Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal

Transkript

1 Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal

2 Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter som Socialstyrelsen samlat in, registrerat, bearbetat, sammanställt, analyserat och/eller kommenterat. Uppgifterna beskriver läge, tillstånd och/eller utveckling. ISBN x Artikelnr:

3 Förord En av Socialstyrelsens uppgifter är att utfärda legitimationer och specialistbevis för hälso- och sjukvårdspersonal. Dessa uppgifter utförs inom Hälso- och sjukvårdsavdelningens Behörighets- och utbildningsenhet. Varje år sammanställer enheten statistik över antal utfärdade behörighetsbevis. Årets sammanställning har utökats med tabeller över utvecklingen över tiden för den senaste femårsperioden och med beskrivande och analyserande kommentarer. Socialstyrelsens register innehåller inga uppgifter om hur många av de personer som har legitimation som faktiskt är yrkesverksamma inom hälsooch sjukvård. Av detta följer att några slutsatser kring eventuella brister eller överskott på hälso- och sjukvårdspersonal inte kan dras. Man bör rent allmänt betona de betydande svårigheter som föreligger för att beskriva tillgång, efterfrågan, brist eller överskott på hälso- och sjukvårdspersonal. Detta hänger samman med att alla databaser över hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige har sina begränsningar. Det saknas dessutom normtal för hur många anställda som behövs för att bedriva en verksamhet. De som medverkat med analys och kommentarer är Ann Bonair, Johan Friskopp, Soffia Grimsdottir, Leif Gudmundson och Claes Tollin. Materialet har sammanställts av Sören Lindroth. Gunilla Hulth-Backlund Enhetschef Behörighets- och utbildningsenheten 3

4 4

5 Innehåll Sammanfattning... 6 Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal med svensk legitimation eller specialistkompetens Legitimerade respektive yrkesverksamma... 7 Utvecklingen under den senaste femårsperioden... 7 Läkare... 8 Tandläkare och tandhygienister Sjuksköterskor, barnmorskor och röntgensjuksköterskor Apotekare och receptarier Sjukgymnaster, arbetsterapeuter och logopeder Optiker Psykologer och psykoterapeuter Sjukhusfysiker Kiropraktorer och naprapater Utländsk utbildning Övriga tabeller

6 Sammanfattning Socialstyrelsen publicerar varje år statistik över utfärdade legitimationer och specialistbevis för hälso- och sjukvårdspersonal. Årets sammanställning har utökats med kommentarer för de olika yrkesgrupperna och utvecklingen över tiden för den senaste femårsperioden. Man kan notera att speciellt vad gäller nylegitimerade läkare har andelen med utländsk utbildning ökat kraftigt. Från att länge ha legat kring ungefär 20 procent per år av samtliga nylegitimerade har andelen nu ökat till 36 procent år Denna andel kan förväntas öka ytterligare under Sammanställningen visar också att det årliga tillskottet av sjuksköterskor har legat kring de senaste fem åren. Förra året fanns drygt legitimerade sjuksköterskor i yrkesverksam ålder. Majoriteten av dem finns i åldersintervallet år vilket betyder att pensionsavgångarna kommer att öka betydligt om 10 år. Med nuvarande utbildningskapacitet kommer avgångarna att vara större än nytillskottet. En tredjedel av de totalt 17 legitimationsyrkena är mansdominerade (läkare, tandläkare, optiker, sjukhusfysiker, kiropraktor och naprapat). Sex av 62 specialiteter inom läkarkåren är kvinnodominerade (obstetrik och gynekologi, barn- och ungdomsneurologi med habilitering, barn- och ungdomspsyk i- atri, skolhälsovård, hud- och könssjukdomar samt rehabiliteringsmedicin). 6

