Hitta kurser. Ledarskap, kommunikation och organisation för Läkare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hitta kurser. Ledarskap, kommunikation och organisation för Läkare"

Transkript

1 Hitta kurser Ledarskap, kommunikation och organisation för Läkare Kursnummer Specialiteter Akutsjukvård, Allergologi, Allmänmedicin, Anestesi och intensivvård, Arbets- och miljömedicin, Arbetsmedicin, Barn- och ungdomsallergologi, Barn- och ungdomshematologi och onkologi, Barn- och ungdomskardiologi, Barn- och ungdomskirurgi, Barn- och ungdomsmedicin, Barn- och ungdomsneurologi med habilitering, Barn- och ungdomspsykiatri, Beroendemedicin, Endokrinologi och diabetologi, Geriatrik, Gynekologisk onkologi, Handkirurgi, Hematologi, Hud- och könssjukdomar, Hörsel- och balansrubbningar, Infektionssjukdomar, Internmedicin, Kardiologi, Kirurgi, Klinisk farmakologi, Klinisk fysiologi, Klinisk genetik, Klinisk immunologi och transfusionsmedicin, Klinisk kemi, Klinisk mikrobiologi, Klinisk neurofysiologi, Klinisk patologi, Kärlkirurgi, Lungsjukdomar, Medicinsk gastroenterologi och hepatologi, Neonatologi, Neurokirurgi, Neurologi, Neuroradiologi, Njurmedicin, Nuklearmedicin, Obstetrik och gynekologi, Onkologi, Ortopedi, Palliativ medicin, Plastikkirurgi, Psykiatri, Radiologi, Rehabiliteringsmedicin, Reumatologi, Rättsmedicin, Rättspsykiatri, Röst- och talrubbningar, Skolhälsovård, Smärtlindring, Socialmedicin, Thoraxkirurgi, Urologi, Vårdhygien, Äldrepsykiatri, Ögonsjukdomar, Öron-, näs- och halssjukdomar

2 Nivå Färdiga specialister (Fortbildning), Läkare under specialistutbildning/st Övriga yrkesroller Sjuksköterska Kursorter Södermanlands län Välj avsnitt 1. Kurstitel Ledarskap, kommunikation och organisation för Läkare Sökord Handledning, Undervisning, Patientsamtal, Etik, Konflikt, ST, Ledare 2. Målgrupp Nivå Färdiga specialister (Fortbildning), Läkare under specialistutbildning/st Specialitet Akutsjukvård, Allergologi, Allmänmedicin, Anestesi och intensivvård, Arbets- och miljömedicin, Arbetsmedicin, Barn- och ungdomsallergologi, Barn- och ungdomshematologi och onkologi, Barn- och ungdomskardiologi, Barn- och ungdomskirurgi, Barn- och ungdomsmedicin, Barn- och ungdomsneurologi med habilitering, Barn- och ungdomspsykiatri, Beroendemedicin, Endokrinologi och diabetologi, Geriatrik, Gynekologisk onkologi, Handkirurgi, Hematologi, Hud- och könssjukdomar, Hörsel- och balansrubbningar, Infektionssjukdomar, Internmedicin, Kardiologi, Kirurgi, Klinisk farmakologi, Klinisk fysiologi, Klinisk genetik, Klinisk immunologi och transfusionsmedicin, Klinisk kemi, Klinisk mikrobiologi, Klinisk neurofysiologi, Klinisk patologi, Kärlkirurgi, Lungsjukdomar, Medicinsk gastroenterologi och hepatologi, Neonatologi, Neurokirurgi, Neurologi, Neuroradiologi, Njurmedicin, Nuklearmedicin, Obstetrik och gynekologi, Onkologi,

3 Ortopedi, Palliativ medicin, Plastikkirurgi, Psykiatri, Radiologi, Rehabiliteringsmedicin, Reumatologi, Rättsmedicin, Rättspsykiatri, Röst- och talrubbningar, Skolhälsovård, Smärtlindring, Socialmedicin, Thoraxkirurgi, Urologi, Vårdhygien, Äldrepsykiatri, Ögonsjukdomar, Öron-, näs- och halssjukdomar Andra yrken Sjuksköterska Ytterligare information Kursen riktar sig till ST-läkare i behov av att utveckla sin ledar- och handledarkompetens, sina insikter i teambildning och sjukvårdens organisation, samt sin kommunikativa förmåga i mötet med kollegor, medarbetare, studenter, patienter och närstående. Kursen riktar sig också till färdiga specialister, överläkare och distriktsläkare i behov av att utveckla sin ledarförmåga och även till sjuksköterskor i ledarställning. Erfarenhet av klinisk tjänstgöring är ett krav för deltagande i kursen, liksom goda färdigheter i svenska språket. Kursen förutsätter 100% närvaro. 3. Behovsbeskrivning Inom sjukvården ökar medvetenheten om betydelsen av gott ledarskap. Historiskt har man i hög grad förlitat sig på att den medicinska kompetensen varit tillräcklig grund för effektivt ledarskap och handledande. Den kommunikativa förmågan i mötet med kollegor och medarbetare såväl som med patienter och deras närstående lyfts allt oftare fram som en viktig del av läkarens professionella utövande. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkares specialisttjänstgöring (SOSFS 2008:17 och SOSF 2015:8) ger tydligt uttryck för betydelsen om ökad ledar-, handledar-, kommunikations-, informations- och organisationskompetens hos STläkare. För att uppnå dessa mål har det lagts upp ett kursprogram med hög grad av deltagaraktivitet. Efter varje teoripass följer reflektion i grupp, träningssituationer och personlig handledning.

