i Lärjeåns dalgång. Naturreservatsförslaget omfattar stora delar av dalgången samt de viktigaste tillflödena med raviner. Reservatsgränsen planeras vid Golfbaneområdet att gå i gränsen till detaljplanelagt område. Inverkan på bildande av naturreservat Det planerade naturreservatet bedöms inte beröras av åtgärderna då det helt ligger utanför verksamhetsområdet och den detaljplanelagda golfbanan Natura 2000-området Lärjeån (SE Nedre delarna av Lärjeåns dalgång är utpekat som ett Natura 2000-område (Lärjeån SE ). Natura 2000-området Lärjeån sträcker sig från mynningen i Göta älv upp till Gunsered och omfattar Lärjeån med omgivande ravin samt närområdet för några biflöden. Ungefärligt avstånd från verksamhetsområdet närmsta gräns och ned till Lärjeån är cirka 200 meter vid Golfbanebäcken och ca 350 meter vid Bingaredsbäcken. Övre gränsen till Lärjeåns Natura 2000-område ligger ytterligare cirka 400 meter respektive cirka 1 km nedströms biflödenas utlopp i Lärjeån. Närmaste lokal för flodpärlmussla ligger cirka 3 km nedströms Golfbanebäckens utflöde i Lärjeån. I Figur 14 redovisas Natura 2000-områdets utbredning. Utsläppspunkterna i Lärjeån redovisas i Bilaga 6, Vattenkarta. Enligt miljöbalken krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Tillstånd får endast lämnas om verksamheten eller åtgärden ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter eller åt-gärder inte: 1. kan skada den livsmiljö eller de livsmiljöer i området som avses att skyddas. 2. medför att den art eller de arter som avses att skyddas utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arten eller arterna. ENRECON AB Sida 38 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

71 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten För området har det upprättats en bevarandeplan, fastställd Av bevarandeplanen framgår att de naturtyper och arter som måste bevaras i området är Högörtssamhällen (6430) Klippvegetation på silikatrika bergssluttningar (8220) Pionjärvegetation på silikatrika bergytor (8230) Näringsfattig bokskog (9110) Ädellövskog i branter (9180) Näringsfattig ekskog (9190) Svämlövskog (91E0) Flodpärlmussla (1029) Lax (1106). Sedan bevarandeplanen fastställdes har man konstaterat att ytterligare följande naturtyper finns: Mindre vattendrag (3260) - Silikatgräsmarker (6270) - Nordlig ädellövskog (9020) - Trädklädd betesmark (9070) Lövsumpskog (9080) - Näringsrik bokskog (9130) - Näringsrik ekskog (9160). Nummer inom parentes anger respektive naturtyps och arts EU-kod. I bevarandeplanen anges vidare bland annat att det främsta syftet med området är att upprätthålla eller återställa värdefulla reproduktionsområden för lax och havsöring, behålla och förbättra stammen av flodpärlmussla samt bevara ädellövskogarnas artrikedom. Verksamhetens risk för att påverka Natura 2000-områdets arter eller habitat kan avgränsas till ytvattenspåverkan genom grumling och sedimentation. Med stöd av information i bevarandeplanen för Natura 2000-området Lärjeån görs bedömningen att följande arter och habitat finns i eller i närheten av den del av Natura 2000-området som riskerar att påverkas av verksamheten: Lax (1106) Flodpärlmussla (1029) Mindre vattendrag (3260) Lärjeån Det finns inga uppgifter om bevarandestatus eller preciserade bevarandemål för respektive art eller habitat. Nedan redovisas förutsättningar för och förekomst av de aktuella Natura 2000-arterna och -naturtyperna mer ingående. Lax I Lärjeån och dess biflöden finns viktiga reproduktionsområden för lax (Salmo salar). Åns laxstam har framförallt påverkats negativt av att vandringen i vattendraget har hindrats vid utbyggnad av anläggningar för att utnyttja vattenkraften. Under 1980-talet byggdes dock fisktrappor förbi flera dammar och laxen kan återigen vandra upp för att leka i vattensystemet. Under nuvarande förhållanden når de cirka 14 kilometer upp i ån. Projektområdet ligger ca 12 kilometer från mynningen i älven. Laxen leker på grunda grusbottnar i strömmande vatten. De uppväxande laxynglen finns också huvudsakligen i strömmande vatten och behöver framför allt gömställen som till exempel stora stenar och trädstammar. Förutom fria vandringsvägar till lekområdena kräver lax generellt för sin reproduktion god vattenkvalitet beträffande ph, miljögifter och näringsämnen. Lärjeåns vatten är näringsrikt i huvudfåran (se nedan Mindre vattendrag) medan flera biflöden har uppvisat allvarliga försurningsskador innan ytvattenkalkningen påbörjades. ENRECON AB Sida 39 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

72 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten Flodpärlmussla Flodpärlmusslan är upptagen på den internationella rödlistan (IUCN) och den nationella rödlistan i kategorin starkt hotad (EN). Det innebär att artens överlevnad inte är säkerställd på längre sikt. Flodpärlmusslan är helt knuten till rinnande vatten med sand-, sten- eller grusbotten och tillräckligt hög strömhastighet för att igenslamning inte ska ske. Utebliven förökning utgör det viktigaste hindret för flodpärlmusslans fortlevnad. Ett bestånd kan dock överleva i många årtionden utan fungerande fortplantning eftersom en individs livslängd är cirka 90 år, maximalt uppemot 250 år. Vid förökning är musslorna beroende av öring eller lax som är larvernas värd. Mussellarverna (glochidierna) lever upp till 10 månader som parasit på fiskens gälar. För att kunna tillväxa måste den lilla musslan hamna på en plats i en sand- eller grusbotten som genomströmmas av friskt och klart vatten, så att musslan kan andas och filtrera näring. Efter några år börjar musslorna sticka upp ur bottensubstratet. Flodpärlmusslans beroende av öring eller lax för sin fortlevnad gör lokal reproduktion av värdfiskbestånden mycket betydelsefull, särskilt eftersom det framför allt är ung öring som fungerar som värd. Flodpärlmusslan är framför allt känslig för igenslamning, igenväxning och försurning. Flodpärlmusslan är också känslig för andra faktorer som hotar öring- och laxbestånden, exempelvis olika vandringshinder. I Lärjeåns huvudfåra förekommer flodpärlmussla på tre kända lokaler: Linnarhult, Storås och Gunnilse. Linnarhult är den lokal som ligger närmast projektområdet, drygt sex kilometer nedströms. Sträckan består av strömmande vatten med sten- och grusbotten. Flodpärlmusselpopulationen har inventerats vid flera tillfällen. Det förekommer ingen föryngring i ån och beståndet är på väg att dö ut var musslornas medellängd 102 mm vilket indikerar att beståndet enbart består av äldre individer 1. Under senare år har det genomförts åtgärder för att stärka populationen, bland annat genom återintroduktion av arten i ett par biflöden med god potential med avseende på bland annat biotoper och vattenkvalitet (ej i berörda biflöden Bingaredsbäcken eller Golfbanebäcken). Vid återinventering 2010 och 2011 påträffades betydligt färre musslor på lokalen Linnarhult jämfört med inventeringen Vad minskningen beror på är svårt att säga men det har skett ett stort utsläpp av avloppsvatten uppströms mussellokalen i Linnarhult som kan ha påverkat musslorna negativt 2. 1 Wengström, N., Projekt Lärjeån 2010 Återintroduktion av flodpärlmussla i Lärjeåns avrinningsområde. Artdatabanken, SLU 2 Länsstyrelsen Västra Götalands län, Projekt Lärjeån Återintroduktion av flodpärlmussla i Lärjeåns avrinningsområde. Rapport:2012:6. ENRECON AB Sida 40 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

73 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten Mindre vattendrag Lärjeån är utpekad som naturtypen Mindre vattendrag (3260) också kallad Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor. Naturtypen kan således delas upp i två undergrupper, en flytbladstyp och en mosstyp. Lärjeån utgörs sannolikt av mosstypen. Här finns bland annat flera arter av vattenanknutna mossarter som svämmossa och kvarnbäckmossa. Enligt Naturvårdsverkets vägledning för det aktuella habitatet är viktiga strukturer och funktioner: Naturliga vattenståndsfluktuationer och flöden Strandzoner med naturliga erosions- och sedimentationsprocesser Kontinuitet i närmiljön (hydrologi, luftfuktighet, substrattillgång) fungerande buffertzon. Konnektivitet (fria vandringsvägar och flöde) i vattendraget och anslutande vattensystem God vattenkvalitet. Lärjeåns vattenkvalitet är påverkad av framför allt näringsämnen och ån betecknas som övergödd enligt gällande bedömningsgrunder, dels beroende på de naturligt sett näringsrika lersedimenten och dels beroende på det omfattande jordbruket kring stora delar av ån. Vattnet är också ofta starkt grumligt, vilket bland annat beror på avrinning från jordbruksmark och hårdgjorda ytor, men även på att åns slänter är lätteroderade. Som namnet antyder är Lärjeån naturligt grumlig vilket beror på avrinningsområdets lerrika geologi. Det förekommer naturligt både ras och skred i dalgången. Erosionskänsligheten har inneburit att långa sträckor av åfårans stränder är klädda med olika typer av erosionsskydd. Lärjeån är mest typiskt lugnflytande eller svagt strömmande med en naturlig meandring och endast cirka en tredjedel är rensad på sten och block. De strömsträckor med sten, block och grus som förekommer idag utgör cirka 15 procent av åns längd. I höjd med golfbaneområdet är vattenmiljön lugnflytande eller svagt strömmande med mjukbottnar. Inverkan på Natura 2000-området Lärjeån Verksamheten bedöms inte påverka Natura 2000-området Lärjeån på ett betydande sätt. Verksamheten riskerar potentiellt att påverka Natura 2000-området Lärjeån med dess utpekade arter lax och flodpärlmussla samt habitatet mindre vattendrag i försumbar omfattning genom grumling och sedimentation. Flera skyddsåtgärder kommer att vidtas för att minimera grumlings- och sedimentationseffekter från verksamheten, i första hand för att skydda naturvärden i biflödet Bingaredsbäcken samt våtmarker inom golfbaneområdet, men det kommer i förlängningen även att minimera påverkan på Lärjeån. En marginell grumlingspåverkan på Lärjeån från verksamheten bedöms därmed bara kunna uppstå vid situationer med kraftig och varaktig nederbörd. ENRECON AB Sida 41 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

74 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten Lärjeåns vatten är på grund av avrinningsområdets lerrika älvsediment naturligt grumligt. Åns ekosystem är därför mindre känsligt för denna typ av störning. Vid kraftig och ihållande nederbörd är vattnet tillfälligt starkt grumlingspåverkat. Den grumling som kan uppstå i bäckarna på grund av markarbetena kommer därför inte att vara märkbar i Lärjeån inom Natura 2000-området och bedöms därmed inte påverka Lärjeåns ekosystem inklusive lax och flodpärlmussla. Kumulativa effekter på Natura 2000-området beskrivs närmare i avsnitt 12, Kumulativa effekter, men sammanfattat bedöms det inte finnas några åtgärder eller verksamheter som tillsammans med de åtgärder som nu planeras kan skada de utpekade livsmiljöerna (Natura 2000-habitaten) eller arterna i Natura 2000-området för Lärjeån. Tillståndsprövning enligt 7 kap 28 miljöbalken för Natura 2000-området Lärjeån bedöms därmed inte vara nödvändig Skyddsvärda groddjur i våtmarker inom Lerjedalens golfbana Inom Lerjedalens golfbana finns 12 stycken artificiellt skapade dammar/våtmarker, se vidare Bilaga 6, Vattenkarta. Samtliga våtmarker bedöms vara undantagna från generellt biotopskydd enligt 7 kap 11 miljöbalken då golfbanan inte utgör jordbruksmark. I våtmarkerna 2 och 3 har båda arterna av vattensalamander påträffats vid inventering år Den större vattensalamandern lever större delen av året på land, i skog och fuktig ängsmiljö. Den vill gärna ha gott om död ved och lövförna, stenar och blockig terräng där den kan hitta mat och gömställen. Under vintern ligger de i dvala i samma typ av miljöer som de lever i på land. Äggen läggs under april och maj i mindre stillastående vattensamlingar fria från fisk. Liksom hos de flesta andra groddjur lever sedan ynglen i vattnet, och andas med gälar. Efter tre till fyra månader utvecklar de ben och lungor, och vandrar upp på land. Det är därför viktigt att vattensamlingarna inte torkar ut innan ynglen blivit så stora att de kan lämna vattnet. Större vattensalamander är skyddad enligt EU:s habitatdirektiv och det är därför särskilt viktigt att säkerställa att lekmiljöer, övervintringsplatser samt lämpliga vistelsemiljöer inte skadas eller förstörs av planerade åtgärder. Även de övriga våtmarkerna och omgivande landskap har därför inventeras på förutsättningar för vattensalamandrar samt andra groddjur, som är skyddade av habitatdirektivet och Artskyddsförordningen (2007:845). En Naturvärdesinventering utfördes av Naturcentrum på uppdrag av Lerjedalens GK under 2015, se Bilaga 7, Våtmarker på Lerjedalens Golfbana Naturvärdesinventeringen visade sammanfattningsvis att dammarna generellt sett har ett påtagligt till högt naturvärde. Av 12 bedömda våtmarker bedömdes två våtmarker ha högt naturvärde, sju ha påtagligt naturvärde och övriga tre våtmarker visst naturvärde. De biotopvärden som noterades visar att samtliga våtmarker har goda förutsättningar att hålla lekande populationer av groddjur och salamandrar. Våtmarkerna är belägna i ett landskap med gott om biotoper och element för uppväxt och övervintring för groddjur och ENRECON AB Sida 42 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

75 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten salamandrar. Golfbanor erbjuder även goda lättframkomliga jaktmarker genom sina kortklippta gräsmattor. Inverkan på skyddade groddjur i anslutning till verksamhetsområdet Utifrån resultatet från utförd naturvärdesinventering planeras verksamheten med antagandet att samtliga våtmarker utgör lekvatten för större vattensalamander eller andra skyddsvärda groddjur. Potentiell påverkan på skyddade groddjur som kan komma att ske genom anläggandet av vallarna är utfällning av näringsämnen som kan höja näringsvärdet i våtmarkerna och på sikt leda till igenväxning av våtmarken, beskuggning av våtmarkerna, övertäckning av viktiga livsmiljöer och övervintringsplatser samt rasrisk där massor kanar ut i våtmarken. Med vald anpassning av utformandet av vallarna (se vidare avsnitten 5.1, Tekniskt genomförande och 9.3, Alternativ utformning) kommer våtmarkerna inte att skuggas av vallarna. Konstaterandet baseras på beräkning för den 1 april, vilket representerar tidpunkten när solen står som lägst under tidsperioden då större vattensalamander befinner sig i våtmarkerna, och visar att det inte föreligger risk för beskuggning med planerad utformning. Med inarbetade skyddsåtgärder för att fördröja och rena ytvatten från vallarna (se vidare avsnitt 11.2, Effekter och konsekvenser av utsläpp till luft, mark och vatten - Ytvatten), bedöms påverkan i form av näringspåslaget i dammarna från verksamheten att bli litet. Dammarna tar redan idag emot en hög näringsbelastning, särskilt dammarna 1-6 är mer näringspåverkade. I det fall någon damm påverkas av näringpåslag och börjar växa igen eller algblommning skulle uppstå kommer dammarna att rensas efterföljande vinter. Eventuell näringspåverkan på dammarna bedöms inte utgöra någon risk för skada på lekvatten för skyddsvärda groddjur. Anläggandet av vallar/upplag kommer främst att utföras inom ruffområden som inte hyser några livsmiljöer/övervintringsplatser för groddjur. Ett fåtal potentiella värdemiljöer kommer att dock att täckas över av planerade utfyllnader: Enstaka buskar och mindre träd längs cykelleden i anslutning till våtmark 7-9 samt slänten i anslutning till södra kanten av våtmark 3. För att inte riskera att skada groddjurens potentiella livsmiljöer/övervintringsplatser kommer vallar/upplag inom dessa områden att anläggas under lekperioden i april-maj. I samband med anläggandet kommer motsvarande nya värdeelement som ersätter de som går förlorade att anläggas, i form av uppläggning av stenpartier och faunadepåer på vallarna och/eller etablering av nya buskmiljöer intill vallarna. Med inarbetade åtgärder bedöms sammantaget groddjurens livsmiljöer inte komma att störas och övervintringsplatser inte komma att skadas. ENRECON AB Sida 43 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

76 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten Knöl- och Spetsnate i våtmarker inom Lerjedalens golfbana Park- och naturförvaltningen, Göteborgs Stad, har 2012 planterat in knöl- och spetsnate i några av våtmarkerna inom golfbaneområdet. Båda arterna är rödlistade och starkt hotade och omfattas av åtgärdsprogram fastställt av Naturvårdsverket. Inplanteringen utgör en del av förvaltningens handlingsplaner för arterna. Genom aktiv spridning hoppas man stärka beståndet. Spetsnate har planterats in dels som hela plantor i damm 9, 10 och 11 och dels i form av turioner (natarnas naturliga spridnings- och övervintringsorgan) i våtmark 7 och 8. Turioner av knölnate har planterats in i damm 11. Inverkan på knöl- och spetsnate Verksamheten planeras med antagandet att Knöl och Spetsnate har etablerat sig i dammarna Potentiell påverkan kan uppstå vid anläggandet av vallarna närmast dessa dammar genom utlakning av näringsämnen från massorna. Detta kan i förlängningen leda till att dammarna börjar växa igen. Med inarbetade skyddsåtgärder för att fördröja och rena ytvatten från vallarna (se avsnitt 11.2, Effekter och konsekvenser av utsläpp till luft, mark och vatten - Ytvatten) bedöms påverkan i form av näringspåslaget i dammarna från verksamheten att bli litet. I det fall någon damm mot förmodan påverkas av näringpåslag och börjar växa igen kommer dammarna partiellt att rensas efterföljande vinter för att inte riskera att slå ut natarterna. Eventuell näringspåverkan på dammarna från projektet bedöms inte utgöra någon risk för skada natarnas fortlevnad i dammarna Golfbanebäcken Vattenföringen i den så kallade Golfbanebäcken rinner genom den västra delen av golfbaneområdet via våtmark 2 och 3 innan den via ett ytligt utlopp passerar en kulvert och avslutningsvis rinner i öppen fåra innan den mynnar i Lärjeån, se Figur 9 på sidan 33. Bäcken har ingen tydlig källa mer än en våtmark i området norr om Skulevattensmossen. Uppströms väg 190 rinner Golfbanebäcken delvis genom en sumpskog innan den passerar väg 190 genom en betongtrumma. Intilliggande avsnitt av väg 190 avvattnas till bäcken. Bäcken omfattas inte av strandskyddsbestämmelser och bedöms inte heller omfattas av det generella biotopskyddet då den inte rinner genom jordbruksmark. Golfbanebäcken har biotopkarterats med avseende på öring av Sportfiskarna, senast Vattenregleringen via ytavlopp i damm tre innebär ett definitivt vandringshinder för alla arter av fisk. Utformningen innebär också att vatten endast leds vidare till bäckfåran nedströms när reglervolymen i dammen är fylld. Det gör att vattenföringen nedströms banvallen tidvis blir låg och till och med kan torka ur. Sportfiskarnas bedömning är sammanfattat att bäckens funktion som öringbiotop är obefintlig. Inverkan på golfbanebäcken Verksamhetens påverkan på Golfbanebäcken utgörs av grumlingspåverkan som därmed kan spridas till Lärjeån. Då all ytvattenavrinning till bäcken är reglerat genom att den leds via våtmark 2 och 3 fördröjs vattnet i tillräcklig omfattning för att eventuell grumling i våtmarkerna hinner sedimentera. Risk för grumlingspåverkan på Golfbanebäcken och i förlängningen Lärjeån bedöms därmed inte föreligga. ENRECON AB Sida 44 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

77 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten I samband med framtagande av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning har åtgärd identifierats som enligt 11 kap 9a miljöbalken skulle kunna omfattas av anmälningsplikt för vattenverksamhet. I samband med anläggande av tillfälliga arbetsvägar är det nödvändigt att korsa Golfbanebäcken. För att minimera ingreppet kommer befintlig trumma under väg 190 att förlängas med runt 4-5 meter norr om vägen. Arbetena med att förlänga vägtrumman kommer att utföras då bäcken och dammarnas ekosystem är minst känsligt, i januari-februari, i god tid innan lekperioden för groddjur. Åtgärder vidtas för att minimera grumling vid förlängning av trumman. Den grumling som uppstår kommer att sedimentera i efterföljande fiskfria dammar och bedöms inte ge någon negativ effekt på vattenlevande organismer. Trumman utformas på ett sätt som inte förändrar vattenflödet eller skapar ett vandringshinder för vattenorganismer. Förlängningen leder till en viss förlust av öppen vattenyta i vattendraget och viss förlust av befintliga landmiljöer i anslutning till vattendraget. Trumman kommer inte att utgöra något vandringshinder och den ekologiska funktionen för vattendraget som helhet kommer att kvarstå. Därmed bedöms varken allmänna eller enskilda intressen att påverkas varför planerad verksamhet inte bedöms omfattas av anmälningsplikt enligt miljöbalken Bingaredsbäcken Bingaredsbäcken slingrar sig genom jordbrukslandskapet söder ifrån och går i en millimeters betongrumma under väg 190 innan den fortsätter norrut genom Golfbanans område, se Figur 10 på sidan 34. Bingaredsbäcken rinner genom golfbaneområdet i den stora tvärande bäckravinen innan den slutligen mynnar i Lärjeån. Bäckravinen är meter djup och ravinbranterna är mellan meter breda. Medelvattenföringen i bäcken är liten (<0,05 m 3 /s). Bingaredsbäcken omfattas inte av strandskydd och bedöms heller inte omfattas av biotopskydd på sträckan norr om väg 190 då detta område inte utgörs av jordbruksmark. Även Bingaredsbäcken har biotopkarterats av Sportfiskarna Resultatet visade att Bingaredsbäcken har höga naturvärden och att fiskförekomst finns både uppströms och nedströms väg 190. Sträckorna inom golfbanan och sträckorna uppströms väg 190, utmed vägen som går förbi Rågårdens rättspsykiatriska klinik, bedöms ha de största naturvärdena. Här finns sträckor med både strömmande och svagt strömmande vatten som hyser mycket goda förutsättningar för lek och uppväxt för öring. Uppströms, dvs. söder om, väg 190 finns också bestånd av öring (stationär). Längs bäcken finns en bård av al. Enligt elfiskeregistret har elfiske utförts 1990 och 1993 nedströms den gamla järnvägen. Småspigg och öring förekommer där i måttliga tätheter. Vattendraget är sannolikt för litet för att attrahera lax vilket stöds av att man inte funnit arten vid genomförda elfisken i bäcken. Bäcken bedöms sammantaget vara ett viktigt lek- och uppväxtområde för såväl havsöring som stationär öring. I öringens livscykel utvecklas och tillväxer djuret i olika stadier, stadierna är ägg, yngel, juvenil och adult. Ägg, yngel och juvenila växer upp i sötvatten och de juvenila vandrar ut till havet efter några år för att tillväxa. När de är könsmogna/adulter och det är dags för ENRECON AB Sida 45 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

78 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten lek på hösten, vandrar de tillbaka till det vattendrag de föddes i. Honan gräver i grusbotten en lekgrop som hon lägger äggen i. Äggen befruktats av hanen och därefter täcks de befruktade äggen över med grus. Äggen ligger nedgrävda under vintern och framåt vårkanten/ försommaren kommer ynglen upp ur gruset. I vattendrag där det förekommer öring bör grumlande arbeten generellt inte utföras under oktober till och med maj för att undvika påverkan på den reproducerande fiskens uppvandring, påverkan på de befruktade äggen, samt påverkan på nykläckta fiskyngels tillväxt. Grumling kan ge varaktiga negativa effekter på vattendraget om partiklar hinner sedimentera i en sådan omfattning att lekbottnar slammas igen vilket kan påverka syresättning av fiskrommen. Grumligheten i Bingaredsbäcken bedöms vara mycket variabel över tid och vid kraftiga regn ökar grumligheten mångfalt på kort tid. Detta illustreras i Figur 15 och Figur 16 genom foton av den kraftigt grumlade Bingaredsbäcken den 27:e januari 2016 efter/under kraftig nederbörd. Grumligheten bedöms dels bero på de stora jordbruksarealerna och hårdgjorda ytor uppströms men också naturliga källor, t.ex. erosion från bäckfårans kanter som utgörs av lera. Figur 15. Bingaredsbäcken den efter/under kraftig nederbörd. ENRECON AB Sida 46 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

79 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten Figur 16. Bingaredsbäcken den efter/under kraftig nederbörd. Bäver har sedan några år tillbaka etablerat sig i Bingaredsbäcken. Flera bäverdämmen finns på sträckan mellan den gamla banvallen och väg 190 och en bäverhydda finns i bäcken inom golfbaneomårdet strax norr om väg 190, se Figur 17. Invandring av bäver i bäcken påverkar vattendraget genom att dämma upp, förlänga och fördröja avrinningen vilket påverkar många organismer och ekosystemet i bäcken. Vissa naturvärden gynnas, däribland artgrupper som groddjur och salamandrar. Andra naturvärden, däribland öringen som är beroende av strömmande vatten, riskerar att missgynnas dels då dämmet kan utgöra ett vandringshinder men främst då lek- och uppväxtområden nedströms kan missgynnas om strömförhållanden och syrehalten minskar. ENRECON AB Sida 47 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

80 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten Figur 17. Bäver har etablerat sig i Bingaredsbäcken och har skapat flera dämmen i bäcken. Inverkan på Bingaredsbäcken Verksamhetens potentiella påverkan på Bingaredsbäcken består av risk för grumling av vattendraget vid kraftig eller varaktig nederbörd genom utlakning från nakna jordytor, främst när arbeten utförs inom de delar av verksamhetsområdet där ytavrinning leds till Bingaredsbäcken utan fördröjning i dammar. Skyddsåtgärder kommer att vidtas för att förhindra att verksamheten ger en grumlingspåverkan på Bingaredsbäcken. Med inarbetade skyddsåtgärder, se avsnitt 11.2, Effekter och konsekvenser av utsläpp till luft, mark och vatten - Ytvatten, kommer allt ytvatten från verksamhetsytorna att renas genom översilning av vegetativa ytor. Därtill kommer befintliga diken och dammar att fördröja ytvattnet och utgöra sedimentfällor innan vattnet når ravinbranter. Om dessa åtgärder inte är tillräckliga kommer ytterligare reningsåtgärder att vidtas i form av att ytvattnet leds genom makadamdämda dikesanvisningar innan vattnet sprids diffust i ravinbranten. Den eventuella grumling som därmed kan uppstå består främst av finare partiklar vilka inte hinner sedimentera i makadamdämda diken. Denna situation bedöms endast uppstå vid kraftig och ihållande nederbörd då flödet i bäcken är högre och mer strömmande. I dessa lägen bedöms det grumlande vattnet inte hinna sedimentera i de strömmande delarna av vattendraget som utgör lek- och uppväxtområden för öring. Vid häftig och varaktig nederbörd har Bingaredsbäcken dessutom en ökad grumlighet från andra källor uppströms, t.ex. på grund av avrinning från jordbruksmark. Det relativa grumlingsbidraget från verksamheten bedöms som mycket litet. ENRECON AB Sida 48 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

81 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten Verksamhetens konsekvenser på Bingaredsbäcken med inarbetade skyddsåtgärder bedöms sammantaget som små och någon risk för igenslamning av öringens lekbottnar bedöms inte föreligga Närområdesbeskrivning Golfbaneområdet avgränsas åt norr av Lärjeån/Lärjeåns dalgång och åt söder av Gråbovägen (väg 190). Området avgränsas åt väster av Kroksjövägen och åt öster av Kniparedsgården. Närområdet, se Figur 18, utgörs främst av natur- och jordbrukslandskap med ett fåtal bostäder samt byarna Bingared, Knipared och Björsared som ligger sydost om området söder om väg 190. I Knipared finns två stycken förskolor. I närområdet finns en industriell verksamhet i form av en nyligen avslutad deponi/täkt väster om området (Gunnilsetippen). Söder om väg 190 ligger även Rågårdens rättspsykiatriska klinik. Vid Skiljebacken finns ett stall med hästverksamhet. Öster om golfbaneområdet ligger Angereds brukshundsklubb. Tvärs genom golfbaneområdet löper Västgötaleden, en cykelled belägen på en gammal banvall som utgör en del av cykelleden Sverigeleden. Cykelleden är både ett utflyktsmål och pendlingsstråk mot centrala Göteborg. Figur 18. Illustration över verksamhetens närområde Närboende Närmste sammanhängande bebyggelse är bostadsområdet Bingared/Knipared sydöst om verksamhetsområdet söder om väg 190. Avståndet från närmsta etapp/vall i verksamhetsområdet och närmsta huset i bostadsområdet som ligger intill väg 190 är drygt 50 meter. På grund av topografin ligger merparten av bostadsområdet avskärmat ENRECON AB Sida 49 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

82 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten och endast de närmsta bostäderna (runt fem stycken) har utsikt över golfbanan/verksamhetsområdet. I Knipared finns två stycken förskolor, Fanjunkarens lycka 3 och Fanjunkarens lycka 7. Därtill finns två fristående bostadshus intill verksamhetsområdet, ett beläget öster om golfbanan intill brukshundsklubben och ett beläget norr om golfbanan längs Krokerydsvägen. Avståndet mellan närmsta etapp/utfyllnad och dessa bostadshus är runt 100 meter. Bostadshusen är markerade i Figur 18. ENRECON AB Sida 50 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