7 Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal med svensk legitimation eller specialistkompetens Socialstyrelsen publicerar här statistik över antal utfärdade svenska legitimationer och specialistbevis för hälso- och sjukvårdspersonal. För närvarande finns sjutton legitimationsyrken. Ytterligare fyra grupper (audionomer, biomedicinska analytiker, dietister och ortopedingenjörer) reglerades fr.o.m. den 1 januari 1999 med skyddad yrkestitel i kraft av viss yrkesexamen. Dessa grupper får inte någon legitimation av Socialstyrelsen och ingår därför inte i statistiken. Legitimerade respektive yrkesverksamma Socialstyrelsens register innehåller inga uppgifter om hur många som är yrkesverksamma i Sverige. Det är därför viktigt att betona att statistiken endast visar antal utfärdade legitimationer. I statistiken ingår därmed de som är utvandrade, förtidspensionerade eller arbetslösa och de som är verksamma inom ett helt annat yrke. När det gäller läkarspecialiteter kan en läkare ha (och har ofta) mer än en specialistkompetens men är vanligen bara verksam inom en av dessa. Utvecklingen under den senaste femårsperioden Tabell 1 Totalt antal legitimerade i yrkesverksam ålder (under 65 år) den sista december Apotekare 1) Arbetsterapeuter 1) Barnmorskor Kiropraktorer Logopeder Läkare Naprapater Optiker Psykologer Psykoterapeuter Receptarier 1) Röntgensjuksköterskor 2) Sjukhusfysiker 1) Sjukgymnaster Sjuksköterskor Tandhygienister Tandläkare

8 Tabell 2 Antal utfärdade legitimationer per år under perioden Apotekare 1) Arbetsterapeuter 1) Barnmorskor Kiropraktorer Logopeder Läkare Naprapater Optiker Psykologer Psykoterapeuter Receptarier 1) Röntgensjuksköterskor 2) Sjukhusfysiker 1) Sjukgymnaster Sjuksköterskor Tandhygienister Tandläkare ) Den 1 januari 1999 tillkom fyra nya legitimationsyrken nämligen apotekare, arbetsterapeuter, receptarier och sjukhusfysiker. Samtliga personer inom dessa yrkesgrupper som har den föreskrivna utbildningen kunde under 1999 ansöka om legitimation. Det innebär att antalet utfärdade legitimationer under 1999 för dessa grupper inte beskriver ett "normalår". För kiropraktorer har även svensk utbildning blivit legitimationsgrundande fr.o.m. den 1 januari 1999 vilket förklarar ökningen från detta år. Tidigare var endast vissa utländska utbildningar godkända. 2) Den 1 juli 2000 tillkom legitimationsyrket röntgensjuksköterska. Läkare Tabell 3 Antal utfärdade legitimationer för läkare per Totalt % 37% 100% Antalet läkare i yrkesverksam ålder ökar och har ökat kontinuerligt de senaste decennierna. Av de totalt knappt legitimerade i yrkesverksam 8

9 ålder år 1998 beräknades uppskattningsvis vara yrkesverksamma i den svenska hälso- och sjukvården (källa: registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, Statistiska Centralbyrån). De offentliganställda läkarna anges den 1 november 1999 vara drygt (källa: Landstingsförbundets rapport Fakta om vård- och omsorgspersonal). I siffran ingår ca icke legitimerade läkare under utbildning (AT). Tabell 4 Antal utfärdade specialistbevis för läkare per Uppgifterna avser totalt antal specialistbevis för personer under 65 år Ålder Kvinnor Specialitet -44 år Totalt % Opererande specialiteter - Kirurgi Ortopedi Urologi Barn- o ungdomskirurgi Handkirurgi Plastikkirurgi Neurokirurgi Thoraxkirurgi Anestesi o intensivvård Obstetrik o gynekologi Gyn onkologi Öron-, näs- o halssj Röst- o talrubbningar Hörselrubbningar Ögonsjukdomar Invärtesmedicinska specialiteter - Internmedicin Kardiologi Medicinsk gastroentero logi och hepatologi - Endokrinologi Med njursjukdomar Lungsjukdomar Hematologi Allergisjukdomar Reumatologi Yrkesmedicin Yrkes- o miljömedicin Geriatrik Barnmedicinska specialiteter - Barn- o ungdomsmedicin Barn- o ungdomsallergologi Barn- o ungdomsneurologi med habilitering - Barn- o ungdomskardiologi

10 Tabell 4 forts Antal utfärdade specialistbevis för läkare per Uppgifterna avser totalt antal specialistbevis för personer under 65 år Ålder Kvinnor Specialitet -44 år Totalt % - Neonatologi Allmänmedicin Psykiatriska specialiteter - Psykiatri Rättspsykiatri Barn- o ungdomspsykiatri Radiologiska specialiteter - Medicinsk radiologi Neuroradiologi Barn- o ungdomsradiologi Klin laboratoriespecialiteter - Transfusionsmedicin koagulations- o blöd ningsrubbningar - Klin immunologi Klin bakteriologi Klin virologi Klin fysiologi Klin neurofysiologi Klin kemi Klin farmakologi Klin genetik Klin patologi Klin cytologi Rättsmedicin Socialmedicin Företagshälsovård Skolhälsovård Hud- o könssjukdomar Neurologi Infektionssjukdomar Rehabiliteringsmed Onkologi Klin näringslära Smärtlindring Nukleärmedicin Riksdagen har beslutat om ett tillskott av utbildningsplatser vid de svenska medicinska fakulteterna. Avsikten är att ytterligare 200 utbildningsplatser ska finnas från och med höstterminen Detta får betydelse för tillgång- 10

