MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Transkript

1 JORDBRUKSVERKET Ex-anteutvärdering LBP UPPDRAGSNUMMER MILJÖBEDÖMNING AV LANDSBYGDSPROGRAMMET FÖR PROGRAMPERIODEN SWECO SIGRID HEDIN

2 Förord Sedan 1995 har Sverige som medlem i Europeiska Unionen arbetat med EU:s strukturfonder. Den programomgång som nu förbereds omfattar åren Fokus för alla strukturfondens nya program är investeringar i tillväxt och sysselsättning. Varje program inom strukturfonden ska miljöbedömas. Det är ett krav både enligt EU:s direktiv och enligt svensk lagstiftning. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i programmet så att en hållbar utveckling främjas. Miljöbedömningsprocessen dokumenteras i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Detta dokument och dess bilagor utgör MKB:n för miljöbedömningen av det svenska landsbygdsprogrammet för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling för programperioden Förslaget till program samt MKB:n ska sändas till regeringen för vidare beredning och ställningstagande till programförslaget. Det slutliga förslaget och tillhörande slutlig MKB inges till EU-kommissionen för granskning och beslut om fördelning av medel. Sweco har av Jordbruksverket fått i uppdrag att genomföra dels en förhandsutvärdering av programförslaget (ex-ante) och dels att bistå i miljöbedömningen av programmet. Miljöbedömningen har därmed genomförts i nära dialog med Swecos ex-ante-team. Miljöbedömningen har fokuserat på konsekvenser för hälsa och miljö. Det är således inte en generell analys av programförslaget. Kontakperson för programarbetet för landsbygdsprogrammet har varit Lena Lind och Eva Henriks. Kontaktpersoner hos uppdragsgivaren Jordbruksverket har varit Jörgen Fransson och Jonas Fjertorp. Ansvarig hos Sweco för uppdraget som helhet samt ledare för Ex-ante teamet har varit Sigrid Hedin. Ledare för arbetet med miljöbedömningen och framtagande av denna MKB har varit Lova André Nilsson, med hjälp av en rad specialister inom Sweco: Christina Odén, Geert Schaap, Göran Lundberg, Carolina Sahlén och Emma Lindqvist. Christer Yrjas från Hushållningssällskapet och Gunnar Lindberg från Nordregio har bistått i processen med fakta och granskning. Stockholm, 14 april 2015 Sweco Gjörwellsgatan 22 Box SE Stockholm, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Lova André Nilsson Miljökonsult / Projektledare Miljöutredning och Tillstånd Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) lova.andre.nilsson@sweco.se

3 Icke teknisk sammanfattning Detta är miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) för förslaget till nytt landsbygdsprogram för Sverige, MKB-rapporten beskriver den process (miljöbedömning) som pågått samtidigt som programmet har skrivits, för att integrera miljöaspekter i programmet och främja hållbar utveckling. Varje program inom strukturfonden ska miljöbedömas. Det är ett krav både enligt EU:s direktiv och enligt svensk lagstiftning. Metod för bedömningen och struktur på rapporteringen (MKB:en) regleras i EU-direktiv (2001/42/EC) som i Sverige implementerats genom Miljöbalken och MKB-förordningen (1998:905). EU-kommissionen har bestämt att alla strukturfondsprogram för perioden ska bidra till Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. Strategin har tre prioriteringar: Smart tillväxt - utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation, Hållbar tillväxt - främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi, samt Inkluderande tillväxt (tillväxt för alla) - stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning. Processen, allmänhetens insyn och tillgång till information När programmet tagits fram har programskrivarna bjudit in flera hundra olika aktörer att tycka till. Framför allt har man kontaktat offentliga myndigheter som kommuner, länsstyrelser, landsting och statliga verk, liksom intresseorganisationer och forskningsoch utbildningsinstitut. Information har också gjorts tillgänglig på exv. Jordbruksverkets hemsida. Den breda allmänhetens möjlighet till påverkan på programmets utformning har dock varit begränsad. Istället har allmänheten fått representeras av olika myndigheter och intresseorganisationer. Programmet har tagits fram inom de ramar som anges av EU-kommissionen och Generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling (Directorate-General for Agriculture and Rural Development). Om programmet Förslaget till nytt Landsbygdsprogram innebär i korthet att programmet fokuserar på prioritering 4 Återställa, bevara och främja ekosystem som är beroende av jord- och skogsbruket. Denna prioritering föreslås få cirka två tredjedelar av programmets totala budget. Prioritering 6 Främja social inkludering, fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling i landsbygdsområden får cirka 20 procent och prioritering 2 Öka konkurrenskraften inom jordbruket får cirka åtta procent av den totala budgeten. Återstående knappa tio procent av den totala budgeten föreslås användas inom prioritering 3 Främja organisationen av livsmedelskedjan och riskhantering inom jordbruket (cirka 5 procent), Technical Assistance (cirka 4 procent) och prioritering 5 Främja resurseffektivitet och stödja övergång till klimattålig ekonomi (cirka 2 procent). Prioritering 1 Kunskapsöverföring och innovation föreslås vävas in i övriga prioriteringar.

4 Miljöbedömning av programmet Bedömningen är att den stora satsningen för att främja resurseffektivitet och stödja övergång till klimattålig ekonomi kommer ha betydande positiva konsekvenser för flera miljöaspekter: biologisk mångfald, mark- och vattenkvalitet, bevarat odlingslandskap och betesmarker, möjlighet för turism, minskade volymer oljebaserade eller andra giftiga ämnen i omlopp och därmed minskad risk för olyckor. Indirekt kan även människors hälsa främjas av detta. Vissa av programmets aktiviteter kan också bidra till att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser, vilket också kan bidra till positiv miljöpåverkan, t.ex. för de miljöaspekter som nämnts i stycket ovan. Direkta positiva effekter för människors hälsa kan uppstå genom att landsbygdsprogrammet bidrar till att göra det möjligt för människor att bo kvar eller flytta till landsbygd och uppleva hög livskvalitet med tillgång till arbete, utbildning och samhällsservice. Det finns även risk för negativ miljöpåverkan från programmet. Det är viktigt att utforma programmets aktiviteter så att inga grupper utesluts eller åsidosätts, eftersom detta kan ha negativ effekt på möjligheterna till social integration eller migration mellan stad och landsbygd. Beroende på hur de slutliga åtgärderna faktiskt utformas kan även andra oönskade negativa effekter uppstå. De bedöms dock som mindre sannolika och mindre betydande. För att minimera risken för negativa konsekvenser av programmet är uppföljning och utvärdering av programmets miljöpåverkan viktigt. Förslag till åtgärder Sweco menar att den plan för uppföljning och utvärdering som presenteras i programslaget inte är tillräcklig för att man ska kunna få veta hur programmet påverkar miljön och hälsan. Det är därför angeläget att de åtgärder som Jordbruksverket åtagit sig kring kompletterande uppföljning och utvärdering av programmets konsekvenser för miljö och hälsa genomförs så som planerat. Jordbruksverkets intention att i denna fortsatta uppföljning knyta an till relevanta befintliga system för nationell uppföljning som görs både av Jordbruksverket och av andra myndigheter möjliggör viktiga jämförelser över tid. Den plan för uppföljning och utvärdering som Jordbruksverket tar fram bör även identifiera hur informationen från uppföljningen ska då dem som arbetar med att genomföra Landsbygdsprogrammet, så att programgenomförandet kan ändras om det är något som inte fungerar som det var tänkt. Sweco föreslår också att programmet ska tydligare främja åtgärder riktade mot klimatanpassning av svenskt jord- och skogsbruk, för att minska branschens sårbarhet för klimatförändringar. Slutsats Förslaget till Landsbygdsprogram bedöms medföra betydande positiv miljöpåverkan, men bedöms inte medföra betydande negativ miljöpåverkan. 4 (91)

5

6 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Framtagande av landsbygdsprogrammet för Strategisk miljöbedömning av programmet bedömning av behov Miljöbedömningens syfte och funktion Övergripande mål och strategier på miljöområdet EU:s strategi för hållbar utveckling Europa 2020-strategin EU:s samlade jordbrukspolitik, CAP Svenska mål och strategier 13 2 Förslaget till Svenskt Landsbygdsprogram Avgränsningar Geografisk avgränsning Tidsmässig avgränsning Nivå och omfattning av konsekvensbedömningen Val av aspekter och mål som beaktas i konsekvensbedömningen Begreppet landsbygd 19 4 Metod för miljöbedömningen Osäkerhet i bedömningen Metod för samlad- och jämförande bedömning 21 5 Beskrivning av programprocessen samt allmänhetens insyn och deltagande 22 6 Nulägesbeskrivning Allmänt Befolkning Folkhälsa Social integration, demografi och migration Resurser Materiella tillgångar Landskapet Biologisk mångfald och ekologisk infrastruktur Klimat- och miljöstatusfaktorer Klimatpåverkande utsläpp Vattenkvalitetspåverkande utsläpp - marina och limniska miljöer 35 7 Nollalternativ Definition av nollalternativet 36 6 (91)

7 7.2 Landsbygdsprogram Prognos till 2020 avseende de svenska miljömålen Framtida effekter av förändrat klimat Bedömning av konsekvenser av nollalternativet Vad händer med de övergripande målen med Landsbygdsprogrammet om inget nytt program antas? VIlka är miljökonsekvenserna av Nollalternativet? 41 8 Alternativ för bedömning Alternativ A Satsa på levande landsbygd I vilken mån kan Alternativ A bidra till att nå de övergripande målen med programmet? Vilka är miljökonsekvenserna av Alternativ A? Samlad bedömning av Alternativ A Alternativ B Att öka produktionen inom svenskt jord- och skogsbruk Hur kan Alternativ B bidra till programmets övergripande mål? Vilka är miljökonsekvenserna av Alternativ B? Samlad bedömning av Alternativ B Alternativ C - Landskap och Biologisk mångfald (bevarande kulturlandskap) Alternativ D Minskad klimatpåverkan 60 9 Bedömning av det föreslagna programmet Hur kan programmet bidra till de övergripande målen? Vilka är miljökonsekvenserna av programmet? Samlad bedömning Jämförelse med 0-alternativ och andra alternativ Uppföljning, utvärdering och korrigerande åtgärder Slutsatser och rekommendationer Samråd och process för programmets framtagande Programmets miljökonsekvenser Rekommendationer 74 Tekniska bilagor 75 1 Samrådsredogörelse för Avgränsningssamråd 75 2 Samrådsredogörelse för slutligt samråd 78 3 Landsbygdsprogrammets prioriteringar och fokusområden (Källa: ) 79 7 (91)

8 4 Bedömningsgrunder 80 Andra bilagor 87 5 Arbetsbeskrivning för konsulter 87 6 Referenser 89 8 (91)

9 1 Bakgrund Ekonomisk och social samt territoriell sammanhållning är sedan flera år tillbaka EU:s prioriterade mål. Genom att främja sammanhållningen gynnar unionen en harmonisk, balanserad och hållbar utveckling av de ekonomiska verksamheterna, skapar arbetstillfällen, bidrar till att miljön skyddas och till att minska ojämlikheten mellan kvinnor och män. Inom EU finns fortfarande stora sociala och ekonomiska skillnader mellan unionens regioner, vilket riskerar att skada sammanhållningen i unionen. För att fördela medel inom EU och förbättra sammanhållningen har kommissionen skapat olika finansieringsorgan: de fyra strukturfonderna och sammanhållningsfonden. Dessa fonder används för att medfinansiera regionala eller övergripande stödåtgärder i medlemsländerna. En av strukturfonderna är den Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU, eller Landsbygdsfonden) som ska bidra till utvecklingen och den strukturella anpassningen i landsbygdsområden som släpar efter i utvecklingen, genom att förbättra effektiviteten i strukturerna för produktion, bearbetning och saluföring av jordbruks- och skogsprodukter. Samtliga strukturfondsprogrammen ska bidra till Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. Strategin har tre prioriteringar: Smart tillväxt: kunskap och innovation Hållbar tillväxt: resurseffektivare, grönare, mer konkurrenskraftig Inkluderande tillväxt: hög sysselsättning, social sammanhållning, territoriell sammanhållning. 1.1 Framtagande av landsbygdsprogrammet för Landsbygdsprogrammet är ett verktyg för att nå målen för landsbygdspolitiken och består av stöd och ersättningar för att utveckla landsbygden1. Miljö och hållbar utveckling är också prioriterat i landsbygdsprogrammet. Stöden och ersättningarna finansieras gemensamt av Sverige och av EU:s landsbygdsfond. Processen att ta fram ett nytt svenskt landsbygdsprogram för perioden leds av Landsbygdsdepartementet tillsammans med Jordbruksverket och förslaget till nytt program ska enligt tidplan godkännas av regeringen i början av Därefter skickas ansökan till EU-kommissionen för godkännande. Kommissionen har sex månader på sig att godkänna landsbygdsprogrammet (91) m /tidsplanochpagaendearbete.4.e f24e2ca html

10 Jämfört med Landsbygdsprogrammet för perioden kommer programmet för att få en ny struktur. Förslaget till nytt program beskrivs närmare i kap Strategisk miljöbedömning av programmet bedömning av behov En strategisk miljöbedömning krävs för samtliga strukturfondsprogram enligt EU-direktivet 2001/42/EG. Regelverket är i Sverige implementerat via miljöbalken 6 kap 11 och tillhörande MKB-förordning 4-5. Alltså ska Landsbygdsprogrammet för programperioden miljöbedömas. 1.3 Miljöbedömningens syfte och funktion Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i programmet så att hållbar utveckling främjas. Processen ska omfatta samråd med olika myndigheter och allmänhet. Miljöbedömningen ska dokumenteras i en Miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Denna finns sedan med i underlaget för beslut om programmet. En MKB ska så långt relevant och rimligt identifiera, beskriva och bedöma den betydande miljöpåverkan som kan uppstå för t.ex. människors hälsa, biologisk mångfald, landskap, kultur, klimat och materiella tillgångar. Det gäller både negativa och positiva konsekvenser. Reglerna kring hur miljöbedömningen ska göras och vad MKB:n ska innehålla anges i de generella instruktionerna till EJFLU, vilka hänvisar till EU-direktiv 2001/42/EG. Direktivet har i Sverige implementerats via Miljöbalken och Förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Naturvårdsverkets Handbok med allmänna råd för miljöbedömning av planer och program (2001:9) utgör också ett viktigt underlag för genomförandet av föreliggande miljöbedömning. 1.4 Övergripande mål och strategier på miljöområdet Följande avsnitt avser att beskriva kontexten för landsbygdsprogrammet, och redogör för mål och strategier av betydelse för miljöbedömningen av programmet EU:s strategi för hållbar utveckling Europeiska rådet har antagit en strategi för hållbar utveckling för det utvidgade EU. Det övergripande syftet är att fastställa och utveckla åtgärder så att EU kan få till stånd en ständig förbättring av livskvaliteten både för nuvarande och kommande generationer. Medlet är att inrätta hållbara samhällen som kan förvalta och använda resurserna på ett effektivt sätt, samt utnyttja ekonomins ekologiska och sociala innovationspotential. Samtidigt ska välfärd, miljöskydd och social sammanhållning säkerställas. Strategin för hållbar utveckling och EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning, den så kallade Lissabonstrategin (se även Europa 2020-strategin nedan) var tänkta att komplettera varandra. 10 (91)

11 Strategin för hållbar utveckling anger sju huvudutmaningar och motsvarande målsättningar, operativa mål och insatser, vilka ska vägleda det framtida arbetet inom EU: Klimatförändringar och ren energi: Att begränsa klimatförändringarna och de kostnader och negativa följder som de medför för samhället och miljön. Hållbar transport: Se till att våra transportsystem motsvarar samhällets ekonomiska, sociala och miljömässiga behov samtidigt som deras oönskade verkningar på ekonomin, samhället och miljön minimeras. Hållbar produktion och konsumtion: Att främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Bevarande och förvaltning av naturresurser: Att förbättra förvaltningen av naturresurserna och undvika överexploatering av dessa, och därvid erkänna värdet av ekosystemtjänster. Folkhälsa: Att främja en god folkhälsa på lika villkor och förbättra skyddet mot hälsorisker. Social integration, demografi och invandring: Att skapa ett socialt integrerat samhälle med solidaritet mellan och inom generationerna samt att säkra och öka medborgarnas livskvalitet som en nödvändig förutsättning för individens varaktiga välbefinnande. Globala utmaningar när det gäller fattigdom och hållbar utveckling: Att aktivt främja hållbar utveckling i hela världen och se till att Europeiska unionens interna och externa politik är förenlig med en global hållbar utveckling och med unionens internationella åtaganden Europa 2020-strategin EU:s stats- och regeringschefer enades 2010 om utformningen av Europa 2020-strategin. Strategin ersätter den tidigare så kallade Lissabonstrategin och utgör därmed EU:s nya gemensamma ramverk för att skapa långsiktigt hållbar tillväxt och fler jobb i hela unionen. Europa 2020-strategin ska vägleda arbetet inom EU. Därmed ska även Landsbygdsprogrammet utformas på ett sådant sätt att det bidrar till, eller åtminstone inte motverkar, ambitionerna i Europa 2020-strategin. Strategin bygger på tre övergripande prioriteringar som ska förstärka varandra: Smart tillväxt; utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation. Hållbar tillväxt; främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi. Tillväxt för alla; stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning. EU:s medlemsstater har enats om övergripande riktlinjer och målsättningar som ligger till grund för genomförandet av Europa 2020-strategin i såväl medlemsstaterna som på EUnivå. 11 (91)

12 Genom reformer ska medlemsstaterna uppnå bland annat sunda offentliga finanser, ökat arbetskraftsdeltagande bland kvinnor och män, förbättrat företagsklimat, förbättrad utbildning och forskning samt ökad resurseffektivitet och minskade utsläpp av växthusgaser. En viktig del av strategin är de fem övergripande mål som slagits fast på EU-nivå och som ska ge en allmän bild av var EU bör befinna sig vid 2020: 75 procent av befolkningen i åldrarna ska ha ett arbete. 3 procent av EU:s BNP ska investeras i Forskning och utveckling. Energi- och klimatmålen 20/20/20 ska nås. Den andel ungdomar som slutar skolan i förtid ska vara under tio procent, och minst 40 procent av den yngre generationen ska ha avslutad högre utbildning. Antalet personer som hotas av fattigdom ska minska med 20 miljoner. Sverige har satt upp fem nationella mål med utgångspunkt i dessa mål. Dessa lyder: Att eftersträva en höjning av sysselsättningsgraden till väl över 80 procent för kvinnor och män i åldrarna till år Höjningen ska främst ske i grupper med en svag förankring på arbetsmarknaden, såsom unga och utrikes födda, och genom att motverka långa tider utan arbete. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män ska minska genom en ökning av kvinnors sysselsättningsgrad. Att öka den sociala delaktigheten genom att minska andelen som är utanför arbetskraften (utom heltidsstuderande), långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna till väl under 14 procent Att andelen 18 till 24-åringar som inte avslutat gymnasiestudier och som inte studerar ska vara mindre än tio procent 2020 och att andelen 30 till 34-åringar som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning ska uppgå till procent Att offentliga och privata investeringarna i FoU ska uppgå till ungefär fyra procent av BNP år På klimat- och energiområdet är Sveriges mål redan fastställda sedan tidigare. Sverige har åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser med 17 procent 2020 jämfört med Sveriges nationella klimatmål är att våra utsläpp bör vara 40 procent lägre 2020 än utsläppen Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter inom EU (EU-ETS). Sverige har också åtagit sig att andelen förnybar energi ska öka till 49 procent Det nationella målet är satt till minst 50 procent av den totala energianvändningen Riksdagen har dessutom beslutat om ett mål för energieffektivitet, uttryckt som en minskad energiintensitet med 20 procent till 2020 jämfört med (91)