83 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten 11. Effekter och konsekvenser av utsläpp till luft, mark och vatten Här beskrivs sammanfattat verksamhetens effekter och konsekvenser av utsläpp till luft, ytvatten och mark. Mer ingående beskrivningar av verksamhetens inverkan på respektive naturvärde finns i avsnitt Luft Utsläpp till luft kommer i begränsad omfattning ske från masstransporter och arbetsmaskiner. Utsläppen bedöms inte kunna uppfattas annat än i direkt anslutning till maskinen och kommer inte påverka möjligheterna att uppfylla miljökvalitetsnormer, se avsnitt Samtliga transportfordon som nyttjas ska uppfylla Generella miljökrav vid entreprenadupphandling vilket kommer att begränsa luftföroreningsbidraget. Verksamheten kan vid enstaka tillfällen med mycket torr väderlek ge upphov till en lokal damningsproblematik. Damning bedöms ej ske i någon större omfattning utanför arbetsytorna (d.v.s. ytor för upplag/vallar, arbetsvägar samt ytor där tillfällig lagring av massorna sker) och definitivt inte i närheten av närmaste boende. Skulle damningsproblematik mot förmodan uppstå finns möjlighet att vidta dammbindande åtgärder längs arbetsvägar och i upplag för tillfällig lagring Ytvatten Ytvattnet kommer, i händelse av kraftig eller varaktig nederbörd, att kunna påverkas av arbetena under anläggningsskedet. Påverkan bedöms främst bestå av temporär grumling från urlakning av nakna jordytor fram till dess att ytorna i vallar och upplag har besåtts och växtligheten har etablerat sig. Då markarbetena huvudsakligen kommer utföras oktober-april samt etappvis inom verksamhetsområdet (se avsnitt 5.1, Tekniskt genomförande) kommer påverkan att variera beroende på inom vilket delavrinningsområde som arbeten utförs. Känsligast för grumlingspåverkan bedöms arbeten vara inom de områden som avvattnas till Bingaredsbäcken som hyser lek- och uppväxtområden för öring. Urlakningen kan också påverka ytvattnet genom spridning av föroreningar och näringsämnen. Då massorna kommer att ha en mycket låg föroreningsgrad bedöms föroreningspåverkan som försumbar. Massorna kommer främst att utgöras av näringsfattiga jordar, undantaget det översta jordskiktet som består av mer näringsrik jord. Risken för spridning av näringsämnen bedöms därför främst uppstå vid färdigställandet av vallarna efter att vegetationsjorden har lagts på fram till växtligheten har etablerats, då ytpartiklar binds och förbrukning av näringsämnen påbörjas. ENRECON AB Sida 51 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

84 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten För att förhindra grumlings- eller näringspåverkan på biflödena och våtmarkerna inom golfbanan kommer skyddsåtgärder som minimerar spridning av grumlande partiklar, näringsämnen och andra föroreningar att vidtas. Ytvattnet kommer i möjligaste mån att ledas/översilas via befintliga gräsklädda ytor för att få en vegetativ rening och en så stor kontaktyta som möjligt. Fastläggningen av föroreningar ökar genom att kontaktytan med vegetationen görs så stor som möjligt. En vegetativ skyddszon (minst ett par meter, men generellt mer än 10 meter) kommer att sparas mellan vallarnas/fyllnadsområdenas släntfot och dammar/diken/ravinbrant. De färdigställda vallarna kommer skyndsamt att besås med en gräsblandning som är tät växande och har en stor motståndskraft mot erosion. För de områden där det inte finns utrymme att översila vattnet via befintliga gräsklädda ytor eller där denna skyddszon inte är tillräcklig för att förhindra grumling kommer vatten ytterligare att fördröjas och partikelavskiljas i befintliga diken eller tillfälliga dikesanvisningar med slamfällor, exempelvis makadambädd eller höbalar. Utgående vatten till bäckravinen kommer därefter att spridas diffust i ravinbranten. Sannolikt kommer en kombination av flera olika lösningar att användas bland annat beroende på inom vilket delavrinningsområde åtgärderna genomförs. Skyddsåtgärdernas närmare utformning kommer att beskrivas i kontrollprogrammet som tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten innan dess att arbetena påbörjas. Skyddsåtgärder kommer också att anpassas efter behov under genomförandetiden. De ytor där massor tillfälligt kommer att läggas upp/lagras för att få till en rationell hantering vid anläggandet av vallarna kommer på samma sätt att utformas med fördröjd ytvattenavrinning för att minimera risken för grumlingspåverkan i händelse av kraftig eller ihållande nederbörd. Samma skyddsåtgärder som planeras för vallarna/upplagen kommer att vidtas vid de tillfälliga lagringsytorna. Den grumling som orsakas i Golfbanebäcken av arbetet med att förlänga trumman under väg 190 vid etablering av tillfällig arbetsväg blir mycket kortvarig och förväntas endast bestå i maximalt en vecka. Det grumlade vattnet kommer att sedimentera i våtmark 2 och 3 innan groddjurens lekperiod påbörjas. Observera att Golfbanebäcken inte är öringseller laxförande på grund av vandringshinder. I händelse av att någon damm påverkas av näringspåslag och börjar växa igen eller algblomning skulle uppstå kommer dammarna att rensas efterföljande vinter. De dammar som hyser knöl- och/eller spetsnate kommer vid behov att rensas partiellt. Med inarbetade skyddsåtgärder bedöms sammantaget grumlingseffekter i våtmarkerna och biflödena till Lärjeån blir små. Risk för tillfällig grumling föreligger endast vid så pass kraftig nederbörd att inarbetade skyddsåtgärder inte är tillräckliga. Konsekvenserna av att våtmarkerna då tillfälligt grumlas bedöms främst bestå av ett marginellt näringspåslag. Den tillfälliga grumlingen av Bingaredsbäcken sker då biflödet redan är starkt grumlingspåverkat och det bidrag som kommer från verksamheten bedöms som ENRECON AB Sida 52 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

85 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten litet. Konsekvensen av att bäcken tillfälligt grumlas bedöms inte ge några igenslamningseffekter på öringens lekområden då vattenföringen är hög och vattnet är strömmande ner till Lärjeån Mark Ianspråktagande av mark Verksamheten kommer att innebära vissa inskränkningar av naturmiljön inom utfyllnadsområden och temporärt längs med tillfälliga arbetsvägar. Anläggandet av vallar/upplag kommer främst att utföras inom ruffområden som inte hyser några högre naturvärden. Dessa kommer i de flesta fall ersättas med liknande ruffområden som kan förväntas hysa motsvarande naturvärden redan på relativt kort sikt. En potentiell värdemiljö kommer dock att täckas över av planerade utfyllnader; slänten i anslutning till södra kanten av våtmark 3. För att inte riskera att skada groddjurens potentiella livsmiljöer/övervintringsplatser kommer upplaget inom detta område att anläggas under lekperioden i april-maj. Dessutom kommer enstaka buskar och några mindre träd längs cykelleden i anslutning till våtmark 7-9 att tas bort, i möjligaste mån kommer dock befintliga trädridåer och dungar längs cykelbanan att bevaras. I samband med anläggandet kommer motsvarande nya värdeelement som ersätter de som går förlorade att anläggas, i form av uppläggning av stenpartier och faunadepåer på vallen och/eller etablering av nya buskmiljöer intill vallarna. Träd med en diameter över 20 cm kommer också att lämnas kvar. Med inarbetade åtgärder bedöms sammantaget konsekvenserna på naturmiljön att bli små till måttliga och främst övergående. Vid beräkning av haltkriterier tas utgångspunkt i att planerade arbeten inte ska vara gränssättande för framtida markanvändning. Marken ska med andra ord kunna användas för heltidsvistelse av alla typer av verksamheter och personer. Detta gör att ianspråktagandet av mark inte är att betrakta som irreversibelt vilket i praktiken fallet är med exempelvis deponier som för all överskådlig framtid begränsar markanvändningen Bakgrundshalter/historiska markföroreningar En historisk inventering av området har gjorts genom kontroll av historiska flygbilder. Genom granskning av dessa har verksamheter och utfyllnader av mark kunnat identifieras. Området har tidigare (innan det blev golfbana) utgjorts av jordbruksmark och tegelbruk med tillhörande lertäkt. Själva tegelbruket låg utanför de områden som nu är aktuella att utföra markarbeten på. ENRECON AB Sida 53 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

86 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten Vid kontrollen av kartunderlagen kunde ett område identifieras som utfyllnadsområde (provpunkt 1). Utöver detta område identifierades 3 höjder vars innehåll var osäkert (provpunkt 2-4). Se Figur 19 för illustration över tidigare verksamheter samt provpunkter. Figur 19. Tidigare verksamheter Utförd provtagning visade att samtliga punkter utgjordes av vad som uppfattade som homogen lera. Det bedöms som sannolikt att dessa utfyllnader uppkommit i samband med att man flyttat lera inom området, exempelvis för att den inte klarade av tegelbrukets kvalitetskrav. Samtliga provpunkter påvisade överlag låga halter. Punkt 1, utfyllnadsområdet, påvisade halter över Naturvårdsverkets riktvärden för mindre än ringa risk (MRR) men under Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning (KM). Vid provtagningen borrades ner till drygt 2 meter. Prov togs ut som samlingsprov i hela provdjupet undantaget de ytligaste 0,3 metrarna. Punkt 2 visade på halter precis över KM med avseende på Kobolt (15,5 mg/kg TS mot riktvärdet 15). Med utgångspunkt i jordens naturliga variation samt osäkerhet i provtagning och analys (endast för analysen 3,7 mg/kg TS) och i jämförelse med övriga ENRECON AB Sida 54 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

87 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten resultat (8,15 10,8 mg/kg TS) bedöms provet snarare påvisa en förväntad variation snarare än en förorening. Prov togs ut som ett samlingsprov ur tre punkter på 0,3 meters djup i vallarna. Punkt 3 påvisade halter över Naturvårdsverkets riktvärden för mindre än ringa risk (MRR) men under Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning (KM). Prov togs ut som ett samlingsprov ur tre punkter på 0,3 meters djup. Punkt 4 påvisade halter under Naturvårdsverkets riktvärden för mindre än ringa risk (MRR). Prov togs ut som ett samlingsprov ur tre punkter på 0,3 meters djup. Sammantaget bedöms provtagningarna spegla de naturliga bakgrundshalterna i leran i området. Området bedöms sammantaget inte vara förorenat, dock bedöms de naturliga bakgrundahalterna av bly vara något högre än normalt, dock inte på en anmärkningsvärt hög nivå. En analyssammanställning bifogas som Bilaga 8, analysrapporter bifogas som Bilaga Haltkriterier Mottagningskriterier har tagits fram genom en sammanvägd bedömning av ett flertal parametrar som redovisas nedan Riskbedömning En riskbedömning har gjorts av de mest vanligt förekommande föroreningarna i mark med utgångpunkten att inte påverka framtida markanvändning. Grundscenariot är satt till KM. Riskbedömningen har utförts i Naturvårdsverkets uppdaterade beräkningsprogram vilket baseras på de nya generella riktvärdena för mark. Vid riskbedömning är utgångspunkten för skydd av människors hälsa heltidsvistelse med känsliga markanvändningar, motsvarande Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning, tillika skyddsnivån som använts vid riskbedömningarna för framtagande av riktvärdet för mindre än ringa risk enl. NV handbok 2010:1 (undantaget beräknad utspädningseffekt för ångor inomhus som är något lägre för KM). Samtliga exponeringsvägar som används i dessa generella bedömningar, intag av avfall, hudkontakt, inandning av damm och ångor samt intag av påverkat dricksvatten och växter som påverkas via damning eller upptag via rötter, har medräknats. Skydd för markmiljö är satt till 50 % eftersom tillförda massor har med sig ett helt eget markekologiskt system vilket redan är anpassat efter de förutsättningar som råder i materialet. Föroreningsnivåer är också endast en av många och ofta mer betydande parametrar såsom kornstorlek, mullhalt, ph osv., som avgör vilken typ av markekologiska system som kommer att finnas i en jord. Vid en jämförelse med de material som jorden kan komma att ersätta, vilka utgörs av olika typer av krossmaterial, ENRECON AB Sida 55 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

88 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten är också föroreningsnivåerna underordnade övriga egenskaper som gör dessa alternativ betydligt sämre för markekologiska system. För spridning till grundvatten och ytvatten har platsspecifika justeringar gjorts med avseende områdets storlek (drygt kvadratmeter motsvarande 453 * 453 meter), recipientens flöde (1 kbm/s) och grundvattenbildning (10 mm/år, antaget konservativt värde för lera) gjorts. Beräkningen visar på att acceptabla halter ur ett riskperspektiv inte i något fall skulle vara under Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning och för många ämnen betydligt högre än så. Undantaget detta är värdet för arsenik, som liksom för både KM och MRR justerats mot bakgrundshalt enl. de principer som tillämpas i modellen, se vidare avsnitt Beräkningen bifogas som Bilaga Bakgrundshalter/Mindre än ringa risk Naturvårdsverkets riktvärden för mindre än ringa risk (MRR) är framtagna för att utgöra en prövningsnivå mellan icke anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig verksamhet. Syftet med riktvärdet är i grunden att förenkla återanvändandet av schaktmassor genom att skapa en icke anmälningspliktig nivå. Vid framtagandet av MRR har man utgått från nationella bakgrundshalter som 90- percentiler i morän för Pb, Cd, Cu, Cr, Ni, och Zn. För As har man utgått från regionala bakgrundshalter och för Hg har man utgått från nationella bakgrundshalter i jordbruksmark. Genom att utgå från 90-percentiler för ett flertal ämnen (i detta fall 7 nationella och 1 regional), för vilka de inbördes korrelationskoefficienterna ofta är väldigt svaga, klarar man, om man bortser från korrelationskoefficienterna, rent matematiskt MRR i endast runt 40 % av all naturlig morän. Utan att göra en exakt beräkning utifrån korrelationskoefficienterna, vilket är relativt komplicerat, kan ett generellt antagande göras att MRR klaras i runt 2/3 av all naturlig morän. MRR baseras således huvudsakligen på bakgrundshalter i morän. Bakgrundshalterna i morän skiljer sig i många fall avsevärt från bakgrundshalterna i exempelvis åkermark. För exempelvis jordbruksmark är bakgrundshalterna i vissa fall normalt betydligt högre. Bakgrundshalterna skiljer sig även mellan morän och andra jordarter såsom lera, sand etc. Sammantaget, både utifrån riktvärdet MRR:s syfte och utifrån dess källa, är det mycket olämpligt som mottagningskriterium för anmälnings- eller tillståndspliktiga anläggningsarbeten. De halter som mätts upp i leran i området bedöms vara relativt representativa, framförallt då de ligger relativt jämt i de fyra proverna. I alla områden finns naturligt mer eller mindre höga eller låga halter av olika ämnen. I aktuellt området sticker exempelvis bly och kobolt ut som relativt högt i jämförelse med vad som är normalt för morän. Vad som är normala halter för aktuellt område är inte ENRECON AB Sida 56 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

89 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten heller helt enkelt att avgöra, det varierar om man jämför med exempelvis SGU:s markgeokemiska karteringar av morän, Naturvårdsverkets sammanställningar över nivåer i ytliga eller djupa tätorts- eller landsbygdsjordar etc. Genomförd provtagning syftade främst till att utreda eventuell förekomst av markföroreningar, inte till att fastställa bakgrundshalter. De lokala bakgrundshalterna kommer att variera om man, som vid utförd provtagning, utgår från djupare lera, ytjordar, vägdiken, inslag av andra jordarter osv. Att fastställa bakgrundshalter för området är således inte så lätt som att bara ta ett prov. Nyttjande av lokala bakgrundshalter för fastställande av mottagningskriterium kommer, utöver osäkerheten i fastställandet av dessa, att innebära två problem. Dels kommer sannolikt något eller några ämnen förekomma i relativt låga halter, runt eller under tio-percentilen i ett större regionalt område. Detta innebär att ren, jungfrulig jord inte kommer att kunna användas på grund av låga bakgrundshalter för ett specifikt ämne. Dels erhålls en additiv effekt vid nyttjandet av bakgrundshalter för enskilda ämnen som sedan sätts samman till en tabell för ett större antal ämnen. Även om 90-percentiler används kommer ofta något enskilt ämne i varje punkt att överstiga 90-percentilen. Detta kan tydligt illustreras genom att jämföra de fyra provpunkterna med dess egna 90- percentiler. Såsom illustreras i Tabell 4 nedan klarar endast två av fyra punkter sina egna 90-percentiler, medan inga punkter klarar 50-percetilerna, eller medelvärdet i området. Provpunkt Ämne P1 P2 P3 P4 50-percentil 90-precentil Arsenik 3,61 5,01 2,86 3,09 3,35 4,59 Barium ,00 89,9 107,00 105,00 117,50 Kobolt 8,15 15,5 10,8 10,8 10,80 14,09 Krom 22,80 24,20 18, ,40 23,78 Koppar 16,00 18,50 12,2 14,8 15,40 17,75 Nickel 13,1 15,40 11,3 15,70 14,25 15,61 Bly 22,1 36,00 23, ,95 32,34 Vanadin 48,90 72, ,5 46,45 65,21 Zink 70,5 83,60 70,1 73,30 71,90 80,51 Tabell percentiler i aktuellt område. Alla värden i mg/kg TS. Sammantaget är det inte praktiskt möjligt att utgå från bakgrundshalter vid framtagandet av mottagningskriterier för området. Däremot bör hänsyn tas till att området inte är förorenat och att man därför inte bör tillföra ämnen i en sådan omfattning att man påverkar det framtida nyttjandet av området. ENRECON AB Sida 57 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

90 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten Klorider Det avfall som normalt förknippas med utlakning av klorider är olika typer av askor. Askor kommer ej att tas emot vid golfbanan. Av de material som är aktuella för markarbetena på golfbanan förekommer klorider främst i havsavsatt lera/marina leror. En betydande del av de massor som tillförs området kan komma att utgöras av glaciala leror från Göteborgsområdet. Glaciala leror avsatta i marina miljöer kan innehålla betydande halter av salt (klorider), vilket påvisats i exempelvis en utredning för sluttäckning av Ekereds avfallsupplag ca 1 km väster om aktuellt område. Halten salt i porvattnet hos undersökt glacial marin lera är ca 1,5 % (förmodligen i nivå med salthalten i havet när leran avsattes) mätt som Cl. Klorider i lera har vid ett antal tillfällen varit problematiskt då kriterierna för deponi för inert avfall inte klarats av havsavsatt lera som uppkommit i regionen. Klorider mäts normalt som lakbar halt. Som någon slags jämförvärde är gränsvärdet för deponi för inert avfall 800 mg/kg TS vid L/S 10 Klorider utgör främst ett hot mot grundvatten/grävda brunnar. I området förekommer inga grävda grunnar, och på grund av geologin med djupa lerlager kommer det sannolikt heller aldrig vara aktuellt att gräva brunnar i området. Den underliggande leran fungerar som en effektiv barriär mot eventuella underliggande moränlinser och berg varför risken för spridning av klorider till grundvatten/dricksvatten är försumbar. Lakning av klorider har utretts vid ett antal tillfällen i närområdet, bland annat inför övertäckningen av Ekeredsdeponin och vid efterbehandlingen av Gunnilsetäkten (täkten söder om Angereds kyrka). Ander, delförfattare till föreliggande MKB, var även delförfattare till anmälan rörande Gunnilseäkten (tillförsel av ca kubikmeter på en genomsläpplig isälvsavlagring). I både Ekeredsdeponin och Gunnilsetäkten utreddes kontaminering av grundvatten. Trots att båda områdena underlagdares av genomsläppliga jordarter bedömdes risken för kontaminering av grundvatten i båda fallen som försumbar. Spridning av klorider till ytvatten kan påverka ekologiska system i recipienten. En bedömning har gjorts av risken för påverkan på Lärjeån. Porositeten hos glacial lera är hög, vanligen mellan 25 och 75%. Med ett antagande om att hälften av tillförd volym utgörs av marina leror med en porositet på 50% finns därmed ca kbm salthaltigt porvatten ( kbm 0,5). Med en salthalt (Cl) på ca 1,5% ( mg/l) ger detta att det kan tillföras i storleksordningen knappt ton salt (mätt som klorider) till området. Saltet i porvattnet hos leran kan nå omgivningen genom urlakning. Lakningsförloppet är svårt att förutse eller modellera, men kan sammanfattas i att det är extremt långsamt. I ett geologiskt tidsperspektiv (flera 1000-tals år) kan man anta att en stor andel av saltet kommer att laka ur leran. ENRECON AB Sida 58 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

91 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten För att utlakning ur leran för vidare spridning till ytvattenrecipient ska kunna ske måste en viss infiltration/grundvattenbildning ske. I Naturvårdsverkets konceptuella förorenings- och spridningsmodell styrs utspädningseffekten från porvatten till ytvatten av grundvattenbildning, områdets area och recipientens flöde. Grundvattenbildningen är i ett standardscenario satt till 100 mm/år, vilket dock är alldeles för högt för lera. Istället har det fortfarande mycket konservativa värdet 10 mm/år använts. Med en area om drygt kvadratmeter och ett flöde i recipienten om 1 kubikmeter/sekund ger detta en utspädningseffekt från porvatten till recipientvatten om drygt gånger. En halt om mg/l i porvattnet kan därmed, mycket konservativt beräknat, ge en påverkan i nivåer kring 1 mg/l. Kloridhalterna i Lärjeån analyseras regelbundet av Göta Älvs vattenvårdsförbund. Golfbanan ligger relativt nära deras provpunkt 5 i vilken klorider analyseras varannan månad (med vissa undantag). Under har 17 prover analyserats med avseende på klorider. Medianvärde respektive medelvärde ligger på 16 respektive 17 mg Cl/l. Min respektive maxvärdena ligger på 8 respektive 32 mg Cl/l. Från provtagningen kan man dra slutsatsen att förändringar om enstaka mg Cl/l kan betraktas som en del i den naturliga variationen i Lärjeån och att utsläpp i den storleksordningen inte påverkar åns biologiska system. Sett ur ett längre perspektiv kan mycket konservativt beräknat upp till ton (dvs hela den tillförda mängden) laka ut i Lärjeån. Flödet i ån uppgår till drygt 31 miljoner kubikmeter per år. Med en genomsnittlig kloridhalt om 16 mg/l innebär detta ån varje år transporterar drygt 500 ton klorider. Sett ur ett längre tidsperspektiv, även om detta konservativt skattas ner till endast år, blir tillskottet försumbart (2 000 ton mot ton). Den sammanvägda bedömningen är således att klorider/salt inte utgör något problem i det aktuella fallet. Eftersom anläggandet av ytorna kommer att ske långsamt över 10 år och det sker en kontinuerlig övervakning av kloridhalterna kommer en möjlig påverkan också att kunna identifieras relativt snabbt, innan de större volymerna tillförts området Sammanvägd bedömning/förslag till mottagningskriterier Beräknade riskbaserade haltkriterier enl. avsnitt , Riskbedömning, anger en nivå som är ofarlig vad gäller hälsorisker och spridning till grund- och ytvatten. Dock anger Naturvårdsverket att beräknade riktvärden inte är en nivå till vilken man kan förorena upp till. Haltkriterier för återställning måste även ta hänsyn till exempelvis bakgrundshalter, skyddsvärden, utfasningsämnen och omständigheterna i övrigt. I ett flertal anläggningsändamål i det direkta närområdet (exempelvis Schakt i Väst Entreprenad AB, utfyllnad för anläggningsändamål Angered 4:38 och Göteborgs stad, utfyllnad av fd. grustäkt Angered 7:195 m.fl.) har Miljöförvaltningen i Göteborg godkänt Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning (KM) som bas/medelvärde för mottagningskriterium. Maxvärden har i dessa fall angetts utifrån olika modeller, från mer avancerade UCLM-beräkningar till MKM. ENRECON AB Sida 59 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

92 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten Med hänsyn till kända bakgrundshalter i Sverige och i Göteborgsområdet, analysresultat från lerprover från området, den påverkan som finns genom befintliga utfyllnader och deponier i golfbanans närområde (det finns flera utfyllnadsområden näst intill angränsande till golfbanan), platsspecifika exponerings- och spridningsrisker samt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenade områden föreslås haltkriterier för återställningen som motsvarar nuvarande generella riktvärden för känslig markanvändning, KM (enligt rapport NV 5976, 2009). Tillämpningen av KM ska i detta fall inte ses som ett generellt nyttjande av riktvärden som egentligen är framtagna för förorenade områden utan som mottagningskriterium baserade på kvalificerade bedömningar utifrån risk, bakgrundshalter, möjligheter till framtida markanvändning och till området i stort. Det faktum att KM anses vara ett rimligt mottagningskriterium i detta fall ska med andra ord inte tolkas generellt. En tillämpning av KM som mottagningskriterium innebär att flertalet av de riskbaserade riktvärdena justeras nedåt, medan ett justeras uppåt (arsenik) baserat på bakgrundshalter. Justeringen av arsenik sker i enlighet med beräkningsmodellen och kan betraktas som ett standardförfarande och sker även till samma värde för det generella riktvärdet mindre än ringa risk : Ytterligare fördelar med att använda KM som mottagningskriterium är att riktvärdet är robust och praktiskt tillämpbart då avfallsklassning av massor ofta sker utifrån detta värde (vid upphandling av avsättning av jord). De generella riktvärdena är också välkända av branschen och myndigheterna och kommer att underlätta bedömning och handläggning av vilka massor som uppfyller kriterierna för samtliga parter (mottagare av massorna, entreprenörer, konsulter, myndigheter osv), vilket väsentligt bedöms minska sannolikheten för felklassning och andra misstag i hanteringen Mottagningskontroll Ett kontrollprogram kommer att tas fram för verksamheten vilket även i detalj reglerar metoder för kontroll av inkommande massor, både inför projekt samt under inleverans/projekt. Kontrollprogrammet kommer att baseras på en metodik som tagits fram och utvecklats under ett flertal år och använts vid ett stort antal anläggningsprojekt, deponier, avfallsanläggningar etc. Metoden är därmed väl beprövad och har använts för kontroll av långt över 1 miljon ton massor. Som utgångspunkt ska ej förorenade massor tas emot. Detta innebär att avsättning främst ska ske av massor som inte kommer från förorenade områden eller saneringar. Friklassade rutor från rutnätssaneringar i heterogena massor ska ej tas emot. Dock kan rena massor från större projekt som även innehåller förorenade massor tas emot om dessa tydligt går att avgränsa. Ett typiskt exempel på detta är underliggande lera ENRECON AB Sida 60 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

93 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten från större projekt där ytliga jordlager kan vara förorenade. Extra kontroll, exempelvis i form av miljökontrollant vid schaktningen, kan ofta komma att krävas vid denna typ av projekt. Förhandsdeklaration Alla massor som levereras till området kommer att deklareras i förhand. I samband med deklarationen ska markanvändningen på platsen massorna härstammar från anges. Kraven på kontroll av massorna som tillförs vallen kommer att utgå från den verksamhet som bedrivits i källområdet. Det ska alltid föreligga ett krav om en historisk inventering av källområdet. Inventeringen kan variera från att vara relativt enkel för ett naturområde till mer omfattande för exempelvis industrimark eller utfyllnadsområden. Kontrollen utifrån verksamheten i källområdet sammanfattas i Tabell 5. Kraven avser kontroll utöver historisk inventering. Tabell 5. Kontroll utifrån massors härkomst. Markanvändning Krav på kontroll/provtagning Naturmark Krav på verifierande provtagning, dvs. provtagning som syftar till att säkerställa att bakgrundshalter/halter till följd av diffus spridning inte överstiger mottagningskriterierna. Provtagningen kan tillåtas vara relativt gles och övergripande. Jordbruksmark Krav på verifierande provtagning, dvs. provtagning som syftar till att säkerställa att bakgrundshalter/halter till följd av diffus spridning inte överstiger mottagningskriterierna. Provtagningen kan tillåtas vara relativt gles och övergripande. Bostadsområde Det ska ske en kontroll om huruvida det förekommer avfallsinslag i massorna vilket indikerar utfyllnader (vilka är relativt vanliga i alla bebyggda områden). Ger en okulär kontroll av massorna indikation på utfyllnader ska en sakkunnig bedömning inhämtas. I det fall inga indikationer på utfyllnader eller liknande förekommer räcker en verifierande provtagning, dvs. provtagning som syftar till att säkerställa att bakgrundshalter/halter till följd av diffus spridning inte överstiger mottagningskriterierna Vägområde Provtagning ska ske på tungmetaller och PAH, samt om oljelukt förekommer på alifater och aromater. Provtagningsmetodiken ska överensstämma med vad som föreskrivs i Vägverkets publikation Hantering av vägdikesmassor. Utfyllnadsområde Sakkunnig bedömning krävs. Industrimark Sakkunnig bedömning krävs. Övrig mark Sakkunnig bedömning krävs. ENRECON AB Sida 61 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

94 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten Från återvinningsanläggning Kontrolleras i enlighet med kontrollprogrammet för anläggningen. Massorna ska som utgångspunkt vara utredda enl. kraven ovan vid inleverans till återvinningsanläggningen. En värdering ska göras utifrån vem som har provtagit massorna och om denne är att betrakta som sakkunnig. För att betraktas som sakkunnig ska provtagaren ha dels utbildning inom provtagning av jord och dels ha erfarenhet av provtagning av jord. Med sakkunnig bedömning avses utredning av person som har relevant utbildning och erfarenhet av markmiljö, normalt miljökonsult. ENRECON kommer att bistå med miljöteknisk kompetens och stötta klubben/hml under hela projektet. Samtliga deklarationer kommer tillsammans med övrig information, såsom analysprotokoll, arkiveras i minst 10 år efter arbetets färdigställande. I samband med arkiveringen kommer det också framgå när aktuella massor tagits emot samt vart på området de placerats. Provtagningsmetodik För enhetsvolymer, dvs. volymer från ett och samma område med liknande föroreningsbild, från en och samma batch på anläggning med liknande föroreningsbild, eller liknande situationer där massor svårligen inbördes kan uppdelas eller avgränsas, gäller att riktvärdena utgår från medelvärden. Dock får inga enstaka värden överstiga medelvärdet med mer än 50 %. Sett ur ett riskperspektiv föreligger inga hot mot människors hälsa eller miljön till följd av ställvis något (50 %) förhöjda halter (jmf. relevanta envägskoncentrationer, Bilaga 10, Beräkningsunderlag, riskbedömning). Mottagningskriteriet är med andra ord framtaget för att nyttjas som medelvärde. Stickprovskontroller Grunden i en mottagningskontroll bör aldrig utgöras av stickprovskontroller utan bör ske genom bredare metoder, som i detta fall med förhandsdeklarationer baserade på källområde. Stickprovskontroller kan dock vara lämpliga som komplement för att verifiera den ursprungliga deklarationens korrekthet. Stickprovskontroller kommer att genomföras. Prov ska tas ut slumpvis, dvs. uttag ska således INTE ske med jämna intervall. Detta kan innebära att prov tidvis tas ut relativt tätt och tidvis mer glest. Denna metodik nyttjas för att en provtagning ska kunna komma att ske när som helst, även om en provtagning just genomförts. Ansvarig för verksamheten avgör när kontroll ska ske, och uttagen får aldrig föregås av varning eller meddelande till leverantörer. ENRECON AB Sida 62 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