4 Erfarenheterna från tidigare kurser har givit utbildarna god inblick i målgruppens behov och om lämplig pedagogik. Sammanställning av kursutvärderingar finns att tillgå på info@lipus.se. Utbildarna erbjuder nu en koncentrerad version av den 2-veckorskurs som sedan några år varit förlagd till Högklint utanför Flen och tidigare Barnens Ö, Väddö kommun. Kursen fokuserar på det som rör ledarskapet i sjukvårdsteam, handledning samt ansvarstagande i ledaruppgifter såsom kontinuerligt lärande och samarbetsutveckling av det professionella utövandet. Såväl i denna 1-veckaskurs som i 1+1-veckaskursen läggs tonvikt på träning i olika ledarsituationer under personlig handledning av kursledarna och löpande reflektioner av etiska frågeställningar. 4. Kursens mål - förväntat resultat Övergripande mål Ökad förmåga att frigöra och tillvarata egna och andra människors resurser. Känna sig trygg och säker i sin ledarroll. Resultat för deltagaren Kunskapsmål: Kunskap om vad ledarskap egentligen innebär och kräver. Kunskap om olika handledningsstilar, handledningens syfte, betydelse, variationer, resultat, form och innehåll. Utifrån ett test av personlig, social och ledar-förmåga förvärva kunskap om den egna ledarkompetensen och hur den kan utvecklas. Kunskap om kommunikationsteorier som är till hjälp i mötet med patienter och närstående, medarbetare, kollegor och studenter. Kunskap om positiv uppmärksamhet och dess betydelse. Kunskap om grupprocesser, konfliktteori, ett teams olika utvecklingsfaser. Insatt i medicinskt-etiska principer och hur man kan implementera dessa i det dagliga arbetet. Kunskap om hälso- och sjukvårdens organisation samt hälso- och sjukvårdens ekonomiska styrsystem. Kunskap om hälso- och sjukvårdens sekretessbestämmelser, innebörden av den nya patientlagen, patientdatalagen för journalhantering och vårdgivarens skyldigheter utifrån patientsäkerhetslagen.

5 Vara insatta i den roll Socialstyrelsen, IVO samt Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd har för sjukvårdspersonal. Kunskap om och samarbetet med andra aktörer utanför hälso- och sjukvården. Färdighetsmål: Förmåga att leda ett vårdteam med olika professioner. Förmåga att skapa acceptans, förtroende och uppmärksamhet för den egna ledarstilen. Förmåga att avläsa utvecklingsprocesser hos medarbetare och aktivt stödja ett effektivt och positivt arbetsklimat. Att som ledare och kollega kunna hantera konflikter med en lugn och målinriktad metodik där alla kan vinna något. Visa på tydlighet, ansvarstagande och rättframhet i kommunikation. Upprättande av tydliga och ömsesidiga kontrakt. Förmåga att ge och ta emot konstruktiv kritik i det egna teamet. Bidra till ett fungerande feedback-system i organisationen grundat på ett välmotiverat förhållningssätt. Uppnå en effektiv förmåga att prioritera, delegera och evaluera arbetsuppgifter. Förmåga att handleda och instruera medarbetare och studenter. Förmåga att skapa trygghet, kreativitet, ansvarsfördelning, struktur, nyfikenhet och fokusering i handledarsituationer och utvecklingssamtal. Utveckla sin egna handledarstil utifrån den personliga träning och feedback som erbjuds på kursen. Förmåga att överblicka lärandebehov och att initiera fortbildning i medarbetarteamet. Förmåga till lyhördhet och intresse för andras tänkande och språkliga uttryck. Att ha ett etisk välgrundat, trygghetsskapande, respektfullt och engagerat bemötande och samtal med patienter, närstående, kollegor och övriga medarbetare utifrån deras individuella behov. Kunna stärka patientens egen förmåga som varande expert på egen hälsa och sjukdom, samt samråda om egenvård med denne och närstående. Att med empati, respekt och lyhördhet kunna ge patienter och närstående svåra besked. Kunna presentera muntlig information som är förståelig för olika mottagare. Kunna planera och även hålla undervisning för studenter och medarbetare.

6 Attitydsmål Förmåga att värdera, uttrycka och förhålla sig adekvat till egna styrkor och svagheter. Utvärdera sin kommunikativa förmåga och ha en positiv attityd till utveckling av denna. En positiv och konstruktiv attityd till andras återkoppling till den egna personen. En positiv attityd till eget fortsatt lärande inom professionen och till personlig utveckling. En respektfull attityd till andra oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell identitet, socioekonomisk status, funktionsförmåga och ålder. Resultat för patient och samhället Skapa möjlighet till bättre resursutnyttjande, koordinerat ansvarstagande och mindre sjukfrånvaro. Delmål för ST angivna av kursproducent SOSFS 2008:17 Delmål 13. Del av delmålet omfattar kurs. Klinisk tjänstgöring under handledning täcks inte av kursen. 15. Del av delmålet omfattar kurs samt handledning på undervisning. Klinisk tjänstgöring under handledning täcks inte av kursen. 16. Del av delmålet omfattar kurs, handledning under handledning samt intyg om godkänd kurs utfärdat av kursledare. Klinisk tjänstgöring under handledning täcks inte av kursen. 17 Del av delmålet omfattar kurs, samt intyg om godkänd kurs utfärdat av kursledare. Klinisk tjänstgöring under handledning täcks inte av kursen. 18. Hela delmålet omfattas. SOSFS 2015:8 Delmål a1. Del av delmålet omfattar kurs, handledning och undervisning under handledning, deltagande i inom- eller mellan-professionell reflektion i grupp, samt intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av kursledare. Klinisk tjänstgöring under handledning täcks inte av kursen. a2. Del av delmålet omfattar kurs, deltagande i inom- eller mellan-professionell reflektion i grupp, samt intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av kursledare. Klinisk tjänstgöring under handledning

7 täcks inte av kursen. a6. Hela delmålet omfattas. b1. Del av delmålet omfattar kurs, deltagande i inom- eller mellan-professionell reflektion i grupp, samt intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av kursledare. Klinisk tjänstgöring under handledning och medsittning täcks inte av kursen. 5. Program Schema Kursen pågår under en vecka (mån-fre) och är strukturerad i trappsteg där varje steg förutsätter inhämtade kunskaper och ledarverktyg från tidigare steg. Instruktörer och föreläsare under kursen: Tommy Kvarnlöf, leg psykolog, organisationskonsult, auktoriserad handledare, psykoterapeut och transaktionsanalytiker. Paula Wallmon, överläkare, kirurg och ST-handledare i Region Örebro Län. Dag STEG I: PLATTFORM Uppstart, utforma och använda fungerande samarbetsavtal. Individuella kontrakt för det man önskar uppnå och egen insats under kursen. STEG II: JAG Kunskap om egen och andras personlighet, energi och ansvar. Dag STEG III: VI Positiva gruppeffekter, förutsättningar för effektiva grupper. Att bygga team. Konstruktiv kritik, feedback, uppmärksamhet, grundinställning. Att bemöta olikhet. Kunskap om hur vi påverkar varandra samt träning i att använda detta kunnande. STEG IV: LEDNING Dag forts. STEG IV Ledarrollen, ledarkompetens, maktverktyg, acceptans för ledaren, handledningsteori och handledningsdemonstration. STEG V: EGEN PLAN Ev. tillägg och ändring av det individuella kontraktet utifrån erfarenheter de första