13 1.4.3 EU:s samlade jordbrukspolitik, CAP Det nya programmet för EU:s samlade jordbrukspolitik CAP (Common Agricultural Policy) sträcker sig över perioden Programmet har tre övergripande målsättningar: Hållbar livsmedelsproduktion Hållbar förvaltning av naturresurser och klimat Balanserad territoriell utveckling CAP omfattar två delar, vilka inom EU ofta kallas de två pelarna. Den första pelaren Gårdsstödet - är ett gemensamt stöd som gäller för alla länder inom EU. Gårdsstödet ska stödja jordbruksprodukter av hög kvalitet, bra djurhållning, miljövänliga odlingsmetoder som bevarar landskapet och hålla jordbruksmark i odlingsbart skick. Den andra pelaren Landsbygdsstödet - består av riktade ersättningar och stöd till miljön och till landsbygden, och inriktningen beslutas i landsbygdprogrammet. Varje medlemsland utformar sitt eget program inom givna ramar. Skillnaderna mellan länderna är stora både gällande vad man kan få ersättning för och hur mycket pengar som satsas. Som nämnts ovan, så gäller denna MKB förslaget till Landsbygdsprogram (dvs andra pelaren) för Sverige Svenska mål och strategier Sveriges riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål 4 som beskriver målsättningen för det svenska miljöarbetet. Miljömålen används även för årlig uppföljning av miljötillståndet i Sverige. Rapporteringen samordnas av Naturvårdsverket och Länsstyrelser och Luftvårdsförbund ansvarar för att ta fram data. De svenska miljökvalitetsmålen är som följer: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö samt Ett rikt växt- och djurliv. Jordbruksverket och Skogstyrelsens tog redan 2011 fram förslag till tio stycken mål för det nya svenska landsbygdsprogrammet5. Dessa har inte formellt antagits som mål för programmet men har ändå beaktats i genomförandet av miljöbedömningen nyttlandsbygdsprogram / 13 (91)

14 2 Förslaget till Svenskt Landsbygdsprogram Det finns sex prioriteringar för landsbygdsutveckling, vilka landsbygdsprogrammet ska arbeta med. Den första prioriteringen, Uppmuntra till kunskapsöverföring och innovation inom jordbruk och skogsbruk och i landsbygdsområden, är övergripande och ska genomsyra hela programmet. Figur 1 visar sambanden mellan Europa-2020 strategins övergripande mål och förordningens prioriteringar. Figur 1 Ny struktur för landsbygdsprogrammet efter 2013 (källa: Inom varje prioritering finns ett antal fokusområden och totalt finns 18 fokusområden, se bilaga 3 Landsbygdsprogrammets prioriteringar och fokusområden. Fokusområdena är viktiga för styrningen av landsbygdsprogrammet och rapporteraring och uppföljning av resultaten. Fördelningen av medel över programperioden illustreras i tabellen nedan. Tabell 1 Prioriteringar och Fokusområden för landsbygdsprogrammet (från programförslag daterat 28 mars 2014) Fokusområden för A 2B 3A 4A-C 5C 5D 6A 6B 6C TA Totalsumma ,0% 0,4% 5,0% 60,4% 0,7% 1,1% 2,6% 9,2% 9,0% 3,6% 100,0% 14 (91)

15 15 (91) Förslaget till nytt Landsbygdsprogram innebär i korthet att programmet fokuserar på prioritering 4 Återställa, bevara och främja ekosystem som är beroende av jord- och skogsbruket. Denna prioritering föreslås få cirka två tredjedelar av programmets totala budget. Prioritering 6 Främja social inkludering, fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling i landsbygdsområden får cirka 20 procent och prioritering 2 Öka konkurrenskraften inom jordbruket får cirka åtta procent av den totala budgeten. Återstående knappa tio procent av den totala budgeten föreslås användas inom prioritering 3 Främja organisationen av livsmedelskedjan och riskhantering inom jordbruket (cirka 5 procent), Technical Assistance (cirka 4 procent) och prioritering 5 Främja resurseffektivitet och stödja övergång till klimattålig ekonomi (cirka 2 procent). Prioritering 1 Kunskapsöverföring och innovation föreslås vävas in i övriga prioriteringar. 3 Avgränsningar Avgränsningarna för den strategiska miljöbedömningen som beskrivs i detta kapitel utgår från det som beskrevs i underlag för avgränsningssamrådet men har anpassats utifrån synpunkter som framkommit i samråd under programmets utveckling (se även kapitel 5 och bilaga 1). 3.1 Geografisk avgränsning Programmet avser åtgärder inom Sverige varför beskrivningen av konsekvenser huvudsakligen koncentreras till Sverige. Vissa konsekvenser av lokala åtgärder kan dock vara transnationella eller globala. Transnationella effekter av betydelse finns bl.a. gällande påverkan på östersjöns vattenkvalitet. Även luftemissioner kan ge transnationella effekter men i det aktuella fallet bedöms den främsta påverkan ske mer lokalt. Globala konsekvenser av betydelse för landsbygdsprogrammet omfattar främst direkt och indirekt påverkan på emissioner av klimatpåverkande ämnen. Behovet av programmets stöd samt effekterna av programmet och dess åtgärder påverkas också av klimatförändringarna och behovet av anpassning till dessa. Detta är en global fråga men det är främst de lokala konsekvenserna av detta som kan ha betydelse för aktuell miljöbedömning och beskrivs t.ex. i samband med bedömning av påverkan på resurser. Indirekt medför påverkan på biologisk mångfald globala effekter på mångfalden av arter och genetisk variation. Det är dock de lokala effekterna som i nästa steg adderar till de globala varför det bedöms mest relevant att beskriva lokala effekter. Effekter på global fattigdomsbekämpning från programmets genomförande kan uppstå på olika sätt. Genom stöd till jord- och skogsbruk kan marknaderna påverkas och förändra möjligheterna för producenter i t.ex. utvecklingsländer att få avsättning för sina produkter till ett bra pris på den europeiska marknaden. Det bör dock noteras att den internationella utvecklingen av matpriser och fattiga människors möjlighet till utbildning, investering i egen verksamhet eller att på andra sätt att bryta fattigdomen är processer som påverkas av en mängd olika faktorer. Effekterna från det svenska landsbygdsprogrammet gällande

16 16 (91) påverkan på global fattigdomsbekämpning bedöms som indirekta och konsekvenserna bedöms kunna slå på mycket olika sätt och verka i olika riktningar samtidigt. Det svenska programmet och svenska produktionens påverkan bedöms också ha en begränsad betydelse för globala marknadsmekanismer, priser samt livsmedelstillgång. Utifrån dessa aspekter bedöms det inte vara meningsfullt att i denna SMB vidare bedöma det aktuella landsbygdsprogrammet utifrån aspekten påverkan på global fattigdom. 3.2 Tidsmässig avgränsning Det program som bedöms inom denna SMB omfattar perioden 2014 till Det är inte uteslutet att programmet kan finansiera vissa fortsatta åtgärder till 2022/23, men tyngpunkten på programmets genomförande kommer vara inom De åtgärder som utförs med stöd av programmet kan fortsätta att medföra konsekvenser även bortom programperioden. En gradvis avklingning och utspädning av effekterna kan antas ske men hastigheten i detta är helt beroende av vilken åtgärd det gäller. Med detta menas att konsekvenserna över tid kommer att upphöra om inga nya likartade åtgärder tillkommer efter programperioden. Det betyder också att den relativa betydelsen av effekterna över tid, kommer att upphöra eftersom fler påverkanskrafter utanför programmet kommer att överskugga effekterna av detta programs åtgärder. Den direkta påverkan av programmet bedöms upphöra inom några få år från det att programmet själv har upphört dvs. då den sista stödgivna aktiviteten har genomförts. Utifrån detta skulle det vara rimligt med en bedömningsperiod till någonstans mellan år Konsekvenserna antas fortfara längre än själva programåtgärderna men tiden de kommer att vara tydliga och spårbara bedöms vara relativt kort. För miljöbedömningen har antagandet gjorts att åtgärder inom programmet startar tidigast 2014 och initieras senast 2020, samt att ett begränsat antal åtgärder kan komma att få fortsatt finansiering ytterligare något år. Sannolikt kommer konsekvenserna att ha uppkommit senast någon gång mellan (med variation beroende på typ av miljöaspekt och konsekvens). Avklingningsperioden för konsekvenser av de flesta åtgärder bedöms vara relativt kort. I de fall det bedöms vara särskilt relevant, dvs. där åtgärderna kan förväntas ha en tydlig och spårbar effektperiod och betydande konsekvenser som är betydligt längre än 2030, finns särskild kommentar om detta. 3.3 Nivå och omfattning av konsekvensbedömningen Den strategiska miljöbedömningen ska identifiera och bedöma konsekvenserna av landsbygdsprogrammets genomförande innan själva åtgärderna initieras eller genomförs. Miljöbedömningen får därför utgå från programmets målsättningar, strategier, fördelning av medel inom olika områden samt en bedömning av hur de olika åtgärderna kan tänkas nyttjas. Detta medför att konsekvensbedömningen görs på en övergripande nivå och i generella termer. Lokala konsekvenser av enskilda stöd är svåra att bedöma på ett meningsfullt sätt eftersom programmet inte rör sig på denna detaljerade nivå. För att de positiva konsekvenserna ska få genomslag och de negativa minimeras är det viktigt att skapa system för att säkerställa detta inom de efterföljande beslutsprocesserna

17 t.ex. när projekt ska utformas, beviljas medel, genomföras och följas upp. Därför ges i konsekvensbedömningen också förslag runt utformningen av dessa system. 3.4 Val av aspekter och mål som beaktas i konsekvensbedömningen Val av aspekter som ska beskrivas i konsekvensbedömningen av programmet och dess åtgärder har gjorts utifrån en bedömning av vilka aspekter som bedöms kunna påverkas av programmets insatser på ett betydande sätt. Vid avgränsningen av aspekter har vi beaktat de nationella miljömålen 6 och folkhälsomålen 7, miljöbalken och SEA-direktivet samt de sju huvudutmaningarna i Europeiska rådets strategi för hållbar utveckling. Detta presenterades i avgränsningssamrådet. Utöver dessa framförde Naturvårdsverket i samband med samrådet att generationsmålet 8 borde beaktas. Aspekter och kategorier som omfattas av de olika målbeskrivningarna och lagtexterna ovan är inte identiskt beskrivna i de olika texterna utan överlappar ofta varandra. En uppgift i avgränsningen är därför att definiera de aspekter och mål som ska användas som grund för denna miljöbedömning. För denna SMB har de betydande aspekterna kategoriserats under tre huvudkategorier vilka var för sig inkluderar flera olika aspekter. Närmare definitioner av de olika aspekterna och vilka frågor som bedömts vara relevanta och möjliga att inkludera i dessa finns i kapitel 4, Metod för miljöbedömningen. Bedömningsgrunder redovisas i bilaga Befolkning 1a. Folkhälsa 1b. Social integration, demografi och migration 2. Resurser 2a. Materiella tillgångar 2b. Landskapet 2c. Biologisk mångfald och ekologisk infrastruktur 3. Klimat- och miljöfaktorer 3a. Klimatpåverkande utsläpp 3b. Luftkvalitetspåverkande utsläpp 3c. Vattenkvalitetspåverkande utsläpp Aspekter kopplade till luftkvalitetspåverkande utsläpp som t.ex. NOx, PM10, PM2, CO uppkommer inom landsbygdens näringar t.ex. från jordbruksmaskiner, transporter, förädling mm. Även luktpåverkan förekommer från exv. stallar och gödselhantering. Landsbygdsprogrammet kan också potentiellt inverka på klimatgasutsläpp genom transporter relaterade till jord- och skogsbruk. Dock bedöms utsläppen av luftföroreningar från jord- och skogsbruk till största delen vara lokala. Vidare gäller att eftersom utsläppen huvudsakligen sker i områden utan tät bebyggelse uppkommer normalt sett inte (91)

18 haltkoncentrationer som har betydande hälsopåverkan. Med hänsyn till detta görs avgränsningen att luftpåverkande utsläpp inte är en betydande miljöaspekt. Generationsmålet och Miljömål Riksdagens har antagit ett generationsmål för den svenska miljöpolitiken som anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Generationsmålet är därför vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Bedömning ska därför ske av landsbygdsprogrammet gentemot generationsmålet. Riksdagen har också antagit 16 nationella miljömål. Tre av de sexton nationella miljömålen bedöms ha mycket begränsad koppling till landsbygdsfrågor i stort och till programmet. Dessa ingår därför inte i de vidare bedömningarna i denna SMB. Vissa av de miljömål som bedömts vara relevanta påverkas också sannolikt endast lite eller indirekt av programmets prioriterade områden och åtgärder kopplade till dessa. Tabell 2 Relevanta och icke-relevanta miljömål Relevanta miljömål för bedömningar i SMB för Landsbygdsprogrammet Begränsad klimatpåverkan Ej relevanta miljömål för bedömningar i SMB för Landsbygdsprogrammet Frisk luft (ev påverkan bedöms som mkt begränsad) Bara naturlig försurning Giftfri miljö Säker strålmiljö. Skyddande ozonskikt Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö (fokus natur- och kultvärden, byggnader och anläggningar) Ett rikt växt- och djurliv Folkhälsomål Tre av de tio nationella folkhälsomålen bedöms ha mycket begränsad koppling till begränsad koppling till landsbygdsfrågor i stort och programmet. Dessa används därför inte i de vidare bedömningarna i denna SMB. Vissa av de folkhälsomål som bedömts vara relevanta påverkas också sannolikt endast lite eller indirekt av programmets prioriterade områden och åtgärder kopplade till dessa. 18 (91)

19 Tabell 3 Relevanta och icke-relevanta folkhälsomål Relevanta mål för bedömningar i SMB för Landsbygdsprogrammet Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Hälsa i arbetslivet Ej relevanta mål för bedömningar i SMB för Landsbygdsprogrammet Sexualitet och reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet Tobak, alkohol, narkotika, dopning Miljöer och produkter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Skydd mot smittspridning Barn och ungas uppväxtvillkor Matvanor och livsmedel 3.5 Begreppet landsbygd I Sverige saknas en definition av begreppen glesbygd och landsbygd som är allmänt rådande. Istället förekommer ett antal olika definitioner. Exempelvis avgränsar statistiska centralbyrån (SCB) inte gles- eller landsbygd utan avgränsar istället tätorter. Den säger att en tätort har mer än 200 invånare och mindre än 200 meter mellan husen. Det som blir kvar utanför tätorterna bildar glesbygd 9. Detta innebär enligt SCB att cirka 16 procent av Sveriges befolkning bor på landsbygden 10. Sveriges kommuner och landsting har gjort en indelning av kommunerna i tio grupper efter vissa strukturella egenskaper, så som befolkningsstorlek, pendlingsmönster och näringslivsstruktur. Ordet landsbygdskommuner förekommer inte som benämning för någon av kommungrupperna men däremot finns det grupper som betecknas som glesbygdskommuner (Kommun med en tätortsgrad understigande 70 procent och mindre än åtta invånare per kvadratkilometer), varuproducerande kommuner (Kommun där 34 procent eller mer av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år är sysselsatta inom tillverkning och utvinning, energi och miljö samt byggverksamhet) och Kommuner i glesbefolkad region (Kommun med mindre än personer inom en radie på 112,5 km) 11. Tillväxtverkets definition säger att områden som har mer än 45 minuters bilresa till en tätort med över 3000 invånare skall definieras som glesbygd, vilket gör att cirka 24 procent bor på landsbygden 12. Jordbruksverket har definierat landsbygd genom att Sveriges kommuner delats in i fyra olika regiontyper: storstadsområden, stadsområden, landsbygd och gles landsbygd Boverket, Landsbygd, utveckling, strand, Stockholm Boverket, Landsbygd, utveckling, strand, Stockholm (91)

20 Landsbygd är kommuner som inte ingår i de två klassificeringarna storstadsområden och stadsområden och som samtidigt har en befolkningstäthet av minst fem invånare per km 2. Gles landsbygd är kommuner som inte ingår i de tre övriga klassificeringarna och som har en befolkning som är färre än fem invånare per km2. Enligt denna definition så bor 34 procent av Sveriges befolkning på landsbygden 13. I denna rapport har Jordbruksverkets definition av landsbygd använts då mycket av underlaget till rapporten och dess analys har baserats på Jordbruksverket rapporter. Dock har även information från andra källor använts, så som SCB, där en annan definition råder. Det kan därför förekomma viss osäkerhet i underlagsmaterialet. 4 Metod för miljöbedömningen De specifika åtgärderna som programmet kommer att medföra är inte kända i programframtagandet när miljöbedömningen görs. Miljöbedömningen utgår därför från de övergripande prioriteringar som programmet anger, vilka åtgärdsområden som dessa kan omfatta och hur medel fördelas mellan olika prioriteringar och åtgärdsområden. I konsekvensbeskrivningen av olika alternativ görs en bedömning av programmets möjlighet att påverka olika miljöaspekter beroende på hur medel fördelas mellan olika prioriteringar och åtgärdsområden. Bedömningen har gjorts med utgångspunkt i två övergripande frågor: Hur kan nollalternativet/alternativ A-C (se nedan)/programförslaget bidra till programmets övergripande mål? Vilka är miljökonsekvenserna av nollalternativet/alternativ A-C (se nedan)/programförslaget? Miljöbedömningen har genomförts med hjälp av befintlig offentlig data. Referenser till datakällor finns i form av fotnoter genomgående i rapporten. Inga nya studier, modelleringar etc. har genomförts för miljöbedömningen. Begränsningar i tid och resurser är en orsak till detta. En annan är att det finns en önskan om att underlätta för framtida uppföljning och utvärdering. Många relevanta befintliga datakällor uppdateras kontinuerligt av olika myndigheter etc. Detta gör att sådana data är särskilt lämpliga att använda när uppföljning ska göras. Mer om bedömningsgrunder redovisas i bilaga 4. I redovisningen syns de konsekvenser som har bedömts vara mest betydelsefulla. Bedömningen beror av graden av negativ eller positiv konsekvens (omfattning och styrka) och av sannolikheten att konsekvensen inträffar. Storleken på budget för den insats som kan orsaka en viss konsekvens kan också ha betydelse, såtillvida att en större budget kan innebära konsekvenser som är mer betydande, mer långvariga eller berör större geografiska områden än om en mindre budget allokerats. 20 (91) 13 c256b.html

21 4.1 Osäkerhet i bedömningen I de fall osäkerheter i underlaget till MKB:n bedömts vara betydande har detta uppmärksammats. I annat fall bedöms materialet vara tillräckligt pålitligt och jämförbart för att kunna användas i miljöbedömningsarbetet. De största osäkerhetskällorna beskrivs nedan. I metodvalet för denna miljöbedömning ingår att kvantitativ information har förts in i resonemang och riktningsanalyser, där det anges om ett visst mål påverkas positivt eller negativt. Detta för att minska risken för övertro till kvantitativ information som kan leda till felaktiga slutsatser. I strategisk miljöbedömning finns ofta en kombination av osäkerhet om en framtida utveckling och svårigheter att göra rimliga kvantitativa förutsägelser. I arbetet med denna miljöbedömning har inga kompletteringar av kvantitativ information, så som modelleringar, beräkningar eller mätningar, gjorts utan analysen bygger helt på redan framtagen information från olika källor. Det kan finnas osäkerheter i analysen i på grund av okända samband mellan åtgärder, effekter och konsekvenser både i naturen och i samhället. Definition av begreppet landsbygd kan ge osäkerhet i det data om landsbygden och dess utveckling som har legat till grund för de bedömningar som har gjorts. Om olika definitioner har använts kan t.ex. olika befolkningsmängd ingå i underlaget och därför blir underlagen inte helt jämförbara. 4.2 Metod för samlad och jämförande bedömning För att illustrera och väga samman bedömningarna inom och mellan de olika miljöaspekterna används en tabell. Eftersom utfallet kan bli olika beroende på vilka åtgärder som programmet faktiskt kommer att omfatta under genomförandet visar tabellen en bedömning av graden av Risk (för negativ miljökonsekvens) samt Möjlighet (positiv miljökonsekvens). Både risk och möjlighet kan finnas för samma miljöaspekt. Graden av risk respektive möjlighet har tre nivåer; Låg, Medel och Hög. Bedömningen av vilken nivå av Risk respektive möjlighet som finns för konsekvenser för varje miljöaspekt är en funktion av sannolikhet för att det inträffar och konsekvensen om det skulle ske. Den finansiella storleken på stöd inom respektive åtgärdsområde kan påverka konsekvens och/eller sannolikheten för att åtgärden. Detta har också vägts in i den samlade bedömningen. Låg = Låg sannolikhet och liten konsekvens, eller Låg sannolikhet och måttlig konsekvens, eller Måttlig sannolikhet och liten konsekvens Medel = Låg sannolikhet och hög konsekvens, eller Måttlig sannolikhet och måttlig konsekvens, eller Hög sannolikhet och liten konsekvens Hög = Måttlig sannolikhet och hög konsekvens, eller Hög sannolikhet och måttlig konsekvens, eller Hög sannolikhet och hög konsekvens 21 (91)