11 en på läkare först i ett långsiktigt perspektiv, eftersom utbildningstiden fram till legitimation nominellt sett är sju år, i praktiken längre. Det mest iögonfallande draget i läkarkårens kvantitativa utveckling är naturligtvis den höga andelen läkare med utländsk utbildning (se tabell 24). Antalet utländska läkare som erhåller svensk legitimation har under lång tid varit stort och legat omkring 20 procent av samtliga nylegitimerade. Under år 2000 hade antalet ökat till 427 vilket motsvarar 36 procent. Ett ännu större antal utländska läkare kan förväntas framdeles vilket har sin förklaring i landstingens aktiva rekryteringsinsatser i länder som Tyskland och Polen. Tyska läkare har nu blivit den största enskilda gruppen. Tandläkare och tandhygienister Tandläkare Tabell 5 Antal utfärdade legitimationer för tandläkare per Totalt % 45% 100% Sammantaget finns fler legitimerade tandhygienister och tandläkare än någonsin tidigare. Vid bedömning av tillgång och efterfrågan är dock ytterligare faktorer viktiga att beakta. En stor del av tandläkarna är egna företagare och har därmed inte reglerad arbetstid. Det är sannolikt att de i viss utsträckning anpassar sin arbetstid till den aktuella vårdefterfrågan. Den öppna europeiska arbetsmarknaden för tandläkare har fått stor betydelse för tillgången på tandvårdspersonal. De närmaste åren kommer en stor andel tandläkare med svensk utbildning att vara verksam utomlands. I ett längre perspektiv är det möjligt med en invandring av tandvårdspersonal bestående av återvändande svenska tandläkare och av tandläkare utbildade i annat EU/EES-land. Efterfrågan på tandvård är beroende av patienternas betalningsförmåga. Förändringar i hushållens ekonomiska resurser eller förändringar i sam- 11

12 hällets subvention av tandvård kan öka eller minska efterfrågan på tandvård. Med ovanstående reservationer visar statistiken från Socialstyrelsens register att: Antalet tandläkare i yrkesverksam ålder ökat de senaste 5 åren. Ökningen är inte stor, 414 individer, vilket motsvarar 4 procent. Antalet tandläkare som lämnar yrkesverksam ålder de närmaste åren kommer att vara större än antalet nylegitimerade. Inom 15 år skulle antalet tandläkare i yrkesverksam ålder kunna minska från till ungefär Registeruppgifter över tandläkare som är specialister visar att: Tabell 6 Antal utfärdade specialistbevis för tandläkare Uppgifterna avser totalt antal specialistbevis för personer under 65 år (Källa: Socialstyrelsens register över hälso-och sjukvårdspersonal Ålder Kvinnor Specialitet -44 år Totalt % - Pedodonti Ortodonti Parodontologi Oral kirurgi Endodonti Oral protetik Odontologisk radiologi Bettfysiologi Totalt % 87% 100% Tabell 7 Tandläkare: antal utfärdade specialistbevis under 2000 Specialitet Män Kvinnor Totalt Pedodonti Ortodonti Parodontologi Oral kirurgi Endodonti Oral protetik Odontologisk radiologi Bettfysiologi Totalt antal bevis: Antalet specialister i yrkesverksam ålder kan förmodas minska i ungefär samma takt som antalet tandläkare totalt. Andelen kvinnor bland specialister är 35 procent och därmed något mindre än bland tandläkare totalt där andelen är 42 procent. Det finns också en ojämn fördelning mellan specialiteterna. Specialiteten pedo- 12