8 kursdagarna. Prioritering, delegation, riskanalys, evaluering. STEG VI: PROBLEM Gnissel i maskineriet, motstånd, mobbing, oenighet, polarisering och konflikt. Övn konflikthantering under handledning. Dag STEG VII: TILLÄMPNING: HANDLEDNING OCH UNDERVISNING Handledning under handledning och video. Information/undervisning inför hela gruppen. STEG 8: FÖRDJUPNING Motivation av besvärlig medarbetare, under handledning. Korrigering av medarbetare med brister i etik/empati, under handledning. Utvecklingssamtal med medarbetare, under handledning. Dag forts. STEG VIII. Samtal med patient, under handledning. Etikdiskussion utifrån deltagarnas kliniska erfarenheter. STEG IX: ORGANISATION Mål och organisation. Genomgång av aktuella lagar och förordningar samt olika tillsynsmyndigheter. Organisation runt ST-läkaren. Vad organisationen gör med oss, positivt och negativt. STEG X: MORGONDAGEN Individuella riktning/mål för framtida ledarutveckling. Kursutvärdering och avslut. Viktiga budskap Gott ledarskap tillägnas genom kunskap och träning. Ledarens inställning till sig själv och andra avgör om han/hon ska lyckas. Ledarkompetens toppar en pyramid med personlig och social kompetens som bas. Alla är kapabla att ta eget ansvar. Makt är något man får och ger. Syftet med handledning är att stärka självförtroendet och förmågan att se alternativ och fatta beslut. Prioritering handlar om att välja bort. Referenser

9 Ahltorp B. Rollmedvetet ledarskap om chefsroller och ledningsstilar i strategisk samverkan, Liber Ekonomi 1998 Bylund & Kristiansen : Samspel arbetslivets psykologi i transaktionsanalytiskt perspektiv ; Natur och Kultur 2005 Ekeland, T-H.: Konflikt och konfliktförståelse, Liber 2006 Thier S. Leda lärande och förändring, Mermerus Jackson & McKergoow: The Solutions Focus The simple way to positive change, NB Publishing 2002 Sjøvold, Endre: Teamet: utveckling, effektivitet och förändring i grupper, Liber 2008 Thylefors Ingela: Ledarskap i human serviceorganisationer, Natur & Kultur 2007 Genusperspektiv Genusaspekter på ledarskap och handledarskap kommenteras och diskuteras fortlöpande i samband med teoretiska genomgångar och övningar. Kursen leds av en man och en kvinna med skiftande bakgrunder. 6. Metodik Pedagogisk metod För att uppnå kursens mål har det lagts upp ett kursprogram med hög grad av deltagaraktivitet. Efter varje kort teoripass följer reflektion i grupp, träningssituationer i grupp med personlig handledning. Videoinspelning kommer att ske som ett pedagogiskt hjälpmedel. Kursmaterial Pärm med kompendier, övningsuppgifter, program, artiklar, test, samt boken Samspel, arbetslivets psykologi i transaktionsanalytiskt perspektiv. Förberedelser Läsa boken Samspel Arbetslivets psykologi i transaktionsanalytiskt perspektiv. Läsa teoretiska minikompendier. Bok, kompendier och instuderingsfrågor skickas till deltagarna före kursstart. Kunskapskontroll

10 Kontroll av inhämtade kunskaper, färdigheter och attityder under kursen ställs mot den enskildes utgångsläge vid kursstart och de kursmål som denne då sätter upp med stöd av kursledningen. Grad av måluppfyllelse utvärderas muntligen vid halva kurstiden och vid kursavslut. Olika träningstillfällen ger även indikation hur väl deltagaren tillämpar och visar sina nyvunna kunskaper och attityder. 7. Uppföljning Kompetensutveckling Kursens utvecklare/lärare tillhandahåller vid önskemål fortsatt ledarhandledning individuellt eller i grupp. Kompetensöverföring Både utdelat material, mellanperiodsläxor, videoinspelning och anvisad litteratur är anpassade för att deltagarna ska kunna föra kompetensen vidare i verksamheten. 8. Utvärdering Lipus utvärdering Kursen utvärderas fortlöpande och vid avslutning med hjälp av mallar utformade av Lipus. Deltagarna och Lipus får återkoppling efter genomförda utvärderingar. En fördröjd utvärdering genomförs en månad efter kursslut. Syfte är att ge deltagare och kursproducent sammanfattad rapport för repetition och vidare utveckling av kursen. Effekt i verksamheten på längre sikt Statistisk analys sammanställs för samtliga genomförda kurser för fortlöpande förbättring. Tidigare Lipus- eller IPULS-certifiering De senaste kurstillfällena enligt nedan samt vid flera tillfällen tidigare med IPULS nummer: , , , , , , , , Praktisk ledarskap, , LOL-Ledarskap/Handledning och Organisation för Läkare, IPULS-nr

11 , LOL-Ledarskap/Handledning och Organisation för Läkare, IPULS-nr IPULS-nr: Ledarskap/Handledning och Organisation för Läkare, Lipus-nr /4-9/ Ledarskap och organisation för läkare, Lipus-nr /4 22/ Ledarskap, kommunikation och organisation för Läkare, Lipus-nr /5-2/ Ledarskap, kommunikation och organisation för läkare, Lipus-nr / Ledarskap, kommunikation och organisation för läkare, Lipus-nr /4-25/ Ledarskap, kommunikation och organisation för läkare, Lipus-nr /5-1/ Planering Utvärderingar och egna intryck under tidigare seminarier har använts för att successivt uppdatera den ursprungliga kursen. Kursen har kortats till en vecka (5 dagar) med annan struktur, kortare teoripass och där en mellanperiod med hemuppgifter tagits bort. Avsnittens rangordning har ändrats, så att inlärningsprocessen flyter smidigare och teman som rönt stort intresse har utökats eller tillkommit, t.ex. konflikthantering, handledning, undervisning och svåra samtal med patient/närstående. Personlig handledning i olika träningssituationer har fått en mer framträdande plats. Instuderingsuppgifter före kursstart har tillkommit. 9. Praktisk information Startdatum Slutdatum