22 5 Beskrivning av programprocessen samt allmänhetens insyn och deltagande Under arbetet med att ta fram ett nytt landsbygdsprogram för Sverige har ansvariga för programframtagandet, dvs. Landsbygdsdepartementet och Jordbruksverket, fört en kontinuerlig dialog med intressenter. Utgångspunkten för dessa dialoger har i ett inledande skede varit väldigt bred, för att senare smalna av. I maj 2012 lämnade Jordbruksverket ett tekniskt underlag 14 till ett nytt landsbygdsprogram, vilket tagits fram i nära samarbete med landsbygdsnätverkets medlemmar. Det tekniska underlaget remitterades under sommaren 2012 och av totalt 239 anmodade remissinstanser inkom 156 med svar. Dessutom inkom ytterligare 18 svar. Konsultationer i form av flertalet fördjupade möten med olika enskilda intressenter har också ägt rum under För att kontinuerligt förankra arbetet med programmet har ett antal remissinstanser varit representerade i Landsbygdsdepartementets referensgrupp för landsbygdsprogrammet Denna grupp har träffats vid fyra tillfällen under processens gång och har även konsulterats gällande den strategiska miljöbedömningen vilken har ingått i den förhandsutvärderingen. Landsbygdsdepartementet har även deltagit vid olika seminarium där intressenter medverkat, för att informera om och ta del av synpunkter på utformningen av det nya landsbygdsprogrammet. Även i framtagandet av SWOT-analysen, på vilken programmet vilar, har ambitionen varit att ha en förankrad process. Den socioekonomiska analys som gjorts inom ramen för partnerskapsöverenskommelsen varit ett viktigt underlag. De första sex SWOTanalyserna (en för varje prioritering) togs fram av experter tillsammans med expertmyndigheter (Jordbruksverket samt Skogsstyrelsen), och har löpande diskuterats med referensgruppen för landsbygdsprogrammet och med ex-ante-utvärderarna. Intressenternas medverkan i att definiera mål, göra urval av åtgärder och resursallokering till dessa har skett indirekt genom ovan beskrivna process. De slutliga valen har i stor utsträckning varit politiska. Miljöbedömningen har skett i nära samverkan med ex-ante-utvärderingen och i dialog med programskrivarna vid Landsbygdsdepartementet och ansvarig kontaktpersoner vid Jordbruksverket. I samband med miljöbedömningen har även särskilt samråd hållits med Naturvårdsverket. Syftet har varit att så hög utsträckning som möjligt integrera miljöaspekter i det löpande arbetet med programframtagandet, för att belysa möjliga vägar att nå ett slutligt programförslag som på bästa sätt bidrar till miljömässigt hållbar utveckling. 22 (91) 14 Se Jordbruksverket, dsbygdsprogram pdf

23 6 Nulägesbeskrivning 6.1 Allmänt Landsbygdsprogrammet adresserar till största delen jord-och skogsbruksfrågor men även landsbygdsutveckling i allmänhet ingår och kan erhålla stöd inom programmets ram. I detta kapitel beskrivs situationen i nuläget. Beskrivningen följer samma grupperingar och miljöaspekter som miljöbedömningarna i denna SMB. Nulägesbeskrivningen har utgått från olika parametrar som på en översiktlig nivå representativt visar nuläget inom olika aspekter. Det finns således fler aspekter än de som är uppmärksammade i denna rapport som skulle kunna belysas, men dessa har bedömts peka på samma nuläge och trender som de aspekter som är beskrivna nedan. Aspekterna nedan har valts för att de bedömts representativt beskriva nuläget, och för att det finns underlag som påvisar skillnaden mellan landsbygd och stadsbygd. Källorna som har använts redovisas i slutet av avsnittet och består i huvudsak av offentliga myndigheter. För landsbygdsprogrammet har 13 miljömål bedömts vara aktuella. Inget av dessa miljökvalitetsmål kommer att kunna nås till år För att nå målen krävs större miljöhänsyn i hela kedjan av produktion och konsumtion från råvara till avfall. Det visar den årliga uppföljningen av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål för 2013 som samordnats av Naturvårdsverket 15. Miljömålen har kompletterats med ett samlat folkhälsomål vilket baseras på de åtta av Sveriges elva nationella folkhälsomål som bedömts som relevanta för miljöbedömningen. 6.2 Befolkning Folkhälsa Att arbeta med folkhälsa handlar i grunden om att skapa jämlika gynnsamma förutsättningar och miljöer (socialt, kulturellt, fysiskt, politiskt, ekonomiskt och emotionellt). Folkhälsan påverkas av människors livsvillkor, levnadsvanor och olika faktorer i samhällsmiljön. Nedan presenteras några faktorer som speglar folkhälsan på landsbygden i Sverige. Utbildning Folkhälsa kan till viss del kopplas till utbildningsnivå. Personer med kort utbildning har i statistiska undersökningar visat sig generellt sett ha sämre hälsa än människor med längre utbildning 16. I yrkesverksamma åldrar är dödligheten mer än dubbelt så hög bland personer med förgymnasial utbildning som bland människor med eftergymnasial Socialstyrelsen, Folkhälsan i Sverige årsrapport (91)

24 utbildning och skillnaden har ökat sedan början av 1990-talet. De mest frekventa dödsorsakerna hjärtsjukdom, stroke, cancer, olyckor, självmord och alkoholrelaterade diagnoser är vanligare bland individer med kort utbildning. Personer som har kort utbildning upplever också oftare sin hälsa som sämre och har mer psykisk ohälsa. Utbildning kan således fungera som en indikator på socioekonomiska förhållanden och kan påverka hälsan genom flera mekanismer, däribland lägre hälsorisker i arbetslivet, mindre ekonomisk utsatthet och mindre stress. T.ex. är arbetslösheten högre bland personer med kort utbildning, vilket kan leda till ökad stress. Även rökning, fetma och våldsskador är vanligare hos personer med kort utbildning 17. I Sverige finns regionala skillnader avseende utbildningsnivå. Bland länen är utbildningsnivån högst i Stockholms och Uppsala län. Andelen högutbildade i dessa två län uppgår till 32 respektive 30 procent. Västerbottens län har också en hög andel högutbildade, 27 procent. Gävleborgs och Dalarnas län har lägst andel högutbildade, 17 procent. Andelen lågutbildade är lägst i Västerbottens och Norrbottens län med nio respektive tio procent 18. Livslängd Sverige har i en internationella jämförelsen en mycket hög medellivslängd och den ökar i även i övriga Norden 19. Kvinnor lever i genomsnitt 4,5 år längre än män. Skillnaden mellan mäns och kvinnors livslängd har dock minskat de senaste åren, främst på grund av att det idag är fler kvinnor än män som röker 20. Livslängdsförkortande faktorer är hög arbetslöshet och låg utbildningsnivå 21. En gemensam faktor för många kommuner med hög dödlighet är att de är glesbygdskommuner 22. Fetma Enligt Stockholms läns landsting är övervikt och fetma ett av dagens stora folkhälsoproblem. Andelen överviktiga och feta människor har stigit dramatiskt under de senaste decennierna i Sverige och i större delen av övriga världen. Fetma förekommer i högre utsträckning på landsbygd än i städer Socialstyrelsen, Folkhälsan i Sverige årsrapport (91) 23 Karolinska institutet, Alarmerande siffror för övervikt och fetma i Sverige och världen. Artikel i läkartidningen, nr 49, Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting, Övervikt och fetma i Stockholm län och Sverige, rapport 2005:2

25 Det tycks också förekomma skillnader mellan kvinnor som bor i storstad och kvinnor som bor i en medelstor stad eller på landsbygden gällande övervikt. Bland kvinnor är andelen överviktiga högre i landsbygdskommuner (33 procent) än i medelstora städer (30 procent) och storstäder (25 procent). Bland män var förekomsten dock 40 procent oavsett kommun 25. Några samband kunde inte påvisas mellan psykiskt välbefinnande och förekomsten av övervikt och fetma. Dock finns, i studie av barn och deras mödrar, starka negativa samband mellan BMI och självkänsla för både mödrar och barn. Normalviktiga barn med normalviktiga mödrar har betydligt högre självkänsla än överviktiga barn med överviktiga mödrar Social integration, demografi och migration Enligt definitionen bodde 34 procent av Sveriges befolkning på landsbygden (dvs. befolkningen totalt i landsbygdskommuner och kommuner i gles landsbygd) Utvecklingen i Sverige går mot att befolkningen växer och alltmer koncentreras till storstadsregioner. Enligt Eurostat är Sverige det EU-land där urbaniseringen är starkast just nu. Effekterna av urbaniseringen berör inte bara landsbygden utan lika mycket de expanderande städerna 28. Jordbruksverket delar in landsbygden i storstadsområden, stadsområden, landsbygd och gles landsbygd. Denna urbaniseringstrend blev extra kraftfull under 1990-talets ekonomiska kris i Sverige. Framförallt minskade sysselsättningen inom tillverkningsindustrin vilken markant minskade antalet arbetstillfällen på många mindre orter. Tillgången till högre utbildningssäten och större marknader för tillväxtbranscher inom service och handel gör stadsregionerna attraktiva. Befolkningsminskningen på landsbyggden beror ofta på att ungdomar flyttar för exempelvis studier och sedan väljer att stanna kvar i tätorten. Enligt SCB har glesbygdskommuner (enligt Jordbruksverkets definition) en högre andel äldre än övriga kommungrupper och även andelen barn är förhållandevis låg 29. Även detta beror till stor del på, enligt Jordbruksverket, att yngre vuxna flyttar från landsbygden till storstadsregionerna, för att sedan inte flytta tillbaka. Sveriges nuvarande folkökning beror både på födelseöverskott och på en positiv nettoinvandring. Efter 2013 antas att det är enbart invandringsöverskott som gör att 25 Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting, Övervikt och fetma i Stockholm län och Sverige, rapport 2005:2 26 Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting, Övervikt och fetma i Stockholm län och Sverige, rapport 2005: Riksrevisionen, Landsbygdsprogrammet från jordbruksstöd till landsbygdsstöd?, RIR 2013:13, Riksrevisionen, Landsbygdsprogrammet från jordbruksstöd till landsbygdsstöd?, RIR 2013:13, (91)

26 folkökningen fortsätter eftersom det inte antas finnas födelseöverskott då 30. Gles landsbygd är den regiontyp som har lägst andel utrikesfödda samt befolkning med utländskt medborgarskap. Detta är dock även den regiontyp som har haft starkast tillväxt i båda grupperna mellan åren 1995 och 2011, mer än 60 procent. Sysselsättningsgraden för utrikesfödda är hög i de flesta landsbygdskommuner och i glesbygdskommuner. Segregationen är, enligt Jordbruksverket, lägre på landsbygden än i stads- och storstadsregionerna. Dock är det svårt att dra slutsatser om orsak och verkan, då det är många faktorer som spelar in och skillnader mellan stadens och landsbygdens strukturer. Figur 2. Sveriges befolkning fördelad på landsbygd och stad/tätort , andelar.( Källa: Jordbruksverket, Arbete och liv på landsbygden - landsbygdens förutsättningar i kunskapsekonomin, 2012) Det finns dock landsbygdskommuner som har haft positiv befolkningstillväxt. Detta gäller t.ex. vissa kommuner inom pendlingsavstånd till de största arbetsmarknadsregionerna i Sverige. Dessa har lyckats behålla en attraktionskraft som genererar en befolkningsökning. Möjligheten till förvärvsarbete är ofta en viktig faktor i social integration och kan därför indikera möjligheten till god integration. Sverige har den näst högsta sysselsättningsgraden, 66 procent, bland de 27 länder som var medlemmar i EU fram till och med 2012 (beräkningen baseras på ILO:s (International Labour Organisation) definition, dvs. hur stor del av befolkningen från 15 till 74 år som är i arbete eller heltidsstudier). Genomsnittet för hela EU 2012 var 57,2 procent 31. Arbetslösheten på landsbygden är högre än i storstadsregionerna 32. Minskningen av sysselsättning under den globala finanskrisen, , var större i svenska landsbygdsdominerade områden än den genomsnittliga minskningen i landsbygdsområden i Europa. Vidare 30 SCB, Sveriges framtida befolkning , demografiska rapporter 2009:1, SCB 32 Riksrevisionen, Landsbygdsprogrammet från jordbruksstöd till landsbygdsstöd?, RIR 2013:13, (91)

27 minskar antalet jordbrukare 33. År 2010 ägnade sig 34 procent av alla lantbruksföretag (inklusive deltids- och hobbyföretagen) åt annan verksamhet än jord- och skogsbruk av betydelse för företagets inkomster och sysselsättning. Detta är en fortsättning på den uppåtgående trend som fortgått sedan början av 2000-talet. Det är något vanligare med sådan kombinationsverksamhet vid större företag. Bland de företag som har över 100 hektar åkermark bedrev 54 procent någon form av kombinationsverksamhet. Arbete på entreprenad är den vanligaste kombinationsverksamheten 34. För att kunna bo, leva och verka i alla delar av landet behöver det, enligt Tillväxtanalys, bland annat finnas tillgång till ett grundläggande utbud av kommersiell och offentlig service inom rimliga geografiska avstånd 35. Utvecklingen idag är att servicefunktioner på landsbygden läggs ner och att antalet skolor på landsbygden minskar. Där landsbygdsbutiken finns kvar hanteras ofta flera servicefunktioner som post och apotek. Tillgången till bredband har förbättrats de senaste åren, vilket ökar möjligheten att bo och arbeta på landsbygden på samma villkor som invånare i tätorter. För att främja utvecklingen av ett hållbart samhälle, satte regeringen 2009 målet att år 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Redan år 2015 bör 40 procent ha tillgång till bredband med den hastigheten Resurser Materiella tillgångar En stor del av de resurser som staden är beroende av kommer från landsbygden. Jordoch skogsbruket levererar livsnödvändiga råvaror för livsmedel- och energiförsörjning men fungerar också som förvaltare och utvecklare av landsbygdens natur- och kulturmiljövärden 37. Kollektiva nyttigheter i landskapet omfattar till exempel ett variationsrikt landskap med stor rikedom av arter och kulturmiljöer. Ekosystemtjänster är relaterat till detta. Allemansrätten medför att de kollektiva nyttigheterna till stora delar är tillgängliga för alla. Cirka tre procent av Sverige var 2010 bebyggd mark, vilket gör att större delen av landet utgörs av någon form av naturresurs. Två tredjedelar av landytan är skogsbevuxen vilket gör Sverige till ett av Europas skogsrikaste länder 38. Jordbruksmarken har minskat sedan 33 Riksrevisionen, Landsbygdsprogrammet från jordbruksstöd till landsbygdsstöd?, RIR 2013:13, Jordbruksverket, Jordbruksföretagens kombinationsverksamheter 2010, JO 47 SM 1101, Riksrevisionen, Landsbygdsprogrammet från jordbruksstöd till landsbygdsstöd?, RIR 2013:13, Regeringskansliet, Bredbandsstrategi för Sverige, (91) 38 SCB: Sverige-/12850/2010A01/Behallare-for-Press/Markanvandningen-i-Sverige /

28 1950-talet, dels på grund av effektivisering av jordbruket som koncentrerar bruksenheterna vilka blir allt mer storskaliga. Områden med mindre avkastning läggs igen och den högproduktiva marken brukas mer intensivt. Minskningen av jordbruksmark beror även på ökad exploatering av vägar och bebyggelse, främst runt storstädernas ytterkanter. Endast 20 procent av kommunerna har en policy för att bevara värdefull jordbruksmark. För det svenska lantbruket har jordbruket en relativt liten ekonomisk betydelse jämför med andra europeiska länder 39. Istället har skogsbruket stor betydelse. Renskötseln i Sverige omfattar en markareal motsvarande cirka 40 procent av landets yta och upptar såväl statlig som enskild mark 40. Figur 3. Markanvändningens procentuella fördelning år 2010.( Källa: SCB) Livsmedelsindustrin är Sveriges fjärde största industrigren och EU:s största. Lönsamheten ligger på en relativt konstant nivå, men de stora jordbruksnära sektorerna har lägst lönsamhetstal. Inom livsmedelsindustrin är slakt- och köttvaruindustrin störst utifrån omsättning och produktionsvärde, medan sektorn bageri- och mjölprodukter har flest företag och anställda. Sektorn har en mycket stor andel små företag, men det är ett fåtal stora företag som står för huvuddelen av produktionen. Sverige är nettoimportör av livsmedel och jordbruksvaror 41. Enligt Jordbruksverket sjönk självförsörjningsgraden för nötkött under 2013 för första gången under 50 procent, trots en ökad produktion. Konsumtionen av kött fortsätter att öka och vi äter allt mer utländskt. Förra året var 39 Riksrevisionen, Landsbygdsprogrammet från jordbruksstöd till landsbygdsstöd?, RIR 2013:13, Mitthögskolan, Konsekvenser av vindkraft för rennäringen i jämtlands län en pilotstudie, 41 Jordbruksverket, Marknadsöversikt livsmedelsindustrin, (91)

29 importen av kött mer än sex gånger så stor som exporten. Importen av ägg och äggprodukter var 23 procent större än exporten. När det gäller frukter och grönsaker är det mycket stora skillnader i självförsörjning mellan olika produkter. Om produkterna går bra att odla i Sverige och dessutom tål att lagras länge så är graden av självförsörjning ganska hög: till exempel omkring 90 procent för morötter och 50 procent för lök. Även för färska jordgubbar är självförsörjningen ganska hög, runt 70 procent. För äpplen och päron står den svenska produktionen för en betydligt mindre andel av det totala utbudet 42. Ungefär 23 procent av Sveriges areal utgörs av vatten, där cirka åtta procent av landets totala areal utgörs av sötvatten och 15 procent av havsvatten 43. För första gången sedan 1995 ökade vattenuttaget något. Ökningen på två procent, jämfört med år 2005, innebär det att den tidigare trenden med kontinuerligt minskande vattenuttag är bruten. Vattenanvändningen ökade för både industrin och hushållen, men har inom jordbrukssektorn minskat med 25 procent från 2005 till Totalt 83 procent av vattnet utgjordes av ytvatten 44. Sverige har i ett internationellt perspektiv en berggrund med en god geologiskt potential. Andra positiva förutsättningar för gruvverksamhet i Sverige som ofta nämns är politisk stabilitet, en väl utbyggd infrastruktur, en lätt tillgänglig information om landets berggrund, ett stabilt regelsystem, en väl utbildad arbetskraft samt kompetens och erfarenhet för övrigt i företag och hos samhällsorgan med avseende på mineralutvinning 45. För år 2012 sattes för tredje året i rad ett nytt rekord för malmproduktion i Sverige, med över 72 miljoner ton. I Sverige var prospekteringsinsatserna cirka 110 miljoner USD, vilket var en minskning med sju procent från Minskningen beror på att några stora projekt i stort sett har avslutats, och på att några så kallade juniorbolag haft problem med finansieringen under året. Basmetaller och guld var fortfarande de mest prospekterade metallerna samtidigt som prospekteringen efter järnmalm förblev på en hög nivå även under Prisutvecklingen för fastigheter och mark är en indikator på de finansiella och materiella tillgångar som finns på landsbygden. Prisutvecklingen på småhus mellan 1985 och 2011 har enligt Jordbruksverket varit svag på landsbygden jämfört med stads- och storstadsområden. Detta leder även till att nyproduktionen av bostäder är lägre. Det högsta värdet på bostäder finns i och kring de största städerna. Andra positiva lägen är kommuner med kust, större turistorter, kommuner med hög sysselsättningsgrad och starkt näringsliv. Därmed är den geografiska fördelningen av bostäders värde betydligt SCB, Land- och vattenarealer den 1 januari 2013, kommuner län och riket, SCB, vattenuttag och vattenanvändning i Sverige 2010 Redovisning för vattendistrikt och län, (del av Sveriges geologiska undersökning) , SGU, Bergverksstatistik 2012 statistics of the Swedish Mining Industry (91)

30 mer jämt fördelad än många andra variabler som försöker spegla skillnader och likheter mellan stad och land. Prisutvecklingen på jordbruksmark och skogsmark har varit kraftigt ökande de senaste åren. Skogsfastigheter ökade mellan 2000 och 2010 med i genomsnitt upp till 70 procent 47, och sedan 1998 (då skogsfastigheter avreglerades) har priserna fyrfaldigats 48. Utvecklingen har gjort det svårt att stödja köpet på den avkastning fastigheten ger. De senaste åren har dock prisutvecklingen planat ut eller sjunkit. Även det genomsnittliga priset på jordbruksmark i Sverige sjönk som helhet med två procent mellan år 2011 och Till skillnad mot åkermarken har priset för betesmark gått upp med åtta procent under år Figur 4. Genomsnittlig prisutveckling inom jordbruket mellan 1990 och Mellan har prisutvecklingen delvis sjunkit Landskapet Enligt den Europeiska landskapskonventionen är landskap ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av mänskliga faktorer, eller resultatet av ett sampel mellan naturliga eller mänskliga faktorer (91)