95 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten En stickprovskontroll ska alltid omfatta okulär kontroll samt provtagning och analys av metaller (normalt metallpaket) samt PAH:er. Alternativt kan kontroll av metaller ersättas med stickprovskontroller med XRF. Beroende på intrycket av massorna vid okulärkontrollen samt massornas härkomst kan analysen kompletteras med andra parametrar som kan misstänkas förekomma (exempelvis alifater, aromater, antimon, PCB, dioxiner, klorerade kolväten etc.). Omfattningen och utformningen av stickprovskontroller ska variera över tid och därmed vara oförutsägbar. Stickprov ska normalt tas ut genom att jord tas ut i minst 20 punkter i ett och samma material (batch), vilket blandas till ett samlingsprov. Det aktuella samlingsprovet skickas sedan på analys. Samtliga resultat från stickprovskontrollen ska arkiveras och sparas tillsammans med information om när och av vem provet tagits, vart det aktuella materialet har placerats samt materialet härkomst och vilken kund det kommer från. ENRECON AB Sida 63 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

96 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten 12. Kumulativa effekter Med kumulativa miljöeffekter menas samverkan mellan flera olika effekter av ett projekt eller med effekter från andra pågående eller framtida verksamheter och projekt. Kumulativa effekter beskrivs i de fall de är aktuella under respektive delavsnitt. Kumulativa effekter som har bedömts vara intressanta att närmare beskriva i det här projektet är främst grumlingspåverkan på ytvatten. För trafik har bedömningarna kring kumulativa effekter beskrivits närmare under avsnitt 16, Transporter. För övriga effekter såsom buller, damning och luftföroreningar bedöms det inte finnas någon nämnvärd kumulativ påverkan Ytvattenpåverkan ENRECON AB Sida 64 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

97 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten ENRECON AB Sida 65 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda

98 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten 13. Hushållning med energi, mark och vatten samt andra resurser Energi Energiförbrukning kommer i allt väsentligt att vara begränsad till förbrukning av diesel till arbetsmaskiner. Lagring av diesel inom verksamhetsområdet sker i godkänd, dubbelmantlad och besiktigad IBC-behållare av typ Entreprenadtank. Tanken kommer att blockeras för att undvika tillgång till tankningsskåpet utanför arbetstider. Detta för att minska risken för stöld/sabotage. I övrigt kommer kemikalier ej att lagras på platsen. Klubben kommer fortsatt att hantera kemikalier inom den anmälningspliktiga golfbaneverksamheten på samma sätt som idag. Hanteringen kommer inte att påverkas av tillståndspliktiga anläggningsarbeten Råvaruförbrukning Planerad verksamhet innebär inte någon förbrukning av råvaror Avfallshantering Verksamheten kommer inte att ge upphov till avfall. Verksamheten innebär ett miljöriktigt återanvändande av avfall i form av överskottsmassor. Detta återanvändande ligger i linje med både miljömålens (god bebyggd miljö) och miljölagstiftningens (allmänna hänsynsreglernas) intentioner, se vidare avsnitt 6, Verksamhetens miljönytta. ENRECON AB Sida 66 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

99 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten 14. Förorenade områden En historisk inventering av området har gjorts genom kontroll av historiska flygbilder. Genom granskning av dessa har verksamheter och utfyllnader av mark kunnat identifieras. Området har tidigare (innan det blev golfbana) utgjorts av jordbruksmark (östra delarna) respektive tegelbruk (västra delarna) med tillhörande lertäkt. Själva tegelbruket låg utanför de områden som nu är aktuella att utföra markarbeten på. Lertäkten låg dock huvudsakligen inom aktuellt verksamhetsområde. Vid kontrollen av kartunderlagen kunde ett område identifieras som utfyllnadsområde (provpunkt 1). Utöver detta område identifierades 3 höjder vars innehåll var osäkert (provpunkt 2-4). Utförd provtagning visade att samtliga punkter utgjordes av lera. Det bedöms som sannolikt att dessa utfyllnader uppkommit i samband med att man flyttat lera inom området, kanske för att den inte klarade av tegelbrukets kvalitetskrav eller liknande. Tegel, slagg eller andra restmaterial har inte påträffats inom utrett område. Se vidare avsnitt , Bakgrundshalter/historiska markföroreningar och Bilaga 8, Sammanställning, markprover, för mer detaljerade beskrivningar av uppmätta halter osv. ENRECON AB Sida 67 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

100 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten 15. Buller Bullerstörningar uppkommer dels från transporter och dels från arbetsmaskin som används för att anlägga och modulera vallarna. Transportbullret beskrivs nedan under avsnitt transporter. Buller från arbetsmaskin för att anlägga och modulera utfyllnad/vallar har bedömts utifrån Naturvårdsverkets allmänna råd för byggarbetsplatser (NFS 2004:15). Skälen till detta är att arbetenas art och omfattning motsvarar arbeten vid en byggarbetsplats, där bullerkällan/arbetsmaskinen är rörlig inom området, arbetena utförs under en begränsad tid under året samt dagtid. Omfattningen på bullerstörningar från arbetsmaskiner är begränsad. Sammantaget bedöms arbetstiden för de anläggningsarbeten som utförs nära bostäder att uppgå ett par veckor till en månad. Dimensionerande bullrande arbetsmoment, där störande buller bedöms kunna uppstå, är då massor hämtas från den östra tillfälliga lagerytan intill väg 190 på grund av det korta avståndet till närmsta bostadshus (ca 50 meter). Utifrån tidigare erfarenhet och bullerutredningar för liknande fall (grävmaskin) klaras Naturvårdsverkets riktvärden för buller från byggplatser, NFS 2004:15, (Bostäder, 60 dba) normalt ca 50 meter från maskinen. Då bullerstörningen från detta arbetsmoment endast uppstår under kortare tidsperioder i närheten av bostäder och bullernivån förväntas understiga riktvärdet på 60 dba bedöms åtgärden därmed inte utgöra någon olägenhet enligt miljöbalken. Söder om området, på andra sidan Gråbovägen, ligger Rågårdens rättspsykiatriska klinik. Byggnaden ligger som närmast ca 60 meter från närmaste vall. Endast vall nr. 9 ligger inom 100 meter från kliniken. Vall nr. 9 har en uppskattad volym om knappt kubikmeter. Anläggningstiden för denna är relativt begränsad (del av en byggsäsong/ett antal månader) varför byggarbetsplatsbuller även i detta fall är mest relevant att jämföra med. Avståndet till kliniken överstiger det för vilket riktvärdena bedöms överskridas. Arbetena på området kommer, vilket inte regleras i riktvärden od. men likväl är viktigt att påpeka ur mer allmän störningssynpunkt, att huvudsakligen bedrivas under sen höst till tidig vår. Detta innebär att störningen huvudsakligen kommer att förekomma under perioder då närboende i mindre omfattning vistas på sina uteplatser etc. Någon mätning eller beräkning bedöms inte behöva utföras och skyddsåtgärder för att dämpa bullret från arbetsmaskiner bedöms vara oskäliga. ENRECON AB Sida 68 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

101 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten 16. Transporter Trafikmängderna för väg 190 ligger på cirka fordon ÅDT (2013). Andelen tung trafik utgör cirka 9 procent. Trafikflödet har en stark riktningsfördelning då flödet i sydvästlig riktning, mot Göteborg, är större under morgonens högtrafik än det i motsatt riktning. Under eftermiddag/kväll gäller motsatt förhållande. Figur 20 visar trafikbullerutbredningen baserat på årstrafikdata från Figur 20. Utdrag från Göteborg Stads bullerkartläggning Kara 1B. Bullernivåer är beräknade i fasad 2 meter ovan mark utifrån årstrafikdata från år Trafikmässigt handlar det om att köra in maximalt kubikmeter (motsvarande ca ton) massor under 10 år, dvs. i genomsnitt ca m 3 /år. Detta motsvarar, returer inräknat, i storleksordningen 22 fordonsrörelser/dygn (ÅDT) vilket innebär en trafikökning med knappt 0,3 % av totalt antal fordonsrörelser, eller knappt 3 % av beräknad tung trafik, på väg 190 (ÅDT varav 772 tung trafik). Beräkningen är baserad på att 1/3 av massorna transporteras med lastbil med släp som tar 32 ton/transportrörelse och att 2/3 transporteras med Tridem-bil som tar 17 ton/transportrörelse. Beräkningen inkluderar returtransporter, dvs. de tomma bilar som lämnar området. En beräkning baserad på NV rapp 4653, Vägtrafikbuller, visar att trafikökningen inte kommer att innebära någon nämnvärd/hörbar bullerökning (långt under 1 dba). Massor kommer huvudsakligen att köras in under perioden oktober till april, samt att intensiteten kommer att variera mellan olika år. Transporter kommer också huvudsakligen ENRECON AB Sida 69 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

102 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten att ske vardagar dagtid. Intensiteten i tid över dygnet bedöms vara ganska jämn över normal arbetstid. Detta innebär att den relativa (procentuella) trafikökningen kommer att vara som störst vardagar, dagtid, utanför rusningstrafik under vinterhalvåret. Det bedöms inte vara motiverat att vidta bullerdämpande åtgärder för trafikbuller från transporterna. Enstaka bostadshus (5 stycken) som ligger alldeles söder om väg 190 har dock en utsatt bullersituation från trafiken längs väg 190 med bullernivåer runt 65 dba vid mest utsatta fasad. Att vidta bullerskyddsåtgärder för dessa bostäder utifrån projektets bullerpåverkan från transporter, där transportarbetet kommer att ske huvudsakligen på vintern och uteslutande under dagtid, bedöms sammantaget som oskäligt. För att minska miljöpåverkan från transportarbetet ska de transportfordon som nyttjas uppfylla grundkraven i Generella miljökrav vid entreprenadupphandling gemensamt framtagna av Trafikverket samt storstadskommunerna Göteborg, Stockholm och Malmö. Skarpare krav bedöms inte som skäligt då området inte riskerar att överskrida miljökvalitetsnormer för luftkvaliteten. Sammantaget bedöms konsekvenserna för människors hälsa på grund av transportarbetet med inarbetad åtgärd som försumbara till små. ENRECON AB Sida 70 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

103 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten 17. Driftstörningar och olycksrisker I föreliggande analys kvantifieras sannolikheter och konsekvenser av olika skadehändelser för att bedöma de allvarligaste riskerna inom verksamheten. Riskanalysen syftar till att bedöma för vilka risker som riskreducerande åtgärder främst måste vidtas för. Miljöriskanalysen avser framförallt bolagets verksamhet inom verksamhetsområdet men tar också viss hänsyn till kringliggande verksamheter. Den hänsyn som tas till kringliggande verksamhet är begränsad till påverkan från bolagets planerade åtgärder Modell för riskbedömning Den modell som används för riskbedömning tar sin utgångspunkt i MSB:s rapport Olycksrisker och MKB - Att integrera risk- och säkerhetsfrågor i MKB-processen. Den matris, de tidsintervall och den definition av konsekvenser som används för att kvantifiera riskerna är också hämtade ur denna rapport (figur 5 i rapporten). Definitionen av konsekvenserna anges i Tabell 6. Tabell 6.Definitioner av konsekvenser. Hämtat ur MSB:s rapport Olycksrisker och MKB - Att integrera riskoch säkerhetsfrågor i MKB-processen. Hälsa Miljö Egendom Mycket begränsade Övergående lindriga obehag (första hjälpen). Ingen skyddsvärd natur påverkas. Skadekostnad <0,1 MSEK. Ingen sanering, liten utbredning. Begränsade Enstaka skadade varaktiga obehag Skyddsvärd natur påverkas marginellt. Skadekostnad 0,1 1 MSEK. (sjukskrivning <30 dagar) Enkel sanering, liten utbredning. Allvarliga Enstaka svårt skadade, svåra obehag Skyddsvärd natur påverkas under kort tid, Skadekostnad 1-5 MSEK. (sjukskrivning > 30 dagar). övergående. Enkel sanering, stor utbredning. Mycket allvarliga Enstaka dödfall och flera svårt skadade. Skyddsvärd natur påverkas under lång tid (alt. irreversibel), begränsat område. Svår sanering, liten utbredning. Skadekostnad 5-20 MSEK. ENRECON AB Sida 71 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

104 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten Katastrofala Flera dödfall och tiotals svårt skadade. Skyddsvärd natur påverkas under lång tid (alt. irreversibel), i stor omfattning. Svår sanering, stor utbredning. Skadekostnad >20 MSEK Bedömda aspekter A Läckage av diesel, omfattande Med omfattande läckage av diesel avses cisternhaveri eller liknande varvid ett antal (> 1) kubikmeter diesel läcker ut inom området. B Läckage av diesel, mindre omfattande Med mindre läckage av diesel avses läckage av något hundratal liter från exempelvis havererad bränsletank från maskiner eller fordon. C Mindre oljeläckage Med mindre oljeläckage avses exempelvis hydraulslangbristningar och liknande händelser vilka resulterar i utsläpp om ett par liter olja. D Felaktigt deklarerade material kommer in på anläggningen Med detta avses att en leverantör, avsiktligt eller oavsiktligt, deklarerar sitt avfall som någonting det inte är. Exempel kan vara att förorenade massor deklareras och körs in som rena. Då sannolikhet och konsekvens varierar kraftigt mellan olika typer av felleveranser har dessa delats in i två underkategorier, D-1 och D-2. D-1. Felaktigt deklarerade material kommer in på anläggningen i större omfattning D-2. Felaktigt deklarerade material kommer in på anläggningen i mindre omfattning E Läckage av föroreningar/partiklar till ytvatten pga. felaktig hantering Exempel på detta är hantering av massor på ett sådant sätt att omfattande grumling uppkommer eller att ras/skred sker. F Bullerstörning Bullerstörning från maskiner etc. G Maskinbrand Avser brand i maskin, fordon eller motsvarande. H Luktolägenhet utanför anläggningen Avser luktolägenhet på plats där människor vistas, såsom bostad, strövområde, närliggande arbetsplats, väg eller motsvarande. ENRECON AB Sida 72 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

105 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten I Damning Damning i sådan omfattning att det sprids utanför området på ett sådant sätt att det kan orsaka olägenhet för boende, verksamheter eller liknande i närheten. J Trafikolycka på Gråbovägen (lokalt som kan knytas just till projektet) Tre olika typer av olyckor anges, med konsekvenser motsvarande de i Tabell 6. J-1. Trafikolycka med mycket allvarliga konsekvenser. J-2. Trafikolycka med allvarliga konsekvenser. J-3. Trafikolycka med begränsade konsekvenser. K Övertäckning av övervintringsplats för större vattensalamander Detta innebär att vattensalamander, vilken bedöms som känslig, kommer att påverkas lokalt. Eftersom salamandern är spridd över området bedöms den relativt snabbt spridas tillbaka till området vilket innebär att påverkan blir kortvarig Riskmatris Identifierade riskmoment har satts in i en riskmatris. Denna utgår från figur 5 i MSB:s rapport Olycksrisker och MKB - Att integrera risk- och säkerhetsfrågor i MKBprocessen och har kompletterats med tre olika risknivåer (röd, gul grön). Sannolikhet > 1 gång/år C, F 1 gång per 1-10 år 1 gång per år 1 gång per år I D2 E H B, G, J-3 D1, K A, J-2 <1 gång per år J-1 Mycket Begränsade Allvarliga Mycket Katastrofala Konsekvens begränsade allvarliga Figur 21. Riskmatris. Hämtad ur MSB:s rapport Olycksrisker och MKB - Att integrera risk- och säkerhetsfrågor i MKB-processen. Kompletterad med tre olika risknivåer där grönt representerar ringa risk, gult betydande risk och rött stor risk.. ENRECON AB Sida 73 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

106 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten Sammantaget kan konstateras att de största riskerna med anläggningen är inleverans av felaktiga material samt läckage till ytvattnet. Detta stämmer relativt väl överens med de risker som av författarna subjektivt bedömts som mest relevanta för verksamheten samt de aspekter som lyfts från myndigheterna under samrådet Hantering av betydande risker (gula) Risken för felaktigt inkommande material kan framförallt påverkas genom tydliga instruktioner och rutiner för mottagning av massor samt utbildningsinsatser för de som arbetar på området. Genom att skapa en förståelse för det material man arbetar med skapas en extra kontroll genom att maskinister genom ökad kunskap kan fungera som en kontroll som en extra gång kan uppmärksamma uppgifter som kan uppfattas som felaktiga. All personal som stadigvarande hanterar material på området kommer att genomgå en utbildning inom provtagning, kontroll och jordrelaterade miljöfrågor för att öka förståelsen för verksamheten. Sannolikheten för läckage till ytvatten kan minskas genom tydliga rutiner och instruktioner kopplade till åtagna försiktighetsmått i kombination med välutbildad personal. Konsekvenserna minskas genom att vattnet översilas över vegetationsytor och fördröjs i befintliga diken och dammar alternativt i tillfälliga dikesanvisningar inom golfbanan innan det når biflöden till Lärjeån. Både sannolikhetsminimerande åtgärder i form av rutiner och utbildningsinsatser för hur och var massorna får hanteras samt konsekvensminimerande åtgärder i form av skyddszoner mellan arbetsområdet och dammar/ravinbranter samt nyttjande av befintliga diken och dammar som buffertar är planerade för åtgärden. Sannolikheten för att felaktigt täcka en övervintringsplats för större vattensalamander kan förebyggas genom tydliga rutiner och instruktioner för att undvika att övervintringsplatser täcks över. Konsekvenser av att täcka över en övervintringsplats kan minimeras genom att man utför anläggandet av vallar i dessa områden under lekperioden, då salamandrar befinner sig i dammarna, och dessutom ersätter förlorade värdeelement med motsvarande nya. Båda åtgärderna är planerade i projektet. ENRECON AB Sida 74 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

107 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten 18. Kontroll och uppföljning Syftet med miljökontrollen är att upptäcka brister och hot så tidigt i anläggningsskedet att man kan avhjälpa dem innan skada hinner ske. Även miljöuppföljningen syftar delvis till att upptäcka brister som behöver rättas till. Miljökontrollen ska också säkerställa att de åtgärder och andra miljöskyddande eller miljöförbättrande åtaganden som arbetats in i projektet genomförs på ett så bra sätt som möjligt. Miljöuppföljningen är de undersökningar som huvudsakligen genomförs efter att åtgärderna är färdigställda för att kontrollera deras funktion. Det kan också komma krav på kontroll och uppföljning i tillståndsbeslutet. Både miljökontroll och miljöuppföljning är alltså viktiga återkommande moment efter att tillståndsbeslutet meddelats under och efter anläggningsskedet. Nedan beskrivs endast översiktligt de objekt eller moment som under arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen har identifierats som väsentliga att kontrollera under anläggningsskedet eller följa upp efter genomförda åtgärder. Kontroll och uppföljning preciseras i separat kontrollprogram som kommer att tillsändas tillsynsmyndigheten för fastställande. Kontroll av att föreslagna försiktighetsåtgärder vidtas. Kontroll av att skyddsåtgärder vidtas för att minimera risken för utsläpp av farliga ämnen, till exempel drivmedel. Mottagningskontroll av inkommande massors kvalitet (se avsnitt , Mottagningskontroll). Ett vattenprovtagningsprogram ska tas fram för att kontrollera vattenkvaliteten i biflödena till Lärjeån. Referensprovtagningar ska göras innan åtgärderna påbörjas, i tillräcklig omfattning för att fånga variationer över året. Provtagningar ska också göras under anläggningstiden och vid behov efter arbetenas avslutande. Med anläggningstiden avses den period arbeten utförs inom avrinningsområdet till den aktuella recipienten, inte för samtliga arbeten. Utöver den specificerade miljökontrollen och uppföljningen är det löpande miljöarbetet under framförallt byggskedet av stor vikt. Miljöarbetet kommer att vara en stående punkt på dagordningen vid plats- och byggmöten och miljöronder ska genomföras regelbundet. ENRECON AB Sida 75 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

108 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten 19. Icke teknisk sammanfattning Lerjedalens golfklubb har för avsikt att under ca 10 års tid genomföra omfattande markarbeten inom golfbanan. Runt kubikmeter jord och lera kommer att köras in och användas för att bygga om driving rangen, bygga vallar mot Gråbovägen och cykelbanan som passerar genom området samt utföra markarbeten inom banan för att förbättra spelupplevelsen. De olika delarna av byggnationerna kommer att utföras projektvis. Det innebär att hela området inte kommer att grävas upp samtidigt utan arbete kommer att ske med en eller ett fåtal objekt i taget. All överskottsjord som grävs upp och körs från ett område är normalt att betrakta som avfall, oavsett hur ren denna är. Det innebär att nyttjande av överskottsmassor för att bygga med blir ett användande av avfall för anläggningsändamål. Med avfall avses i de flesta fall i denna MKB med andra ord vanlig jord. De massor som tas emot kommer att klara Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning. Det innebär att massorna är så rena att det inte finns några begränsningar i framtida nyttjande av området, det är exempelvis fritt fram att bygga dagis och bostäder på massorna. Massorna kommer att genomgå kontroll innan de levereras till området, dels genom en historisk inventering av platsen de härstammar ifrån, dels genom provtagning och analys. Kontroll kommer även ske av inkommande massor genom exempelvis stickprovtagning. I verksamheten kommer, utöver klubbens traktorer, grävmaskin, bandschaktare eller liknande entreprenadmaskiner att användas. Dessa ger upphov till ett visst buller, men detta kommer, även för de närmaste bostäderna, att ligga under de riktvärden som gäller för byggarbetsplatser. Två biflöden till Lärjeån löper genom området. I det ena av dessa, Bingaredsbäcken, finns lax och öring vilket gör vattendraget extra skyddsvärt. Inom golfbanan finns också ett antal områden med höga naturvärden, främst dammarna i vilka det finns vattensalamander. Arbeten i anslutning till dammarna och biflödena till Lärjeån kommer att utföras med försiktighet för att minimera grumling i vattendragen. Överlag kommer stort fokus ligga på att minska påverkan på vattendragen inom området samt Lärjeån genom ett flertal åtgärder, främst genom att styra vatten så att det fördröjs och rinner över gräsbevuxna ytor innan det når vattnet. ENRECON AB Sida 76 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

109 Uppdrag: Lerjedalens GK MKB/TB, Markarbeten ENRECON AB Göteborg, Niklas Ander Erik Pettersson ENRECON AB Sida 77 av 77 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda

110

111

112

113

114

115

116 ARBETSMATERIAL Ä

117 ARBETSMATERIAL Ä

118 ARBETSMATERIAL

119 ARBETSMATERIAL Ä

120

121

122

123

124

125

126 Fyllnadsvolymer för angivna områden har beräknats och visas i tabellen nedan. Område Volym (m³) B B Summa m 3

127

128 HML HAGA MÖLNDAL LASTBILSCENTRAL Lerjedalens Golfklubb Projekterings-PM/ Geoteknik Stabilitetsberäkningar Göteborg Structor Mark Göteborg AB Projektbenämning: Lerjedalens Golfklubb STRUCTOR MARK GÖTEBORG AB Uppdragsansvarig: Johan Bengtsson Kungsgatan 18 Handläggare: Johan Bengtsson (JBn) Göteborg Org. Nr Granskad av: Tomas Trapp Uppdragsnummer: Dokumentbeteckning: PM-001A Hemsida: Reviderad:

129 LERJEDALENS GOLFKLUBB 2 (9) Titel Dokumentdatum Rev datum Projekterings-PM/ Geoteknik Uppdragsnummer Handläggare Status JBn INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1 ORIENTERING UNDERLAG Geotekniska undersökningar Övrigt underlag TOPOGRAFI OCH MARKFÖRHÅLLANDEN Topografi och ytbeskaffenhet Befintliga ledningar GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN UTFÖRDA BERÄKNINGAR Bullerskyddsvallar Terrängmodelleringar RESULTAT... 9 BILAGEFÖRTECKNING Bilaga STABILITETSBERÄKNINGAR... A PLAN ÖVER BERÄKNINGSSEKTIONER... A1 BULLERSKYDDSVALLAR... A2 TERRÄNGMODELLERINGAR... A3 STRUCTOR MARK GÖTEBORG AB Kungsgatan Göteborg h:\ lerjedalens golfklubb\1\g\text\pm-001a\pm-001a (pm geoteknik).docx

130 LERJEDALENS GOLFKLUBB 3 (9) Titel Dokumentdatum Rev datum Projekterings-PM/ Geoteknik Uppdragsnummer Handläggare Status JBn 1 ORIENTERING HML Haga Mölndal Lastbilscentral har fått i uppdrag att transportera överskottsmassor till Lerjedalens Golfklubb. Överskottsmassorna ska läggas ut i vallar och terrängformationer på banan samt i bullerskyddsvallar mellan banan och väg 190. Lerjedalens golfbana ligger i anslutning till Lärjeån, i östra Göteborg. Landskapet karakteriseras av flacka lerområden med branta och djupa ravinformationer. Området är sedan tidigare känt för att ras och skred inträffar utmed ravinerna. På uppdrag av HML har Structor Mark Göteborg AB upprättat underlag för marklovsansökan samt utfört en geoteknisk utredning för att säkerställa att totalstabiliteten i området inte försämras av planerade fyllningsarbeten. I föreliggande PM redovisas gjorda beräkningsantaganden och resultat från utförda stabilitetsberäkningar. 2 UNDERLAG 2.1 Geotekniska undersökningar Följande handlingar har använts: - Angered Bergum Planering, Rapport nr 1 (mars 1963), Allmän beskrivning av grundförhållanden, upprättad av Vattenbyggnadsbyrån (VBB) med uppdragsnummer 03129, daterad Angered Bergum Planering, Rapport nr 2, Detaljredovisning av utförd grundundersökning inom Angered och Bergum, upprättad av Vattenbyggnadsbyrån (VBB) med uppdragsnummer 03129, daterad Översiktlig stabilitetsutredning inom Göteborgs stad, delområde N053, N063 och N071, upprättad av Sweco Infrastructure AB med uppdragsnummer daterad Översiktlig stabilitetsutredning inom Göteborgs stad, delområde N061, N067 och N075, upprättad av Sweco Infrastructure AB med uppdragsnummer daterad Resultat från tidigare utförda undersökningar i ovanstående handlingar har utgjort det geotekniska underlaget för denna utredning. I Figur redovisas tidigare utförda undersökningar i plan. STRUCTOR MARK GÖTEBORG AB Kungsgatan Göteborg h:\ lerjedalens golfklubb\1\g\text\pm-001a\pm-001a (pm geoteknik).docx

131 LERJEDALENS GOLFKLUBB 4 (9) Titel Dokumentdatum Rev datum Projekterings-PM/ Geoteknik Uppdragsnummer Handläggare Status JBn Figur Geotekniska undersökningar i plan 2.2 Övrigt underlag Övrigt underlag som nyttjats i utredningen utgörs av: - Översiktlig skiss över planerade fyllningar, HML. - Grundkarta i cad-format innehållandes nivåkurvor med ekvidistans 0,5 m, underlaget har erhållits av Lerjedalens Golfklubb. - Befintliga ledningar i cad-format, Ledningskollen. 3 TOPOGRAFI OCH MARKFÖRHÅLLANDEN 3.1 Topografi och ytbeskaffenhet Marknivån inom de flacka delarna är +60 à +65. De djupa ravineranas bottennivå varierar mellan +45 och Befintliga ledningar Inom området finns el-, opto, VA- och teleledningar. STRUCTOR MARK GÖTEBORG AB Kungsgatan Göteborg h:\ lerjedalens golfklubb\1\g\text\pm-001a\pm-001a (pm geoteknik).docx

132 LERJEDALENS GOLFKLUBB 5 (9) Titel Dokumentdatum Rev datum Projekterings-PM/ Geoteknik Uppdragsnummer Handläggare Status JBn 4 GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN Jorden består av lera ned till ca 40 m djup. Leran i området är relativt fast och lagrets översta ca 5 m utgörs av torrskorpelera. Skrymdensiteten ligger mellan 1,8 och 2,0 ton/m 3. Leran är mellansensitiv ned till nivån ca +52 för att därunder vara högsensitiv. Uppmätta konflytgränser varierar mellan 30 och 50 %, varför leran kan betecknas som mellanplastisk. Resultat från stegvisa ödometerförsök visar på en överkonsolideringsgrad kring 2,5 för leran i de flacka områdena. Den odränerade skjuvhållfastheten har utvärderats från utförda fallkon- och vingförsök i sammanlagt 8 undersökningspunkter. Värdena har korrigerats med avseende på utvärderade lagervisa konflytgränser. Resultat från vingförsök har även korrigerats med avseende på utvärderad överkonsolideringsgrad. Den odränerade skjuvhållfastheten är låg i de västra delarna av området och medelhög i de östra delarna av området. I figur 4-1 redovisas en grafisk sammanställning av härledda värden och valt medelvärde avseende lerans odränerade skjuvhållfasthet. Figur 4-1 Grafisk sammanställning av härledda värden avseende odränerad skjuvhållfasthet samt valt medelvärde. STRUCTOR MARK GÖTEBORG AB Kungsgatan Göteborg h:\ lerjedalens golfklubb\1\g\text\pm-001a\pm-001a (pm geoteknik).docx