12 Andra tidsuppgifter Heltidsseminarium under dagtid. Kontakta kursens kontaktperson (se nedan) för information om kursdatum Kursplats Talja Högklint några km utanför Flen i Sörmland. Karta: Kursorten län Södermanlands län Antal deltagare Max. 12 personer. Språk Svenska Avgift :- plus moms per deltagare, vilket innefattar kurs, omfattande dokumentation och boken: Bylund & Kristiansen: Samspel arbetslivets psykologi i transaktionsanalytiskt perspektiv ; Natur och Kultur I avgiften ingår även samtliga måltider samt transporter mellan kursgård och närmaste järnvägsstation. Kringkostnader Boendekostnad tillkommer och bekostas av deltagaren. Boende finns med två alternativ: A. Ett fåtal sängplatser i enkelrum och dubbelrum finns på Högklint. Högklint är en gård som ligger avskilt med lokaler avsedda för psykolog- och utbildningsverksamhet. Nära och enkelt boende i naturskön kulturmiljö där stugorna Sandvik och Gröna Lund ligger inbäddade i grönska med bastu och möjlighet till ett dopp i sjön. Toalett i anslutning till rummen, med dusch i ett intilliggande hus. 450 kr/natt/rum inkl. frukost. Boende i dubbelrum 300 kr inkl. frukost.

13 B. Boende på närliggande hotell/pensionat, t ex Malmköpings Wärdshus (centralt i Malmköping och 14 km från Högklint) och Malmköpings Hotell (ca 13 km från Högklint). Transfer mellan dessa två externat-boende och Högklint erbjuds morgon och kväll, något som ingår i kurspaketet. Det finns även annat boende i trakten som kursproducenten kan rekommendera. I samband med kursanmälan anges alternativ A eller B. Deltagarna betalar själva för boende och resan till och från kursorten eller närmaste järnvägsstation. Sista anmälningsdatum Anmälningsförfarande Anmälan möjlig så länge det finns plats, max. 12 platser. Anmälan görs per e-post, brev eller telefon till kursens kontaktperson (se nedan!). Där ges ytterligare information om boendealternativen ovan. Avbokning: Sista fria ångerdag är 30 dagar före kursstart. Därefter återbetalas inte kursavgiften. Intyg Kursintyg delas ut efter fullständig närvaro under samtliga 5 sammanhörande kursdagar. Intyg enligt Socialstyrelsens föreskrifter för ST-läkare. Kontaktperson Tommy Kvarnlöf Abundi Psykolog AB Talja Högklint Flen tommy@samtal.se

14 Länk till kursens webbplats Antagning Antagningsförfarande Först till kvarn Bekräftelse Antagning bekräftas via mail efter att kursledningen mottagit komplett ifyllt anmälningsformulär, mejl-meddelande om beviljad ledighet och kursavgift. Krav för deltagande Fullständig närvaro under samtliga 5 kursdagar och att kursen är betald i förskott. Fullt utbyte av denna kurs kräver att deltagarna har goda kunskaper i svenska och engagerar sig aktivt i såväl teoretiska som praktiska och självständiga avsnitt under hela samarbetsprocessen. 11. Kursansvariga Initiativtagare Kursledare: Leg. psykolog Tommy Kvarnlöf, organisationskonsult, auktoriserad handledare, psykoterapeut. Ansvarig för innehåll Lärare: Tommy Kvarnlöf, Leg. psykolog, organisationskonsult, auktoriserad handledare och psykoterapeut. Paula Wallmon, överläkare, kirurg och ST-handledare i Region Örebro län. Övergripande kurs- och kvalitetsansvarig Kursledare: Tommy Kvarnlöf, leg. psykolog, organisationskonsult, auktoriserad handledare och psykoterapeut. Ägare och verksam inom Abundi Psykolog AB med utbildning, handledning, konsultation, samt psykoterapi för enskilda, par och familjer. Verksam inom dessa

15 områden sedan Erfarenhet av handledning inom sjukvården avseende lednings-, organisationsoch metodfrågor: Team vid Mariebergsklinikerna i Kristinehamn sjukhuskuratorer, ledningsgruppen paramedicinska avd, sjuhuskyrkan, barn- o ungdomshab, smärtteamet, sexualrådsmott. vid Nyköpings lasarett logopederna vid Kullbergska sjukhuset sjukhuskuratorerna vid Mälarsjukhuset beroendemott Norrtälje Erfarenhet av andra stödinsatser inom sjukvården riktade till ledningsgrupper, läkargrupper och medarbetare i kris: Vux.psykiatriska team, BUP-team, radiologer, rehab.klinik, företagshälsa, vuxenhab., driftschefer och enskilda läkare. Erfarenheter av egna föreläsningar, presentationer och kurser riktat till personal verksam inom sjukvården och ämnesområden som ledarskap, organisation och behandling: Deltagare i paneldebatt och ledare för seminariegrupp om primärvården, SIPRI. Lidingö Kursdagar: Teorier och om och hanterande av konflikter för läkare och klinikchefer vid Mölndals lasarett. 2 heldagar på Lökeberga kurscentrum i Kungälv Föreläsning på CKU-konferens Ungdomar och missbruk. Garnisonen, Sthlm. Möten med unga missbrukare att skapa hopp och tilltro till ett liv utan missbruk IQPC-konferens Personlighetsstörningar och neuropsykiatriska funktions-hinder i Sahlen-huset, Sthlm. Effektivt teamarbete att utveckla samarbete inom team som arbetar med patienter med komplexa problem IK-CKU-konferensen Framgångsrik missbruks- och beroendevård så vidareutvecklar du ditt arbete med missbrukare och psykiskt sjuka missbrukare. på Garnisonen, Sthlm. Att skapa ett meningsfullt möte och samtal där båda kommer till sin rätt Föreläsning om konflikthantering: Big and Small Talk a study comparing international and interpersonal conflict solutions. 6th African Conference on Psychotherapy, Makerere Univ., Kampala, Uganda 2010 Föreläsning om depressions-behandling: What Do You Say To Your Patients After They Say Goodby To Themselves?. International Transactional Analysis Association International Conference. Osaka, Japan Kursledare för Ledarskap/handledning och Organisation för Läkare. Barnens Ö,