31 Sveriges landskap är till stor del ett resultat av mänsklig aktivitet och kan därför betecknas som ett kulturhistoriskt landskap. Landskapet är samhällets gemensamma resurs och ett levande arkiv som bidrar till att ge perspektiv på vår tillvaro i tid och rum. I landskapet finns många lämningar som vittnar om tidigare brukningshistoria, så som odlingsrösen, åkerholmar, kåtor, renvallar och stenmurar. Många av dessa landskapselement är inte bara viktiga för landskapsbilden och kulturmiljövärdena, utan utgör även viktiga livsmiljöer för växter och djur 51. Undantag är t.ex. fjällandskapet och myrmarker där det finns stora arealer som är av människan opåverkat. Natur- och kulturvärdena i dagens odlingslandskap är, enligt miljömålsportalen 52, resultatet av att människan har brukat jorden under flera tusen år. I dag hotas de av den ökade specialiseringen och nedläggningen av jordbruk. Odlingslandskapet innehåller en stor del av vår flora och fauna. Främst finns arterna i slåtter- och betesmarker men även i åker- och vägrenar, åkerholmar, våtmarker och andra småbiotoper. Många av dessa livsmiljöer har också ett kulturhistoriskt värde som hjälper oss att återskapa bilden av våra förfäders brukningsmetoder i odlingslandskapet. Den kan också finnas ett värde i att bevara den odlade mångfalden (dvs. olika varianter av odlade växter) eftersom detta kan minska sårbarheten vid framtida livsmedelsförsörjning. Skogens kulturarv kan, enligt Skogsstyrelsen 53, delas in i tre kategorier; det fysiska (t.ex. lämningar), det biologiska (t.ex. arter beroende av människans hävd) och det immateriella (t.ex. ortsnamn och sägner). De traditionella sätten att bruka skogen var länge skonsamma mot kulturmiljöerna vilket har lett till att ett unikt kulturlandskap har bevarats. Idag är situationen annorlunda där det allvarligaste problemet är att det moderna skogsbruket med sina tunga maskiner skadar många forn- och kulturlämningar. Samtidigt håller delar av vårt kulturarv, så som det immateriella, på att glömmas bort, då t.ex. fastigheter byter ägare och många nya skogsägare bor inte längre på fastigheten. Det är svårt att bedöma utvecklingen för miljötillståndet i vår fjällmiljö då det saknas relevanta indikatorer. Det är, enligt miljömålsportalen 54, främst renskötseln som är en förutsättning för vårt betespräglade fjällandskap. Dock kommer rennäringens behov av stora ytor i konflikt med behovet av anläggningar för bland annat friluftsliv och mineralbrytning som också påverkar exploateringen av fjällen. Användningen av terrängskotrar i fjäll-länen har ökat starkt under de senaste 25 åren, vilket orsakar buller, utsläpp av luftföroreningar och markskador. Samtidigt bidrar skotrarna till att turismen kan utvecklas. Möjligheten till ostört friluftsliv riskerar också att försämras av utbyggnaden av vindkraften. Den påverkar även natur- och kulturvärdena. Renvallar, renhägn och andra landskapselement sköts endast i begränsad utsträckning, ofta beroende på att det är (91)

32 svårt att få ekonomisk lönsamhet. Det finns ett stort behov av att utveckla kunskapen om fjällvärldens kulturmiljöer, fornlämningar och bebyggelse behöver kompletteras. Landskapet håller på att ändras, liksom det har gjort i alla tider då människan varit aktiv i det. Trenden idag, i samband med att samhällena och levnadsmönstren ändras, är att betesmarken som står utan hävd växer igen, gränser flyttas, tätorter växer, infrastruktur byggs ut och emellanåt får äldre hus rivas för att ge plats för modern bebyggelse. På landsbygden är det främst förändringar i brukandet av marken samt urbaniseringen med utflyttning och centralisering som förändrar landskapets strukturer och istället ger avtryck av vår tid 55. En utmaning är att behålla kvaliteter som finns i landskapet, så som dess historia, uppskattade landskapskaraktärer och biologiska mångfald Biologisk mångfald och ekologisk infrastruktur Biologisk mångfald kan, enligt Centrum för biologisk mångfald 56, förenklat beskrivas som ett mått på hur många olika levande organismer det finns. Sverige har undertecknat ett internationellt avtal, en konvention om biologisk mångfald, där landet förbinder sig att vårda landets biologiska mångfald och använda den på ett uthålligt sätt. Tre huvudkategorier av hot mot biologisk mångfald betraktas allmänt som de viktigaste i ett globalt perspektiv: biotopförstörelse, överexploatering och införsel av främmande arter och genotyper 57. I den första kategorin ingår förändrad markanvändning (t.ex. genom jordbruk, urbanisering, och infrastrukturbygge), fragmentering av biotoper, spridning av miljögifter, försurning, övergödning, och klimatförändringar, vilket kan kopplas till den svenska landsbygdens resursanvändning. Under de senaste årtiondena har antalet vilda arter i jordbruksmiljön minskat och vissa arter är hotade. Drygt hälften av Sveriges rödlistade arter finns helt eller delvis i odlingslandskapet och den kraftiga förändringen av jordbruket det senaste decenniet har inneburit svårigheter för många av arterna 58. En trend idag är att den biologiska mångfalden i odlingslandskapet minskar 59. Odlingslandskapet har i princip halverats på 80 år och ersatts i många fall av planterad barrskog och exploatering 60. Ängs- och betesmarker har hög artrikedom men tillgången Se (centrum för biologisk mångfald) Riksrevisionen, Landsbygdsprogrammet från jordbruksstöd till landsbygdsstöd?, RIR 2013:13, Jordbruksverket, Allt om miljö och hållbarhet på landsbygden 32 (91)

33 på betesdjur är bristfällig 61. I förhållande till de naturliga gräsmarksarealer som brukats historiskt finns endast en liten del kvar 62. Cirka 1,5 procent av den produktiva skogsmarksarealen är nyckelbiotoper områden som utgör livsområden för många hotade arter. Cirka tio procent av landarealen i Sverige utgörs av naturreservat eller nationalpark. De stora arealerna av denna skyddade natur finns i den glesa landsbygden 63. Andelen jordbruksmark som odlas ekologiskt ökade enligt jordbruksverket med cirka 16 procent mellan 2005 och Andelen mjölkkor med ekologisk ersättning låg på cirka 14 procent Av de 13 miljömål som ansetts vara aktuella för landsbygdsprogrammet kan många kopplas till stabila ekosystem och artrikedom. Främst berörs miljömålen Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar, samt Ett rikt växtoch djurliv. Inget av dessa miljömål bedöms kunna uppfyllas till Problem som tas upp är, som nämnts ovan, övergödning, luftföroreningar, alltför hög resursanvändning, miljögifter, klimatförändring, främmande arter och upphävd hävd. 6.4 Klimat- och miljöstatusfaktorer Landsbygdens förutsättningar skiljer sig från stadens. Exempelvis kräver de större avstånden andra lösningar för infrastrukturen, så som för kollektivtrafik eller vatten- och avloppssystem, än de som finns i urbana miljöer. Dock gör transportsystemet, med längre avstånd till service samt sämre kollektivtrafikutbyggnad än i tätorter/städer, att behovet av bil är större på landsbygden än i urbana miljöer. Landsbygdsbor kör mer bil och har fler bilar än stadsbefolkningen, vilket gör att konsumtionen av drivmedel är förhållandevis hög 64. Av de aktuella miljömålen kan Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag, Ett rikt växt- och djurliv samt Grundvatten av god kvalitet uppmärksammas i detta kapitel. Inget av dessa mål bedöms kunna uppnås till Klimatpåverkande utsläpp Miljömålet Begränsad klimatpåverkan är starkt kopplat till utsläpp av växthusgaser, däribland koldioxid (CO2). Att målet inte bedöms kunna nås beror enligt miljömålsportalen på att de globala utsläppen av växthusgaser ökar, liksom halterna i SWOT-och behovsanalyser visar vägen mot nytt landsbygdsprogram (populärversion) (91)

34 atmosfären. Orsaken är bland annat att fossila bränslen används i el- och värmeproduktion och transporter 65. Utsläpp av växthusgaser från jordbruk har enligt SCB minskat sedan Usläppet var år 1990 cirka nio miljoner ton CO2-ekvivalenter, och ,78 miljoner ton CO2- ekvivalenter. De viktigaste anledningar till de minskade utsläppen anges vara en minskad boskapshållning och en minskad användning av mineralgödselmedel 66. Dock anger Jordbruksverket att Sveriges jordbruk står för utsläpp av växthusgaser motsvarande cirka tio miljoner ton koldioxid varje år vilket kan jämföras med Sveriges totala utsläpp som motsvarar cirka 66 miljoner ton koldioxid 67. Enligt Jordbruksverket utgörs jordbrukets totala utsläpp av 40 procent lustgas och 30 procent av metan och till 30 procent av koldioxid, vilket är ca 18procent av de totala svenska utsläppen av växthusgaser 68. Från SCB rapporteras även utsläpp och upptag av koldioxid för olika typer av markanvändning, baserat på förändring i kolförråd i skogsmark, åkermark, betesmark, våtmark och bebyggd mark. Det rapporteras också små utsläpp av metan och dikväveoxid i samband med bland annat gödsling av skogsmark och övergång från skogs- eller betesmark till åkermark. Sektorerna markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk bidrar under perioden till en årlig nettosänka genom att koldioxid från luften tas upp av vegetationen och binds in i biomassan. Sänkan har varierat mellan 27 och 38 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Även om människans utsläpp av växthusgaser består till största delen av koldioxid, men inom jordbruket så är det metan och lustgas som är de viktigaste växthusgaserna enligt Jordbruksverket. Koldioxidutsläpp i transportsektorn står enligt Naturvårdsverket och Transportstyrelsen för en tredjedel av utsläppen och har ökat 2011 jämfört med Sedan 2005 har trenden dock varit svagt minskande utsläpp och ligger idag på cirka 20 miljoner ton CO2- ekvivalenter. Huvuddelen av utsläppen kommer från personbilar och tunga fordon. Utsläppen från personbilar har minskat med nio procent jämfört med 1990 trots att trafiken har ökat. Det beror på mer energieffektiva bilar och en ökad användning av biobränslen. Denna minskning motverkas av att utsläppen från tunga fordon ökat med 44 procent under samma period 69. Då personbilsanvändningen är större på landsbygden än i tätorterna, samt att många tunga transporter för råvaruleverans kommer från landsbygden bedöms landsbygdens transporter idag utgöra en stor del av transportsektorns utsläpp. 65 Naturvårdsverket, Steg på vägen Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012, Jordbruksverket (2010) Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016 förslag till handlingsprogram för jordbruket (91)

35 6.4.2 Vattenkvalitetspåverkande utsläpp - marina och limniska miljöer Vattenmiljöer påverkas idag av olika typer av utsläpp och ingrepp. Övergödningssituationen är, enligt miljömålsportalen 70, otillfredsställande på många håll i hav och sötvatten. Sämst förhållanden råder i Östersjön. Övergödningen påverkar även havens produktionsförmåga. Åtgärder för att minska utsläpp av övergödande ämnen har gett resultat, men det tar tid innan miljön svarar på de förändringar som sker. Cirka 25 procent av fosforn i reningsverkens inkommande avloppsvatten återförs till jordbruket 71. Påverkan av näringsämnen på vattenmiljön har enligt miljömålsportalen minskat de senaste decennierna, genom åtgärder inom jordbruket, reningsverk och industrin. Arbetet med att minska utsläppen behöver dock fortsätta. Inom jordbruket kan detta ske bland annat genom att anlägga skyddszoner av bevuxen mark närmast vattendragen där det varken får gödslas eller användas kemiska bekämpningsmedel. Arealen skyddszon ökade mellan 2011 och 2012 och det ökade intresset tolkas av miljömålsportalen som ökat miljötänk inom jordbruket. Många sjöar och vattendrag uppfyller inte, enligt miljömålsportalen, god ekologisk status. Försurningen har minskat, men påverkar fortfarande sjöar och vattendrag negativt. Sedan 1990 har andelen försurade sjöar minskat från sjutton procent till tio procent. Cirka tio procent av Sveriges sjöar över en hektar och cirka 13 procent av sträckan rinnande vattnen beräknas nu vara försurade 72. Fysisk påverkan och fragmentering utgör problem i hela landet. Många arter har gått tillbaka på grund av försämrad livsmiljö och vattenkvalitet. Restaurering av vattendrag pågår, men i långsam takt. Vattenmiljöer måste skyddas för att säkra biologisk mångfald för att vi ska kunna fortsätta ha levande sjöar och vattendrag. Förorenat grundvatten finns i hela landet, främst i jordbruks- och folktäta områden. Två stora problem är förekomst av nitrat och bekämpningsmedel. Arbetet med skydd av grundvattenresurser går framåt, men för att nå miljökvalitetsmålet krävs åtgärder inom bland annat miljötillsyn, samhällsplanering, vattenförvaltning och landsbygdsprogram. Våtmarker växer igen som en följd av utdikning, upphörd hävd och annan påverkan. Fortfarande skadas värdefulla våtmarker och myrar. Av våtmark i boreal och kontinental region har cirka 0-10procent gynnsam status. Övriga arealer bedöms ha otillräcklig eller dålig status. Läget är bättre både i alpin region och även något bättre för myrar. Våtmarker i odlingslandskapet ökar dock långsamt. Mer hänsyn krävs, liksom att fler våtmarker skyddas, restaureras och anläggs (jordbruket i siffror) Naturvårdsverket, Myllrande våtmarker och miljöövervakningen, (91)

36 7 Nollalternativ 7.1 Definition av nollalternativet Nollalternativet har i arbetet med den strategiska miljöbedömningen definierats som den sannolika utvecklingen utan de åtgärder som kommer att genomförs inom ramen för Landsbygdsprogrammet Utgångspunkten är nuläget i slutet av 2013 och antagande av en utveckling utan landsbygdsprogrammet. Övriga trender och styrsystem antas motsvara nuläget. En sammanfattning av innehållet i det senaste landsbygdsprogrammet görs därför i avsnitt 7.2 nedan. Nollalternativet bedöms därmed övergripande medföra successivt avklingande av effekterna från tidigare programperioder både vad det gäller den kunskapsuppbyggnad och de konkreta insatser som programmen inneburit. Avklingandet av konsekvenserna är troligen en asymmetrisk och ickelinjär process som också kan skilja sig mycket beroende på åtgärd. Det är troligt att vissa effekter av tidigare program har kvardröjande effekter under lång tid. Detta gäller bl.a. kunskapshöjande åtgärder vars effekter kan vara livslånga och också spridas vidare till nya personer undre lång tid. Stöd till investeringar och nya verksamheter kan få långlivade konsekvenser förutsatt att den nya verksamheten blir självbärande. Även vissa insatser inom markanvändning och markskötsel som t.ex. restaurering och upprätthållande av betes- och ängsmarker kan ha verkan bortom konsekvensbedömningsåret Utan fortsatta åtgärder påbörjas en retardering av dessa marker snart igen med igenväxning av landskapet liksom en gradvis succession till en miljö med andra och ofta färre antal arter. Vissa spår av tidigare hävd märks dock ofta i struktur och artförekomster lång tid efter det att hävden har upphört. Tidigare stöd kan också i vissa fall ha varit en start på något som sedan kan fortsätta utan stöd utifrån andra drivkrafter som lönsamhet, eget intresse, eller andra initiativ. I dessa fall blir effekterna av tidigare åtgärder ganska långvariga men samtidigt i allt lägre grad en konsekvens av åtgärden. Nollalternativet omfattar även en utveckling under inflytande av förändrade förutsättningar kopplade till ett förändrat klimat. Många av de effekter som förutses har stor betydelse för landsbygdens förutsättningar och påverkar både näringarnas förutsättningar och flera av de miljöaspekter som bedöms i denna SMB. En sammanfattning av för landsbygden relevanta konsekvenser av klimatförändringarna ges därför i kapitel 0 nedan. 36 (91)

37 7.2 Landsbygdsprogram Åtgärderna i landsbygdsprogrammet för perioden var kopplade till fyra axlar 74. Inom axlarna fanns olika prioriteringar, vilka använts i bedömningarna av nollalternativet. 1. Axel 1: Konkurrenskraft. Åtgärderna inom detta område syftar till att stärka konkurrensoch utvecklingskraften hos företag inom jord- och skogsbruk, livsmedelsproduktion och förädling. 2. Axel 2: Miljön och Landskapet. Åtgärderna inom detta område syftar till att bevara och utveckla ett attraktivt landskap för att bidra till gemensamma och nationella miljömål på effektivt sätt kan uppnås. En helhetssyn ska utvecklas på landskapet som resurs för rekreation, utveckling och tillväxt, boende som bärande av ett natur- och kulturarv. 3. Axel 3: Livskvalitet och diversifierad ekonomi. Åtgärderna inom detta område syftar till att främja ökad diversifiering av landsbygdens näringsliv och högre livskvalitet för dem som bor på landsbygden. 4. Axel 4: Åtgärder inom Leader. Åtgärder som syftar till att underlätta genomförandet av Leadermetoden. Leadermetoden är ett arbetssätt för tillvaratagande av lokala kunskaper och erfarenheter vid design och implementering av projekt inom Landsbygdsprogrammet. Stöd ges för att tillämpa detta inom åtgärder inom axlarna Prognos till 2020 avseende de svenska miljömålen Årligen gör anvariga myndigheter för de olika miljömålen uppföljning och bedömning av trenden för utvecklingen och möjligheterna att nå de Svenska nationella miljömålen. Nedan sammanställs gällande prognos till Endast de mål som enligt avgränsningarna har bedömts vara relevanta för programmet redovisas. 74 Redovisning av förhandsutvärdering av Landsbygdsprogrammet , Ex Ante utförd av Livsmedelsekonomiska institutet (SLI) miljomal.nu/sv/miljomalen/uppfoljning/nas-miljokvalitetsmalen/ 37 (91)

38 Tabell 4. Prognos avseende de svenska miljömålen. Relevanta mål för bedömningar i SMB för Landsbygdsprogrammet Trend* Prognos 2020 uppfylls miljömålen? (Kort sammanfattning)** Begränsad klimatpåverkan Bara naturlig försurning Nej - De globala utsläppen av växthusgaser ökar, liksom halterna i atmosfären. Nej - Nedfallet av försurande ämnen har minskat kraftigt de senaste decennierna. En förbättring av tillståndet kan ses i sjöar och vattendrag, däremot inte i skogsmark och grundvatten. Giftfri miljö saknas Nej - Vissa miljögifter minskar, men långlivade ämnen är ett problem. För många ämnen saknas underlag för att bedöma hur halter i människa och miljö har förändrats. Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Nej - Övergödningssituationen är otillfredsställande på många håll i hav och sötvatten. Sämst förhållanden råder i Östersjön. Nej - Många sjöar och vattendrag uppfyller inte god ekologisk status. Försurningen har minskat, men påverkar sjöar och vattendrag negativt. Fysisk påverkan och fragmentering utgör problem i hela landet. Grundvatten av god kvalitet saknas Nej - Förorenat grundvatten finns i hela landet, främst i jordbruks- och folktäta områden. Två stora problem är förekomst av nitrat och bekämpningsmedel. Hav i balans samt levande kust och skärgård Nej - Övergödning, miljögifter och ett intensivt fiske påverkar biologisk mångfald och havens produktionsförmåga. Myllrande våtmarker Nej - Våtmarker växer igen som en följd av utdikning, upphörd hävd och annan påverkan. Fortfarande skadas värdefulla våtmarker. Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Nej - Tillståndet för flera skogstyper är inte stabilt och många skogslevande arter är hotade. Skydd, restaurering och naturvårdande skötsel går långsamt framåt, liksom kulturmiljövård. Nej - Natur- och kulturvärden hotas av igenväxning och ett intensivt jordbruk. Brist på betesdjur riskeras i delar av Sverige. Flera fågelarter i odlingslandskapet som varit stabila ser ut att minska. Storslagen fjällmiljö saknas Nej - Många intressen nyttjar naturresurser i fjällens känsliga miljöer. Vindkraft, gruvindustri och annan verksamhet kan även störa renbetet som gynnar biologisk mångfald. Terrängfordon ger ökade skador på mark och växtlighet. God bebyggd miljö Nej - Stora insatser krävs mot buller och dålig inomhusmiljö, liksom för att stärka samhällsplaneringen och skydda kulturvärden. Allt fler bostäder åtgärdas mot radon och blir mer energieffektiva. Ett rikt växt- och djurliv Nej - Många arter och naturtyper riskerar att försvinna och ekosystem utarmas. Främmande arter fortsätter att öka. Större hänsyn när resurser nyttjas behövs, liksom ökat skydd och bättre skötsel av naturmiljöer. * Trenden redovisas med pilar som anger i vilken riktning utvecklingen sker idag. Uppåtriktad pil= utveckling i rätt riktning. Nedåtriktad pil=utveckling i negativ riktning, horisontell pil= Ingen tydlig förändring i positiv eller negativ riktning. ** Bedömning av möjligheten att nå målet samt kort beskrivning av läget. Nej= Det är inte möjligt att nå målet till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. 38 (91)