133 LERJEDALENS GOLFKLUBB 6 (9) Titel Dokumentdatum Rev datum Projekterings-PM/ Geoteknik Uppdragsnummer Handläggare Status JBn Lerans förkonsolideringstryck har bestämts med stegvist ödometerförsök i undersökningspunkten V Utifrån resultatet från detta, uppmätta densiteter och antagen portrycksfördelning är lerans överkonsoliderad med mellan 120 och 220 kpa vilket innebär en överkonsolideringsgrad 2 à 2,5. 5 UTFÖRDA BERÄKNINGAR Stabiliteten har kontrollerats för marken där fyllningsarbeten planeras. Stabilitetsberäkningarna har utförts med hjälp av programvaran Slope/W (GeoStudio 2012, version ). Beräknade glidytor har kontrollerats enligt Morgenstern- Prices lamellmetod som beaktar både kraft- och momentjämvikt. För beräkningar avseende planerad bullerskyddsvall längs väg 190 har TK Geo 11 använts som styrande dokument. Planerade anläggningar och arbeten hänförs till SK2 och GK2. För övriga fyllningsområden har beräkningarna utförts i totalstabilitetsanalys, eftersom det framförallt är risken för skred mot befintliga raviner som har studerats. För dessa beräkningar har en totalsäkerhetsfaktor, F C, på 1,60 eftersträvats i odränerad analys och, F KOMB, på 1,45 i kombinerad analys. Syftet med beräkningarna är att föreskriva en ram inom vilken fyllningsarbeten kan utföras med betryggande säkerhet mot stabilitetsbrott. Följande jordmodell har använts Let my +57 k = 19,0 kn/m 3 c uk = 60,0 kpa Le <+57 k = 18,3 kn/m 3 c uk = 45,0 kpa + 1,0 d kpa/m Fyllning k = 18,0 kn/m 3 k = 30º, c k = 3,0 kpa Vid modellering av grundvattentrycken har en 0-trycksnivå lagts ca 5 m undermarkytan i de höglänta delarna och i marknivå i ravinen. Grundvattentrycknivån i underkanten av lerlagret har satts till samma nivå som 0-trycksnivån i den höglänta delen vilket innebär ett hydrostatiskt tryck här och ett artesiskt tryck under ravinbotten. 5.1 Bullerskyddsvallar Utförd kontrollberäkning visar att en 10 m hög vall med släntlutning 1:2 mot vägen och lutning 1:6 in mot banan kan utföras med tillfredsställande säkerhet mot brott (F C =F KOMB = 1,62 och F EN-C och F EN-KOMB = 1,13). Beräkningen har utförts med en grundvattenyta 1,0 m under markytan. Höjd på projekterade bullerskyddsvallar uppgår till som mest ca 7 8 m. Resultat från utförd stabilitetsberäkning redovisas i Bilaga A2. STRUCTOR MARK GÖTEBORG AB Kungsgatan Göteborg h:\ lerjedalens golfklubb\1\g\text\pm-001a\pm-001a (pm geoteknik).docx

134 LERJEDALENS GOLFKLUBB 7 (9) Titel Dokumentdatum Rev datum Projekterings-PM/ Geoteknik Uppdragsnummer Handläggare Status JBn För att bedöma om planerad bullerskyddsvall kommer påverka vägen har ett spänningsdiagram upprättats. Bullerskyddsvallens släntfot ligger som närmast 9 m från befintlig vägkant. I Figur redovisas ett spänningsdiagram för en bullerskyddsvall med höjden 8 m (144 kpa) med släntlutning 1:2 som ligger på 4 resp. 9 m avstånd. Figur Spänningsdiagram Som synes av spänningsdiagrammet kommer planerade bullerskyddsvallar inte medföra några nämnvärda sättningar under befintlig väg. STRUCTOR MARK GÖTEBORG AB Kungsgatan Göteborg h:\ lerjedalens golfklubb\1\g\text\pm-001a\pm-001a (pm geoteknik).docx

135 LERJEDALENS GOLFKLUBB 8 (9) Titel Dokumentdatum Rev datum Projekterings-PM/ Geoteknik Uppdragsnummer Handläggare Status JBn 5.2 Terrängmodelleringar Vallarna har genererats utifrån fyllningsområden erhållna av beställaren. Släntlutningen har bestämts till 1:4. Stabiliteten har inledningsvis kontrollerats i sektionerna med minst gynnsamma stabilitetsförhållanden, det vill säga för fyllningar nära befintliga raviner. Utifrån resultaten från de inledande beräkningarna har fyllningsområdena anpassats där erforderliga säkerhetsfaktorer inte uppnåtts. I tabell redovisas de lägsta beräknade säkerhetsfaktorer, under nuvarande och planerade förhållanden, för marken vid studerade fyllningsområden. Tabell Beräknade säkerhetsfaktorer. Siffror inom parentes innebär att det finns en glidyta med lägre säkerhetsfaktor som inte når fram till planerad fyllning. Sektion Nuvarande förhållande Planerad fyllning Redovisas F C F KOMB F C F KOMB 1-2 >2 >2 1,64 1,51 X 5-11 >2 >2 2,00 1,91 X 7 1,71 1,53 1,49 1,34-7, justerad 1,71 1,53 1,59 1,47 X 8 1,49 1,39 1,31 1,25-8, justerad 1,49 1,39 1,49 (1,68) 1,39 (1,59) X 14 mot norr 1,59 1,49 1,59 1,49 X 14 mot öster 1,85 1,71 1,60 1,55 X 15 mot sydväst 1,49 1,43 1,49 (1,57) 15 mot söder 1,54 1,45 1,54 (1,72) 1,43 (1,52) X 1,45 (1,68) X 15 mot sydöst 1,82 1,72 1,67 1,62 X 16 mot öster >2 >2 1,29 1,22 X 16, justerad >2 >2 1,68 1,62 X 24 1,32 1,01 1,32 (1,46) 25 1,23 1,11 1,23 (1,51) 1,01 (1,36) - 1,11 (1,46) - 29, km 0/025 2,07 1,96 1,16 1,09-29, km 0/045 1,89 1,76 1,24 1,18-29, km 0/065 >2 >2 1,62 1,44 X 30 mot sydväst 2,13 2,07 1,89 1,87 X STRUCTOR MARK GÖTEBORG AB Kungsgatan Göteborg h:\ lerjedalens golfklubb\1\g\text\pm-001a\pm-001a (pm geoteknik).docx

136 LERJEDALENS GOLFKLUBB 9 (9) Titel Dokumentdatum Rev datum Projekterings-PM/ Geoteknik Uppdragsnummer Handläggare Status JBn Beräkningarna visar att område 24 och 25 utgår helt då stabiliteten under nuvarande förhållanden inte är tillfredsställande medan område 7, 8, 15, 16 och 29 behövde justeras. Område 14 hade redan justerats med avseende på avståendet till ravinkant inför beräkningarna. Stabiliteten för marken söder om område 15 är ansträngd men försämras inte av planerad fyllning. Säkerhetsfaktorerna för glidytor som når vallen ligger kring efterstävade nivåer men utbredningen behövde justeras något i väster. Då stabiliteten för område 16 är ansträngd krävdes justeringar i öster. Samma justering har gjorts för de västra delarna på område 17 och 20. Efter beräkningarna har områdena på banan justerats igen så att höjden maximalt uppgår till 3 m, vilket generellt är lägre än höjden som förutsatts i samband med att beräkningarna utfördes. Efter genomförda justeringar, det vill säga underlaget som redovisas i denna handling, är stabiliteten tillfredsställande i hela området. Resultaten från beräkningarna redovisas i Bilaga A3. Endast resultat från den mest kritiska glidytan har redovisats per beräkningssektion. Områden och delar av områden som har plockats bort redovisas ej. 6 RESULTAT Levererad anläggningsmodell har kontrollberäknats med avseende på stabilitet. Planerade fyllningar kan utformas inom ramen för angivna områden, släntlutningar och höjder i modellen utan att totalstabiliteten i området försämras eller understiger vald säkerhetsnivå. Utformningen på fyllningarna måste dock anpassas till anskaffade fyllnadsmassors sammansättning. Exempelvis kan projekterade bullerskyddsvallar inte utföras med lösa lermassor utan risk för skred (inre stabilitet), även om undergrunden har tillräcklig bärighet. Vidare måste bullerskyddsvallarna erosionsskyddas mot väg 190. Beräkningar för byggskedet, så som stabilitet för transportvägar och mark som trafikeras med entreprenadmaskiner, behandlas inte i denna handling. STRUCTOR MARK GÖTEBORG AB Kungsgatan Göteborg h:\ lerjedalens golfklubb\1\g\text\pm-001a\pm-001a (pm geoteknik).docx

137 LERJEDALENS GOLFKLUBB Titel Dokumentdatum Rev datum Beräknings-PM/ Geoteknik se PM Uppdragsnummer Handläggare Bilaga. Sid.nr JBn Bilaga A1 1 (1) Stabilitetsberäkningar LÄRJEÅN GÅNGVÄG VÄG 190 Figur A1-1 Utredningsområde, områden för terrängmodelleringar och läget på beräknade sektioner. Röda skrafferade områden avser bortplockade områden. STRUCTOR MARK GÖTEBORG AB Kungsgatan Göteborg h:\ lerjedalens golfklubb\1\g\text\pm-001\pm-001-bilaga a1 (plan).docx

138 LERJEDALENS GOLFKLUBB Titel Dokumentdatum Rev datum Beräknings-PM/ Geoteknik se PM Uppdragsnummer Handläggare Bilaga. Sid.nr JBn Bilaga A2 1 (2) Stabilitetsberäkningar Sektion: Typsektion, ingen nivåskillnad Skede: Nuvarande förhållanden Analys: Odränerad analys Name: Fy llning (mc) EN Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion': 2,3 kpa Phi': 23,9 Name: Le-1 (od) EN Model: S=f (datum) Unit Weight: 18,3 kn/m³ C-Datum: 30 kpa C-Rate of Change: 0,67 (kn/m²)/m Datum (Elevation): 57 m Name: Let (komb) EN Model: Combined, S=f (datum) Unit Weight: 19 kn/m³ Phi': 23,9 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 40 kpa Cu-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,115 Datum (Elevation): 0 m Figur A2-1 Typsektion bullerskyddsvall, odränerad analys partialkoefficientanalys. STRUCTOR MARK GÖTEBORG AB Kungsgatan Göteborg h:\ lerjedalens golfklubb\1\g\text\pm-001\pm-001-bilaga a2 (bullerskyddsvall).docx

139 LERJEDALENS GOLFKLUBB Titel Dokumentdatum Rev datum Beräknings-PM/ Geoteknik se PM Uppdragsnummer Handläggare Bilaga. Sid.nr JBn Bilaga A2 2 (2) Stabilitetsberäkningar Sektion: Typsektion, ingen nivåskillnad Skede: Nuvarande förhållanden Analys: Kombinerad analys Name: Fyllning (mc) EN Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion': 2,3 kpa Phi': 23,9 Name: Le-1 (komb) EN Model: Combined, S=f(datum) Unit Weight: 18,3 kn/m³ Phi': 23,9 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 30 kpa Cu-Rate of Change: 0,67 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,115 Datum (Elevation): 57 m Name: Let (komb) EN Model: Combined, S=f(datum) Unit Weight: 19 kn/m³ Phi': 23,9 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 40 kpa Cu-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,115 Datum (Elevation): 0 m Figur A2-2 Typsektion bullerskyddsvall, kombinerad analys partialkoefficientanalys. STRUCTOR MARK GÖTEBORG AB Kungsgatan Göteborg h:\ lerjedalens golfklubb\1\g\text\pm-001\pm-001-bilaga a2 (bullerskyddsvall).docx

140 LERJEDALENS GOLFKLUBB Titel Dokumentdatum Rev datum Projekterings-PM/ Geoteknik se PM Uppdragsnummer Handläggare Bilaga. Sid.nr JBn Bilaga A3 1 (28) Stabilitetsberäkningar Sektion: Område Skede: Föreslagen vall Analys: Odränerad analys 1:2 Figur A3-1 Område 1-2, odränerad analys. +67 Name: Let (komb) Model: Combined, S=f (datum) Unit Weight: 19 kn/m³ Phi': 30 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 60 kpa Cu-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,1 Datum (Elevation): 0 m Name: Le-1 (od) Model: S=f (datum) Unit Weight: 18,3 kn/m³ C-Datum: 45 kpa C-Rate of Change: 1 (kn/m²)/m Datum (Elevation): 57 m Name: Fyllning (mc) Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion': 3 kpa Phi': 30 STRUCTOR MARK GÖTEBORG AB Kungsgatan Göteborg h:\ lerjedalens golfklubb\1\g\text\pm-001\pm-001-bilaga a3 (terrängmodellering).docx

141 LERJEDALENS GOLFKLUBB Titel Dokumentdatum Rev datum Projekterings-PM/ Geoteknik se PM Uppdragsnummer Handläggare Bilaga. Sid.nr JBn Bilaga A3 2 (28) Stabilitetsberäkningar Sektion: Område Skede: Föreslagen vall Analys: Kombinerad analys 1:2 Figur A3-2 Område 1-2, kombinerad analys. +67 Name: Let (komb) Model: Combined, S=f (datum) Unit Weight: 19 kn/m³ Phi': 30 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 60 kpa Cu-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,1 Datum (Elevation): 0 m Name: Le-1 (komb) Model: Combined, S=f (datum) Unit Weight: 18,3 kn/m³ Phi': 30 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 45 kpa Cu-Rate of Change: 1 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,1 Datum (Elevation): 57 m Name: Fyllning (mc) Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion': 3 kpa Phi': 30 STRUCTOR MARK GÖTEBORG AB Kungsgatan Göteborg h:\ lerjedalens golfklubb\1\g\text\pm-001\pm-001-bilaga a3 (terrängmodellering).docx

142 LERJEDALENS GOLFKLUBB Titel Dokumentdatum Rev datum Projekterings-PM/ Geoteknik se PM Uppdragsnummer Handläggare Bilaga. Sid.nr JBn Bilaga A3 3 (28) Stabilitetsberäkningar Sektion: Område Skede: Föreslagen vall Analys: Odränerad analys +67 1:2 Name: Let (komb) Model: Combined, S=f (datum) Unit Weight: 19 kn/m³ Phi': 30 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 60 kpa Cu-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,1 Datum (Elevation): 0 m Name: Le-1 (od) Model: S=f (datum) Unit Weight: 18,3 kn/m³ C-Datum: 45 kpa C-Rate of Change: 1 (kn/m²)/m Datum (Elevation): 57 m Name: Fyllning (mc) Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion': 3 kpa Phi': 30 Figur A3-3 Område 2-1, odränerad analys. STRUCTOR MARK GÖTEBORG AB Kungsgatan Göteborg h:\ lerjedalens golfklubb\1\g\text\pm-001\pm-001-bilaga a3 (terrängmodellering).docx

143 LERJEDALENS GOLFKLUBB Titel Dokumentdatum Rev datum Projekterings-PM/ Geoteknik se PM Uppdragsnummer Handläggare Bilaga. Sid.nr JBn Bilaga A3 4 (28) Stabilitetsberäkningar Sektion: Område Skede: Föreslagen vall Analys: Kombinerad analys +67 1:2 Name: Let (komb) Model: Combined, S=f (datum) Unit Weight: 19 kn/m³ Phi': 30 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 60 kpa Cu-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,1 Datum (Elevation): 0 m Name: Le-1 (komb) Model: Combined, S=f (datum) Unit Weight: 18,3 kn/m³ Phi': 30 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 45 kpa Cu-Rate of Change: 1 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,1 Datum (Elevation): 57 m Name: Fyllning (mc) Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion': 3 kpa Phi': 30 Figur A3-4 Område 2-1, kombinerad analys. STRUCTOR MARK GÖTEBORG AB Kungsgatan Göteborg h:\ lerjedalens golfklubb\1\g\text\pm-001\pm-001-bilaga a3 (terrängmodellering).docx

144 LERJEDALENS GOLFKLUBB Titel Dokumentdatum Rev datum Projekterings-PM/ Geoteknik se PM Uppdragsnummer Handläggare Bilaga. Sid.nr JBn Bilaga A3 5 (28) Stabilitetsberäkningar Sektion: Område 5-11 Skede: Föreslagen vall Analys: Odränerad analys Figur A3-5 Område 5-11, odränerad analys. Name: Let (komb) Model: Combined, S=f (datum) Unit Weight: 19 kn/m³ Phi': 30 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 60 kpa Cu-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,1 Datum (Elevation): 0 m Name: Le-1 (od) Model: S=f (datum) Unit Weight: 18,3 kn/m³ C-Datum: 45 kpa C-Rate of Change: 1 (kn/m²)/m Datum (Elevation): 57 m Name: Fy llning (mc) Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion': 3 kpa Phi': 30 STRUCTOR MARK GÖTEBORG AB Kungsgatan Göteborg h:\ lerjedalens golfklubb\1\g\text\pm-001\pm-001-bilaga a3 (terrängmodellering).docx

145 LERJEDALENS GOLFKLUBB Titel Dokumentdatum Rev datum Projekterings-PM/ Geoteknik se PM Uppdragsnummer Handläggare Bilaga. Sid.nr JBn Bilaga A3 6 (28) Stabilitetsberäkningar Sektion: Område 5-11 Skede: Föreslagen vall Analys: Kombinerad analys Name: Let (komb) Model: Combined, S=f (datum) Unit Weight: 19 kn/m³ Phi': 30 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 60 kpa Cu-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,1 Datum (Elevation): 0 m Name: Le-1 (komb) Model: Combined, S=f (datum) Unit Weight: 18,3 kn/m³ Phi': 30 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 45 kpa Cu-Rate of Change: 1 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,1 Datum (Elevation): 57 m Name: Fy llning (mc) Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion': 3 kpa Phi': 30 Figur A3-6 Område 5-11, kombinerad analys. STRUCTOR MARK GÖTEBORG AB Kungsgatan Göteborg h:\ lerjedalens golfklubb\1\g\text\pm-001\pm-001-bilaga a3 (terrängmodellering).docx

146 LERJEDALENS GOLFKLUBB Titel Dokumentdatum Rev datum Projekterings-PM/ Geoteknik se PM Uppdragsnummer Handläggare Bilaga. Sid.nr JBn Bilaga A3 7 (28) Stabilitetsberäkningar Sektion: Område 5-11 Skede: Föreslagen vall Analys: Odränerad analys Name: Let (komb) Model: Combined, S=f (datum) Unit Weight: 19 kn/m³ Phi': 30 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 60 kpa Cu-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,1 Datum (Elevation): 0 m Name: Le-1 (od) Model: S=f (datum) Unit Weight: 18,3 kn/m³ C-Datum: 45 kpa C-Rate of Change: 1 (kn/m²)/m Datum (Elevation): 57 m Name: Fy llning (mc) Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion': 3 kpa Phi': 30 Figur A3-7 Område 11-5, odränerad analys. STRUCTOR MARK GÖTEBORG AB Kungsgatan Göteborg h:\ lerjedalens golfklubb\1\g\text\pm-001\pm-001-bilaga a3 (terrängmodellering).docx

147 LERJEDALENS GOLFKLUBB Titel Dokumentdatum Rev datum Projekterings-PM/ Geoteknik se PM Uppdragsnummer Handläggare Bilaga. Sid.nr JBn Bilaga A3 8 (28) Stabilitetsberäkningar Sektion: Område 5-11 Skede: Föreslagen vall Analys: Kombinerad analys Name: Let (komb) Model: Combined, S=f (datum) Unit Weight: 19 kn/m³ Phi': 30 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 60 kpa Cu-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,1 Datum (Elevation): 0 m Name: Le-1 (komb) Model: Combined, S=f (datum) Unit Weight: 18,3 kn/m³ Phi': 30 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 45 kpa Cu-Rate of Change: 1 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,1 Datum (Elevation): 57 m Name: Fy llning (mc) Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion': 3 kpa Phi': 30 Figur A3-8 Område 11-5, kombinerad analys. STRUCTOR MARK GÖTEBORG AB Kungsgatan Göteborg h:\ lerjedalens golfklubb\1\g\text\pm-001\pm-001-bilaga a3 (terrängmodellering).docx

148 LERJEDALENS GOLFKLUBB Titel Dokumentdatum Rev datum Projekterings-PM/ Geoteknik se PM Uppdragsnummer Handläggare Bilaga. Sid.nr JBn Bilaga A3 9 (28) Stabilitetsberäkningar Sektion: Område 7 Skede: Föreslagen vall Analys: Odränerad analys Figur A3-9 Område 7, odränerad analys. Name: Let (komb) Model: Combined, S=f (datum) Unit Weight: 19 kn/m³ Phi': 30 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 60 kpa Cu-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,1 Datum (Elevation): 0 m Name: Le-1 (od) Model: S=f (datum) Unit Weight: 18,3 kn/m³ C-Datum: 45 kpa C-Rate of Change: 1 (kn/m²)/m Datum (Elevation): 57 m Name: Fyllning (mc) Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion': 3 kpa Phi': 30 STRUCTOR MARK GÖTEBORG AB Kungsgatan Göteborg h:\ lerjedalens golfklubb\1\g\text\pm-001\pm-001-bilaga a3 (terrängmodellering).docx

149 LERJEDALENS GOLFKLUBB Titel Dokumentdatum Rev datum Projekterings-PM/ Geoteknik se PM Uppdragsnummer Handläggare Bilaga. Sid.nr JBn Bilaga A3 10 (28) Stabilitetsberäkningar Sektion: Område 7 Skede: Föreslagen vall Analys: Kombinerad analys Figur A3-10 Område 7, kombinerad analys. Name: Let (komb) Model: Combined, S=f (datum) Unit Weight: 19 kn/m³ Phi': 30 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 60 kpa Cu-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,1 Datum (Elevation): 0 m Name: Le-1 (komb) Model: Combined, S=f (datum) Unit Weight: 18,3 kn/m³ Phi': 30 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 45 kpa Cu-Rate of Change: 1 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,1 Datum (Elevation): 57 m Name: Fyllning (mc) Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion': 3 kpa Phi': 30 STRUCTOR MARK GÖTEBORG AB Kungsgatan Göteborg h:\ lerjedalens golfklubb\1\g\text\pm-001\pm-001-bilaga a3 (terrängmodellering).docx

150 LERJEDALENS GOLFKLUBB Titel Dokumentdatum Rev datum Projekterings-PM/ Geoteknik se PM Uppdragsnummer Handläggare Bilaga. Sid.nr JBn Bilaga A3 11 (28) Stabilitetsberäkningar Sektion: Område 8 Skede: Föreslagen vall Analys: Odränerad analys Name: Let (komb) Model: Combined, S=f (datum) Unit Weight: 19 kn/m³ Phi': 30 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 60 kpa Cu-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,1 Datum (Elevation): 0 m Name: Le-1 (od) Model: S=f (datum) Unit Weight: 18,3 kn/m³ C-Datum: 45 kpa C-Rate of Change: 1 (kn/m²)/m Datum (Elevation): 57 m Name: Fy llning (mc) Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion': 3 kpa Phi': 30 Figur A3-11 Område 8, odränerad analys. STRUCTOR MARK GÖTEBORG AB Kungsgatan Göteborg h:\ lerjedalens golfklubb\1\g\text\pm-001\pm-001-bilaga a3 (terrängmodellering).docx

151 LERJEDALENS GOLFKLUBB Titel Dokumentdatum Rev datum Projekterings-PM/ Geoteknik se PM Uppdragsnummer Handläggare Bilaga. Sid.nr JBn Bilaga A3 12 (28) Stabilitetsberäkningar Sektion: Område 8 Skede: Föreslagen vall Analys: Kombinerad analys Name: Let (komb) Model: Combined, S=f (datum) Unit Weight: 19 kn/m³ Phi': 30 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 60 kpa Cu-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,1 Datum (Elevation): 0 m Name: Le-1 (komb) Model: Combined, S=f (datum) Unit Weight: 18,3 kn/m³ Phi': 30 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 45 kpa Cu-Rate of Change: 1 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,1 Datum (Elevation): 57 m Name: Fy llning (mc) Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion': 3 kpa Phi': 30 Figur A3-12 Område 8, kombinerad analys. STRUCTOR MARK GÖTEBORG AB Kungsgatan Göteborg h:\ lerjedalens golfklubb\1\g\text\pm-001\pm-001-bilaga a3 (terrängmodellering).docx

152 LERJEDALENS GOLFKLUBB Titel Dokumentdatum Rev datum Projekterings-PM/ Geoteknik se PM Uppdragsnummer Handläggare Bilaga. Sid.nr JBn Bilaga A3 13 (28) Stabilitetsberäkningar Sektion: Område 14 norr Skede: Föreslagen vall Analys: Odränerad analys Name: Let (komb) Model: Combined, S=f(datum) Unit Weight: 19 kn/m³ Phi': 30 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 60 kpa Cu-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,1 Datum (Elevation): 0 m Name: Le-1 (od) Model: S=f(datum) Unit Weight: 18,3 kn/m³ C-Datum: 45 kpa C-Rate of Change: 1 (kn/m²)/m Datum (Elevation): 57 m Name: Fyllning (mc) Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion': 3 kpa Phi': 30 Figur A3-13 Område 14 norr, odränerad analys. STRUCTOR MARK GÖTEBORG AB Kungsgatan Göteborg h:\ lerjedalens golfklubb\1\g\text\pm-001\pm-001-bilaga a3 (terrängmodellering).docx

153 LERJEDALENS GOLFKLUBB Titel Dokumentdatum Rev datum Projekterings-PM/ Geoteknik se PM Uppdragsnummer Handläggare Bilaga. Sid.nr JBn Bilaga A3 14 (28) Stabilitetsberäkningar Sektion: Område 14 norr Skede: Föreslagen vall Analys: Kombinerad analys Name: Let (komb) Model: Combined, S=f(datum) Unit Weight: 19 kn/m³ Phi': 30 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 60 kpa Cu-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,1 Datum (Elevation): 0 m Name: Le-1 (komb) Model: Combined, S=f(datum) Unit Weight: 18,3 kn/m³ Phi': 30 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 45 kpa Cu-Rate of Change: 1 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,1 Datum (Elevation): 57 m Name: Fyllning (mc) Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion': 3 kpa Phi': 30 Figur A3-14 Område 14 norr, kombinerad analys. STRUCTOR MARK GÖTEBORG AB Kungsgatan Göteborg h:\ lerjedalens golfklubb\1\g\text\pm-001\pm-001-bilaga a3 (terrängmodellering).docx

154 LERJEDALENS GOLFKLUBB Titel Dokumentdatum Rev datum Projekterings-PM/ Geoteknik se PM Uppdragsnummer Handläggare Bilaga. Sid.nr JBn Bilaga A3 15 (28) Stabilitetsberäkningar Sektion: Område 14 öster Skede: Föreslagen vall Analys: Odränerad analys Name: Let (komb) Model: Combined, S=f(datum) Unit Weight: 19 kn/m³ Phi': 30 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 60 kpa Cu-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,1 Datum (Elevation): 0 m Name: Le-1 (od) Model: S=f(datum) Unit Weight: 18,3 kn/m³ C-Datum: 45 kpa C-Rate of Change: 1 (kn/m²)/m Datum (Elevation): 57 m Name: Fyllning (mc) Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion': 3 kpa Phi': 30 Figur A3-15 Område 14 öster, odränerad analys. STRUCTOR MARK GÖTEBORG AB Kungsgatan Göteborg h:\ lerjedalens golfklubb\1\g\text\pm-001\pm-001-bilaga a3 (terrängmodellering).docx

155 LERJEDALENS GOLFKLUBB Titel Dokumentdatum Rev datum Projekterings-PM/ Geoteknik se PM Uppdragsnummer Handläggare Bilaga. Sid.nr JBn Bilaga A3 16 (28) Stabilitetsberäkningar Sektion: Område 14 öster Skede: Föreslagen vall Analys: Kombinerad analys Name: Let (komb) Model: Combined, S=f(datum) Unit Weight: 19 kn/m³ Phi': 30 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 60 kpa Cu-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,1 Datum (Elevation): 0 m Name: Le-1 (komb) Model: Combined, S=f(datum) Unit Weight: 18,3 kn/m³ Phi': 30 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 45 kpa Cu-Rate of Change: 1 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,1 Datum (Elevation): 57 m Name: Fyllning (mc) Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion': 3 kpa Phi': 30 Figur A3-16 Område 14 öster, kombinerad analys. STRUCTOR MARK GÖTEBORG AB Kungsgatan Göteborg h:\ lerjedalens golfklubb\1\g\text\pm-001\pm-001-bilaga a3 (terrängmodellering).docx

156 LERJEDALENS GOLFKLUBB Titel Dokumentdatum Rev datum Projekterings-PM/ Geoteknik se PM Uppdragsnummer Handläggare Bilaga. Sid.nr JBn Bilaga A3 17 (28) Stabilitetsberäkningar Sektion: Område 15 sydväst Skede: Föreslagen vall Analys: Odränerad analys Name: Let (komb) Model: Combined, S=f (datum) Unit Weight: 19 kn/m³ Phi': 30 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 60 kpa Cu-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,1 Datum (Elevation): 0 m Name: Le-1 (od) Model: S=f (datum) Unit Weight: 18,3 kn/m³ C-Datum: 45 kpa C-Rate of Change: 1 (kn/m²)/m Datum (Elevation): 57 m Name: Fy llning (mc) Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion': 3 kpa Phi': 30 Figur A3-17 Område 15 sydväst, odränerad analys. STRUCTOR MARK GÖTEBORG AB Kungsgatan Göteborg h:\ lerjedalens golfklubb\1\g\text\pm-001\pm-001-bilaga a3 (terrängmodellering).docx

157 LERJEDALENS GOLFKLUBB Titel Dokumentdatum Rev datum Projekterings-PM/ Geoteknik se PM Uppdragsnummer Handläggare Bilaga. Sid.nr JBn Bilaga A3 18 (28) Stabilitetsberäkningar Sektion: Område 15 sydväst Skede: Föreslagen vall Analys: Kombinerad analys Name: Let (komb) Model: Combined, S=f (datum) Unit Weight: 19 kn/m³ Phi': 30 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 60 kpa Cu-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,1 Datum (Elevation): 0 m Name: Le-1 (komb) Model: Combined, S=f (datum) Unit Weight: 18,3 kn/m³ Phi': 30 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 45 kpa Cu-Rate of Change: 1 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,1 Datum (Elevation): 57 m Name: Fy llning (mc) Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion': 3 kpa Phi': 30 Figur A3-18 Område 15 sydväst, kombinerad analys. STRUCTOR MARK GÖTEBORG AB Kungsgatan Göteborg h:\ lerjedalens golfklubb\1\g\text\pm-001\pm-001-bilaga a3 (terrängmodellering).docx