16 Väddö Kursledare för Ledarskap, kommunikation och organisation för Läkare. Högklint, Flen och 2017 Kursadministration Tommy Kvarnlöf, leg psykolog, Abundi psykolog AB Övriga samarbetspartners Ingen. Målgruppsrepresentant Under utbildningens planering har flera olika ST-läkare konsulterats om deras önskemål och krav. Kontakt har även tagits med ST-studierektorer för att efterhöra deras tankar och önskemål. 12. Finansiering Vem/vilka finansierar? Deltagaravgifter. Kringarrangemang Inga kringarrangemang Sponsorers närvaro Inga sponsorer. Jävsförhållande Saknas.

1. Kurstitel Kurstitel Sökord 2. Målgrupp Nivå Specialitet Andra yrken Ytterligare information 3. Behovsbeskrivning Behovsbeskrivning

1. Kurstitel Kurstitel Sökord 2. Målgrupp Nivå Specialitet Andra yrken Ytterligare information 3. Behovsbeskrivning Behovsbeskrivning 1. Kurstitel Kurstitel Ledarskap, kommunikation och organisation för Läkare Sökord Handledning,Ledarskap,Undervisning,Organisation,Kommunikation,Patientsamtal,Chef,Etik,Konflikt,ST 2. Målgrupp Nivå Färdiga

Läs mer

Specialitetsnamn enligt SOSFS 2008:17

Specialitetsnamn enligt SOSFS 2008:17 En grundregel är att legitimerade läkare som genomgår specialiseringstjänstgöring och inte har någon svensk specialistkompetens sedan tidigare prioriteras före den som redan innehar bevis om specialistkompetens.

Läs mer

KURSBESKRIVNING LIPUS-ANNONS maj-juni 2017

KURSBESKRIVNING LIPUS-ANNONS maj-juni 2017 KURSBESKRIVNING LIPUS-ANNONS maj-juni 2017 Kursens titel Ledarskap, Kommunikation och Organisation för Läkare. Kursen uppfyller delmål 13, 15, 16, 17 och 18 (kursplan SOSFS 2008:17) och delmål a1, a2,

Läs mer

Enkät från Socialstyrelsen avseende tillgång och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal

Enkät från Socialstyrelsen avseende tillgång och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal Page 1 of 11 Sida 1 Enkät från Socialstyrelsen avseende tillgång och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att göra en bedömning av tillgång och efterfrågan

Läs mer

Om ansökan och antagning till SK-kurser

Om ansökan och antagning till SK-kurser Om ansökan och antagning till SK-kurser Här hittar du information kring om du är behörig att söka SK-kurser och om hur Socialstyrelsen fördelar platserna samt annat som rör ansökan, antagning och kursinformation.

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; SOSFS 2014:X (M) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; beslutade den.. 2014. Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; SOSFS 2015:X (M) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; beslutade den 17 februari 2015. Socialstyrelsen föreskriver följande

Läs mer

Nr 3/2017 Stockholm Till Läkarförbundets yrkes- och lokalföreningar

Nr 3/2017 Stockholm Till Läkarförbundets yrkes- och lokalföreningar Nr 3/2017 Stockholm 2017-05-02 Till Läkarförbundets yrkes- och lokalföreningar 2016 års landstingskommunala lönestatistik I tabell 1-5 redovisas löneläget i november 2016 per befattning, kön, specialitet,

Läs mer

Bilaga 2. AID Koder som kombineras med etikett

Bilaga 2. AID Koder som kombineras med etikett Bilaga 2. AID Koder som kombineras med etikett Chefs-, annat lednings- och funktions/ämnesansvar 2 positioner (position 1 = central kod, position 2 = för lokal komplettering). BEA, PAN samt arvoderad tjänstgöring

Läs mer

Kurs för handledare och ST-läkare i Arbetsmedicin/Arbetsoch Miljömedicin

Kurs för handledare och ST-läkare i Arbetsmedicin/Arbetsoch Miljömedicin Kursnummer: 20170024 Kurs för handledare och ST-läkare i Arbetsmedicin/Arbetsoch Miljömedicin Kursdatum Kursorter Sista ansökningsdag 18 Sep, 2017-19 Sep, 2017Stockholms län01 Sep, 2017 Nivå Färdiga specialister

Läs mer

Stockholm 2012-04-24. Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar. Nr 5/2012

Stockholm 2012-04-24. Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar. Nr 5/2012 Stockholm 2012-04-24 Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar Nr 5/2012 2011 års lönestatistik Den partsgemensamma lönestatistiken per november 2011 för läkare inom kommunal sektor är nu klar. I

Läs mer

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Läkarnas specialiseringstjänstgöring SOSFS (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Läkarfakta statistik över medlemmar i Sveriges läkarförbund. Box Stockholm

Läkarfakta statistik över medlemmar i Sveriges läkarförbund. Box Stockholm Läkarfakta 2016 statistik över medlemmar i Sveriges läkarförbund Box 5610 114 86 Stockholm info@slf.se 08-790 33 00 www.lakarforbundet.se Medlemmar i läkarförbundet 2015-12-31 Sverige Utlandet Totalt Yrkesverksamma

Läs mer

Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2015

Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2015 Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2015 Information: Birgitta Ollars, utredare tfn. 075-247 3829 e-post: birgitta.ollars@socialstyrelsen.se Publicerad på Internet http://www.socialstyrelsen.se:

Läs mer

2012 års kommunala lönestatistik

2012 års kommunala lönestatistik Stockholm 2013-05-29 Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar Nr 10/2013 2012 års kommunala lönestatistik Den partsgemensamma lönestatistiken per november 2012 för läkare inom kommunal sektor är

Läs mer

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Läkarnas specialiseringstjänstgöring Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd Målbeskrivningar 2008 (1) 1 ISBN 978-91-85999-55-2 Artikelnr 2008-126-2 Sättning Helen Eriksson, Edita Västra Aros AB Tryck Edita Västra

