Statistik om hälsooch sjukvårdspersonal

Transkript

1 STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 25:2 Statistik om hälsooch sjukvårdspersonal officiell statistik om antal legitimerade (24) och arbetsmarknadsstatus (23)

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning på olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller siffergrupper som Socialstyrelsen samlat in, registrerat, bearbetat, sammanställt analyserat och/eller kommenterat. Uppgifterna beskriver läge, tillstånd och/eller utveckling. Viss statistik ingår i Sveriges Officiella Statistik (SOS) och är då indelad i tre serier: Socialtjänst, Hälsa och sjukdomar och Hälsooch sjukvård. Statistik Hälso- och sjukvård Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal officiell statistik om antal legitimerade (24) och arbetsmarknadsstatus (23) Socialstyrelsen SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Information: Klas Öberg, tel: Publicerat: oktober 25 Tidigare publicering: Tidigare publicering Denna statistik publiceras fr.o.m. 24. Delar av statistiken har sedan 99 publicerats i Hälso- och sjukvårdsstatistisk årsbok, vilken fr.o.m. 995 publicerades av Socialstyrelsen (tidigare av Statistiska Centralbyrån). OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN Statistics Health Care Statistics on Health Care Personnel Official Statistics on the Number of Licensed Practitioners (24) and their Labour Market Situation ( 23) The National Board of Health and Welfare Previous publication These statistics were published for the first time in its present form in 24. Some of the statistics have been published in the Yearbook of Health and Medical Care since 99. From 995 the yearbook was published by The National Board of Health and Welfare (earlier by the Statistics Sweden). ISBN Artikelnr Publicerad oktober 25 2

3 Förord Socialstyrelsen ansvarar för officiell statistik om hälso- och sjukvård och socialtjänst. Ämnesområdet hälso- och sjukvård omfattar tre statistikområden, hälsa och sjukdomar, hälso- och sjukvård och dödsorsaker. I officiell statistik används således beteckningen hälso- och sjukvård både som överordnat begrepp (ämnesområde) och som underordnat begrepp (statistikområde). Officiell statistik rörande statistikområdet hälso- och sjukvård har sedan slutet av 98-talet redovisats i en hälso- och sjukvårdsstatistisk årsbok. För denna var till en början SCB ansvarig, men i mitten av 99-talet överfördes ansvaret till Socialstyrelsen som publicerade sin första årsbok 995. Socialstyrelsen inledde 23 en översyn av statistikområdet hälso- och sjukvård. Arbetet ledde bl.a. till ett ställningstagande om att upphöra med utgivandet av den hälso- och sjukvårdsstatistiska årsboken. Den bedömdes i några avseenden inte uppfylla de krav som finns för officiell statistik. Fr.o.m. 24 kom årsboken att ersättas av fyra webbpublicerade tabellrapporter. I en av dessa redovisades statistik om hälso- och sjukvårdspersonal. Denna tabellrapport redovisar officiell statistik rörande antal legitimerade och dess arbetsmarknadsstatus. Övriga tre rapporter behandlar statistik över läkemedelsförsäljningen, hälso- och sjukvårdens kostnader samt hälso- och sjukvårdens verksamhet. Underlag till denna rapport har i första hand erhållits via bearbetningar av data från två register: HOSP som administreras av Socialstyrelsen och LOUISE som administreras av Statistiska Centralbyråns (SCB). Klas Öberg har varit huvudansvarig för sammanställningen av tabellerna i denna rapport. Arbetet med att se över den officiella statistiken beträffande statistikområdet hälso- och sjukvård pågår fortfarande. Synpunkter på vilken statistik som bör presenteras, och former för redovisning, är välkomna. Monica Albertsson Enhetschef Enheten för Uppföljning och Utvärdering 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Näringsgrenar enligt SNI 7 Definition av hälso- och sjukvård 7 Metod för bearbetning av statistiken 9 Populationer 9 Datakällor Sambearbetning Definitioner Begränsningar och svagheter 4 Sekretess 4 Teckenförklaring 5 Tabellförteckning 6 List of Tables 7 Swedish-English glossary 8 Terms used in the tables 8 Licenced professions 8 Medical specialities 9 Dental specialities 2 Industrial sectors 2 5

6 6

7 Näringsgrenar enligt SNI I tabellerna där arbetsmarknadsstatistiken redovisas, delas de sysselsatta in i kategorier efter de elva största näringsgrenarna. Näringsgrenskategoriseringen baseras på klassifikationssystemet svensk näringsgrensindelning (SNI 22) vilket är EU:s näringsgrensstandard NACE (Nomenclature Générale des Activités Economiques dans les Communautés Européennes) och uppfyller de krav som EU ställer på medlemsländernas näringsgrensindelningar. Hälso- och sjukvårdspersonal som sysselsätts inom hälso- och sjukvården kan vara sysselsatt inom flera olika näringsgrenar. Nedan beskrivs de näringsgrenar där den legitimerade personalen vanligen bedöms arbeta inom hälso- och sjukvården. Avslutningsvis nämns de största näringsgrenar för dem som bedöms arbeta utanför hälso- och sjukvården. Definition av hälso- och sjukvård I denna rapport görs ingen bedömning om vem som är sysselsatt inom hälsooch sjukvården. Statistiken redovisar enbart sysselsatta efter SCB:s näringsgrensindelning. En av dessa näringsgrenar benämns i enlighet med internationell standard "Hälso- och sjukvård" (SNI 85.). Det nationella planeringsstödet (NPS) vid Socialstyrelsen utreder fortlöpande arbetsmarknaden för barnmorskor, läkare, röntgensjuksköterskor, sjuksköterskor, tandläkare och tandhygienister. Nedan följer en redovisning av definitionen på hälso- och sjukvården som används i NPS-arbetet. Med hälso- och sjukvård menas sådan verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (982:763) och tandvårdslagen (985:25)" När registeruppgifter från LOUISE används för att bedöma vilka personer som är sysselsatta inom hälso- och sjukvården som barnmorskor, röntgensjuksköterskor, sjuksköterskor och läkare används registrets SNI-koder för näringsgrenar. Följande näringsgrenar (SNI-koder) ingår i denna redovisningens operationalisering av hälso- och sjukvård: Hälso- och sjukvård (SNI 85.) Omsorg och sociala tjänster (SNI 85.3) Grundskoleutbildning (SNI 8.) Gymnasial utbildning (SNI 8.2), eklusive lärare Utrikesförvaltning, försvar, lagövervakning och brandskydd (SNI 75.2) Arbetsförmedling och rekrytering (SNI 74.5) 7