158 LERJEDALENS GOLFKLUBB Titel Dokumentdatum Rev datum Projekterings-PM/ Geoteknik se PM Uppdragsnummer Handläggare Bilaga. Sid.nr JBn Bilaga A3 19 (28) Stabilitetsberäkningar Sektion: Område 15 söder Skede: Föreslagen vall Analys: Odränerad analys Name: Let (komb) Model: Combined, S=f(datum) Unit Weight: 19 kn/m³ Phi': 30 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 60 kpa Cu-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,1 Datum (Elevation): 0 m Name: Le-1 (od) Model: S=f(datum) Unit Weight: 18,3 kn/m³ C-Datum: 45 kpa C-Rate of Change: 1 (kn/m²)/m Datum (Elevation): 57 m Name: Fyllning (mc) Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion': 3 kpa Phi': 30 Figur A3-19 Område 15 söder, odränerad analys. STRUCTOR MARK GÖTEBORG AB Kungsgatan Göteborg h:\ lerjedalens golfklubb\1\g\text\pm-001\pm-001-bilaga a3 (terrängmodellering).docx

159 LERJEDALENS GOLFKLUBB Titel Dokumentdatum Rev datum Projekterings-PM/ Geoteknik se PM Uppdragsnummer Handläggare Bilaga. Sid.nr JBn Bilaga A3 20 (28) Stabilitetsberäkningar Sektion: Område 15 söder Skede: Föreslagen vall Analys: Kombinerad analys Name: Let (komb) Model: Combined, S=f(datum) Unit Weight: 19 kn/m³ Phi': 30 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 60 kpa Cu-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,1 Datum (Elevation): 0 m Name: Le-1 (komb) Model: Combined, S=f(datum) Unit Weight: 18,3 kn/m³ Phi': 30 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 45 kpa Cu-Rate of Change: 1 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,1 Datum (Elevation): 57 m Name: Fyllning (mc) Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion': 3 kpa Phi': 30 Figur A3-20 Område 15 söder, kombinerad analys. STRUCTOR MARK GÖTEBORG AB Kungsgatan Göteborg h:\ lerjedalens golfklubb\1\g\text\pm-001\pm-001-bilaga a3 (terrängmodellering).docx

160 LERJEDALENS GOLFKLUBB Titel Dokumentdatum Rev datum Projekterings-PM/ Geoteknik se PM Uppdragsnummer Handläggare Bilaga. Sid.nr JBn Bilaga A3 21 (28) Stabilitetsberäkningar Sektion: Område 15 sydöst Skede: Föreslagen vall Analys: Odränerad analys Name: Let (komb) Model: Combined, S=f(datum) Unit Weight: 19 kn/m³ Phi': 30 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 60 kpa Cu-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,1 Datum (Elevation): 0 m Name: Le-1 (od) Model: S=f(datum) Unit Weight: 18,3 kn/m³ C-Datum: 45 kpa C-Rate of Change: 1 (kn/m²)/m Datum (Elevation): 57 m Name: Fyllning (mc) Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion': 3 kpa Phi': 30 Figur A3-21 Område 15 sydöst, odränerad analys. STRUCTOR MARK GÖTEBORG AB Kungsgatan Göteborg h:\ lerjedalens golfklubb\1\g\text\pm-001\pm-001-bilaga a3 (terrängmodellering).docx

161 LERJEDALENS GOLFKLUBB Titel Dokumentdatum Rev datum Projekterings-PM/ Geoteknik se PM Uppdragsnummer Handläggare Bilaga. Sid.nr JBn Bilaga A3 22 (28) Stabilitetsberäkningar Sektion: Område 15 sydöst Skede: Föreslagen vall Analys: Kombinerad analys Name: Let (komb) Model: Combined, S=f(datum) Unit Weight: 19 kn/m³ Phi': 30 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 60 kpa Cu-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,1 Datum (Elevation): 0 m Name: Le-1 (komb) Model: Combined, S=f(datum) Unit Weight: 18,3 kn/m³ Phi': 30 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 45 kpa Cu-Rate of Change: 1 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,1 Datum (Elevation): 57 m Name: Fyllning (mc) Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion': 3 kpa Phi': 30 Figur A3-22 Område 15 sydöst, kombinerad analys. STRUCTOR MARK GÖTEBORG AB Kungsgatan Göteborg h:\ lerjedalens golfklubb\1\g\text\pm-001\pm-001-bilaga a3 (terrängmodellering).docx

162 LERJEDALENS GOLFKLUBB Titel Dokumentdatum Rev datum Projekterings-PM/ Geoteknik se PM Uppdragsnummer Handläggare Bilaga. Sid.nr JBn Bilaga A3 23 (28) Stabilitetsberäkningar Sektion: Område 16 öster Skede: Föreslagen vall Analys: Odränerad analys Figur A3-23 Område 16 öster, odränerad analys. STRUCTOR MARK GÖTEBORG AB Kungsgatan Göteborg h:\ lerjedalens golfklubb\1\g\text\pm-001\pm-001-bilaga a3 (terrängmodellering).docx 20 m Name: Let (komb) Model: Combined, S=f(datum) Unit Weight: 19 kn/m³ Phi': 30 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 60 kpa Cu-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,1 Datum (Elevation): 0 m Name: Le-1 (od) Model: S=f(datum) Unit Weight: 18,3 kn/m³ C-Datum: 45 kpa C-Rate of Change: 1 (kn/m²)/m Datum (Elevation): 57 m Name: Fyllning (mc) Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion': 3 kpa Phi': 30

163 LERJEDALENS GOLFKLUBB Titel Dokumentdatum Rev datum Projekterings-PM/ Geoteknik se PM Uppdragsnummer Handläggare Bilaga. Sid.nr JBn Bilaga A3 24 (28) Stabilitetsberäkningar Sektion: Område 16 öster Skede: Föreslagen vall Analys: Kombinerad analys Figur A3-24 Område 16 öster, kombinerad analys. STRUCTOR MARK GÖTEBORG AB Kungsgatan Göteborg h:\ lerjedalens golfklubb\1\g\text\pm-001\pm-001-bilaga a3 (terrängmodellering).docx 20 m Name: Let (komb) Model: Combined, S=f(datum) Unit Weight: 19 kn/m³ Phi': 30 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 60 kpa Cu-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,1 Datum (Elevation): 0 m Name: Le-1 (komb) Model: Combined, S=f(datum) Unit Weight: 18,3 kn/m³ Phi': 30 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 45 kpa Cu-Rate of Change: 1 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,1 Datum (Elevation): 57 m Name: Fyllning (mc) Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion': 3 kpa Phi': 30

164 LERJEDALENS GOLFKLUBB Titel Dokumentdatum Rev datum Projekterings-PM/ Geoteknik se PM Uppdragsnummer Handläggare Bilaga. Sid.nr JBn Bilaga A3 25 (28) Stabilitetsberäkningar Sektion: Område 29, km 0/065 Skede: Planerad vall Analys: Odränerad analys Figur A3-25 Område 29 km 0/065, odränerad analys. STRUCTOR MARK GÖTEBORG AB Kungsgatan Göteborg h:\ lerjedalens golfklubb\1\g\text\pm-001\pm-001-bilaga a3 (terrängmodellering).docx Name: Let (komb) Model: Combined, S=f(datum) Unit Weight: 19 kn/m³ Phi': 30 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 60 kpa Cu-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,1 Datum (Elevation): 0 m Name: Le-1 (od) Model: S=f(datum) Unit Weight: 18,3 kn/m³ C-Datum: 45 kpa C-Rate of Change: 1 (kn/m²)/m Datum (Elevation): 57 m Name: Fyllning (mc) Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion': 3 kpa Phi': 30

165 LERJEDALENS GOLFKLUBB Titel Dokumentdatum Rev datum Projekterings-PM/ Geoteknik se PM Uppdragsnummer Handläggare Bilaga. Sid.nr JBn Bilaga A3 26 (28) Stabilitetsberäkningar Sektion: Område 29, km 0/065 Skede: Planerad vall Analys: Kombinerad analys Figur A3-26 Område 29 km 0/065, kombinerad analys. Name: Let (komb) Model: Combined, S=f(datum) Unit Weight: 19 kn/m³ Phi': 30 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 60 kpa Cu-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,1 Datum (Elevation): 0 m Name: Le-1 (komb) Model: Combined, S=f(datum) Unit Weight: 18,3 kn/m³ Phi': 30 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 45 kpa Cu-Rate of Change: 1 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,1 Datum (Elevation): 57 m Name: Fyllning (mc) Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion': 3 kpa Phi': 30 STRUCTOR MARK GÖTEBORG AB Kungsgatan Göteborg h:\ lerjedalens golfklubb\1\g\text\pm-001\pm-001-bilaga a3 (terrängmodellering).docx

166 LERJEDALENS GOLFKLUBB Titel Dokumentdatum Rev datum Projekterings-PM/ Geoteknik se PM Uppdragsnummer Handläggare Bilaga. Sid.nr JBn Bilaga A3 27 (28) Stabilitetsberäkningar Sektion: Område 30 sydväst Skede: Föreslagen vall Analys: Odränerad analys Name: Let (komb) Model: Combined, S=f (datum) Unit Weight: 19 kn/m³ Phi': 30 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 60 kpa Cu-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,1 Datum (Elevation): 0 m Name: Le-1 (od) Model: S=f (datum) Unit Weight: 18,3 kn/m³ C-Datum: 45 kpa C-Rate of Change: 1 (kn/m²)/m Datum (Elevation): 57 m Name: Fyllning (mc) Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion': 3 kpa Phi': 30 Figur A3-27 Område 30 sydväst, odränerad analys. STRUCTOR MARK GÖTEBORG AB Kungsgatan Göteborg h:\ lerjedalens golfklubb\1\g\text\pm-001\pm-001-bilaga a3 (terrängmodellering).docx

167 LERJEDALENS GOLFKLUBB Titel Dokumentdatum Rev datum Projekterings-PM/ Geoteknik se PM Uppdragsnummer Handläggare Bilaga. Sid.nr JBn Bilaga A3 28 (28) Stabilitetsberäkningar Sektion: Område 30 sydväst Skede: Föreslagen vall Analys: Kombinerad analys Name: Let (komb) Model: Combined, S=f (datum) Unit Weight: 19 kn/m³ Phi': 30 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 60 kpa Cu-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,1 Datum (Elevation): 0 m Name: Le-1 (komb) Model: Combined, S=f (datum) Unit Weight: 18,3 kn/m³ Phi': 30 C-Datum: 0 kpa C-Rate of Change: 0 (kn/m²)/m Cu-Datum: 45 kpa Cu-Rate of Change: 1 (kn/m²)/m C/Cu Ratio: 0,1 Datum (Elevation): 57 m Name: Fyllning (mc) Model: Mohr-Coulomb Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion': 3 kpa Phi': 30 Figur A3-28 Område 30 sydväst, kombinerad analys. STRUCTOR MARK GÖTEBORG AB Kungsgatan Göteborg h:\ lerjedalens golfklubb\1\g\text\pm-001\pm-001-bilaga a3 (terrängmodellering).docx

168

169

170

171 VÅTMARKER PÅ LERJEDALENS GOLFBANA 2015 NATURVÄRDESINVENTERING PÅVERKAN AV PLANERADE UTFYLLNADER FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER RAPPORT

172 Naturvärdesinventering Lerjedalens golfbana, Naturcentrum AB Uppdragsgivare ENRECON AB c/o Niklas Ander Hulda Mellgrens gata 1B Västra Frölunda Uppdragstagare Naturcentrum AB 2015 Strandtorget Stenungsund Tel ncab@naturcentrum.se Personal från Naturcentrum AB: Örjan Fritz; projektansvarig, rapport Tel orjan.fritz@naturcentrum.se Mikael Larsson; fältinventering, rapport Tel mikael.larsson@naturcentrum.se Omslagsbild Bredkaveldun, som var vanlig i våtmarkernas strandzoner. Alla bilder i rapporten har tagits av Mikael Larsson på plats i Lerjedalen Foton i rapporten Naturcentrum AB. 2 (28)

173 Naturvärdesinventering Lerjedalens golfbana, Naturcentrum AB Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Våtmarker på Lerjedalens golfbana Uppdrag... 6 Metodik... 9 Kända naturvårdsarter i områdets våtmarker Resultat av naturvärdesbedömning Bedömd påverkan av planerade utfyllnader Förslag till åtgärder Referenser Bilaga 1. Beskrivning av naturvärdesobjekt inom inventeringsområdet (28)

174 Sammanfattning Naturvärdesinventering Lerjedalens golfbana, Naturcentrum AB På uppdrag av Enrecon AB har Naturcentrum AB utfört en naturvärdesinventering av 12 våtmarker på Lerjedalens golfbana, i östra delen av Göteborgs kommun i Västra Götalands län. Syftet med naturvärdesbedömningen har varit att ge en allmän uppfattning om naturvärdet och även bedöma våtmarkernas lämplighet som lekdammar för groddjur och salamandrar. Därtill ingick att bedöma påverkan av planerade åtgärder, samt att ge förslag på hur denna påverkan kan minska. Rapporten ska användas som underlag i ett projekt, som syftar till att förbättra spelupplevelsen och öka säkerheten på golfbanan genom att tillföra jord- och lermassor för terrängmodellering i området. Våtmarkernas naturvärden: Naturcentrums naturvärdesinventering resulterade i generellt sett påtagligt till högt naturvärde för våtmarkerna på Lerjedalens golfbana (Fig 1). Av 12 bedömda våtmarker bedömdes två våtmarker ha högt naturvärde, sju ha påtagligt naturvärde och övriga tre våtmarker visst naturvärde. Observera att detta är preliminära naturvärdesbedömningar grundade i stort sett enbart på biotopvärden. De biotopvärden som noterades visar att samtliga våtmarker har goda förutsättningar att hålla lekande populationer av groddjur och salamandrar. För att med säkerhet fastställa om lekande groddjur och/eller salamandrar förekommer i våtmarkerna krävs dock inventering under de olika arternas lekperioder från slutet av mars till början av juni. Påverkan: Merparten av de planerade upplagen av massor kommer sannolikt inte påtagligt att påverka groddjur. Det finns dock några platser där påverkan kan bedömas att bli påtaglig (Fig 2). Denna påverkan kan komma att ske främst på två sätt: Näringsämnen kan lakas ut från upplagen till våtmarkerna under de första åren. Det kan medföra en kraftig igenväxning av vegetation samt algblomning, vilket försämrar vattnets kvalitet och lämplighet för groddjur och salamandrar. Problemet brukar dock avklinga efter några år då en etablerad grässvål bundit upp partikelbundet fosfor och frigjort kväve förbrukats. Beskuggning av våtmarkerna är en annan påtaglig påverkan. Det sänker våtmarkernas dygnsmedeltemperatur. Kallare vatten medför en lägre biologisk aktivitet, vilket leder till en försämrad denitrifikation, dvs. näringsrening av kväve, och till sämre förutsättningar för en rik flora och insektsfauna, vilket i sin tur påverkar grod- och kräldjur negativt. Förslag till åtgärder: Utlakning av näringsämnen till våtmarker vid behandling av jordmassor är svårt att undvika. Utlakningen kan dock förebyggas genom att vallarnas slänter utformas så att ytvattnet inte leds till våtmarkerna utan bort från dessa. Tidig insådd av gräs på vallarna är en annan lämplig åtgärd. På så vis kan ytpartiklar tidigt bindas upp och förbrukning av näringsämnen snabbt påbörjas. Beskuggning är svårare att komma ifrån eftersom terrängmoduleringens avsikt är att höja säkerheten på banan, genom en placering och höjd på vallarna som syftar till en minskad risk för personskador vid felslagna bollar. Med nuvarande utformning är det främst våtmarkerna 3 och 7-9 som kommer att påverkas av en ökad beskuggning. För att minska den påverkan bör därför de planerade vallarnas höjd sänkas intill nämnda våtmarker, där så är möjligt ur säkerhetssynpunkt, så att våtmarkerna även i fortsättningen solexponeras. 4 (28)

175 Naturvärdesinventering Lerjedalens golfbana, Naturcentrum AB Fig 1: Naturvärdesbedömning av våtmarker på Lerjedalens golfbana Högt naturvärde (klass 2, röda ytor), påtagligt naturvärde (klass 3 orangea ytor) och visst naturvärde (klass 4, gula ytor). Fig 2: Bedömning av risk för påverkan. Våtmarker med mörkblå markering är de där risk för beskuggning föreligger, med nuvarande utformning av vallarna. Risk för övergödning är som störst i våtmarkerna 1-6, där ytvattnet genom landskapets kuperade natur eller via kulvertsystem når våtmarkerna. 5 (28)

176 Naturvärdesinventering Lerjedalens golfbana, Naturcentrum AB Våtmarker på Lerjedalens golfbana 2015 naturvärdesinventering, bedömning av påverkan och förslag till åtgärder Lerjedalens golfklubb planerar att med hjälp av jordmassor skapa en trivsammare och säkrare miljö på golfbanan för sina spelare. Massorna är planerade att läggas upp och moduleras till låga vallar mellan banorna så att dessa åtskiljs. Inom området finns ett antal våtmarker, i vilka två av dem båda arterna av vattensalamander har påträffats. Större vattensalamander är skyddad enligt EU:s habitatdirektiv, varför entreprenören måste säkerställa att lekmiljöerna likaväl som övervintringsplatser, m fl lämpliga vistelsemiljöer, inte skadas eller förstörs av utfyllnader. Även de övriga våtmarkerna och omgivande landskap, bör därför inventeras på förutsättningar för vattensalamandrar samt andra groddjur, som är skyddade av habitatdirektivet och Artskyddsförordningen (2007:845). Uppdrag Med anledning av de pågående planerna om att placera ut en mängd jord- och lermassor för terrängmodulering genomfördes en inventering av 12 våtmarker på golfbanans område den 19 oktober Syftet var att göra en allmän naturvärdesinventering av våtmarkerna och bedöma om de är lämpliga som lekdammar för vattensalamandrar och groddjur. År 2003 genomförde Göteborgs Stadsmuseum en inventering av större vattensalamander i Göteborgs kommun (Haraldson m.fl. 2003). Vid golfbanan påträffades arten i två av våtmarkerna. I deras bedömning sägs att flera potentiella våtmarker finns på golfbanan, liksom omgivande blandskog och element som diken, stenmurar och hus, vilka utgör habitat för salamandern. Enligt uppgift från banpersonalen har även grodor (okänd art) och rom observerats åtminstone i en damm på golfbanan (Johan Nåhdin muntligen). Det är de enda kända uppgifterna som finns om salamandrar och groddjur inom området. I dagsläget vet vi inte om salamandrarna fortfarande finns kvar i de två våtmarkerna där fynd gjordes 2003, liksom om det i de övriga våtmarkerna på golfbanan förekommer salamandrar och/eller groddjur. Denna rapport ska därför endast ses som en preliminär bedömning om det ser ut att finnas förutsättningar för förekomst av salamandrar och groddjur i våtmarkerna på golfbanans område. Om krav ställs att förekomst (eller inte) måste bekräftas, krävs en inventering under de olika arternas lekperioder från slutet av mars (åkergroda) till en bit in i maj (större vattensalamander) kommande vår. Områdesbeskrivning Lerjedalens golfbana är belägen i ett vackert kuperat landskap strax öster om Göteborgs stad. Mellan de olika banorna finns förutom ruff med högre gräs även ridåer och dungar av lövskog, brynmiljöer med buskvegetation, diken samt lämningar från jordbrukslandskapet så som stenmurar. Jordmånen består till största delen av lera. Tvärande genom golfbanas område skär en djup bäckravin. Det är den del som kanske är 6 (28)

177 Naturvärdesinventering Lerjedalens golfbana, Naturcentrum AB den mest intressanta för biologisk mångfald. Den har bedömts hysa måttliga naturvärden (klass 3) men med en god framtida utvecklingspotential (Pro Natura 2012). Invandring av bäver i bäcken ökar naturvärdet eftersom den är en nyckelart som ökar förutsättningarna även för andra arter genom att främst skapa småvatten och död ved. Groddjur och salamandrar är bland de artgrupper som gynnas. Ravinen, liksom lövskogsdungarna i hela området, stenmurar och rishögar (faunadepåer) är utmärkta biotoper för salamandrar och groddjur under den tid av året då de inte befinner sig i sina lekvatten. Bäckravinen som skär djupt tvärs genom golfbanans område. Generellt sett så visade de 12 olika våtmarkerna en tydlig skillnad i näringspåverkan mellan de som var belägna norr om cykelvägen, och de som låg söder där om. De södra våtmarkerna (1-6) var klart mer påverkade av näringsämnen än de norra (7-12). De södra ligger lägre i terrängen och tar sannolikt emot mer näringsämnen genom kulvertsystem och ytvatten än de norra som ligger högre upp. De södra har kraftiga uppslag av vass och kaveldun i strandzonerna och ytorna är generellt mer täckta av nate. En bård runt våtmarkerna sparas även från klippning varför närområdena är bevuxna av högre örter och buskvegetation. De norra våtmarkerna har bara en smal bård av kaveldun och veketåg som glest växer i strandzonen. Dessa är även mer flatbottnade och grunda med förutom nate även en del partier med starr ute i våtmarkerna. De södra våtmarkerna är de som, i det här området, kan bedömas vara mest lämpliga som lekvatten för groddjur och salamandrar. Det kan dock inte uteslutas att lek förekommer även i de norra våtmarkerna. 7 (28)

178 Naturvärdesinventering Lerjedalens golfbana, Naturcentrum AB Genom en högre näringspåverkan har våtmarkerna söder om cykelvägen en helt annan karaktär än de våtmarker som ligger på den norra sidan. Bilden visar våtmark 5 som till större delen var igenväxt med kaveldun. Våtmark nr 8, belägen norr om cykelvägen, är betydligt mindre näringspåverkad med glesare och sparsammare vegetation. 8 (28)

179 Metodik Naturvärdesinventering Lerjedalens golfbana, Naturcentrum AB Tolv våtmarker (Fig 3) besöktes den 19 oktober 2015 och naturvärdesbedömdes avseende biologisk mångfald enligt svensk standard (ftss ), naturvärdesinventering av limniska biotoper. Den sena tidpunkten på säsongen medgav inte några observationer av arter, som kan ligga till grund för bedömning av ett artvärde. Artvärde används nämligen normalt sett tillsammans med ett biotopvärde för att ge ett sammanvägt naturvärde. En sammanvägning av art- och biotopvärde har därför inte kunnat göras. Eftersom naturvärdesbedömningen enbart grundar sig på biotopvärdet blir bedömning av naturvärdet preliminärt. Utslagsgivande värdeaspekter för bedömning av biotopvärdet har varit solexponering kontra beskuggning (varmare vatten positivt för groddjur), strandlutning (flack strandzon positivt för groddjur), vegetationstäckning (indikation på näringspåverkan) samt förekomst av fisk (negativt om förekommer): Solbelyst: 0 = Helt i skugga 1 = Solbelyst 1/3-del av dagen 2 = Solbelyst 2/3-del av dagen 3 = Solbelyst hela dagen Stränder: O = Brant stupande 1 = Sluttande ner djupt 2 = 45 grader utplanande grunt 3 = Mycket flack lutning (lång-grunt) Vegetation, högre såsom vass och kaveldun (täckningsgrad av vattenyta): 0 = Ingen vegetation 1 = Ca 1/3 täckning 2 = Ca 2/3 täckning 3 = Vattenyta helt täck av vegetation I bedömningen av biotopvärdet har även uppgift om att våtmarkerna är fiskfria (ingen inplantering av vegetationsbegränsande fisk, t ex gräskarp) noterats (Johan Nåhdin, Lerjedalens GK, muntligen). Fig 3: Våtmarker att inventera på Lerjedalens golfbana. 9 (28)

180 Naturvärdesinventering Lerjedalens golfbana, Naturcentrum AB Kända naturvårdsarter i områdets våtmarker De naturvärden som var registrerade före Naturcentrums inventering är en population av större vattensalamander i våtmark 2 och 3 (Fig 4). Våtmarkerna 1 och 4-6, som är likartade, kan hålla bestånd av arten även de. Det finns inte heller någonting som talar emot att större vattensalamander även förekommer de norra våtmarkerna Även mindre vattensalamander kan förekomma i samtliga vatten, men då troligast i de norra våtmarkerna då de oftare än den större vattensalamandern förekommer i mindre näringspåverkade vatten. Enligt banarbetarna förekommer lekande groddjur i damm 9. Arten är inte fastställd, men åker- och vanlig groda liksom vanlig padda bör förekomma lekande i våtmarkerna. För att säkerställa i vilka av våtmarkerna de förekommer i och storleken på populationerna, krävs en inventering under arternas lekperiod. I våtmarkerna 7-10 inplanterades spetsnate och i våtmark 11 knölnate Bägge växterna är rödlistade och utplanterades i ett försök att stärka arternas förekomst i regionen. Spets- och knölnate omfattas av ett Åtgärdsprogram fastställt av Naturvårdsverket. Fig 4: Karta där rödlistade arter tidigare har påträffats eller utplanterats. Svart = större vattensalamander, ljusgrön = spetsnate, mörkgrön = knölnate. Resultat av naturvärdesbedömning Preliminärt bedömdes två våtmarker ha högt naturvärde (klass 2), sju stycken ha påtagligt naturvärde (klass 3) och övriga tre ha visst naturvärde (klass 4), se Fig 5. Samtliga våtmarker bedömdes lämpliga för lekande groddjur och salamandrar. God vattenkvalitet, grunda, flacka strandzoner, soluppvärmda och med olika grad av vegetation, varken för mycket eller för lite, samt fiskfria. Fördjupad artinventering under 10 (28)

181 Naturvärdesinventering Lerjedalens golfbana, Naturcentrum AB Fig 5: Bedömt naturvärde av våtmarker: Högt naturvärde nr 2-3 (klass 2, röda ytor), påtagligt naturvärde nr 1, 4-5, 9-12 (klass 3 orangea ytor) och visst naturvärde nr 6-8 (klass 4, gula ytor). groddjurens lekperiod i mars/april skulle därför troligen resultera i en uppgraderad bedömning av naturvärdet av våtmarker med påtagligt eller visst naturvärde. Även variationen mellan våtmarkerna, näringsrika/mindre näringsrika, fullt solbelysta/tidvis beskuggade, grunda/något djupare osv skapar ett naturvärde i sig då olika arter med 11 (28)

182 Naturvärdesinventering Lerjedalens golfbana, Naturcentrum AB olika preferenser kan finna sin livsmiljö. Våtmarkerna är belägna i ett landskap med gott om biotoper och element för uppväxt och övervintring för groddjur och salamandrar. Golfbanor erbjuder även goda lättframkomliga jaktmarker genom sina kortklippta gräsmattor. Bedömd påverkan av planerade utfyllnader Den påverkan (Fig 6) som kan komma att ske genom anläggandet av vallarna bedöms främst vara följande: Utfällning av näringsämnen från massorna som med ytvatten kan höja näringsvärdet i våtmarkerna. Beskuggning där vallar anläggs alldeles intill våtmarkernas sydsida. Övertäckning av för groddjur och salamandrar viktiga element och övervintringsplatser. Rasrisk där massor ligger precis intill en våtmark och kraftig nederbörd medför att massor kanar ut i våtmarken. Risken är som störst innan en bindande grässvål etablerat sig på vallarna. Fig 6: Zoner (orangea ytor) där upplag ligger inom näravstånd till våtmark så att påverkan kan ske i forma av näringspåslag genom ytvatten liksom rasrisk vid kraftig nederbörd. Ökat näringspåslag Risk föreligger alltid vid grävarbeten och modulering av massor, att man i ett första skede får en ökad frisättning av näringsämnen, som kväve och fosfor. Med ytvattnets hjälp kan ämnena urlakas ur vallarna och transporteras till våtmarkerna i området. Effekten blir ökat vegetationsuppslag och i värsta fall kan man få en algblomning. Problemet är oftast övergående och när massorna i vallarna väl satt sig och en bindande 12 (28)

183 Naturvärdesinventering Lerjedalens golfbana, Naturcentrum AB grässvål etablerat sig, som även tar upp näringsämnen, minskar läckaget. När det ökade näringspåslaget i våtmarkerna väl har förbrukats minskar utbredning av näringsgynnad vegetation och förekomst av alger. Processen tar dock några år. Beskuggning Beskuggning av våtmarkerna medför att solen inte kan värma upp vattnet, varför en lägre biologisk aktivetet uppstår. Varmt vatten är positivt för allt biologiskt liv i våtmarkerna och medför även högre förbrukning av näringsämnen, främst kväve (denitrifikation). Ökad beskuggning medför alltså sämre förutsättningar för biologiskt liv i våtmarken. Övertäckning Övertäckning av för groddjur och salamandrar värdefulla miljöer och element innebär att värdefulla biotoper försvinner. Samtidigt finns möjlighet att skapa nya värden som kan ersätta det som går förlorat. Markarbetena kommer att genomföras vintertid eftersom golfverksamheten kommer vara igång under de 5-10 år som projektet pågår. I sammanhanget är det därför extra viktigt att inga potentiella övervintringsplatser övertäcks eftersom en del av, eller större del av, populationer kan slås ut. Rasrisk Arbetena kommer att ske vintertid. Väderförhållanden kan då ställa till problem vid modulering av massorna. Under anläggandet av vallarna kan, om vädret är ogynnsamt med kraftig nederbörd, jord föras ner i närliggande våtmarker. I värsta fall kan hela sjok släppa i slänterna och föras ner i våtmarkerna. Förslag till åtgärder Förebyggande åtgärder för att minska näringspåslag Urlakade näringsämnen bör förhindras att nå våtmarker och vattendrag. Det kan ske genom att så in vegetation som binder de översta jordlagren för att tidigt hindra partiklar (även grumlingsrisk), inklusive partikelbundet fosfor, att med ytvattnet föras ut i vattensystemen. Ett tips är att så in ängsfröblandningar från exempelvis Pratensis ( Med rätt skötsel, vilket borde vara enkelt med pågående verksamhet, skulle vackert blommande ängsvallar kunna erhållas, till glädje för både golfspelare och den biologiska mångfalden, exempelvis pollinerande insekter. Vallarna bör även moduleras så att ytvattnet släpps ut jämt över en större yta gräsmark där partiklar och näringsämnen får möjlighet att infiltrera och sedimentera, innan det når våtmarker, diken och vattendrag. Där vallar är placerade i omedelbar närhet till våtmarker bör dessa moduleras så att ytvattnet leds bort från dessa. Gäller främst våtmarkerna 3 och 7-9 men även 10 och 12 i viss mån. 13 (28)