39 7.4 Framtida effekter av förändrat klimat 76 Beskrivningen av konsekvenser av klimatförändringar utgår från Naturvårdsverkets beskrivningar av framtida effekter i Sverige. Förändringarna som beskrivs bedöms i allt väsentligt bli de samma för alla alternativ som beskrivs i denna SMB. De scenarier som tagits fram för Sverige pekar mot en ökning av Sveriges årsmedeltemperatur med 3 5 grader fram till 2080-talet jämfört med perioden Ökningen blir större under vintern än på sommaren. Variationerna i nederbörd mellan år och decennier bedöms bli större än variationerna i temperatur. Nederbörden kommer att öka i större delen av landet under höst, vinter och vår. Sommartid får vi ett varmare och torrare klimat, särskilt i södra Sverige. Temperaturzoner flyttar norrut. Ökad nederbörd och mer intensiva regnfall ökar risken för översvämningar, framför allt längs kuster liksom längs sjöar och vattendrag. En generell nederbördsökning väntas i hela landet. Även antalet tillfällen med intensiv nederbörd ökar. Mest ökar nederbörden i norra och västra Sverige. I fjälltrakterna kan nederbörden öka med upp till 25 procent. Samtidigt kan förändringar i nederbörd och ökad avdunstning leda till ökad sommartorka i södra Sverige. Klimatförändringarna kommer att påverka biologisk mångfald både direkt genom förändrad temperatur och nederbörd samt indirekt genom förändrad markanvändning. Rik biologisk mångfald utgör ett skydd mot störningar i ekosystemen (resiliens). Ovanliga arter kan försvinna medan nya arter kan etablera sig. Fjällområdena är särskilt känsliga för klimatförändringarna. Förändrade förhållanden i Östersjön både vad gäller salthalt och vattenrörelser kan medföra stora förändringar för biologisk mångfald. För Sveriges del kan effekterna av ett varmare klimat till vissa delar vara positiva. Odlingsförutsättningarna förbättras när klimatet blir mildare, något som förbättrar möjligheterna till ökad avkastning inom jord- och skogsbruk. Klimatförändringarna väntas öka produktionen genom att växtsäsongen blir längre och koldioxidhalten i atmosfären ökar vilket bidrar till ökad tillväxt. En förändring av vindförhållanden och att marken oftare förblir otjälad kan orsaka omfattande stormfällningar. Med varmare och blötare klimat kan också insekt- och svampangreppen bli vanligare. Ett varmt klimat kan innebära stora förändringar för fisket. Vattentemperaturen är avgörande för fiskarnas levnadsförhållanden och artsammansättningen kan påverkas betydligt i både söt- och saltvatten. För rennäringen kommer vegetationsperiodens längd och växtproduktionen under sommaren att öka. Vinterförhållandena blir mer instabila vilket kan göra det svårt för renarna att få föda och stödfodring måste ske. Om förutsättningarna för rennäringen försämras så hotas också den samiska kulturen. Klimatförändringarna kan få betydande konsekvenser för vägnäten och järnväg. Ökad nederbörd och ökade flöden kan medföra översvämningar, bortspolning av vägar och (91)

40 vägbanker, skadade broar och risk för ras och skred. Klimatförändringarna kommer sannolikt inte att påverka sjöfarten och luftfarten i någon större utsträckning. Minskad isläggning i Östersjön gynnar hamnar längs norrlandskusten Ett förändrat klimat kommer att påverka dricksvattenförsörjningen, även om Sverige fortsättningsvis kommer att ha goda vattenresurser. I landets sydöstra delar kan risk för vattenbrist uppstå. 7.5 Bedömning av konsekvenser av nollalternativet För att beskriva konsekvenserna av ett nollalternativ, dvs. om inget nytt landsbygdsprogram antas, har en förenklad analys genomförts. Analysen omfattar både hur nollalternativet kan påverka möjligheterna att bidra till/motverka uppfyllandet av de övergripande målen med programmet, samt hur nollalternativet kan påverka de miljöaspekter som identifierats för miljöbedömningen Vad händer med de övergripande målen med Landsbygdsprogrammet om inget nytt program antas? Syftet med att analysera hur måluppfyllensen kan påverkas vid ett nollalternativ är att försöka illustrera programmets betydelse. Påverkas möjligheterna att nå de övergripande målen om inget nytt program antas? Och i så fall på vilket sätt? Kommer landsbygdsutvecklingen i Sverige bidra till eller motverka uppfyllandet av de övergripande målen i EU:s jordbrukspolitik och i Europa 2020-strategin vid nollalternativet? I nedanstående tabell görs en bedömning av konsekvenserna av nollalternativet gällande förutsättningarna att nå de övergripande EU-målen av betydelse för landsbygdens utveckling. Bedömningarna är relativa då jämförelse görs med nuläget. Tabell 5. Hur nollalternativet kan bidra till/motverka övergripande mål med Landsbygdsprogrammet Mål med programmet Uppskattad effekt från nollalternativet jämfört med nuläget Mål i EU:s jordbrukspolitik (från 2014) Hållbar livsmedelsproduktion Hållbar förvaltning av naturresurser och klimat -: Vissa prioriteringar i tidigare program medverkar till ökad hållbarhet i livsmedelsproduktionen bl.a. prioriteringen att stärka utvecklingen av brukningsmetoder så att negativ miljöpåverkan minskar. Utgår sådana stöd kan åtgärder för ökad hållbarhet upphöra och en negativ utveckling för området befaras. Redan genomförda förbättringar antas dock i många fall fortgå. - :Tidigare program har haft flera delar som på olika sätt gynnat hållbarhet i resurserna jordbruksproduktionspotential, skog, bevarande av biologisk mångfald och tillvaratagande och utveckling av landskapet som resurs för t.ex. rekreation. Stöden till brukningsmetoder som ger minskad negativ miljöpåverkan bör också ha medfört positiv påverkan särskilt gällande vattenresurserna. Då dessa stöd upphör ökar risken för att naturresurserna förvaltas på ett mindre hållbart sätt. 40 (91)

41 Balanserad territoriell utveckling Europa 2020-strategin Smart tillväxt, genom utveckling av kunskap och innovation Hållbar tillväxt, genom att den bygger på en grönare, resurseffektivare och konkurrenskraftigare ekonomi Tillväxt för alla, genom att den ska främja sysselsättningen och stärka den sociala och territoriella sammanhållningen -: Tidigare program har inom Axel 3 haft stöd som bl.a. ska medföra ökad sysselsättning samt bättre livsmiljö/livskvalitet. Dessa bedöms ha betydelse för att det ska kunna vara möjligt för utveckling av landsbygden och att leva och försörja sig på denna. Utan stöd blir städernas utveckling och ekonomiska försprång mer dominerande. Urbaniseringen kan antas öka vilket i längden ytterligare försämrar möjligheterna för utveckling på landsbygden - : Tidigare program har inom axel 3 haft stöd till företagande, hållbar tillväxt och innovationer på landsbygden. Axel 1 och 4 har också haft satsningar gällande kunskap och modern teknik, IT och utveckling av nya produkter. Detta bedöms ha bidragit till EU 2020-strategin. Kunskapssatsningarna kan ha verkan lång tid framöver men utan stöd kommer investeringar i innovationer att minska. -/0: Tidigare program har innehållit stöd gällande företagens konkurrenskraft och utveckling av resurseffektiva metoder liksom även för att t.ex. stödja brukarna att t.ex. bli naturvårdsentreprenörer. Detta bedöms ha bidragit till hållbar tillväxt. Förutsättningarna bedöms försämras utan stöd. Samtidigt så kan en situation utan stöd medföra att endast mycket resurseffektiva och konkurrenskraftiga verksamheter kan verka på landsbygden. En konsolidering kan här antas ske. -: Tidigare program har inom Axel 3 haft stöd som bl.a. ska medföra ökad sysselsättning samt bättre livsmiljö/livskvalitet. Dessa bedöms ha haft betydelse för möjligheterna att utveckla landsbygden och att leva och försörja sig på denna. Utan stöd bedöms sysselsättningen riskera att minska och bl.a. urbaniseringen öka vilket försämrar förutsättningarna på landsbygden för ett levande samhälle med goda sociala förutsättningar. Tillfällig kan social sammanhållning och utvecklande av lösningar vid sidan av samhällets engagemang öka då samhällena utsätts för stress genom försämringar i statens ansvar VIlka är miljökonsekvenserna av Nollalternativet? I nedanstående tabell görs en bedömning av konsekvenserna av nollalternativet för de miljöaspekter som valts ut för bedömning av programmet. Syftet är att bedöma på vilket sätt nollalternativet kan påverka olika miljöaspekter och att utifrån denna bedömning uppskatta nollalternativets möjligheter att främja hållbar utveckling. Bedömningarna är relativa då jämförelse görs med nuläget. 41 (91)

42 Tabell 6. Konsekvensbeskrivning av nollalternativet för olika miljöaspekter. Miljöaspekter Uppskattad konsekvens från nollalternativet jämfört med nuläget Befolkning Folkhälsa (social och miljörelaterad folkhälsa) Social integration, demografi och migration Resurser Materiella tillgångar (bebyggelse, kulturhistoriska element, kvaliteter av mark och vatten för produktion) Landskapet (kulturmiljö/landskapsbild samt upplevelsevärden och hur växter, mark och vatten bidrar till dessa) - : Tidigare programs åtgärder särskilt inom axel 3 berör delvis detta område. Åtgärderna har betydelse för sysselsättning, service och infrastruktur. Utan stöd påverkas livskvalitet och därmed folkhälsa sannolikt negativt 0: Inga särskilt utpekade direkta prioriteringar fanns i tidigare program gällande social integration, demografi eller migration. -: Som under Folkhälsa ovan. Möjligheterna till sysselsättning och god livskvalitet har stor betydelse för förutsättningarna att bo på landsbygden. Om det blir svårare att leva och försörja sig på landsbygden sker urbanisering. Detta påverkar demografin (det är yngre flyttar) och försämrar sociala samband. Utsatta grupper får sämre möjligheter till sysselsättning. -: Bevarande av natur och kulturarv ingår som prioritering i Axel 1 i tidigare program. Genomförda åtgärder kan ha kvardröjande effekter men t.ex. restaureringsåtgärder kräver ofta kontinuitet i underhållet för långsiktigt bibehållande. Utan stöd riskerar man att sådana åtgärder ej fortsätter att ske. +/-: Klimatförändringarna medför förbättringar av vissa tillgångar t.ex. ökade vattenflöden som kan användas för elproduktion. Förutsättningarna för jordbruksproduktion förbättras också. Samtidigt förväntas skador på materiella värden öka pga. stormar, översvämningar etc. Nollalternativet skiljer sig här föga från andra alternativ men utan stöd bedöms det finnas sämre möjligheter att minska sårbarheten. -: Stöd som påverkar natur- och kulturarv ingår som prioritering i Axel 3 och åtgärder för att skapa helhetssyn på landskapet som resurs för rekreation samt bärare av natur och kulturarv liksom stöd gällande att upprätthålla ett attraktivt finns inom Axel 2. Omfattningen av åtgärder som har påverkat landskapet och dess skötsel och därmed både natur, kultur och rekreationsvärden har varit omfattande. Effekterna av dessa insatser kan komma att avta relativt snabbt utan kontinuitet i t.ex. skötselåtgärder. Andra drivkrafter kan finnas men stödet har haft stor betydelse. -: Risk att ekonomisk tillväxt leder till ökad exploatering och att jordbruksmark istället används för bostäder, industri och andra kommersiella verksamheter. (+): En möjlig positiv effekt kan vara en minskad mängd exploatering till följd av att stöd till investeringar i verksamheter och infrastruktur tas bort. Vissa exploateringar kan ha negativ inverkan på landskapet och dessa undviks eventuellt. 42 (91)

43 Biologisk mångfald och grön infrastruktur (biotoper och deras inbördes samband samt artrikedom gällande djur och växter) Klimat- och miljöstatusfaktorer Klimatpåverkande utsläpp (Metan och CO2-utsläpp från bl a. transporter, kor, våtmarker, biogasproduktion) Vattenkvalitetspåverkande utsläpp (marin & limnisk miljö) (närsalter som orsakar övergödning, kemikalier som ger ekotoxiska effekter) -: Som ovan under Landskap. Stöden har stor betydelse för upprätthållande av biologisk mångfald kopplad till det hävdade jordbrukslandskapet. Vid utebliven skötsel etc. ändras artsammansättning. För betesmarker mm ökar ofta mångfalden i tidiga successionssteg och men minskar sedan. -: Om färre områden sköts/hävdas försämras möjligheterna till långsiktigt bibehållande av vissa känsliga arter genom att spridningssamband kan brytas och avstånden mellan bra biotoper blir för långt. +/-: Produktionsmässigt mindre aktivt jord- och skogsbruk kan förbättra förhållandena genom t.ex. minskad användning av bekämpningsmedel. Samtidigt ökar risken för att jord- och skogsbruket som ändå bedrivs tar mindre miljöhänsyn på olika sätt vilket försämrar för biologisk mångfald. -: Den biologiska mångfalden kommer att påverkas av klimatförändringarna. Nya arter kommer att ha möjlighet att etablera sig medan andra arters miljöer förändras så att arter kan komma att slås ut eller minska i utbredning. Särskilt arter anpassade till Östersjöns brackvattenmiljöer respektive till fjällvärden påverkas av klimatförändringarna. Nollalternativet skiljer sig här föga från andra alternativ. 0/+: Tidigare program saknar särskilda stöd till åtgärder som minskar utsläpp av klimatpåverkande ämnen. Vid sämre förhållanden för jordbruket och därmed t.ex. minskade mängder djur minskar utsläppen. Dock kommer köttproduktionen ske på andra ställen i världen varvid utsläpp sker där i stället och ger samma klimatpåverkan totalt. -: Stöd till investeringar kan omfatta biogastillverkning. Utan stöd finns betydande risk att färre sådana anläggningar byggs varvid utsläpp från icke förnybara bränslen sannolikt ökar. +: Vid nedläggning av jordbruk minskar utsläppen av närsalter och bekämpningsmedel. Utan stöd bedöms nedläggning av jordbruk öka. Jordbruket har stor del i de samlade utsläppen och vattenkvaliteten kan påverkas positivt både lokalt och i större sjöar och i Östersjön. -: Risk finns för att det jord- och skogsbruk som inte läggs ned kommer att ta mindre miljöhänsyn utan stöd från landsbygdsprogrammet. Detta kan öka utsläpp till vatten från såväl jord- som skogsbruksmark och därmed öka övergödning och förekomsten av miljögifter i såväl sjöar och vattendrag som i havet. -: Minskat stöd till anläggning eller restaurering av våtmarker kan vattenkvaliteten påverkas negativt, eftersom våtmarker kan fungera som en form av naturlig vattenrening. 43 (91) Klimatförändringarna medför både positiva och negativa aspekter för landsbygden och dess näringar. De övergripande förutsättningarna för jordbruksproduktion blir bättre men samtidigt ökar skaderiskerna till följd av t.ex. översvämningar, skadedjur, sjukdomar och vindfällen av skog. Tidigare programs prioriteringar hade inte dedikerade resurser för

44 anpassningar till effekterna av kommande klimatförändringar. Vissa stöd kan ändå ha kunnat användas för åtgärder som utöver stödsyftet också ger en klimatanpassning. Nollaternativet bedöms därför varken direkt motverka eller gynna anpassningar på landsbygden av ett förändrat klimat. Tidigare program har omfattat stödåtgärder som haft betydande positivt bidrag till flera av miljömålen. Särskilt gäller detta; Ingen övergödning; Levande sjöar och vattendrag; Grundvatten av god kvalitet; Levande skogar; Ett rikt odlingslandskap; Ett rikt växt och djurliv. Även målen Hav i balans och levande skärgård, God bebyggd miljö och Myllrande våtmarker har påverkats. Nollalternativet bedöms medföra tydlig risk för en försämrad utveckling inom dessa miljömål genom att stöden till positiva åtgärder försvinner. Några av åtgärderna i tidigare program har också potentiellt kunnat vara negativa för miljömålen. Detta har dock kunnat uppstå i den faktiska tillämpningen i enskilda stödfall och är inte en konsekvens av de ansatta prioriteringarna. Den samlade bedömningen är att en utveckling enligt nollalternativet skulle medföra miljömässiga försämringar. Särskilt bedöms påverkan på landskap samt biologisk mångfald och grön infrastruktur bli betydande. Risk finns också för större skillnader i samhällsservice och ökad ekonomisk ojämlikhet mellan stad och land samt fortsatt eller ökad urbanisering då förutsättningarna att leva och försörja sig på landsbygden försämras. 8 Alternativ för bedömning Att jämföra olika alternativ syftar till att inom ramen för miljöbedömningen kunna underlätta att ta strategiska val och att i ett tidigt skede motivera de val som görs. Genom att titta på alternativ kan man hitta sätt att minska eller undvika betydande negativ miljöpåverkan som en följd av genomförandet av programmet, samt att förstärka positiv påverkan. På så sätt är alternativgenereringen och dess bedömning en mycket viktigt del av miljökonsekvensbedömningen och utgör därför också en viktig faktor för att själva syftet med miljöbedömningar ska kunna nås. Alternativen visar även för beslutsfattare och övriga deltagande i processen på olika möjligheter att uppnå programmets syfte. På så sätt utgör alternativen ett viktigt underlag för samråd, deltagande och inflytande i programmeringsprocessen. En väl genomförd alternativhantering innebär en sorts försäkran för beslutsfattare att inte något betydligt bättre alternativ har förbisetts. På strategisk nivå som denna kan alternativen med fördel utformas som visioner och långsiktigt hållbara alternativ som inte behöver vara så politiskt bundna, medan alternativ på projektnivå oftare handlar om att lösa ett mer eller mindre akut problem. 44 (91)

45 Alternativen i denna miljöbedömning utgörs av nollalternativet samt fyra (4) jämförelsealternativ baserade på olika teoretiska fördelningar av medel inom programmets olika delar. Dessa benämns enligt följande: A. Satsa på levande landsbygd B. Öka produktion inom svenskt jord- och skogsbruk C. Landskap och biologisk mångfald D. Minskad klimatpåverkan. Dessa alternativ kan ses som ett slags extremer gällande prioritering och fördelning av medel. Syftet är att genom analysen av alternativen illustrera ett spann av prioriteringar och tillhörande konsekvenser som programmet skulle kunna omfatta och leda till. Det bör dock nämnas att regelverket för landsbygdsprogrammet (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013, 17 dec 2013) föreskriver att programmet ska bedrivas på grundval av de sex tematiska mål som unionen enats om (vilka redovisas exempelvis i Tabell 7 nedan). Dessutom föreskrivs att programmet ska avsätta minst 30% av resurserna för begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt miljöfrågor. Ett program kan omfatta färre än sex prioriteringar om det är motiverat med hänsyn till den swot-analys som utförts av programskrivarna och förhandsutvärderingen, men varje program ska omfatta minst fyra av de tematiska prioriteringarna. Den swot-analys som Landsbygdsdepartementet och Jordbruksverket utfört för det svenska programmet har lett till slutsatsen att samtliga prioriteringar bör omfattas av det svenska programmet. De fyra extrem-scenarier som beskrivs här kan därför inte anses som fullt realistiska alternativ till det föreslagna programmet. Förhoppningen är att jämförelsen ändå kan illustrera hur olika inriktningar av programmet kan påverka programmets konsekvenser och möjlighet till måluppfyllelse. Figur 5. De fyra olika jämförelsealternativen A, B, C och D utgör extremer 45 (91)

46 I konsekvensbeskrivningen av respektive alternativ ställs samma två frågor som i konsekvensbeskrivningen av nollalternativet och i konsekvensbeskrivningen av föreslaget program: I vilken mån kan detta alternativ bidra till att nå de övergripande målen med programmet? Vilka är miljökonsekvenserna av detta alternativ? På så sätt fås en jämförelse mellan de olika alternativen, vilken används i den efterföljande analysen. Bedömningen av samtliga alternativ görs med nuvarande situation (nuläget) som utgångspunkt. 8.1 Alternativ A Satsa på levande landsbygd I detta alternativ ligger fokus för programmet på att bidra till att behålla och stärka landsbygden som en plats där människor upplever hög livskvalitet. Parametrarna för att beskriva livskvalitet har avgränsats till följande: möjligheter att bo, att mötas, att försörja sig, att utbildas och utvecklas, att ha tillgång till samhällsservice, att ha inflytande över samhällets utveckling, att ha inflytande över sin egen situation. Syftet är att skapa en levande landsbygd där både fastboende och besökande upplever hög livskvalitet och där boende upplever stort inflytande över sin livssituation. Alternativet är inspirerat av den norska landsbygdspolitiken, där man aktivt arbetat för att behålla eller förbättra attraktionskraften för människor att bo och leva på landsbygden. För att göra en tydlig skillnad i detta alternativ jämfört det valda alternativet omfattar Alternativ A inga målområden som är begränsade till jord- eller skogsbruk, och inte heller några målområden som direkt syftar till att bidra till miljö- eller klimatåtgärder. Exempel på åtgärder inom alternativ A som finns upptagna i Tekniskt underlag landsbygdsprogram är Kunskapsöverföring, informationsinsatser Investeringar i annan verksamhet än jord- och skogsbruk Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd Stöd till samarbete. Alternativ A innebär därför att programmet helt fokuserar på prioritering 6. Främja social inkludering och ekonomisk utveckling i landsbygdsområden samt prioritering 1 och fokusområde 1a. Främja innovation och en kunskapsbas i landsbygdsområden. En illustration av programmets fokus syns i tabellen på nästa sida. 77 Jordbruksverket, rapport 2012:15, Tekniskt underlag landsbygdsprogram , (91)