8 och följande näringsgren (SNI-kod) används för att bedöma vilka personer som är sysselsatta inom tandvården som tandhygienister och tandläkare: Hälso- och sjukvård (SNI 85.) I denna rapport redovisas inte näringsgrenar 75.2 (Utrikes förvaltning, försvar ) och 8.2 (Gymnasial utbildning) eftersom dessa näringsgrenar inte hör till de elva största. Se Socialstyrelsen (24) "Tillgång på: Barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare 23 för mer detaljerad metodbeskrivning. 8

9 Metod för bearbetning av statistiken Populationer Statistiken i denna publikation använder sig av två olika populationer. Uppgifter för både populationer hämtas från Socialstyrelsens legitimationsregister (HOSP). Population som redovisas i tabeller 2 och 6 8 I tabeller 2 samt 6 8 redovisas antal legitimationer 3 december 23 respektive november 23. Samma person räknas flera gånger om denne har flera olika legitimationer. För yrken som presenteras i dessa tabeller, utom barnmorskor, finns det emellertid bara ett fåtal personer som har fler än en legitimation. För att kunna antas till barnmorskeutbildning i Sverige krävs sjuksköterskeeamen. Alla barnmorskor utom en handfull som är utländskt utbildade har alltså två legitimationer och redovisas som både sjuksköterskor och som barnmorskor i tabell 2. I tabeller 6 8 redovisas antal legitimerade psykoterapeuter efter arbetsmarknadsstatus. Cirka 7 procent av psykoterapeuterna har ytterligare minst en annan legitimation. Dessa personer redovisas även i tabeller 3 5. Population som redovisas i tabeller 3 5 Populationen i tabeller 3 5 består av antal personer vars senaste legitimation återfinns bland de följande 6 av de totalt 7 legitimerade yrkena november 23: Apotekare Arbetsterapeut Barnmorska Kiropraktor Läkare Logoped Naprapat Optiker Psykolog Receptarie Röntgensjuksköterska Sjukgymnast Sjukhusfysiker Sjuksköterska Tandhygienist Tandläkare 9

10 Sammanfattningsvis består den första populationen av samtliga unika legitimationer och den andra av antalet personer. I både populationerna ekluderas personer som har deslegitimerats eller avlidit innan den tidpunkt som tabellen avser. Datakällor HOSP HOSP är ett totalregister över samtliga personer med legitimationer inom hälso- och sjukvårdsyrken. Det finns 7 olika legitimationsgrupper. En person kan ha flera legitimationer. Barnmorskor har t.e. i de allra flesta fall både en sjuksköterske- och en barnmorskelegitimation. HOSP är i statistisk mening inte ett individregister utan ett legitimationsregister. Det innebär att registrets primära enheter är legitimationer. Det finns alltså lika många observationer som antalet legitimationer. LOUISE LOUISE är en longitudinell individbaserad databas. Den omfattar samtliga folkbokförda personer i åldern 6 w år. Databasen integrerar befintliga dataregister från den sociala sektorn och från utbildnings- och arbetsmarknadssektorn i Sverige. De för denna redovisning intressanta delregister är registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och registret över totalbefolkningen (RTB). Sambearbetning Tabeller 6 Antalet utfärdade legitimationer och specialistbevis 3 december 24 beräknas från HOSP utan någon ytterligare bearbetning. Tabeller 7 4 Statistikinformationen i tabellerna 5 2 bygger på en sambearbetning av HOSP och LOUISE. Med hjälp av de aktuella personnumren från HOSP bildas den undersökta delpopulationen. Från LOUISE hämtas de för undersökningen relevanta uppgifterna som till eempel sysselsättningsstatus, utbetald pension, sjukersättning och så vidare. Vid samkörningen används information från HOSP som i tid är densamma som för arbetsmarknadsuppgifterna i LOUISE det vill säga november 23. Personer som har erhållit legitimation innan december 23 inkluderas. Personer som deslegitimerats eller avlidit innan december 23 ekluderas. Tabeller 7 9 och 3 När registren skall sambearbetas måste populationen från HOSP göras om från legitimationsregister till individregister. Det kräver en del bearbetningar då det finns fler legitimationer än individer. För att omvandla data till ett individregister är det nödvändigt att varje individ tilldelas en legitimation alternativ läkarutbildning utan legitimation. I de allra flesta fall har individen