184 Naturvärdesinventering Lerjedalens golfbana, Naturcentrum AB Beskuggning Beskuggning kan komma att ske vid några av våtmarkerna (Fig 7) enligt nuvarande plan (Kartor Arbetsmaterial ). Vid våtmark 3 kommer upplaget läggas helt intill den södra sidan av våtmarken och slänten/höjden höjas upp ytterligare några meter. Våtmark 3 är en av de med högre naturvärde i området genom fynden av större vattensalamander vid den tidigare inventeringen. Här kan beskuggning öka i de södra delarna av våtmarken. Idag växer där dock en trädridå som redan skuggar våtmarken. våtmarken sträcker sig i nord-sydlig riktning varför de norra delarna inte kommer att påverkas. Om mängden av massor och höjden på dessa kan minskas på den del av upplaget (upplag 1) som ligger närmast våtmarken, så minskar det påverkan påtagligt. Vid våtmark 4 kommer del av upplagsmassorna (upplag 30) täcka den norra delen av våtmarken. Våtmarken, som är avdelad med en övergång, var dock redan vid inventeringsbesöket kraftigt näringspåverkad. Ur reningssynpunkt av näringsämnen kan arealen våtmark öka på den södra halvan. På den norra sidan kommer de tre våtmarkerna (7-9), som ligger i anslutning till cykelvägen, att beskuggas av den planerade vallen (upplag 20 och 26). De har dock en annan karaktär som tidigare nämnts. Dessa våtmarker fyller en ringa betydelse ur reningssynpunkt och förekomst av groddjur och salamandrar bör dokumenteras innan beslut tas om ändring av liggande plan. Fig 7: Upplag där vallarnas placering nära våtmarkernas sydsidor kommer beskugga våtmarkernas vattenytor (3 och 7-9) samt övertäcka del av våtmark (4). 14 (28)

185 Naturvärdesinventering Lerjedalens golfbana, Naturcentrum AB Sluttningen på den södra sidan av våtmark 3, där upplag 1 kommer gå ända ner mot våtmarken (där de lövade träden står längst upp till vänster i bilden) Övertäckning Övertäckning av värdefulla markområden (Fig 8). Ruffområden, som skiljer banorna åt, är generellt sett den största arealen som planeras att täckas över. På denna mark, som idag hålls efter av golfklubben, bedöms ingen påverkan att ske. En annan stor del av massorna kommer att läggas upp som bullerskydd mot Gråbovägen. Även om det innebär att några värdemiljöer täcks över, kommer bullervallarna skapa ett vandringshinder mot vägen vilket får ses som positivt för groddjuren. Upplaget vid våtmark 3 kommer att fylla igen den slänt som ligger i direkt anslutning till den södra kanten av våtmarken (Fig 8). Den slänten skulle kunna utgöra övervintringsplats för vattensalamandrarna i våtmarken. Fyllnadsmassor bör därför inte läggas där. Om så ändå måste ske vore det lämpligare att fylla ut området under våren ( ) när salamandrarna är nere i våtmarken och leker för att inte riskera att täcka över en övervintringsplats för arten. Längs med cykelvägen finns en del buskage och lövskogsdungar som kan utgöra värdemiljöer för groddjur. Där bör man undvika att lägga massor. Samtidigt är behovet stort ur säkerhetssynpunkt för att skydda trafikanterna på cykelvägen. Anläggning av nya värdeelement kan ersätta de som går förlorade på ett enkelt sätt, genom att lägga upp stenpartier och faunadepåer på sydsluttningen av vallarna. Etablering av nya busk- och brynmiljöer kommer också ersätta de gamla. I en sydvända gläntan finns en särskilt mycket fin brynmiljö för både groddjur och fåglar. Upplag 25 bör därför inte placeras där. Det upplaget bör heller inte en betydande funktion ur säkerhetssynpunkt (eller trivsel) för golfspelarna, då spel på hål 8 och 9 skyddas av upplag 27 samt en träddunge. 15 (28)

186 Naturvärdesinventering Lerjedalens golfbana, Naturcentrum AB Fig 8: Våtmark 3 där risk för övertäckning beskuggning föreligger samt upplag 25 som kommer att täcka över fina värdemiljöer. Fin brynmiljö vid för grodor (uppväxtplats och övervintring) och fåglar vid upplag 25 samt en stenmur i andra änden av samma område in mot hål 9. Rasrisk För att undvika att stora mängder massor ska föras ut i våtmarkerna vid kraftig nederbörd, bör slänterna i riskområdena täckas med någon lämplig duk. Referenser Artportalen, ArtDatabanken SLU. Göteborgs Stad, Miljöförvaltningen. Möte om markfyllning/terrängmodellering, Lerje Golf. Mötesanteckning Diarienr: 09354/15. Haraldson, I., Magnusson, M., Gustafson, L Inventering av större vattensalamander i Göteborgs kommun, Göteborgs Stadsmuseum. Naturvårdsverket: Åtgärdsprogram för hotade natearter Rapport Pro Natura Sumpskogar och lövlundar. Swedish Standards Institute (SIS), SVENSK STANDARD ftss Naturvärdesinventering (NVI) Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning 16 (28)

187 Naturvärdesinventering Lerjedalens golfbana, Naturcentrum AB Bilaga 1. Beskrivning av naturvärdesobjekt Högt naturvärde (klass 2) Våtmark 2 Yta: m² Koordinater: O N En av de två våtmarkerna där större vattensalamander påträffades Dominerande naturtyp: Småvatten Biotoper: Damm Beskrivning: Slänterna bevuxna med högre örtvegetation. Strandzonen med kaveldun och videbuskar. Vattenytan till stor del bevuxen med gäddnate vilket indikerar en grund våtmark. Biotopkvalitéer: Solbelyst men till viss del beskuggad från slänten i sydvästra kanten en brant kulle som skymmer solljuset. Något brant kant ner i våtmarken men annars grund strandzon. Mycket lämpliga omgivande biotoper, bland annat en lövskogsdunge intill för t ex större vattensalamander, vilken även återfanns i våtmarken Fisk fri. Naturvårdsarter: Inga funna, men förekomst av större vattensalamander samt omgivande lövskogsdunge (lämplig övervintringsplats). Utslagsgivande värdeaspekter: Påtagligt biotopvärde och minst visst artvärde. Gränsöverskridande objekt: Inga Lagligt skydd: Biotopskydd, Miljöbalken 7 kap. 11 Tidigare inventeringar, fynd och utplanteringar: Fynd av större vattensalamander Bedömning påverkan/förslag på åtgärder: Näringspåverkan kan komma att ske från upplagen 1, 2 och 3 via diket som mynnar in från söder. Tidigt insådd av upplagen som binder näringsämnen, kan minska påverkan. 17 (28)

188 Naturvärdesinventering Lerjedalens golfbana, Naturcentrum AB Våtmark 3 Yta: m² Koordinater: O N Våtmarken närmast klubbhuset. Även i denna påträffades större vattensalamander Dominerande naturtyp: Småvatten Biotoper: Damm Beskrivning: Strandzonen grund med mycket vass som även växer ut i våtmarken. Vattenytan täckt av gäddnate vilket indikerar en grund våtmark. Biotopkvalitéer: Solbelyst men beskuggad av den täta vegetationen i våtmarken som även indikerar högt näringsvärde. Grund med lång strandlinje. Hög biologisk produktion. Större vattensalamander påträffades Fisk fri. Naturvårdsarter: Inga funna, men förekomst av större vattensalamander samt omgivande lövträd, videbuskar och mark av igenväxningskaraktär (lämplig övervintringsplats). Utslagsgivande värdeaspekter: Påtagligt biotopvärde och minst visst artvärde. Gränsöverskridande objekt: Inga Lagligt skydd: Biotopskydd, Miljöbalken 7 kap. 11 Tidigare inventeringar, fynd och utplanteringar: Fynd av större vattensalamander Bedömning påverkan/förslag på åtgärder: Upplag 1 kan medföra viss näringspåverkan. Höjden på upplaget som kommer ligga precis intill kan även medföra skuggning av våtmarken. Medför i så fall lägre vattentemperatur och försämrad biologisk aktivitet, samt t ex omvandling av kväve. Upplaget är även tänkt att täcka över södra sidan intill våtmarken där träd och buskar växer idag i en liten dunge. Möjligt övervintringsområde för salamandrarna i våtmarken. Därför bör upplaget omformas alternativt genomföra åtgärden under sommarhalvåret. 18 (28)

189 Naturvärdesinventering Lerjedalens golfbana, Naturcentrum AB Påtagligt naturvärde (klass 3) Våtmark 1 Yta: m² Koordinater: O N I terrängen djupare liggande våtmark med branta sidor ner mot våtmarken. Våtmarken är förbunden med våtmark 2 genom markrör. Dominerande naturtyp: Småvatten Biotoper: Damm Beskrivning: Slänterna bevuxna med högre örtvegetation. Den södra dessutom ganska brant vilket medför viss beskuggning av södra vattenytan. Strandzonen med kaveldun och vass. Vattenytan endast bevuxen med gäddnate ca 1 meter ut från stranden, resterande vattenyta klar, vilket indikerar en djupare våtmark. Biotopkvalitéer: Solbelyst men med beskuggad från den höga slänten i södra kanten samt brantare stränder och en djupare våtmark, skapar ett kallare vattenklimat med mindre vegetation. Innebär att den i jämförelse med de andra våtmarkerna är mindre lämpad för groddjur och salamandrar än de övriga våtmarkerna. Dock mycket lämpliga biotoper (lövskogsdungar) i omgivande terräng för t ex större vattensalamander vilken mycket väl kan förekomma i våtmarken. Fisk fri. Naturvårdsarter: Inga funna, men sannolik förekomst av större vattensalamander på grund av närheten till våtmark 2 och 3, där salamandrarna påträffats, samt närheten till lövskog för övervintring mm. Utslagsgivande värdeaspekter: Påtagligt biotopvärde. Möjligt lekvatten för groddjur och salamandrar. Våtmark med reningseffekt. Gränsöverskridande objekt: Inga Lagligt skydd: Biotopskydd, Miljöbalken 7 kap. 11 Tidigare inventeringar, fynd och utplanteringar: Inga kända 19 (28)

190 Naturvärdesinventering Lerjedalens golfbana, Naturcentrum AB Bedömning påverkan/förslag på åtgärder: våtmarken ligger utanför riskzonen för direkt påverkan från upplagen. Våtmark är dock sammanbunden med våtmark 2 vilken kan påverkas och därigenom föra med sig näringsämnen via rörsystemet. Våtmark 4 Yta: m² Koordinater: O N Solexponerad våtmark med hög näringspåverkan. Den bortre delen kommer att hamna under utfyllnadsmassorna. Dominerande naturtyp: Småvatten Biotoper: Damm Beskrivning: Hela strandzonen igenväxt av vass. Ytan täckt av gäddnate indikerar grund våtmark. Mindre sjok av grönalger indikerar hög näringsbelastning. Biotopkvalitéer: Näringsrik grund våtmark i fullt solsken. Hög biologisk aktivitet med mycket vegetation. God näringsrening. Fisk fri. Naturvårdsarter: Inga funna Utslagsgivande värdeaspekter: Påtagligt biotopvärde. Möjligt lekvatten för groddjur och salamandrar. Våtmark med reningseffekt. Gränsöverskridande objekt: Inga Lagligt skydd: Biotopskydd, Miljöbalken 7 kap. 11 Tidigare inventeringar, fynd och utplanteringar: Inga kända Bedömning påverkan/förslag på åtgärder: Den övre mindre våtmarken kommer täckas över av fyllnadsmassor. Våtmarken har sannolikt en betydande renande effekt av näringsämnen. Därför vore det lämpligt att öka arealen våtmark vid den kvarvarande delen. 20 (28)

191 Naturvärdesinventering Lerjedalens golfbana, Naturcentrum AB Våtmark 5 Yta: 500 m² Koordinater: O N Liten våtmark med hög näringsbelastning, i stort sett helt överväxt med kaveldun. Dominerande naturtyp: Småvatten Biotoper: Damm Beskrivning: Smal grund våtmark i fullt solljus med hög näringsbelastning. I princip helt överväxt av kaveldun. Den lilla klarvattenytan täckt med gäddnate. Biotopkvalitéer: Näringsrik grund våtmark i fullt solsken. Hög biologisk aktivitet med mycket tät vegetation. God näringsrening. Fisk fri. Naturvårdsarter: Inga funna Utslagsgivande värdeaspekter: Påtagligt biotopvärde. Möjligt lekvatten för groddjur och salamandrar. Våtmark med reningseffekt. Gränsöverskridande objekt: Inga Lagligt skydd: Biotopskydd, Miljöbalken 7 kap. 11 Tidigare inventeringar, fynd och utplanteringar: Inga kända Bedömning påverkan/förslag på åtgärder: Även denna våtmark ser ut att ha en hög reningseffekt av näringsämnen. Det vore därför önskvärt att öka dess areal för ännu bättre reningseffekt på vattensystemet. 21 (28)

192 Naturvärdesinventering Lerjedalens golfbana, Naturcentrum AB Våtmark 9 Yta: m² Koordinater: O N Grund våtmark vars yta är på väg att helt täckas av starr. Dominerande naturtyp: Småvatten Biotoper: Damm Beskrivning: Grund flatbottnad större våtmark i fullt solsken. Sparsam vegetation i strandzonen bestående av små ruggar av kaveldun. Drygt hälften av vattenytan täckt av starr, klarvattenytan bevuxen av gäddnate samt en del näckrosor. Biotopkvalitéer: Sannolikt låg tillförsel av dräneringsvatten varför reningseffekten av näringsämnen är måttlig. Grund våtmark i fullt solsken. Flacka stränder. Hög biologisk aktivitet och god vegetation. Fiskfri. Naturvårdsarter: Inga funna Utslagsgivande värdeaspekter: Påtagligt biotopvärde. Möjligt lekvatten för groddjur och salamandrar. Gränsöverskridande objekt: Inga Lagligt skydd: Biotopskydd, Miljöbalken 7 kap. 11 Tidigare inventeringar, fynd och utplanteringar: Spetsnate inplanterad Enligt uppgift från banpersonalen har även grodor (okänd art) och rom observerats åtminstone i en damm på golfbanan (Johan Nåhdin muntligen). Bedömning påverkan/förslag på åtgärder: Det planerade utfyllnaden kommer sannolikt att delvis beskugga våtmarken. Om möjligt, med tanke på säkerheten gentemot cykelvägen, bör höjden på upplaget vägas av och sänkas så att minst möjliga beskuggning sker. 22 (28)

193 Naturvärdesinventering Lerjedalens golfbana, Naturcentrum AB Våtmark 10 Yta: 900 m² Koordinater: O N Mindre våtmark med måttlig näringsbelastning. Dominerande naturtyp: Småvatten Biotoper: Damm Beskrivning: Grund flatbottnad våtmark i fullt solsken med lite högre näringsbelastning än de intilliggande. Kraftigare strandvegetation bestående av kaveldun. Hela vattenytan täckt med gäddnate. Biotopkvalitéer: Sannolikt måttlig tillförsel av dräneringsvatten varför reningseffekten av näringsämnen är måttlig och vegetationen likaså. Renar delvis vattnet innan de når våtmarkerna 9 och 11 varför de har än lägre belastning. Grund våtmark med flacka stränder i fullt solsken med hög biologisk aktivitet. Fisk fri. Naturvårdsarter: Inga funna Utslagsgivande värdeaspekter: Påtagligt biotopvärde. Möjligt lekvatten för groddjur och salamandrar. Gränsöverskridande objekt: Inga Lagligt skydd: Biotopskydd, Miljöbalken 7 kap. 11 Tidigare inventeringar, fynd och utplanteringar: Spetsnate inplanterad Bedömning påverkan/förslag på åtgärder: Upplagsmassorna vid upplag 21 och 22 kan möjligen öka på näringsbelastningen i våtmarken. Placeringen bör dock inte påverka beskuggningen. 23 (28)

194 Naturvärdesinventering Lerjedalens golfbana, Naturcentrum AB Våtmark 11 Yta: m² Koordinater: O N Ett vackert höstlandskap när solen var på väg att tränga igenom dimmorna. Dominerande naturtyp: Småvatten Biotoper: Damm Beskrivning: Stor flatbottnad våtmark något djupare våtmark 9 och 10 i samma område. Fullt solsken. Sparsam vegetation i strandzonen bestående av kaveldun och veketåg. Vattenytan till hälften täckt av gäddnate. Hög biologisk aktivitet. Biotopkvalitéer: Sannolikt låg tillförsel av dräneringsvatten varför reningseffekten av näringsämnen är måttlig. Grund våtmark i fullt solsken. Flacka stränder. Hög biologisk aktivitet och god vegetation. Fisk fri. Naturvårdsarter: Inga funna Utslagsgivande värdeaspekter: Påtagligt biotopvärde. Möjligt lekvatten för groddjur och salamandrar. Gränsöverskridande objekt: Inga Lagligt skydd: Biotopskydd, Miljöbalken 7 kap. 11 Tidigare inventeringar, fynd och utplanteringar: Knölnate inplanterad Bedömning påverkan/förslag på åtgärder: Ingen större påverkan kommer sannolikt ske från upplagen. 24 (28)

195 Naturvärdesinventering Lerjedalens golfbana, Naturcentrum AB Våtmark 12 Yta: m² Koordinater: O N Morgondimmorna var på väg att lätta. Ändå var spelet på golfbanan i full gång. Dominerande naturtyp: Småvatten Biotoper: Damm Beskrivning: En grund våtmark med måttlig näringspåverkan i fullt solsken. Strandzonen mest bevuxen av starrarter. Ytvattnet täckt av gäddnate samt ett par näckrosor. Biotopkvalitéer: Sannolikt måttlig tillförsel av dräneringsvatten varför reningseffekten av näringsämnen är måttlig. Grund våtmark i fullt solsken, flacka stränder och hög biologisk aktivitet och måttligt med vegetation. Fisk fri. Naturvårdsarter: Inga funna Utslagsgivande värdeaspekter: Påtagligt biotopvärde. Möjligt lekvatten för groddjur och salamandrar. Gränsöverskridande objekt: Inga Lagligt skydd: Biotopskydd, Miljöbalken 7 kap. 11 Tidigare inventeringar, fynd och utplanteringar: Inga kända Bedömning påverkan/förslag på åtgärder: Viss näringspåverkan kan komma att ske från upplagen. Ingen skuggningspåverkan bedöms ske. 25 (28)

196 Naturvärdesinventering Lerjedalens golfbana, Naturcentrum AB Visst naturvärde (klass 4) Våtmark 6 Yta: 300 m² Koordinater: O N Liten våtmark mer lik en märgelhåla. Dominerande naturtyp: Småvatten Biotoper: Damm Beskrivning: Liten grund våtmark med hög omgivande örtvegetation. Strandzon med kaveldun, brännässla och tistlar. Hög sluttning på södra sidan med viss skuggeffekt. Biotopkvalitéer: Våtmark delvis beskuggad av slänten på sydsidan. Måttligt grund strandzon. Måttlig vegetation i själva våtmarken. Fisk fri. Naturvårdsarter: Inga funna Utslagsgivande värdeaspekter: Visst biotopvärde. Möjligt lekvatten för groddjur och salamandrar. Gränsöverskridande objekt: Inga Lagligt skydd: Biotopskydd, Miljöbalken 7 kap. 11 Tidigare inventeringar, fynd och utplanteringar: Inga kända Bedömning påverkan/förslag på åtgärder: Våtmarken ligger på behörigt avstånd från de planerade upplagen och kommer därför inte påverkas. Arealen våtmark kan ökas för att få en högre näringsrening av vattensystemet samt öka dess förutsättningar för biologisk mångfald. 26 (28)

197 Naturvärdesinventering Lerjedalens golfbana, Naturcentrum AB Våtmark 7 Yta: 800 m² Koordinater: O N Liten grund våtmark med måttlig näringspåverkan. Det är genomgående mer sparsam vegetation i våtmarkerna norr om cykelvägen. Dominerande naturtyp: Småvatten Biotoper: Damm Beskrivning: Liten grund våtmark nästan i fullt solljus, men med relativt sparsam vegetation. Strandzonen bevuxen i en smal bård med lite kaveldun och veketåg. Nästan hela vattenytan täckt av gäddnate. Biotopkvalitéer: Våtmark i fullt solsken något beskuggad av träddunge i SÖ. Flacka grunda stränder. Sannolikt ingen tillförsel av dräneringsvatten varför vegetationen och reningseffekten av näringsämnen är låg. Fisk fri. Naturvårdsarter: Inga funna Utslagsgivande värdeaspekter: Visst biotopvärde. Möjligt lekvatten för groddjur och salamandrar. Gränsöverskridande objekt: Inga Lagligt skydd: Biotopskydd, Miljöbalken 7 kap. 11 Tidigare inventeringar, fynd och utplanteringar: Spetsnate inplanterad Bedömning påverkan/förslag på åtgärder: Det planerade utfyllnaden kommer sannolikt beskugga våtmarken delvis. För att bibehålla solinstrålning i våtmarken bör därför upplaget vägas av och sänkas. 27 (28)

198 Naturvärdesinventering Lerjedalens golfbana, Naturcentrum AB Våtmark 8 Yta: 400 m² Koordinater: O N En ännu mindre våtmark strax väster om våtmark 7 på samma banhål som den liknar. Dominerande naturtyp: Småvatten Biotoper: Damm Beskrivning: Liten grund våtmark i fullt solsken men med relativt sparsam vegetation. Strandzonen bevuxen i en smal bård med lite kaveldun och veketåg. Nästan hela vattenytan täckt av gäddnate. Biotopkvalitéer: Våtmark i fullt solsken. Flacka grunda stränder. Sannolikt ingen tillförsel av dräneringsvatten varför vegetationen och reningseffekten av näringsämnen är låg. Fisk fri. Naturvårdsarter: Inga funna Utslagsgivande värdeaspekter: Visst biotopvärde. Möjligt lekvatten för groddjur och salamandrar. Gränsöverskridande objekt: Inga Lagligt skydd: Biotopskydd, Miljöbalken 7 kap. 11 Tidigare inventeringar, fynd och utplanteringar: Spetsnate inplanterad Bedömning påverkan/förslag på åtgärder: Det planerade utfyllnaden kommer sannolikt beskugga våtmarken delvis. För att bibehålla solinstrålning i våtmarken bör därför upplaget vägas av och sänkas. 28 (28)

199

200 Analyssammanställning Beställare: Uppdragsnummer: Uppdragsbenämning: HML LBC Markprovtagning, Lerjedalens GK Metaller Ämne Enhet Provpunkt Generella riktvärden P1 P2 P3 P4 MRR KM MKM FA Arsenik mg/kg TS 3,61 5,01 2,86 3, Barium mg/kg TS , Kadmium mg/kg TS 0,145 <0.1 <0.1 <0.1 0,2 0, Kobolt mg/kg TS 8,15 15,5 10,8 10, Krom mg/kg TS 22,8 24,2 18, Koppar mg/kg TS 16 18,5 12,2 14, Kvicksilver mg/kg TS <0.2 <0.2 <0.3 <0.2 0,1 0,25 2, Nickel mg/kg TS 13,1 15,4 11,3 15, Bly mg/kg TS 22, , Vanadin mg/kg TS 48,9 72, , Zink mg/kg TS 70,5 83,6 70,1 73, Organiska ämnen alifater >C8-C10 mg/kg TS <10 <10 <10 < alifater >C10-C12 mg/kg TS <20 <20 <20 < alifater >C12-C16 mg/kg TS <20 <20 <20 < alifater >C16-C35 mg/kg TS <20 <20 23 < aromater >C8-C10 mg/kg TS <1 <1 <1 < aromater >C10-C16 mg/kg TS <1 <1 <1 < aromater >C16-C35 mg/kg TS <1 <1 <1 < PAH, summa L mg/kg TS <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 0, PAH, summa M mg/kg TS <0.25 <0.25 <0.25 < * PAH, summa H mg/kg TS <0.3 <0.3 <0.3 <0.3 0, ** Övrigt TS*** % 76,5 71, ,5 *Avser övriga PAH **Avser cancerogena PAH ***Avser TS på metallanalysen.

201

202 Rapport Sida 1 (6) T CVVQ6MS0AD Registrerad :54 ENRECON AB Utfärdad Niklas Ander Projekt Bestnr Hulda Mellgrens gata 1 B Västra Frölunda Sverige Analys av fast prov Er beteckning Lerjedalen 1 Labnummer O Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign TS_105 C 76.6 % 1 O ANBI alifater >C8-C10 <10 mg/kg TS 2 D JOTA alifater >C10-C12 <20 mg/kg TS 2 D JOTA alifater >C12-C16 <20 mg/kg TS 2 D JOTA alifater >C16-C35 <20 mg/kg TS 2 D JOTA aromater >C8-C10 <1 mg/kg TS 2 D JOTA aromater >C10-C16 <1 mg/kg TS 2 D JOTA metylpyrener/metylfluorantener <1 mg/kg TS 2 D JOTA metylkrysener/metylbens(a)antracener <1 mg/kg TS 2 D JOTA aromater >C16-C35 <1 mg/kg TS 2 D JOTA naftalen <0.1 mg/kg TS 2 D JOTA acenaftylen <0.1 mg/kg TS 2 D JOTA acenaften <0.1 mg/kg TS 2 D JOTA fluoren <0.1 mg/kg TS 2 D JOTA fenantren <0.1 mg/kg TS 2 D JOTA antracen <0.1 mg/kg TS 2 D JOTA fluoranten <0.1 mg/kg TS 2 D JOTA pyren <0.1 mg/kg TS 2 D JOTA bens(a)antracen <0.08 mg/kg TS 2 D JOTA krysen <0.08 mg/kg TS 2 D JOTA bens(b)fluoranten <0.08 mg/kg TS 2 D JOTA bens(k)fluoranten <0.08 mg/kg TS 2 D JOTA bens(a)pyren <0.08 mg/kg TS 2 D JOTA dibens(ah)antracen <0.08 mg/kg TS 2 D JOTA benso(ghi)perylen <0.1 mg/kg TS 2 D JOTA indeno(123cd)pyren <0.08 mg/kg TS 2 D JOTA PAH, summa 16 <1.5 mg/kg TS 2 D JOTA PAH, summa cancerogena* <0.3 mg/kg TS 2 N JOTA PAH, summa övriga* <0.5 mg/kg TS 2 N JOTA PAH, summa L* <0.15 mg/kg TS 2 N JOTA PAH, summa M* <0.25 mg/kg TS 2 N JOTA PAH, summa H* <0.3 mg/kg TS 2 N JOTA TS_105 C % 3 V ERJA As mg/kg TS 3 H ERJA Ba mg/kg TS 3 H ERJA Cd mg/kg TS 3 H ERJA Co mg/kg TS 3 H ERJA Cr mg/kg TS 3 H ERJA Cu mg/kg TS 3 H ERJA Hg <0.2 mg/kg TS 3 H ERJA Ni mg/kg TS 3 H ERJA ALS Scandinavia AB Box Danderyd Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

203 Rapport Sida 2 (6) T CVVQ6MS0AD Er beteckning Lerjedalen 1 Labnummer O Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign Pb mg/kg TS 3 H ERJA V mg/kg TS 3 H ERJA Zn mg/kg TS 3 H ERJA Er beteckning Lerjedalen 2 Labnummer O Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign TS_105 C 74.1 % 1 O ANBI alifater >C8-C10 <10 mg/kg TS 2 D JOTA alifater >C10-C12 <20 mg/kg TS 2 D JOTA alifater >C12-C16 <20 mg/kg TS 2 D JOTA alifater >C16-C35 <20 mg/kg TS 2 D JOTA aromater >C8-C10 <1 mg/kg TS 2 D JOTA aromater >C10-C16 <1 mg/kg TS 2 D JOTA metylpyrener/metylfluorantener <1 mg/kg TS 2 D JOTA metylkrysener/metylbens(a)antracener <1 mg/kg TS 2 D JOTA aromater >C16-C35 <1 mg/kg TS 2 D JOTA naftalen <0.1 mg/kg TS 2 D JOTA acenaftylen <0.1 mg/kg TS 2 D JOTA acenaften <0.1 mg/kg TS 2 D JOTA fluoren <0.1 mg/kg TS 2 D JOTA fenantren <0.1 mg/kg TS 2 D JOTA antracen <0.1 mg/kg TS 2 D JOTA fluoranten <0.1 mg/kg TS 2 D JOTA pyren <0.1 mg/kg TS 2 D JOTA bens(a)antracen <0.08 mg/kg TS 2 D JOTA krysen <0.08 mg/kg TS 2 D JOTA bens(b)fluoranten <0.08 mg/kg TS 2 D JOTA bens(k)fluoranten <0.08 mg/kg TS 2 D JOTA bens(a)pyren <0.08 mg/kg TS 2 D JOTA dibens(ah)antracen <0.08 mg/kg TS 2 D JOTA benso(ghi)perylen <0.1 mg/kg TS 2 D JOTA indeno(123cd)pyren <0.08 mg/kg TS 2 D JOTA PAH, summa 16 <1.5 mg/kg TS 2 D JOTA PAH, summa cancerogena* <0.3 mg/kg TS 2 N JOTA PAH, summa övriga* <0.5 mg/kg TS 2 N JOTA PAH, summa L* <0.15 mg/kg TS 2 N JOTA PAH, summa M* <0.25 mg/kg TS 2 N JOTA PAH, summa H* <0.3 mg/kg TS 2 N JOTA TS_105 C % 3 V ERJA As mg/kg TS 3 H ERJA Ba mg/kg TS 3 H ERJA Cd <0.1 mg/kg TS 3 H ERJA Co mg/kg TS 3 H ERJA Cr mg/kg TS 3 H ERJA Cu mg/kg TS 3 H ERJA Hg <0.2 mg/kg TS 3 H ERJA Ni mg/kg TS 3 H ERJA Pb mg/kg TS 3 H ERJA V mg/kg TS 3 H ERJA Zn mg/kg TS 3 H ERJA ALS Scandinavia AB Box Danderyd Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