47 Tabell 7. Alternativ A: Satsa på levande landsbygd. Områden som prioriteras i detta alternativ är markerade i brunt. PRIORITERINGAR Alternativ A. Prioriterade målområden är markerade i brunt Kunskapsöverföring och innovation Öka konkurrenskraften inom jordbruket Organisation av livsmedelskedjan och riskhantering inom jordbruket Återställa, bevara och främja ekosystem som är beroende av jord- och skogsbruket Resurseffektivitet och stödja övergången till en klimattålig ekonomi Främja social inkludering och ekonomisk utveckling i landsbygdsområden 1a. Främja innovation och en kunskapsbas i landsbygdsområden 1b. Stärka banden mellan jordoch skogsbruk samt forskning och innovation 2a. Underlätta omstrukturering av jordbruk som ställs inför större strukturproblem. Det gäller i synnerhet för jordbruk som är: - mindre aktiva på marknaden - marknadsorienterade i särskilda sektorer - i behov av diversifiering av jordbruksverksamhet 3a. Integrera primärproducenter i livsmedelskedjan på ett bättre sätt med hjälp av: - kvalitetssystem - säljfrämjande åtgärder på lokala marknader - korta leveranskedjor - producentgrupper - branschorganisationer 4a. Återställa och bevara biologisk mångfald, bland annat inom - Natura 2000-områden - jordbruk med höga naturvärden - de europeiska landskapens karaktär 5a. Effektivisera vattenanvändning inom jordbruket 5b. Effektivisera energianvändningen inom jordbruket och vid livsmedelsbearbetning 6a. Främja diversifiering och skapande av nya småföretag och arbetstillfällen 6b. Främja lokal utveckling på landsbygden 1c. Främja livslångt lärande och yrkesutbildningar inom jord- och skogsbruk 2b. Underlätta generationsskiften inom jordbrukssektorn 3b. Stödja riskhantering inom jordbruket 4b. Förbättra vattenförvaltningen 5c. Främja tillgång till och användning av förnybara energikällor, bioprodukter, avfall, rester och andra råvaror som inte är avsedda till livsmedel 6c. Öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik i landsbygdsområden. 4c. Förbättra markskötsel 5d. Minska jordbrukens utsläpp av dikvävedioxid och metan 5e. Främja koldioxidbindning inom jord och skogsbruk 47 (91)

48 8.1.1 I vilken mån kan Alternativ A bidra till att nå de övergripande målen med programmet? Vår tes i miljöbedömningen är att programmets utformning också påverkar möjligheterna för programmet att bidra till de övergripande mål som gäller för Landsbygdsfonden. För att se hur en programutformning i enlighet med Alternativ A kan bidra till målen har en förenklad analys genomförts, vilken redovisas i Tabell 8. Tabell 8. Bedömning av hur Alternativ A kan bidra till/motverka övergripande mål med Landsbygdsprogrammet. Mål med programmet Uppskattad effekt från programmet Mål i EU:s jordbrukspolitik Hållbar livsmedelsproduktion Hållbar förvaltning av naturresurser Balanserad territoriell utveckling Europa 2020-strategin Smart tillväxt, genom utveckling av kunskap och innovation Hållbar tillväxt, genom att den bygger på en grönare, resurseffektivare och konkurrenskraftigare ekonomi Tillväxt för alla, genom att den ska främja sysselsättningen och stärka den sociala och territoriella sammanhållningen 0 : programmet innebär inte att satsning på hållbar livsmedelsproduktion utesluts, men detta kommer inte vara fokus 0 : På motsvarande sätt kan innovation och kunskapsutveckling omfatta hållbar livsmedelsproduktion, men kommer ej vara fokus 0 : programmet utesluter inte satsningar som bidrar till hållbar förvaltning av naturresurser, men kommer inte fokusera på detta - : ekonomisk utveckling har historiskt haft mycket stark koppling till ökad resursförbrukning. Risk finns för negativ påverkan på naturresurser. + : programmet syftar till att stärka livskvaliteten på landsbygd, vilket bör leda till stärkt landsbygd och mer balanserad territoriell utveckling + : programmet bidrar direkt positivt till smart tillväxt på landsbygden + : programmet bidrar direkt positivt till mer konkurrenskraftig ekonomi 0 : det är inte uteslutet att programmet bidrar till grönare och resurseffektivare ekonomi, men detta är ej fokus för programmet - : finns risk att programmet motverkar en grönare och/eller mer resurseffektiv ekonomi + : programmet bidrar direkt positivt 48 (91) Alternativ A bedöms alltså kunna medföra att programmet bidrar till målen om Mer balanserad territoriell utveckling, till Smart tillväxt på landsbygden samt bidrar till Tillväxt för alla. Däremot bedöms Alternativ A inte medföra något större bidrag, men heller inte aktivt motverka, målet om Hållbar livsmedelsproduktion. Vad gäller målet om Hållbar förvaltning av naturresurser bedöms Alternativ A kunna medföra risk för negativa effekter, dvs. att programmet motverkar uppfyllandet av målet hållbar förvaltning av naturresurser. För målet Hållbar tillväxt är bedömningen att programmet kan bidra både positivt och negativt. Positivt genom att den ekonomiska konkurrenskraften ökar. Negativt genom att programmet inte aktivt styrs mot grönare och mer resurseffektiv ekonomi och att det därmed finns uppenbar risk att tillväxten sker med ökad resursanvändning som följd (dvs.

49 att tolkningen av hållbar får större fokus på ekonomiska och sociala aspekter än miljömässiga aspekter) Vilka är miljökonsekvenserna av Alternativ A? Syftet med bedömningen nedan är att bedöma på vilket sätt Alternativ A kan påverka olika miljöaspekter, och att från denna bedömning uppskatta alternativets möjligheter att främja hållbar utveckling, med särskild betoning på miljömässigt hållbar utveckling. Analysen visar att Alternativ A kan medföra positiva konsekvenser för alla grupper av miljöaspekter som miljöbedömningen identifierat. Samtidigt har risk för negativa konsekvenser identifierats: ensidiga IT-satsningar kan leda till att förstärka känslan av utanförskap hos vissa grupper, ekonomisk tillväxt kan leda till ökad exploatering av mark och andra naturresurser. Ekonomisk tillväxt har historiskt sett haft stark koppling till ökade transporter samt ökad energi- och resursanvändning. Tabell 9. Beskrivning av konsekvenserna av Alternativ A för olika miljöaspekter Miljöaspekter Uppskattad konsekvens från programmet jämfört med nuläget Befolkning Folkhälsa (social och miljörelaterad folkhälsa) Social integration, demografi och migration + : fler jobb och ökad försörjning, tillgång till samhällsservice, kunskap, IT, etc. + : som ovan - : risk ensidig satsning av t.ex. IT, vilket kan skapa utanförskap och ojämn demografisk utveckling sett till ålder och kön(?) Resurser Materiella tillgångar (bebyggelse, kulturhistoriska element, kvaliteter av mark och vatten för produktion) Landskapet (kulturmiljö/landskapsbild samt upplevelsevärden och hur växter, mark och vatten bidrar till dessa) Biologisk mångfald och ekologisk infrastruktur (biotoper och deras inbördes samband samt artrikedom gällande djur och växter) + : tillväxt, lönsamt med god skötsel av fastigheter, skog, jordbruk vilket behåller/ökar kvaliteten på de materiella tillgångarna + : kulturarv- finns pengar att renovera och sköta om. Finns även möjlighet att bevara småskalig landskapsstruktur genom större diversifiering av verksamheter. + : turism, kan leda till bevarande av landskap/ kulturarv/vissa miljöer - : risk att ekonomisk tillväxt leder till ökad exploatering och ökat tryck på mark- och resursanvändning + : ökad kunskap ger större möjlighet till främjande av alt. metoder för hållbara verksamheter + : småskalighet kan bidra till ökad biologisk mångfald + : innovativa metoder och processer för drift kan stimuleras 49 (91)

50 Klimat- och miljöstatusfaktorer Klimatpåverkande utsläpp (Metan och CO2-utsläpp från bl a. transporter, kor, våtmarker, biogasproduktion) Vattenkvalitetspåverkande utsläpp (marin & limnisk miljö) (närsalter som orsakar övergödning, kemikalier som ger ekotoxiska effekter) + : om programmet leder till ökad självförsörjning kan detta ge minskat behov av transporter 0 : programmet innebär inte att satsning på minskade utsläpp till vattenmiljöer utesluts, men detta kommer inte vara fokus - : ökad turism kan innebära ökade persontransporter. Kan ge högre utsläpp beroende på fordonsflotta. - : ekonomisk utveckling har historiskt haft mycket stark koppling till ökad resursförbrukning. I samband med det finns risk för klimatpåverkande utsläpp. 0 : programmet innebär inte att satsning på minskade utsläpp till vatten utesluts, men detta kommer inte vara fokus Samlad bedömning av Alternativ A Den samlade bedömningen är att programmet i Alternativ A som helhet inte medför något större bidrag till målen om hållbar livsmedelsproduktion eller hållbar förvaltning av naturresurser som återfinns som mål i EU:s jordbrukspolitik, men att det sannolikt kommer bidra till mer balanserad territoriell utveckling. Vidare bedöms Alternativ A bidra positivt till Europa 2020-strategin, genom tydlig satsning både på utveckling av kunskap och innovation och på tillväxt. Landsbygden är idag en del av Sverige som generellt sett har lägre tillväxttal än städer. Det finns dock risk att programmet motverkar en grönare och/eller mer resurseffektiv ekonomi genom att den ekonomiska tillväxten sker på traditionellt sätt med ökad resursanvändning och ökad negativ miljöpåverkan som följd. Av de miljöaspekter som bedömts påverkas de flesta positivt då både befolkning och resurser generellt sett gynnas av satsningar på t.ex. IT, diversitet och möjlighet till mer småskaliga verksamheter i både drift- och omfattningsperspektiv. Klimatet påverkas mer neutralt där möjliga positiva utfall samtidigt kan dämpas av negativa. De satsningar som görs kan komma att medge ökad produktion, och därmed sannolikt ökade utsläpp. Småskalighet kan innebära totalt sett ökade transporter, om inte produktionen också konsumeras lokalt. I sådant fall minskar transportbehovet. Minskat transportbehov kan också fås genom utbyggnad av service, bredband, skolor, mm. Samtidigt kan ökad turism och attraktivitet innebära ökad exploatering och trafik vilket kan komma att påverka miljön negativt. Bedömningen av programmets risker och möjligheter illustreras i Tabell 10 nedan. 50 (91)

51 Tabell 10. Bedömning av Alternativ A och potentiell risk/möjlighet för påverkan på miljöaspekterna Påverkan av Alternativ A Miljö- och hälsoaspekter Potentiell RISK Potentiell MÖJLIGHET Befolkning (I 78 ) Hög M Låg Låg M Hög Folkhälsa (social och miljörelaterad folkhälsa) Social integration, demografi och migration Resurser (S 79 ) Materiella tillgångar (bebyggelse, kulturhistoriska element, kvalitet av mark och vatten för produktion- t.ex. mullhalt, kemikaliebelastning) Landskapet (kulturmiljö/landskapsbild samt upplevelsevärden och hur växter, mark och vatten bidrar till dessa) Biologisk mångfald och ekologisk infrastruktur (Biotoper och deras inbördes samband samt artrikedom gällande djur och växter) Klimat- och miljöstatusfaktorer (P 80 ) Klimatpåverkande utsläpp (Metan och CO2-utsläpp från bla transporter, kor, våtmarker, biogasproduktion) Luftkvalitetspåverkande utsläpp (NOx, PM10, PM2, CO mfl utsläpp från jordbruksmaskiner, transporter, förädling mm) Vattenkvalitetspåverkande utsläpp - marina och limniska miljöer (Närsalter som orsakar övergödning, kemikalier som ger ekotoxiska effekter) 51 (91) 78 Företrädesvis Inverkansindikatorer enligt DPSIR-modellen 79 Företrädesvis Statusindikatorer enligt DPSIR-modellen 80 Företrädesvis Påverkansindikatorer enligt DPSIR-modellen

52 8.2 Alternativ B Att öka produktionen inom svenskt jord- och skogsbruk I detta alternativ ligger programmets fokus på att öka produktionen inom svenskt jord- och skogsbruk. Syftet är att bidra till ökad självförsörjning med avseende på både mat, skogsprodukter och bioenergi, och minska behovet av import av mat, skogsprodukter och energi. I detta alternativ definieras de övergripande målen med programmet som följer: ökad ekonomisk tillväxt på landsbygden genom en tillväxt inom sektorerna jord- och skogsbruk, kraftigt ökad andel inhemska produkter i svensk livsmedelshandel, kraftigt ökad andel och volymer inhemska biobränslen som säljs i Sverige, ökad areal brukad mark och ökad avkastning per ytenhet inom både jord- och skogsbruk. Alternativ B har därför fokus på prioriteringarna 1. Kunskapsöverföring och innovation, 2. Öka konkurrenskraften inom jordbruket samt prioritering 3. Organisation av livsmedelskedjan och riskhantering inom jordbruket. En illustration av programmets fokus syns i tabellen på nästa sida. Exempel på åtgärder inom alternativ B som finns upptagna i Tekniskt underlag landsbygdsprogram är Rådgivningstjänster för jord- och skogsbruket Investeringar inom jord- och skogsbruket Alternativ B utesluter inte att åtgärder även bidrar till mål inom övriga prioriteringar, men samtliga åtgärder i programmet ska i första hand bidra till prioriteringarna 1, 2 eller Jordbruksverket, rapport 2012:15, Tekniskt underlag landsbygdsprogram , (91)

53 Tabell 11. Alternativ B: Satsa på ökad produktion från jord- och skogsbruk. Områden som prioriteras i detta alternativ är markerade i blått. PRIORITERINGAR Alternativ B. Prioriterade målområden är markerade i blått Kunskapsöverföring och innovation Öka konkurrenskraften inom jordbruket Organisation av livsmedelskedjan och riskhantering inom jordbruket Återställa, bevara och främja ekosystem som är beroende av jord- och skogsbruket Resurseffektivitet och stödja övergången till en klimattålig ekonomi Främja social inkludering och ekonomisk utveckling i landsbygdsområden 1a. Främja innovation och en kunskapsbas i landsbygdsområden 1b. Stärka banden mellan jordoch skogsbruk samt forskning och innovation 2a. Underlätta omstrukturering av jordbruk som ställs inför större strukturproblem. Det gäller i synnerhet för jordbruk som är: - mindre aktiva på marknaden - marknadsorienterade i särskilda sektorer - i behov av diversifiering av jordbruksverksamhet 3a. Integrera primärproducenter i livsmedelskedjan på ett bättre sätt med hjälp av: - kvalitetssystem - säljfrämjande åtgärder på lokala marknader - korta leveranskedjor - producentgrupper - branschorganisationer 4a. Återställa och bevara biologisk mångfald, bland annat inom - Natura 2000-områden - jordbruk med höga naturvärden - de europeiska landskapens karaktär 5a. Effektivisera vattenanvändning inom jordbruket 5b. Effektivisera energianvändningen inom jordbruket och vid livsmedelsbearbetning 6a. Främja diversifiering och skapande av nya småföretag och arbetstillfällen 6b. Främja lokal utveckling på landsbygden 1c. Främja livslångt lärande och yrkesutbildningar inom jord- och skogsbruk 2b. Underlätta generationsskiften inom jordbrukssektorn 3b. Stödja riskhantering inom jordbruket 4b. Förbättra vattenförvaltningen 5c. Främja tillgång till och användning av förnybara energikällor, bioprodukter, avfall, rester och andra råvaror som inte är avsedda till livsmedel 6c. Öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik i landsbygdsområden. 4c. Förbättra markskötsel 5d. Minska jordbrukens utsläpp av dikvävedioxid och metan 5e. Främja koldioxidbindning inom jord och skogsbruk 53 (91)

54 8.2.1 Hur kan Alternativ B bidra till programmets övergripande mål? I tabellen nedan redovisas hur Alternativ B bedöms kunna bidra till alternativt motverka programmets övergripande mål. Tabell 12. Bedömning av hur Alternativ B kan bidra till/motverka övergripande mål med Landsbygdsprogrammet. Mål med programmet Mål i EU:s jordbrukspolitik Uppskattad effekt från programmet Hållbar livsmedelsproduktion Hållbar förvaltning av naturresurser Balanserad territoriell utveckling Europa 2020-strategin Smart tillväxt, genom utveckling av kunskap och innovation Hållbar tillväxt, genom att den bygger på en grönare, resurseffektivare och konkurrenskraftigare ekonomi Tillväxt för alla, genom att den ska främja sysselsättningen och stärka den sociala och territoriella sammanhållningen + : ökad självförsörjning gynnas - : historiskt finns risk för ökad övergödning vid ökad produktion - : historiskt finns ökad risk för större monokulter, vilket ger minskade ekosystemtjänster + : förnyelsebara naturresurser, så som skog och jordbruksmark, bedöms förvaltas som sådan - : ökad produktion och ekonomisk utveckling har historiskt haft mycket stark koppling till ökad resursförbrukning. Risk finns för negativ påverkan på naturresurser + hög avkastning från jord- och skogsbruk kan medföra ökad attraktivitet för landsbygden och minskade ekonomiska skillnader mellan stad och landsbygd + : programmet bidrar direkt positivt till ekonomisk tillväxt + : svenska livsmedelsprodukter har lägre miljöpåverkan än övriga EU, vilket kan leda till att en ökad svensk produktion minskar miljöpåverkan från vår mat 0 : programmet innebär inte att satsning på grön ekonomisk tillväxt utesluts, men detta kommer inte vara fokus - : om programmet genomförs helt utan hänsyn till miljöaspekter finns risk att negativ miljöpåverkan från jordbruket ökar. Det ekologiska fotavtrycket från svenska produkter kan komma att öka. 0 : programmet innebär inte aktiv satsning för alla, men möjligheten för diversifiering utesluts inte. Detta kommer dock inte vara fokus - : Ensidig satsning på ökad produktion och ökad avkastning per ytenhet kan leda till ökad stordrift, dvs att jord- och skogsbruk centreras till ett fåtal aktörer och att små enheter läggs ned eller uppgår i större bruk 54 (91)

55 8.2.2 Vilka är miljökonsekvenserna av Alternativ B? På motsvarande sätt som för Alternativ A analyseras här hur Alternativ B kan påverka olika miljöaspekter, och bidra till att främja miljömässigt hållbar utveckling. Tabell 13. Beskrivning av konsekvenserna av Alternativ B för olika miljöaspekter. Miljöaspekter Uppskattad konsekvens från programmet jämfört med nuläget Befolkning Folkhälsa (social och miljörelaterad folkhälsa) Social integration, demografi och migration Resurser Materiella tillgångar (bebyggelse, kulturhistoriska element, kvaliteter av mark och vatten för produktion) Landskapet (kulturmiljö/landskapsbild samt upplevelsevärden och hur växter, mark och vatten bidrar till dessa) Biologisk mångfald och ekologisk infrastruktur (biotoper och deras inbördes samband samt artrikedom gällande djur och växter) Klimat- och miljöstatusfaktorer Klimatpåverkande utsläpp (Metan och CO2-utsläpp från bl a. transporter, kor, våtmarker, biogasproduktion) + : fler jobb och ökad försörjning, hälsosam mat från svenska gårdar + : fler arbetstillfällen bl.a. i förädlings- och försäljningsled, ökade försörjningsmöjligheter - : risk ensidig satsning, vilket kan skapa utanförskap och ojämn demografi - : risk att färre kan livnära sig genom att bedriva jordeller skogsbruk om små enheter blir olönsamma och läggs ned/säljs. Om stor kapitalinsats krävs för att driva jord- eller skogsbruk kan det blir svårare med generationsskifte på gårdar + : markens avkastning kan komma att öka + : investeringar i fast egendom, maskinpark etc. för att öka produktiviteten 0 : programmet innebär inte aktiv satsning på exv. kulturhistoriska lämningar eller vattenresurshantering, men möjligheten sådana satsningar utesluts inte. Detta kommer dock inte vara fokus - : risk för övergödning av mark och vatten finns vid maximerad produktion - : risk för ökad spridning av skadliga ämnen, t.ex. genom ökad användning av bekämpningsmedel +/- : småskaligt landskap/diversifiering riskerar att minska vid effektivisering av produktion, vilket påverkar landskap och kulturmiljö negativt. Samtidigt finns möjlighet att mindre gårdar kan gynnas om avkastningen per enhet ökar. - : sämre ekologisk infrastruktur, t.ex. genom att kantzoner, gröna områden i jordbruksmark, bebyggelseoch vattenlandskap samt små vattendrag och våtmarker rationaliseras bort för att öka produktiviteten (även om vissa objekt är skyddade enligt lag) - : övergödning, avvattning, minskade ekosystemtjänster, minskad biodiversitet i och med förväntad storskalig och intensiv drift + : CO2-bindning kan komma att öka i och mer skogsplantering - : CO2- och metangasutsläpp kan komma att öka i och med ökad produktion, avverkning, nötkreaturhållning, 55 (91)