13 donti (barntandvård) har 74 procent kvinnor medan specialiteterna oral kirurgi och oral protetik har 14 respektive 18 procent kvinnor. Tandhygienister Tabell 8 Antal utfärdade legitimationer för tandhygienister per Totalt % 98% 100% Registeruppgifterna över tandhygienister, med samma reservationer som för tandläkare ovan, visar att: Antalet tandhygienister i yrkesverksam ålder har ökat de senaste fem åren. Ökningen är 605 individer, knappt 24 procent. Antalet tandhygienister som lämnar yrkesverksam ålder de närmaste åren kommer att vara mindre än antalet nylegitimerade. Inom 15 år skulle antalet tandhygienister i yrkesverksam ålder kunna öka från till ungefär Den förmodade utvecklingen innebär, att antalet tandläkare minskar och antalet hygienister ökar. Om detta samtidigt följs av förbättrad tandhälsa i den vuxna befolkningen, och en förändrad konsumtion av tandvård med förskjutning mot mer förebyggande vård och hälsovård, är förändringarna i personalsammansättningen enligt prognosen ändamålsenliga. Om mönstret för vårdefterfrågan blir kvar vid det nuvarande kan man däremot befara en brist på tandläkare redan inom en femårsperiod. Denna möjliga brist kan befaras bli särskilt markerad utanför storstadsområdena. 13

14 Sjuksköterskor, barnmorskor och röntgensjuksköterskor Sjuksköterskor Tabell 9 Antal utfärdade legitimationer för sjuksköterskor per Totalt % 91% 100% Sjuksköterskorna är den största gruppen av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Vid utgången av år 2000 fanns legitimerade sjuksköterskor i yrkesverksam ålder (under 65 år) registrerade. Denna siffra omfattar alla sjuksköterskor som legitimerats oavsett vilken studieordning som lett till legitimation. Registret omfattar för närvarande sjuksköterskor som utbildats enligt 1952, 1966, 1982 och 1993 års studiegångar. Omfattningen på den utbildning som sjuksköterskorna har varierar mellan 3½ år, fem terminer, 80/90 högskolepoäng och den nuvarande utbildningen med 120 hö g- skolepoäng. Vidareutbildningar eller påbyggnadsutbildningar för sjuksköterskor finns inte registrerade. Sjuksköterskor som fortsatt att utbilda sig till barnmorskor finns registrerade eftersom de har dubbel legitimation. Av de sjuksköterskorna finns således som också har legitimation som barnmorskor. Huruvida barnmorskorna tjänstgör som sjuksköterskor eller barnmorskor finns inte uppgift om. Det årliga tillskottet av nyutbildade sjuksköterskor har de senaste fem åren legat runt Antalet legitimerade sjuksköterskor bör ställas i relation till antalet i vårdsektorn yrkesverksamma sjuksköterskor. Enligt Landstingsförbundets rapport Fakta om vård- och omsorgspersonal fanns det år 1999 cirka sjuksköterskor anställda i den offentliga vårdsektorn. Av dessa arbetade 85 procent i landstingen/regionerna och 15 procent i den kommunala hälsooch sjukvården. Siffran sjuksköterskor inkluderar barnmorskor och biomedicinska analytiker. Åldersfördelningen av de legitimerade sjuksköterskorna visar att majoriteten befinner sig i åldersintervallet år (ca ). Det betyder att 14

15 pensionsavgångarna om 10 år kommer att öka betydligt. Pensionsavgånga r- na kommer att ligga på ca per femårsperiod under åren Tillskottet med nuvarande utbildningskapacitet kommer att ligga på ca per femårsperiod. Barnmorskor Tabell 10 Antal utfärdade legitimationer för barnmorskor per Totalt % 99% 100% Registret innehåller barnmorskor. Barnmorskorna har i princip samma åldersprofil som sjuksköterskorna. Mer än 50 procent befinner sig i åldersintervallet år. Pensionsavgångarna per femårsperiod kommer om ca 10 år att ligga på drygt Nytillskottet av barnmorskor har under varit drygt 200. År 2000 var nytillskottet 172. Med nuvarande utbildningskapacitet kommer nytillskottet under en femårsperiod att motsvara pensionsavgångar. Röntgensjuksköterskor Tabell 11 Antal utfärdade legitimationer för röntgensjuksköterskor Totalt % 90% 100% 15

16 Den 1 juli 2000 tillkom legitimationsyrket röntgensjuksköterska. Endast 20 personer har hitintills erhållit sådan legitimation. Statistiken över sjuksköterskor (se tabell 9) innehåller ca legitimerade sjuksköterskor med inriktning mot diagnostisk radiologi. Kompetensmässigt jämställs dessa båda grupper. Apotekare och receptarier Tabell 12 Antal utfärdade legitimationer för apotekare per Totalt % 65% 100% Tabell 13 Antal utfärdade legitimationer för receptarier per Totalt % 98% 100% Före 1999 omfattades yrkena inte av bestämmelser om legitimation och var därmed inte införda i Socialstyrelsens register. Den 1 januari 1999 infördes legitimationskrav och registrering. 16