204 Rapport Sida 3 (6) T CVVQ6MS0AD Er beteckning Lerjedalen 3 Labnummer O Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign TS_105 C 69.2 % 1 O ANBI alifater >C8-C10 <10 mg/kg TS 2 D JOTA alifater >C10-C12 <20 mg/kg TS 2 D JOTA alifater >C12-C16 <20 mg/kg TS 2 D JOTA alifater >C16-C35 23 mg/kg TS 2 D JOTA aromater >C8-C10 <1 mg/kg TS 2 D JOTA aromater >C10-C16 <1 mg/kg TS 2 D JOTA metylpyrener/metylfluorantener <1 mg/kg TS 2 D JOTA metylkrysener/metylbens(a)antracener <1 mg/kg TS 2 D JOTA aromater >C16-C35 <1 mg/kg TS 2 D JOTA naftalen <0.1 mg/kg TS 2 D JOTA acenaftylen <0.1 mg/kg TS 2 D JOTA acenaften <0.1 mg/kg TS 2 D JOTA fluoren <0.1 mg/kg TS 2 D JOTA fenantren <0.1 mg/kg TS 2 D JOTA antracen <0.1 mg/kg TS 2 D JOTA fluoranten <0.1 mg/kg TS 2 D JOTA pyren <0.1 mg/kg TS 2 D JOTA bens(a)antracen <0.08 mg/kg TS 2 D JOTA krysen <0.08 mg/kg TS 2 D JOTA bens(b)fluoranten <0.08 mg/kg TS 2 D JOTA bens(k)fluoranten <0.08 mg/kg TS 2 D JOTA bens(a)pyren <0.08 mg/kg TS 2 D JOTA dibens(ah)antracen <0.08 mg/kg TS 2 D JOTA benso(ghi)perylen <0.1 mg/kg TS 2 D JOTA indeno(123cd)pyren <0.08 mg/kg TS 2 D JOTA PAH, summa 16 <1.5 mg/kg TS 2 D JOTA PAH, summa cancerogena* <0.3 mg/kg TS 2 N JOTA PAH, summa övriga* <0.5 mg/kg TS 2 N JOTA PAH, summa L* <0.15 mg/kg TS 2 N JOTA PAH, summa M* <0.25 mg/kg TS 2 N JOTA PAH, summa H* <0.3 mg/kg TS 2 N JOTA TS_105 C % 3 V ERJA As mg/kg TS 3 H ERJA Ba mg/kg TS 3 H ERJA Cd <0.1 mg/kg TS 3 H ERJA Co mg/kg TS 3 H ERJA Cr mg/kg TS 3 H ERJA Cu mg/kg TS 3 H ERJA Hg <0.3 mg/kg TS 3 H ERJA Ni mg/kg TS 3 H ERJA Pb mg/kg TS 3 H ERJA V mg/kg TS 3 H ERJA Zn mg/kg TS 3 H ERJA ALS Scandinavia AB Box Danderyd Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

205 Rapport Sida 4 (6) T CVVQ6MS0AD Er beteckning Lerjedalen 4 Labnummer O Parameter Resultat Osäkerhet (±) Enhet Metod Utf Sign TS_105 C 74.5 % 1 O ANBI alifater >C8-C10 <10 mg/kg TS 2 D JOTA alifater >C10-C12 <20 mg/kg TS 2 D JOTA alifater >C12-C16 <20 mg/kg TS 2 D JOTA alifater >C16-C35 <20 mg/kg TS 2 D JOTA aromater >C8-C10 <1 mg/kg TS 2 D JOTA aromater >C10-C16 <1 mg/kg TS 2 D JOTA metylpyrener/metylfluorantener <1 mg/kg TS 2 D JOTA metylkrysener/metylbens(a)antracener <1 mg/kg TS 2 D JOTA aromater >C16-C35 <1 mg/kg TS 2 D JOTA naftalen <0.1 mg/kg TS 2 D JOTA acenaftylen <0.1 mg/kg TS 2 D JOTA acenaften <0.1 mg/kg TS 2 D JOTA fluoren <0.1 mg/kg TS 2 D JOTA fenantren <0.1 mg/kg TS 2 D JOTA antracen <0.1 mg/kg TS 2 D JOTA fluoranten <0.1 mg/kg TS 2 D JOTA pyren <0.1 mg/kg TS 2 D JOTA bens(a)antracen <0.08 mg/kg TS 2 D JOTA krysen <0.08 mg/kg TS 2 D JOTA bens(b)fluoranten <0.08 mg/kg TS 2 D JOTA bens(k)fluoranten <0.08 mg/kg TS 2 D JOTA bens(a)pyren <0.08 mg/kg TS 2 D JOTA dibens(ah)antracen <0.08 mg/kg TS 2 D JOTA benso(ghi)perylen <0.1 mg/kg TS 2 D JOTA indeno(123cd)pyren <0.08 mg/kg TS 2 D JOTA PAH, summa 16 <1.5 mg/kg TS 2 D JOTA PAH, summa cancerogena* <0.3 mg/kg TS 2 N JOTA PAH, summa övriga* <0.5 mg/kg TS 2 N JOTA PAH, summa L* <0.15 mg/kg TS 2 N JOTA PAH, summa M* <0.25 mg/kg TS 2 N JOTA PAH, summa H* <0.3 mg/kg TS 2 N JOTA TS_105 C % 3 V ERJA As mg/kg TS 3 H ERJA Ba mg/kg TS 3 H ERJA Cd <0.1 mg/kg TS 3 H ERJA Co mg/kg TS 3 H ERJA Cr mg/kg TS 3 H ERJA Cu mg/kg TS 3 H ERJA Hg <0.2 mg/kg TS 3 H ERJA Ni mg/kg TS 3 H ERJA Pb mg/kg TS 3 H ERJA V mg/kg TS 3 H ERJA Zn mg/kg TS 3 H ERJA ALS Scandinavia AB Box Danderyd Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

206 Rapport Sida 5 (6) T CVVQ6MS0AD * efter parameternamn indikerar icke ackrediterad analys. Metod 1 Bestämning av torrsubstans enligt SS /1 Provet torkas vid 105 C. Mätosäkerhet (k=2): ±6% Rev Paket OJ-21H Bestämning av alifatfraktioner och aromatfraktioner. Bestämning av polycykliska aromatiska kolväten, PAH (16 föreningar enligt EPA). * summa metylpyrener/metylfluorantener och summa metylkrysener/metylbens(a)antracener. Mätning utförs med GCMS enligt intern instruktion TKI45a/TKI88 som är baserad på SPIMFABs kvalitetsmanual. PAH cancerogena utgörs av benso(a)antracen, krysen, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(a)pyren, dibenso(ah)antracen och indeno(123cd)pyren. Summa PAH L: naftalen, acenaften och acenaftylen. Summa PAH M: fluoren, fenantren, antracen, fluoranten och pyren. Summa PAH H: benso(a)antracen, krysen, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(a)pyren, indeno(1,2,3-c,d)pyren, dibenso(a,h)antracen och benso(g,h,i)perylen). Enligt direktiv från Naturvårdsverket oktober Mätosäkerhet (k=2): Alifatfraktioner: ±29-46% Aromatfraktioner: ±31-32% Enskilda PAH: ±31-41% Summa metylpyrener/metylfluorantener och summa metylkrysener/metylbens(a)antracener är inte ackrediterad. Rev Bestämning av metaller enligt MS-2 (exklusive provberedning). Upplösning har skett med salpetersyra för slam/sediment och för jord med salpetersyra/väteperoxid. Ett separat prov har torkats vid 105 C för TS-bestämningen. Analys med ICP-SFMS har skett enligt SS EN ISO , 2 (mod) samt EPA-metod (mod). Rev ANBI ERJA JOTA Godkännare Anton Birgersson Erika Jansson Joanna Tagai D H Utf 1 För mätningen svarar ALS Scandinavia AB, Box 700, Danderyd som är av det svenska ackrediteringsorganet SWEDAC ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 2030). Mätningen utförd med ICP-SFMS För mätningen svarar ALS Scandinavia AB, Aurorum 10, Luleå, som är av det svenska ackrediteringsorganet SWEDAC ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 2030). 1 Utförande teknisk enhet (inom ALS Scandinavia) eller anlitat laboratorium (underleverantör). ALS Scandinavia AB Box Danderyd Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

207 Rapport Sida 6 (6) T CVVQ6MS0AD N O V Utf 1 För mätningen svarar ALS Scandinavia AB, Box 700, Danderyd som är av det svenska ackrediteringsorganet SWEDAC ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 2030). För mätningen svarar ALS Scandinavia AB, Box 700, Danderyd som är av det svenska ackrediteringsorganet SWEDAC ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 2030). Våtkemisk analys För mätningen svarar ALS Scandinavia AB, Aurorum 10, Luleå, som är av det svenska ackrediteringsorganet SWEDAC ackrediterat laboratorium (Reg.nr. 2030). Mätosäkerheten anges som en utvidgad osäkerhet (enligt definitionen i "Evaluation of measurement data - Guide to the expression of uncertainty in measurement", JCGM 100:2008 Corrected version 2010) beräknad med täckningsfaktor lika med 2 vilket ger en konfidensnivå på ungefär 95%. Mätosäkerhet från underleverantör anges oftast som en utvidgad osäkerhet beräknad med täckningsfaktor 2. För ytterligare information kontakta laboratoriet. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten gäller endast det identifierade, mottagna och provade materialet. Beträffande laboratoriets ansvar i samband med uppdrag, se aktuell produktkatalog eller vår webbplats Den digitalt signerade PDF filen representerar orginalrapporten. Alla utskrifter från denna är att betrakta som kopior. ALS Scandinavia AB Box Danderyd Sweden Webb: E-post: info.ta@alsglobal.com Tel: Fax: Dokumentet är godkänt och digitalt signerat av

208

209 , kl. 08:58 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version Eget scenario: Lerjedalen Beskrivning Markarbeten Lerjedalens GK Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig) Arsenik 10 mg/kg Bakgrundshalt Barium 300 mg/kg Skydd av markmiljö Kadmium 1,0 mg/kg Intag av växter Kobolt 18 mg/kg Intag av växter Krom tot 150 mg/kg Skydd av markmiljö Koppar 200 mg/kg Skydd av markmiljö Kvicksilver 0,25 mg/kg Inandning av ånga Nickel 80 mg/kg Skydd av grundvatten Bly 60 mg/kg Intag av jord Vanadin 200 mg/kg Skydd av markmiljö Zink 500 mg/kg Skydd av markmiljö PAH-L 10 mg/kg Skydd av grundvatten PAH-M 3,5 mg/kg Inandning av ånga PAH-H 1,2 mg/kg Intag av växter Alifat >C8-C10 25 mg/kg Inandning av ånga Alifat >C10-C mg/kg Inandning av ånga Alifat >C12-C mg/kg Skydd av markmiljö Alifat >C16-C mg/kg Skydd av markmiljö Aromat >C8-C10 50 mg/kg Inandning av ånga Aromat >C10-C16 15 mg/kg Skydd av markmiljö Aromat >C16-C35 18 mg/kg Skydd av grundvatten PCB-7 0,0080 mg/kg Intag av växter Avvikelser i scenarioparametrar Eget scenario Generellt scenario Kommentarer till scenarioparametrar (frv) Lerjedalen KM Längd på förorenat område m Justerat efter områdets storlek. (obl) Bredd på förorenat område m Justerat efter områdets storlek. (obl) NV-beräkningsprogram-riktvärden mark-version2 sida 1 Blad Uttagsrapport

210 , kl. 08:58 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version Eget scenario: Lerjedalen Beskrivning Markarbeten Lerjedalens GK Grundvattenbildning mm/år Extremt låg grundvattenbildning i lera, 10 mm/år är en konservativ uppskattning. (obl) Flöde i rinnande vattendrag 1 0,03171 m³/s Flödet vid Lerjeholm är 1,7 kbm/s, uppskattas till ca 1 kbm/s vid Gunnilse. (obl) Skydd av markmiljö MKM-värde KM-värde Relevant nivå för tillförda massor (obl) Avvikelser i modellparametrar Eget värde Standardvärde Kommentarer till modellparametrar (frv) Inga avvikelser i modellparametrar. - - Egendefinierade ämnen Inga egendefinierade ämnen används. NV-beräkningsprogram-riktvärden mark-version2 sida 2 Blad Uttagsrapport

211

212 Lerjedalens GK Markarbeten, Lerjedalens GK REVIDERAD Samrådsredogörelse 1. Revideringen Föreliggande samråddsredogörelse är reviderad med synpunkter vilka inkommit efter sista datum för att inkomma med synpunkter. Dessa synpunkter har inte heller medtagits i den samrådsredogörelse som låg till grund för länsstyrelsens beslut om icke betydande miljöpåverkan. 2. Verksamheten Lerjedalens GK har för avsikt att ansöka om tillstånd för användande av överskottsmassor (avfall) för anläggningsändamål inom sin golfbana i Gunnilse. Verksamheten omfattar nyttjande av massor för höjning av drivingrangen, anläggande av vallar utmed Gråbovägen och en cykelbana samt terrängmoduleringar för att förbättra spelupplevelsen på banan. 3. Samrådet Samråd har genomförts med närboende, närliggande verksamheter, myndigheter och organisationer/föreningar. Samrådsmöte hölls med länsstyrelsen och miljöförvaltningen den Mötesanteckningar bifogas som bilaga 1 (till dessa är också mötespresentationen samt yttrandet från Lst Naturvård vilket lämnades under mötet bilagda). Som bilaga 2 bifogas samrådsunderlaget för myndigheter. Samrådsmöte med övriga hölls den Kallelse gick ut till berörda. Annonsering skedde även den i GP. Mötesanteckningar bifogas i bilaga 3. Bilagt till dessa är deltagarlista och presentation. Som bilaga 4 bifogas samrådsunderlaget för allmänhet. Sändlista för samrådsunderlag till övriga bifogas i bilaga 5. Samrådsunderlag delades ut i samtliga brevlådor (inklusive två förskolor och ett gruppboende) vilka markerats på kartan i bilagan. ENRECON AB Sida 1 av 7 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

213 Lerjedalens GK Kompletterande utskick gjordes till SDN Angered, Naturskyddsföreningen (lokalt), Göte Älvs vattenvårdsförbund och Idrott och Förening den Dessa utskick bifogas som bilaga Synpunkter Synpunkter som framförts på samrådsmöten redovisas i respektive mötesanteckning. Kretslopp & Vatten Kretslopp & Vatten har framfört följande (kursivt), kommentarer i normal text. En utförligare beskrivning av vilka åtgärder som planeras bör finnas med i den slutgiltiga tillståndsansökan. Här bör även en uppskattning av mängd samt typ av massor finnas med. Så kommer att ske. Ett kontrollprogram ska utformas så att det säkerställer att införda massor uppfyller Naturvårdverkets generella riktlinjer för KM (Känslig Markanvändning). Kontrollprogram kommer att tas fram innan verksamheten inleds. För detta kommer även redogöras i ansökan. Åtgärder och rutiner för att skydda Lärjeån från urlakning av giftiga ämnen, spill från fordon och liknande källor måste finnas och regelbunden uppföljning bör beskrivas i tillståndsansökan. Rutiner för verksamheten kommer att tas fram innan verksamheten inleds. För detta kommer även redogöras i ansökan. Hänsyn måste tas till de ledningar som finns i området. Var dessa ligger och eventuella försiktighetsåtgärder bör presenteras i ansökan. Detta kommer att ske. Klubben har redan i projekteringsskedet anpassat lokaliseringen bland annat efter de tryckavlopp som ligger längs med Gråbovägen. Entreprenörer och underleverantörer skall informeras om gällande rutiner och vikten av att skydda vattnet. Alla entreprenörer kommer att informeras och kommer innan de börjar arbeta på platsen att ha gått igenom de rutiner och krav på kontroller som gäller för verksamheten. En bedömning bör göras om det planerade arbetet kan medföra en ökad skredrisk och åtgärder bör i så fall beskrivas för att minimera denna risk. ENRECON AB Sida 2 av 7 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

214 Lerjedalens GK En geoteknisk utredning har genomförts. Planerade åtgärder han anpassats för att skredrisk inte skall föreligga. Det bör framgå att kontrollcentralen i Alelyckans vattenverk, KCA, omedelbart kontaktas vid händelse som innebär risk för förorening av Lärjeån. Kontrollcentralen är ständigt bemannad och nås på telefonnummer Klubben tar till sig detta och kommer att implantera kontakt med KCA som en del i larmrutinen vid olycka. Detta kommer att redovisas i kontrollprogrammet. Kretslopp och vattens yttrande bifogas i sin helhet som bilaga 7. Trafikverket Trafikverket har framfört följande (kursivt), kommentarer i normal text. Väg 190 För närvarande pågår planering av ombyggnad och delvis ny sträckning av väg 190 sträckan Angereds Storåsväg Gunnilsås Angereds kyrkväg. Trafikverket har nyligen även byggt ny cykelväg mellan sträckan Skiljebacken-Björsared. Avstånd till väg Säkerhetszonen är det område utanför körbanan som ska vara fritt från fysiska hinder i form av fasta oeftergivliga föremål. Säkerhetszonen intill en väg måste alltid beaktas och utformas så att den bidrar till tydlighet, säkerhet och trygghet för alla trafikanter. Rekommenderade avstånd och utformningsanvisningar vid olika hastighetsbegränsningar finns i VGU. Vid rak sträcka och gällande hastighet 70 km/h är säkerhetszonen 7 meter. Klubben har planerat vallarna efter detta. Golfbana intill allmän väg och järnväg Golfbanor och övningsbanor kan innebära säkerhetsrisker om de ligger intill en allmän väg. Trafikverket tolkar samrådsunderlaget så att omfattande ombyggnationer av golfbanan planeras. I samband med detta vill vi framhålla vikten av att planera golfbanan så att säkerhetsrisker minimeras. När en ny golfbana anläggs intill en statlig eller annan vägar, bör man av bland annat trafiksäkerhetsskäl ta hänsyn till vissa aspekter: Slagriktningen ska vara minst 30 från vägen. Skyddsavstånd ska hållas, så att ingen del av golfbanan finns inom det byggnadsfria avståndet. Det byggnadsfria avståndet för väg 190 är 30 meter. ENRECON AB Sida 3 av 7 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

215 Lerjedalens GK Detta innebär som grundregel att ingen del av golfbanans spelytor normalt bör placeras inom denna zon. Om terrängen eller andra förhållande (exempelvis buskage) medger, kan ett utslag (tee) placeras här, förutsatt att utslag sker i riktning från och inte mot eller längs vägen. Golfbanor som anläggs intill samhällen kan leda till ökad biltrafik på det mindre vägnätet, vilket ökar olycksrisken. Man bör vara särskilt uppmärksam på risker när det finns gång- och cykelvägar i direkt anslutning till en golfbana. Lokalisering på båda sidor av en allmän väg ska undvikas, eftersom detta kräver gångpassage över vägen. Verksamheten innebär ingen nyetablering av golfbana utan endast ombyggnation. Syftet är till stor del att höja säkerheten. Banan kommer att anpassas och uppfyllnad av ovanstående kommer att eftersträvas. Inga åtgärder planeras där säkerheten, utifrån ovanstående, försämras. Geoteknik Förändring av nuvarande marknivåer genom deponering och schaktarbeten får inte påverka stabiliteten mot väg 190 negativt. Fördjupat samråd med Trafikverket krävs. Geoteknisk utredning har genomförts. Avvattning Trafikverket behöver en redovisning av hur avvattningen från golfbanan kommer ske. Dagvatten får inte ledas till vägdiket för väg 190. Avvattningen kommer att redovisas i ansökan. Avvattning kommer inte att ske till vägdiket för väg 190. Anslutning Trafik under byggtid behöver beskrivas tydligare. Det framgår inte av ansökningshandlingen om befintlig eller ny anslutning kommer nyttjas vid tillfart till området. Eventuell ny anslutning från väg 190 måste ansökas och godkännas av Trafikverket. Trafikfrågan kommer att belysas närmare i ansökan. Inga nya anslutningar kommer att anläggas utan tillstånd från väghållaren. Sammantagen bedömning Sammanfattningsvis behöver vi ett fördjupat samråd kring avstånd till allmän väg, geoteknik, avvattning och byggtrafik. Trafikverket ser gärna att detta fördjupade samråd sker i form av ett möte Klubben/ENRECON AB har en kontinuerlig dialog med Trafikverket vilket också innefattat möten. Det bedöms idag råda enighet i synen på trafikfrågor mellan sökanden och Trafikverket. Trafikverkets yttrande bifogas i sin helhet som bilaga 8. ENRECON AB Sida 4 av 7 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

216 Lerjedalens GK Vättlefjälls samfällighetsförening Samfällighetsföreningen har framfört följande (kursivt), kommentarer i normal text. Vättlefjälls Samfällighetsförening invänder mot projektet i sin helhet, och framförallt mot någon som helst tung trafik på Kroksjövägen. Skälen som framförs är: - våra vägar, framför allt Kroksjövägen, tål inte tung trafik, varken vägbyggnadsmässigt eller trafikmässigt. Inga vägar kommer att nyttjas innan det säkerställts att dessa klarar den trafik som är aktuell. Förstärkningsåtgärder kommer sannolikt att bli aktuella oavsett vägval. - det är fel att lägga överskottsmassor på ett område som ligger intill Göteborgs reservvattentäkt. När man för några år sedan gjorde det vid Ekeredstippen i västra Gunnilse, lovade man att det skulle vara rent avfall, men man upptäckte senare ett omfattande läckage av miljöfarliga ämnen till Lärjeån med åtföljande kostnadskrävande åtgärder. Klubben gör bedömningen, liksom Kretslopp och vatten, att skyddet av Lärjeån är viktigt men hanterbart. Aktuell organisation har inte varit inblandade i Ekeredstippen och kan således inte svara för denna. - det är fel att överhuvudtaget lägga mera tippmassor i Gunnilse, man har redan under ett halvt sekel tvingats ta emot långt mer än vad som är rimligt. Klubben kommer att beskriva lokaliseringsfrågan i ansökan. - det är fel att valla in Väg 190 nu, innan man har bestämt hur den ska hanteras mellan Gunnilse och Björsared. Nuvarande byggprojekt i Gunnilse är överklagat och en väg från Angereds kyrka till Rågården (nuvarande rättspsykanstalten) är föreslagen, anslutningen till väg 190 kan eventuellt behöva inkräkta på golfbanan. Klubben för en dialog med Trafikverket kring detaljutformningen av planerade åtgärder. - rasrisk föreligger inte bara närmast ån, hela området ända bort till bergen i söder riskerar sättningar efter de stora massförflyttningar som har gjorts tidigare (lertäkten) och som golfbaneprojektet skulle innebära. Den i framtiden tilltagande trafiken på väg 190 utgör också en rasrisk. Klubben har låtit genomföra en geoteknisk utredning. Denna omfattar hela området, även de södra delarna. Vissa begränsningar har genomförts även i dessa områden. Samfällighetens yttrande bifogas i sin helhet som bilaga 9. Miljöförvaltningen, Göteborg ENRECON AB Sida 5 av 7 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

217 Lerjedalens GK Miljöförvaltningen har framfört att det finns värdefulla vatten- och naturmiljöer både inom och nära golfen och att det fortsatta arbetet med ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen bör inriktas mot skyddsåtgärder, kontroll av inkommande massor och omgivningskontroll. Förvaltningen framför att eftersom markundersökningen tyder på att bakgrundshalterna inom golfanläggningen är naturliga anser miljöförvaltningen att jord- och schaktmassor som ska tillföras området i stort bör var jämförbar med bakgrundshalterna. Detta för att säkerställa att åtgärderna inte medför ökad miljöbelastning vilket är motiverat med hänsyn till Lärjeån och dess skyddsvärde. Vidare anges förvaltningen 9 punkter/aspekter vilka man anser att klubben skall redogöra för i ansökan/mkb:n. Man anför också att ett kontrollprogram bör fastställas. Klubben tar till sig Miljöförvaltningens synpunkter och kommer att redovisa efterfrågade uppgifter i ansökan/mkb:n. Vad avser anpassning till bakgrundshalter kommer detta att vara en av flera aspekter som ligger till grund för framtagandet av de mottagningskriterier som kommer föreslås gälla för platsen. Miljöförvaltningens yttrande bifogas i sin helhet som bilaga 10. SDN Angered SDN Angered framför i huvudsak att 1) nämnden inte kan ta ställning till åtgärden då antalet tunga transporter inte är redovisade och 2) att länsstyrelsen inte bör ge tillstånd till verksamheten innan en samlad kunskap finns om den totala miljöbelastningen som Västsvenska paketet och andra projekt kommer medföra för Angereds del. Verksamhetens transporter var i samrådsskedet ännu inte fullt ut utredda. Verksamhetens transporter redovisas i föreliggande MKB under avsnitt 16, Transporter. Lerjedalens GK kan lika lite som någon annan i dagsläget ange hur trafikbelastningen för Angered kommer att bli som en följd av Västsvenska paketet eller andra projekt. Tillståndsprocessen för aktuell verksamhet uppskattas till i normalfallet runt ett år. När det gäller Västsvenska paketet kan det på sin höjd göras översiktliga bedömningar ett år fram i tiden, för övriga projekt, om det med detta avses alla former av projekt som innebär ett massöverskott, är det helt omöjligt. Flöden av jord i extremt stora projekt såsom Västsvenska paketet kan möjligtvis förutses på något års sikt, medan det för övriga projekt ofta inte kan förutses mer än enstaka veckor i förväg. Det är med andra ord praktiskt omöjligt att någonsin erhålla en samlad kunskap om trafikläget på 1-10 års sikt. I föreliggande MKB har trafikfrågan jämförts med dagens nivåer. Det finns idag inga tillståndspliktiga deponier, anläggningsprojekt eller liknande som erhållit tillstånd för några volymer som föranleder att mängderna kan antas öka annat än i försumbar omfattning jämfört med dessa trafikvolymer. I stadsdelen Angered finns självklart, såsom i de flesta områden, olika typer av mer eller mindre konkreta planer för masshantering. Det är dock ENRECON AB Sida 6 av 7 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

218 Lerjedalens GK omöjligt för Lerjedalens GK att kunna bedöma de kumulativa effekterna av dessa innan åtminstone en tillståndsansökan för dessa projekt är inlämnad. SDN Angereds krav om kunskap om den totala trafikbelastningen blir därmed omöjligt att uppfylla och utgör därmed ett orimligt krav. 5. Beslut om ej betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen beslutade den 9 mars 2016 att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Av beslutet framgår Länsstyrelsen bedömning av MKB:ns inriktning och omfattning med tydliga rekommendationer kring aspekter som är särskilt viktiga att behandla i MKB:n. I huvudsak betonar beslutet samma aspekter som framkommit i samrådet. Därtill rekommenderar Länsstyrelsen att MKB:n tillräckligt väl beskriver och bedömer risk för projektets påverkan på Natura 2000-området Lärjeån och förslag på skyddsåtgärder så att MPD kan göra en eventuell naturaprövning. Detta har medfört att MKB:n särskilt betonar Natura 2000-områdets utpekade arter och naturmiljöer samt risk för påverkan av dessa. 6. Bilagor 1. Mötesanteckningar, Samrådsmöte med länsstyrelsen och miljöförvaltningen den Samrådsunderlag, myndigheter. 3. Mötesanteckningar, Samrådsmöte med allmänhet den Samrådsunderlag, allmänhet. 5. Sändlista, övriga. 6. Kompletterande samrådsutskick. 7. Yttrande, Kretslopp och vatten 8. Yttrande, Trafikverket 9. Yttrande, Vättlefjälls samfällighetsförening 10. Yttrande, Miljöförvaltningen 11. Yttrande SDN Angered 12. Beslut om icke betydande Miljöpåverkan ENRECON AB Göteborg Niklas Ander ENRECON AB Sida 7 av 7 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

219

220 Lerjedalen GK Minnesanteckningar Markarbeten, Lerjedalen GK, Samrådsmöte, myndigheter Närvarande: Johan Nåhdin, Lerjedalen GK (JN) Niklas Ander, ENRECON AB (NA) Markus Fredriksson, HML (MF) Marika Lundmark, Länsstyrelsen Sästra Götealand (ML) Jenny Mossdal, Miljöförvaltningen Göteborg (JM) 1. NA hälsar välkomna och presenterar en preliminär dagordning för mötet (se bild 2, bilaga 1). 2. Samtliga närvarande presenterar kort sig själva. 3. JN presenterar kort Lerjedalen GK. 4. NA presenterar projektets organisation, bakgrund, syfte, tidigare dialog med miljöförvaltningen, bakomliggande projektering, planerade markarbeten, miljöpåverkan samt tar upp samrådet för diskussion. Se vidare presentation, bilaga På fråga från ML och JM beskriver JN översiktligt vattenavrinningen inom området. Mötet enas om att Vattenavrinningskarta motsvarande den som tidigare redovisats till Miljöförvaltningen inom ramen för tillsynen av bekämpningsmedel skall bifogas ansökan. - Kartan skall vara koordinatsatt - Kartan skall innehålla anslutningspunkter till Lärjeån - Eventuella ändringar i vattenhanteringen på banan skall framgå 6. ML och JM framförde önskemål om att volymen i respektive delprojekt skall framgå av ansökningshandlingarna. 7. ML framförde önskemål om att det i ansökan skall redogöras för gärdsgårdar inom området. 8. ML och JM framförde önskemål om att det skall bifogas en översiktskarta med Natura 2000-områden, riksintressen mm, samt där golfbanan är inritad, till ansökan. ENRECON AB Sida 1 av 3 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

221 Lerjedalen GK ML och JM efterfrågar en redovisning av infartskontroll, stängsel, bommar och liknande åtgärder i ansökan. 10. ML och JM efterfrågar en tydlig redovisning av mottagningskontrollen i ansökan. 11. ML ställde frågan om JM kunde meddela Miljöförvaltningens inställning till om de bedömer att verksamheten utgör betydande miljöpåverkan. JM kommer att yttra sig (till Lerjedalen GK) i denna fråga senast Inför detta skall NA sända Naturvärdesinventering samt resultat av markprovtagning till JM. [Tillägg: NA skickade underlagen ]. 12. ML och JM meddelar att de, med utgångspunkt i de berörda som redan ingår i samrådskretsen, även skulle vilja se att följande ingår: - SDN - Idrott och förening - Eventuellt vattenvårdsförbund för Lärjeån - Lokala Naturskyddsföreningen 13. JM kollar upp status på det planerade eventuella kommunala naturreservatet kring Lärjeån med sina kollegor på Miljöförvaltningen. 14. ML framförde önskemål om att det i ansökan tydligt skall redovisas vilken typ av massor som är aktuella; jord, betong, G-jord etc. 15. ML framförde önskemål om att det i ansökan tydligt skall redovisas hur uppsatta mottagningskriterier skall definieras, som medelvärde, maxvärde etc. 16. ML framförde önskemål om att det i ansökan skall redovisas verksamhetens påverkan på människors hälsa och miljön, inkluderat grundvatten, ytvatten och mark. 17. ML framförde önskemål om att det i ansökan skall redovisas påverkan på MKN. 18. ML framförde önskemål om att det i ansökan skall definieras ett eller flera nollalternativ; ingen åtgärd, byggnation med krossprodukter etc. 19. ML framförde att länsstyrelsen anser att verksamheten kräver Natura 2000 tillstånd. 20. ML överlämnar Naturvårdsenhetens skriftliga synpunkter inför samrådet (bilaga 2). 21. ML framförde önskemål om att det i ansökan skall förtydligas att verksamheten anpassats efter geotekniken, samt hur. 22. ML framförde önskemål om att det i ansökan skall redovisas vilka skyddsåtgärder som kan/kommer att vidtas för att förhindra grumling. ENRECON AB Sida 2 av 3 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