56 Vattenkvalitetspåverkande utsläpp (marin & limnisk miljö) (närsalter som orsakar övergödning, kemikalier som ger ekotoxiska effekter) ökad markavvattning - : risk för övergödning av mark och vatten finns vid maximerad produktion Samlad bedömning av Alternativ B Den samlade bedömningen är att programmet i Alternativ B som helhet kommer att medföra ökad produktion inom svenskt jord- och skogsbruk så att självförsörjningen ökar avseende på livsmedel, skogsprodukter och bioenergi. Alternativ B bedöms ge blandade bidrag till målen i Europa 2020-strategin. Den ekonomiska tillväxten på landsbygden bedöms öka, men samtidigt finns risk att programmet motverkar en grönare och/eller mer resurseffektiv ekonomi ifall detta sker på traditionellt sätt med ökad resursanvändning och negativ miljöpåverkan. Det finns en risk att Alternativ B gynnar en utveckling där ett fåtal aktörer driver stora enheter, vilket kan leda till att den ekonomiska tillväxten endast tillfaller ett fåtal. En annan möjlighet är att en högre avkastning per enhet kan leda till att även mindre gårdar blir lönsamma. Samtidigt kan en ökad förädlings- och försäljningsindustri i Sverige leda till nya arbetstillfällen. Andra konsekvenser av maximerad produktion bedöms vara minskning av ekosystemtjänster och ökad övergödningsproblematik. Båda dessa faktorer kan på längre sikt leda till stora problem för både jord- och skogsbruksproduktion vilket kan bli mycket kostsamt att kompensera för. Dock kan vissa former av produktionslandskap, t.ex. utökade betesmarker, bidra till biodiversitet. Detta förutsätter en produktion med betande djur. Andra värden, så som upplevelsevärden, kulturhistoriska värden, turism, attraktivitet och icke-producerande verksamheter kan komma att hamna i skymundan vid en satsning på enbart produktivitet. Ett fåtal av de miljöaspekter som bedömts påverkas positivt av Alternativ B. Dessa är främst kopplade till en utökad arbetsmarknad. Om Alternativ B leder till att jordbruksmark omvandlas till skogsbruk kan detta även leda till ökade CO2-upptag. Dock avges även CO2 vid avverkningsområden och ungskog. Alternativet bedöms medföra ökade utsläpp till luft och vatten. Alternativet bedöms även innebära risk för ojämn demografi och försämrade kulturhistoriska värden. I ett internationellt perspektiv leder Alternativ B till att Sverige ökar sin självförsörjning vilket kan bidra till minskat behov av import av råvaror. Detta bedöms ofta vara positivt ur miljösynpunkt då det leder till minskade utsläpp på grund av transporter, ökade lokala naturvärden i form av t.ex. utökade betesarealer samt ökad nationell arbetsmarknad. Samtidigt kan minskad handel med omvärlden innebära att efterfrågan på produkter från utvecklingsländer minskar, vilket kan komma att påverka dessa länders möjlighet till självförsörjning och ekonomisk stabilitet. Bedömningen av de risker och möjligheter som Alternativ B medför sammanfattas i tabell Tabell 14 nedan. 56 (91)

57 Tabell 14. Bedömning av Alternativ B och potentiell risk/möjlighet för påverkan på miljöaspekterna Påverkan på alternativ B Miljö- och hälsoaspekter Potentiell RISK Potentiell MÖJLIGHET Befolkning (I 82 ) Hög M Låg Låg M Hög Folkhälsa (social och miljörelaterad folkhälsa) Social integration, demografi och migration Resurser (S 83 ) Materiella tillgångar (bebyggelse, kulturhistoriska element, kvalitet av mark och vatten för produktion- t.ex. mullhalt, kemikaliebelastning) Landskapet (kulturmiljö/landskapsbild samt upplevelsevärden och hur växter, mark och vatten bidrar till dessa) Biologisk mångfald och ekologisk infrastruktur (Biotoper och deras inbördes samband samt artrikedom gällande djur och växter) Klimat- och miljöstatusfaktorer (P 84 ) Klimatpåverkande utsläpp (Metan och CO2-utsläpp från bla transporter, kor, våtmarker, biogasproduktion) Luftkvalitetspåverkande utsläpp (NOx, PM10, PM2, CO mfl utsläpp från jordbruksmaskiner, transporter, förädling mm) Vattenkvalitetspåverkande utsläpp - marina och limniska miljöer (Närsalter som orsakar övergödning, kemikalier som ger ekotoxiska effekter) 57 (91) 82 Företrädesvis Inverkansindikatorer enligt DPSIR-modellen 83 Företrädesvis Statusindikatorer enligt DPSIR-modellen 84 Företrädesvis Påverkansindikatorer enligt DPSIR-modellen

58 8.3 Alternativ C - Landskap och Biologisk mångfald (bevarande kulturlandskap) I detta alternativ satsas alla resurser på åtgärder som direkt bidrar till att bevara landskapsbilden och att bevara eller öka den biologiska mångfalden på landsbygden. I detta alternativ ges inga medel till åtgärder t.ex. inom prioriteringarna 2, 5 eller 6. Dock innebär inte detta att sådana åtgärder utesluts från programmet, men de ska bara beviljas medel om de samtidigt på ett tydligt sätt kan bidra till programmets prioriteringar om landskapsbild och biologisk mångfald. Alternativ C har fokus på prioriteringarna 1. Kunskapsöverföring och innovation och 4. Återställa, bevara och främja ekosystem som är beroende av jord- och skogsbruket. Dock har detta alternativ valts bort för djupare analys och konsekvensbedömning, då det har bedömts vara alltför likt det aktuella programförslaget som också har fokus på 4. Återställa, bevara och främja ekosystem som är beroende av jord- och skogsbruket. Skillnaden mellan detta programförslag och Alternativ C bedöms vara så liten att osäkerheterna i bedömningen blir större än de tänkbara skillnaderna i konsekvensanalyserna. Detta alternativ har därför inte utretts närmare. 58 (91)

59 Tabell 15. Tabell C. Satsa på Landskap och Biologisk mångfald. Områden som prioriteras i detta alternativ är markerade i grönt. PRIORITERINGAR Alternativ C. Prioriterade målområden är markerade i grönt Kunskapsöverföring och innovation Öka konkurrenskraften inom jordbruket Organisation av livsmedelskedjan och riskhantering inom jordbruket Återställa, bevara och främja ekosystem som är beroende av jord- och skogsbruket Resurseffektivitet och stödja övergången till en klimattålig ekonomi Främja social inkludering och ekonomisk utveckling i landsbygdsområden 1a. Främja innovation och en kunskapsbas i landsbygdsområden 1b. Stärka banden mellan jordoch skogsbruk samt forskning och innovation 2a. Underlätta omstrukturering av jordbruk som ställs inför större strukturproblem. Det gäller i synnerhet för jordbruk som är: - mindre aktiva på marknaden - marknadsorienterade i särskilda sektorer - i behov av diversifiering av jordbruksverksamhet 3a. Integrera primärproducenter i livsmedelskedjan på ett bättre sätt med hjälp av: - kvalitetssystem - säljfrämjande åtgärder på lokala marknader - korta leveranskedjor - producentgrupper - branschorganisationer 4a. Återställa och bevara biologisk mångfald, bland annat inom - Natura 2000-områden - jordbruk med höga naturvärden - de europeiska landskapens karaktär 5a. Effektivisera vattenanvändning inom jordbruket 5b. Effektivisera energianvändningen inom jordbruket och vid livsmedelsbearbetning 6a. Främja diversifiering och skapande av nya småföretag och arbetstillfällen 6b. Främja lokal utveckling på landsbygden 1c. Främja livslångt lärande och yrkesutbildningar inom jord- och skogsbruk 2b. Underlätta generationsskiften inom jordbrukssektorn 3b. Stödja riskhantering inom jordbruket 4b. Förbättra vattenförvaltningen 5c. Främja tillgång till och användning av förnybara energikällor, bioprodukter, avfall, rester och andra råvaror som inte är avsedda till livsmedel 6c. Öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik i landsbygdsområden. 4c. Förbättra markskötsel 5d. Minska jordbrukens utsläpp av dikvävedioxid och metan 5e. Främja koldioxidbindning inom jord och skogsbruk 59 (91)

60 8.4 Alternativ D Minskad klimatpåverkan I detta alternativ ligger fokus för programmet på att bidra till minskad klimatpåverkan. Detta innebär främst att utsläpp av koldioxid och metan begränsas samt att koldioxidbindning ökar. I detta alternativ ges inga medel till åtgärder inom övriga prioriteringsområden. Dock innebär inte detta att sådana åtgärder utesluts från programmet, men de ska bara beviljas medel om de samtidigt kan på ett tydligt sätt bidra till programmets prioritering om minskad klimatpåverkan. Alternativ D innebär således att programmet helt fokuserar på prioritering 5, Resurseffektivitet och stödja övergången till en klimattålig ekonomi. En illustration av programmets fokus syns i tabellen på nästa sida. Bedömningen är att Alternativ D (något förenklat) skulle leda till att jordbruk i Sverige skulle ersättas av produktionsskog och energiskog, då detta bidrar till ökad självförsörjning av biobränsle, ökar koldioxidbindningen samt minskar metanutsläpp från nötkreatur. Effekten är även ett resultat av den beräkningsmekanism som ligger till grund för EU:s modeller för beräkning av klimatpåverkan. Denna utveckling skulle gå i linje med Europa 2020-strategins mål att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent i förhållande till 1990 års nivåer. Det kan även bidra till målet med höjd sysselsättning. Dock skulle en utveckling enligt alternativ D även medföra stora negativa konsekvenser för andra miljöaspekter, så som biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Även inom andra områden som är viktiga för goda förhållanden inom både ekonomi och ekologi men även utifrån social hållbarhet, så som närproducerad livsmedelsproduktion, kulturmiljö och diversifiering av företagande, skulle detta alternativ medföra stora negativa konsekvenser. Alternativ D bedöms resultera i orimliga konsekvenser och någon djupare analys av detta alternativ har därför inte gjorts. 60 (91)

61 Tabell 16. Alternativ D: Klimat. Områden som prioriteras i detta alternativ är markerade i turkos. PRIORITERINGAR Alternativ D. Prioriterade målområden är markerade i turkos Kunskapsöverföring och innovation Öka konkurrenskraften inom jordbruket Organisation av livsmedelskedjan och riskhantering inom jordbruket Återställa, bevara och främja ekosystem som är beroende av jord- och skogsbruket Resurseffektivitet och stödja övergången till en klimattålig ekonomi Främja social inkludering och ekonomisk utveckling i landsbygdsområden 1a. Främja innovation och en kunskapsbas i landsbygdsområden 1b. Stärka banden mellan jordoch skogsbruk samt forskning och innovation 2a. Underlätta omstrukturering av jordbruk som ställs inför större strukturproblem. Det gäller i synnerhet för jordbruk som är: - mindre aktiva på marknaden - marknadsorienterade i särskilda sektorer - i behov av diversifiering av jordbruksverksamhet 3a. Integrera primärproducenter i livsmedelskedjan på ett bättre sätt med hjälp av: - kvalitetssystem - säljfrämjande åtgärder på lokala marknader - korta leveranskedjor - producentgrupper - branschorganisationer 4a. Återställa och bevara biologisk mångfald, bland annat inom - Natura 2000-områden - jordbruk med höga naturvärden - de europeiska landskapens karaktär 5a. Effektivisera vattenanvändning inom jordbruket 5b. Effektivisera energianvändningen inom jordbruket och vid livsmedelsbearbetning 6a. Främja diversifiering och skapande av nya småföretag och arbetstillfällen 6b. Främja lokal utveckling på landsbygden 1c. Främja livslångt lärande och yrkesutbildningar inom jord- och skogsbruk 2b. Underlätta generationsskiften inom jordbrukssektorn 3b. Stödja riskhantering inom jordbruket 4b. Förbättra vattenförvaltningen 5c. Främja tillgång till och användning av förnybara energikällor, bioprodukter, avfall, rester och andra råvaror som inte är avsedda till livsmedel 6c. Öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik i landsbygdsområden. 4c. Förbättra markskötsel 5d. Minska jordbrukens utsläpp av dikvävedioxid och metan 5e. Främja koldioxidbindning inom jord och skogsbruk 61 (91)

62 9 Bedömning av det föreslagna programmet I följande kapitel görs en konsekvensbedömning av det föreslagna landsbygdsprogrammet, dvs. det förslag som den svenska regeringen kommer presentera för den Europeiska kommissionen. Programförslaget bygger på ett antal identifierade behov som programmet ska möta. Programmet syftar till att stimulera lantbrukets konkurrenskraft och samtidigt utveckla ett hållbart miljö- och klimatarbete samt bidra till utveckling av landsbygden, vilket kopplar till Europa 2020-strategins mål om sysselsättning, forskning och innovation samt klimat och energi. Tillgång till bredband är högt politiskt prioriterat i Sverige, och för att förbättra möjligheten för kvinnor och män att bo och verka på landsbygden ses bredband som en nyckelfaktor. Det stöd som ges inom landsbygdsprogrammet för att bygga ut och förbättra bredbandsnätet kommer att fokusera på fysiska investeringar i landsbygdsområden med slutanvändaren i fokus. Utveckling av fortsatt gott djurskydd och smittskydd ska också ingå i programmet. Främjande av produktion av förnybar energi är högt politiskt prioriterat i Sverige och programmet innehåller bl.a. en stor satsning på biogasproduktion inom jordbruket. Energieffektivisering och ökad produktion förnybara bränslen och förnybar energi är andra viktiga insatsområden. Vidare ska programmet omfatta stöd för jordbruks-, rennärings- och trädgårdsföretagande. Programmet ska också bidra till att vattenmiljöer skyddas genom att fortsatt minska utsläpp av övergödande ämnen och bekämpningsmedel till vattendrag, sjöar och hav, där Östersjön är särskilt utsatt. Ett fortsatt ambitiöst arbete för att minska näringsläckaget framförallt i slättbygden ingår, liksom arbete för att främja giftfri miljö och utveckling av nya/restaurering av våtmarker. Väl fungerande service och infrastruktur är viktigt för att skapa goda möjligheter att verka och bo på landsbygden. Egen företagsamhet och utveckling småskaligt företagande ska främjas genom programmet. Utveckling av innovationssystem kommer kunna också omfattas av programmet. Stöd till att utveckla bättre metoder för att möta miljö- och klimatutmaningarna och för att utveckla klimatanpassning ska också ingå, liksom riskförebyggande arbete och insatser för att förbättra arbetsmiljön för verksamhetsutövare på landsbygden. Komptensutveckling, rådgivning och informationsinsatser är fortsatt viktiga aktiviteter som löper genom hela programmet, liksom ett fortsatt stöd till lokalt engagemang genom Leader/CLLD (Community Lead Local Development). En schematisk illustration över hur budgeten fördelas i förslaget till program presenteras i Tabell (91)

63 Tabell 17. Föreslaget program. Områden som prioriteras i detta alternativ är markerade i rött. En mörkare nyans illustrerar större budgetfördelning. PRIORITERINGAR Alternativ D. Prioriterade målområden är markerade i turkos Kunskapsöverföring och innovation Öka konkurrenskraften inom jordbruket Organisation av livsmedelskedjan och riskhantering inom jordbruket Återställa, bevara och främja ekosystem som är beroende av jord- och skogsbruket Resurseffektivitet och stödja övergången till en klimattålig ekonomi Främja social inkludering och ekonomisk utveckling i landsbygdsområden 1a. Främja innovation och en kunskapsbas i landsbygdsområden 1b. Stärka banden mellan jordoch skogsbruk samt forskning och innovation 2a. Underlätta omstrukturering av jordbruk som ställs inför större strukturproblem. Det gäller i synnerhet för jordbruk som är: - mindre aktiva på marknaden - marknadsorienterade i särskilda sektorer - i behov av diversifiering av jordbruksverksamhet 3a. Integrera primärproducenter i livsmedelskedjan på ett bättre sätt med hjälp av: - kvalitetssystem - säljfrämjande åtgärder på lokala marknader - korta leveranskedjor - producentgrupper - branschorganisationer 4a. Återställa och bevara biologisk mångfald, bland annat inom - Natura 2000-områden - jordbruk med höga naturvärden - de europeiska landskapens karaktär 5a. Effektivisera vattenanvändning inom jordbruket 5b. Effektivisera energianvändningen inom jordbruket och vid livsmedelsbearbetning 6a. Främja diversifiering och skapande av nya småföretag och arbetstillfällen 6b. Främja lokal utveckling på landsbygden 1c. Främja livslångt lärande och yrkesutbildningar inom jord- och skogsbruk 2b. Underlätta generationsskiften inom jordbrukssektorn 3b. Stödja riskhantering inom jordbruket 4b. Förbättra vattenförvaltningen 5c. Främja tillgång till och användning av förnybara energikällor, bioprodukter, avfall, rester och andra råvaror som inte är avsedda till livsmedel 6c. Öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik i landsbygdsområden. 4c. Förbättra markskötsel 5d. Minska jordbrukens utsläpp av dikvävedioxid och metan 5e. Främja koldioxidbindning inom jord och skogsbruk 63 (91)

64 9.1 Hur kan programmet bidra till de övergripande målen? Förslaget till nytt landsbygdsprogram omfattar ett antal olika prioriteringsområden, vilket illustreras i Tabell 17. Inom varje prioriteringsområde kan Sverige välja mellan ett antal givna delåtgärder. En analys för att identifiera på vilket sätt och i vilken utsträckning förslaget kan bedömas bidra till (eller kanske motverka) övergripande mål som ligger till grund för programmet har gjorts, med utgångspunkt i den övergripande budgetfördelningen och beskrivningen av de delåtgärder som programmet föreslås omfatta. Bedömningen har i övrigt genomförts på motsvarande sätt som för tidigare alternativ. I Tabell 18 redovisas de synpunkter som bedömts som mest betydelsefulla och relevanta för bedömningen av programförslagets effekt på olika mål med relevans för programmet. Ambitionen har inte varit att redovisa alla tänkbara effekter, men att identifiera och bedöma de huvudsakliga effekterna, både negativa och positiva. Effekter som bedömts ha mindre betydelse för målen har i princip inte redovisats. Effekter bedöms som relevanta för helhetsanalysen kan redovisas även om en tydlig klassning i positiv/negativ effekt inte varit möjlig att göra. Tabell 18. Hur programförslaget kan bidra till/motverka övergripande mål Mål med programmet Uppskattad effekt från programmet Mål i EU:s jordbrukspolitik Hållbar livsmedelsproduktion + kan bidra till att bevara arter (4) - historiskt finns samband mellan ökad övergödning vid ökad produktion Hållbar förvaltning av naturresurser Balanserad territoriell utveckling + kan leda till minskat växtnäringsläckage (4a-c) + kan bidra till att behålla/utveckla biologisk mångfald (2a, 4a-c) + miljöinvesteringar kan bidra till miljönytta, t.ex. våtmarker kan begränsa näringsläckage från jordbruksmark till sjöar och hav, biologisk mångfald kan bevaras och stärkas (4abc) + användning av avfall/restprodukter kan ge miljönytta och spara resurser (5cd) - ökad produktion och ökad ekonomisk utveckling har historiskt stark koppling till ökad resursförbrukning. Risk för negativ påverkan på naturresurser + konkurrentkraftigt jordbruk kan bevara/utveckla arbetstillfällen inom jordbruket (2a, 16) + diversifiering av företag på landsbygden kan skapa nya arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt (6a, 16) + kan bidra till att göra det lättare för unga att ta över jordbruksverksamhet (2a, 3a, 4, 5, 6) + kan bidra till ökad tillgång till information, utbildning, inflytande över beslut och aktivt deltagande i samhällsutvecklingen (7.3) - gles befolkningsstruktur kräver större transportinsats för att tillgodose invånarnas behov av sysselsättning, utbildning och samhällsservice, vilket ökar energianvändning och klimatpåverkan 64 (91)