17 Sjukgymnaster, arbetsterapeuter och logopeder Sjukgymnaster Tabell 14 Antal utfärdade legitimationer för sjukgymnaster per Totalt % 83% 100% Registret innehåller sjukgymnaster. Av dessa återfinns i landstings- eller primärkommunal tjänst. Det årliga nytillskottet för sjukgymnaster har under de senaste varit ca per år. Åldersprofilen för sjukgymnaster liknar den för sjuksköterskor och barnmorskor. Med den nuvarande utbildningskapaciteten kommer dock nytillskottet per femårsperiod att överskrida pensionsavgångarna. Arbetsterapeuter Tabell 15 Antal utfärdade legitimationer för arbetsterapeuter per Totalt % 96% 100% 17

18 Krav på legitimation infördes I registret finns arbetsterapeuter. Nytillskottet år 2000 var 754. Åldersprofilen motsvarar den för sjukgymnaster. Logopeder Tabell 16 Antal utfärdade legitimationer för logopeder per Totalt % 94% 100% Logopederna är en av de mindre yrkesgrupperna i registret. Totalt finns 949 logopeder. Nytillskottet årligen varierar mellan 20 och 58 personer. Åldersprofilen för logopeder är betydligt mer gynnsam än för de flesta andra yrkesgrupperna. Optiker Tabell 17 Antal utfärdade legitimationer för optiker per Totalt % 46% 100% 18

19 Antalet optiker ökar något. Utbildningen vid Karolinska Institutet i Stockholm motsvarar cirka 60 nylegitimerade optiker med kontaktlinsbehörighet. En optiker kan vara yrkesverksam även utan legitimation. Psykologer och psykoterapeuter Tabell 18 Antal utfärdade legitimationer för psykologer per Totalt % 68% 100% Tabell 19 Antal utfärdade legitimationer för psykoterapeuter per Totalt % 70% 100% Tillskottet av psykologer har legat på en ganska jämn nivå med ca 150 per år, se tabell 1. För psykoterapeuter ser man en liknande utveckling med en liten topp 1998, vilken kan bero på att de som hade möjlighet att söka legitimation enligt då gällande lag skyndsamt gjorde det före 1 januari 1999 då LYHS (Lagen om yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvården) trädde i kraft. 19

20 I båda yrkena är ca två tredjedelar kvinnor. De närmaste åren kommer stora pensionsavgångar att ske. För närvarande är psykologer mellan 55 och 64 år, dvs. 32 procent. Samtidigt legitimeras ca 230 per år, dvs under 10 år. Av psykoterapeuterna är mellan 55 och 64 år, dvs. 41 procent. I genomsnitt legitimeras ca 220 per år eller under 10 år. Sjukhusfysiker Tabell 20 Antal utfärdade legitimationer för sjukhusfysiker per Totalt % 30% 100% Sjukhusfysikerexamen är en ny yrkesexamen som har införts i högskoleförordningens examensbilaga. Uppgifterna i tabell 20 avser sjukhusfysiker med äldre utbildning som legitimerats med stöd av en övergångsbestämmelse. 20

21 Kiropraktorer och naprapater Tabell 21 Antal utfärdade legitimationer för kiropraktorer per Totalt % 30% 100% Tabell 22 Antal utfärdade legitimationer för naprapater per Totalt % 43% 100% I Sverige är dessa två yrkesgrupper de enda som utbildas vid privata skolor. Båda skolorna är dock ställda under statlig tillsyn. Kiropraktorer med svensk utbildning kan få legitimation sedan