222 23. ML framförde önskemål om att det i ansökan skall redovisas påverkan både under anläggningsskede och efter det att åtgärden är klar. 24. ML meddelade att korrekt e-postadress till länsstyresel, till vilken bland annat samrådsredovisningen skall ställas, är vastragotaland@lansstyrelsen.se. 25. ML meddelande att ansökan skall inkomma i fem exemplar samt digitalt. Lerjedalen GK Bilagor: Bilaga 1. Presentation från mötet. Bilaga 2. Naturvårdsenhetens synpunkter inför samrådet. ENRECON AB Göteborg Niklas Ander ENRECON AB Sida 3 av 3 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

223 2

224 3 4

225 5 6

226 7 8

227 9 10

228 11 12

229 13 14

230 15 16

231 17 18

232 19 20

233 21 22

234 23

235

236

237 Lerjedalen GK Samrådsunderlag, Markarbeten, Lerjedalen GK Underlag för myndighetssamråd 1. Bakgrund Lerjedalens golfklubb (klubben) har för avsikt att genomföra omfattande markarbeten inom sin golfbana i Gunnilse. Syftet är att förbättra spelupplevelsen, att tekniskt förbättra delar av banan och att förbättra säkerheten för fordon på Gråbovägen samt cyklister och fotgängare på den cykelbana som genomskär golfbanan. Golfbanan är delvis byggd i en fd. lertäkt. Detta gör att drivingrangen lutar från utslagsplatsen istället för mot, vilket vore det speltekniskt bästa och också mest frekvent förekommande. De sydliga delarna av golfbanan är också utsatta för ett relativt omfattande buller och i övrigt störande intryck från Gråbovägen vilket stör spelupplevelser. Genom golfbanan skär en cykelbana (byggd på en fd. banvall). På ett flertal platser riskerar bollar att slås ut över cykelbanan. Övriga banan är relativt platt. För att förbättra drivingrangen har klubben för avsikt att höja marknivån så att denna lutar mot utslagsplatsen istället för från densamma. För att minska buller, insyn och intryck från Gråbovägen har klubben för avsikt att uppföra vallar mot denna. Samma vallar fungerar också som ett skydd för golfbollar som annars riskerar att slås ut mot vägen. Klubben har vidare för avsikt att uppföra ett antal mindre vallar längs med utsatta delar av cykelbanan. När arbeten ändå sker på området kommer även viss terrängmodulering att utföras för att skapa en mer levande och intressant spelupplevelse. Mätt i volym är denna terrängmodulering dock relativt ringa i förhållande till övriga åtgärder. För att utföra åtgärderna har klubben för avsikt att samarbeta med Haga Mölndal Lastbilcentral (HML). Syftet med samarbetet är att få tillgång till överskottsmassor, vilket är en förutsättning för att projektet skall kunna genomföras. Då överskottsmassor är planerade att användas för åtgärden innebär markarbetena användande av avfall för anläggningsändamål. Då volymerna är relativt stora är verksamheten att betrakta som mer än ringa risk, vilket gör den tillståndspliktig. ENRECON AB har på uppdrag av klubben/hml tagit fram föreliggande samrådsunderlag för myndighetssamråd. ENRECON AB Sida 1 av 6 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

238 Lerjedalen GK Administrativa uppgifter Sökanden Sökandens namn LERJEDALENS GOLFKLUBB Organisationsnummer Adress Lerjedalen GK Kroksjövägen Gunnilse Kontaktperson Johan Nåhdin Telefon E-post johan@lerjedalen.se Fastighetsbeteckning Angered 3:11, Angered 3:13, Angered 3:15, Angered S:72*, Angered 4:34, Rågården 19:1, Bingared 3:1, Bingared 1:16, Bingared 1:9, Knipared 1:2 Fastighetsägare *Delägande fastigheter Angered 2:41 och Angered 7:59. Göteborgs stad (samtliga) Konsult Bolag ENRECON AB Kontaktperson Niklas Ander Telefon E-post Niklas.ander@enrecon.se Verksamhetskoder mm. Verksamhetskod B Per automatik betydande miljöpåverkan Nej Sevesoanläggning Nej IED-anläggning Nej ENRECON AB Sida 2 av 6 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

239 Lerjedalen GK Lokalisering Golfbanan är lokaliserad strax efter Gunnilse norr om väg 190 (Gråbovägen) mot Gråbo. Se Figur 1. Golfbanan ligger i sin helhet i Göteborgs stad. Golfbanan har funnits på platsen sedan runt 25 år tillbaka. Planerade verksamhet avser åtgärder inom golfbanan varför en alternativ lokalisering svårligen kan anges. Figur 1. Lerjedalens GK. Karta 2016 Google. 4. Planförhållanden Golfbanan ligger inom område detaljplanelagt för golfbana. Området är i översiktsplanen utpekat som rekreationsområde, exemplifierat med golf. Detaljplanen detaljreglerar inte marknivåer eller likande. Planerad verksamhet ligger i linje med detalj- och översiktsplaner. ENRECON AB Sida 3 av 6 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

240 Lerjedalen GK Platsen Situationsplaner, inklusive mer översiktliga planer på ortofoto, bifogas. Området i sig omfattas inte av några skyddsintressen, men norr om området, längs med Lärjeåns dalgång, finns ett större riksintresse för naturvården. Strax nedströms längs Lärjeån finns även ett Natura 200-område (Habitatsdirektivet). Se Figur 2. En naturvärdesinventering har genomförts av Naturcentrum av de dammarna och intilliggande markområden som finns inom området. Det är i ett antal fall bekräftat att dammarna innehåller groddjur och salamandrar. I övriga fall kan dammarna innehålla groddjur och salamandrar. Inga arbeten kommer att utföras i dammarna. De arbeten som kommer att utföras i dammarnas närhet kommer att anpassas så att dessa stör groddjur och salamandrar i så liten utsträckning som möjligt. Detta innebär bland annat att vissa mindre förändringar kan komma att göras av utformningen i förhållande till hur den presenteras idag. Det kommer även att vidtas vissa åtgärder under entreprenadtiden, bland annat för att minska näringsläckage och grumlig. Överlag kan platsen sammanfattas med att området i sig inte bedöms som särskilt skyddsvärt, undantaget vissa dammar, medan den intilliggande Lärjeån och dess omgivning bedöms som mycket skyddsvärda. Figur 2. Utdrag ur Länsstyrelsen Västra Götaland, Infokartan. Diagonalt i blått avser strandskydd, grönkryssat med blåprickig ram avser Natura 2000 (Habitatsdirektivet) och grönrandigt med grönprickig ram avser riksintresse för Naturvård. ENRECON AB Sida 4 av 6 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

241 Lerjedalen GK Två bostadsfastigheter finns i direkt anslutning till golfbanan. Bostäderna är belägen knappt respektive strax över 100 meter från närmaste plats markarbeten är planerade. De arbeten som är planerade så pass nära bostäder är också relativt små. Sammantaget bedöms arbetstiden för de närmaste arbetena att vara på sin höjd enstaka veckor. Det är i dagsläget inte känt om aktuella grannar har enskilda vattentäkter. Att så är fallet är dock troligt. 6. Verksamhetens utformning och omfattning Planerade markarbeten redovisas i kartbilagorna. Samtliga markarbeten kommer att anpassas efter terrängen för att skapa mjuka och naturliga former. Sektionerna, som bygger på raka linjer, är därmed att betrakta som indikativa och är mer ett underlag för att kunna göra massbalanser än faktisk slutlig utformning. Den sammanlagda volymen massor som kommer att tillföras området är beräknad till mellan och kubikmeter. Som utgångspunkt är massor som inte kommer att påverka möjligheterna till framtida markanvändning planerade att användas. I detta fall bedöms det motsvara en föroreningsnivå ungefär i nivå med Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning. Nivån är i dagsläget dock indikativ då beräkningar ännu inte utförts. Beräkningar kommer också att göras för att utreda risken med exempelvis klorider/salter. Verksamheten är planerad att bedrivas etappvis under perioden sen höst till tidig vår för att inte krocka med golfsäsongen. Planerad verksamhet består i en mängd etapper (i dagsläget 34 deletapper) av vilka en eller flera är planerade att anläggas per säsong. Bedömningen är dock att eftersom det är ett sammanhängande projekt skall verksamheten prövas som en helhet och inte varje etapp var för sig. Den enskilda etappen gör i vissa fall heller inte tillräcklig nytta för att ensamt motivera att ett projekt startas upp, däremot ger den sammanvägda helheten en mycket stor förbättring för banan. Genom att arbeta etappvis kan också påverkan på banan under golfsäsongen minimeras. Genom att arbeten endast kommer att bedrivas under en begränsad del av året kommer projektet att löpa under lång tid. Projektet kommer att vara slutfört inom 10 år från det att det inleds. Nyttan med markarbetena kommer att infinna sig succesivt och vidtagna åtgärder kommer att kunna tas i bruk efterhand. 7. Miljöpåverkan Som utgångspunkt skall tillförda massor inte innebära någon betydande ökad miljöpåverkan i förhållande till om exempelvis bergprodukter skulle använts för samma ändamål. Miljöpåverkan i projektet är framförallt förenat med de större markarbeten samt transporter som uppkommer i samband med detta. ENRECON AB Sida 5 av 6 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

242 Lerjedalen GK Påverkan på människors hälsa och miljön med utgångspunkt i föroreningsnivå kommer att beräknas. Denna påverkan skall vara liten. Transporter kommer att vara en av de dominerande miljöaspekterna vilken noggrant kommer att belysas i MKB:n. I övrigt kommer planerad verksamhet att ha den normala miljöpåverkan i form av energiförbrukning, utsläpp till luft från anläggningsmaskiner, buller, damm etc. som vid normala anläggningsarbeten. Samtliga av dessa aspekter kommer att belysas i MKB:n. 8. Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll Miljökonsekvensbeskrivningen kommer till största delen att utgå från projektets totala miljöpåverkan i motsats till att utgå från påverkan jämfört med ett nollalternativ att exempelvis krossmaterial används. Nollalternativet kommer istället att sättas till att ingen åtgärd vidtas. Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll kommer att utgå från exemplet i bilaga 1 till Länsstyrelsens informationsskrift Att söka tillstånd till miljöfarlig verksamhet. Stort fokus kommer att läggas på effekter på Lärjeån och de skyddsvärda områden som finns intill denna, naturvärden inom golfbanan och transporter. Stort fokus kommer även ligga på att beskriva hur kontroll av inkommande massor sker. För Lerjedalen GK ENRECON AB Göteborg Niklas Ander ENRECON AB Sida 6 av 6 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

243

244

245

246

247

248

249

250

251

252

253

254

255

256 Lerjedalen GK Minnesanteckningar Markarbeten, Lerjedalen GK, Samrådsmöte, allmänhet Närvarande: Johan Nåhdin, Lerjedalen GK (JN) Niklas Ander, ENRECON AB (NA) Markus Fredriksson, HML (MF) Samt allmänhet enl. deltagarlista, bilaga NA hälsar välkomna och presenterar en preliminär dagordning för mötet (se bild 2, bilaga 1). 2. JN, NA och MF presenterar kort sig själva och sina arbetsgivare. 3. JN presenterar kort Lerjedalen GK. 4. NA redovisar vad ett samråd är för någonting, bakgrund till projektet, syfte, planerade markarbeten, miljöpåverkan samt informerar om den fortsatta tillståndsprocessen och hur man kan inkomma med synpunkter. Se vidare presentation, bilaga Vägfrågan, vad framförallt kommunen tidigare uppgett kring avfarten från Gråbovägen mot Knipared, samt Trafikverkets planer för GC-bana längs med Gråbovägen från avfarten mot Knipared och österut framfördes. NA har fått beskedet från Trafikverket att inga konkreta planer i dagsläget finns för Gråbovägen i anslutning till golfbanan. Detta kommer att dubbelkollas inför ansökan. 6. Önskemål framfördes att man i ansökan skall redogöra för orsaken till åtgärderna, vem som kontaktat vem samt om några offentliga aktörer finns med och utövat påtryckningar, tagit några initiativ eller liknande. 7. Transportfrågan tags upp som en viktig aspekt. Bärighet på tillfartsvägar etc. Sökanden kommer att redogöra utförligt för detta i MKB:n. 8. Frågan om vallarna längs golfbanan kan öka buller hos kringboende togs upp. NA gör bedömningen att så inte kommer att ske om de görs med en lutning om maximalt 1:2 och är ordentligt beväxta. Vallarna kommer också att ligga relativt långt från närboende. ENRECON AB Sida 1 av 2 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

257 9. Brukshundsklubben har haft tankar på att borra brunn, kommer detta påverkas av markarbetena? NA svarar nej. Vi kommer att utgå från grundvattenskyddet hos brukshundskubben i ansökan. Lerjedalen GK Ett flertal frågor och farhågor framfördes rörande de geotekniska förhållandena. Det påtalades att ett större skred nyligen skett strax norr om golfbanan. NA meddelar att geotekniska utredningar har skett och att verksamheten är planerat och projekterad i nära dialog med geotekniker. 11. Frågan om miljökontroll och vikten av att säkerställa att massorna inte är förorenade framfördes. 12. NA sammanfattade mötet och de viktigaste aspekterna som framkommit. Mötet fyllde i och följande frågor bedömdes sammanfattningsvis som mest centrala: - Transportfrågan - Infartsvägar - Dricksvattenbrunn - Geoteknik - Miljökontroll 13. Vättlefjälls vägsamfällighet kommer att kontakta NA med utsedd kontaktperson som sökanden kan föra en dialog kring Kroksjövägen med. NA kommer att meddela vägsamfälligheten när det är dags att yttra sig i sak över ansökan om de missar kungörelsen. Bilagor: Bilaga 1. Deltagarlista. Bilaga 2.Presentation från mötet. ENRECON AB Göteborg Niklas Ander ENRECON AB Sida 2 av 2 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

258

259 2

260 3 4

261 5 6

262 7 8

263 9 10

264 11 12

265 13 14

266 15 16

267 17 18

268 19 20

269

270 Lerjedalen GK Samrådsunderlag, Markarbeten, Lerjedalen GK Underlag för samråd med allmänheten 1. Bakgrund Lerjedalens golfklubb (klubben) har för avsikt att genomföra omfattande markarbeten inom sin golfbana i Gunnilse. Syftet är att förbättra spelupplevelsen, att tekniskt förbättra delar av banan och att förbättra säkerheten för fordon på Gråbovägen samt cyklister och fotgängare på den cykelbana som genomskär golfbanan. För att utföra åtgärderna har klubben för avsikt att samarbeta med Haga Mölndal Lastbilcentral (HML). Syftet med samarbetet är att få tillgång till överskottsmassor från olika projekt i regionen, vilket är en förutsättning för att projektet skall kunna genomföras. Då överskottsmassor är planerade att användas för åtgärden, och överskottsmassor alltid betraktas som avfall, innebär markarbetena användande av avfall för anläggningsändamål. De överskottsmassor som kommer att användas utgörs av jord och lera. Åtgärden är tillståndspliktig enligt Miljöbalken, dvs. den kräver tillstånd för länsstyrelsen. ENRECON AB har anlitats för att hjälpa klubben/hml med tillståndsansökan. 2. Planerade åtgärder Golfbanan är lokaliserad strax efter Gunnilse norr om väg 190 (Gråbovägen) mot Gråbo. Golfbanan har funnits på platsen sedan runt 25 år tillbaka. Planerade verksamhet avser åtgärder inom golfbanan varför en alternativ lokalisering svårligen kan anges. Åtgärden består i att under en längre period, upp till tio år, etappvis bygga om större delen av golfbanan. Arbeten kommer att ske under perioden sen höst till tidig vår för att minimera påverkan på golfbanan under dess aktiva säsong. Då arbetena kommer att utföras etappvis kommer de vara av mindre art och spridas över tid. Etapperna kommer att avslutas efterhand. De olika ombyggnationerna består i höjning av drivingrange, byggnation av vallar mot Gråbovägen, byggnation av vallar vid delar av cykelbanan som skär genom området samt terrängmodulering i form av kullar inom ett flertal platta delar av golfbanan. Planerade åtgärder kommer sammantaget att innebära en betydande mängd tunga transporter till området. Då verksamheten är planerad att ske under lång tid kommer transporterna dock att vara av mindre intensiv karaktär. Stort fokus kommer att läggas på att arbetena i så liten omfattning som möjligt påverkar groddjur och salamandrar som förekommer i dammarna på golfbanan. Stort fokus kommer också att läggas på skydd av Lärjeån samt kontroll av inkommande massor för att säkerställa att dessa inte är förorenade. ENRECON AB Sida 1 av 2 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

271 Lerjedalen GK Miljöprövningen Den verksamhet som vi planerar är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Prövningen omfattar en rad moment som syftar till att ge berörda parter möjlighet att påverka kommande beslut. Denna information är ett led i samrådsprocessen. Det ska genomföras innan ansökan upprättas och ges in till Miljöprövningsdelegationen. Sökanden ska lämna upplysningar till de berörda så att de ges möjlighet att fråga och lämna synpunkter. Den här informationen är avsedd att tillgodose upplysningsskyldigheten. Mer information finns också på under fliken projekt. 4. Samrådsmöte/kontaktuppgifter Vi kommer att ha ett samrådsmöte för intresserade kl den i klubbhuset på Lerjedalen GK, Kroksjövägen 1, för att ge ytterligare information och tillfälle att framföra synpunkter, förslag och invändningar. Det är också möjligt att lämna allmänna upplysningar om sådant som vi bör känna till i vår fortsatta planering. Har Du inte möjlighet att närvara vid mötet så kan Du få ytterligare information från Niklas Ander på telefon Vill du framföra skriftliga synpunkter, förslag eller invändningar kan dessa sändas till ENRECON AB, Hulda Mellgrens gata 1 B, Västra Frölunda. Synpunkter, förslag eller invändningar ska vara oss tillhanda senast den Information om processen För Dig som är berörd av verksamheten är det viktigt att känna till hur tillståndsprövningen enligt MB går till i fortsättningen. Här ges en kortfattad resumé. För utförligare information kontakta Länsstyrelsen (alt. se sök på rapporten Att söka tillstånd). Det är den fristående enheten Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen som bereder ärendet då ansökan kommer in. Efter att samråd genomförts upprättar sökanden en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som tillsammans med ansökan lämnas in till Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen. Vid behov åläggs sökanden att komplettera ansökan. Ansökan kungörs i ortspressen och allmänheten ges tillfälle att yttra sig till Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen. Om Du har synpunkter är det viktigt att Du skriftligen skickar in dina synpunkter i detta skede. Det räcker inte med att Du har lämnat synpunkter till sökanden i samrådsskedet! Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen begär också in yttranden från kommunens miljönämnd, Länsstyrelsens miljöskyddsavdelning m fl. Inkomna yttranden granskas och sökanden ges möjlighet att bemöta dem. Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen fattar beslut. Detta kungörs i ortspressen. Om tillstånd ges kan beslutet överklagas av grannar och andra berörda. Överklagande avgörs av Mark- och Miljödomstolen ENRECON AB Sida 2 av 2 Hulda Mellgrens gata 1B Org. nr: Tel Västra Frölunda info@enrecon.se

272

273

274

275

276

277

278

279

280

281

282

283 Trafikverkets synpunkter - Samråd enligt miljöbalken gällande användande av avfall för anläggningsändamål, Lerjedalen GK i Gunnilse Ärende Synpunkter

284 Med vänlig hälsning Josefin Axelsson Samhällsplanerare Direkt: Trafikverket Göteborg Besöksadress: Kruthusgatan 17 Telefon:

285

286

287

288

289

290

291

292 Stadsdelsnämnden Utdrag ur protokoll 3/2016 Sammanträdesdatum Diarienummer N /16 Yttrande - Samråd avseende omfattande markarbeten vid Lerjedalens GK Enrecon AB har utarbetat ett samrådsunderlag avseende omfattande markarbeten vid Lerjedalens golfklubb som de önskar synpunkter på. Vid samråd med Länsstyrelsen Västra Götaland och Miljöförvaltningen i Göteborg framfördes att Stadsdelsnämnd Angered bör inkluderas i samrådskretsen. Stadsdelsförvaltningen har den 25 februari 2016 upprättat ett tjänsteutlåtande med förslaget att inte ta ställning till de föreslagna åtgärderna då antalet tunga transporter som åtgärden kommer att medföra inte är redovisade. Länsstyrelsen bör inte ge tillstånd för åtgärder som ökar antalet tunga transporter i Angered innan en samlad kunskap finns om den totala miljöbelastningen som Västsvenska paketet och andra projekt kommer medföra för Angereds del. Elisabeth Linde (S) yrkar på Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets vägnar bifall till tjänsteförslaget. Börje Olsson (M) yrkar på Moderaternas och Liberalernas vägnar bifall till tjänsteförslaget. Beslut Stadsdelsnämnd Angered kan inte ta ställning till de föreslagna åtgärderna då antalet tunga transporter som åtgärden kommer att medföra inte är redovisade. Länsstyrelsen bör inte ge tillstånd för åtgärder som ökar antalet tunga transporter i Angered innan en samlad kunskap finns om den totala miljöbelastningen som Västsvenska paketet och andra projekt kommer medföra för Angereds del. Stadsdelsnämnden översänder upprättat tjänsteutlåtande till Enrecon AB som eget yttrande. En kopia av tjänsteutlåtandet skickas till Länsstyrelsen, Göteborgs stad (stadsledningskontoret, fastighetskontoret, trafikkontoret, miljöförvaltningen), Trafikverket och Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Stadsdelsnämnden förklarar paragrafen omedelbart justerad. Vid protokollet Sofi Tillberg Ordförande Ali Moeeni (S) Justerare Katarina Flisak (M) Protokollsutdragets riktighet intygas av 1(1)

293 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer N /16 Utvecklingsavdelningen Wenche Lerme Telefon E-post: Yttrande - samråd avseende omfattande markarbeten vid Lerjedalens GK Ärendet Enrecon AB har utarbetat ett samrådsunderlag avseende omfattande markarbeten vid Lerjedalens golfklubb som de önskar synpunkter på. Vid samråd med Länsstyrelsen Västra Götaland och Miljöförvaltningen i Göteborg framfördes att Stadsdelsnämnd Angered bör inkluderas i samrådskretsen. Förslag till beslut Stadsdelsnämnd Angered kan inte ta ställning till de föreslagna åtgärderna då antalet tunga transporter som åtgärden kommer att medföra inte är redovisade. Länsstyrelsen bör inte ge tillstånd för åtgärder som ökar antalet tunga transporter i Angered innan en samlad kunskap finns om den totala miljöbelastningen som Västsvenska paketet och andra projekt kommer medföra för Angereds del. Stadsdelsnämnden översänder upprättat tjänsteutlåtande till Enrecon AB som eget yttrande. En kopia av tjänsteutlåtandet skickas till Länsstyrelsen, Göteborgs stad (stadsledningskontoret, fastighetskontoret, trafikkontoret, miljöförvaltningen), Trafikverket och Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Stadsdelsnämnden förklarar paragrafen omedelbart justerad. Bakgrund Markarbetena består i att under en period av upp till 10 år etappvis bygga om en större del av Lerjedalens golfbana. Åtgärderna omfattar en höjning av golfbanans drivingrange, anläggande av vallar utmed Gråbovägen, en cykelbana samt terrängmoduleringar i form av kullar för att förbättra spelupplevelsen på banan. För arbetena kommer överskottsmassor från regionen att användas. Överskottsmassor klassas som avfall och eftersom volymen av massor är relativt stor, är åtgärden tillståndspliktig enligt Miljöbalken. Arbeten kommer att ske under perioden sen höst till tidig vår för att minimera påverkan på golfbanan under dess aktiva säsong. 1(3)

294 Enrecon anför i samrådshandlingen att de planerade åtgärderna sammantaget kommer att innebära en betydande mängd tunga transporter till området, men att i och med att verksamheten är planerad att ske under lång tid kommer transporterna dock att vara av mindre intensiv karaktär. Konsekvenser ur ett hållbarhetsperspektiv De föreslagna åtgärderna kommer innebära en ökning av tung trafik genom tättbebyggda områden i Angered vilket periodvis kommer att påverka de som bor i stadsdelen. Redan idag är stadsdelen belastad av transporter med tunga fordon. Tunga lastbilstransporter medför olägenheter i form av buller, ökad klimatpåverkan och hälsofarliga utsläpp samt förstärker vägars barriäreffekter som redan i dag är stora i Angered. Den föreslagna åtgärden måste bedömas utifrån den situation som råder samt utifrån att flera intressenter ansökt om tillstånd för verksamheter som innebär en ökning av tung trafik i Angered. Sammantaget kan det medföra betydande olägenheter för boende i Angered och för stadsutvecklingen. I underlaget anges inte om de fordon som avses användas kommer vara miljöklassade, eller vilka andra åtgärder som kommer att göras så att störningar minimeras. Barnperspektivet Barnperspektivet tas inte upp i samrådsunderlaget. Tunga transporter kommer dock ha betydelse för trafiksäkerheten för barn i de områden transporter sker. Särskilt som transporter kommer ske i områden där barn rör sig till och från skola. Förvaltningens överväganden Förvaltningen kan inte ta ställning till de föreslagna omfattande markarbetena då omfattningen av tunga lastbilstransporter genom Angered som verksamheten kommer generera inte är redovisade i antal och frekvens. En ökad belastning av tunga transporter genom Angered kommer medföra olägenheter. I Angered saknas goda kopplingar mellan och inom bostadsområden, där bland annat vägar med tung trafik idag utgör barriärer. Det råder stor bostadsbrist i Göteborg och idag står stadsdelen inför stadsutveckling och en stor bostadsutbyggnad där målet är att, i enlighet med prioriterat mål i Göteborgs Stads budget, med ny bostadsbebyggelse bygga bort barriärer och skapa sammanhängande bebyggelsestruktur och stråk i Angered. Den tunga trafik som idag belastar Angered kan därför inte öka, den behöver istället minska. Stadsdelsförvaltningen har förståelse för att sökande vill utveckla golfbanan och att överskottsmassor från Västsvenska paketet och ny bostadsbebyggelse ska tas om hand. Omhändertagande av massor från Västsvenska paketet och andra projekt är en regional fråga. Länsstyrelsen bör inte ge tillstånd för åtgärder som ökar antalet tunga transporter i Angered innan en samlad kunskap finns om den totala miljöbelastningen som Västsvenska paketet och andra projekt kommer medföra för Angereds del. En kopia av Tjänsteutlåtandet skickas till Länsstyrelsen, Göteborgs stad - stadsledningskontoret, fastighetskontoret, trafikkontoret och miljöförvaltningen, samt till Trafikverket och GR, Göteborgsregionens kommunalförbund. Göteborgs Stad Angered, tjänsteutlåtande 2(3)

295 Samverkan Information i Förvaltningsövergripande Samverkansgrupp den 23 mars Stadsdelsförvaltningen Angered Marianne Olsson Stadsdelsdirektör Babbs Edberg Utvecklingschef Bilaga: Samrådsunderlag, Markarbeten, Lerjedalen GK Göteborgs Stad Angered, tjänsteutlåtande 3(3)

296

297 BESLUT Diarienummer Sida (4) Miljöskyddsavdelningen Marika Lundmark Lerjedalen GK Ej betydande miljöpåverkan från planerade markarbeten med användning av avfall för anläggningsändamål vid Lerjedalens Golfklubb i Göteborg kommun Beslut Länsstyrelsen beslutar att Lerjedalens GK:s planerade verksamhet på fastigheten Angered 3:11 m.fl i Göteborg kommun inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Detta innebär att ansökan om tillstånd med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) kan lämnas till Miljöprövningsdelegationen utan att utökat samrådsförfarande har genomförts. Redogörelse för ärendet Lerjedalens GK avser att ansöka om tillstånd för omfattande markarbeten genom återanvändning av schaktmassor med syfte att förbättra spelupplevelsen, att tekniskt förbättra delar av banan och att förbättra säkerheten för fordon på Gråbovägen samt cyklister och fotgängare på den cykelbana som genomskär golfbanan. Samråd 6 kap 4 MB har genomförts med Länsstyrelsen och tillsynsmyndigheten (Miljöförvaltningen i Göteborg) genom ett möte på golfklubben den 10 februari Samråd har även skett med Kretslopp och Vatten, Trafikverket, SDN Angered, den lokala naturskyddsföreningen, Göta älvs vattenvårdsförbund samt Idrottsoch föreningsförvaltningen. Samråd har även skett med enskilda som kan antas bli särskilt berörda, dels via direktutskick till närboende inkl. två förskolor och ett gruppboende, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Vättlefjälls samfällighetsförening, dels genom ett samrådsmöte den 16 februari 2016, dels via annonsering i GP. En samrådsredogörelse kom in till Länsstyrelsen den 4 mars I samrådet har verksamhetsutövaren gett tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda möjlighet att yttra sig. Tillsynsmyndigheten har haft möjlighet att yttra sig om verksamheten kan medföra betydande miljöpåverkan eller ej men överlåtit den bedömningen till Länsstyrelsen. Skälen för länsstyrelsens beslut Enligt 6 kap 5 MB ska Länsstyrelsen verka för att miljökonsekvensbeskrivningen får den inriktning och omfattning som behövs för tillståndsprövningen, samt lämna beslut i fråga om bedömning av betydande miljöpåverkan för en planerad verksamhet. Postadress: Göteborg Telefon/Fax: (vxl) (fax) Webb: E-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se