Läs mer

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Målbeskrivningar 2015 UTDRAG ARBETSMEDICIN Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal

Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2009-2013 Information: Birgitta Ollars, utredare tfn. 075-247 3829 e-post: birgitta.ollars@socialstyrelsen.se Publicerad på Internet http://www.socialstyrelsen.se:

Läs mer

Arbetsidentifikation (AID)

Arbetsidentifikation (AID) Arbetsidentifikation (AID) 2015-02-13 Etikett Läkares specialitet Ansvar Arbetstidens förläggning Arvoderad tjänst 1 Inledning Arbetsidentifikation kommuner och landsting (AID) är ett system för gruppering

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2013:18 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 1998:13) om anmälan av verksamheter på hälso- och sjukvårdens område Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens

Läs mer

Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat att meddela nya föreskrifter

Läs mer

ANMÄLAN AV VERKSAMHET ENLIGT LAGEN (1998:531) OM YRKESVERKSAMHET PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS OMRÅDE (LYHS)

ANMÄLAN AV VERKSAMHET ENLIGT LAGEN (1998:531) OM YRKESVERKSAMHET PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS OMRÅDE (LYHS) ANMÄLAN AV VERKSAMHET ENLIGT LAGEN (1998:531) OM YRKESVERKSAMHET PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS OMRÅDE (LYHS) Datum Denna blankett skall användas för anmälan av verksamhet enligt 6 kap. 6 lagen (1998:531) om

Läs mer

Remiss avseende förslag till reviderade föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring - inklusive målbeskrivningar

Remiss avseende förslag till reviderade föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring - inklusive målbeskrivningar 2014-10- 0718 Dnr 4.1.1-27795/2014 1(2) Avdelningen för regler och behörighet Febe Westberg febe.westberg@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Remiss avseende förslag till reviderade föreskrifter och allmänna

Läs mer

Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2014

Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2014 Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2014 Information: Birgitta Ollars, utredare tfn. 075-247 3829 e-post: birgitta.ollars@socialstyrelsen.se Publicerad på Internet http://www.socialstyrelsen.se:

Läs mer

Bilaga 3 - förteckning över ramavtalsområden

Bilaga 3 - förteckning över ramavtalsområden 2016-01-28 Dnr 2.7 48/2016 1(5) Bilaga 3 - förteckning över ramavtalsområden Socialstyrelsen gör en behovsanalys för att avgöra inom vilka områden kurser ska upphandlas. I behovsanalysen samlar Socialstyrelsen

Läs mer

Kursbeskrivning. 1. Utbildningens titel Praktiskt ledarskap och kommunikation för sjukhusfysiker.

Kursbeskrivning. 1. Utbildningens titel Praktiskt ledarskap och kommunikation för sjukhusfysiker. Kursbeskrivning 1. Utbildningens titel Praktiskt ledarskap och kommunikation för sjukhusfysiker. 2. Typ av utbildning Kursen bygger på deltagarnas aktiva deltagande. Korta presentationer varvas med praktiska

Läs mer

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Målbeskrivningar 2015 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg

Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg Ragnhild Mogren 2014-12-11 Förslag till nya bestämmelser om läkarnas ST: Utredningen, regelverket, målbeskrivningarna Utredningen Våra direktiv Översyn

Läs mer

Utbildningsguide för specialisttjänstgöring i Barn- och Ungdomsmedicin ST Svenska Barnläkarföreningen 2015

Utbildningsguide för specialisttjänstgöring i Barn- och Ungdomsmedicin ST Svenska Barnläkarföreningen 2015 Utbildningsguide för specialisttjänstgöring i Barn- och Ungdomsmedicin ST 2015 Svenska Barnläkarföreningen 2015 Tidigare version: 2009, reviderad 2014 Innehållsförteckning Utbildningsguide för specialisttjänstgöring

Läs mer

5. Målgrupp Specialister inom sjukhusfysik eller ST-fysiker som är i slutet av sin ST-utbildning

5. Målgrupp Specialister inom sjukhusfysik eller ST-fysiker som är i slutet av sin ST-utbildning KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Handledarkurs för ST-sjukhusfysiker. 2. Typ av utbildning CPD utbildning för sjukhusfysiker 3. Ämnesområde Pedagogik, kommunikation och handledarskap 4. Kort sammanfattning

Läs mer

5. Målgrupp Specialister inom sjukhusfysik eller ST-fysiker som är i slutet av sin ST-utbildning

5. Målgrupp Specialister inom sjukhusfysik eller ST-fysiker som är i slutet av sin ST-utbildning KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Handledarkurs för Sjukhusfysiker. 2. Typ av utbildning CPD utbildning för sjukhusfysiker (21 CPD poäng) 3. Ämnesområde Pedagogik, kommunikation och handledarskap

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr. Sammanställning av Bilagor Delmål-Kompetenskrav- Utbildningsaktivitet till ansökan om specialist kompetens enligt SOSFS 2015:8 *) kolumnen finns med som hjälp när intyg behöver konverteras från SOSFS 2008

Läs mer

Specialisttjänstgöringsguiden för Barn- och Ungdomsmedicin ST Svenska Barnläkarföreningen 2015

Specialisttjänstgöringsguiden för Barn- och Ungdomsmedicin ST Svenska Barnläkarföreningen 2015 Specialisttjänstgöringsguiden för Barn- och Ungdomsmedicin ST 2015 Svenska Barnläkarföreningen 2015 Tidigare version: 2009, reviderad 2014 Innehållsförteckning Utbildningsguide för specialiseringsjänstgöring

Läs mer

Ledarskap Patient läkarrelation Medicinsk etik och filosofi Arbetsmiljö Yrkes och miljömedicin Företagshälsovård

Ledarskap Patient läkarrelation Medicinsk etik och filosofi Arbetsmiljö Yrkes och miljömedicin Företagshälsovård 1. Titel 2. Sammanfattning 3. Ämnesområde 4. Målgrupp 5. Bakgrund 6. Kursmål 7. Program 8. Metodik 9. Uppföljning 10. Utvärdering 11. Formalia 12. Antagning 13. Relaterade kurser 14. Ansvariga 15. Finansiering

Läs mer

Möjlighet att dela med sig av utbildningsmaterial kommer att arrangeras.

