1. Kurstitel Kurstitel Sökord 2. Målgrupp Nivå Specialitet Andra yrken Ytterligare information 3. Behovsbeskrivning Behovsbeskrivning
|
|
- Monica Olofsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1. Kurstitel Kurstitel Ledarskap, kommunikation och organisation för Läkare Sökord Handledning,Ledarskap,Undervisning,Organisation,Kommunikation,Patientsamtal,Chef,Etik,Konflikt,ST 2. Målgrupp Nivå Färdiga specialister (Fortbildning) Läkare under specialistutbildning/st Specialitet Kirurgi Urologi Barn- och ungdomskirurgi Plastikkirurgi Kärlkirurgi Thoraxkirurgi Ortopedi Handkirurgi Anestesi och intensivvård Obstetrik och gynekologi Öron-, näs- och halssjukdomar Hörsel- och balansrubbningar Röst- och talrubbningar Ögonsjukdomar Internmedicin Kardiologi Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Endokrinologi och diabetologi Njurmedicin Lungsjukdomar Hematologi Allergologi Geriatrik Barn- och ungdomsmedicin Barn- och ungdomsallergologi Barn- och ungdomsneurologi med habilitering Neonatologi Barn- och ungdomshematologi och onkologi Barn- och ungdomskardiologi Psykiatri Rättspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Radiologi Neuroradiologi Nuklearmedicin Klinisk fysiologi Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Klinisk mikrobiologi Klinisk kemi Klinisk farmakologi Klinisk patologi Rättsmedicin Neurologi Neurokirurgi Klinisk neurofysiologi Rehabiliteringsmedicin Allmänmedicin Onkologi Gynekologisk onkologi Infektionssjukdomar Klinisk genetik Arbets- och miljömedicin Hud- och könssjukdomar Reumatologi Socialmedicin Akutsjukvård Smärtlindring Arbetsmedicin Beroendemedicin Palliativ medicin Skolhälsovård Vårdhygien Äldrepsykiatri Andra yrken Psykolog Psykoterapeut Ytterligare information Läkare i behov av att utveckla sin ledar- och handledarkompetens, sina insikter i teambildning och sjukvårdens organisation, samt sin kommunikativa förmåga i mötet med kollegor, medarbetare, studenter, patienter och närstående. Kursen riktar sig också till chefsläkare i behov av att utveckla sin ledarförmåga och även till andra yrkesgrupper i ledarställning inom sjukvården. Erfarenhet av klinisk tjänstgöring är ett krav för deltagande i kursen, liksom goda färdigheter i svenska språket. Kursen förutsätter 100% närvaro. 3. Behovsbeskrivning Behovsbeskrivning Inom sjukvården har under de senaste åren medvetenheten ökat om betydelsen av gott ledarskap. Tidigare har man i hög grad förlitat sig på att den medicinska kompetensen varit tillräcklig grund för effektivt ledarskap och handledande. Den kommunikativa förmågan i mötet med kollegor och medarbetare såväl som med patienter och deras närstående lyfts allt oftare fram som en viktig del av läkarens professionella utövande. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkares specialisttjänstgöring (SOSFS 2008:17 och SOSF 2015:8) ger tydligt uttryck för betydelsen om ökad ledar-, handledar-, kommunikations-, informations- och organisationskompetens hos ST-läkare. För att uppnå dessa mål har det lagts upp ett kursprogram med hög grad av deltagaraktivitet. Efter varje teoripass följer reflektion i grupp, träningssituationer och personlig handledning. Erfarenheterna från tidigare kurser har givit utbildarna god inblick i målgruppens behov och om lämplig pedagogik. En sammanställning av kursutvärderingar finns att tillgå på info@lipus.se. Utbildarna har nu även en förkortad version av den tvåveckorskurs som sedan ett par år varit förlagd till Högklint utanför Flen och tidigare Barnens Ö, Väddö kommun. Kursen koncentrerar sig på det som rör ledarskapet i sjukvårdsteam, handledning samt ansvarstagande i ledaruppgifter såsom kontinuerligt lärande och samarbetsutveckling av det professionella utövandet. Såväl i 1+1-veckas och 1-veckas kurs läggs tonvikt på träning i olika ledarsituationer under personlig handledning av kursledarna och löpande reflektioner av etiska frågeställningar.