65 Europa 2020-strategin Smart tillväxt, genom utveckling av kunskap och innovation Hållbar tillväxt, genom att den bygger på en grönare, resurseffektivare och konkurrenskraftigare ekonomi Tillväxt för alla, genom att den ska främja sysselsättningen och stärka den sociala och territoriella sammanhållningen + jordbrukets konkurrenskraft kan stärkas genom vidare förädling (2a) + kunskap och informationsinsatser kan sprida innovationer, vilket kan bidra till tillväxt (2a, 7.3) + ökad tillgång till och möjlighet att bidra med information, erfarenheter, utbildning (6a, 7.3) + Information, kunskap och rådgivning kan främja t.ex. biologisk mångfald, ekosystemtjänster, betesmarker, bevarandevärda växtsorter, minskad växtnäringsanvändning, minskad klimatpåverkan, energihushållning (4a-c, 5b, 5d) + demonstrationer och informationsåtgärder kan främja exv småskaligt mathantverk (3a) + investeringar kan leda till minskad energiåtgång och minskade utsläpp av klimatgaser, t.ex. genom biogasanläggningar och gödselrötning (5cd) + investeringar kan leda till att våtmarker eller dammar anläggs eller restaureras, för biologisk mångfald och/eller för förbättrad vattenkvalitet (4a-c) - tillväxt har historiskt ofta medfört ökad resursanvändning och ökade klimatgasutsläpp. Det finns risk att så kommer ske även fortsättningsvis, t.ex. om fokus läggs på konkurrenskraftig snarare än på grön ekonomi + information, kunskap och rådgivning kan bidra till utveckling av turism, grön omsorg 85, och annan företagsutveckling (6a) + ökad tillgång till informationsutbyte, tillgång till e- baserad service och tjänster, möjlighet till deltagande i samhällsytvecklingen (7.3) - risk för att satsningar kan gynna vissa grupper och utesluta andra Som helhet bedöms programförslaget bidra positivt till de övergripande målen. De risker för negativa konsekvenser som identifierats handlar till stor del om utmaningen att uppnå ekonomisk tillväxt och/eller ökad produktion utan att detta medför ökad negativ miljöpåverkan i form av ökad resursanvändning, ökade utsläpp till vatten eller mark, eller ökade utsläpp av växthusgaser. Den utmaningen är inte på något sätt unik för landsbygdsutveckling, utan återfinns i hela det moderna samhället. 65 (91) 85 Grön omsorg omfattar aktiviteter som rehabilitering och vård av människor med sjukdomar, funktionsnedsättningar, eller stressrelaterade symptom.

66 9.2 Vilka är miljökonsekvenserna av programmet? 66 (91) Tabell 19. Konsekvensbedömning av programförslaget Numret på den delåtgärd som bidrar till konsekvensen anges inom parentes efter beskrivningen av konsekvensen. Miljöaspekter Uppskattad konsekvens från programförslaget Befolkning Folkhälsa (social och miljörelaterad folkhälsa) Social integration, demografi och migration Resurser Materiella tillgångar (bebyggelse, kulturhistoriska element, kvaliteter av mark och vatten för produktion) + ökade möjligheter till lärande och utveckling i yrkesrollen (1.1, 1.2, 2.1, 2.2) + kan ge ökad sysselsättning och ökad lönsamhet inom exv. djurhållning, trädgård, mjölkproduktion, jordbruk, rennäring (4.1, 6.1) + möjlighet att investera för att bygga förebygga och reducera risk för olyckor i lantbruket (4.1) + våtmarker och dammar ger möjlighet till rekreation, upplevelser (4.4) + ökad tillgång till samhällsservice, information, utbildning och inflytande (7.3) - nya regler kring redovisning av kostnader är krävande, vilket kan leda till minskad kunskapsöverföring (1.1, 1.2) + ökade möjligheter till god kostnadseffektivitet och effektivt informationsutbyte, vilket kan ge ökade möjligheter till gynnsamt företagande och möjligheter att fortsätta leva och verka på landsbygden (1.1, 1.2, 7.2, , ) + stärka möjligheter för diversifierad ekonomi, t.ex. genom ökade arbetstillfällen inom turism (4.1, 7.5), biogasproduktion (6.4), hälso- och sjukvård mm (16.9) + underlätta för unga jordbrukare att starta eller ta över jordbruk och strukturanpassa företaget (4.1) + tillgång till utbildning ger förutsättning för individuell utveckling (1.1, 1.2, 2.1, 2.2, 2.3, 7.2, 7.3) + ökad tillgång till service och e-tjänster på landsbygden (7.3, 7.4) kan bidra till minskade skillnader mellan stad och landsbygd - för små och nyskapande nischer där det inte finns någon som anordnar kompetensutveckling kan de nya förutsättningar för stödberättigande vara missgynnsamma, vilket kan leda till att vissa grupper/individer upplever sig exkluderade (1.1, 1.2) + stärkta effekter av programmet (t.ex. åtgärder som syftar till att minska utsläpp, stärka och bevara biologisk mångfald, öka resurseffektiviten, anpassa till klimatförändringar och bidra till energiomställning i samhället), (1.1, 1.2, 2.1, 2.2, , ) + kan komplementera åtgärder som växtnäringsplanering och växtskyddsplanering (artikel 15, 16) och bidra till ökad produktionskvalitet (4.1) + ökad investering i fastigheter el. andra anläggningar för jordbruksverksamhet (4.1) eller anläggningar för produktion av förnybar energi (6.4, 7.2) + återställa och synliggöra kulturmiljöer i renskötselområdet (4.4) eller annat kulturarv (7.6) +/- ökning av fleråriga energigrödor på åkermark (4.1), vilket bedöms kunna öka värdet på marken (+) men samtidigt förändra det kulturhistoriska landskapet (-)? konsekvenserna av kompetensöverföring och rådgivning bedöms vara starkt beroende av vilka sakområden som aktiviteterna omfattar (1.1, 1.2, 2.1, 2.2) - ökad produktion och ökad ekonomisk utveckling har historiskt stark koppling till ökad resursförbrukning. Risk för negativ påverkan på naturresurser.

67 Landskapet (kulturmiljö/landskapsbild samt upplevelsevärden och hur växter, mark och vatten bidrar till dessa) Biologisk mångfald och grön infrastruktur (biotoper och deras inbördes samband samt artrikedom gällande djur och växter) Klimat- och miljöstatusfaktorer Klimatpåverkande utsläpp (Metan och CO2-utsläpp från bl a. transporter, kor, våtmarker, biogasproduktion) Vattenkvalitetspåverkande utsläpp (marin & limnisk miljö) (närsalter som orsakar övergödning, kemikalier som ger ekotoxiska effekter) + stärka effekter av programmet (1.1, 1.2, 2.1, 2.2, ,5-6) + stärka landsbygdens attraktivitet, upplevelsevärden och tillgänglighet (4.1, 7.2, 7.5) + bevarande av betesmarker (2.1, 4.4) + återskapa småbiotoper i slättbygd där strukturerna försvunnit som följd av jordbrukets utveckling (4.4) + bevarande av naturmiljö och landskap (7.6, 16, )? osäkerhet som ovan (1.1, 1.2, 2.1, 2.2) + stöd till strukturomvandling bedöms stärka jordbrukssektorn, och därmed dess möjlighet att bidra med kollektiva nyttigheter i form av miljötjänster mm. (t.ex. att det finns djur som betar marker och ett diversifierat och attraktivt landskap) (4.1) - konflikter kring markanvändning kan uppstå mellan olika intressegrupper - omställning till mer klimatanpassad verksamhet kan förändra landskapet och upplevelsevärdet + stärka effekter av programmet (1.1, 1.2, 2.1, 2.2, )? osäkerhet som ovan (1.1, 1.2, 2.1, 2.2) + stärka åtgärder som bidrar till att hålla landskapet öppet och därmed gynna biologisk mångfald (4.1) + bidra till ökad biologisk mångfald, ekosystemtjänster, skötsel av betesmarker, bevarande av odlade växtsorter (2.1, 4.4, 11.2) + dammar och våtmarker för att öka biologisk mångfald (4.4) +/- ökning av fleråriga energigrödor på åkermark (4.1) eller annan mark (6.4), vilket, beroende på hur detta genomförs, bedöms kunna påverka biologisk mångfald positivt eller negativt + ökat iordningställande av mark efter avslutad produktion av fleråriga energigrödor, bedöms ha positiva konsekvenser för biologisk mångfald och grön infrastruktur (4.1, 6.4) + stärkta effekter av programmet (t.ex. åtgärder som syftar till att minska klimatgasutsläpp framförallt inom jordbruks- och trädgårdssektorn, som ökar anpassning och motståndskraft mot klimatförändringar, eller stödjer riskhantering inom jordbruket) (1.1, 1.2, 2.1, 2.2, ,5-6) + minskad klimatpåverkan, energihushållning (2.1, 4.1, 6.4, 7.2, 7.3, 11.2, i mer begränsad omfattning även 14) + ökad anpassning till klimatförändringar inom produktionen (4.1)? konsekvenserna av kompetensöverföring och rådgivning bedöms vara starkt beroende av vilka sakområden som aktiviteterna omfattar (1.1, 1.2, 2.1, 2.2) + stärka effekter av programmet (t.ex. åtgärder som syftar till att minska utsläpp, förbättra vattenförvaltningen, förbättra markskötseln) (1.1, 1.2, 2.1, 2.2, ) + ökad kompetens om klimat hos landsbygdens företagare bidrar till en hållbar ekologisk utveckling av landsbygden (1.1, 1.2) + minskad växtnäringsanvändning, integrerat växtskydd (2.1) + åtgärder för minskat växtnäringsläckage samt anlagda våtmarker/dammar ger bättre vattenkvalitet i sjöar, vattendrag och havsvikar (4.4) + samarbete för att åstadkomma gemensamma åtgärder för att begränsa övergödning i sjöar och vattendrag (16)? konsekvenserna av kompetensöverföring och rådgivning bedöms vara starkt beroende av vilka sakområden som aktiviteterna omfattar (1.1, 1.2, 2.1, 2.2) 67 (91)

68 10 Samlad bedömning Nedan illustreras den samlade bedömningen av programförslagets konsekvenser. Tabellen bygger på samma typ av analys som gjorts för föregående alternativ. Tabell 20. Bedömning av programförslaget och potentiell risk/möjlighet att påverka Programmets påverkan Miljö- och hälsoaspekter Potentiell RISK Potentiell MÖJLIGHET Befolkning (I) Hög M Låg Låg M Hög Folkhälsa (social och miljörelaterad folkhälsa) Social integration, demografi och migration Resurser (S) Materiella tillgångar (bebyggelse, kulturhistoriska element, kvalitet av mark och vatten för produktion- t.ex. mullhalt, kemikaliebelastning) Landskapet (kulturmiljö/landskapsbild samt upplevelsevärden och hur växter, mark och vatten bidrar till dessa) Biologisk mångfald och ekologisk infrastruktur (Biotoper och deras inbördes samband samt artrikedom gällande djur och växter) Klimat- och miljöstatusfaktorer (P) Klimatpåverkande utsläpp (Metan och CO2-utsläpp från bla transporter, kor, våtmarker, biogasproduktion) Luftkvalitetspåverkande utsläpp (NOx, PM10, PM2, CO mfl utsläpp från jordbruksmaskiner, transporter, förädling mm) Vattenkvalitetspåverkande utsläpp - marina och limniska miljöer (Närsalter som orsakar övergödning, kemikalier som ger ekotoxiska effekter) 68 (91)

69 69 (91) Sammanfattningsvis bedöms programförslaget bidra positivt till att nå de övergripande målen. Dock bedöms programmet medföra risk för negativ miljöpåverkan i form av ökad resursanvändning, ökade utsläpp till vatten eller mark, eller ökade utsläpp av växthusgaser, kopplat till ekonomisk tillväxt. Ur miljösynpunkt bedöms programförslaget kunna innebära betydande positiva konsekvenser för landskapet, för biologisk mångfald och grön infrastruktur, samt för vattenkvalitet i hav, vattendrag och sjöar. Positiva konsekvenser bedöms också kunna uppstå för människors hälsa och för social integration, liksom för materiella tillgångar (med betoning på mark- och vattenkvalitet samt bevarande av kulturmiljöer) samt för klimat och klimatanpassning. Vad gäller risken för negativa konsekvenser så bedöms den som låg för alla berörda miljö- och hälsoaspekter utom i ett fall: klimat. Programmet bedöms innebära risk för ökade klimatgasutsläpp i och med den tydliga ambitionen att nå ekonomisk tillväxt, och den historiska koppling som finns mellan ekonomisk tillväxt och klimatpåverkan. Det bör också noteras att programmets fokus på energieffektivisering kan leda till minskade utsläpp av klimatpåverkande gaser, men inte nödvändigtvis måste få detta resultat. Det hade därför varit lämpligt att komplettera med styrning för att minska de totala utsläppen. Vidare bedöms programmets ambitioner att bidra till klimatanpassning av jord- och skogbruk som begränsade. Här kunde mer ha gjorts för att styra programmet i en riktning som tydligare prioriterar klimatanpassning av verksamheter och samhällsutveckling. Programmets beskrivning av CLLD (delåtgärd , som ersätter det tidigare LEADER) är generellt skriven och texten saknar vägledning kring om programmet på något sätt kommer särskilt styra mot aktiviteter som direkt bidrar till miljömässigt hållbar utveckling. Bedömningen är därför att CLLD kan medföra konsekvenser för miljö eller hälsa, och att dessa konsekvenser kan vara både positiva och negativa, beroende på hur åtgärderna utformas Samverkan med andra program EUs jordbrukspolitik omfattar två pelare, som också nämnts inledningsvis. Den möjliga effekten av Landsbygdsprogrammet (pelare 2) är beroende av utformningen av gårdsstödet (pelare 1) och av samspelet mellan dessa två stödformer. För den kommande programperioden gäller en reformerad jordbrukspolitik för gårdsstödet, en s.k. förgröning av pelare 1. Kommissionens syfte med förgröningsåtgärderna är att öka jordbrukets bidrag till miljö- och klimatfördelar genom exv. koldioxidbindning i marken, främjande av betesmark, skydd av vatten och markhabitat samt bättre bevarad jordmån och ekosystem, dvs. öka jordbrukets positiva påverkan på miljön. EUs regelverk medger inte att en och samma åtgärd får bidrag från flera olika håll. Reformen av pelare 1 (gårdsstödet) kan innebära att det blir svårare att se var gränsen går mellan förgröningsåtgärder i pelare 1 och miljörelaterade åtgärder i landsbygdsprogrammet (pelare 2). Om en specifik åtgärd delvis omfattas inom

70 70 (91) gårdsstödet måste ersättningen från landsbygdsprogrammet sänkas med motsvarande summa. Den ökade administration som detta innebär för den som söker stödet medför också en risk att intresset för direkt miljörelaterade insatser i landsbygdsprogrammet minskar Jämförelse med 0-alternativ och andra alternativ I jämförelse med nollalternativet bedöms programförslaget som helhet innebära en betydande förbättring med avseende på möjligheterna att bidra med positiva konsekvenser för miljö och hälsa. Risken för ökade klimatgasutsläpp och alltför begränsade insatser för att klimatanpassa jord- och skogbruk finns kvar även i programförslaget, men de bedöms inte som större än i nollalternativet. I jämförelse med programförslaget så bedöms Alternativ A, som syftade till att främja en levande landsbygd, ha mer positiva konsekvenser för social integration än programförslaget. Programförslaget bedöms dock ha mer positiva konsekvenser för vattenkvalitet än Alternativ A. Vad gäller risken för negativa konsekvenser bedöms de som likvärdiga i Alternativ A och i programförslaget. Alternativ B, som syftade till att öka produktionen inom svenskt jord- och skogsbruk, bedöms ha mindre positiva konsekvenser både för människors hälsa och för social integration än programförslaget. Även för de aspekter som på olika sätt relaterar till miljötillståndet Landskapet, Biologisk mångfald, Klimatpåverkande utsläpp (inkl. klimatanpassning), Luftkvalitetspåverkande utsläpp samt Vattenkvalitetspåverkande utsläpp bedöms Alternativ B ha mindre möjlighet att medföra positiva konsekvenser än det föreslagna programmet. Endast med avseende på materiella tillgångar bedöms Alternativ B och programförslaget vara likvärdiga. Vad gäller risken för negativa konsekvenser bedöms de som mer betydande i Alternativ B än i programförslaget. Risken för negativa konsekvenser bedöms som medelhög för folkhälsa och social integration, särskilt med tanke på att Alternativ B bedöms kunna gynna vissa grupper men utesluta andra. Även för materiella tillgångar, landskap och luftkvalitet bedöms risken för negativa konsekvenser som medelhög, vilket beror på förändringar i landskapet, incitament för kortsiktig avkastning snarare än långsiktiga investeringar, ökad djurhållning och ökade transporter. För biologisk mångfald, klimatpåverkande utsläpp och vattenpåverkande utsläpp bedöms risken för negativa konsekvenser som hög. Detta kan uppstå genom att åtgärder för att behålla, restaurera eller anlägga våtmarker, skyddszoner, småbiotoper eller liknande inte längre omfattas av programmet. Ett ensidigt fokus på ekonomisk tillväxt och hög avkastning kan leda till ökad användning av bekämpningsmedel, gödning, intensiv bevattning vilket kan ge negativa konsekvenser för vattenkvalitet och vattenförekomst. Att ställa om verksamheter för att minska klimatpåverkan kräver ett aktivt arbete och om inga sådana ambitioner finns är bedömningen att utvecklingen istället blir den motsatta och att utsläppen ökar. Alternativ C bedömdes som relativt likvärdigt med det föreslagna programmet, även om det sannolikt skulle ha inneburit ännu något mer positiva konsekvenser för de direkt

71 miljörelaterade aspekterna i bedömningen. Riskerna i Alternativ C bedöms som likvärdiga med det föreslagna programmet. Alternativ D bedömdes som orimligt, eftersom det draget till sin spets- sannolikt skulle innebära en relativt ensidig satsning på produktionsskog och energiskog i hela landet. Alternativ D bedöms medföra väsentligen större risk för negativa konsekvenser avseende landskap och biologisk mångfald. Alternativ D bedöms även ge låg till medelhög risk för negativa konsekvenser för folkhälsa och social integration. Programmets ensidiga satsning bedöms kunna försvåra för många att fortsätta bedriva jordbruk på det sätt man göra idag och därmed minska möjligheterna att leva på landsbygden. Vidare bedöms upplevelsevärdet sjunka och möjligheten att rekreation och turism minska. Vad gäller möjligheten till positiva konsekvenser bedöms Alternativ D kunna ha större positiva konsekvenser för klimatpåverkande utsläpp, både genom att öka produktionen av bioenergi och genom att öka kolbindningen i Sverige. 11 Uppföljning, utvärdering och korrigerande åtgärder Landsbygdsprogrammets effektivitet och effekt kommer att följas upp under och efter programmets genomförande. Det innebär att programmets olika åtgärdsområden kommer att bedömas utifrån olika indikatorer, vissa av dessa är rent ekonomiska, andra är kopplade till påverkan på miljön. Miljöindikatorerna som används är av olika typer. Europeiska miljöbyrån (EEA) har utvecklat den så kallade DPSIR-modellen 86 för att belysa de olika typerna av indikatorer och deras samband Figur (91) 86 Drivkraft (D): Aktiviteter som ligger bakom ett miljöproblem, t.ex. transporter eller energianvändning. Påverkan (P): Vad som direkt orsakat problemet, t.ex. surt nedfall eller skogsavverkning. Status (S): Tillståndet i miljön, t.ex. ph i grundvatten, radonhalt i bostäder eller brunnar med ohälsosamt vatten. Inverkan (effekt) (I): Konsekvenserna, t.ex. antal sinande brunnar på grund av för stort grundvattenuttag eller antal fall av matförgiftning. Respons (åtgärd) (R): Vilka åtgärder som görs för att minska eller lösa miljöproblemet, t.ex. skydd av geologiska formationer av betydelse för vattenförsörjning. Figur 6. DPSIR-modellen är ett logiskt system för klassificering av miljöindikatorer och miljömål.