Möjlighet att dela med sig av utbildningsmaterial kommer att arrangeras. KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Strålskyddsutbildning kan vi göra det bättre? 2. Typ av utbildning Fortbildning för legitimerade sjukhusfysiker, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor radiologiska

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev 2016.05.27) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap pedagogik Delmål a2 Etik, mångfald jämlikhet Delmål a5 Medicinsk vetenskap

Läs mer

Öron-, näs- och halssjukdomar

Öron-, näs- och halssjukdomar Öron-, näs- och halssjukdomar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Organisationens påverkan på individ och grupp

Organisationens påverkan på individ och grupp Kursnummer: 20170011 Organisationens påverkan på individ och grupp Kursdatum Kursorter Sista ansökningsdag 17 Okt, 2017-19 Okt, 2017Stockholms län19 Sep, 2017 Nivå Färdiga specialister (Fortbildning) Läkare

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Beslut 2011-03-24 Margareta Petrusson

Beslut 2011-03-24 Margareta Petrusson Beslut 2011-03-24 Margareta Petrusson Översikt för nya ST-utbildningen i landstinget Gävleborg Syfte Landstinget Gävleborg har ambitionen att utbilda ST-läkare. Med avstamp i förutsättningarna för SOSFS

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Målbeskrivningar 2015 Inledning Den 17 februari 2015 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2015:8)

Läs mer

Statistiken visar hur antal inkomna och avslutade ärenden fördelar sig på län, verksamhetsområde, verksamhetstyp och beslutstyp.

Statistiken visar hur antal inkomna och avslutade ärenden fördelar sig på län, verksamhetsområde, verksamhetstyp och beslutstyp. 2015-06-25 1(6) Om statistiken Statistiken visar hur antal inkomna och avslutade ärenden fördelar sig på län, verksamhetsområde, verksamhetstyp och beslutstyp. Uppgifterna redovisas för inkomna och avslutade

Läs mer

5. Målgrupp Kursen vänder sig främst till ST-fysiker, men alla som på något sätt arbetar med EMF och MRsäkerhet

5. Målgrupp Kursen vänder sig främst till ST-fysiker, men alla som på något sätt arbetar med EMF och MRsäkerhet KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Elektromagnetiska fält och MR-säkerhet för sjukhusfysiker Implementering av AFS 2016:3 2. Typ av utbildning CPD/ST-kurs 3. Ämnesområde Icke-joniserande strålning,

Läs mer

Klinisk genetik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk genetik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk genetik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Neurospecialiteter Neurologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Socialmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Barn- och ungdomspsykiatri 903 Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomspsykiatri karaktäriseras av kunskap och färdighet i att identifiera, utreda, diagnostisera,

Läs mer

Obstetrik och gynekologi

Obstetrik och gynekologi Obstetrik och gynekologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN Kompetensbeskrivning Specialiteten rehabiliteringsmedicin karaktäriseras av fördjupade kunskaper och färdigheter i att utreda patienter med betydande funktionsnedsättningar.

Läs mer

Medicinska fakulteten UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666

Medicinska fakulteten UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666 Medicinska fakulteten UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666 Tillsammans skapar vi morgondagens Hälsa Politisk känslig verksamhet Topp 100-listan Ca 17 000 lärosäten i världen. Ca 23 i Sverige

Läs mer

Barn- och ungdomskirurgi

Barn- och ungdomskirurgi Barn- ungdomskirurgi Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat

Läs mer

Ortopedidagen 2012 2012 06 11

Ortopedidagen 2012 2012 06 11 Ortopedidagen 2012 2012 06 11 Verksamhetsområde Sjukgymnastik och Arbetsterapi Sjukgymnastikenheten Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 06 11 Styrelse Sjukhusdirektör Sjukhusdirektörens

Läs mer

Antalet läkare ökar kraftigt

Antalet läkare ökar kraftigt Läkare 2013 1 Antalet läkare ökar kraftigt Den 1 januari 2013 var antalet legitimerade läkare i Finland 26 144. Av dem var 19 865 läkare i arbetsför ålder (under 65 år) och bodde i Finland. Allt fler läkare

Läs mer

5. Målgrupp Kursen vänder sig främst till ST-fysiker, men alla som på något sätt arbetar med radiologi är välkomna.

5. Målgrupp Kursen vänder sig främst till ST-fysiker, men alla som på något sätt arbetar med radiologi är välkomna. KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Radiologi för sjukhusfysiker vad är bra bildkvalitet för en radiolog? 2. Typ av utbildning Vidareutbildning för sjukhusfysiker, CPD-kurs. 3. Ämnesområde Radiologi,

Läs mer

Klinisk immunologi och transfusionsmedicin

Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Klinisk immunologi transfusionsmedicin Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen

Läs mer

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk kemi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 januari 2015 56/2015 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om specialistläkarutbildning och specialisttandläkarutbildning samt om särskild

Läs mer

Röst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar

Röst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar Röst- och talrubbningar Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Krav för medicinsk kompetens 3 Krav

Läs mer

Barnkardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Barnkardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Barnkardiologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Yrkeskvalifikationer

Yrkeskvalifikationer Frågor om yrket Fastställande av yrket 1. 1. 1 Är yrket [${Profession}] reglerat inom ert territorium? - Ja - Nej 1. 1. 2 Vilken verksamhet omfattar yrket [${Profession}] inom ert territorium? 1. 1. 3

Läs mer

ST-barometern och intern SPUR 2016

ST-barometern och intern SPUR 2016 ST-barometern och intern SPUR 2016 Innehåll: Bakgrund.. 1 Metod... 1 Resultat, basdata och anställningsförhållande. 2 Verksamheten/Lokaler/medarbetarstab... 3 Utbildningsprogram och struktur:.. 4 Introduktion,

Läs mer

2008 01 25 Neuroradiologi 1

2008 01 25 Neuroradiologi 1 Neuroradiologi 1 Innehåll 2008 01 25 Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Medicinska kompetenskrav 3 Kommunikativ kompetens 4 Ledarskapskompetens 5 Kompetens

Läs mer

Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin

Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin Vad har hänt 2013? Vad pågår och vad planeras 2014? Socialstyrelsen övertagit SK-kurser LIPUS tagit över Certifiering av ST-kurser samt SPUR UU