22 Utländsk utbildning Många invandrare som har utbildning till ett vårdyrke i hemlandet inkommer till Socialstyrelsen med ansökan om formell behörighet för att kunna utöva yrket i Sverige. Som behörighetsgivande myndighet ankommer det på Socialstyrelsen att ansvara för kompetensbedömning av utländsk hälso- och sjukvårdspersonal inom rättsligt reglerade yrken och att tillhandahålla ett legitimationsgrundande kompletteringsprogram. Kompetensprövningen sker i varje enskilt fall och kraven på komplettering varierar och är beroende på sökandens studie- och yrkesmeriter. När kompletteringskraven är uppfyllda utfärdas behörighetsbevis i form av legitimation och/eller specialistbevis. Vad gäller sökande från EU-länder med utbildning till yrken som omfattas av EG:s sektorsdirektiv kan Socialstyrelsen inte ställa några kompletteringskrav. Om utbildningar till yrken som omfattas av EG:s generella direktiv skiljer sig väsentligen från svensk utbildning, kan Socialstyrelsen emellertid kräva prövotid eller lämplighetsprov. Socialstyrelsens kompletteringsprogram för utländsk vårdpersonal från ett land utanför EU/EES (s.k. tredje land) består i allmänhet av följande delar: 1. Prov i svenska språket 2. Medicinskt kunskapsprov 3. Kurs i samhälls- och författningskunskap 4. Praktik- eller provtjänstgöring Den utländska vårdpersonalen utgör en potentiell resurs i svensk hälso- och sjukvård. Vad gäller kraven på deras kunskaper och färdigheter för yrket är Socialstyrelsens inställning att deras yrkeskompetens ska vara på jämbördig nivå med kompetensen hos svensk hälso- och sjukvårdspersonal. Detta är av stor betydelse för såväl patienternas säkerhet och vårdens kvalitet i övrigt som för yrkesutövarens trygghet i yrkesrollen. 22

23 Övriga tabeller Tabell 23 Antal utfärdade legitimationer under år 2000 Personalkategori Antal med Antal med ut- Totalt antal svensk utb ländsk utb legitimationer - Apotekare Arbetsterapeuter Barnmorskor Kiropraktorer Logopeder Läkare Naprapater Optiker Psykologer Psykoterapeuter Receptarier Röntgensjuksköterskor Sjukhusfysiker Sjukgymnaster Sjuksköterskor Tandhygienister Tandläkare Totalt Tabell 24 Antal utfärdade legitimationer per år för vissa yrkesgrupper under samt andelen utländskt utbildade Läkare Därav: svensk utbildning utländsk utbildning Andel utl. utbildade i procent 23,5 21,8 25,0 27,2 31,5 36,0 Sjuksköterskor Därav: svensk utbildning utländsk utbildning Andel utl. utbildade i procent 8,5 5,4 4,9 8,2 10,9 14,0 Tandläkare Därav: svensk utbildning utländsk utbildning Andel utl. utbildade i procent 3,4 4,2 6,3 10,1 13,4 20,2 23

24 Tabell 25 Antal utfärdade specialistbevis för läkare under år 2000 Specialitet Män Kv. Specialitet Män Kv. Opererande specialiteter Radiologiska specialiteter - Kirurgi Medicinsk radiologi Ortopedi Neuroradiologi Urologi Barn- o ungdomsradiologi Barn- o ungdomskirurgi Handkirurgi 1 2 Klin laboratoriespecialiteter - Plastikkirurgi Transfusionsmedicin Neurokirurgi Koagulations- o blöd Thoraxkirurgi 4 - ningsrubbningar - Anestesi o intensivvård Klin immunologi Obstetrik o gynekologi Klin bakteriologi Gyn onkologi Klin virologi Öron-, näs- o halssj Klin fysiologi Röst- o talrubbningar Klin neurofysiologi Hörselrubbningar Klin kemi Ögonsjukdomar Klin farmakologi Klin genetik 1 - Invärtesmed. specialiteter - Klin patologi Internmedicin Klin cytologi Kardiologi Rättsmedicin Medicinsk gastroentero logi och hepatologi Socialmedicin Endokrinologi Med njursjukdomar 6 7 Företagshälsovård Lungsjukdomar Hematologi 6 5 Skolhälsovård Allergisjukdomar Reumatologi 4 9 Hud- o könssjukd Yrkes- o miljömedicin Geriatrik Neurologi 7 4 Barnmed. specialiteter Infektionssjukdomar Barn- o ungdomsmedicin Barn- o ungdomsallergologi - 1 Rehabiliteringsmed Barn- o ungdomsneurologi 1 3 med habilitering Onkologi Barn- o ungdomskardiologi Neonatologi 6 1 Klin nutrition - - Allmänmedicin Smärtlindring 6 3 Psykiatriska specialiteter Nukleärmedicin Psykiatri Rättspsykiatri Barn- o ungdomspsykiatri 4 20 Totalt ant specialistbevis: Män 680 Kvinnor 510 Totalt