11 endast en legitimation, men det förekommer individer med flera. Nästa samtliga barnmorskor har t.e. både sjuksköterskelegitimation och barnmorskelegitimation. I fall där en person har flera legitimationer har tilldelningen gjorts efter principen att den senaste erhållna legitimationen är den som gäller. Tilldelning görs mellan 6 av de 7 legitimationer som omfattas av Lag om yrkesverksamhet i hälso- och sjukvårdens område (LYHS 998:53). Psykoterapeutlegitimationen räknas inte med i tilldelningen då psykoterapeuter som t.e. är legitimerade läkare och sjuksköterskor betraktas som verksamma inom yrkena läkare respektive sjuksköterska. I tabell 3 redovisas antal sysselsatta Ett fåtal personer har erhållit flera legitimationer samtidigt (samma kalendermånad). För dessa tilldelas legitimation efter utbildningslängd. Personen tilldelas den legitimation med längst utbildning. Om utbildningarna är lika långa tilldelas en legitimation med hjälp av ett slumpvist val. Tabeller 2 och 4 Vid redovisning av psykoterapeuter beräknas antal legitimationer. Det tilldelningssytem som tillämpas på personer med flera legitimationer av de 6 av 7 legitimationer som redovisas i tabeller 3 5 tillämpas inte på psykoterapeuter. Om en psykoterapeut inte har psykoterapeutlegitimation som senaste legitimation räknas denne ändå som psykoterapeut. Psykoterapeuteamen är en yrkeseamen som utgör en påbyggnad på ett grundyrke. De flesta psykoterapeuter är leg. psykologer, socionomer eller leg. läkare. Cirka 7 procent av samtliga psykoterapeuter har ytterligare minst en annan legitimation. I tabell 4 redovisas antal sysselsatta psykoterapeuter Definitioner Arbetsställe Om en person definierats som sysselsatt definieras även ett arbetsställe med tillhörande arbetsställenummer. Arbetsställe definieras som varje adress, fastighet eller grupp av närliggande fastigheter där ett företag bedriver verksamhet. En individs arbetsställe bestäms utifrån den anställning han eller hon hade i november det aktuella året. Om en individ har flera arbetsställen bestäms det huvudsakliga arbetsstället utifrån högst inkomst. I samma observation identifieras ett företags organisationsnummer, där det förekommer. Här värderar man huvudsakligt arbetsställe utifrån november månads kontrolluppgiftsmaterial. Socialstyrelsen har inte av SCB fått tillgång till arbetsställenummer i den genomförda samkörningen. Med tillgång till arbetsställenummer hade osäkerheten i statistiken minskat. Problemet är dock marginellt. Varje arbetsställe är klassat utifrån Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI 23). Det är en statistisk standard som används för att klassificera produktionsenheter som företag, arbetsställen etc., till näringsgrenar/branscher. Basen för SNI 23 är EU:s näringsgrensstandard NACE (Nomenclature Générale des Activités Economiques dans les Communautés

12 Européennes) och uppfyller de krav som EU ställer på medlemsländernas näringsgrensindelningar. Ej folkbokförda LOUISE omfattar enbart personer som har varit folkbokförda under hela året. Hälso- och sjukvårdspersonal som inte finns i LOUISE under det aktuella året klassificeras som ej folkbokförda. Personer som inte är folkbokförda kan vara utbildade i Sverige, men är bosatta eller har avlidit i utlandet. Delar av gruppen består också av tidigare invandrade legitimerade personer som har lämnat Sverige. Ej inkomst Individer som varken har erhållit arbetsinkomst eller socialförmån klassificeras i kategorin ej inkomst. Individer utan inkomst kan vara: Bosatta i utlandet, men folkbokförda i Sverige Nolltaerade egna företagare Pendlare till utlandet Person som lever på annans inkomst Person som lever på kapital (eklusive ränta registrerad hos skattemyndigheten) Person med arbetsinkomst som inte registreras hos skattemyndigheten Näringsgren Varje arbetsställe är klassat utifrån Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI 23). Det är en statistisk standard som används för att klassificera produktionsenheter som företag, arbetsställen etc., till näringsgrenar/branscher. Basen för SNI 23 är EU:s näringsgrensstandard NACE och uppfyller de krav som EU ställer på medlemsländernas näringsgrensindelningar. Redovisningen bygger således på en redovisning av hälso- och sjukvårdspersonalens arbetsmarknad utifrån SNI-klassifikationen. Sysselsatt Definitionen av begreppet sysselsatt är att alla som beräknas ha utfört ett lönearbete i Sverige minst fyra timmar under november månad betraktas som sysselsatta. I LOUISE används operationella metoder för att nå denna definition på sysselsättning. Utifrån uppgifterna från arbetsgivaren och försäkringskassan klassas individen genom en modellbaserad uppskattning, där man använder samband mellan flera variabler (lönebelopp, företagarinkomst, sjukpenning med flera) och förvärvsarbetsstatus enligt arbetskraftsundersökningarna. Arbetstid skattas med hjälp av den genomsnittliga lönen för industriarbetare i olika köns- och åldersgrupper. I statistiken jämställs föräldralediga och sjukskrivna, för vilka kontrolluppgifter lämnats, med övriga sysselsatta. Den låga sysselsättningsgraden av uppskattningsvis 4 timmar under en månad innebar att många som definieras som sysselsatta har en annan huvudinkomstkälla än arbetsinkomst. Eempel på det är till eempel arbetslöshetsersättning, studiemedel, pension etc. 2

13 Pensionerad Pensionerad omfattar personer som fått pension enligt någon eller några av följande variabler: Ålderspension från folkpension, Ålderspension från ATP, Förtidspension/Sjukbidrag från folkpension, Förtidspension/Sjukbidrag från ATP, Summa inkomst från åldersrelaterade pensioner och Summa inkomst föranledd av förtidspension av förtidspension/sjukbidrag. Personer som inte har bedömts som sysselsatta och som har fått någon pension under året klassificeras som pensionerade. Övriga ej sysselsatta Personer som varken ansågs vara sysselsatta minst fyra timmar under november månad år 23, som inte heller var pensionerade och som var folkbokförda under hela året samt hade inkomst under året, klassificeras som övriga ej sysselsatta. Personer som avled under december ekluderas ur LOUISE, men inte ur denna undersökning eftersom de levde under mätmånaden. Av denna anledning saknas inkomstuppgifter för dessa. Gruppen placeras således in i övriga ej sysselsatta. Därav långtidssjuka: En person definieras som långtidssjuk om den största inkomsten var inkomst från ersättning i form av sjukpenning (ej arbetsgivarinträde), arbetsskadeersättning, ersättning från avtalsgruppsjukförsäkring, trygghetsförsäkring vid arbetsskada, sjuk-/arbetsskadeersättning eller rehabiliteringsersättning. Därav arbetslösa: En person definieras som arbetslös om den största inkomsten utgörs av ersättning från arbetslöshetskassa eller inkomst genom arbetsmarknadspolitisk åtgärd. I populationen för arbetslöshetsberäkningarna ingår samtliga folkbokförda personer med positiv inkomst eklusive pensionärer. Återstående individer i kategorin Övriga ej sysselsatta kan vara: Studerande Mottagare av ekonomiskt bistånd (socialbidrag) Föräldralediga utan anställning Sjukskrivna utan anställning Personer som avled under december Person vars arbetsinkomst inte registrerats hos skattemyndigheten Ålder Ålder i denna redovisning beräknas som den åldern som fyllts inom de närmaste 2 kalendermånaderna innan november. Åldern 23 omfattar således den födelsedag som inträffat under perioden november 22 3 oktober 23. 3

14 Begränsningar och svagheter Personer med utländsk utbildning som får svensk legitimation har i vissa fall inte fullständigt personnummer. Om en person erhåller fullständigt personnummer efter legitimation får Socialstyrelsen inte automatiskt information om detta. Socialstyrelsen arbetar kontinuerligt för att komplettera denna information. Antalet personer utan fullständigt personnummer från en legitimationsårskull minskar således med tiden. Detta gäller i huvudsak för personer som är utbildade inom EU/EES+Schweiz. I Socialstyrelsens register över legitimerad personal (HOSP) fanns 23 till eempel totalt 2789 läkare, 736 sjuksköterskor och 43 optiker som inte hade fullständigt svenskt personnummer. Dessa personers arbetsmarknadsstatus kan således inte beskrivas i redovisningen då det krävs fullständigt personnummer för att kunna samköra med register från Statistiska centralbyrån (SCB). Den fria rörligheten inom Norden innebär att nordiska läkare som arbetar i Sverige saknas om dessa ej sökt svensk legitimation. Nordiska läkare kan nämligen söka anställning med legitimation från det egna landet. Mörkertalet till följd av detta är helt okänt. Arbetsställets definition är för begränsande för att bra kunna beskriva personalförhållandena inom hälso- och sjukvården. Sjukvårdens enheter utifrån definitionen av arbetsställe är väl stora och inrymmer allt som oftast flera helt olika verksamheter. De flesta sjukhusen är t.e. klassade som ett arbetsställe och kan således enbart ha en näringsgrenskod trots att de inrymmer en mängd olika verksamheter. Tilldelningen av legitimation innehåller naturligtvis en mängd svagheter som måste accepteras för den statistiska beskrivningen. Meningen med tilldelningen är att utbildningen skall peka mot en avgränsad sektor inom hälsooch sjukvården och som motsvarar individens faktiska yrke. I de fall där en person har flera legitimationer är problemet inte så stort efter som det, bortsett från barnmorskor, är en ganska ringa grupp. Psykoterapeuter redovisas separat. Barnmorskor har två legitimationer och Socialstyrelsen har ingen metod att urskilja inom vilken verksamhet barnmorskan arbetar. Således definieras samtliga barnmorskor här som barnmorskor, medan ett antal av dem troligtvist arbetar som sjuksköterskor. Sysselsättningsdefinitionen innebär vissa problem då heltidsanställda jämställs med personal som uppskattningsvis arbetade 4 timmar under november månad 23. I statistiken redovisas dock sysselsatta utan pension och sysselsatta med pension. Vidare finns föräldraledighet och sjukskrivning med i sysselsättningsdefinitionen. Sekretess Storleken på grupperna är väldigt skiftande. Det är därför nödvändigt att i vissa fall dölja cellvärden för att bevara sekretessen enligt 9 kap. 4 i sekretesslagen (98:). Därför har cellinformation med värden 2 individer dolts. Utöver de första dolda värdena har då även ytterligare ett värde i regel det närmast lägsta värde dolts i rader och kolumner där enbart ett värde innehåller 2 individer. Detta för att värdet inte skall kunna beräknas med hjälp av kolumn- eller radsummor. De dolda tabellcellerna markeras med (). 4

15 Teckenförklaring X uppgift mörkläggas. värdet kan ej förekomma - inget att redovisa 5

16 Tabellförteckning Tabell. Totalt antal utfärdade legitimationer samt antal som därav hör till personer under 65 år den sista december 2 24 efter kön. Tabell 2. Legitimationer utfärdade under 24 fördelade på kön, legitimation och utbildning i Sverige, EU/EES och tredje land. Tabell 3. Totalt antal utfärdade specialistbevis den sista december 2 24 efter kön och specialitet. Tabell 4. Totalt antal utfärdade specialistbevis den sista december 2 24 efter kön och specialitet, kvinnor. Tabell 5. Totalt antal utfärdade specialistbevis den sista december 2 24 efter kön och specialitet, män. Tabell 6. Specialistbevis utfärdade under 24 efter kön och specialitet. Tabell 7a. Antal legitimerad personal efter arbetsmarknadsstatus, november 23. Tabell 7b. Andel ej pensionerade legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige efter arbetsmarknadsstatus, november 23. Tabell 8a. Antal legitimerad personal efter arbetsmarknadsstatus, kvinnor november 23. Tabell 8b. Andel ej pensionerade legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige efter arbetsmarknadsstatus, kvinnor november 23. Tabell 9a. Antal legitimerad personal efter arbetsmarknadsstatus, män november 23. Tabell 9b. Andel ej pensionerade legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige efter arbetsmarknadsstatus, män november 23. Tabell a. Antal legitimerade psykoterapeuter efter arbetsmarknadsstatus och ev. senaste andra legitimation, november 23. Tabell b. Andel ej pensionerade legitimerade psykoterapeuter i Sverige efter arbetsmarknadsstatus och ev. senaste andra legitimation, november 23. Tabell a. Antal legitimerade psykoterapeuter efter arbetsmarknadsstatus och ev. senaste andra legitimation, kvinnor november 23. Tabell b. Andel ej pensionerade legitimerade psykoterapeuter i Sverige efter arbetsmarknadsstatus ev. senaste andra legitimation, kvinnor november 23. Tabell 2a. Antal legitimerade psykoterapeuter efter arbetsmarknadsstatus och ev. senaste andra legitimation, män november 23. Tabell 2b. Andel ej pensionerade legitimerade psykoterapeuter i Sverige efter arbetsmarknadsstatus och ev. senaste andra legitimation, män november 23. Tabell 3. Antal sysselsatt legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal efter legitimation och kön november Tabell 4. Antal sysselsatta legitimerade psykoterapeuter efter kön november

17 List of Tables Table. Total Number of Licences granted and Number of Practitioners with a Licence under 65 years of age, Categorised by Se, 3 December Table 2. Licences granted in 24 by Se, Licensing, and Education in Sweden, EU/EES + Switzerland or Other Country. Table 3. Total Number of Specialist Qualifications granted by Se and Speciality, 3 December Table 4. Specialist Qualifications granted in 24 by Se and Speciality. Table 5a. Number of Licensed Practitioners by Status in the Labour Market, November 23. Table 5b. Proportion of non-retired Licensed Practitioners in Sweden by Status in the Labour Market, November 23. Table 6a. Number of Female Licensed Practitioners by Status in the Labour Market, November 23. Table 6b. Proportion of Female non-retired Licensed Practitioners in Sweden by Status in the Labour Market, November 23. Table 7a. Number of Male Licensed Practitioners by Status in the Labour Market, November 23. Table 7b. Proportion of non-retired Male Licensed Practitioners in Sweden by Status in the Labour Market, November 23. Table 8a. Number of Licensed Psychotherapists by Status in the Labour Market and latest second Licence, November 23. Table 8b Proportion of non-retired Licensed Psychotherapists in Sweden by Status in the Labour Market and latest second Licence, November 23. Table 9a. Number of Female Licensed Psychotherapists by Status in the Labour Market and latest second Licence, November 23. Table 9b. Proportion of non-retired Female Licensed Psychotherapists in Sweden by Status in the Labour Market and latest second Licence, November 23. Table a. Number of Male Licensed Psychotherapists by Status in the Labour Market and latest second Licence, November 23. Table b. Proportion of non-retired Male Licensed Psychotherapists in Sweden by Status in the Labour Market and latest second Licence, November 23. Table. Number of Employed Licensed Practitioners by Licence and Se, November Table 2. Number of Employed Licensed Psychotherapists by Se, November

18 Swedish-English glossary Terms used in the tables Arbetslösa - Unemployed Därav - Of which Ej inkomst - No income Ej sysselsatta - Non-employed Ej folkbokförda - Not registered in Sweden Icke-pensionerade - Not retired Kvinnor - Females Legitimation - Licence Långtidssjuka - Long term sick leave Män - Males Näringsgren - Industrial sector Pensionerade - Retired Psykoterapeut - Psychotherapist Samtliga All Senast andra leg. - Latest second licence SNI-kod - Swedish SIC code (classification system for industrial sectors) Socionom - Social worker Specialitet Specialty Sysselsatta - Employed Summa - Sum Totalt - Total År - Year(s) Övriga - Others EU/EES - EU/EES 3:e land - Other countries Licenced professions Apotekare - Pharmacist Arbetsterapeut - Occupational therapist Barnmorska - Midwife Kiropraktor - Chiropractor Logoped - Speech therapist Läkare - Doctor Naprapat - Naprapath Optiker - Optician Psykolog - Psychologist Psykoterapeut Psychotherapist Receptarie - Prescriptionist Röntgensjuksköterska - Radiographer Sjukgymnast - Physiotherapist Sjukhusfysiker - Medical physicist Sjuksköterska - Nurse Tandhygienist - Dental hygienist Tandläkare - Dentist 8

19 Medical specialities Opererande specialiteter - Surgical Specialities Kirurgi - General surgery Ortopedi - Orthopaedics Urologi - Urology Barn och ungdomskirurgi - Paediatric surgery Handkirurgi - Hand surgery Plastikkirurgi - Plastic surgery Neurokirurgi - Neurological surgery Thorakirurgi - Thoracic surgery Anestesi och intensivvård - Anaesthetics Obstetrik och gynekologi - Obstetrics and gynaecology Gynekologisk onkologi - Gynaecological oncology Öron, näs och halssjukdomar - Oto rhino laryngology Röst och talrubbningar - Phoniatrics Hörselrubbningar - Audiology Ögonsjukdomar - Ophthalmology Invärtesmedicinska specialiteter - Internal Medicine Specialities Internmedicin - General (internal) medicine Kardiologi - Cardiology Medicinsk gastroenterologi och hepatologi - Gastro-enterology Endokrinologi och diabetologi - Endocrinology Medicinska njursjukdomar - Renal diseases Lungsjukdomar - Respiratory medicine Hematologi - General haematology Allergisjukdomar - Allergology Reumatologi - Rheumatology Yrkes och miljömedicin - Occupational medicine Geriatrik - Geriatrics Barnmedicinska specialiteter - Paediatric Specialities Barn- och ungdomsmedicin - Paediatrics Barn- och ungdomsallergologi - Child and adolescent allergology Barn- och ungdomsneurologi med habilitering - Child and adolescent neurology Neonatologi - Child and adolescent cardiology Neonatologi - Neonatology Allmänmedicin - Family Medicine Psykiatriska specialiteter - Psychiatric Specialities Psykiatri - Psychiatry Rättspsykiatri - Forensic psychiatry 9

20 Barn- och ungdomspsykiatri - Child psychiatry Radiologiska specialiteter - Radiological Specialities Medicinsk radiologi - Diagnostic radiology Neuroradiologi - Neuroradiology Barn- och ungdomsradiologi - Child and adolescent radiology Kliniska laboratoriespecialiteter - Clinical Laboratory Specialities Transfusionsmedicin - Transfusion medicine Koagulations- och blödningsrubbningar - Coagulation and bleeding disorders Klinisk immunologi - Immunology Klinisk bakteriologi - Microbiology-bacteriology Klinisk virologi - Clinical virology Klinisk fysiologi - Clinical physiology Klinisk neurofysiologi - Clinical neurophysiology Klinisk kemi - Biological chemistry Klinisk farmakologi - Pharmacology Klinisk genetik - Clinical genetics Klinisk patologi - Pathological anatomy Klinisk cytologi - Clinical cytology Rättsmedicin - Forensic medicine Socialmedicin - Community Medicine Företagshälsovård - Industrial Health Skolhälsovård - Student Health Hud- och könssjukdomar - Dermatology-venereology Neurologi - Neurology Infektionssjukdomar - Communicable diseases Rehabiliteringsmedicin - Physiotherapy Onkologi - Radiotherapy Klinisk nutrition - Nutrition Smärtlindring - Pain management Nukleärmedicin - Nuclear medicine Dental specialities Pedodonti - Paedodontics Ortodonti - Orthodontics Parodontologi - Periodontology Oral kirurgi - Oral and maillofacial surgery Endodonti - Endodontics Oral protetik - Prosthodontics Odontologisk radiologi - Dentomaillofacial radiology Bettfysiologi - Stomatognathic physiology 2

21 Industrial sectors Workplaces are classified by the Swedish SIC 22 classification system for industrial sectors. This system is based on the European Union Standard Statistical Classification of Economic Activities in the European Community, Rev.. (NACE). The data in this publication has been categorised into the following sectors, which are the twelve largest industrial sectors for licenced health care personnel: 24.4 Industry for pharmaceuticals, medicinal chemicals and botanical products 5.4 Wholesale of household goods 52.3 Pharmacies, shops for cosmetic and toilet articles 52.4 Other specialised stores for new goods 74. Law and business consultancy firms, holding companies 74.5 Labour and personnel recruitment offices 75. Public authorities 8.3 Higher education establishments 8. Primary education establishments 8.2 Secondary education establishments 85. Health establishments 85.3 Social work establishments 2

22 Tabell. Totalt antal utfärdade legitimationer samt antal som därav hör till personer under 65 år den sista december 2-24 efter kön. Legitimation 2 Därav 2 Därav 22 Därav 23 Därav 24 Därav <65 år <65 år <65 år <65 år <65 år Samtliga Apotekare Arbetsterapeut Barnmorska Kiropraktor Logoped Läkare Naprapat Optiker Psykolog Psykoterapeut Receptarie Röntgensjuksköterska* Sjukhusfysiker Sjukgymnast Sjuksköterska Tandhygienist Tandläkare Kvinnor Apotekare Arbetsterapeut Barnmorska Kiropraktor Logoped Läkare Naprapat Optiker Psykolog Psykoterapeut Receptarie Röntgensjuksköterska* Sjukhusfysiker Sjukgymnast Sjuksköterska Tandhygienist Tandläkare Män Apotekare Arbetsterapeut Barnmorska Kiropraktor Logoped Läkare Naprapat Optiker Psykolog Psykoterapeut Receptarie Röntgensjuksköterska* Sjukhusfysiker Sjukgymnast Sjuksköterska Tandhygienist Tandläkare *Röntgensjuksöterska blir legitimerat yrke från och med år 2.

23 Tabell 2. Legitimationer utfärdade under 24 fördelade på kön och utbildning i Sverige, EU/EES* och tredje land. Sverige EU/EES* 3:e land Summa Samtliga Apotekare Arbetsterapeut Barnmorska Kiropraktor Logoped Läkare Naprapat Optiker Psykolog Psykoterapeut Receptarie Röntgensjuksköterska Sjukhusfysiker 8 8 Sjukgymnast Sjuksköterska Tandhygienist Tandläkare Kvinnor Apotekare Arbetsterapeut Barnmorska Kiropraktor Logoped Läkare Naprapat Optiker Psykolog Psykoterapeut Receptarie Röntgensjuksköterska Sjukhusfysiker 8 8 Sjukgymnast Sjuksköterska Tandhygienist Tandläkare Män Apotekare Arbetsterapeut Barnmorska Kiropraktor Logoped 4 4 Läkare Naprapat Optiker Psykolog Psykoterapeut Receptarie 7 7 Röntgensjuksköterska Sjukhusfysiker Sjukgymnast Sjuksköterska Tandhygienist 4 5 Tandläkare *Inkl. Schweiz

24 Tabell 3. Totalt antal utfärdade specialistbevis den sista december Specialitet 2 Därav 2 Därav 22 Därav 23 Därav 24 Därav Läkarspecialiteter <65 år <65 år <65 år <65 år <65 år Opererande specialiteter Kirurgi Ortopedi Urologi Barn- och ungdomskirurgi Handkirurgi Plastikkirurgi Neurokirurgi Thorakirurgi Anestesi och intensivvård Obstetrik och gynekologi Gynekologisk onkologi Öron-, näs- och halssjukdomar Röst- och talrubbningar Hörselrubbningar Ögonsjukdomar Summa Invärtesmedicinska specialiteter Internmedicin Kardiologi Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Endokrinologi och diabetologi Medicinska njursjukdomar Lungsjukdomar Hematologi Allergisjukdomar Reumatologi Yrkes- och miljömedicin Geriatrik Summa Barnmedicinska specialiteter Barn- och ungdomsmedicin Barn- och ungdomsallergologi Barn- och ungdomsneurologi med habilitering Neonatologi Neonatologi Summa

25 Tabell 3 forts. Specialitet 2 Därav 2 Därav 22 Därav 23 Därav 24 Därav <65 år <65 år <65 år <65 år <65 år Allmänmedicin Psykiatriska specialiteter Psykiatri Rättspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Summa Radiologiska specialiteter Medicinsk radiologi Neuroradiologi Barn- och ungdomsradiologi Summa Kliniska laboratoriespecialiteter Transfusionsmedicin Koagulations- och blödningsrubbningar Klinisk immunologi Klinisk bakteriologi Klinisk virologi Klinisk fysiologi Klinisk neurofysiologi Klinisk kemi Klinisk farmakologi Klinisk genetik Klinisk patologi Klinisk cytologi Rättsmedicin Summa Socialmedicin Företagshälsovård Skolhälsovård Hud- och könssjukdomar Neurologi

26 Tabell 3 forts. Specialitet 2 Därav 2 Därav 22 Därav 23 Därav 24 Därav <65 år <65 år <65 år <65 år <65 år Infektionssjukdomar Rehabiliteringsmedicin Onkologi Klinisk nutrition Smärtlindring Nukleärmedicin Totalt Tandläkarspecialiteter Pedodonti Ortodonti Parodontologi Oral kirurgi Endodonti Oral protetik Odontologisk radiologi Bettfysiologi Totalt

27 Tabell 4. Totalt antal utfärdade specialistbevis den sista december 2-24, kvinnor. Specialitet, kvinnor 2 Därav 2 Därav 2 2 Därav 2 3 Därav 2 4 Därav Läkarspecialiteter <65 år <65 år <65 år <65 år <65 år Opererande specialiteter Kirurgi Ortopedi Urologi Barn- och ungdomskirurgi Handkirurgi Plastikkirurgi Neurokirurgi Thorakirurgi Anestesi och intensivvård Obstetrik och gynekologi Gynekologisk onkologi Öron-, näs- och halssjukdomar Röst- och talrubbningar Hörselrubbningar Ögonsjukdomar Summa Invärtesmedicinska specialiteter Internmedicin Kardiologi Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Endokrinologi och diabetologi Medicinska njursjukdomar Lungsjukdomar Hematologi Allergisjukdomar Reumatologi Yrkes- och miljömedicin Geriatrik Summa Barnmedicinska specialiteter Barn- och ungdomsmedicin Barn- och ungdomsallergologi Barn- och ungdomsneurologi med habiliterin Neonatologi Neonatologi Summa

28 Tabell 4 forts. Specialitet, kvinnor 2 Därav 2 Därav 2 2 Därav 2 3 Därav 2 4 Därav <65 år <65 år <65 år <65 år <65 år Allmänmedicin Psykiatriska specialiteter Psykiatri Rättspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Summa Radiologiska specialiteter Medicinsk radiologi Neuroradiologi Barn- och ungdomsradiologi Summa Kliniska laboratoriespecialiteter Transfusionsmedicin Koagulations- och blödningsrubbningar Klinisk immunologi Klinisk bakteriologi Klinisk virologi Klinisk fysiologi Klinisk neurofysiologi Klinisk kemi Klinisk farmakologi Klinisk genetik Klinisk patologi Klinisk cytologi Rättsmedicin Summa Socialmedicin Företagshälsovård Skolhälsovård Hud- och könssjukdomar Neurologi

29 Tabell 4 forts. Specialitet, kvinnor Infektionssjukdomar Rehabiliteringsmedicin Onkologi Klinisk nutrition Smärtlindring Nukleärmedicin Totalt Tandläkarspecialiteter Pedodonti Ortodonti Parodontologi Oral kirurgi Endodonti Oral protetik Odontologisk radiologi Bettfysiologi Totalt

30 Tabell 5. Totalt antal utfärdade specialistbevis den sista december 2-24 efter kön. Specialitet, män 2 Därav 2 Därav 22 Därav 23 Därav 24 Därav Läkarspecialiteter <65 år <65 år <65 år <65 år <65 år Opererande specialiteter Kirurgi Ortopedi Urologi Barn- och ungdomskirurgi Handkirurgi Plastikkirurgi Neurokirurgi Thorakirurgi Anestesi och intensivvård Obstetrik och gynekologi Gynekologisk onkologi Öron-, näs- och halssjukdomar Röst- och talrubbningar Hörselrubbningar Ögonsjukdomar Summa Invärtesmedicinska specialiteter Internmedicin Kardiologi Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Endokrinologi och diabetologi Medicinska njursjukdomar Lungsjukdomar Hematologi Allergisjukdomar Reumatologi Yrkes- och miljömedicin Geriatrik Summa Barnmedicinska specialiteter Barn- och ungdomsmedicin Barn- och ungdomsallergologi Barn- och ungdomsneurologi med habilitering Neonatologi Neonatologi Summa

31 Tabell 5 forts. Specialitet, män 2 Därav 2 Därav 22 Därav 23 Därav 24 Därav <65 år <65 år <65 år <65 år <65 år Allmänmedicin Psykiatriska specialiteter Psykiatri Rättspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Summa Radiologiska specialiteter Medicinsk radiologi Neuroradiologi Barn- och ungdomsradiologi Summa Kliniska laboratoriespecialiteter Transfusionsmedicin Koagulations- och blödningsrubbningar Klinisk immunologi Klinisk bakteriologi Klinisk virologi Klinisk fysiologi Klinisk neurofysiologi Klinisk kemi Klinisk farmakologi Klinisk genetik Klinisk patologi Klinisk cytologi Rättsmedicin Summa Socialmedicin Företagshälsovård Skolhälsovård Hud- och könssjukdomar Neurologi

32 Tabell 5 forts. Specialitet, män 2 Därav 2 Därav 22 Därav 23 Därav 24 Därav <65 år <65 år <65 år <65 år <65 år Infektionssjukdomar Rehabiliteringsmedicin Onkologi Klinisk nutrition Smärtlindring Nukleärmedicin Totalt Tandläkarspecialiteter Pedodonti Ortodonti Parodontologi Oral kirurgi Endodonti Oral protetik Odontologisk radiologi Bettfysiologi Totalt

33 Tabell 6. Specialistbevis utfärdade under 24 efter kön. Specialitet Kvinnor Män Totalt Därav enbart specialistbevis i*: Opererande specialiteter Kirurgi Ortopedi Urologi Barn- och ungdomskirurgi Handkirurgi Plastikkirurgi Neurokirurgi Thorakirurgi Anestesi och intensivvård Obstetrik och gynekologi Gynekologisk onkologi Öron-, näs- och halssjukdomar Röst- och talrubbningar Hörselrubbningar Ögonsjukdomar Summa Invärtesmedicinska specialiteter Internmedicin Kardiologi Medicinsk gastroenterologi och hepato 5 6 Endokrinologi och diabetologi 7 3 Medicinska njursjukdomar Lungsjukdomar Hematologi Allergisjukdomar 2 Reumatologi Yrkes- och miljömedicin Geriatrik Summa Barnmedicinska specialiteter Barn- och ungdomsmedicin Barn- och ungdomsallergologi 3 3 Barn- och ungdomsneurologi med hab Neonatologi 2 Neonatologi 8 2 Summa Allmänmedicin Psykiatriska specialiteter Psykiatri Rättspsykiatri 2 Barn- och ungdomspsykiatri Summa Radiologiska specialiteter Medicinsk radiologi Neuroradiologi Barn- och ungdomsradiologi 3 4 Summa

34 Tabell 6 forts. Specialitet Kvinnor Män Totalt Därav enbart specialistbevis i*: Kliniska laboratoriespecialiteter Transfusionsmedicin Koagulations- och blödningsrubbninga 2 2 Klinisk immunologi 2 Klinisk bakteriologi Klinisk virologi 2 2 Klinisk fysiologi Klinisk neurofysiologi 2 Klinisk kemi Klinisk farmakologi Klinisk genetik 2 2 Klinisk patologi Klinisk cytologi Rättsmedicin Summa Socialmedicin 2 Företagshälsovård Skolhälsovård Hud- och könssjukdomar Neurologi Infektionssjukdomar Rehabiliteringsmedicin Onkologi Klinisk nutrition Smärtlindring Nukleärmedicin Totalt Tandläkarspecialiteter Pedodonti Ortodonti Parodontologi Oral kirurgi Endodonti Oral protetik Odontologisk radiologi Bettfysiologi Totalt *Dvs personer som inte har ytterligare något/några specialistbevis.