2 4. Kursens mål - förväntat resultat Övergripande mål Ökad förmåga att frigöra och tillvarata egna och andra människors resurser. Känna sig trygg och säker i sin ledarroll. Resultat för deltagaren Kunskapsmål: - Kunskap om vad ledarskap egentligen innebär och kräver. - Kunskap om olika handledningsstilar, handledningens syfte, betydelse, variationer, resultat, form och innehåll. - Utifrån ett test av personlig, social och ledar-förmåga förvärva kunskap om den egna ledarkompetensen och hur den kan utvecklas. - Kunskap om kommunikationsteorier som är till hjälp i mötet med patienter och närstående, medarbetare, kollegor och studenter. - Kunskap om positiv uppmärksamhet och dess betydelse. - Kunskap om grupprocesser, konfliktteori, ett teams olika utvecklingsfaser. - Insatt i medicinskt-etiska principer och hur man kan implementera dessa i det dagliga arbetet. - Kunskap om hälso- och sjukvårdens organisation samt hälso- och sjukvårdens ekonomiska styrsystem. - Kunskap om hälso- och sjukvårdens sekretessbestämmelser, innebörden av den nya patientlagen, patientdatalagen för journalhantering och vårdgivarens skyldigheter utifrån patientsäkerhetslagen. - Vara insatta i den roll Socialstyrelsen, IVO samt Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd har för sjukvårdspersonal. - Kunskap om och samarbetet med andra aktörer utanför hälso- och sjukvården. Färdighetsmål: - Förmåga att leda ett vårdteam med olika professioner. - Förmåga att skapa acceptans, förtroende och uppmärksamhet för den egna ledarstilen. - Förmåga att avläsa utvecklingsprocesser hos medarbetare och aktivt stödja ett effektivt och positivt arbetsklimat. - Att som ledare och kollega kunna hantera konflikter med en lugn och målinriktad metodik där alla kan vinna något. - Visa på tydlighet, ansvarstagande och rättframhet i kommunikation. - Upprättande av tydliga och ömsesidiga kontrakt. - Förmåga att ge och ta emot konstruktiv kritik i det egna teamet. - Bidra till ett fungerande feedback-system i organisationen grundat på ett välmotiverat förhållningssätt. - Uppnå en effektiv förmåga att prioritera, delegera och evaluera arbetsuppgifter. - Förmåga att handleda och instruera medarbetare och studenter. - Förmåga att skapa trygghet, kreativitet, ansvarsfördelning, struktur, nyfikenhet och fokusering i handledarsituationer och utvecklingssamtal. - Utveckla sin egna handledarstil utifrån den personliga träning och feedback som erbjuds på kursen. - Förmåga att överblicka lärandebehov och att initiera fortbildning i medarbetarteamet. - Förmåga till lyhördhet och intresse för andras tänkande och språkliga uttryck. - Att ha ett etisk välgrundat, trygghetsskapande, respektfullt och engagerat bemötande och samtal med patienter, närstående, kollegor och övriga medarbetare utifrån deras individuella behov. - Kunna stärka patientens egen förmåga som varande expert på egen hälsa och sjukdom, samt samråda om egenvård med denne och närstående. - Att med empati, respekt och lyhördhet kunna ge patienter och närstående svåra besked. - Kunna presentera muntlig information som är förståelig för olika mottagare. - Kunna planera och även hålla undervisning för studenter och medarbetare. Attitydsmål - Förmåga att värdera, uttrycka och förhålla sig adekvat till egna styrkor och svagheter. - Utvärdera sin kommunikativa förmåga och ha en positiv attityd till utveckling av denna. - En positiv och konstruktiv attityd till andras återkoppling till den egna personen. - En positiv attityd till eget fortsatt lärande inom professionen och till personlig utveckling. - En respektfull attityd till andra oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell identitet, socioekonomisk status, funktionsförmåga och ålder. Resultat för patient och samhället
3 Skapa möjlighet till bättre resursutnyttjande, koordinerat ansvarstagande och mindre sjukfrånvaro. Delmål för ST angivna av kursproducent SOSFS 2008:17 Delmål 13. Del av delmålet omfattar kurs. Klinisk tjänstgöring under handledning täcks inte av kursen. 15. Del av delmålet omfattar kurs samt handledning på undervisning. Klinisk tjänstgöring under handledning täcks inte av kursen. 16. Del av delmålet omfattar kurs, handledning under handledning samt intyg om godkänd kurs utfärdat av kursledare. Klinisk tjänstgöring under handledning täcks inte av kursen. 17 Del av delmålet omfattar kurs, samt intyg om godkänd kurs utfärdat av kursledare. Klinisk tjänstgöring under handledning täcks inte av kursen. 18. Hela delmålet omfattas. SOSFS 2015:8 Delmål a1. Del av delmålet omfattar kurs, handledning och undervisning under handledning, deltagande i inomeller mellan-professionell reflektion i grupp, samt intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av kursledare. Klinisk tjänstgöring under handledning täcks inte av kursen. a2. Del av delmålet omfattar kurs, deltagande i inom- eller mellan-professionell reflektion i grupp, samt intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av kursledare. Klinisk tjänstgöring under handledning täcks inte av kursen. a6. Hela delmålet omfattas. b1. Del av delmålet omfattar kurs, deltagande i inom- eller mellan-professionell reflektion i grupp, samt intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av kursledare. Klinisk tjänstgöring under handledning och medsittning täcks inte av kursen. 5. Program Schema Kursen pågår under en vecka (mån-fre) och är strukturerad i trappsteg där varje steg förutsätter inhämtade kunskaper och ledarverktyg från tidigare steg. Instruktörer och föreläsare under kursen: Tommy Kvarnlöf, leg psykolog, organisationskonsult, auktoriserad handledare, psykoterapeut och transaktionsanalytiker. Paula Wallmon, överläkare och kirurg vid Universitetssjukhuset Örebro. Ordförande i Läkarförbundets Örebro-region. Dag STEG I: PLATTFORM Uppstart, utforma och använda fungerande samarbetsavtal. Individuella kontrakt för det man önskar uppnå och egen insats under kursen. STEG II: JAG Kunskap om egen och andras personlighet, energi och ansvar. Dag STEG III: VI Positiva gruppeffekter, förutsättningar för effektiva grupper. Att bygga team. Konstruktiv kritik, feedback, uppmärksamhet, grundinställning. Att bemöta olikhet. Kunskap om hur vi påverkar varandra samt träning i att använda detta kunnande. STEG IV: LEDNING Dag forts. STEG IV Ledarrollen, ledarkompetens, maktverktyg, acceptans för ledaren, handledningsteori och handledningsdemonstration. STEG V: EGEN PLAN Ev. tillägg och ändring av det individuella kontraktet utifrån erfarenheter de första kursdagarna. Prioritering, delegation, riskanalys, evaluering. STEG VI: PROBLEM "Gnissel i maskineriet", motstånd, mobbing, oenighet, polarisering och konflikt. Övn konflikthantering under
4 handledning. Dag STEG VII: TILLÄMPNING: HANDLEDNING OCH UNDERVISNING Handledning under handledning och video. Information/undervisning inför hela gruppen. STEG 8: FÖRDJUPNING Motivation av besvärlig medarbetare, under handledning. Korrigering av medarbetare med brister i etik/empati, under handledning. Utvecklingssamtal med medarbetare, under handledning. Dag forts. STEG VIII. Samtal med patient, under handledning. etikdiskussion utifrån deltagarnas kliniska erfarenheter. STEG IX: ORGANISATION Mål och organisation. Genomgång av aktuella lagar och förordningar samt olika tillsynsmyndigheter. Organisation runt ST-läkaren. Vad organisationen gör med oss, positivt och negativt. STEG X: MORGONDAGEN Individuella riktning/mål för framtida ledarutveckling. Kursutvärdering och avslut. Bifogad fil Viktiga budskap - Gott ledarskap tillägnas genom kunskap och träning. - Ledarens inställning till sig själv och andra avgör om han/hon ska lyckas. - Ledarkompetens toppar en pyramid med personlig och social kompetens som bas. - Alla är kapabla att ta eget ansvar. - Makt får eller ger man. - Syftet med handledning är att stärka självförtroende och förmågan att se alternativ och fatta beslut. - Prioritering handlar om att välja bort. Referenser - Ahltorp B. Rollmedvetet ledarskap om chefsroller och ledningsstilar i strategisk samverkan, Liber Ekonomi Bylund & Kristiansen : Samspel arbetslivets psykologi i transaktionsanalytiskt perspektiv ; Natur och Kultur Ekeland, T-H.: "Konflikt och konfliktförståelse", Liber Thier S. Leda lärande och förändring, Mermerus - ckson & McKergoow: The Solutions Focus The simple way to positive change, NB Publishing Sjøvold, Endre: "Teamet: utveckling, effektivitet och förändring i grupper", Liber Thylefors Ingela: Ledarskap i human serviceorganisationer, Natur & Kultur 2007 Genusperspektiv Genusaspekter på ledarskap och handledarskap kommenteras och diskuteras fortlöpande i samband med teoretiska genomgångar och övningar. Kursen leds av en man och en kvinna med skiftande bakgrunder. 6. Metodik Pedagogisk metod För att uppnå kursens mål har det lagts upp ett kursprogram med hög grad av deltagaraktivitet. Efter varje kort teoripass följer reflektion i grupp, träningssituationer i grupp med personlig handledning. Videoinspelning kommer att ske som ett pedagogiskt hjälpmedel. Kursmaterial Pärm med kompendier, övningsuppgifter, program, artiklar, test, samt boken "Samspel, arbetslivets psykologi i transaktionsanalytiskt perspektiv". Förberedelser Läsa boken "Samspel Arbetslivets psykologi i transaktionsanalytiskt perspektiv". Diagnostiskt prov Nej Kunskapskontroll Kontroll av inhämtade kunskaper, färdigheter och attityder under kursens ställs mot den enskildes utgångsläge vid kursstart och de kursmål som denne då sätter upp med stöd av kursledningen. Grad av måluppfyllelse utvärderas muntligen vid halva kurstiden och vid kursavslut. Olika träningstillfällen ger även
5 indikation hur väl deltagaren tillämpar och visar sina nyvunna kunskaper och attityder. 7. Uppföljning Kompetensutveckling Kursens utvecklare/lärare tillhandahåller vid önskemål fortsatt ledarhandledning individuellt eller i grupp. Kompetensöverföring Både utdelat material, mellanperiodsläxor, videoinspelning och anvisad litteratur är anpassade för att deltagarna ska kunna föra kompetensen vidare i verksamheten. 8. Utvärdering Lipus utvärdering Kursen utvärderas fortlöpande och vid avslutning med hjälp av mallar utformade av Lipus. Deltagarna och Lipus får återkoppling efter genomförda utvärderingar. En fördröjd utvärdering genomförs en månad efter kursslut. Syfte är att ge deltagare och kursproducent sammanfattad rapport för repetition och vidare utveckling av kursen. Effekt i verksamheten på längre sikt Statistisk analys sammanställs för samtliga genomförda kurser för fortlöpande förbättring. Tidigare Lipus- eller IPULS-certifiering De senaste kurstillfällena enligt nedan samt vid flera tillfällen tidigare med IPULS nummer: , , , , , , , , Praktisk ledarskap, , LOL-Ledarskap/Handledning och Organisation för Läkare, IPULS-nr , LOL-Ledarskap/Handledning och Organisation för Läkare, IPULS-nr IPULS-nr: Ledarskap/Handledning och Organisation för Läkare, Lipus-nr /4-9/ Ledarskap och organisation för läkare, Lipus-nr /4-22/ Ledarskap, kommunikation och organisation för Läkare, Lipus-nr /5-2/ Planering Utvärderingar och egna intryck under tidigare seminarier har använts för att successivt uppdatera den ursprungliga kursen. Kursen har kortats till en vecka (5 dagar) med annan struktur, kortare teoripass och mellanperiod med "hemuppgifter" har tagits bort. Avsnittens rangordning har ändrats, så att inlärningsprocessen flyter smidigare och teman som rönt stort intresse har utökats eller tillkommit, t.ex. konflikthantering, handledning, undervisning och svåra samtal med patient/närstående. Personlig handledning i olika träningssituationer har fått en mer framträdande plats. 9. Praktisk information Startdatum Slutdatum Andra tidsuppgifter Heltidsseminarium under dagtid.. Kontakta kursens kontaktperson (se nedan) för information om kursdatum hösten Kursplats Talja Högklint några km utanför Flen i Sörmland. Karta: Kursorten län Södermanlands län Antal deltagare Max. 12 personer. Språk Svenska
6 Avgift :- plus moms per deltagare, vilket innefattar kurs, omfattande dokumentation och boken: Bylund & Kristiansen: Samspel arbetslivets psykologi i transaktionsanalytiskt perspektiv ; Natur och Kultur I avgiften ingår även samtliga måltider samt transporter mellan kursgård och närmaste järnvägsstation. Kringkostnader Boendekostnad tillkommer och bekostas av deltagaren. Boende finns med två alternativ: A. Ett fåtal sängplatser i enkelrum och dubbelrum finns på Högklint. Högklint är en gård som ligger avskilt med lokaler avsedda för psykolog- och utbildningsverksamhet. Nära och enkelt boende i Sandvik eller Gröna Lund med mindre gemensamhetsutrymmen. Högklint är inbäddad i idyllisk grönska med bastu och möjlighet till ett dopp i sjön. 400 kr/natt/rum inkl. frukost. Boende i dubbelrum 250 kr inkl. frukost. B. Boende på närliggande hotell/pensionat, t ex Malmköpings Wärdshus (centralt i Malmköping och 14 km från Högklint) och Malmköpings Hotell (ca 13 km från Högklint). Transfer mellan dessa två externat-boende och Högklint erbjuds morgon och kväll, något som ingår i kurspaketet. Det finns även annat boende i trakten som kursproducenten kan rekommendera. I samband med kursanmälan anges alternativ A eller B. Löpande eller fast kursstart Fast (standard) Sista anmälningsdatum Anmälningsförfarande Anmälan möjlig så länge det finns plats, max. 12 platser. Anmälan görs per e-post, brev eller telefon till kursens kontaktperson (se nedan!). Där bokas även ett av boendealternativen ovan. Avbokning: Sista "fria ångerdag" är en månad före kursstart. Intyg Kursintyg delas ut efter fullständig närvaro under samtliga 8 sammanhörande kursdagar. Intyg enligt Socialstyrelsens föreskrifter för ST-läkare. Kontaktperson Tommy Kvarnlöf Abundi Psykolog AB Talja Högklint Flen tommy@samtal.se Länk till kursens webbplats Antagning Antagningsförfarande "Först till kvarn" Bekräftelse Antagning bekräftas via mail efter att kursledningen mottagit komplett ifyllt anmälningsformulär, mejlmeddelande om beviljad ledighet och kursavgift. Krav för deltagande Fullständig närvaro (boende eller närliggande hotell/pensionat) under samtliga 5 kursdagar och att kursen är betald i förskott. Fullt utbyte av denna kurs kräver att deltagarna har goda kunskaper i svenska och engagerar sig aktivt i såväl teoretiska som praktiska och självständiga avsnitt under hela samarbetsprocessen. 11. Kursansvariga Initiativtagare
7 Kursledare: Leg. psykolog Tommy Kvarnlöf, organisationskonsult, auktoriserad handledare, psykoterapeut och transaktionsanalytiker. Ansvarig för innehåll Kursledare: Leg. psykolog Tommy Kvarnlöf, organisationskonsult, auktoriserad handledare, psykoterapeut och transaktionsanalytiker. Paula Wallmon, överläkare och kirurg vid Univ.sjukh. Örebro. Ordförande i Läkarförbundets Örebroregion. Övergripande kurs- och kvalitetsansvarig Kursledare: Tommy Kvarnlöf, leg. psykolog, organisationskonsult, auktoriserad handledare och psykoterapeut. Ägare och verksam inom Abundi Psykolog AB med utbildning, handledning, konsultation, samt psykoterapi för enskilda, par och familjer. Verksam inom dessa områden sedan Erfarenhet av handledning inom sjukvården avseende lednings-, organisations- och metodfrågor: Team vid Mariebergsklinikerna i Kristinehamn - sjukhus-kuratorer, ledningsgruppen paramedicinska avd, sjuhuskyrkan, barn- o ungdomshab, smärtteamet, sexualrådsmott. vid Nyköpings lasarett - logopederna vid Kullbergska sjukhuset - sjukhuskuratorerna vid Mälarsjukhuset - beroendemott Nyköping Erfarenhet av andra stödinsatser inom sjukvården riktade till ledningsgrupper, läkargrupper och medarbetare i kris: Vux.psykiatriska team, BUP-team, radiologer, rehab.klinik, företagshälsa, vuxenhab., driftschefer och enskilda läkare. Erfarenheter av egna föreläsningar, presentationer och kurser riktat till personal verksam inom sjukvården och ämnesområden som ledarskap, organisation och behandling: Deltagare i paneldebatt och ledare för seminariegrupp om primärvården, SIPRI. Lidingö Kursdagar: Teorier och om och hanterande av konflikter för läkare och klinikchefer vid Mölndals lasarett. 2 heldagar på Lökeberga kurscentrum i Kungälv Föreläsning på CKU-konferens Ungdomar och missbruk. Garnisonen, Sthlm. Möten med unga missbrukare att skapa hopp och tilltro till ett liv utan missbruk IQPC-konferens Personlighetsstörningar och neuropsykiatriska funktions-hinder i Sahlen-huset, Sthlm. Effektivt teamarbete att utveckla samarbete inom team som arbetar med patienter med komplexa problem IK-CKU-konferensen Framgångsrik missbruks- och beroendevård så vidareutvecklar du ditt arbete med missbrukare och psykiskt sjuka missbrukare. på Garnisonen, Sthlm. Att skapa ett meningsfullt möte och samtal där båda kommer till sin rätt Föreläsning om konflikthantering: Big and Small Talk a study comparing international and interpersonal conflict solutions. 6th African Conference on Psychotherapy, Makerere Univ., Kampala, Uganda 2010 Föreläsning om depressions-behandling: What Do You Say To Your Patients After They Say Goodby To Themselves?. International Transactional Analysis Association International Conference. Osaka, pan Kursledare för "Ledarskap/handledning och Organisation för Läkare". Barnens Ö, Väddö Kursledare för "Ledarskap och Organisation för Läkare". Högklint, Flen och 2017 Kursadministration Tommy Kvarnlöf, leg psykolog, Abundi psykolog AB Övriga samarbetspartners Ingen. Målgruppsrepresentant Under utbildningens planering har flera olika ST-läkare konsulterats om deras önskemål och krav. Kontakt har även tagits med ST-studierektorer för att efterhöra deras tankar och önskemål. 12. Finansiering Finansiering Deltagaravgifter. Kringarrangemang Deltagarna betalar själva för boende och resan till och från kursorten eller närmaste järnvägsstation. Sponsorers närvaro Inga sponsorer. Jävsförhållande Saknas.
8
Hitta kurser. Ledarskap, kommunikation och organisation för Läkare
Hitta kurser Ledarskap, kommunikation och organisation för Läkare Kursnummer 20180033 Specialiteter Akutsjukvård, Allergologi, Allmänmedicin, Anestesi och intensivvård, Arbets- och miljömedicin, Arbetsmedicin,
KURSBESKRIVNING LIPUS-ANNONS maj-juni 2017
KURSBESKRIVNING LIPUS-ANNONS maj-juni 2017 Kursens titel Ledarskap, Kommunikation och Organisation för Läkare. Kursen uppfyller delmål 13, 15, 16, 17 och 18 (kursplan SOSFS 2008:17) och delmål a1, a2,
Specialitetsnamn enligt SOSFS 2008:17
En grundregel är att legitimerade läkare som genomgår specialiseringstjänstgöring och inte har någon svensk specialistkompetens sedan tidigare prioriteras före den som redan innehar bevis om specialistkompetens.
Enkät från Socialstyrelsen avseende tillgång och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal
Page 1 of 11 Sida 1 Enkät från Socialstyrelsen avseende tillgång och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att göra en bedömning av tillgång och efterfrågan
Om ansökan och antagning till SK-kurser
Om ansökan och antagning till SK-kurser Här hittar du information kring om du är behörig att söka SK-kurser och om hur Socialstyrelsen fördelar platserna samt annat som rör ansökan, antagning och kursinformation.
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;
SOSFS 2014:X (M) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; beslutade den.. 2014. Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;
SOSFS 2015:X (M) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; beslutade den 17 februari 2015. Socialstyrelsen föreskriver följande
Kurs för handledare och ST-läkare i Arbetsmedicin/Arbetsoch Miljömedicin
Kursnummer: 20170024 Kurs för handledare och ST-läkare i Arbetsmedicin/Arbetsoch Miljömedicin Kursdatum Kursorter Sista ansökningsdag 18 Sep, 2017-19 Sep, 2017Stockholms län01 Sep, 2017 Nivå Färdiga specialister
Nr 3/2017 Stockholm Till Läkarförbundets yrkes- och lokalföreningar
Nr 3/2017 Stockholm 2017-05-02 Till Läkarförbundets yrkes- och lokalföreningar 2016 års landstingskommunala lönestatistik I tabell 1-5 redovisas löneläget i november 2016 per befattning, kön, specialitet,
Bilaga 2. AID Koder som kombineras med etikett
Bilaga 2. AID Koder som kombineras med etikett Chefs-, annat lednings- och funktions/ämnesansvar 2 positioner (position 1 = central kod, position 2 = för lokal komplettering). BEA, PAN samt arvoderad tjänstgöring
Läkarnas specialiseringstjänstgöring
SOSFS (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och
Läkarfakta statistik över medlemmar i Sveriges läkarförbund. Box Stockholm
Läkarfakta 2016 statistik över medlemmar i Sveriges läkarförbund Box 5610 114 86 Stockholm info@slf.se 08-790 33 00 www.lakarforbundet.se Medlemmar i läkarförbundet 2015-12-31 Sverige Utlandet Totalt Yrkesverksamma
Stockholm 2012-04-24. Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar. Nr 5/2012
Stockholm 2012-04-24 Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar Nr 5/2012 2011 års lönestatistik Den partsgemensamma lönestatistiken per november 2011 för läkare inom kommunal sektor är nu klar. I
Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2015
Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2015 Information: Birgitta Ollars, utredare tfn. 075-247 3829 e-post: birgitta.ollars@socialstyrelsen.se Publicerad på Internet http://www.socialstyrelsen.se:
Läkarnas specialiseringstjänstgöring
Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd Målbeskrivningar 2008 (1) 1 ISBN 978-91-85999-55-2 Artikelnr 2008-126-2 Sättning Helen Eriksson, Edita Västra Aros AB Tryck Edita Västra
2012 års kommunala lönestatistik
Stockholm 2013-05-29 Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar Nr 10/2013 2012 års kommunala lönestatistik Den partsgemensamma lönestatistiken per november 2012 för läkare inom kommunal sektor är
Läkarnas specialiseringstjänstgöring
Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Målbeskrivningar 2015 UTDRAG ARBETSMEDICIN Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge
Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal
Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2009-2013 Information: Birgitta Ollars, utredare tfn. 075-247 3829 e-post: birgitta.ollars@socialstyrelsen.se Publicerad på Internet http://www.socialstyrelsen.se:
Arbetsidentifikation (AID)
Arbetsidentifikation (AID) 2015-02-13 Etikett Läkares specialitet Ansvar Arbetstidens förläggning Arvoderad tjänst 1 Inledning Arbetsidentifikation kommuner och landsting (AID) är ett system för gruppering
Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur
Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat att meddela nya föreskrifter
Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2013:18 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 1998:13) om anmälan av verksamheter på hälso- och sjukvårdens område Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens
ANMÄLAN AV VERKSAMHET ENLIGT LAGEN (1998:531) OM YRKESVERKSAMHET PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS OMRÅDE (LYHS)
ANMÄLAN AV VERKSAMHET ENLIGT LAGEN (1998:531) OM YRKESVERKSAMHET PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS OMRÅDE (LYHS) Datum Denna blankett skall användas för anmälan av verksamhet enligt 6 kap. 6 lagen (1998:531) om
Kursbeskrivning. 1. Utbildningens titel Praktiskt ledarskap och kommunikation för sjukhusfysiker.
Kursbeskrivning 1. Utbildningens titel Praktiskt ledarskap och kommunikation för sjukhusfysiker. 2. Typ av utbildning Kursen bygger på deltagarnas aktiva deltagande. Korta presentationer varvas med praktiska
Remiss avseende förslag till reviderade föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring - inklusive målbeskrivningar
2014-10- 0718 Dnr 4.1.1-27795/2014 1(2) Avdelningen för regler och behörighet Febe Westberg febe.westberg@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Remiss avseende förslag till reviderade föreskrifter och allmänna
Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg
Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg Ragnhild Mogren 2014-12-11 Förslag till nya bestämmelser om läkarnas ST: Utredningen, regelverket, målbeskrivningarna Utredningen Våra direktiv Översyn
Ledarskap Patient läkarrelation Medicinsk etik och filosofi Arbetsmiljö Yrkes och miljömedicin Företagshälsovård
1. Titel 2. Sammanfattning 3. Ämnesområde 4. Målgrupp 5. Bakgrund 6. Kursmål 7. Program 8. Metodik 9. Uppföljning 10. Utvärdering 11. Formalia 12. Antagning 13. Relaterade kurser 14. Ansvariga 15. Finansiering
Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2014
Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2014 Information: Birgitta Ollars, utredare tfn. 075-247 3829 e-post: birgitta.ollars@socialstyrelsen.se Publicerad på Internet http://www.socialstyrelsen.se:
Bilaga 3 - förteckning över ramavtalsområden
2016-01-28 Dnr 2.7 48/2016 1(5) Bilaga 3 - förteckning över ramavtalsområden Socialstyrelsen gör en behovsanalys för att avgöra inom vilka områden kurser ska upphandlas. I behovsanalysen samlar Socialstyrelsen
5. Målgrupp Specialister inom sjukhusfysik eller ST-fysiker som är i slutet av sin ST-utbildning
KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Handledarkurs för ST-sjukhusfysiker. 2. Typ av utbildning CPD utbildning för sjukhusfysiker 3. Ämnesområde Pedagogik, kommunikation och handledarskap 4. Kort sammanfattning
5. Målgrupp Specialister inom sjukhusfysik eller ST-fysiker som är i slutet av sin ST-utbildning
KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Handledarkurs för Sjukhusfysiker. 2. Typ av utbildning CPD utbildning för sjukhusfysiker (21 CPD poäng) 3. Ämnesområde Pedagogik, kommunikation och handledarskap
Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.
Sammanställning av Bilagor Delmål-Kompetenskrav- Utbildningsaktivitet till ansökan om specialist kompetens enligt SOSFS 2015:8 *) kolumnen finns med som hjälp när intyg behöver konverteras från SOSFS 2008
Möjlighet att dela med sig av utbildningsmaterial kommer att arrangeras.
KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Strålskyddsutbildning kan vi göra det bättre? 2. Typ av utbildning Fortbildning för legitimerade sjukhusfysiker, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor radiologiska
Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7
Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens
Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta
Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev 2016.05.27) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap pedagogik Delmål a2 Etik, mångfald jämlikhet Delmål a5 Medicinsk vetenskap
Läkarnas specialiseringstjänstgöring
Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Målbeskrivningar 2015 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Organisationens påverkan på individ och grupp
Kursnummer: 20170011 Organisationens påverkan på individ och grupp Kursdatum Kursorter Sista ansökningsdag 17 Okt, 2017-19 Okt, 2017Stockholms län19 Sep, 2017 Nivå Färdiga specialister (Fortbildning) Läkare
Utbildningsguide för specialisttjänstgöring i Barn- och Ungdomsmedicin ST Svenska Barnläkarföreningen 2015
Utbildningsguide för specialisttjänstgöring i Barn- och Ungdomsmedicin ST 2015 Svenska Barnläkarföreningen 2015 Tidigare version: 2009, reviderad 2014 Innehållsförteckning Utbildningsguide för specialisttjänstgöring
Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
5. Målgrupp Kursen vänder sig främst till ST-fysiker, men alla som på något sätt arbetar med EMF och MRsäkerhet
KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Elektromagnetiska fält och MR-säkerhet för sjukhusfysiker Implementering av AFS 2016:3 2. Typ av utbildning CPD/ST-kurs 3. Ämnesområde Icke-joniserande strålning,
Arbets- och miljömedicin
Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Öron-, näs- och halssjukdomar
Öron-, näs- och halssjukdomar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Barn- och ungdomspsykiatri
Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
5. Målgrupp Kursen vänder sig främst till ST-fysiker, men alla som på något sätt arbetar med radiologi är välkomna.
KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Radiologi för sjukhusfysiker vad är bra bildkvalitet för en radiolog? 2. Typ av utbildning Vidareutbildning för sjukhusfysiker, CPD-kurs. 3. Ämnesområde Radiologi,
Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Neurospecialiteter Neurologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Specialisttjänstgöringsguiden för Barn- och Ungdomsmedicin ST Svenska Barnläkarföreningen 2015
Specialisttjänstgöringsguiden för Barn- och Ungdomsmedicin ST 2015 Svenska Barnläkarföreningen 2015 Tidigare version: 2009, reviderad 2014 Innehållsförteckning Utbildningsguide för specialiseringsjänstgöring
Klinisk genetik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Klinisk genetik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 januari 2015 56/2015 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om specialistläkarutbildning och specialisttandläkarutbildning samt om särskild
MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN
MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN Kompetensbeskrivning Specialiteten rehabiliteringsmedicin karaktäriseras av fördjupade kunskaper och färdigheter i att utreda patienter med betydande funktionsnedsättningar.
Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Socialmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Statistiken visar hur antal inkomna och avslutade ärenden fördelar sig på län, verksamhetsområde, verksamhetstyp och beslutstyp.
2015-06-25 1(6) Om statistiken Statistiken visar hur antal inkomna och avslutade ärenden fördelar sig på län, verksamhetsområde, verksamhetstyp och beslutstyp. Uppgifterna redovisas för inkomna och avslutade
Ortopedidagen 2012 2012 06 11
Ortopedidagen 2012 2012 06 11 Verksamhetsområde Sjukgymnastik och Arbetsterapi Sjukgymnastikenheten Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 06 11 Styrelse Sjukhusdirektör Sjukhusdirektörens
Obstetrik och gynekologi
Obstetrik och gynekologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Beslut 2011-03-24 Margareta Petrusson
Beslut 2011-03-24 Margareta Petrusson Översikt för nya ST-utbildningen i landstinget Gävleborg Syfte Landstinget Gävleborg har ambitionen att utbilda ST-läkare. Med avstamp i förutsättningarna för SOSFS
Klinisk immunologi och transfusionsmedicin
Klinisk immunologi transfusionsmedicin Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen
Psykiatriska specialiteter
Psykiatriska specialiteter Barn- och ungdomspsykiatri 903 Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomspsykiatri karaktäriseras av kunskap och färdighet i att identifiera, utreda, diagnostisera,
Läkarnas specialiseringstjänstgöring
Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Målbeskrivningar 2015 Inledning Den 17 februari 2015 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2015:8)
Barn- och ungdomskirurgi
Barn- ungdomskirurgi Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat
Yrkeskvalifikationer
Frågor om yrket Fastställande av yrket 1. 1. 1 Är yrket [${Profession}] reglerat inom ert territorium? - Ja - Nej 1. 1. 2 Vilken verksamhet omfattar yrket [${Profession}] inom ert territorium? 1. 1. 3
Antalet läkare ökar kraftigt
Läkare 2013 1 Antalet läkare ökar kraftigt Den 1 januari 2013 var antalet legitimerade läkare i Finland 26 144. Av dem var 19 865 läkare i arbetsför ålder (under 65 år) och bodde i Finland. Allt fler läkare
2008 01 25 Neuroradiologi 1
Neuroradiologi 1 Innehåll 2008 01 25 Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Medicinska kompetenskrav 3 Kommunikativ kompetens 4 Ledarskapskompetens 5 Kompetens
Röst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar
Röst- och talrubbningar Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Krav för medicinsk kompetens 3 Krav
Barnkardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Barnkardiologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur
Klinisk fysiologi Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat att
Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Klinisk kemi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Lipus - Utbildningsbeskrivning
Sida 1 av 5 Kurskatalogen Tipsa kollega Spara kurs Skriv ut Epilepsikurs för ST-läkare under ECE 2014 Handläggning av epilepsi hos barn och vuxna. Lipus-granskad kurs. Lipus-nr: 20140004 Kursdatum: 2014-06-30-2014-07-03
Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin
Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin Vad har hänt 2013? Vad pågår och vad planeras 2014? Socialstyrelsen övertagit SK-kurser LIPUS tagit över Certifiering av ST-kurser samt SPUR UU
Nya ST. målbeskrivningen från SPF mm
Nya ST målbeskrivningen från SPF mm Michael Andresen Studierektor 019-6025623 michael.andresen@orebroll.se Nya ST 21 delmål Medicinsk kompetens: (12 delmål) Kommunikativ kompetens (3 delmål) Ledarskapskompetens
Medicinska fakulteten UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666
Medicinska fakulteten UTBILDNING, FORSKNING OCH INNOVATION SEDAN 1666 Tillsammans skapar vi morgondagens Hälsa Politisk känslig verksamhet Topp 100-listan Ca 17 000 lärosäten i världen. Ca 23 i Sverige
Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI
1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare
Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17
Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik Delmål SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Kompetenskrav kunna ta ett ansvar
Nya bestämmelser om läkarnas ST
Nya bestämmelser om läkarnas ST Febe Westberg Ragnhild Mogren Kim Thorsen 2016-03-30 Agenda De nya bestämmelserna ansvarsfördelningen i ST Målbeskrivningarna Utbildningsstöd Frågestund Tidsplan De nya
Neurokirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Neurokirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Individuell planering av tjänstgöring
Psykiatri Nordväst ST plan enligt ny målbeskrivning (gäller alla legitimerade efter 060630) Namn fyll i här Datum för läkarexamen fyll i här Datum för läkarleg: fyll i här Datum för beräknad specialistkompetens:
KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Strålningsdosimetri vid röntgendiagnostik och interventionell radiologi
KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Strålningsdosimetri vid röntgendiagnostik och interventionell radiologi 2. Typ av utbildning CPD/ST-kurs 3. Ämnesområde Medicinsk radiofysik Röntgendiagnostik och
Tilläggsspecialiteter
Tilläggsspecialiteter Akutsjukvård Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2017-11-29 n/op/iv Klinik Norrtälje Sjukhus Ort Maja Ewert Varberg Ingrid erkestedt Lund Inspektörer Gradering Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna
Antalet läkare ökar. Läkarutvecklingen Antal Kvinnor Specialister Nya Läkare i År läkare % % med. stud. arbetsför ålder
Läkare 2016 Antalet läkare ökar I Finland fanns det 1.1.2016 sammanlagt 28 565 legitimerade läkare. Av dessa var 20 970 läkare i arbetsför ålder (under 65 år) och bosatta i Finland. I vårt land finns 262
ST-barometern och intern SPUR 2016
ST-barometern och intern SPUR 2016 Innehåll: Bakgrund.. 1 Metod... 1 Resultat, basdata och anställningsförhållande. 2 Verksamheten/Lokaler/medarbetarstab... 3 Utbildningsprogram och struktur:.. 4 Introduktion,
Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Rättspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen
1 Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen Akutklinik, Kungälvs Sjukhus Akutklinik, Område Medicin och akut, NU-sjukvården Akutklinik, Södra Älvsborgs Sjukhus Akutmedicinklinik, Område
EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Närhälsan Vårgårda vårdcentral Klinik Allmänmedicin Specialitet 2019-04-25 Datum Vårgårda Ort Erik Tyrberg och Magnus Tufvesson Inspektörer LÄKARNAS
Invärtesmedicinska specialiteter
Invärtesmedicinska specialiteter Internmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk
Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1
Bild- och funktionsmedicin Slutversion1 Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens
Psykiatriska specialiteter
Psykiatriska specialiteter Psykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6
Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Klinisk farmakologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Skånes universitetssjukhus Klinik Thoraxkirurgiska kliniken Specialitet 2018-11-28 Lund atum Ort Mattias Karlsson, överläkare thoraxkirurgi Umeå
Läkarna och EU/ EES Information om läkares möjligheter att arbeta inom EU/EES
Läkarna och EU/ EES Information om läkares möjligheter att arbeta inom EU/EES Sveriges läkarförbund 2010 Läkarna och EU/EES 1 Innehåll Läkarna och EU/EES 2 Den fria rörligheten 2 Yrkeskvalifikationsdirektivet
KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE
KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....
Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2005-12-31
Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2005-12-31 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter som Socialstyrelsen
Neonatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Neonatologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Delmål Innehåll delmål Tjänstgöringsenhet Intyg VC Intyg sidotjänst Kursintyg Annat intyg
Lathund för Socialstyrelsens intyg 2015:8 målbeskrivning Allmänmedicin, Region Uppsala Delmål Innehåll delmål Tjänstgöringsenhet Intyg VC Intyg sidotjänst Kursintyg Annat intyg A1 Medarbetarskap, VC (ev.
Rehabiliteringsmedicin
Rehabiliteringsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Reumatologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Bilaga 2 klinisk immunologi och transfusionsmedicin, synpunkter
Bilaga 2 klinisk immunologi och transfusionsmedicin, synpunkter Instruktion I detta dokument ges möjlighet att ge synpunkter på de förslag till kursämnen som finns i bilaga 1: Expertgruppens förslag på
Kirurgiska specialiteter
Kirurgiska specialiteter Kirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6
Bild- och Funktionsmedicin
Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens
ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015
ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015 Legitimation i Sverige före den 1 maj 2015, kan följa det gamla regelverket (SOSFS 2008:17) eller det
Ögonsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Ögonsjukdomar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
KlinikKurt Klinisk handledning
1 KlinikKurt Klinisk handledning En jämförelse mellan sjukhusets kliniker (T5-T10 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2012 Totalpoängen är medelvärdet (6 = max) av de tio frågorna rörande