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17 Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik Delmål SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Kompetenskrav kunna ta ett ansvar

Läs mer

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur Klinisk fysiologi Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat att

Läs mer

Neurokirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Neurokirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Neurokirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Individuell planering av tjänstgöring

Individuell planering av tjänstgöring Psykiatri Nordväst ST plan enligt ny målbeskrivning (gäller alla legitimerade efter 060630) Namn fyll i här Datum för läkarexamen fyll i här Datum för läkarleg: fyll i här Datum för beräknad specialistkompetens:

Läs mer

Nya bestämmelser om läkarnas ST

Nya bestämmelser om läkarnas ST Nya bestämmelser om läkarnas ST Febe Westberg Ragnhild Mogren Kim Thorsen 2016-03-30 Agenda De nya bestämmelserna ansvarsfördelningen i ST Målbeskrivningarna Utbildningsstöd Frågestund Tidsplan De nya

Läs mer

Nya ST. målbeskrivningen från SPF mm

Nya ST. målbeskrivningen från SPF mm Nya ST målbeskrivningen från SPF mm Michael Andresen Studierektor 019-6025623 michael.andresen@orebroll.se Nya ST 21 delmål Medicinsk kompetens: (12 delmål) Kommunikativ kompetens (3 delmål) Ledarskapskompetens

Läs mer

Antalet läkare ökar. Läkarutvecklingen Antal Kvinnor Specialister Nya Läkare i År läkare % % med. stud. arbetsför ålder

Antalet läkare ökar. Läkarutvecklingen Antal Kvinnor Specialister Nya Läkare i År läkare % % med. stud. arbetsför ålder Läkare 2016 Antalet läkare ökar I Finland fanns det 1.1.2016 sammanlagt 28 565 legitimerade läkare. Av dessa var 20 970 läkare i arbetsför ålder (under 65 år) och bosatta i Finland. I vårt land finns 262

Läs mer

Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2005-12-31

Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2005-12-31 Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2005-12-31 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter som Socialstyrelsen

Läs mer

Invärtesmedicinska specialiteter

Invärtesmedicinska specialiteter Invärtesmedicinska specialiteter Internmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk

Läs mer

Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal

Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter

Läs mer

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk farmakologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Lipus - Utbildningsbeskrivning

Lipus - Utbildningsbeskrivning Sida 1 av 5 Kurskatalogen Tipsa kollega Spara kurs Skriv ut Epilepsikurs för ST-läkare under ECE 2014 Handläggning av epilepsi hos barn och vuxna. Lipus-granskad kurs. Lipus-nr: 20140004 Kursdatum: 2014-06-30-2014-07-03

Läs mer

Beställning av behörighet i Cosmic för monitorering av studie

Beställning av behörighet i Cosmic för monitorering av studie Godkänt den: 2018-05-31 Ansvarig: Vivéca Busck Håkans Gäller för: Region Uppsala Beställning av behörighet i Cosmic för monitorering av studie Studiens arbetsnamn Eventuellt studienummer Studien beräknas

Läs mer

Kirurgiska specialiteter

Kirurgiska specialiteter Kirurgiska specialiteter Kirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Psykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Rättspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Bilaga 2 klinisk immunologi och transfusionsmedicin, synpunkter

Bilaga 2 klinisk immunologi och transfusionsmedicin, synpunkter Bilaga 2 klinisk immunologi och transfusionsmedicin, synpunkter Instruktion I detta dokument ges möjlighet att ge synpunkter på de förslag till kursämnen som finns i bilaga 1: Expertgruppens förslag på

Läs mer

Neonatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Neonatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Neonatologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Läkarna och EU/ EES Information om läkares möjligheter att arbeta inom EU/EES

Läkarna och EU/ EES Information om läkares möjligheter att arbeta inom EU/EES Läkarna och EU/ EES Information om läkares möjligheter att arbeta inom EU/EES Sveriges läkarförbund 2010 Läkarna och EU/EES 1 Innehåll Läkarna och EU/EES 2 Den fria rörligheten 2 Yrkeskvalifikationsdirektivet

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Närhälsan Vårgårda vårdcentral Klinik Allmänmedicin Specialitet 2019-04-25 Datum Vårgårda Ort Erik Tyrberg och Magnus Tufvesson Inspektörer LÄKARNAS

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2017-11-29 n/op/iv Klinik Norrtälje Sjukhus Ort Maja Ewert Varberg Ingrid erkestedt Lund Inspektörer Gradering Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

SOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Skånes universitetssjukhus Klinik Thoraxkirurgiska kliniken Specialitet 2018-11-28 Lund atum Ort Mattias Karlsson, överläkare thoraxkirurgi Umeå

Läs mer

Verksamhetskod. Verksamhetskod version 3.0A 2007-05-15. Klassificering av verksamhet

Verksamhetskod. Verksamhetskod version 3.0A 2007-05-15. Klassificering av verksamhet Verksamhetskod Klassificering av verksamhet Verksamhetskod används för att tala om vilken typ av vård en vårdgivare kan leverera. Innehållet i attributet verksamhet, businessclassificationname och businessclassificationcode,

Läs mer

Delmål Innehåll delmål Tjänstgöringsenhet Intyg VC Intyg sidotjänst Kursintyg Annat intyg

Delmål Innehåll delmål Tjänstgöringsenhet Intyg VC Intyg sidotjänst Kursintyg Annat intyg Lathund för Socialstyrelsens intyg 2015:8 målbeskrivning Allmänmedicin, Region Uppsala Delmål Innehåll delmål Tjänstgöringsenhet Intyg VC Intyg sidotjänst Kursintyg Annat intyg A1 Medarbetarskap, VC (ev.

Läs mer

Rehabiliteringsmedicin

Rehabiliteringsmedicin Rehabiliteringsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen 1 Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen Akutklinik, Kungälvs Sjukhus Akutklinik, Område Medicin och akut, NU-sjukvården Akutklinik, Södra Älvsborgs Sjukhus Akutmedicinklinik, Område

Läs mer

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Reumatologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Ögonsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Ögonsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Ögonsjukdomar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Tilläggsspecialiteter

Tilläggsspecialiteter Tilläggsspecialiteter Akutsjukvård Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer