KALLELSE Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum

Transkript

1 KALLELSE Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Datum: Tid: 10:00 - Plats: Skeppet Beslutande Bo Pettersson (S), ordförande Linda-Maria Hermansson (C), vice ordförande Sofia Westergren (M) Gunnar Pettersson (oberoende) Janette Olsson (S) Lisbeth Svensson (L) Olof Lundberg (S) Anneli Holmén (MP) Otto Ericsson (SD) Lena Hedlund (KD) Birgit Lövkvist (V) Ersättare Gunnar Lidén (M) Carin Oleryd (S) Göder Bergermo (L) Roger Andersson (S) Thomas Danielsson (C) Katja Nikula (S) Ann-Marie Andersson Farkas (MP) Håkan Larsson (SD) Agneta Pettersson Bell (oberoende) Övriga närvarande Kicki Nordberg, kommunchef Anette Oscarsson, sektorchef stödfunktioner Kristina Lindfors, sektorchef samhällsbyggnad Pia Alhäll, sektorchef utbildning Camilla Blomqvist, sektorchef socialtjänst Erica Bjärsved, ekonomichef Christer Larsson, personalchef Richard Brown, sekreterare Kommunkansliet onsdagen den 11 april 2018 Bo Pettersson (S) ordförande Richard Brown sekreterare 1 1

2 KALLELSE Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Val av justerare Fredagen den 27 april 2. Fastställande av föredragningslistan 3. Information Ung företagsamhet 4. Diarienummer 0006/18 Regional information (Max 3 min per punkt) GR förbundsstyrelse GR politiska styrgrupper SOLTAK AB styrelse Södra Bohusläns räddningstjänstförbunds styrelse Södra Bohusläns turisms styrelse Samordningsförbundet 5. Diarienummer 0266/17 Upphandlings och inköpspolicy samt plan för Stenungsunds kommun - Beredningsuppdrag tillfällig beredning 6. Diarienummer 0111/18 Riktlinjer gällande mutor och jäv 7. Diarienummer 0810/17 Ekonomisk uppföljning 2018 för Stenungsunds kommun Tjänsteskrivelsen skickas separat Föredragning Erica Bjärsved 8. Diarienummer 0716/16 Beredningsuppdrag - kulturpolitisk plan - beredningen vuxna och äldre 9. Diarienummer 0753/17 Beredningsuppdrag - Arvodesersättning för vigselförrättare i Stenungsunds kommun - demokratiberedningen 2 2

3 KALLELSE Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Diarienummer 0151/18 Gymnasieskola för asylsökande unga 11. Diarienummer 0125/17 Arrende för Stenungsunds Dragkampsklubb, del av Kyrkenorum 4: Diarienummer 0057/18 Rivning av Spekeröd Folkpark 13. Diarienummer 0845/17 Försäljning, Munkeröd 1: Diarienummer 0297/17 Finansiering av ombyggnation av sal för processteknik på Nösnäsgymnasiet 15. Diarienummer 0233/18 Feriearbeten sommaren Diarienummer 0252/18 Dataskyddsombud för kommunstyrelsen 17. Diarienummer 0445/16 Uppföljning av E-strategi för Stenungsunds kommun Lars Lidén 18. Diarienummer 0148/18 Utvecklingsbidrag till Universeum från stiftarna i Stiftelsen Korsvägen 3 3

4 KALLELSE Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Diarienummer 0774/17 Information från förskolechefer/rektorer till huvudmannen gällande anmälningar om kränkande behandling 20. Diarienummer 0873/17 Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion 21. Diarienummer 0188/18 Patientsäkerhets- och kvalitétssberättelse för sektor socialtjänst i Stenungsunds kommun Diarienummer 0200/18 Patientsäkerhetsberättelser för skolhälsovården och skolpsykologerna år 2017 Camilla Blomqvist 23. Diarienummer 0202/18 Remiss - Ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård 24. Diarienummer 0090/17 Beslut och åtgärder efter publicering av skyddade personuppgifter 25. Diarienummer 0205/18 Systematiskt kvalitetsarbete läsår 2017/2018 Föredragning Pia Alhäll 26. Diarienummer 0196/18 Arrende Tennisbanorna Toröd 1:3 4 4

5 KALLELSE Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Diarienummer 0243/18 Samverkansavtal för naturbruksutbildning i Västra Götaland Diarienummer 0097/18 Återrapportering Västerhavet åtgärdsprogram 29. Diarienummer 0009/18 Svar på fråga gällande valarbetarnas och rösträknarnas säkerhet 30. Diarienummer 0009/18 Social hållbarhet i kommunen - Hasselbacken utveckling 31. Diarienummer 0007/18 Skrivelser och protokoll 32. Diarienummer 0005/18 Redovisning av delegationsbeslut 5 5

6 5 Tjänsteskrivelse Dnr 0266/17 Andreas Söder Till kommunfullmäktige Upphandlings- och inköpspolicy samt plan för Stenungsunds kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta anta ny upphandlings- och inköpspolicy som ersätter Upphandlings- och inköpspolicy KF Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta anta ny plan för upphandling och inköp som ersätter Riktlinjer för upphandling och inköp KS Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att uppdraget för den tillfälliga beredningen för översyn av upphandlings- och inköpspolicy är slutfört samt att Annelie Holméns (MP) motion är besvarad. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 19 juni 134 att tillsätta en tillfällig beredning för att se över förvaltningens förslag till upphandlingspolicy till följd av en motion skriven av Annelie Holmén (MP) inkommen den 3 juni 2015 dnr 0423/15. Ärendet omfattar förslag till ny policy och plan gällande upphandling och inköp i Stenungsunds kommun. Beredningens förslag har tagit hänsyn till de nya reglerna för direktupphandlingar som infördes i juli 2014, förändringar i kommunallagen gällande uppföljning av privata utförare som infördes i januari 2015 och den nya upphandlingslagstiftningen som gäller från januari Även den nya nationella upphandlingsstrategin har beaktats. De största förändringarna i dokumenten, förutom ovan nämnda, är att policyn förenklats och förkortats samt att planen direkt knyter an och förtydligar policyn. Beskrivning av ärendet De största förändringarna i dokumenten är att policyn förenklats och förkortats samt att planen direkt knyter an och förtydligar policyn. I dokumenten finns inte längre någon direkt återgivning av lagtext. Förändringar i planen innebär att den praktiska hanteringen av hur inköp och upphandling ska gå till med checklistor och mallar kommer att finnas på intranätet och är inte återgivet i planen. Skillnaden mellan befintliga dokument och föreslagen policy och plan är att de nya dokumenten har en sammanhållen hantering gällande hållbar upphandling i motsats till tidigare dokument som lyfte fram miljö- och sociala krav som separata företeelser. I hållbar upphandling ingår att ta hänsyn till flera perspektiv såsom tillgänglighetskrav, hållbarhetskriterier där miljökrav innefattas, att beakta frågor om etisk handel och företags sociala ansvar samt möjliggöra för innovationer. Att lyfta fram främjandet av innovationer och alternativa lösningar är också nytt i policyn och planen. Det nya förslaget är en skärpning av hållbarhetsperspektivet. Det innebär att de hållbarhetskrav som ställs på de varor, tjänster och entreprenader som kommunen upphandlar också måste efterlevas av leverantörerna. För att säkerställa att det också blir fallet är det nödvändigt med uppföljning. Uppföljningen är central eftersom det annars finns risk att de kravs som ställts faktiskt inte uppfyllts och kommunen inte får den hållbarhetsnyttan man kan förvänta sig och faktiskt betalat för. 6

7 Ekonomiska konsekvenser Skarpare kravställning gällande hållbar utveckling kan vara kostnadsdrivande. Juridiska bedömningar Förändringar i Kommunallagen och upphandlingslagstiftningen har beaktats och formuleringen av dokumentet är sådan att gällande lag alltid ska gälla. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Upphandlings- och inköpspolicy i Stenungsunds kommun Plan för upphandling och inköp i Stenungsunds kommun Upphandlings- och inköpspolicy KF Riktlinjer för upphandling och inköp KS Beslutet skickas till Soltak AB STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Anette Oscarsson sektorchef Erica Bjärsved Ekonomichef 7

8 8

9 9

10 10

11 11

12 12

13 13

14 14

15 STENUNGSUNDS KOMMUN Upphandlings- och inköpspolicy Stenungsunds kommun Typ av dokument Dokumentägare Stöd och Service / Upphandling Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Översyn varje mandatperiod Beslutsdatum KF Framtagen av Tillfällig beredning Dnr 0762/11 Reviderad 15

16 Upphandlings- och inköpspolicy Syfte Syftet med Stenungsunds kommuns upphandlings- och inköpspolicy är att långsiktigt medverka till en marknadssituation som präglas av en väl fungerande konkurrens, se till att varor och tjänster köps med rätt kvalitet till lägsta kostnad, att miljöhänsyn och social hänsyn beaktas om upphandlingens art motiverar detta samt att säkerställa att inköp och upphandling i Stenungsunds kommun sker i enlighet med gällande författningar, andra myndigheters råd ex. Ekobrottsmyndigheten samt kommunens interna riktlinjer. Ett exempel på social hänsyn är att alla villkor vid upphandling i kommunens regi skall vara kollektivavtalsenliga. Omfattning Denna policy omfattar all upphandling och inköp av varor, tjänster, entreprenader och tjänstekoncessioner som sker i kommunens verksamhet. Policyn omfattar även de bolag och stiftelser där kommunen är förvaltare eller utser en majoritet av styrelsen. I de organisationer där kommunen inte utser en majoritet av styrelsen skall kommunen verka för att upphandlingsverksamheten sker i enlighet med de principer varpå denna policy vilar. Tillämpliga regler All upphandling och alla inköp skall göras i enlighet med gällande författningar samt med beaktande av EG-rättsliga grundprinciper och kommunstyrelsens samt de kommunala bolagens riktlinjer. Lagen (2007:1091,1092) om offentlig upphandling inom klassiska sektorn respektive försörjningssektorn är det övergripande regelverket för offentlig upphandling. Affärsmässighet Företrädare för kommunen och dess bolag skall i kontakt med leverantörer agera på ett affärsmässigt och etiskt korrekt sätt. Det innebär bland annat att kommunen i sina upphandlingar skall ställa relevanta krav, vara tydliga, behandla samtliga anbudsgivare lika samt göra inköp och upphandlingar kända på marknaden. Ansvar Kommunstyrelsen ansvarar för att fastställa riktlinjer för hur upphandling och inköp skall bedrivas i kommunens verksamheter. De kommunala bolagen ansvarar för att fastställa motsvarande riktlinjer för sin verksamhet. Riktlinjerna skall utformas med denna policy som grund. Kommunens verksamheter svarar för att följa de riktlinjer kommunstyrelsen fastställer utifrån denna policy. Kommunens verksamheter och bolag ansvarar för att personal som handlägger inköps- och upphandlingsärenden har adekvat kunskap gällande tillämpliga författningar, policy och riktlinjer. Kommunens verksamheter och bolag ansvarar för att inköp alltid sker via avrop från ramavtal i den mån sådana tecknats på det aktuella området. I den mån möjlighet till elektronisk handel finns svarar kommunens verksamheter för att denna alltid används. 2 16

17 Samordnad upphandling All upphandling skall om så bedöms vara effektivt samordnas. Det innebär att verksamheter och bolag ansvarar för att verka för att den ekonomiskt mest fördelaktiga lösningen för kommunen som helhet uppnås. Koncernnyttan skall alltid ges företräde. Revision och uppföljning Denna policy skall revideras vid behov dock minst en gång per mandatperiod. 3 17

18 Riktlinjer för upphandling och inköp Stenungsunds kommun Typ av dokument Dokumentägare Stöd och Service / Upphandling Beslutat av Kommunstyrelsen Giltighetstid Översyn varje mandatperiod Beslutsdatum KS Framtagen av Tillfällig beredning Dnr 0762/11 Reviderad 18

19 1 Syfte Ansvar Tillämpliga regler och lagstiftning Omfattning Affärsmässighet Social, etisk samt miljöhänsyn vid upphandling Social och etisk hänsyn Miljöhänsyn I vilka former skall inköpen ske? Allmänt Direktupphandling Kontanta inköp Ramavtal Specifika köp Tjänstekoncessioner Hur går en upphandling till? Allmänt Den enskilde beställarens ansvar Beställarutbildning Inköpssamverkan Köp från kommunala bolag Leasing Specialreglerade områden Köp av konst Köp av försäkringar Köp av IT-utrustning och telefonabonnemang Användning av underleverantörer Uppföljning av upphandling Försäljning av varor Vid misstanke om oegentligheter Revision av riktlinjer för upphandling och inköp

20 1 Syfte Syftet med Stenungsunds kommuns inköps- och upphandlingsreglemente är att med kommunens inköpspolicy som grund reglera hur anskaffning och försäljning av kommunens varor och tjänster praktiskt skall bedrivas. 2 Ansvar Ansvar för att reglerna i denna policy följs vid anskaffning av varor och tjänster ligger på respektive verksamhet i egenskap av beställare. Vid anlitande av konsulter i inköpsfrågor är det den beställande enhetens ansvar att tillse att konsulten är informerad om och förbinder sig att efterleva kommunens policy och riktlinjer för upphandling och inköp. 3 Tillämpliga regler och lagstiftning Vid varje upphandling skall tillämplig lagstiftning på upphandlingsområdet samt interna riktlinjer för upphandling och inköp beaktas. Det är också av stor vikt att övrig lagstiftning som reglerar det aktuella föremålet för upphandlingen beaktas. 4 Omfattning Dessa riktlinjer omfattar alla inköp och försäljningar av lös egendom och tjänster samt tjänstekoncessioner som sker inom Stenungsunds kommun. Den omfattar även leasing och hyresförhållanden. 5 Affärsmässighet Den som genomför inköp för Stenungsunds kommuns räkning, eller deltar i arbetet med att ta fram ett upphandlingsunderlag skall iakta en hög grad av etik. Inriktningen skall alltid vara att tillvarata och företräda kommunens intressen. Samma förhållningssätt skall gälla oavsett om arbetsuppgifterna utförs av kommunens egna medarbetare, eller av externt anlitade konsulter. Det är den beställande verksamhetens ansvar att tillse att konsulter som bistår kommunen i inköpsfrågor är informerade om och förbinder sig att efterleva kommunens riktlinjer i inköpsfrågor. Försäljare som vänder sig till kommunens verksamheter skall hänvisas till kommunens upphandlingsenhet. Ett mutbrott föreligger om en arbetstagare tar emot eller begär en muta eller otillbörlig förmån för sin tjänsteutövning. Det skall alltså finnas en avsikt, antingen uttryckt eller underförstådd att låta sig påverkas eller gynna någon vid sin tjänsteutövning. Det krävs inte att mottagaren anser sig ha blivit gynnad av gåvan eller förmånen utan det är 3 20

21 tillräckligt att mottagaren objektivt sett kan anses vara gynnad. Ett mutbrott kan ske före tiden för anställningen, under tiden eller efter. Om den anställdes närstående gynnas av mutan/förmånen anses den anställde indirekt ha gynnats på ett sådant sätt att en brottslig handling kan anses ha begåtts. Vidare information om lagstiftning och praxis avseende affärsmässigt uppträdande kan erhållas från upphandlingsenheten och finns även på Lotsen. 6 Social, etisk samt miljöhänsyn vid upphandling 6.1 Social och etisk hänsyn Enligt kommunens upphandlingspolicy skall social och etisk hänsyn tas i den mån upphandlingens art möjliggör detta. Vid bedömningen av huruvida detta bör ske, och i så fall i vilken utsträckning, bör hänsyn tas till branschförhållanden, antal möjliga leverantörer, kostnadskonsekvenser etc. När sociala krav utformas är det viktigt att EG-rättsliga principer upprätthålls samt att affärsmässighet och konkurrens upprätthålls. Sociala hänsyn vid upphandling kan t ex ske genom krav på anställningsvillkor, krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning samt även viss standard på arbetsmiljön och möjliggörande av praktikplatser. Dessutom kan sammansättningen av personalen rymmas i sociala hänsyn exempelvis viss andel funktionsnedsatta, långtidsarbetslösa eller att anbudsgivaren vid utförandet av arbetet aktivt gör något för att främja jämlikhet eller mångfald. Enligt kommunens inköps- och upphandlingspolicy anges att villkor som ställs vid upphandlingar i Stenungsunds kommuns regi alltid skall vara kollektivavtalsenliga. Vid framtagande av sociala krav vid all upphandling skall alltid en avstämning ske med upphandlingsenheten. 6.2 Miljöhänsyn Enligt kommunens inköps- och upphandlingspolicy bör miljöhänsyn tas vid upphandling om upphandlingens art möjliggör detta. Detta framgår också av LOU 1 kap 9 där en upphandlande myndighet åläggs att överväga om miljöhänsyn skall tas vid varje upphandling som genomförs. Liksom vid uppställande av sociala krav enligt ovan gäller vid miljöhänsyn att hänsyn tas till branschförhållanden, antal möjliga leverantörer, kostnadskonsekvenser etc. När miljökrav utformas är det viktigt att EG-rättsliga principer upprätthålls samt att affärsmässighet och konkurrens upprätthålls. 4 21

22 7 I vilka former skall inköpen ske? 7.1 Allmänt När det gäller hur inköp kan ske i enlighet med LOU finns det ett antal olika former beroende på vad som upphandlas och till vilket värde upphandlingen sker. 7.2 Direktupphandling Direktupphandling är upphandling utan krav på anbudsförfarande enligt upphandlingslagstiftningen. Direktupphandling kan endast ske om värdet av det som skall upphandlas är lågt eller om det finns synnerliga skäl. Synnerliga skäl kan vara hög grad av brådska som orsakats av omständigheter som inte kunnat förutses och inte heller beror på den upphandlande myndigheten. Det är således inte ett synnerligt skäl om brådskan uppkommit till följd av bristande planering. Inom kommunen anses lågt belopp vara ett belopp som understiger 25 tkr. Vid enskilda köp som överstiger 25 tkr skall avstämning alltid ske med upphandlingsenheten. I de fall det rör sig om återkommande köp oavsett slag så skall kontakt tas med upphandlingsenheten för att stämma av huruvida ett ramavtal för den aktuella varan eller tjänsten bör eftersträvas. Detta gör att verksamheten alltid skall informera upphandlingsenheten i de fall de samlade direktupphandlingarna under ett år av en vara eller tjänst överstiger 75 tkr. När en direktupphandling sker skall oavsett belopp de grundläggande principerna i LOU beaktas, dvs även när det rör sig om köp under 25 tkr. Detta innebär att inköpen alltid skall ske på ett affärsmässigt utan att ovidkommande hänsyn tas. Vidare bör alltid en konkurrensutsättning i någon form ske t.ex. kan det röra sig om att pris skall jämföras mellan minst tre leverantörer. Det offertförfarande som föregått valet av leverantör skall dokumenteras i Gasell i anslutning till att fakturan erhålls och kontrolleras. Detta för att attestanten skall kunna kontrollera att upphandlingen föregåtts av en adekvat konkurrensutsättning. Vid direktupphandling skall dessutom alltid en kontroll ske av nya leverantörer för att tillse att leverantören har F-skattsedel, har betalat sina skatter och avgifter och inte är i konkurs. All direktupphandling under 25 tkr skall dokumenteras och dokumentationen skall lämnas till upphandlingschef för information. 7.3 Kontanta inköp Vid direktupphandling skall beställaren tillse att leverantören fakturerar kommunen. Att beställaren betalar kontant och sedan ersätts av kommunen får endast förekomma om synnerliga skäl för detta föreligger. I de fall så sker skall attesterande chef till 5 22

23 utanordningsblanketten foga en kommentar till varför synnerliga skäl bedömts föreligga i det enskilda fallet. Det är förknippat med stora administrativa kostnader för kommunen att handlägga manuella utanordningar och dessutom minskar kommunens kontroll över vilka leverantörer som används varför detta som princip inte får förekomma. Inköp mot kontant betalning får endast förekomma om synnerliga skäl föreligger. Direktupphandlingar i enlighet med dessa riktlinjer och som understiger 25 tkr kan göras av verksamheten på egen hand, detta skall dock ske i de undantagsfall, huvudregeln är att avrop skall ske från ramavtal i första hand. Återkommande direktupphandlingar av varor eller tjänster av samma slag skall kommuniceras till upphandlingsenheten i de fall det samlade värdet på årsbasis överstiger 75 tkr. 7.4 Ramavtal Ett ramavtal är ett avtal som ingås mellan en upphandlande myndighet/enhet och en eller flera leverantörer i syfte att fastställa villkoren för senare tilldelning av kontrakt under en given tidsperiod (2 kap. 15 i lagen om offentlig upphandling). Om kommunen har ramavtal med flera leverantörer avseende samma produkt eller tjänst skall leverantörerna erbjudas kontraktet i enlighet med den rangordning som skedde i samband med den aktuella upphandlingen. Har kommunen ett ramavtal med en leverantör skall detta avtal alltid användas. I enskilda fall kan den aktuella varan eller tjänsten hittas till ett lägre pris hos en icke avtalad leverantör. Liksom ovan konstaterats gäller dock att kommunens inköpsverksamhet skall sträva efter bästa möjliga totalekonomi för kommunen som helhet även om detta i det enskilda fallet kan medföra en viss fördyring. Det är dessutom så att i och med att kommunen tecknat ett ramavtal med en leverantör, har denna leverantör i konkurrens med den resterande marknaden visat sig dels kunna uppfylla de krav vi ställer på samtliga de varor kommunen efterfrågat och dels har villkoren för den affärsmässiga relationen fastställts. Detta gör att kommunen inte kan välja att avropa vissa av de upphandlade produkterna men i andra fall då en konkurrent i ett enskilt fall kan erbjuda ett lägre pris kan bortse från ramavtalet. Vidare förbättras kommunens möjlighet att få till stånd fördelaktiga avtal om vi mot marknaden kan visa upp en god avtalstrohet. Med anledning av detta är beställare inom Stenungsunds Kommun skyldiga att i den mån ett ramavtal finns avropa från detta vid anskaffning av varor och tjänster. Eventuella avsteg från detta kan vid synnerliga skäl beviljas av kommunens upphandlingschef. 6 23

24 I de fall ramavtal saknas och det rör sig om en vara eller tjänst som köps vid upprepade tillfällen skall som regel ett ramavtal försöka upprättas med en eller flera leverantörer av den aktuella varan eller tjänsten. Om denna situation uppstår skall därför kontakt alltid tas med upphandlingsenheten. För att undersöka huruvida kommunen har ramavtal avseende en viss vara eller tjänst skall alltid före ett inköp en kontroll ske med hjälp av upphandlingsenhetens elektroniska avtalskatalog på Lotsen. 7.5 Specifika köp Då inget ramavtal finns och en direktupphandling inte är lämplig pga inköpets storlek eller av andra skäl kan en upphandling avseende ett specifikt köp göras. Detta innebär att verksamheten tillsammans med upphandlingsenheten gör en analys av verksamhetens behov och sedan handlas den aktuella varan eller tjänsten upp i enlighet med det förfarande som är tillämpligt i det enskilda fallet enligt LOU. 7.6 Tjänstekoncessioner Med tjänstekoncession avses ett kontrakt av samma slag som ett tjänstekontrakt som innebär att ersättningen för tjänsterna helt eller delvis utgörs av rätt att utnyttja tjänsten. Detta kan t ex röra sig om att ensamrätt att driva ett kafé i någon av kommunens lokaler. Tjänstekoncessioner omfattas inte av samma regler som övriga upphandlingar i LOU men dock skall vid tecknande av tjänstekoncessioner hänsyn tas till de grundläggande principerna varpå LOU vilar och som anges i LOU 1 kap 9. Tecknande av tjänstekoncessionsavtal skall alltid göras gemensamt med upphandlingsenheten. 8 Hur går en upphandling till? 8.1 Allmänt Varje upphandling är att betrakta som ett projekt och alla kommunens intressenter i upphandlingen blir då en form av projektgrupp. I projektet är det den aktuella verksamheten som har de bästa fackkunskaperna och därmed är bäst lämpad att i detalj analysera vilket behov man har och utifrån detta ta fram en kravspecifikation. Tillsammans med upphandlingsenheten enas man sedan om vilka krav som är lämpliga avseende föremålet för upphandlingen samt på vilket sätt man lämpligast utvärderar olika anbud mot varandra. Framtagandet av underlag för upphandlingen i övrigt ansvarar upphandlingsenheten för. 7 24

25 En upphandling är en komplicerad process med många aktörer och intressenter inblandade. Upphandlingen bör således startas i god tid. Det är lämpligt att kontakt tas med upphandlingsenheten minst sex månader innan avrop från ett avtal bedöms vara nödvändigt. Verksamheten har ansvar för att ta fram en lämplig kravspecifikation avseende aktuell vara eller tjänst, detta dock med stöd av upphandlingsenheten. Upphandlingsenheten hanterar upphandlingsförförfarandet. Utvärderingen av inkomna anbud sker dock gemensamt mellan verksamheten och upphandlingsenheten. 8.2 Den enskilde beställarens ansvar Att vara beställare innebär en rätt att för Stenungsunds Kommuns räkning ingå bindande avtal. Det är här viktigt att poängtera att beslutsattesten när fakturan kommit inte har någon extern rättsverkan. I den stund en leverantör i god tro sluter ett avtal med en av kommunens företrädare så binds kommunen vid avtalet oavsett om reglerna i denna policy har efterlevts eller ej. Det är därför av mycket stor vikt att beställaren tagit del av och tillämpar de förhållningsregler som anges i kommunens inköspolicy och i dessa riktlinjer. Det är upp till respektive verksamhet att tillse att de anställda som ges rätt att beställa har erforderlig kompetens för att fullgöra sitt uppdrag. Målet är att endast anställda som genomgått kommunens beställarutbildning skall utföra beställningar. För mer information om kommunens beställarutbildning se nedan. När ett köp gjorts för kommunens räkning skall alltid den personliga mottagarkoden uppges. Att beställa med hjälp en annan persons mottagarkod är inte tillåtet. Detta då de systemkontroller som används riskerar att bli verkningslösa. Det är den person som gjort beställningen som ansvarar för att utföra erforderliga kontroller vid leverans och för att kontrollattestera fakturan. Kontroller som skall utföras innan kontrollmarkering sker är att varan eller tjänsten har levererats i enlighet med order samt att beställningen skett i enlighet med detta reglemente samt övriga interna riktlinjer. Beslutsattest utförs av ansvarig chef. Att beslutsattestera en faktura innebär att kontroll sker av att ekonomiskt utrymme finns samt att personen som utfört beställningen är behörig att göra detta. Vid alla direktupphandlingar skall en kontroll av leverantören ske. Det fordras således inte då avrop sker från ett ramavtal. Det är den enskilde beställarens ansvar att tillse att denna kontroll blir utförd. Vid behov kan kontakt tas med upphandlingsenheten eller respektive verksamhets ekonom för att utföra denna kontroll. Att denna kontroll alltid skall ske vid direktupphandling beror på att Stenungsunds kommun inte gör affärer med aktörer som inte sköter sina åtaganden vad gäller skatter och avgifter etc. Vad gäller de leverantörer som 8 25

26 kommunen har ramavtal med svarar upphandlingsenheten för att dessa kontroller utförs regelbundet. 9 Beställarutbildning För att beställare i kommunens verksamheter skall ha den kunskap som erfordras för att kunna uppfylla kraven i dessa riktlinjer samt kommunens inköpspolicy är det viktigt att samtliga beställare genomgår beställarutbildning i upphandlingsenhetens regi. Det är respektive verksamhets ansvar att tillse att de anställda som beställer för kommunens räkning har de kunskaper som fordras. Beställarutbildningen ger grundläggande kunskaper i Lagen om offentlig upphandling samt kommunens interna riktlinjer. Utbildningen ger också beställaren kunskaper i att söka information kring ramavtal och hantering av mindre direktupphandlingar. Utbildningen syftar också till att beställaren eftergenomgången utbildning skall kunna beställa varor och tjänster genom att använda kommunens system för elektronisk handel. Målet är att alla som beställer för Stenungsunds kommun räkning skall ha genomgått en beställarutbildning. 10 Inköpssamverkan I de fall där så bedöms vara fördelaktigt för kommunen skall samverkan med andra upphandlande myndigheter sökas. 11 Köp från kommunala bolag När det gäller kommunens köp av varor och tjänster från kommunala bolag så kan dessa under vissa förutsättningar ske utan att reglerna i LOU skall tillämpas (2 kap 10 a ). Detta innebär att kommunen kan köpa varor och tjänster från kommunala bolag förutsatt att kontrollkriteriet dvs. att kommunen utövar en kontroll över det kommunala bolaget som motsvarar den kontroll kommunen utövar över sina verksamheter i övrigt. Vidare måste det sk verksamhetskriteriet vara uppfyllt vilket innebär att det kommunala dotterbolaget endast i mycket marginell omfattning får sälja sina varor och tjänster till den öppna marknaden. Att notera när det gäller inköp från Stenungsundshem AB är att upplåtelse av fast egendom är undantaget upphandlingskrav enligt LOU på andra grunder. Vid köp av andra varor eller tjänster än lokalupplåtelse gäller dock reglerna enligt ovan vilket innebär att andra köp än hyra av fast egendom från kommunala bolag i praktiken inte är möjligt. 9 26

27 12 Leasing Utgångspunkten är att all utrustning som används i våra kommunala verksamheter skall köpas och ägas av kommunen. Generellt sett är leasing av lös egendom alltid en sämre affär då kommunens kostnader för upplåning är lägre än de som vanligtvis kan erbjudas genom en finansieringslösning från en leverantör. Det kan dock förekomma tillfällen då en leasinglösning är ett mer fördelaktigt alternativ för kommunen. Detta skall dock om det är aktuellt beslutas av upphandlingschef. 13 Specialreglerade områden 13.1 Köp av konst Enligt LOU 4 kap 5 behöver inte en upphandlande myndighet genomföra en upphandling i vanlig mening på alla områden. Ett av de områden som är undantagna är inköp som grundar sig på konstnärliga skäl. Undantaget får dock inte tolkas så att bara för att fråga är om en konstnärlig tjänst så är undantaget tillämpligt. Det måste för att undantaget skall vara tillämpligt vara fråga om en tjänst som av konstnärliga skäl endast en leverantör kan leverera. Det skall vidare av dokumentationen kring beställningen framgå varför just denna leverantör är den enda som kan utföra uppdraget. Dokumentation kring dessa överväganden skall fogas till leverantörsfakturan. Undantaget skall enligt praxis tillämpas restriktivt. Vid inköp av konst till ett värde överstigande 50 tkr skall detta ske i samråd med upphandlingsenheten Köp av försäkringar Alla försäkringar tecknas centralt. Vid behov skall kontakt alltid tas med ansvarig försäkringshandläggare Köp av IT-utrustning och telefonabonnemang Alla beställningar av IT-utrustning skall ske genom kommunens IT-avdelning. Detta gäller även telefonabonnemang som inte får tecknas av verksamheten på egen hand. 14 Användning av underleverantörer I de fall avtal sluts med en leverantör skall alltid avtalas att kommunen äger rätt att i förekommande fall godkänna eventuella underleverantörer. I de fall kommunen godkänner att en leverantör i sin tur anlitar en underleverantör skall alltid den ursprungliga leverantören svara för att erforderliga kontroller görs av underleverantören

28 15 Uppföljning av upphandling En effektiv uppföljning av genomförda upphandlingar och av kommunkoncernens samlade inköp är en förutsättning för att kontinuerligt utveckla inköps- och upphandlingsverksamheten. Kommunens verksamheter och bolag skall aktivt medverka till utvärdering av genomförda upphandlingar samt att relevant statistik kan sammanställas. 16 Försäljning av varor När lös egendom som kommunen äger skall säljas skall, liksom vid inköp, kommunens affärer präglas av ovan nämnda affärsmässiga beteende. Detta innebär att all försäljning skall ske på den öppna marknaden och på affärsmässiga villkor. Det är således inte tillåtet att avyttra kommunens egendom till anställda eller liknande. Verksamhetschef äger rätt att besluta om försäljning av lös egendom upp till ett belopp på kr. Därutöver fattas beslut om avyttring av upphandlingschef. När det gäller utrangering/skrotning av kommunens egendom skall detta dokumenteras och anmälas till verksamhetsekonom. Anmälan till verksamhetsekonomen skall vara attesterad av behörig chef. Dokumentation rörande hur varan värderats innan försäljningen skall ske. Vid försäljning av lös egendom under 2 tkr dokumenteras vem som värderat objektet och på vilka grunder värderingen skett. Dokumentationen överlämnas till upphandlingschef för information. Verksamhetschef kan besluta om försäljning av lös egendom upp till 2 tkr. Vid belopp högre än 2 tkr skall upphandlingschef besluta. All skrotning och utrangering skall anmälas till verksamhetsekonom, anmälan skall vara attesterad av behörig chef. 17 Vid misstanke om oegentligheter Vid misstanke om oegentligheter i samband med inköp eller försäljning av kommunal egendom skall detta alltid anmälas till närmsta chef eller om så bedöms vara en bättre lösning går det också bra att anmäla detta till upphandlingschef

29 18 Revision av riktlinjer för upphandling och inköp Detta dokument skall av kommunstyrelsen revideras vid behov, dock minst en gång varje mandatperiod

30 Utdrag ur PROTOKOLL Personal- och ekonomiutskottet Sammanträdesdatum Diarienummer 0111/18 Riktlinjer gällande mutor och jäv Personal och ekonomiutskottets beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta riktlinjer mot mutor och jäv. Sammanfattning av ärendet Riktlinjerna mot mutor och jäv syftar till att motverka mutor och andra former av korruption bland kommunens förtroendevalda och anställda. Riktlinjerna antas i syfte att åstadkomma ett gemensamt förhållningssätt avseende hanteringen av gåvor, förmåner och jäv. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Stenungsunds kommuns riktlinjer mot mutor och jäv Vidare Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Vid protokollet Sophie Nygren Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Lena Hedlund (KD) 30

31 Tjänsteskrivelse Dnr 0111/18 Rickard Sandin Cecilia Vilén Till Kommunfullmäktige Antagande av riktlinjer mot mutor och jäv Förslag till beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta riktlinjer mot mutor och jäv. Sammanfattning av ärendet Riktlinjerna mot mutor och jäv syftar till att motverka mutor och andra former av korruption bland kommunens förtroendevalda och anställda. Riktlinjerna antas i syfte att åstadkomma ett gemensamt förhållningssätt avseende hanteringen av gåvor, förmåner och jäv. Beskrivning av ärendet Förtroendevalda och anställda i Stenungsunds kommun eller i de kommunala bolagen arbetar på medborgarnas uppdrag och i deras intresse. Demokrati, rättssäkerhet och effektivitet är grundläggande värden för all offentlig verksamhet. Medborgarnas förtroende för kommunen fordrar att förtroendevalda och anställda inte låter sig påverkas av ovidkommande hänsyn eller intressen i arbetet. Förtroendevalda och anställda i Stenungsunds kommun har därför ett särskilt ansvar för att bekämpa mutor och andra former av korruption samt upprätthålla regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet. Kommunfullmäktige föreslås anta riktlinjer mot mutor och jäv i syfte att förebygga korruption och mutor bland kommunens förtroendevalda och anställda. Riktlinjerna redovisar den huvudsakliga lagstiftningen för mutbrott och jäv, begrepp och bedömningsgrunder. Avsikten är att vägleda kommunens förtroendevalda och anställda till ett gemensamt förhållningssätt avseende hantering av gåvor och förmåner samt jäv. Det är inte möjligt att göra en generell uppräkning av vad som är otillåtna och tillåtna gåvor/förmåner eftersom varje situation ska bedömas var för sig. Avsnittet om mutor innehåller dock exempel på situationer där det finns risk för otillbörlig påverkan och anvisningar om vilka åtgärder som förtroendevalda och anställda ska vidta vid misstanke om muta. Exemplen syftar till att öka medvetenheten och ge förtroendevalda och anställda förutsättningar att agera lagenligt när gåvor eller andra förmåner erbjuds. Riktlinjerna mot mutor och jäv omfattar samtliga förtroendevalda och anställda i Stenungsunds kommun och bolag där Stenungsunds kommun utser majoriteten av styrelsen. Efterlevnaden av riktlinjerna är viktig för att medborgarnas förtroende för kommunen inte ska skadas. Kommunen och dess bolag ansvarar för att informera och tillgängliggöra riktlinjerna för att säkerställa att förtroendevalda och anställda tar del av dessa. Beslutets konsekvenser för barn Beslutet innebär inga särskilda konsekvenser för barn. 31

32 Ekonomiska konsekvenser och finansiering Ett antagande av riktlinjerna medför inga kostnader för kommunen. Riktlinjerna utgör ett förebyggande dokument som förväntas bidra till att motverka korruption och förseningar i ärendeprocesser som kan orsakas av jäv. Verksamhetsmässiga konsekvenser Kommunen saknar riktlinjer för mutor och jäv. Riktlinjerna bedöms ge förtroendevalda och anställda ramar för hur de ska agera vid jäv samt då de erbjuds gåvor eller andra förmåner i tjänsten. Juridiska bedömningar Riktlinjerna har tagits fram utifrån gällande lagstiftning om mutbrott och jäv. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Stenungsunds kommuns riktlinjer mot mutor och jäv STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor Stödfunktioner Anette Oscarsson Sektorchef Christer Larsson Personalchef Beslutet skickas till Stenungsundshem AB Stenungsunds Energi och Miljö AB 32

33 Stenungsunds kommuns riktlinjer mot mutor och jäv Typ av dokument Beslutat av Beslutsdatum Diarienummer Dokumentägare Giltighetstid Framtagen av Reviderad 33

34 1. Bakgrund Den offentliga förvaltningen arbetar på medborgarnas uppdrag och ska iaktta saklighet och opartiskhet i enlighet med de krav som uppställs i regeringsformen. Förtroendevalda och anställda i Stenungsunds kommun har därför ett särskilt ansvar mot medborgarna att bekämpa mutor och andra former av korruption samt att upprätthålla kraven på saklighet och opartiskhet. Inom kommunen handlägger vi ärenden och sköter uppgifter som ofta har stor betydelse för enskilda människor eller företag. Om kommunens verksamhet inte sköts på ett sakligt och opartiskt sätt kommer allmänhetens förtroende för kommunen att rubbas. Det är därför av stor vikt att anställda och förtroendevalda inom Stenungsunds kommun handlar på ett sådant sätt att vi inte kan misstänkas för att påverkas av ovidkommande hänsyn eller intressen i vårt arbete. Var och en av oss ansvarar för att känna till och följa de lagbestämmelser som gäller mutbrott och jäv. Dessa riktlinjer syftar till att förhindra och förebygga korruption och mutor bland Stenungsunds kommuns förtroendevalda och anställda. Avsikten är att vägleda kommunens förtroendevalda och anställda till ett gemensamt förhållningssätt gällande hantering av gåvor, förmåner samt jäv. 2. Riktlinjernas omfattning Riktlinjerna omfattar alla förtroendevalda och anställda inom Stenungsunds kommun, samt bolag och stiftelser där Stenungsunds kommun är ägare eller förvaltare och därmed utser majoriteten av styrelsens ledamöter. Riktlinjerna om mutor tar i första hand sikte på det som ska gälla när anställda eller förtroendevalda har rollen som mottagare av en förmån. Riktlinjerna ska dock även tillämpas inom kommunen när det gäller givande av förmån. Detta innebär att det som inte får tas emot, heller inte får utges eller utlovas. Riktlinjerna om mutor gäller inte för personalsociala åtgärder inom en verksamhet (så som gratifikation till anställda), men gäller fullt ut för gåvor och förmåner mellan olika juridiska personer inom kommunens organisation. Alla förtroendevalda och anställda inom Stenungsunds kommun ska ta del av dessa riktlinjer. Det ska lämpligen ske vid uppdragets- eller anställningens inledande och på arbetsplatsträffar. Stenungsunds kommun och dess bolag ansvarar för att informera och tillgängliggöra riktlinjerna för anställda och förtroendevalda, samt verka för att de efterlevs. 3. Muta 3.1 Lagstiftning Tagande och givande av muta ryms inom begreppet korruption. Korruption innebär att utnyttja en offentligrättslig ställning för att uppnå otillbörlig vinning för sig själv eller andra. Inom den offentliga sektorn kan korruption bland annat leda till felaktiga myndighetsbeslut, 2 34

35 oriktig tjänsteutövning, rättsförluster för enskilda, misstro mot det allmänna och snedvridning av konkurrensen vid upphandlingar. Bestämmelserna om givande och tagande av muta finns i 10 kap 5 a-e brottsbalken. Tagande av muta Du som anställd eller förtroendevald kan straffas för tagande av muta om du för egen eller för annans räkning tar emot, begär eller godtar ett löfte om en otillbörlig förmån. Förmånen ska ha ett samband med din anställning eller ditt uppdrag för att vara otillbörlig. Mutbrott är straffbart med böter eller fängelse i högst två år. Är brottet grovt är påföljden fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Givande av muta Brottet givande av muta innebär att en fysisk person lämnar, utlovar eller erbjuder en otillbörlig förmån till en anställd eller förtroendevald för dennes tjänsteutövning. Mutbrott föreligger även om den otillbörliga förmånen lämnas till en närstående av den anställde/förtroendevalde. Givande av muta är straffbart med böter eller fängelse i högst två år. Är brottet grovt är påföljden fängelse, lägst sex månader och högst sex år. 3.2 Vad är otillbörlig förmån? I lagtexten anges att en förutsättning för straffansvar är att belöningen, förmånen eller gåvan ska vara otillbörlig. Någon definition av begreppet otillbörlig finns dock inte, då det ansetts vara omöjligt att hitta en definition som täcker alla de skiftande omständigheter där fråga om muta kan aktualiseras. En bedömning måste därför ske i varje enskilt fall. Särskilt höga krav ställs på anställda i den offentliga sektorn. En belöning kan vara otillbörlig även om den inte ges för att få mottagaren att handla på ett visst sätt. Det finns ingen värdegräns som anger när en gåva eller tjänst anses vara otillbörlig. Värdet på gåvan är inte avgörande, utan det är situationen, syftet, när och hur den ges m.m. som påverkar bedömningen. Detta innebär även att förmåner av små värden kan vara otillbörliga. Observera att förtroendevalda och anställda som arbetar med myndighetsutövning, upphandling etc. verkar inom verksamheter som är extra integritetskänsliga och att dessa personer förutsätts agera därefter. 3 35

36 Den som är offentliganställd bör betrakta varje förmån som otillbörlig om den kan misstänkas påverka tjänsteutövningen. Ett sätt att undvika gränsdragningsproblematik är att helt undvika att ta emot gåvor och förmåner. Då detta ändå blir aktuellt kan följande användas som vägledning: Exempel på otillbörliga förmåner Alla typer av penninggåvor t.ex. kontanter, presentkort, värdepapper och liknande. Helt eller delvis betalda nöjes- eller semesterresor. Biljetter till sportevenemang, teaterföreställningar, konserter eller liknande som inte riktar sig till samtliga anställda eller förtroendevalda. Lån av fritidshus, båtar, fordon och liknande för privat bruk. Bonuserbjudanden t.ex. vid flygresor, varuinköp och hotellvistelser som inte riktar sig till samtliga anställda eller förtroendevalda. Borgensåtaganden eller skuldtäckning. Tjänster i form av bilreparationer, fastighetsreparationer och liknande till låg eller ingen kostnad. Penninglån med särskilt gynnsamma villkor eller efterskänkande av fordran, ränta, amortering, köpeskilling osv. 3.3 Förmåner som kan vara godtagbara Förmåner som inte är avsedda att påverka en persons handlande och som inte rimligen kan misstänkas påverka detta är som regel tillåtna. Exempel på godtagbara förmåner Enstaka måltider av enklare karaktär som har en direkt koppling till arbetet, s.k. arbetsmåltider. Presentartiklar av mindre värde, även om sådana inte får lämnas alltför ofta från samma håll. 4 36

37 3.4 Exempel på situationer där risk för otillbörlig påverkan finns Kontanter Förmåner i form av kontanter får aldrig tas emot, även om det skulle röra sig om små belopp. Måltider Du bör tacka nej till att bli bjuden på alla typer av måltider av en utomstående, om inte måltiden har ett naturligt samband med uppdraget. Måltider i samband med uppdraget kan vara en normal arbetslunch, dvs. dagens lunch eller liknande. Det är inte tillåtet att låta sig bjudas på måltider i samband med upphandling av vara eller tjänst, oavsett vilken roll du har i upphandlingsprocessen. Studieresor, kurser och konferenser Studieresor, kurser och konferenser bör betalas av arbetsgivaren. Enligt förarbetena till lagstiftningen kan det mera sällan anses tillbörligt att en anställd i offentlig sektor bjuds på en studieresa som omfattar mer än en dag. För att vara tillbörlig måste en sådan resa vara seriöst upplagt och ovidkommande nöjesarrangemang får inte förekomma. Inbjudan ska vara riktad till arbetsgivaren och att denne har rätt att välja ut de personer som deltar. Gåvor, ersättningar eller andra förmåner från vårdtagare eller anhöriga till vårdtagare Personal inom kommunens omsorgsverksamhet bör under inga förhållanden ta emot penninggåvor. Gåvor med realiserbart ekonomiskt värde t ex smycken, prydnadsföremål, konstverk och liknande är inte heller tillåtet att ta emot om inte värdet är ringa. Om en enskild eller anhörig vill visa uppskattning genom att överlämna något utan egentligt ekonomiskt värde, t ex blommor eller choklad, kan detta accepteras. Om en arbetstagare inom äldreomsorgen eller hälso- och sjukvården får vetskap om att någon brukare eller patient avser att testamentera egendom till arbetstagaren, ska vederbörande klargöra för testator att han/hon inte kan ta emot någon gåva eller förmån överhuvudtaget. Äldreomsorgens personal ska inte heller delta vid upprättande eller bevittnande av testamenten, fullmakter eller liknande handlingar. Tjänster En muta kan även bestå i sidoleveranser av varor och tjänster från huvudmannens leverantör eller att få en tjänst utförd, t ex reparation av bil eller hus. Rabatter och lån Anställda och förtroendevalda i Stenungsunds kommun får inte ta emot rabatter, följderbjudanden eller lån som kan kopplas till den anställdes tjänsteutövning eller den förtroendevaldas uppdrag. Bonuserbjudanden Det kan förekomma att anställda eller förtroendevalda i kommunen får erbjudanden i tjänsten om att fritt eller till subventionerat pris delta i olika evenemang på fritiden. Det kan vara fråga om att resa, att låna en bil/sportstuga/segelbåt eller om aktiviteter som t e x 5 37

38 golftävlingar. Du bör alltid tacka nej till sådana erbjudanden. Bonuserbjudanden i form av bonuspoäng i samband med exempelvis flygresor, hotellövernattningar etc. ska alltid tillfalla arbetsgivaren, annars bör du tacka nej till ett sådant erbjudande. Personlig vänskap Grundläggande för Stenungsunds kommuns tjänsteutövning är att den ska vara saklig och objektiv. Tjänsteutövningen ska därför inte påverkas av släktskap, vänskap eller andra privata relationer. Försiktighet ska iakttas när det gäller att ta emot förmåner från vänner, eftersom en förmån ytterligare kan förstärka den jävsbetonade situation som redan föreligger. 3.5 Åtgärder vid misstanke om muta Restriktivitet ska iakttas när du blir erbjuden gåvor, tjänster eller andra förmåner. Det grundläggande förhållningssättet för kommunens förtroendevalda och anställda ska vara att inte ta emot gåvor eller andra förmåner i sin tjänsteutövning. Om du blir erbjuden en gåva, tjänst eller annan förmån tacka nej och hänvisa till kommunens riktlinjer om du inte är helt säker på att gåvan/förmånen ligger inom lagens gränser. Att det skulle uppfattas som oartigt får inte påverka din bedömning. Du behöver aldrig ångra en gåva eller förmån som du avstått ifrån. Om förmånen skickats till dig ska den utan dröjsmål lämnas eller sändas tillbaka. Om det av någon anledning är omöjligt att lämna tillbaka förmånen ska den utan dröjsmål överlämnas till närmaste chef, som i sin tur får överlämna förmånen till arbetsgivaren. Om du misstänker att du blivit erbjuden en muta ska du kontakta din närmaste chef. Om du är förtroendevald bör du kontakta fullmäktiges ordförande eller ordförande i den politiska gruppering du har uppdrag. Dessa personer ska därefter i samråd med kommunchef och kommunjurist avgöra om polismyndigheten ska kontaktas. Du som ser eller uppfattar något inom organisationen som kan uppfattas som en muta uppmanas att informera om detta. Informationen kan lämnas till kommunchef, personalchef eller kommunjurist. Om kommunen får kännedom om att en anställd eller en förtroendevald tagit emot, begärt eller accepterat ett löfte om en muta i tjänsten eller uppdraget ska detta polisanmälas av närmaste chef. Om en belöning, gåva eller förmån bedöms som otillbörlig kan även arbetsrättsliga åtgärder komma att vidtas. 4. Jäv Allmänhetens tilltro till myndigheternas opartiskhet förutsätter att det finns rättsregler som garanterar att ärenden handläggs opartiskt och sakligt. Lagbestämmelserna om jäv syftar till att garantera att handläggningen av ärenden inte påverkas av olika intressekonflikter hos förtroendevalda och anställda. Med jäv menas tvivel om opartiskhet. 6 38

39 Grundläggande för Stenungsunds kommuns tjänsteutövning är att den ska vara saklig och objektiv. Tjänsteutövning ska därför inte påverkas av släktskap, vänskap eller andra privata relationer. Det finns en skyldighet enligt lag att självmant anmäla jäv. Om en förtroendevald eller anställd känner till någon omständighet som kan antas utgöra jäv ska denne anmäla detta. En sådan anmälan ska göras omedelbart. Det kan ibland förekomma situationer som är svåra att bedöma ur jävssynpunkt. I sådana fall bör man iaktta försiktighet och som förtroendevald eller anställd avstå från att delta i hantering av ärendet. Om någon utpekas som jävig och denne inte anser sig vara jävig måste fullmäktige/nämnden omgående avgöra jävsfrågan genom ett formellt beslut. 4.1 Lagstiftning Bestämmelser om jäv finns bland annat i kommunallagen och i förvaltningslagen. Bestämmelserna gäller vid all ärendehantering och riktar sig till den som på något sätt kan påverka ärendets utgång. Det innebär att reglerna gäller för förtroendevalda och anställda och i kommunen som deltar i handläggningen av ett ärende. I begreppet handläggning ingår utredning, beredning, föredragning och beslutsfattande. Det finns olika bestämmelser för jäv i fullmäktige och för jäv i kommunstyrelsen och övriga nämnder Jäv i kommunfullmäktige En fullmäktigeledamot får inte delta i handläggningen (överläggning och beslutsfattande) av ett ärende som personligen rör ledamoten själv eller ledamotens make, sambo, föräldrar, barn eller syskon eller någon annan närstående t.ex. en nära vän. Uttrycket personligen rör innebär att det krävs en hög grad av individuell koppling mellan fullmäktigeledamotens intresse och det aktuella ärendet. Frågan ska vara avgränsad till att gälla fullmäktigeledamoten eller den övriga personkretsen. Vederbörande ska ha ett ekonomiskt eller annat starkt personligt intresse av utgången av ärendet och beröra ledamoten som individ och inte som medlem av ett större kollektiv. Exempel på sådana jävssituationer är när en person äger huvudparten av aktierna i ett bolag som ärendet angår eller när en ledamot deltar i behandlingen av en detaljplan som väsentligt påverkar värdet av hans/hennes markinnehav Jäv i kommunstyrelsen, övriga nämnder och bland kommunanställda Förtroendevalda i kommunstyrelsen och övriga nämnder, kommunens revisorer samt anställda är jäviga i ärenden om: Saken angår honom eller henne själv eller hans eller hennes make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för den förtroendevalde/anställde själv eller någon närstående. Han eller hon eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång. 7 39

40 Ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som han eller hon själv är knuten till. Han eller hon har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken. Om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans eller hennes opartiskhet i ärendet. Den sista punkten kallas delikatessjäv och är en bestämmelse som är avsedd att fånga upp intressekonflikter som inte täcks av övriga jävsgrunder. Det kan t.ex. handla om att en förtroendevald eller anställd har ett visst intresse i ett ärende eller är nära vän eller ovän med den saken rör Jäv vid dubbla engagemang Vid dubbla engagemang i olika nämnder föreligger inte delikatessjäv i nämnd bara för att den som handlägger ärendet tidigare deltagit i handläggningen av ärendet i annan nämnd. Vid dubbla engagemang i nämnd och kommunala aktiebolag eller stiftelser gäller inte bestämmelserna om ställföreträdarjäv och delikatessjäv om kommunen äger minst hälften av aktierna i aktiebolaget eller utser minst hälften av styrelseledamöterna i stiftelsen. Undantaget gäller inte i ärenden om myndighetsutövning. Vid dubbla engagemang i nämnd och i föreningsliv tillämpas jävsbestämmelserna fullt ut. 4.2 Verkan av jäv Jäv i fullmäktige En jävig fullmäktigeledamot får inte delta i handläggningen (överläggning och beslutsfattande) av ärendet vid fullmäktiges sammanträde men får närvara under handläggningen eftersom fullmäktiges sammanträden är offentliga. Denne bör dock lämna sin plats (ersättare utses). Jäv i kommunstyrelsen och övriga nämnder En förtroendevald som är jävig i ett ärende hos en nämnd får inte delta eller närvara vid handläggningen (utredning, beredning, föredragning och beslutsfattande) av ärendet. Den som är jävig måste t.ex. lämna sammanträdesrummet när ärendet behandlas. Jäv hos anställda En anställd som är jävig i ett ärende får inte delta i handläggningen av ärendet och inte heller närvara när ärendet avgörs. Den anställde får dock utföra sådana uppgifter som inte någon annan kan utföra utan att handläggningen försenas avsevärt. 8 40

41 4.3 Konsekvenser vid jäv Om du skulle delta i ett ärendes handläggning fast du är jävig riskerar du att bidra till att kommunens trovärdighet skadas. Du kan även orsaka försening av ärendet (som kan medföra förluster för kommunen och/eller för enskilda) eftersom beslutet kan överklagas på grund av jävet. 4.4 Åtgärder vid misstanke om jäv Det är inte alltid lätt att avgöra om en jävssituation föreligger. Det är alltid bättre att iaktta försiktighet och självmant anmäla eventuellt jäv än att någon annan senare anmäler dig som jävig. Vid tveksamma fall ska du omgående kontakta och samråda frågan med ordförande/din närmaste chef. Om du misstänker att du är jävig i ett ärende ska du alltid anmäla detta omedelbart till ordförande/närmaste chef. Om du är förtroendevald ska anmälan göras före eller senast vid sammanträdet då ärendet ska behandlas. Om du misstänker att jäv föreligger för annan ska detta påpekas för ordförande eller närmaste chef. Frågor och ytterligare information För ytterligare information, rådgivning och frågor kan kommunjurist kontaktas. 9 41

42 Tjänsteskrivelse Dnr 0716/16 Aron Larsson Till kommunstyrelsen Ekonomiska och juridiska konsekvenser av Kulturpolitisk plan Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna den Kulturpolitiska planen och de förslag som har ekonomiska konsekvenser ska beaktas i budgetarbetet för Sammanfattning av ärendet Beredningen Vuxna och Äldre har på uppdrag av kommunfullmäktige tagit fram förslag på Kulturpolitisk plan för Stenungsunds kommun för perioden Kommunstyrelsen har att granska planen utifrån ekonomisk och juridiskt perspektiv. Den kulturpolitiska planen innehåller 47 förslag varav 24 anges som prioriterade. Delar av punkterna medför ökade kostnader om ca tr per år. För vissa av punkterna har ingen kostnad kunnat anges eftersom det är oklart vad dessa innebär. Beskrivning av ärendet Beredningen Vuxna och Äldre har på uppdrag av kommunfullmäktige tagit fram förslag på Kulturpolitisk plan för Stenungsunds kommun för perioden Kommunstyrelsen har att granska planen utifrån ekonomisk och juridiskt perspektiv. Den kulturpolitiska planen innehåller 47 förslag varav 24 anges som prioriterade. Delar av punkterna medför ökade kostnader om ca tr per år. För vissa av punkterna har ingen kostnad kunnat anges eftersom det är oklart vad dessa innebär och vilka de ekonomiska konsekvenserna blir. Barnkultur Prioriterade punkter Konsekvenser Barn har rätt till ett varierat utbud av Ryms inom ram. kulturupplevelser under hela sin uppväxt. Det ska fnnas rikligt med kulturupplevelser som är direkt riktade mot barn, men även kultur riktad till vuxna ska i högre grad göras tillgänglig för barn med hjälp av aktiv pedagogik. Samhället har till uppgift att främja barns läsande. Litteratur ska vara tillgänglig i barnets närmiljö och läsandet ska göras till en lustfylld upplevelse. Ett nära samarbete mellan kommunens förskolor och grundskolor och kulturens aktörer ska främjas i syfte att integrera kulturen i barnens vardag. Ryms inom befintlig ram och befintliga planer, bland annat Biblioteksplan KF Ryms inom befintlig ram och befintliga insatser, bland annat genom Skapande skola vilket delfinansieras av Kulturrådet. Kulturskolan Prioriterade punkter Konsekvenser Att kulturens pedagogiska möjligheter ska tas Ryms inom befintlig ram. tillvara i undervisningen och samverkan med kulturinstitutioner och det fria kulturlivet skall utvecklas. Att man ser över möjligheten till familjerabatter Det finns i nuläget en maxtaxa per familj om 42

43 inom kulturskolan. Att kulturskolan förläggs i anslutning till skoltid för ökad tillgänglighet för alla kr. Terminsavgiften är 800 kr per barn. Det är elever från flera skolor som går i Kulturkolan. Med hänsyn till restid är Kulturskolan i nuläget förlagd i anslutning till skolslut. Biblioteksverksamheten och kulturhuset Fregatten Prioriterade punkter Konsekvenser Biblioteket bör erbjuda en läsmiljö med en s k I nuläget finns grupprum att hyra och studieceller tystnadskultur. att låna. Bibliotekens pedagogiska roll ska utvecklas och Ryms inom befintlig ram och befintliga planer, samverkan bör utökas med hela bland annat Biblioteksplan KF utbildningssektorn. Biblioteksverksamheten ska ge alla kommunens medborgare tillgång till bibliotek med generöst öppethållande inkl. helger och ett allsidigt media utbud av god kvalitet. Prioriterade punkter En biograf med hög ljus, ljud och bildkvalité och där scenen kan användas vid större evenemang och för uppträdande av hög klass. Intresset för teater har ökat, vilket gör att det bör finnas en potentiell plats för dess olika former av samvaro och som en miljö integrerad i det omgivande samhället. Fregatten öppnar upp för scenisk verksamhet och liknande arrangemang där debatter, samtal och musikkvällar(teaterluncher) får tillträde. Aktiviteter i kulturhusparken samt utveckla det redan befintliga gällande evenemang ex Sundanatta och Tjörn runt. Om biblioteket erbjuder öppet samtliga dagar i veckan, året runt, skulle detta medföra en ökad kostnad om ca 500 tkr per år. Film och teater Konsekvenser Kulturhuset har en biograf med plats för 176 personer som används till bio, föreläsningar och konserter. Om bion ska uppgraderas medför det ekonomiska konsekvenser och behöver i så fall ytterligare utredas. Teaterföreställningar kan erbjudas i Stenungesalen med plats för 320 personer samt i Nösnäs aula med plats för ca 470 personer. En utökning med 20 arrangemang per år skulle medföra en kostnad om 250 tkr. Föreningar Prioriterade punkter Konsekvenser Tillgodose de kulturutövande föreningarnas Behöver vidare utredas, får ekonomiska behov av repetitionslokaler. konsekvenser. Att samarbete mellan föreningsliv och Kommunen lämnar bidrag till föreningar och studieförbund stimuleras så att studieförbund. Ett utökat stöd innebär kulturverksamheten i kommunen utvecklas. motsvarande ekonomiska konsekvenser. Att scenkonsten i Stenungsund ges en, på ett Ryms inom befintlig ram. Nösnäs aula renoveras enkelt sätt, tillgänglig större teaterlokal där sedan och förbereds för arrangemang bl.a i samverkan grupper kan spela och gästa. Nösnäsaulan är med Riksteatern planerad som en sådan lokal men nyttjas inte fullt ut. Prioriterade punkter Att information om föreningarnas och Folkbildning Konsekvenser 138 tkr årligen för administration. 43

44 studieförbundens arrangemang skall finnas lätt tillgängligt på kommunens hemsida. Att Studieförbunden ses som en viktig del av folkbildningen. Deras verksamhet ger människor möjlighet till personlig utveckling och livslångt lärande. Att möjligheterna till högskolestudier på distans utvecklas. Behöver preciseras för att de ekonomiska konsekvenserna ska kunna beskrivas. Viss högskoleutbildning på distans har tidigare genomförts via vuxenutbildningen inom Kompetens och utbildning. Om verksamheten ska tas upp igen och utvecklas behövs både efterfrågan och de ekonomiska konsekvenserna ytterligare utredas. Prioriterade punkter Visa utställningar av hög kvalitet och attraktion, vilka skapar diskussioner och lockar besökare från hela regionen. Öka den konstpedagogiska inriktningen i samverkan med kommunens skolor med visningar och samtal om konst och workshops Visa kommunens offentliga utsmyckningar och inköpta konst genom olika publikationer och utställningar göra kommunens konstinköp tillgängliga för allmänheten. Konst och utsmyckning Konsekvenser Galleriet i Fregatten har redan idag utställningar av hög kvalitet och attraktion. En fördubbling av skapande skola skulle medföra ökade kostnader om ca tkr. Ryms inom befintlig ram. BUS-avtal finns tecknat vilket innebär att samtliga av kommunens konstverk finns tillgängliga. Kulturminnes- och kulturmiljövård Prioriterade punkter Konsekvenser Vårda och dokumentera kommunens Ryms inom befintlig ram. kulturminnen och kulturmiljöer. Stödja kommunens hembygdsföreningar. Ryms inom befintlig ram. Ge ut informationsbroschyr om sevärdheter i Marknadsföring av turismverksamheten kommunen. tillhandahålls av Södra Bohuslän turism. Sammantaget skulle den Kulturpolitiska planen medföra ökade kostnader om tkr per år för de delar där en kostnad kan uppskattas. Beslutets konsekvenser för barn Med anledning av ärendets administrativa karaktär i form av styrdokument, medför inte beslutet i sig några konsekvenser för barn. Däremot har flera av de 24 prioriterade förslagen konsekvenser för barn och barnkonsekvensanalys kommer att göras i samband med att de enskilda förslagen lyfts för beslut. Verksamhetsmässiga konsekvenser Flera av de föreslagna punkterna medför verksamhetsmässiga konsekvenser. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor Utbildning 44

45 Pia Alhäll Sektorchef Utbildning Pia Solefors Verksamhetschef Kultur och Fritid 45

46 Tjänsteskrivelse Dnr 0753/17 Richard Brown Till kommunfullmäktige Arvodesersättning för vigselförrättare i Stenungsunds kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att inkludera kommunal arvodering för vigselförrättare i arvodesreglementet kommande mandatperiod, enligt principen förrättningsarvode som innebär 150 kronor per timme/vigsel till en kostnad om cirka kronor årligen. Samt att anse beredningsuppdraget slutfört. Kommunstyrelsen beslutar för egen del uppdra åt förvaltningen att ta fram rutiner gällande en kontaktväg för vigselpar att boka förrättare och platser samt tider för vigsel i Stenungsunds kommun. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda demokratiberedningens förslag till förändringar angående vigselförrättning i Stenungsunds kommun enligt skrivelse daterad , inkommen Beskrivning av ärendet Demokratiberedningen har fått i uppdrag av kommunfullmäktiges presidium att utreda om vigselförrättare i Stenungsunds kommun bör erhålla kommunal arvodering och därmed ingå i arvodesreglementet. Beredningen har i fast uppdrag att se över arvodesreglementet i sin helhet inför kommande mandatperiod och kommunalt arvode till vigselförrättare är en eventuell del i detta. Beredningen inkom den 17 oktober 2017 med en redovisning av relevant fakta i ärendet, nulägesbeskrivning samt ett antal förslag till förändringar. Ekonomiska konsekvenser Demokratiberedningen har tagit två förslag gällande arvodering för vigselförrättare i enlighet med skrivelse daterad Vad det gäller de två förslagen för kommunal arvodering resulterar förslaget om förrättningsarvode som innebär 150 kronor per timme/vigsel i en kostnad om cirka kronor räknat på antalet vigslar (cirka 70 stycken) som förrättades under Alternativet med en månatlig ersättning om 499 kronor resulterar i en årskostnad om cirka kronor. Summan är beräknad på 499 kronor i månaden för nio vigselförrättare, antalet som kommunen tidigare haft och strävar efter. Idag erhåller vigselförrättare inget arvode från kommunen. Länsstyrelsen betalar en ersättning om 110 kronor per vigsel men om förrättaren har flera vigslar samma dag erhålls endast 30 kronor i ersättning för nästkommande vigslar under den dagen. Juridiska bedömningar Juridiskt sett kan inte förvaltningen se att det finns några hinder för att införa något utav de förslag demokratiberedningen framställer. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Demokratiberedningens skrivelse

47 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Kicki Nordberg kommunchef Anette Oscarsson sektorchef 47

48 27 Diarienummer 0151/18 Gymnasieskola för asylsökande unga PROTOKOLLSUTDRAG Bildnings- och socialutskottet Sammanträdesdatum Bildnings- och socialutskottets beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att ha principen att elever som uppfyller samtliga krav, A-D; (A) asylsökande eller har tidsbegränsat uppehållstillstånd för gymnasiala studier, (B) läser ett introduktionsprogram under läsår 2017/2018 och blivit behöriga till nationellt program, (C) fått sin ålder fastställd av Migrationsverket till lägst 18 men inte 20 per den 31 juni 2018 och (D) är bosatt i kommunen kan antas till nationellt program på Nösnäsgymnasiet i mån av plats under höstterminen Beslutet kan också omfatta elev som uppfyller (A),(B) och (C), men inte (D), under förutsättning att hemkommunen fortsatt åtar sig att stå för kostnaden för programmet enligt avtalet i GR. Sammanfattning av ärendet Efter beredning i bildnings- och socialutskottet den 21 februari 2018 har kompletterande information i ärendet inkommit från Skolverket och Sveriges kommuner och landsting. Det finns elever inom gymnasieskolans introduktionsprogram som under sin ansökan om asyl hinner fylla 18 år eller blir uppskrivna i ålder till minst 18 år. Detta kan medföra att rätten att påbörja ett nationellt program, det vill säga ett yrkesprogram eller högskoleförberedande program, försvinner. Med likvärdighet som utgångspunkt bör det ske viss utökning av möjligheter att studera för asylsökande 18 och 19 år. Kostnaden uppskattas till lägst 1,2 mkr per läsår och bedöms under läsår 2018/2019 kunna finansieras inom befintlig ram. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Vidare Kommunstyrelsen Vid protokollet Doris Eliasson Justeringsdatum Ordförande Janette Olsson (S) Justerare Linda-Maria Hermansson (C) 48

49 Tjänsteskrivelse Dnr 0151/18 Aron Larsson Till kommunfullmäktige Återremiss av gymnasieskola för unga asylsökande Förslag till beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att ha principen att elever som uppfyller samtliga krav, A-D; (A) asylsökande eller har tidsbegränsat uppehållstillstånd för gymnasiala studier, (B) läser ett introduktionsprogram under läsår 2017/2018 och blivit behöriga till nationellt program, (C) fått sin ålder fastställd av Migrationsverket till lägst 18 men inte 20 per den 31 juni 2018 och (D) är bosatt i kommunen kan antas till nationellt program på Nösnäsgymnasiet i mån av plats under höstterminen Beslutet kan också omfatta elev som uppfyller (A),(B) och (C), men inte (D), under förutsättning att hemkommunen fortsatt åtar sig att stå för kostnaden för programmet enligt avtalet i GR. Sammanfattning av ärendet Det finns elever inom gymnasieskolans introduktionsprogram som under sin ansökan om asyl hinner fylla 18 år eller blir uppskrivna i ålder till minst 18 år. Detta kan medföra att rätten att påbörja ett nationellt program, det vill säga ett yrkesprogram eller högskoleförberedande program, försvinner. Med likvärdighet som utgångspunkt bör det ske viss utökning av möjligheter att studera för asylsökande 18 och 19 år. Kostnaden uppskattas till lägst 1,2 mkr per läsår och bedöms under läsår 2018/2019 kunna finansieras inom befintlig ram. Beskrivning av ärendet Efter beredning i bildnings- och socialutskottet den 21 februari 2018 har kompletterande information i ärendet inkommit från Skolverket och Sveriges kommuner och landsting. Kommunstyrelsen beslutade den 19 mars 2018 att återremittera ärendet till bildnings- och socialutskottet med hänsyn till de juridiska svar om likställighet som finns i ärendet och därmed behov av översyn av bildnings- och socialutskottets beslut. Bakgrund Det finns elever inom gymnasieskolans introduktionsprogram som under sin ansökan om asyl blir uppskrivna i ålder. Detta kan medföra att rätten att påbörja ett nationellt program, det vill säga ett yrkesprogram eller högskoleförberedande program, försvinner. En person som har ansökt om uppehållstillstånd eller har ett tidsbegränsat tillstånd, och är bosatt men inte folkbokförd, har rätt till utbildning i gymnasieskola endast om utbildningen påbörjats innan personen fyller 18 år. Detta medför att för en elev som får sin ålder uppskriven till exempelvis 19 under sin utbildning på introduktionsprogram inte har rätt att fortsätta sina studier på nationellt program. Studier i gymnasieskola för asylsökande 18 och 19 år 49

50 Eftersom skollagen anger vilken som är gymnasiets målgrupp har en uppdelning gjorts mellan å ena sidan personer som är 18 eller 19 år och en grupp med personer som senast under höstterminen fyller 20 eller mer. 1 Sveriges kommuner och landsting har uppgett bland annat följande. När det gäller asylsökande som fyllt 18 år är det regeringens bedömning att kommunerna får erbjuda dem gymnasieutbildning om de är 18 eller 19 år. Regeringen har också anslagit ytterligare medel för ändamålet i budgetpropositionen. För detta krävs dock att ändringar görs i asylersättningsförordningen, vilket ännu inte gjorts. För elever som fått avvisningsbeslut, så kallade papperslösa, betalar Migrationsverket inte längre någon ersättning. Skolverket har uppgett bland annat följande. Målgruppen för gymnasieskolan är personer som avslutat grundskoleutbildning och påbörjar sin utbildning senast första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år. Ingen ska påbörja en gymnasieutbildning senare än första kalenderhalvåret de fyller 20 år. Asylsökande har enbart rätt till utbildning i gymnasieskolan fram till dess att de fyller 18 år. Mellan det att personen har fyllt 18 och inte längre tillhör målgruppen för gymnasieskolan är det upp till varje kommun om de kan erbjuda asylsökande utbildning i gymnasieskolan. Studier i gymnasieskola för asylsökande 20 år eller äldre Sveriges kommuner och landsting har uppgett bland annat följande. En asylsökande som fyllt 20 år har inte rätt att påbörja en gymnasieutbildning, det har heller inte elever med uppehållstillstånd rätt till. Kommunens möjlighet att erbjuda utbildning till elever som inte har rätt till det enligt skollagen ska bedömas utifrån kommunallagens regler om vad kommunen får göra och inte göra. Kommunerna har bland andra likställighetsprincipen att ta hänsyn till. Skolverket har uppgett bland annat följande. Ingen ska påbörja en gymnasieutbildning senare än första kalenderhalvåret de fyller 20 år. [ ] Asylsökande har inte rätt till kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna eller utbildning i svenska för invandrare. Kommunerna får inte erbjuda vuxenutbildning till asylsökande. Beslutets konsekvenser för barn Beslutet berör inte barn eftersom målgruppen är 18 år eller äldre. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Kostnaden per plats uppskattas till ca 120 tkr. 2 Eftersom en elev har rätt att slutföra studierna är bedömningen att varje elev som tas emot som inte har rätt till utbildning kommer att kosta 120 tkr per läsår under ca fyra läsår. Migrationsverket betalar ingen schablonersättning till kommuner för en asylsökande elev som inte påbörjat en gymnasieutbildning före 18 års ålder. 3 Migrationsverket betalar heller ingen ersättning till myndig elev som fått avslag på sin asylansökan och där beslutet vunnit laga kraft. Regeringen föreslog i budgeten för 2018 att det skulle tillföras tkr för kommuner som erbjuder gymnasieprogram för asylsökande mellan 18 och 20 år, dock har ännu ingen ändring gjorts i lag eller förordning. 4 Framöver kan det således finnas vissa möjligheter att eftersöka för delar av kostnaderna. 1 Se 15 kap 5 första stycket Skollag (2010:800). 2 Under antagande att ett genomsnittligt program kostar enligt riksprislistan för Handel- och administrationsprogrammet plus en schablon om 20 %. 3 Se 5 Förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. 4 Se utgiftsområde 8, anslag 1:2 Ersättningar och bostadsanslag i Socialförsäkringsutskottets betänkande, 2017/18:SfU4. 50

51 Centrala studiestödsnämnden kan, under förutsättning att personen har tillfälligt uppehållstillstånd för studier, erbjuda studiehjälp eller studiemedel. 5 En person som inte har tillstånd kommer därför komma att sakna försörjning via det statliga välfärdssystemet. Det finns således en risk att ytterligare kostnader uppstår inom försörjningsstöd som i nuläget är svåra att uppskatta. Bedömningen är att det inför höstterminen 2018 rör sig om ca tio elever, vilket leder till en kostnad om tkr per läsår i fyra år plus eventuella kostnader för försörjningsstöd eller motsvarande. Verksamhetsmässiga konsekvenser Beslutet väntas leda till ökad arbetsvolym, allt annat lika. Målgruppen är mer resurskrävande än genomsnittseleven då bland annat behovet av elevhälsa och språkstöd är större. Juridiska bedömningar Av 2 kap 3 kommunallag (2017:725) framgår att kommuner ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Av proposition 2016/17:171 En ny kommunallag framgår att särbehandling får endast ske på saklig och objektiv grund. Det krävs således att kommuner och landsting iakttar objektivitet och rättvisa i sin behandling av medlemmarna. Likställighetsprincipen gäller enbart gentemot kommunens medlemmar. Dessutom krävs det för att principen ska tillämpas att kommunen eller landstinget är i kontakt med sina medlemmar just i deras egenskap av medlemmar. Förvaltningen bedömer, i enlighet med SKL:s och Skolverkets svar, att kommunen kan välja att erbjuda asylsökande 18- och 19-åringar studier i gymnasieskola. Beslutet innebär i så fall en utökning av den rätt till gymnasieutbildning som anges i skollagen och kommunen garanteras ingen ersättning för de kostnader som utökningen genererar. Att erbjuda asylsökande 20-åringar eller äldre studier i gymnasieskola är inte förenligt med skollagen och kommunallagens likställighetsprincip. Enligt 15 kap 15 skollagen ska gymnasieskolan vara öppen endast för ungdomar som avslutat sin grundskoleutbildning och som påbörjar sin gymnasieutbildning till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år. Om asylsökande 20-åringar skulle erbjudas studier i gymnasieskola skulle det innebära en otillåten särbehandling av gruppen asylsökande eftersom andra jämnåriga inte har rätt till gymnasieutbildning efter att de har fyllt 20 år. Ett likvärdigt alternativ för asylsökande 20 år eller äldre skulle kunna vara gymnasiala kurser inom den kommunala vuxenutbildningen. Av skollagen framgår att asylsökande inte har rätt till kommunal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna 6, vilket också Skolverket lyfter fram. Det skulle enligt förvaltningens bedömning innebära en otillåten särbehandling att erbjuda asylsökande 20 år eller äldre, som gått ett introduktionsprogram, plats inom vuxenutbildningen eftersom andra asylsökande vuxna inte bereds plats. För att inte särbehandla gruppen inom introduktionsprogram skulle vuxenutbildningen behöva öppnas upp för alla vuxna asylsökande, vilket skulle innebära en väsentligt större målgrupp elever för vilka konsekvenserna är svåröverskådliga. Förvaltningen avråder därför från att bereda asylsökande plats inom vuxenutbildningen. Såvitt förvaltningen kan bedöma har inga ärenden på området avgjorts rättsligt. Det är därför möjligt att föreslaget beslut inte håller vid en domstolsprövning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Se 2 kap 4a och 3 kap 4a Studiestödslag (1999:1395). 6 Se 29 kap 3 Skollag (2010:800). 51

52 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor Utbildning Pia Alhäll Sektorchef Utbildning Helene Petersson Verksamhetschef Gymnasium 52

53 PROTOKOLLSUTDRAG Samhällsbyggnadsutskottet Diarienummer 0125/17 Arrende för Stenungsunds Dragkampsklubb på del av Kyrkenorum 4:123 Samhällsbyggnadsutskottets beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att teckna ett 10-årigt arrendeavtal, med möjlighet till förlängning tre år i taget, med Stenungsunds Dragkampsklubb på fastigheten Kyrkenorum 4:123, samt uppdra förvaltningen ta fram arrendeavtalet, vilket undertecknas av behörig firmatecknare. Beslutet gäller till och med 31 januari Sammanfattning av ärendet Stenungsunds Dragkampsklubb har tidigare haft arrendeavtal för sin idrottsverksamhet på del av kommunens fastighet Nösnäs 1:284. Avtalet sades upp av kommunen enligt Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts protokoll (Dnr 0919/12). Kommunen har därefter erbjudit Stenungsunds Dragkampsklubb att arrendera del av Kyrkenorum 4:123. Dragkampsklubben planerar att bygga en träningshall inom Kyrkenorum 4:123; byggnadens exakta placering är i dagsläget ej fastställd och därför är det ännu inte möjligt att ta fram ett arrendeavtal. Begäran om beslut i ärendet innan ett färdigt arrendeavtal tecknas, kommer från Dragkampsklubben då de ska söka bidrag. För att kunna få bidrag behöver de uppvisa att det är möjligt att teckna ett 10-årigt arrendeavtal som därefter kan förlängas med tre år i taget. Arrendesumman är satt till 20 kronor/kvadratmeter för området där det kommer uppföras en byggnad på ofri grund och 1 krona/kvadratmeter för övrigt obebyggt område. För omkringliggande gräsytor på Kyrkenorum 4:123 har Mark Exploatering påbörjat separata arrendeavtal med Dragkampsklubben och Stenungsunds Frisbeeclub. Det är viktigt att områdena blir tydligt uppdelade så att alla avtal fungerar var för sig, även om något av dem sägs upp. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Vidare Kommunstyrelsen Protokollet ska skickas till kaisa.lithander@gmail.com ordf@stenungsundsdragkamp.se axel.a.axelsson@gmail.com 53

54 PROTOKOLLSUTDRAG Samhällsbyggnadsutskottet Vid protokollet Richard Brown Justeringsdatum Ordförande Göder Bergermo (L) Justerare Olof Lundberg (S) 54

55 Tjänsteskrivelse Dnr 0125/17 Jessica Andersson Till Kommunfullmäktige Arrende för Stenungsunds Dragkampsklubb på del av Kyrkenorum 4:123 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att teckna ett 10-årigt arrendeavtal, med möjlighet till förlängning tre år i taget, med Stenungsunds Dragkampsklubb på fastigheten Kyrkenorum 4:123, samt uppdra förvaltningen ta fram arrendeavtalet, vilket undertecknas av behörig firmatecknare. Beslutet gäller till och med 31 januari Sammanfattning av ärendet Stenungsunds Dragkampsklubb har tidigare haft arrendeavtal för sin idrottsverksamhet på del av kommunens fastighet Nösnäs 1:284. Avtalet sades upp av kommunen enligt Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts protokoll (Dnr 0919/12). Kommunen har därefter erbjudit Stenungsunds Dragkampsklubb att arrendera del av Kyrkenorum 4:123. Dragkampsklubben planerar att bygga en träningshall inom Kyrkenorum 4:123; byggnadens exakta placering är i dagsläget ej fastställd och därför är det ännu inte möjligt att ta fram ett arrendeavtal. Begäran om beslut i ärendet innan ett färdigt arrendeavtal tecknas, kommer från Dragkampsklubben då de ska söka bidrag. För att kunna få bidrag behöver de uppvisa att det är möjligt att teckna ett 10- årigt arrendeavtal som därefter kan förlängas med tre år i taget. Arrendesumman är satt till 20 kronor/kvadratmeter för området där det kommer uppföras en byggnad på ofri grund och 1 krona/kvadratmeter för övrigt obebyggt område. För omkringliggande gräsytor på Kyrkenorum 4:123 har Mark Exploatering påbörjat separata arrendeavtal med Dragkampsklubben och Stenungsunds Frisbeeclub. Det är viktigt att områdena blir tydligt uppdelade så att alla avtal fungerar var för sig, även om något av dem sägs upp. Beskrivning av ärendet Stenungsunds Dragkampsklubb, har tidigare haft arrendeavtal för sin idrottsverksamhet på del av kommunens fastighet Nösnäs 1:284. Avtalet sades upp av kommunen enligt Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts protokoll (Dnr 0919/12). Kommunen har därefter erbjudit Stenungsunds Dragkampsklubb att arrendera mark på annan plats, där Kyrkenorum 4:123 anses lämplig för verksamheten. Dragkampsklubben har också en föreningslokal på Kyrkenorum 4:123 som regleras i ett separat hyresavtal. 55

56 Figur 1, Översiktskarta arrendeområdets läge. Dragkampsklubben planerar att bygga en träningshall inom Kyrkenorum 4:123; byggnadens exakta placering är i dagsläget ej fastställd och därför är det ännu inte möjligt att ta fram ett arrendeavtal. Begäran om beslut i ärendet innan ett färdigt arrendeavtal tecknas kommer från föreningen, då de ska söka bidrag. För att kunna få bidrag behöver de uppvisa att det är möjligt att teckna ett 10-årigt arrendeavtal som därefter kan förlängas med tre år i taget. Figur 2, gul rektangel är hallens ungefärliga placering. 56

57 Arrendeavgiften för området är i enlighet med kommunens praxis gällande arrenden för föreningsverksamhet. Avgiften baseras på marknadsvärdet och avses vara 4 % av markvärdet. Kyrkenorum 4:123 ligger inom centralorten Stenungsund där marknadsvärdet är högre än landsbygden. Arrendeavgiften är 4 % av markvärdet 25kronor/ m 2 vilket blir 1 krona/m 2. Där byggnad på ofri grund får uppföras tillkommer en avgift med 4 % per 500 kronor/bta vilket blir 20 kronor/m 2. Omkringliggande gräsytor har nyttjats som tränings- och matchytor av Dragkampsklubben och Stenungsunds Frisbeeclub. Mark Exploatering har påbörjat separata arrendeavtal för ytorna med en avtalstid på fyra år, med möjlig förlängning ett år i taget. Det är viktigt att områdena blir tydligt uppdelade så att alla avtal fungerar var för sig, även om något av dem sägs upp. Beslutets konsekvenser för barn Området kan användas av barn vilket kan anses vara positivt, men behöver inte utredas vidare genom någon barnkonsekvensanalys. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Arrendeavtalet binder upp mark och genererar en årlig intäkt om cirka Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor Samhällsbyggnad Kristina Lindfors sektorchef Veronica Götzinger verksamhetschef/funktionschef Beslutet skickas till kaisa.lithander@gmail.com ordf@stenungsundsdragkamp.se axel.a.axelsson@gmail.com 57

58 36 Diarienummer 0057/18 Rivning av Spekeröd Folkpark Utdrag ur PROTOKOLL Personal- och ekonomiutskottet Sammanträdesdatum Personal och ekonomiutskottets beslut Personal och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att riva Spekeröd Folkpark, Kännestorp 9:1. Sammanfattning av ärendet Fastigheten Spekeröd Folkpark, Kännestorp 9:1 ligger på ett område som skall exploateras. Byggnaden köptes in 2010 i syfte att rivas. Den är idag i ett mycket bristfälligt skick. Den verksamhet som under åren fått disponera byggnaden för bingoverksamhet avslutar sin verksamhet i maj Förslaget är därför att riva byggnaden i enlighet med den ursprungliga planen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Vidare Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Vid protokollet Sophie Nygren Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Lena Hedlund (KD) 58

59 Tjänsteskrivelse Dnr 0057/18 Ingela Larsson Till kommunfullmäktige Rivning av Spekeröd folkpark Förslag till beslut Personal och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att riva Spekeröd Folkpark, Kännestorp 9:1. Sammanfattning av ärendet Fastigheten Spekeröd Folkpark, Kännestorp 9:1 ligger på ett område som skall exploateras. Byggnaden köptes in 2010 i syfte att rivas. Den är idag i ett mycket bristfälligt skick. Den verksamhet som under åren fått disponera byggnaden för bingoverksamhet avslutar sin verksamhet i maj Förslaget är därför att riva byggnaden i enlighet med den ursprungliga planen. Beskrivning av ärendet Fastigheten köptes in 2010, byggnaden köptes in för att rivas då den ligger på ett område som skall exploateras. Byggnaden är i ett mycket bristfälligt skick. Då den köptes in för att rivas har det inte skett något underhåll under de år som den varit i kommunens ägo. Förutom att byggnaden är i ett mycket bristfälligt skick - bilder bifogas, måste ett antal åtgärder göras för att garantera säkerheten. Lokalen går inte att hyra ut i befintligt skick. Byggnaden har under åren fått disponeras av Bingoalliansen. Då Bingoalliansen avslutar sin verksamhet i maj 2018 föreslås att fastigheten i samband med detta rivs i enlighet med den ursprungliga planen. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Kostnaden beräknas uppgå till 440 tkr för rivning. Eventuellt tillkommer kostnad för sanering av miljöfarligt avfall och föroreningar i marken. Skulle det beslutas att fastigheten inte skall rivas måste det till ett antal akuta underhållsarbeten. Framöver krävs löpande underhåll för att hålla den i ett godtagbart skicka. Då fastigheten inte inbringar hyresintäkter skulle dessa kostnader belasta andra kommunala byggnaders underhållsbudget. Beslutets konsekvenser för barn Beslutet får inga direkta konsekvenser för barn. Verksamhetsmässiga konsekvenser Även om fastigheten inte hyrs ut och där sällan är verksamhet krävs en regelbunden tillsyn. STENUNGSUNDS KOMMUN Sektorn Stödfunktioner Anette Oscarsson Sektorchef Ingela Larsson Funktionschef Fastighet 59

60 60

61 61

62 PROTOKOLLSUTDRAG Samhällsbyggnadsutskottet Diarienummer 0845/17 Försäljning, Munkeröd 1:10 Samhällsbyggnadsutskottets beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta att sälja Munkeröd 1:10 via mäklare på den öppna marknaden. Sammanfattning av ärendet Fastigheten Munkeröd 1:10 ligger inom Munkeröds industriområde och är planlagd som industrimark. Fastigheten har sedan kommunen köpte den nyttjats av den tidigare ägaren som fick bo kvar så länge han ville. När den tidigare ägaren nu gått bort bör fastigheten säljas så att den kan användas som industrimark. Kommunen har tidigare först lovat sälja fastigheten till Keniwo AB och sedan tagit tillbaka löftet Löften om framtida försäljning av fastigheter är inte juridiskt bindande. Keniwo AB har fortfarande möjlighet att köpa om de vinner budgivningen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Kartbilaga Vidare Kommunstyrelsen Protokollet ska skickas till Keniwo AB, Munkerödsvägen 27, Stenungsund Vid protokollet Richard Brown Justeringsdatum Ordförande Göder Bergermo (L) Justerare Katja Nikula (S) 62

63 Tjänsteskrivelse Dnr 0845/17 Jimmy Lundström Till kommunstyrelsen Försäljning av Munkeröd 1:10 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta att sälja Munkeröd 1:10 via mäklare på den öppna marknaden. Sammanfattning Fastigheten Munkeröd 1:10 ligger inom Munkeröds industriområde och är planlagd som industrimark. Fastigheten har sedan kommunen köpte den nyttjats av den tidigare ägaren som fick bo kvar så länge han ville. När den tidigare ägaren nu gått bort bör fastigheten säljas så att den kan användas som industrimark. Kommunen har tidigare först lovat sälja fastigheten till Keniwo AB och sedan tagit tillbaka löftet Löften om framtida försäljning av fastigheter är inte juridiskt bindande. Keniwo AB har fortfarande möjlighet att köpa om de vinner budgivningen. Beskrivning av ärendet Fastigheten Munkeröd 1:10 ligger i Munkeröds industriområde, nära E6.an och strykjärnet, den är 6529 m 2 stor och i detaljplan är marken utlagd som industrimark men än så länge ligger det en gammal gård på fastigheten med en bostadsbyggnad och ekonomibyggnader, marken har använts som betesmark till hästar. Den tidigare fastighetsägaren till Munkeröd 1:10 sålde mark till kommunen inklusive denna fastighet under detaljplaneläggning av Munkeröds industriområde och det skrevs då ett avtal om att fastighetsägaren skulle få bo kvar på fastigheten så länge han ville. Den tidigare fastighetsägaren gick bort i slutet av 2017 och kommunen har nu tillgång till fastigheten från 31 januari I samband med den förra ägarens bortgång blev Mark- och exploatering kontaktade av Keniwo AB som återigen visar sitt intresse för fastigheten och vill köpa den. Keniwo AB fick 2008 ett löfte från en tjänsteman på kommunen att köpa marken när den blir tillgänglig. När de 2013 kontaktade kommunen meddelade den dåvarande mark- och exploateringschefen att kommunen har en ny markpolicy som gör att den typen av direktförsäljningar ska undvikas och att tidigare löfte inte längre är aktuellt. De meddelas samtidigt att de kommer informeras när fastigheten ska anvisas. Inom fastighetsrätten är inte löften om framtida fastighetsöverlåtelser bindande. Det är möjligt att villkora köp på som mest 2 år varefter det faller. Mark exploatering föreslår att fastigheten säljs via mäklare på den öppna marknaden, upplyser Keniwo när fastigheten ska säljas och att de precis som andra har möjlighet att lägga bud och på det viset köpa den till det marknadsvärde som budgivningen slutar på. Beslutets konsekvenser för barn Beslutet bedöms inte ge några konsekvenser för barn. 63

64 Ekonomiska konsekvenser och finansiering Stenungssunds kommun kommer få intäkter vid försäljning av Munkeröd 1:10. Juridiska bedömningar En försäljning på den öppna marknaden garanterar att inte enskilda näringsidkare eller individer gynnas av kommunen. Det första löftet till Keniwo är inte juridiskt bindande. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Kartbilaga STENUNGSUNDS KOMMUN Samhällsbyggnad Kristina Lindfors sektorchef Veronica Götzinger verksamhetschef Mark Exploatering Beslutet skickas till Keniwo AB, Munkerödsvägen 27, Stenungsund 64

65 Stenungsunds kommun Kartbilaga - Försäljning Munkeröd 1:10 Lantmäteriet Format Skala Datum Utskriven av A4 1: AA

66 Tjänsteskrivelse Dnr 0297/17 Marcus Larsson Till kommunstyrelsen Finansiering av ombyggnation av sal för processteknik på Nösnäsgymnasiet Förslag till beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att ianspråkta 2000 tkr ur investeringsreserven till ombyggnation av undervisningssal för processteknik. Sammanfattning av ärendet Sal för utbildning inom processteknik är byggd Sedan dess har endast små förändringar skett av inventarier. Salen är i behov av renovering för att kunna nyttjas yteffektivt och ändamålsenligt. Lokalens status medför att alla praktiska moment inte kan genomföras, utan bedrivs i nuläget mest teoretiskt. Om Nösnäsgymnasiet fortsatt ska erbjuda processteknisk utbildning måste lokalen svara upp mot författningarnas krav. Kommunfullmäktige behandlade finansieringen av ombyggnationen 2017 Dnr 0297/17 96 och beslutade då att om budgetera 2500 tkr från Fastighet - förstudier till ombyggnation av undervisningssal för processteknik. Senare undersökningar har dock visat ett större behov investeringar än initialt beräknat, bland annat genom ett större behov av förstärkning av fundamenten för att klara bjälklagen, nytt ventilationsaggregat samt genomgång av kablage. Totalt beräknas projektet kosta 6000 tkr. Utöver ovanstående 2500 tkr kan medel tillgängliggöras ur 2018 års investeringsbudget för energi och säkerhet, eftersom ventilation kan räknas som en energibesparande investering, samt ur fastighets underhållsbudget till golv och väggar. Detta tillför ytterligare 1500 tkr men 2000 tkr saknas alltjämt, vilka önskas tas i anspråk från investeringsreserven. Beskrivning av ärendet Bakgrund Sal för utbildning inom processteknik är byggd Sedan dess har endast små förändringar skett av inventarier. Lokalen nyttjas idag av sammanlagt tre årskurser på industritekniska programmet processteknik samt av yrkeshögskolan, YH 1. Utbildningen är särskilt attraktiv för kommunens närliggande industrier, med vilka gymnasiet har ett tätt samarbete. Nösnäsgymnasiet är det enda gymnasiet i regionen som bedriver utbildningen och en av ett fåtal i Sverige. Processalen är inte anpassad för modern undervisning i enlighet med senaste gymnasiereformen, GY11. Salen är i behov av renovering för att kunna nyttjas yteffektivt och ändamålsenligt. Lokalens status medför att alla praktiska moment inte kan genomföras, utan bedrivs i nuläget mest teoretiskt. Om Nösnäsgymnasiet fortsatt ska erbjuda processteknisk utbildning måste lokalen svara upp mot författningarnas krav. Vidare skulle en renovering möjliggöra en kombination av teoretisk och praktisk undervisning på samma yta, vilket skulle öka elevkapaciteten i befintliga lokaler på skolan. Söktrycket i år är stort till INP (Industri Process), där 18 platser är belagda i och 11 reserver står i kö. Beslutets konsekvenser för barn 1 Yrkeshögskolan har godkänt att bedriva undervisning i processteknik under ytterligare 4 år. 66

67 Beslutet påverkar barn som läser industritekniska programmet med processteknik i hög utsträckning och framtida presumtiva studenter. Beslutet väntas inte leda till förfördelning utifrån diskrimineringsgrunderna. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Förslaget innebär att tkr av investeringsreserven för 2018 tas i anspråk för ändamålet. Totalt beräknas investeringen uppgå till 6000 tkr. Verksamhetsmässiga konsekvenser Beslutet medför att utbildning kan bedrivas säkert och i enlighet med författningarnas krav. Juridiska bedömningar Beslutet medför inga juridiska konsekvenser. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor Utbildning Pia Alhäll Sektorchef Utbildning Ingela Larsson Funktionschef Fastighet 67

68 37 Diarienummer 0233/18 Feriearbeten sommaren 2018 Utdrag ur PROTOKOLL Personal- och ekonomiutskottet Sammanträdesdatum Personal och ekonomiutskottets beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att öka antalet feriearbeten med 51 stycken, till totalt 225 stycken. Kostnadsökningen om 420 tkr finansieras av kommunstyrelsens budget för oförutsedda utgifter. Sammanfattning av ärendet Stenungsunds kommun anordnar varje sommar feriearbeten för unga i grundskolans årskurs nio och gymnasiets år ett och år två. Feriearbeten erbjuds inom flera olika yrken och varje feriearbetstagare arbetar som mest 75 timmar under totalt tre veckor. För att så många som möjligt ska kunna beredas plats inom kommunens befintliga organisation behövs en utökning om 51 platser, till 225 från 174 stycken. Den utökade kostnaden om 420 tkr finansieras av kommunstyrelsens budget för oförutsedda utgifter. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Vidare Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Vid protokollet Sophie Nygren Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Lena Hedlund (KD) 68

69 Tjänsteskrivelse Dnr 0233/18 Aron Larsson Till kommunstyrelsen Utökning av feriearbeten sommaren 2018 Förslag till beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att öka antalet feriearbeten med 51 st, till totalt 225 stycken. Kostnadsökningen om 420 tkr finansieras av kommunstyrelsens budget för oförutsedda utgifter. Sammanfattning av ärendet Stenungsunds kommun anordnar varje sommar feriearbeten för unga i grundskolans årskurs nio och gymnasiets år ett och år två. Feriearbeten erbjuds inom flera olika yrken och varje feriearbetstagare arbetar som mest 75 timmar under totalt tre veckor. För att så många som möjligt ska kunna beredas plats inom kommunens befintliga organisation behövs en utökning om 51 platser, till 225 från 174 stycken. Den utökade kostnaden om 420 tkr finansieras av kommunstyrelsens budget för oförutsedda utgifter. Beskrivning av ärendet Bakgrund Stenungsunds kommun anordnar varje sommar feriearbeten för unga i grundskolans årskurs nio och gymnasiets år ett och år två. Feriearbeten erbjuds inom flera olika yrken och varje feriearbetstagare arbetar som mest 75 timmar under totalt tre veckor. Behov och efterfrågan Av målgruppen uppskattas 450 stycken efterfråga feriearbete. Kommunens verksamheter efterfrågar och har möjlighet att ta emot 225 stycken feriearbeten. Befintliga medel täcker cirka 174 feriearbetare. För att så många som möjligt ska kunna beredas möjlighet till arbete behövs därmed en utökning motsvarande 51 platser. Beslutets konsekvenser för barn Beslutet bedöms gagna barn i grundskolans årskurs nio och gymnasiets år ett och två genom möjlighet till försörjning. Förvärvsarbete antas leda till ökat ansvarstagande vilket i sin tur bedöms gagna barn i deras utveckling. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Kostnaden för varje feriearbetare uppskattas till ca 8,2 tkr. Den utökade kostnaden om 420 tkr finansieras av kommunstyrelsens budget för oförutsedda utgifter. Verksamhetsmässiga konsekvenser Den ökade administration som krävs för ytterligare 51 ferietjänster bedöms kunna inrymmas i befintlig organisation. Juridiska bedömningar Förslaget medför inga juridiska konsekvenser. Beslutsunderlag 69

70 Tjänsteskrivelse STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor Utbildning Pia Alhäll Sektorchef Utbildning Per Andersson Sellén Verksamhetschef Kompetens och Utveckling 70

71 Tjänsteskrivelse Dnr 0252/18 Cecilia Vilén Till Kommunstyrelsen Dataskyddsombud för kommunstyrelsen Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att utse Erika Memborn till dataskyddsombud för kommunstyrelsen. Sammanfattning Dataskyddsförordningen träder i kraft den 25 maj 2018 och ersätter den gällande personuppgiftslagen. Dataskyddsförordningen innehåller regler om behandling och skydd av personuppgifter och medför förändringar i förhållande till personuppgiftslagen. Till exempel ska alla myndigheter och offentliga organ utse ett dataskyddsombud som ska övervaka och följa upp att dataskyddsförordningens regler följs. Kommunstyrelsen är ansvarig för behandling av personuppgifter som sker i kommunstyrelsens verksamhet och i egenskap av personuppgiftsansvarig skyldig att utse ett dataskyddsombud. Beskrivning av ärendet Ny lagstiftning från 25 maj 2018 Den 25 maj 2018 träder EU:s dataskyddsförordning (även kallad GDPR) i kraft och ersätter personuppgiftslagen (PuL). Genom dataskyddsförordningen skapas ett enhetligt regelverk inom EU gällande behandling och skydd av personuppgifter. Dataskyddsförordningen medför skärpta krav för myndigheter, företag och andra som behandlar personuppgifter och stärkta rättigheter för den enskilde när det gäller personlig integritet. Dataskyddsombud ska utses Enligt dataskyddsförordningen ska alla personuppgiftsansvariga myndigheter och offentliga organ utse ett så kallat dataskyddsombud. Av SKL:s vägledning Dataskyddsombud i kommuner, landsting och regioner framgår att varje självständig nämnd, kommunalförbund och kommunala bolag är personuppgiftsansvarig för behandlingar av personuppgifter inom sitt verksamhetsområde och ansvarig för att utse ett så kallat dataskyddsombud. Av SKL:s vägledning framgår vidare att kommunens nämnder, kommunalförbund och kommunala bolag kan utse samma person till dataskyddsombud om det är lämpligt utifrån uppgiftens omfattning och komplexiteten i verksamheterna. Dataskyddsombudets roll Dataskyddsförordningens regler om dataskyddsombud skiljer sig från personuppgiftslagens regler om personuppgiftsombud. Dataskyddsombudets roll är, till skillnad från dagens personuppgiftsombud, en renodlad kontrollerande och rådgivande funktion. Dataskyddsombudet ska ha en övervakande roll och följa upp att dataskyddsförordningen följs. Likt en revisor eller controller ska dataskyddsombudet granska verksamheten, rapportera brister och lämna förslag på åtgärder om så behövs. Dataskyddsombudet ska även informera och ge råd till den personuppgiftsansvarige och dess anställda samt vara kontaktperson gentemot Datainspektionen och de registrerade. 71

72 Dataskyddsförordningen ställer nya krav på dataskyddsombudets kompetens och placering i organisationen. Den person som utses till dataskyddsombud måste ha tillräcklig kunskap om dataskydd och ska utses på grundval av yrkesmässiga kvalifikationer, sakkunskap och förmåga att utföra uppgifterna. Ombudet ska kunna agera självständigt och oberoende i organisationen och ska rapportera till organisationens ledning. I egenskap av personuppgiftsansvarig ansvarar kommunstyrelsen för att tillhandahålla de resurser som krävs för att dataskyddsombudet ska kunna utföra de uppgifter som anges i dataskyddsförordningen. Kommunstyrelsen ska också säkerställa att dataskyddsombudet deltar i alla frågor som rör skyddet av personuppgifter. Förslag till dataskyddsombud Kommunstyrelsen föreslås utse Erika Memborn till dataskyddsombud för kommunstyrelsen. Erika Memborn påbörjar sin anställning i Stenungsunds kommun den 23 april Beslutets konsekvenser för barn Kommunstyrelsen behandlar personuppgifter om barn, t.ex. i verksamheterna förskola och skola. Dataskyddsförordningens skärpta regler till skydd för personuppgifter bedöms få positiva verkningar för både barn och vuxna vars personuppgifter kommunen behandlar. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Kicki Nordberg Kommunchef Anette Oscarsson Sektorchef 72

73 34 Diarienummer 0445/16 Utdrag ur PROTOKOLL Personal- och ekonomiutskottet Sammanträdesdatum Uppföljning av E-strategi för Stenungsunds kommun Personal och ekonomiutskottets beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna uppföljning av handlingsplan e-strategi. Sammanfattning av ärendet Kommunen har antagit en e-strategi för åren Kommunstyrelsen har antagit en handlingsplanen för 2017 utifrån e-strategin. Följande områden är prioriterade under 2017: - Lätt och säkert - Infrastuktur - Nyttoskapande Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Vidare Kommunstyrelsen Vid protokollet Sophie Nygren Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Lena Hedlund (KD) 73

74 Tjänsteskrivelse Dnr 0445/16 Lars Lidén Kommunstyrelsen Uppföljning handlingsplan E-strategi 2017 Förslag till beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna uppföljning av handlingsplan e-stratgi. Sammanfattning av ärendet Kommunen har antagit en e-strategi för åren Kommunstyrelsen har antagit en handlingsplanen för 2017 utifrån e-strategin. Följande områden är prioriterade under 2017: - Lätt och säkert - Infrastuktur - Nyttoskapande Beskrivning av ärendet Lätt och säkert I väntan på tjänsten som dataskyddsombud ska tillsättas har aktiviteten att klassificera kommunens information skjutits till handlingsplan Infrastruktur Fiberutbyggnad kommunal verksamhet: Fiberutbyggnaden är en del av kommunens E-strategi och är viktig då en högre hastighet i nätet är en förutsättning för kommunens digitala transformation, dagens och morgondagens tekniska lösningar kräver högre kapacitet i nätet med snabbare trafik och svarstider. Under året har följande verksamheter beställt ny fiber, ersatt kopparledning med fiber alternativt fått sin fiberförbindelse uppgraderad. Ungdomsmottagningen-Strandvägen 23D Snipan 1 Stora Höga skolan Doktorsvillan Funktionshinder-Doterödsvägen 3 Fram till 2020 bör alla kopparförbindelser vara ersatta med fiber då Telia har aviserat att 2020 är året då kopparnätet släcks ner och kan inte brukas. Lokaler med kommunal verksamhet och som är i behov av internetaccess har ökat i antal under 2017 vilket gör att 27 lokaler är under utredning om fiberanslutning i dagsläget. Wifi utbyggnad kommunal verksamhet: Parallellt med fiberutbyggnaden ser kommunen även över behovet av trådlös access till internet. I samarbete med Nösnäsgymnasiet i form av lärare och elever har ett team skapats som utbildats i verktyg och processer för att kunna kartlägga en byggnads behovsbild av teknisk utrustning för en bra kapacitet och upplevelse för användaren. Samarbetet är löpande där nya lokationer adderas efter som. Utbyggnaden av kommunens trådlösa internetaccess (wifi) är även det en del av E-strategin och är en 74

75 viktig plattform som ger oss som användare möjligheten till mobilare arbetssätt oavsett i vilken kommunal byggnad man befnner sig. Ett arbete har initierats av Kultur och Fritid för att se på möjligheterna att införa gratis wifi för kommuninvånare på utvalda platser i kommunen. Detta är en uppskattad service för de som inte har tillgång till internet på annat sätt. Utpekade byggnader är kommunal verksamhet som innefattar allmänheten, tex. Stenungsunds Arena och Fregatten. Förstärkning av mobiltelefoni i äldreboenden: I början av 2017 förstärkte kommunen äldreboendena Tallåsen och Hällebäck, mobiltelefonilösningen i respektive byggnad. Ett så kallat Mobilt Företagsnät (MFN) har installerats för att säkerställa att anställda vid behov alltid kan ringa ut med sina mobiltelefoner. I praktiken innebär detta att de två äldreboendena numer inte är beroende av de mobiltelefonmaster som finns utan har en egen dedikerad fiberanslutning direkt till Telia vilket är en höjning av säkerheten runt boendenas brukare och anställda. Nyttoskapande E-tjänstplattformen uppdaterades och driften av plattformen flyttades till Soltak. Två ytterligare e- tjänster har installerats, Ansökan om anslutning till kommunalt vatten- och avloppsanläggning och Ansökan om behörighet för sakkunnig utförare Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Anette Oscarsson sektorchef Lars Lidén IT-strateg 75

76 Tjänsteskrivelse Dnr 0148/18 Sophie Nygren Till kommunstyrelsen Hemställan om utvecklingsbidrag till Universeum från stiftarna i Stiftelsen Korsvägen Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att bevilja hemställan om utvecklingsbidrag till Universeum med kr, under förutsättning att satsningen inte står i konflikt med statsstödsreglerna. Finansieringen kommer att hanteras i budgeten för Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning av ärendet En hemställan om utvecklingsbidrag från stiftarna i stiftelsen Korsvägen till Universeum AB har inkommit till GR från stiftelsens styrelse. Utvecklingsbidraget syftar till att bidra till bolagets utvecklingsplan med olika satsningar på bland annat nya lärmiljöer, digitalisering och visualisering. Stenungsunds del enligt fördelningsnyckeln är kronor. Beskrivning av ärendet En hemställan om utvecklingsbidrag från stiftarna i stiftelsen Korsvägen till Universeum AB har inkommit till GR från stiftelsens styrelse. Utvecklingsbidraget syftar till att bidra till bolagets utvecklingsplan med olika satsningar på bland annat nya lärmiljöer, digitalisering och visualisering. Stiftelsen Korsvägen ansöker om ett bidrag om tkr från respektive stiftare, totalt tkr. Utbetalning av medlen kan göras i omgångar under perioden Förbundsstyrelsen föreslås besluta att lämna bidrag till Stiftelsen Korsvägen med en sammanlagd summa av tkr i enlighet med deras begäran. Bidraget finansieras med 50 procent från GR via eget kapital och 50 procent via medlemskommunerna med sammafördelningsnyckel som för årsavgiften. Bidragen från medlemskommunerna förmedlas till Stiftelsen Korsvägen samlat via GR. Stenungsunds del enligt fördelningsnyckeln är kronor. Beslutets konsekvenser för barn Universeum är en arena för att utforska världen genom naturvetenskap och teknik. Genom att vara med och finansiera Universeums verksamhet gagnas barns lärande eftersom utvecklingsbidraget syftar till att bland annat skapa nya lärmiljöer. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Finansieringen kommer att hanteras i budgeten för Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Protokollsutdrag 311 från GR Styrelseärende 5 - Hemställan om utvecklingsbidrag till Universeum från stiftarna i Stiftelsen Korsvägen 76

77 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Anette Oscarsson sektorchef Erica Bjärsved ekonomichef Beslutet skickas till GR-kommunalförbund 77

78 23 Diarienummer 0774/17 PROTOKOLLSUTDRAG Bildnings- och socialutskottet Sammanträdesdatum Information från förskolechefer/rektorer till huvudmannen gällande anmälningar om kränkande behandling Bildnings- och socialutskottets beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen notera informationen. Sammanfattning av ärendet Enligt skollagen 6 kap 10 är personal som får kännedom om att ett barn/en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla det till förskolechef/rektor. Förskolechef/Rektor som får motsvarande kännedom är skyldig att anmäla det till huvudmannen. Motsvarande skyldighet inträder då ett barn/en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen. Vid bildnings- och socialutskottets möte kommer fördelningen av inkomna anmälningar under perioden 4 november mars 2018 att redovisas på skolenhetsnivå. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bilaga Vidare Kommunstyrelsen Vid protokollet Doris Eliasson Justeringsdatum Ordförande Janette Olsson (S) Justerare Linda-Maria Hermansson (C) 78

79 Tjänsteskrivelse Dnr 0774/17 Aron Larsson Till kommunstyrelsen Information från förskolechefer/rektorer till huvudmannen gällande anmälningar om kränkande behandling 4 november mars 2018 Förslag till beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen notera informationen. Sammanfattning av ärendet Enligt skollagen 6 kap 10 är personal som får kännedom om att ett barn/en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla det till förskolechef/rektor. Förskolechef/Rektor som får motsvarande kännedom är skyldig att anmäla det till huvudmannen. Motsvarande skyldighet inträder då ett barn/en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen. Vid bildnings- och socialutskottets möte kommer fördelningen av inkomna anmälningar under perioden 4 november mars 2018 att redovisas på skolenhetsnivå. Beskrivning av ärendet Enligt skollagen 6 kap 10 är personal som får kännedom om att ett barn/en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla det till förskolechef/rektor. Förskolechef/Rektor som får motsvarande kännedom är skyldig att anmäla det till huvudmannen. Motsvarande skyldighet inträder då ett barn/en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen. Under perioden har 217 anmälningar inkommit till huvudmannen. Beslutets konsekvenser för barn Beslutet medför inga konsekvenser för barn. Ett målinriktat arbete sker på varje enhet för att förebygga alla former av kränkande behandling. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser. Verksamhetsmässiga konsekvenser Beslutet medför inga verksamhetsmässiga konsekvenser. Juridiska bedömningar Huvudmannen, i förevarande fall verksamhetsansvarig nämnd, har att tillse att det inom ramen för varje verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete och utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Då skyldigheten att utreda och vidta åtgärder är delegerat till förskolechefer och rektorer har huvudmannen att följa upp ärendena. Följande redovisning bedöms uppfylla denna del. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bilaga

80 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor Utbildning Pia Alhäll Sektorchef Utbildning 80

81 Dnr 0774/17 Sammanställning av anmälningar 4 november mars Inträffade kränkningar ( ) jan mar maj jul sep nov jan mar maj jul sep nov jan mar maj jul sep nov jan mar maj jul sep nov Typ av kränkning % 1% 4% 19% 39% 36% Kränkande behandling Hot och våld; Kränkande behandling Etniska trakasserier Hot och våld Sexuella trakasserier Övrigt 81

82 4% 1% Barn/Elev -> Barn/Elev Personal -> Barn/Elev Barn/Elev -> Barn/Elev; Personal -> Barn/Elev 95% 1 Antal Typ av kränkning per enhet Trakasserier pga sexuell läggning Trakasserier pga funktionshinder Trakasserier pga av kön Sexuella trakasserier Kränkande behandling Hot och våld Etniska trakasserier 1 Totalt har elva ärenden anmälts där personal är inblandade. Av dessa är fyra felaktigt rapporterade och ett en olyckshändelse. Ett ärende utgörs av en fysisk utvisning efter det att verbala tillsägelser inte haft avsedd effekt. Fyra ärenden rör olämpligt beteende. Ett ärende utgjorde synnerligen olämpligt agerade från en vikare i grundskolan där personen avskedades och händelsen polisanmäldes. 82

83 Antal år 6-10 år år år år >20 år Hot och våld Kränkande behandling Trakasserier

84 31 Diarienummer 0873/17 PROTOKOLLSUTDRAG Bildnings- och socialutskottet Sammanträdesdatum Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion Bildnings- och socialutskottets beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att anta Samarbetsavtal mellan Stenungsunds kommun och Västra Götalandsregionen för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion. Sammanfattning av ärendet Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion ska säkerställa samverkan och gemensam utveckling av tjänsterna och försörjningen av produkterna för Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna i Västra Götaland. Den gemensamma utgångspunkten är att bibehålla och vidareutveckla en långsiktig och förtroendefull samverkan i en anda av öppenhet och dialog. Det ömsesidiga åtagandet ska bidra till en gynnsam utveckling till nytta för patienter. Upphandlad försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion upphör att gälla Genom detta samarbetsavtal inrättas ett samarbete mellan ingående parter avseende försörjning av ovanstående produkter. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse GR Protokollsutdrag 301 Samarbetsavtal Vidare Kommunstyrelsen Protokollet ska skickas till linda.macke@grkom.se Vid protokollet Doris Eliasson Justeringsdatum Ordförande Janette Olsson (S) Justerare Linda-Maria Hermansson (C) 84

85 Tjänsteskrivelse Dnr 0873/17 Anders Eggertsen Kommunstyrelsen Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion Förslag till beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att anta Samarbetsavtal mellan Stenungsunds kommun och Västra Götalandsregionen för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion. Sammanfattning av ärendet Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion ska säkerställa samverkan och gemensam utveckling av tjänsterna och försörjningen av produkterna för Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna i Västra Götaland. Den gemensamma utgångspunkten är att bibehålla och vidareutveckla en långsiktig och förtroendefull samverkan i en anda av öppenhet och dialog. Det ömsesidiga åtagandet ska bidra till en gynnsam utveckling till nytta för patienter. Upphandlad försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion upphör att gälla Genom detta samarbetsavtal inrättas ett samarbete mellan ingående parter avseende försörjning av ovanstående produkter. Beskrivning av ärendet Inkontinens är ett folkhälsoproblem som finns i alla åldrar. I Västra Götaland finns idag ca individer som får produkter avsedda för behandling vid blås- och tarmdysfunktion. Det innefattar barn, unga samt vuxna individer i alla åldrar med blås- och tarmdysfunktion. Produktområdet innefattar urinkatetrar, urinpåsar, absorberande skydd samt tillbehör. Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion ska säkerställa samverkan och gemensam utveckling av tjänsterna och försörjningen av produkterna för Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna i Västra Götaland. Den gemensamma utgångspunkten är att bibehålla och vidareutveckla en långsiktig och förtroendefull samverkan i en anda av öppenhet och dialog. Det ömsesidiga åtagandet ska bidra till en gynnsam utveckling till nytta för patienter. Upphandlad försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion upphör att gälla Genom detta förslag till samarbetsavtal inrättas ett samarbete mellan ingående parter avseende försörjning av ovanstående produkter. Rekommendationen är att parterna tecknar ett treårigt avtal med start Senast tolv månader innan avtalstiden löper ut har parterna möjlighet att säga upp avtalet. Om ingen part skriftligen sagt upp avtalet förlängs det med tre år i taget. 85

86 Ledningsrådet Läkemedelsnära produkter gör bedömningen att avtalet är gynnsamt och effektivt för försörjningen av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland. Ledningsrådet läkemedelsnära produkter ställde sig bakom förslaget den 12 juni Det politiska samrådsorganet för VGR och kommunerna (SRO) ställde sig bakom förslaget 22 september 2017 och VästKoms styrelse ställde sig bakom förslaget 10 oktober Styrgruppen för social välfärd har fått information på styrgruppsmötet den 2 november När beslut är taget ombeds kommunerna att skicka in sina protokoll där beslutet framgår till respektive kommunalförbund. När samtliga kommuner fattat sina beslut meddelas VGR, som då per post skickar ut underskrivna avtal, utan vattenstämpel, till kommunerna för undertecknande. Kommunerna skickar sedan tillbaka undertecknade avtal till VGR. Beslutets konsekvenser för barn Inkontinens är ett folkhälsoproblem som finns i alla åldrar. I Västra Götaland finns idag ca individer som får produkter avsedda för behandling vid blås- och tarmdysfunktion. Det innefattar barn, unga samt vuxna individer i alla åldrar med blås- och tarmdysfunktion. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Bifogat finns information om uppskattade kostnader inom ramen för Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion från och med 1 maj En ny finansieringsmodell har tagits fram där finanseringen av tjänsterna som ingår i försörjningen av produkterna sker via ett procentuellt påslag på produktpriset. Påslaget baseras på varuvärdet av produkterna som kunden har köpt. Verksamhetsmässiga konsekvenser Nuvarande avtal upphör och genom detta samarbetsavtal inrättas ett samarbete mellan ingående parter avseende försörjning av ovanstående produkter. Juridiska bedömningar Samarbetsavtalet säkerställer försörjning av nutrionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås och tarmdysfunktion och föranleder inga ytterligare juridiska bedömningar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse GR Protokollsutdrag 301 Samarbetsavtal STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor Socialtjänst Camilla Blomqvist sektorchef Susanne Albinsson verksamhetschef Beslutet skickas till linda.macke@grkom.se 86

87 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Förbundsstyrelsen Utdrag ur protokoll ( 301) från förbundsstyrelsens sammanträde fredag 8 december 2017 på Open Lab, Kråketorpsgatan 12, Mölndal 301 Dnr: Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion med start Upphandlad försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion upphör att gälla Genom detta förslag till samarbetsavtal inrättas ett samarbete mellan ingående parter avseende försörjning av ovanstående produkter. Rekommendationen är att parterna tecknar ett treårigt avtal med start Senast tolv månader innan avtalstiden löper ut har parterna möjlighet att säga upp avtalet. Om ingen part skriftligen sagt upp avtalet förlängs det med tre år i taget. Ledningsrådet Läkemedelsnära produkter gör bedömningen att avtalet är gynnsamt och effektivt för försörjningen av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland. Ledningsrådet läkemedelsnära produkter ställde sig bakom förslaget den 12 juni Det politiska samrådsorganet för VGR och kommunerna (SRO) ställde sig bakom förslaget 22 september 2017 och VästKoms styrelse gjorde det samma den 10 oktober Styrgruppen för social välfärd har fått information på styrgruppsmötet den 2 november Beslut Förbundsstyrelsen ställer sig bakom och rekommenderar medlemskommunerna att anta förslaget till Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion med start Denna protokollsparagraf justeras omedelbart. Just: 87

88 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Förbundsstyrelsen Vid protokollet Gunnel Rydberg Justeras: Jonas Ransgård Dennis Jeryd Justering av protokollet har tillkännagivits genom anslag på Göteborgs kommuns anslagstavla i december Rätt utdraget intygar: Just: 88

89 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion med start Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås ställa sig bakom och rekommendera medlemskommunerna att besluta att anta förslaget till Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blåsoch tarmdysfunktion med start Förbundsstyrelsen föreslås omedelbart justera denna protokollsparagraf. Sammanfattning Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion ska säkerställa samverkan och gemensam utveckling av tjänsterna och försörjningen av produkterna för Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. Den gemensamma utgångspunkten är att bibehålla och vidareutveckla en långsiktig och förtroendefull samverkan i en anda av öppenhet och dialog. Det ömsesidiga åtagandet ska bidra till en gynnsam utveckling till nytta för patienter. Upphandlad försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion upphör att gälla Genom detta förslag till samarbetsavtal inrättas ett samarbete mellan ingående parter avseende försörjning av ovanstående produkter. Rekommendationen är att parterna tecknar ett treårigt avtal med start Senast tolv månader innan avtalstiden löper ut har parterna möjlighet att säga upp avtalet. Om ingen part skriftligen sagt upp avtalet förlängs det med tre år i taget. Ledningsrådet Läkemedelsnära produkter gör bedömningen att avtalet är gynnsamt och effektivt för försörjningen av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland. Ledningsrådet läkemedelsnära produkter ställde sig bakom förslaget den 12 juni Det politiska samrådsorganet för VGR och kommunerna 89

90 Göteborgsregionens kommunalförbund (SRO) ställde sig bakom förslaget 22 september 2017 och VästKoms styrelse gjorde det samma den 10 oktober Styrgruppen för social välfärd har fått information på styrgruppsmötet den 2 november Göteborg Helena Söderbäck /Cecilia Bokenstrand, Linda Macke Bilagor: 1. Tjänsteutlåtande/beslutsunderlag till det politiska samrådsorganet (SRO), daterat Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion med start

91 Rolf Färnlöf, Koncernstab hälso- och sjukvård BESLUTSUNDERLAG Anneli Assmundson Bjerde, VästKom POLITISKT SAMRÅDSORGAN, SRO LEDNINGSRÅDET LÄKEMEDELSNÄRA PRODUKTER STÄLLDE SIG BAKOM FÖRSLAGET Förslag till ställningstagande från det politiska Samrådsorganet, SRO: Samrådsorganet ställer sig bakom Ledningsrådets förslag till Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion med start Samrådsorganet rekommenderar huvudmännen att ställa sig bakom avtalsförslaget. LEDNINGSRÅDETS BEDÖMNING OCH REKOMMENDATION Förslag till Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blåsoch tarmdysfunktion mellan kommun xxx och Västra Götalandsregionen. Samarbetsavtalet ska säkerställa samverkan och gemensam utveckling av tjänsterna och försörjningen av produkterna för Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna. Den gemensamma utgångspunkten är att bibehålla och vidareutveckla en långsiktig och förtroendefull samverkan i en anda av öppenhet och dialog. Det ömsesidiga åtagandet ska bidra till en gynnsam utveckling till nytta för patienter. Upphandlad försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion upphör att gälla Genom detta förslag till samarbetsavtal inrättas ett samarbete mellan ingående parter avseende försörjning av ovanstående produkter. Rekommendationen är att parterna tecknar ett treårigt avtal med start Senast tolv månader innan avtalstiden löper ut har parterna möjlighet att säga upp avtalet. Om ingen part skriftligen sagt upp avtalet förlängs det med tre år i taget. Ledningsrådet Läkemedelsnära produkter gör bedömningen att avtalet är gynnsamt och effektivt för försörjningen av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion och rekommenderar Samrådsorganet att ställa sig bakom förslaget

92 Rolf Färnlöf, Koncernstab hälso- och sjukvård BESLUTSUNDERLAG Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Västra Götalandsregionen Anneli Assmundson Bjerde, VästKom Thomas Jungbeck Direktör VästKom FÖRDJUPAD BESKRIVNING AV ÄRENDET Medborgarna ska uppleva en sömlös vård och att skattemedlen används på ett klokt sätt. För att uppnå detta måste kommuner och region samarbetar så långt det är möjligt. Kvalitet- och kostnadseffektivitet är viktiga faktorer att gemensamt ta ansvar för. I Västra Götaland regleras ansvarsfo rdelningen och samverkan fo r ha lso- och sjukva rd i Hälso- och sjukvårdsavtalet för Västra Götaland samt i handböcker för förskrivning. Försörjningen av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion är en hälso- och sjukvårdsinsats där behovet av tjänster, produkter och volymer kan ändras under avtalsperioden. Bedömningen är att ett samarbetsavtal ger ett mer flexibelt system där det är lättare att anpassa försörjningen till nya förutsättningar. Förslaget till samarbetsavtal har tagits fram i samverkansgrupper med representanter från VGR samt kommuner. En ny finansieringsmodell har tagits fram där finansieringen av tjänsterna som ingår i försörjningen av produkterna sker via ett procentuellt påslag på produktpriset. Påslaget baseras på varuvärdet av produkterna som kunden har köpt. Samarbetsavtalet har fyra specifikationer som komplement till huvudavtalet. Specifikationerna är webb-baserade och förändring i innehållet kan göras under avtalstiden. Beslut om förändringar i specifikationerna fattas av Ledningsrådet läkemedelsnära produkter. Respektive avtalspart ansvarar för att implementera beslutade förändringar. 92

93 förändrade förutsättningar. Förändrade förutsättningar kan ändra behovet av tjänster, produkter och volymer under avtalsperioden. Samarbetsavtalet har fyra specifikationer som komplement till huvudavtalet för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion. Förändring av innehållet i specifikationerna kan göras under avtalstiden. Beslut om förändring fattas av Ledningsrådet läkemedelsnära produkter (LMN). Respektive avtalspart ansvarar för att implementera beslutade förändringar. Specifikation A Finansiering av försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland Specifikation B Distribution av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland Specifikation C Uppdrag för Läkemedelsnära produkter (LMN) och tjänster vid nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland Specifikation D Samarbete och styrning Försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland 6. Vårdgivarens ansvar Vård och behandling med nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion ska följa gällande lagar och regelverk. 7. Gemensamt finansiellt ansvar Kunskapsorganisationen för Läkemedelsnära Produkter i Västra Götaland Kundtjänst för och distribution av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland 8. Avtalsvård Avtalsvård med kontinuerliga uppföljningar både avseende ekonomi och kvalitet ska genomföras. Ekonomin ska följas upp två gånger om året. Nedanstående grupp ansvarar för uppföljning av ekonomin Verksamhetschef Skövdedepå/LMN Regionutvecklare - Kunskapsstöd för läkemedel och hjälpmedel Verksamhetsdeltagare Västra Götaland Verksamhetsdeltagare Kommun Controller Regionservice/Skövdedepå/LMN Controller Koncernstab hälso- och sjukvård Controller/ekonom kommun 1-2 st. Ledningsrådet läkemedelsnära produkter (LMN) ansvarar för uppföljning och utvärdering av samarbetsavtalet. 2 93

94 Samarbetsavtalet ska följas upp avseende patientsäkerhet och leveranssäkerhet samt ekonomi enligt vad som framgår nedan. Rapportering görs till respektive vårdgivare. Finansiering av samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland Distribution av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland Läkemedelsnära produkters (LMN) roll för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland 9. IT-stöd Vårdgivarna och Regionservice har ett IT-system som ger stöd vid beställning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion. 10. Uppsägning och övergång Om överenskommelse rörande fortsatt samarbete inte kan nås har parterna möjlighet att säga upp avtalet senast tolv månader innan avtalstiden löper ut. Ledningsrådet läkemedelsnära produkter ansvarar för att bevaka gällande avtalstider och i god tid initiera arbete så att beredskap finns inför nytt avtal, oavsett avtalsform. Om avtalet inte skriftligen sagts upp senast tolv månader innan avtalstiden löper ut förlängs det med tre år i taget. I det fall samarbetet kring försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion upphör ska vårdgivarna och Regionservice samverka kring hantering av administration, teknisk dokumentation, lokaler och personal. Regionservice är skyldig att till vårdgivarna överlämna uppgifter som är av betydelse inför och i samband med samarbetsavtalets upphörande. 11. Tvist I de fall tvist om tolkning och tillämpning av detta avtal inte kan lösas inom ramen för samarbete och styrning (Specifikation D) i detta avtal, ska tvist avgöras av svensk allmän domstol med Göteborgs tingsrätt som första instans. 3 94

95 Detta samarbetsavtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar av vilka vårdgivaren och utföraren tagit var sitt. Ort och datum Ort och datum För xxx kommun För Västra Götalandsregionen Behörig befattningshavare Behörig befattningshavare Namnförtydligande Namnförtydligande 4 95

96 Specifikation A1 Finansiering av Kunskapsorganisationen för Läkemedelsnära Produkter i Västra Götaland 5 96

97 Specifikation A1 Finansiering av Kunskapsorganisationen för Läkemedelsnära Produkter Kunskapsorganisationen Läkemedelsnära Produkter finansieras via påslag på produktpriset per produktområde nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion. Finansiering av LMNs kostnader för respektive produktområde styrs av betalningsansvaret och baseras på varuvärdesomsättning per kund. Kostnaden per produktområde kan komma att ändras utifrån ändrade krav på uppdraget enligt specifikation C. Över och underskott fördelas till samtliga kunder baserat på varuvärdesomsättning. För mer information se Specifikation C. 6 97

98 Specifikation A2 Finansiering av kundtjänst för och distribution av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland 7 98

99 Specifikation A2 Finansiering av kundtjänst för och distribution av produkter ifrån Skövdedepån Kundtjänst för och distribution av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland ska regleras enligt kravspecifikation. Skövdedepåns kundtjänst och distribution finansieras via påslag på produktpriset per produktområde nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion. Finansiering av Skövdedepåns kostnader för respektive produktområde styrs av betalningsansvaret och baseras på varuvärdesomsättning per kund. Över- och underskott fördelas till samtliga kunder baserat på varuvärdesomsättning. Kostnadsspecifikation för de olika extra kostnader ex. akutleverans, anskaffning mm. 8 99

100 Specifikation B Distribution av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland 9 100

101 Specifikation B Innehåll 1. Beskrivning av produktområden Krav på hantering av produktsortiment Leveransregler Kundtjänst Fakturering Kvalité och uppföljning Roller och ansvar Utveckling

102 1. Beskrivning av produktområden Blås- och tarmdysfunktion Inkontinens är ett folkhälsoproblem som finns i alla åldrar. I Västra Götaland finns idag ca individer som får produkter avsedda för behandling vid blås- och tarmdysfunktion. Det innefattar barn, unga samt vuxna individer i alla åldrar med blås- och tarmdysfunktion. Produktområdet innefattar urinkatetrar, urinpåsar, absorberande skydd samt tillbehör. Nutrition Produkter inom: Livsmedel för speciella medicinska ändamål som kosttillägg/näringsdrycker, komjölksproteinfri modersmjölksersättning, sondnäring, berikningsprodukter, produkter för metabola sjukdomstillstånd och specialprodukter med mera. Glutenfria och proteinreducerade torrvaror Sondmatningstillbehör nasogastrisk sond, gastrostomiknappar och kopplingsslangar, gaststomikatetrar, enterala sprutor, sondmatningsaggregat med mera. Patientantalet uppgår till ca individer 2. Krav på hantering av produktsortiment 2:1 Inköp av upphandlade produktsortiment VGR som distributör ska köpa produkter via Koncerninköps upphandlade leverantörer. Koncerninköp ansvarar för att förse distributören med aktuella handlingar. 2:2 Delegation kring frågor om produktleverantörens avtal Distributören äger rätt att ha till förfogande avtalshandlingar inklusive allmänna bestämmelser kopplade till produktleverantörerna under den tid som avtalet gäller. Distributören ska använda delegationen i syfte att kontinuerligt utveckla relationen med produktleverantörerna med målet att effektivisera och utvärdera logistikförutsättningar. 2:3 Anskaffning (dispensprodukter) av produkter utanför avtal ej upphandlade produkter Vid speciella behov som inte kan tillgodoses av det upphandlade sortimentet kan förskrivare beställa produkter utanför avtal. Enbart av Ledningsrådet läkemedelsnära produkter (LMN) godkända dispensprodukter kan förskrivas. Övriga produkter är ej möjligt att förskriva. Distributören ska debitera kunden enligt produktleverantörens prislista. Leveranstiden ska inte överstiga 10 arbetsdagar. Om leveranstiden överstiger 10 dagar ska återkoppling via mail till förskrivaren ske. Patienten kontaktas via telefon/mail. Distributören ska förse VGR/LMN med information om anskaffningar enligt överenskommen rutin

103 2:4 Registervård av produktavtal i Sesam Läkemedelsnära Distributören ansvarar för att artikelregistret i Sesam LMN innehåller korrekta uppgifter. Uppdatering och registervård utförs i nuläget manuellt för beställningssystemet Sesam (LMN). Samtliga artikelförändringar skall godkännas av LMN/Koncerninköp enligt överenskommen process. Processen innebär bl.a. en säkrad kommunikation via fastställd struktur i Excel. 2:5 Lagerhållning och transport av produkter Produkterna ska lagerhållas och hanteras på ett sådant sätt att dess kvalité inte riskeras. Distributören ska förpacka samtliga produkter så att de klarar transport. Kartonger ska vara av god kvalité och i neutralt emballage. 2:6 Sterila produkter och produkter med begränsad hållbarhet För sterila produkter och med begränsad hållbarhet gäller att minst 2/3 av hållbarhetstiden ska återstå vid leverans till distributör. Hållbarhetstiden för leverans ut till patient ska inte understiga den tid förskrivning har för avsikt att räcka. 2:7 Ompackning av produkter I förekommande fall ska distributören packa om produkter från produktleverantör, för leverans ut till patient. Sterila produkter som ompackas ska följa gällande regelverk. Antalet produkter som ompackas kan komma att variera över tid. 2:8 Produktförändringar Samtliga produktförändringar under pågående avtalstid ska kanaliseras från produktleverantör till LMN/Koncerninköp, där beslut om produktförändring sker. Distributören ska i samråd med produktleverantör hantera produktförändringen. Beslut om tillägg av ny produkt i produktavtal beslutas av LMN/Koncerninköp som vidarebefordrar korrekt information till distributören. 2:9 Sortimentsbyte i samband med ny produktupphandling. Process för sortimentsbyte utarbetas som i en överenskommelse mellan LMN och distributör. Ambitionen är att minska kassationen. Distributör ska förses med korrekt information i form av fastställd struktur i Excelformat minst tre månader innan nytt avtal börjar gälla. Eventuella konverteringslistor/crosstabeller och annan information i samband med sortimentsbytet utförs av LMN produktkonsulent. 2:10 Returer av produkter Retur orsakad av felplock eller transportskada En leverans som innehåller fel artiklar mot beställningsunderlaget eller om en transportskada har skett, ska distributören ta emot en returorder samt komma överens med patient om ny leverans. Den som har kostnadsansvaret krediteras varuvärdet och distributören står för distributionskostnaden

104 Retur orsakade av förskrivare eller patient Transportrelaterade returer ex. produkter som inte hämtats från utlämningsställe, felaktig portkod och adress debiteras den som har kostnadsansvaret en returkostnad. Förskrivaren/patient ska återkoppla gällande felaktig produkt inom två veckor från leveransdatum Den som har kostnadsansvaret debiteras en returkostnad enligt avtalad prislista. Retur ska inte ske: Om produkten är av ett så ringa värde att frakt och logistikkostnaderna överstiger varuvärdet. För produkter förskrivna utanför avtal. Produkter från dödsbon. 2:11 Reklamation av produkt Om levererad produkt visar sig vara behäftad med fel kontaktar patienten distributör för retur och ny leverans i enlighet med upprättad överenskommen process LMN/Distributör. Returer och reklamationer där ny leverans till patient är nödvändig skall hanteras med kortast möjliga leveranstid. Det kan innebära akuta leveranser för att inte äventyra patientsäkerheten. 3 Leveransregler. 3:1 Leverans till ordinärt boende Ska ske kl. 08:00 19:00 vardagar Samtliga beställningar ska levereras inom 4 arbetsdagar, beställningsdagen är dag 0. Beställningen ska levereras i sin helhet vid samma tillfälle. Delleveranser ska enbart ske vid restsituationer från produktleverantör. Leveransalternativ se 3:7. 3:2 Leverans till kommunala särskilda boenden Ska ske kl. 08:00-16:00 vardagar till en anvisad fast leveranspunkt. Transportören ska även kunna erbjuda inbärningstjänst till enskild avdelning/enhet om så önskas. 3:3 Akutleverans/Expressleverans Akut leverans kan enbart effektueras av lagerlagt upphandlat sortiment. Leveransen innebär att patienter får sina produkter dagen efter att beställning skett och ska även innefatta patienter boende på orter med lantbrevbärarlinje. Beställningen ska vara distributören tillhanda före kl. 14:00 vardagar. En akut leverans kan begäras av förskrivare eller patient. Expressleverans kan bara nyttjas för nutritionsområdet. Kan enbart effektueras av lagerlagt upphandlat sortiment. Leveransen innebär att patienter får sina produkter samma dag som beställningstillfället. Beställningen ska vara distributören tillhanda innan kl. 14:00 vardagar. Kan enbart begäras av förskrivare

105 3:4 Utomlänsleveranser/ Patienter som vistas utomlands Patienter som är folkbokförda i Västra Götaland kan få leverans till annan ort utanför länet inom Sverige. Leverans till utlämningsställe utanför länet medför ingen extra transportkostnad. Önskas leverans till hemadress utanför länet tillkommer ytterligare avgift. Patienter som under en tid vistas utomlands kan endast få sina beställda produkter levererade inom Sveriges gränser. Det innebär att patienten själv ansvarar för att produkter transporteras till utlandet. 3:5 Kollimärkning och följesedlar Samtliga leveranser inklusive särskilt boende ska individmärkas. Leverans ska vara försedd med en följesedel per individ. Följesedeln ska innehålla information om levererade och eventuella restnoterade produkter, uttagsnummer samt hur många antal uttag som finns kvar på förskrivningen. 3:6 Leveransförseningar Om leveranstiden överskrider 5 dagar ska patienten kontaktas. 3:7 Leveransalternativ Följande leveransalternativ skall vara möjliga. Får ställas utanför (FSU), innebär att leveransen ska ske till ordinärt boende utan mottagarkontroll (kvittens). Produkterna ska ställas skyddat för väderleksförhållanden, och om möjligt på ett sådant sätt att eventuell risk för stöld elimineras. I flerfamiljshus ska produkterna ställas utanför patientens dörr. Leverans till utlämningsställe innebär leverans till något av transportörens avtalade utlämningsställe/servicepoint för paket, inom Sverige. Avisering sker via sms om mobilnummer angivits annars aviseras leveransen med brev. 4 Kundtjänst Distributören ska driva en kundtjänst och utföra service för patienter och vårdgivare i Västra Götaland. Kundtjänst ska utföra varierande arbetsuppgifter enligt beslutad uppdragsbeskrivning. Distributören ansvarar för att kundservice har nödvändig kompetens. LMN ansvarar för information och utbildning enligt överenskommelse med distributören. LMN och distributör ansvarar för att utveckling av arbetet sker i takt med förändrade behov/förutsättningar. 4:1 Uppdragsbeskrivning Kundtjänst Ta emot beställningar via telefon/1177 på registrerade förskrivningar. Leveransavisering till patienter Leveransfrågor via e-post och telefon Registrering av manuella förskrivningar enligt gällande rutiner. Hänvisa av produktfrågor till respektive produktkonsulent inom LMN Informera förskrivare och patienter i samband med leveransförseningar Ta emot produktreklamationer enligt rutin

106 4:2 Tillgänglighet Kundservice ska vara tillgänglig via telefon och mail vardagar procent av samtalen skall besvaras inom 3 minuter. E-post skall besvaras inom 2 timmar. 5 Fakturering I Sesam LMN finns ett register över samtliga kunder/kostnadsansvariga. Samtliga kunder/ kostnadsansvarig ska faktureras en gång/månad enligt fastställd struktur av Ledningsrådet LMN. 5:1 Betalningsvillkor 30 dagar netto. 6 Kvalité och uppföljning 6:1 Kvalitetsuppföljning Ska ske månadsvis enligt fastställd struktur av Ledningsrådet LMN. Uppföljningen ska innehålla ett antal parametrar inklusive returleveranser. Statistiken redovisas totalt och separerat per produktområde. Patientsäkerhet Nyckeltal Syfte Rapportering var/hur Medicintekniska avvikelser Förhindra upprepning av negativa händelser Ledningsrådet LMN kvartalsvis Leveranskvalitet (Rätt produkt till rätt patient i rätt tid) Undersöka följsamhet till överenskommelse/instruktion/rutin Ledningsrådet LMN kvartalsvis

107 Leveranssäkerhet Nyckeltal Syfte Rapportering var/hur Andel läkemedelsnära produkter som levererats inom fastställd leveransram Säkerställa att patientens behov av läkemedelsnära produkter tillgodoses Ledningsrådet LMN kvartalsvis Tillgänglighet Nyckeltal Syfte Rapportering var/hur Andel telefonsamtal till kundtjänst som besvaras inom 3 minuter ska vara 85 % Säkerställa god tillgänglighet Ledningsrådet LMN kvartalsvis 7 Roller och ansvar Distributören ansvarar för att lagar, regler och riktlinjer inom ramen för uppdraget följs. 8:1 Utveckling Distributören ska samverka med Ledningsrådet LMN och kan under avtalstiden komma överens med vårdgivarna om förändringar och utveckling i syfte att öka kvalitet för patienterna samt öka kostnadseffektiviteten för vårdgivarna. Ändringar som görs förtecknas i en ändringslogg

108 8:2 Samverkan Ska ske kontinuerligt och vid särskilda behov enligt överenskommelse för samverkan. Ledningsrådet LMN Läkemedelsnära Produkter Process Distribution Process Produkt Process IT Process Ekonomi

109 Specifikation C Uppdrag för Läkemedelsnära produkter (LMN) och tjänster vid försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland

110 Specifikation C Läkemedelsnära Produkters (LMN) roll och uppdrag LMNs uppdrag ska utföras enligt evidensbaserad praktik (EBP). LMN arbetar med kvalitet och kompetens kring läkemedelsnära produkter, som stöd för Västra Götalandsregionen och kommuner i Västra Götaland. Uppdraget omfattar produkter, distribution och IT-stöd. LMN ska arbeta med: Uppdrag Syfte Hur ska det utföras Produktansvar vid upphandling av läkemedelsnära produkter God livskvalité och kostnadseffektivt Enligt upphandlingsplan Uppföljning Kvartalsvis Rapportering var Ledningsrådet LMN Kravställare för distribution av läkemedelsnära produkter Rätt produkt till rätt patient i rätt tid Enligt kravspecifikation intern distribution Kvartalsvis Ledningsrådet LMN Information och rådgivning av upphandlat sortiment och övriga produkter Förskrivning med hög kvalité Omvärldsbevaka, följa behovs och produktutvecklingen Kontinuerligt LMNs hemsida Kompetenshöjande insatser kring vård, behandling och förskrivningsprocess för hela vårdkedjan. Vara ett stöd i förskrivningsprocessen Öka kompetensen inom området vilket leder till god vård Säkra att patienters behov av läkemedelsnära produkter sker säkert och på samma sätt oavsett var man bor eller var man vårdas. Utifrån behov Årligen Ledningsrådet LMN Utifrån behov Årligen LMNs hemsida Administrativ service och support av beställarsystem Säkerställa kvalitén Utifrån behov Årligen LMNs hemsida Samverka med nationella organ, utbildningsinstitutioner och liknande Kvalitetsrapport Arbeta med ökad delaktighet för patienter/användare i samband med upphandlingsprocessen. Säkerställa kompetensen för god vård inom LMN området Belysa effekten kvalité, kostnad och kunskap Öka möjligheterna för patienter/användare att få tillgång till välfungerande förbrukningsartiklar och hjälpmedel Utifrån behov Årligen LMNs hemsida Kartlägga förskrivarnas kompetens avseende Uroterapeut/distriktsjuk sköterska med förskrivnings kurs/7,5 kurs inkontinens vård. Informera om produktutveckling och bilda referensgrupper vid upphandling Årligen Årligen Ledningsrådet LMN och LMNs hemsida Ledningsrådet LMN

111 Specifikation D Samarbete och styrning Försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland

112 Allmänt Specifikation D anger hur samarbete och styrning hanteras. Vårdgivarnas inflytande och medverkan inom ramen för detta samarbetsavtal säkerställs i Ledningsrådet LMN. Ledningsrådet för läkemedelsnära produkter (LMN) Ledningsrådet LMN är ett forum för utveckling av förskrivnings- och försörjningsprocesserna och frågor av övergripande karaktär avseende läkemedelsnära produkter. Arbetet ska syfta till en likvärdig grundsyn på hanteringen av läkemedelsnära produkter i Västra Götaland. Med läkemedelsnära produkter avses produkter vid blås- och tarmdysfunktion, diabetesprodukter, stomiprodukter och nutritionsprodukter. Ledningsrådet LMN består av representanter från Västra Götalandsregionen och Västra Götalands kommuner. Uppdrag Ledningsrådet LMN utgör forum för principiella frågor och frågor av övergripande karaktär avseende läkemedelsnära produkter. Arbetet ska syfta till en likvärdig grundsyn på hanteringen av läkemedelsnära produkter i Västra Götaland. Ytterligare produktområden kan tillkomma efter beslut av hälso- och sjukvårdsdirektören. Arbetsuppgifter Ledningsrådet LMN ska Ansvarar för regelverk för förskrivning och hantering av läkemedelsnära produkter Verka för evidensbaserad förskrivning och jämlik vård i Västra Götaland genom handböcker Vara uppdragsgivare för Läkemedelsnära produkter (LMN) Identifiera behov och initiera utbildningsplanering gällande läkemedelsnära produkter Initiera och följa upp upphandlingar inom området Initiera utveckling av IT-stöd inom området Initiera, prioritera och svara för utvecklingsinsatser inom området Bereda frågor för politiska beslut Omvärldsbevaka, följa och bidra till utveckling inom området Utgöra forum för informationsutbyte mellan verksamheterna i kommunerna och Västra Götalandsregionen Samverka med berörda parter inom sitt ansvarsområde

113 Arbetsorganisation Ledningsrådet LMN består av tjänstemän från VGR och VGK. Representanter Antal Utses av Ordförande 1 Koncernstaben för Hälso- och sjukvård VGK 5 Kommunalförbunden och Göteborgs stad VGR 9 VGRs förvaltning Arbetsformer Ledningsrådet för Läkemedelsnära produkter sammanträder tio gånger per år. Ordförande kan kalla till ytterligare möten vid behov. Alla beslut ska ske i enighet. Om enighet inte kan uppnås i en fråga ska ärendet återremitteras för förnyad beredning eller avföras. Beslut kan fattas när minst hälften av de utsedda representanterna från VGR respektive VGK närvarar eller på annat sätt inför mötet deltagit i avgörandet. Mötesanteckningar ska föras och rekommendationer samt beslut ska dokumenteras. Beredningsgrupper LMN ansvarar för att hantera och bereda frågor kopplade till samarbetsavtalet. Förkortningar LMN Länkar Läkemedelsnära produkter VästKom (Västsvenska kommunalförbundens samorganisation) Ledningsråd LMN Samorganisation som arbetar på uppdrag av de fyra kommunalförbunden i Västra Götaland: Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, Fyrbodals kommunalförbund, Göteborgsregionens kommunalförbund samt Skaraborgs kommunalförbund. VästKom Ledningsrådet LMN

114 30 Diarienummer 0188/18 PROTOKOLLSUTDRAG Bildnings- och socialutskottet Sammanträdesdatum Patientsäkerhets- och kvalitétssberättelse för sektor socialtjänst i Stenungsunds kommun 2017 Bildnings- och socialutskottets beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna patientsäkerhets- och kvalitetsberättelsen år Sammanfattning av ärendet Patientsäkerhets- och kvalitetsberättelsen gällande sektor Socialtjänst beskriver hur verksamheterna arbetar med egenkontroller, klagomål, samverkan och avvikelser. Berättelsen innehåller måluppfyllelse från föregående år samt nya mål för kommande år. För att säkerställa kvalitet och patientsäkerhet har bland annat rutinen för avvikelsehantering enligt hälso- och sjukvårdslagen samt kommunens tillbuds- och avvikelsehanteringssystem (Skalman) anpassats och reviderats för att säkerställa att de nya förskrifter som kom 2017 gällande vårdskador efterlevs och följs. I syfte att kvalitetssäkra hälso- och sjukvårdsåtgärder togs det under 2017 fram en projektplan för hur de hälso- och sjukvårdsåtgärderna som i nuläget utförs efter instruktion istället ska utföras efter delegering. Flera egenkontroller har genomförts under 2017 med syfte att följa upp, kontrollera och identifiera förbättringsområden. Nytt för 2017 är att frågeformuläret KUSTA (Kvalitet, uppföljning, säkerhet, tillsyn och ansvar) har anpassats för att bli mer ändamålsenligt och att fokusområden har valts. Fokusområden för 2017 var delegering och avvikelsehantering. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bilaga 1 - Patientsäkerhets- och kvalitétsberättelse för sektor socialtjänst i Stenungsunds kommun år 2017 Vidare Kommunstyrelsen Vid protokollet Doris Eliasson Justeringsdatum Ordförande Janette Olsson (S) Justerare Linda-Maria Hermansson (C) 114

115 Tjänsteskrivelse Dnr 0188/18 Johanna Nordqvist Kommunstyrelsen Patientsäkerhets- och kvalitétsberättelse för sektor socialtjänst i Stenungsunds kommun 2017 Förslag till beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna patientsäkerhets- och kvalitetsberättelsen år Sammanfattning av ärendet Patientsäkerhets- och kvalitetsberättelsen gällande sektor Socialtjänst beskriver hur verksamheterna arbetar med egenkontroller, klagomål, samverkan och avvikelser. Berättelsen innehåller måluppfyllelse från föregående år samt nya mål för kommande år. För att säkerställa kvalitet och patientsäkerhet har bland annat rutinen för avvikelsehantering enligt hälso- och sjukvårdslagen samt kommunens tillbuds- och avvikelsehanteringssystem (Skalman) anpassats och reviderats för att säkerställa att de nya förskrifter som kom 2017 gällande vårdskador efterlevs och följs. I syfte att kvalitetssäkra hälso- och sjukvårdsåtgärder togs det under 2017 fram en projektplan för hur de hälso- och sjukvårdsåtgärderna som i nuläget utförs efter instruktion istället ska utföras efter delegering. Flera egenkontroller har genomförts under 2017 med syfte att följa upp, kontrollera och identifiera förbättringsområden. Nytt för 2017 är att frågeformuläret KUSTA (Kvalitet, uppföljning, säkerhet, tillsyn och ansvar) har anpassats för att bli mer ändamålsenligt och att fokusområden har valts. Fokusområden för 2017 var delegering och avvikelsehantering. Beslutets konsekvenser för barn Barnets behov av trygghet, utveckling och säkerhet beaktas när vården planeras och utförs. Det sytematiska förbättringsarbetet och de åtgärder och strategier som beskrivs i patientsäkerhets- och kvalitetsberättelsen syftar till att öka kvaliteten och patientsäkerheten för alla åldersgrupper som är inskrivna i hemsjukvården. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Inga ekonomiska konsekvenser. Verksamhetsmässiga konsekvenser Patientsäkerhets- och kvalitetsberättelsen redovisar strategier, mål och resultat av arbetet med att förbättra patientsäkerheten samt hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under Juridiska bedömningar Enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om 115

116 ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete anger att arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bilaga 1 - Patientsäkerhets- och kvalitétsberättelse för sektor socialtjänst i Stenungsunds kommun år 2017 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor Socialtjänst Camilla Blomqvist sektorchef Susanne Albinsson verksamhetschef 116

117 Patientsäkerhets- och kvalitetsberättelse för sektor Socialtjänst i Stenungsunds kommun år Johanna Nordqvist, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 117

118 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Övergripande mål... 4 Kommunens inriktningsmål som berör hälso- och sjukvård är:... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhets- och kvalitetsarbetet... 5 Vårdskada/Avvikelser... 7 Nya föreskrifter... 7 Struktur för anmälan, utredning och uppföljning... 7 Resultatmått avvikelser... 8 Avvikelser SOL... 9 Externa avvikelser... 9 Fall Hantering av klagomål och synpunkter Sammanställning och analys Antal klagomål synpunkter Patientnämnden IVO Patienter och närstående kan anmäla klagomål på hälso- och sjukvården via IVO Åtgärder för att säkerställa kvalitet och patientsäkerhet Projekt för att kvalitetssäkra utförandet av hälso- och sjukvårdsåtgärder Samverkan inför ny läkemedelsföreskrift KUSTA Journalgranskning Kvalitetsregister Svenska palliativregistret BPSD-registret Samverkan Intern samverkan Extern samverkan Samverkan med patienter och anhöriga Resultat Måluppfyllelse Övergripande mål och strategier för

119 Sammanfattning Den 1 september 2017 trädde två nya föreskrifter om hur vårdskador ska utredas och hur allvarliga vårdskador ska anmälas i kraft. Rutinen för avvikelsehantering, HSL samt kommunens tillbuds- och avvikelsehanteringssystem (Skalman) har anpassats och reviderats för att säkerställa att de nya föreskrifterna följs. Det systematiska förbättringsarbetet med att hantera avvikelser och risker har pågått under året. Fyra ärenden med risk för allvarlig vårdskada har anmälts till Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) enligt Lex Maria och 20 stycken har anmälts till IVO enligt Lex Sarah. År 2017 skulle samtliga utredningar som bedömdes vara Lex Sarah skickas till IVO. Under året har 18 synpunkter inkommit till sektor Socialtjänst via synpunkthanteringssystemet. Patientnämnden har inte fått in några ärenden som rör synpunkter och klagomål gällande kommunal hälso- och sjukvård i Stenungsund under året. Det har inkommit tre stycken klagomål på hälso- och sjukvården via IVO under Under 2017 togs det fram en projektplan för hur de hälso- och sjukvårdsåtgärderna som i nuläget utförs efter instruktion istället ska utföras efter delegering. I syfte att kvalitetssäkra hälso- och sjukvårdsåtgärder. Inför att Socialstyrelsens nya föreskrift HSLF-FS 2017:37 Ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården började gälla första januari 2018, har de medicinskt ansvariga sjuksköterskorna i kommunerna i SIMBA (SIMBA står för samverkan i mellersta Bohuslän och Ale och de kommuner som ingår är: Stenungsund, Tjörn, Kungälv och Ale), samverkat kring framtagandet av en riktlinje för läkemedelshantering. Flera egenkontroller har genomförts under 2017 med syfte att följa upp, kontrollera och identifiera förbättringsområden. Nytt för 2017 är att frågeformuläret KUSTA (Kvalitet, uppföljning, tillsyn och ansvar) har anpassats för att bli mer ändamålsenligt och att fokusområden har valts. Fokusområden för 2017 var delegering och avvikelsehantering. Genomsnittlig måluppfyllelse för verksamheterna gällande delegering var 81% och för avvikelsehantering 91%. Målet är att nå upp till 100%

120 Bakgrund SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Vårdgivaren är, enligt patientsäkerhetslagen (2010:659), skyldig att bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete och senast första mars varje år ska vårdgivaren upprätta en patientsäkerhetsberättelse. I patientsäkerhetsberättelsen ska strategier, mål och resultat av arbetet med att förbättra patientsäkerheten redovisas. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, bör vårdgivare varje år upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse. I kvalitetsberättelsen bör det framgå hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits, vilka åtgärder som har vidtagits och vilka resultat som har uppnåtts. Sektor Socialtjänst har valt att ha en gemensam patientsäkerhets- och kvalitetsberättelse. Övergripande mål Kommunens inriktningsmål som berör hälso- och sjukvård är: Antalet olika vårdare som besöker en äldre person med hemtjänst under en 14-dagarsperiod ska bli färre. Väntetiden för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats ska minska

121 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhets- och kvalitetsarbetet Kommunstyrelsen (KS) ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) upprätthålls. KS ska fastställa övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet samt kontinuerligt följa upp och utvärdera målen. Sektorchefen har huvudansvaret för verksamheten inom sektor Socialtjänst. Verksamhetschefen skall enligt hälso- och sjukvårdslagen svara för att: verksamheterna tillgodoser en hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt skall bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheterna. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) I sektor socialtjänst är MAS även Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering (MAR). Visst ansvar och vissa uppgifter som MAS har är särskilt reglerade: det finns sådana rutiner att kontakt tas med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när en patients tillstånd fordrar det, beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med säkerheten för patienterna, anmälan görs till den nämnd, som ansvarar för ledningen av kommunens hälso- och sjukvård, om en patient i samband med vård eller behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom. patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde, journaler förs i den omfattning som föreskrivs i patientdatalagen (2008:355), patienten får den hälso- och sjukvård som en läkare förordnat om, 5 121

122 rutinerna för läkemedelshanteringen är ändamålsenliga och fungerar väl. Enhetschefen ansvarar för att: rutiner och riktlinjer (som verksamhetschef och MAS fastställt) är väl kända i verksamheten rutiner och riktlinjer efterlevs i verksamheten ny hälso- och sjukvårdspersonal får den introduktion som krävs för att utföra alla på enheten förekommande arbetsuppgifter hantera avvikelser på enheten. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska Omvårdnadsansvarig sjuksköterska har ett organisatoriskt och innehållsmässigt huvudansvar (primärt ansvar) för patientens omvårdnad. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar bland annat för att: upprätta en individuell omvårdnadsplan för patienten samordna omvårdnaden med andra vårdgivande instanser informera och handleda personal, studenter, patienter och vid behov anhöriga. Arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster Arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster ansvarar bland annat för att identifiera patientens behov av förebyggande, förbättrande och/eller kompenserande insatser. förskrivning av personliga hjälpmedel enligt förskrivningsprocessen vilket inkluderar anvisningar för användning, daglig tillsyn, skötsel och egenkontroll till vårdtagaren eller den personal som annars handhar produkten, fortbildningsinsatser för omvårdnadspersonal i förflyttningsteknik samt avseende hjälpmedel för enskild patient. Omvårdnadspersonal Omvårdnadspersonal betraktas enbart som hälso- och sjukvårdspersonal då de utför en av sjuksköterska, sjukgymnast eller arbetsterapeut, delegerad hälso- och sjukvårdsuppgift. Omvårdnadspersonal ansvarar för att: efter delegering utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter 6 122

123 efter instruktion utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter observera och rapportera tecken på biverkningar, icke önskade effekter eller reaktioner till sjuksköterska, fysioterapeut/sjukgymnast och/eller arbetsterapeut Rapportera risker och avvikelser i kommunens skade- och tillbudsrapporteringssystem, Skalman. Vårdskada/Avvikelser Nya föreskrifter Den första september 2017 trädde två nya föreskrifter om hur vårdskador ska utredas och hur allvarliga vårdskador ska anmälas i kraft. HSLF-FS 2017:40, om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete, innehåller bestämmelser om utredningar av händelser. Den andra föreskriften, HSLF-FS 2017:41 om anmälan av händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada (lex Maria), reglerar hur allvarliga vårdskador ska anmälas. Rutinen för avvikelsehantering, HSL samt kommunens tillbudsoch avvikelsehanteringssystem (Skalman) har anpassats och reviderats för att säkerställa att de nya föreskrifterna följs. Struktur för anmälan, utredning och uppföljning Avvikelser rapporteras direkt av den som är inblandad i eller upptäcker den i kommunens skade- och tillbudsrapporteringssystem, Skalman. När en HSL avvikelse sker i verksamheten ska enhetschef och berörd omvårdnadspersonal samt omvårdnadsansvarig/tjänstgörande sjuksköterska gå igenom avvikelsen tillsammans. Enhetschefen ansvarar för att utreda avvikelsen enligt sektor Socialtjänst rutin för avvikelsehantering och vid behov vidta åtgärder. För att säkerställa att kunskapsåterföring och lärande sker ska enhetschefen ta upp avvikelsen för information/dialog på APT. Vid risk för allvarlig vårdskada eller om en allvarlig vårdskada har skett gör MAS en internutredning enligt sektor Socialtjänsts rutin för avvikelsehantering och bedömer om den ska skickas enligt Lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), 7 123

124 Läkemedelsverket samt eventuellt till tillverkare och Hjälpmedelscentral. Utvecklingsledare går igenom samtliga SOL-avvikelser varje vardag. När SOL-avvikelser bedöms som allvarliga gör utvecklingsledare tillsammans med sektorchef en internutredning och gör en bedömning om avvikelsen ska leda till Lex Sarahanmälan. Sektorchef beslutar om vilka Lex Sarah-anmälningar som ska skickas till IVO. Enhetschef informerar om rutiner för anmälan och utredning gällande Lex Maria och Lex Sarah en gång per år på arbetsplatsträff med omsorgspersonal. Resultatmått avvikelser Totalt Läkemedel Övriga av HSL avvikelserna har skett inom Funktionshinder verksamheten. 398 inom särskilt boende och dagverksamhet, 527 inom Hemtjänst och 129 inom Hemsjukvården. Av de HSL-avvikelser som har inkommit har 15 stycken föranlett en intern utredning och 4 av dem har bedömts som risk för allvarlig vårdskada och har anmälts till IVO enligt Lex Maria. Nedan följer en kort beskrivning av de ärenden som anmäldes till IVO enligt Lex Maria: Patienten vistades på korttidsboende. I samband med utskrivning från sjukhus erhöll patienten fel insulinsort vid två tillfällen. Flera olika händelser bidrog till att patienten inte erhöll rätt insulinsort. Händelsen medförde inga mätbara konsekvenser för patienten. Patienten bodde på ett särskilt boende i kommunen. På ett läkarbesök ordinerade ansvarig läkare att patienten skulle byta till smärtstillande opiater i plåsterform istället för tablettform. På grund av missförstånd och fel erhöll patienten för mycket smärtstillande, vilket resulterade i att patienten blev påverkad med sänkt vakenhetsgrad. Patienten upplevde rädsla efter händelsen. Det var även bristande dokumentation i samband med händelsen

125 Patienten bor i ordinärt boende och har insatser från hemtjänst och hemsjukvård. Omvårdnadspersonal administrerade fel antal enheter insulin till patienten fyra kvällar i rad. Det finns ingen dokumentation om händelsen i HSL journalen. Patienten uppger att hen inte blev påverkad av händelsen. Händelsen ägde rum i samband med att patienten skrevs ut från sjukhuset till sitt särskilda boende. På sjukhuset blev patienten ordinerad förfyllda sprutor för att förebygga blodpropp. Ordinationen var pågående när patienten skrevs ut. På boendet var åtgärden att administrera de förfyllda sprutorna delegerat till omvårdnadspersonal. Patienten erhöll inte den förfyllda sprutan enligt ordination vid fyra tillfällen. Händelsen medförde inga konsekvenser för patienten. IVO har avslutat samtliga ärenden och angett att de inte kommer att vidta några ytterligare åtgärder. Avvikelser SOL Fel/Brist enskild brukare Av de 289 avvikelser som rapporterats in, har 24 stycken utretts enligt Lex Sarah och av dem har 20 stycken skickats in till IVO. De fyra som inte skickades in bedömdes inte vara Lex Sarah begärde IVO in samtliga Lex Sarah oavsett allvarlighetsgrad, därav det höga antalet som skickats in skulle bara de med hög allvarlighetsgrad skickas in till IVO Av de 269 avvikelser som rapporterades in, har 20 stycken lett till utredning för Lex Sarah, varav 5 stycken har skickats till IVO. Externa avvikelser Under 2017 har 23 avvikelser rapporterats in mellan kommun, sjukhus och primärvård. De har främst rört brister i följsamhet till gemensamma rutiner

126 Fall Omvårdnadspersonalen i hemtjänsten på Vård Omsorg gör en visuell översyn hemma hos brukaren för att eliminera eventuella fallrisker. Checklistor används för säkrare hem och hem-miljö. I samband med att checklistan gås igenom tillsammans med brukaren och eventuellt anhörig överlämnas en skriftlig information med Tips och råd för ett säkrare hem där förslag på åtgärder beskrivs. Antal fallolyckor Särskilt boende Hemtjänst Funktionshinder Totalt stycken fallolyckor 2017 resulterade i större skada, såsom fraktur eller större sårskada. Sju stycken av dem skedde på särskilt boende, två stycken inom hemtjänst och fyra stycken inom funktionshinder. Övriga fallolyckor har varit utan skada eller måttlig skada, såsom blåmärke, litet skrapsår eller ont i mjukdel. Hantering av klagomål och synpunkter Om någon har ett klagomål eller synpunkt på någon av kommunens verksamheter finns det flera vägar att gå för att framföra dessa: direkt på kommunens hemsida, klagomålsblanketter finns väl synliga på alla verksamheter muntligt klagomål kan också lämnas in Den som lämnar klagomål/synpunkt kan vara anonym om så önskas. En inkommen synpunkt eller klagomål tas om hand omgående av ansvarig chef. Den som lämnat klagomålet eller synpunkten informeras om vad som händer i frågan om hen så önskar. Sammanställning och analys Berörd chef får ett diariefört meddelande på e-posten när ett klagomål/ synpunkt inkommit till verksamheten via kommunens

127 hemsida. Chefen kontaktar då den som lämnat synpunkten om hen så önskat. Chefen dokumenterar vilka åtgärder som vidtagits i ärendet. Antal klagomål synpunkter Under 2017 har det kommit 18 stycken synpunkter till Sektor Socialtjänst i kommunens synpunktshanteringssystem. Patientnämnden Patientnämnden ska opartiskt utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa patienter, samt bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Patientnämnden har inte tagit emot några ärenden som rör synpunkter och klagomål gällande kommunal hälso- och sjukvård i Stenungsunds kommun år IVO Patienter och närstående kan anmäla klagomål på hälso- och sjukvården via IVO kom det tre stycken klagomål på hälso- och sjukvården via IVO. Åtgärder för att säkerställa kvalitet och patientsäkerhet Projekt för att kvalitetssäkra utförandet av hälsooch sjukvårdsåtgärder MAS har utifrån synpunkter/klagomål samt händelser identifierat risker med att en del av hälso- och sjukvårdsåtgärderna utförs av omvårdnadspersonal efter instruktion och inte efter delegering. Vid delegering av hälso- och sjukvårdsåtgärder sker en kvalitetssäkring och delegering säkerställer även att hälso- och sjukvårdslagen följs

128 Övriga medicinskt ansvariga sjuksköterskor i SIMBA kommunerna har identifierat liknande risker med att hälso- och sjukvårdsåtgärder utförs efter instruktion och inte delegering. Under 2017 tog medicinskt ansvariga sjuksköterskor i samråd med verksamhetscheferna hälso- och sjukvård i de fyra SIMBA kommunerna fram en projektplan för hur de hälso- och sjukvårdsåtgärder som i nuläget utförs efter instruktion istället ska utföras efter delegering. Målet med projektet är att ta fram ett utbildningspaket för att kunna delegera hälso- och sjukvårdsåtgärder som i nuläget utförs efter instruktion. Arbetet fortsätter under Samverkan inför ny läkemedelsföreskrift Den första januari 2018 började Socialstyrelsens nya föreskrift HSLF-FS 2017:37 Ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården att gälla. De medicinskt ansvariga sjuksköterskorna i kommunerna i SIMBA har samverkat kring framtagandet av en riktlinje för läkemedelshantering. Riktlinjen är anpassad till kommunal hälso- och sjukvård samt lever upp till de krav som ställs i föreskriften. KUSTA KUSTA är ett instrument för granskning av den kommunala hälso- och sjukvårdens kvalitet. KUSTA består utav frågeformulär. Fokusområde 2017 var delegering och avvikelsehantering. Målet är att alla områden ska upp till 100 procent. Måluppfyllelse delegering Funktionshinder Hemtjänst Särskilt Genomsnitt boende 83% 78% 82% 81% Måluppfyllelse avvikelsehantering Funktionshinder Hemtjänst Särskilt Genomsnitt boende 93% 87% 92% 91%

129 Journalgranskning I april utförde enheterna inom Vård Omsorg och Funktionshinder en journalgranskning enligt en journalgranskningsmall. Förbättringsområden identifierades och i de fall som det fanns behov av det togs en handlingsplan fram. Kvalitetsregister Som en del av egenkontrollen tar MAS ut statistik från de kvalitetsregister verksamheterna är anslutna till två gånger per år. MAS och berörda verksamhetschefer analyserar resultatet och tar fram åtgärder vid identifierade behov. Svenska palliativregistret Sjuksköterskorna i hemsjukvården ska registrera dödsfall i Svenska palliativregistret, vilket är ett nationellt kvalitetsregister där vårdgivare registrerar hur vården av en person i livets slutskede varit. Registreringen ska ske senast sex månader efter dödsfallet och därför kan redovisade siffror nedan komma att ändras något. 50 % av dödsfallen 2017 har rapporterats till palliativa registret av dem har 31% rapporterats in av sjuksköterska i hemsjukvården och 18% har rapporterats in av sjukhus. Tabellen nedan visar hur stor andel närstående som blivit erbjudna eftersamtal, hur stor andel av patienterna som blivit smärtskattade sista levnadsveckan med ett smärtskattningsinstrument samt hur stor andel som haft någon hos sig i rummet vid dödsögonblicket Eftersamtal 47 % 67 % 62% Smärtskattade 52 % 58 % 36% Någon i rummet vid dödsögonblicket 87 % 90 % 95% Anledningen till att siffran har gått ned jämfört med tidigare år för antal smärtskattade sista levnadsveckan har troligtvis flera förklaringar. Siffrorna i juli, augusti och september är mycket lägre jämfört med övriga månader. Det beror troligtvis på hög arbetsbelastning för sjuksköterskorna under sommaren och att de då har prioriterat bort att dokumentera och eventuellt utföra smärtskattningar. Hög personalomsättning bland

130 sjuksköterskorna under 2017 är troligtvis också en förklaring till den lägre siffran av smärtskattade patienter. Att en lägre andel av patienterna har smärtskattats sista levnadsveckan innebär inte att de inte har fått smärtlindring. Det är dock så att möjligheten att uppnå en god smärtlindring ökar vid användning av smärtskattningsinstrument. BPSD-registret BPSD står för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens. BPSD-registret är ett verktyg för att observera, analysera, åtgärda och utvärdera insatta omvårdnadsåtgärder och BPSD. En skattningsskala, Neuro Psychiatric Inventory, NPI används. Nedan redovisas antal BPSD skattningar i vård omsorg. Mer information om arbetet med BPSD finns under måluppfyllelse, då ett av målen under 2017 var att öka BPSD skattningarna. Antal BPSD skattningar Samverkan Intern samverkan Intern samverkan sker regelbundet i sektor Socialtjänst. Gemensamma sittningar förekommer mellan t e x Vård Omsorg och Funktionshinder samt mellan socialpsykiatri och vuxenenhet vid behov. Omvårdnadsmöten sker kontinuerligt på respektive enhet inom Vård Omsorg i syfte att identifiera, analysera, och följa upp omvårdnadsplaner och vård- och omsorgsbehov/insatser. Verksamhetschef hälso- och sjukvård och MAS har regelbundet gemensamma möten, strategiska möten med verksamhetschef för hemtjänst och funktionshinder samt möten med enhetschef för hemsjukvård. På mötena sker samverkan kring händelser, nya lagar och föreskrifter som berör hälso- och sjuvården, riskanalyser, planer och strategier tas fram och utvärderas

131 Extern samverkan 2017 kom det ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal i Västra Götaland. Avtalet reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan kommunerna och regionen. Avtalet ska främja och stärka samverkan och samarbetet mellan de olika vårdgivarna. De patienter som är inskrivna i hemsjukvården har ansvarig läkare i primärvården. För att patienten ska få en säker vård av god kvalitet krävs ständig samverkan mellan leg personal i hemsjukvården och läkare i primärvården. Hälso- och sjukvårdavtalet tydliggör ansvarsfördelningen och trycker på att individens perspektiv ska stå i centrum. I närområdesgruppen samverkar verksamhetschef hälso- och sjukvård, MAS, enhetschef hemsjukvård med primärvården och Kungälvs sjukhus. Närområdesgrupperna utgör basen för det medborgar- och patientinriktade samverkansarbetet. Samverkan sker både på strategisk ledningsnivå och på operativ verksamhetsnivå. I varje närområdesgrupp finns en samordningsgrupp med övergripande lednings- och samordningsansvar för närvårdssamverkan i närområdet. Samverkan med patienter och anhöriga Genom genomförandeplanen blir den enskilde delaktig i sin omsorg. När det finns behov/önskemål från den enskilde blir även anhörig/god man delaktig i genomförandeplanen. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska har regelbunden kontakt med de patienter som hen har omvårdnadsansvar för. Samverkan med patienter och anhöriga sker även genom brukarråd, Samordnade individuella Planer (SIP), teamträffar med mera

132 Resultat Måluppfyllelse I 2016 års patientsäkerhets- och kvalitetsberättelse sattes mål upp för patientsäkerhets- och kvalitetsarbetet under Nedan följer beskrivningar på hur sektor Socialtjänst har arbetet med dessa områden under året samt måluppfyllelse. Minska antalet läkemedelsavvikelser Målet är inte uppnått var det 998 läkemedelsavvikelser och året innan var det 883 stycken. Strategin för att minska antalet läkemedelsavvikelser har dels varit att införa digitala signeringslistor samt att utöka den utbildning som nyanställd vård- omsorgspersonal genomgår inför läkemedelsdelegering. Effekten av införandet av digitala signeringslistor började inte märkas under 2017 eftersom införandet blev något förskjutet, så det är troligtvis en anledning till att läkemedelsavvikelserna inte har minskat. Införandet påbörjades på särskilt boende under hösten 2017 och fortsätter i Vård Omsorg och Funktionshinder under I maj 2017 utökades utbildningsplanen inför läkemedelsdelegering med webutbildningen Jobba säkert med läkemedel framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), utbildningen ger baskunskaper inför delegering av läkemedelshantering. I utbildningsplanen ingår även sedan tidigare att läsa in ett kompendium om läkemedelshantering samt att genomgå en utbildning i läkemedelshantering som hemsjukvårdens utbildningssjuksköterskor håller i. Ta fram en plan för registrering i Senior alert Arbetet med att ta fram en plan för registrering i kvalitetsregistret Senior alert, påbörjades under Det kom dock besked under hösten 2017 att styrgruppen för Nationella kvalitetsregister hade tagit fram ett förslag gällande att framtidens register ska integreras i ett nationellt hållbart system för kunskapsstyrning och uppföljning av svensk hälso- och sjukvård. Enligt Senior alerts registerhållare kan den här integreringen påverka Senior alert negativt och det kan bli så att de får svårt att driva och utveckla Senior alert framöver. När den informationen kom så avbröts det fortsatta arbetet med att ta fram en plan för att börja registrera i kvalitetsregistret. Verksamheterna arbetar dock

133 proaktivt med bland annat riskbedömningar inom de områden som ingår i Senior alert. Implementera inkontinensriktlinjen Målet har inte uppnåtts. Implementeringen av inkontinensriktlinjen har förskjutits på grund av hög personalomsättning i hemsjukvården. Målet kvarstår under Optimerad sårläkning Målet har inte uppnåtts. På grund av hög personalomsättning i hemsjukvården har sjuksköterskorna inte arbetat aktivt med målet. BPSD skattningarna ska öka Målet har inte uppnåtts under var det 104 skattningar och 2017 var det 97 skattningar. Teamarbete är viktigt när det gäller BPSD skattningar och en orsak till att målet inte har uppnåtts är att det har varit en stor personalomsättning i hemsjukvården. För att öka det systematiska arbetssättet med BPSD och tydliggöra ansvarsfördelningen i arbetet med BPSD togs en lokal rutin för BPSD fram av MAS och verksamhetschefer i vård och omsorg under hösten Demenssjuksköterska i Hemsjukvården och enhetschef i Hemsjukvården var delaktiga i framtagandet av rutinen. I den lokala rutinen har även en plan för egenkontroll av BPSD skattningar tagits fram. Optimera egenkontrollen Målet är uppnått. MAS och verksamhetschef hälso- och sjukvård har tagit fram en plan för att statistik från de kvalitetsregister verksamheten använder ska ligga till grund för systematisk uppföljning och utvärdering. MAS ska ta ut statistik två gånger om året från BPSD och Palliativa registret. Verksamhetschefer och MAS ska analysera resultaten, identifiera förbättringsområden och ta fram åtgärder. MAS tog fram en riktlinje för vårdhygien under hösten 2017 i den ingår plan för egenkontroll (checklista för vårdhygienisk standard, framtagen av Vårdhygien, Sahlgrenska sjukhuset) som ligger till grund för förbättringsarbeten. Detta sker en gång per år i oktober. I riktlinjen anges även att självskattning av basala hygienrutiner ska ske två gånger per år. KUSTA är optimerat, mer information finns nedan

134 Förändring av KUSTA Målet är uppnått. KUSTA har reviderats och anpassats efter sektor Socialtjänst riktlinje och rutiner samt styrande föreskrifter och lagar. Fokusområden har tagits fram av verksamhetschef hälso- och sjukvård och MAS utifrån identifierade förbättringsområden. Fokusområde 2017 var delegering och avvikelsehantering. Det kommer att vara samma fokusområden Dokumentation Samtliga enheter inom Funktionshinder ska börja dokumentera daganteckningarna direkt i ProCapita. Målet är inte uppnått, målet kvarstår Övergripande mål och strategier för 2018 Minska antalet läkemedelsavvikelser Under 2018 ska digital signering införas vid läkemedelshantering på samtliga enheter inom sektor Socialtjänst. Det kommer att leda till en säkrare läkemedelshantering och ska minska antalet läkemedelsavvikelser. Implementera inkontinensriktlinjen Flertalet av de sjuksköterskor i Hemsjukvården som inte har gått utbildning för att få förskrivningsrätt för inkontinensprodukter kommer att genomgå utbildning under Utbildningar kommer att hållas för inkontinensombud. Optimerad sårläkning Sjuksköterskorna kommer att arbeta med att minska antalet sår och arbeta för snabbare sårläkning av befintliga sår. BPSD skattningarna ska öka Den lokala rutinen för BPSD som började gälla i oktober 2017 ger en ökad struktur över ansvarsfördelningen när det gäller arbetet med BPSD och bemötandeplaner

135 Demenssjuksköterskan i hemsjukvården är certifierad utbildare inom BPSD och håller i utbildningar för nya administratörer samt administratörsträffar inom vård omsorg. Demenssjuksköterskan är även med på APT inom vård omsorg och informerar om arbetet med BPSD och bemötandeplaner samt fungerar som konsult gällande vård och omsorg av personer med demenssjukdom. Under 2018 kommer en arbetsterapeut i kommunrehab att genomgå en utbildning för att bli certifierad utbildare inom BPSD. När det gäller vård och omsorg av personer med demenssjukdom kompletterar arbetsterapeuten och sjuksköterskan varandra kunskapsmässigt och planen är att det ska leda till ökad kvalitet med BPSD arbetet samt ökade skattningar. Dokumentation Samtliga enheter inom Funktionshinder ska börja dokumentera HSL anteckningar direkt i ProCapita. Implementera riktlinjen för läkemedelshantering samt ta fram rutiner utifrån riktlinjen MAS ska vara med på samtliga ledningsgrupper för Vård Omsorg och Funktionshinder och informera om riktlinjen och de förändringar som den medför. Utifrån riktlinjen ska rutiner tas fram. MAS kommer att ta fram en ram för rutinerna och sedan kommer en arbetsgrupp bestående av sjuksköterskor och enhetschef i Hemsjukvården att ta fram rutinerna för läkemedelshantering. En referensgrupp bestående av enhetschefer och omvårdnadspersonal från Vård Omsorg och Funktionshinder ska vara referensgrupp. MAS ska godkänna samtliga rutiner för läkemedelshantering innan de börjar gälla. Kvalitetssäkra utförandet av hälso- och sjukvårdsåtgärder genom projektet Från instruktion till delegering Under 2018 ska arbetsgruppen bestående av sjuksköterskor från varje kommun i SIMBA ta fram ett utbildningskoncept inför delegering av de hälso- och sjukvårdsuppgifter som i nuläget utförs efter delegering. Medicinskt ansvariga sjuksköterskor och verksamhetschefer hälso- och sjukvård i SIMBA kommunerna utgör projektets styrgrupp och sjuksköterskor från varje kommun utgör arbetsgruppen. Arbetsgruppen ska ta fram ett förslag på utbildningskoncept som på ett ändamålsenligt sätt kan kompetensförsörja stora grupper av omvårdnadspersonal gällande utförandet av de hälso- och sjukvårdsåtgärder som i nuläget utförs efter instruktion. En referensgrupp bestående av enhetschefer och omvårdnadspersonal från särskilt boende, Hemtjänst och

136 Funktionshinder ska komma med synpunkter på förslaget. Patientmedverkan kommer att ske genom intervjuer som ska utföras av arbetsgruppen. Styrgruppen tar beslut om utbildningskonceptet i oktober Implementering av utbildningskonceptet blir efter årsskiftet 2018/

137 26 Diarienummer 0200/18 PROTOKOLLSUTDRAG Bildnings- och socialutskottet Sammanträdesdatum Patientsäkerhetsberättelser för skolhälsovården och skolpsykologerna år 2017 Bildnings- och socialutskottets beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen att notera patientsäkerhetsberättelser upprättade för den medicinska insatsen och psykologiska insatsen inom skolhälsovården respektive skolpsykologernas område för 2017 samt att anta mål för patientsäkerhetsarbetet för Sammanfattning av ärendet Enligt patientsäkerhetslag SFS 2010:659 och SOSFS 2011:9 ska en patientsäkerhetsberättelse upprättas där verksamhetens arbete med patientsäkerhet beskrivs och utvärderas. Skolhälsovården och skolpsykologerna har under 2017 genomfört flera insatser för ökad patientsäkerhet, däribland fortbildning och utökad samverkan. För 2018 föreslås bland annat att fokus ska ligga på det förebyggande och främjande uppdraget samt utökat samarbete inom närvaroarbetet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans psykologiska insats Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats Vidare Kommunstyrelsen Vid protokollet Doris Eliasson Justeringsdatum Ordförande Janette Olsson (S) Justerare Linda-Maria Hermansson (C) 137

138 Tjänsteskrivelse Dnr 0200/18 Aron Larsson Till kommunstyrelsen Patientsäkerhetsberättelser för skolhälsovården och skolpsykologerna år 2017 Förslag till beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen att notera patientsäkerhetsberättelser upprättade för den medicinska insatsen och psykologiska insatsen inom skolhälsovården respektive skolpsykologernas område för 2017 samt att anta mål för patientsäkerhetsarbetet för Sammanfattning av ärendet Enligt patientsäkerhetslag SFS 2010:659 och SOSFS 2011:9 ska en patientsäkerhetsberättelse upprättas där verksamhetens arbete med patientsäkerhet beskrivs och utvärderas. Skolhälsovården och skolpsykologerna har under 2017 genomfört flera insatser för ökad patientsäkerhet, däribland fortbildning och utökad samverkan. För 2018 föreslås bland annat att fokus ska ligga på det förebyggande och främjande uppdraget samt utökat samarbete inom närvaroarbetet. Beskrivning av ärendet Den 1/ infördes en ny patientsäkerhetslag SFS 2010:659 och SOSFS 2011:9. Syftet med lagen är att göra vården säkrare och att det ska bli enklare för patienter att anmäla felbehandling. Patientsäkerhetsberättelser ska upprättas årligen och ska bland annat innehålla hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits under föregående kalenderår och vilka åtgärder som vidtagits. Nedan redogörs för vilka åtgärder som vidtagits samt vilka mål som föreslås till nästkommande år baserat på de utvecklingsområden som identifierats. Åtgärder för ökad patientsäkerhet elevhälsans medicinska insats Under 2016 har bland annat följande åtgärder vidtagits. Fortbildning samt utökat samarbete mellan organisatoriska enheter kring elevers närvaro. Fokusering på psykisk hälsa i hälsosamtal med elever. Viss omstrukturering av resurser utefter elevtyngd på skolenheterna Åtgärder för ökad patientsäkerhet elevhälsans psykologiska insats Utökad resurstilldelning om 50 % av en tjänst riktad mot gymnasiet. Uppföljning av avvikelser två gånger i månanden. Förslag till mål 2018 elevhälsans medicinska insats Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet och koppla ihop det med övrig barn- och elevhälsas systematiska kvalitetsarbete. Öka likvärdigheten regionalt och nationellt vad gäller elevhälsans medicinska insats. Utökat samarbete inom lokala elevhälsoteam gällande plan för ökad närvaro. Förbättrad återkoppling från hälsosamtal på gruppnivå till undervisande personal och lokala elevhälsoteam. Fokus på psykisk hälsa i det hälsofrämjande arbetet i allmänhet och för nyanlända elever i synnerhet. Verka för sexuell hälsa genom Sexit i årskurs 8 och år 1 på gymnasiet samt utvärdera arbetet. 138

139 Arbeta utifrån centrala barn- och elevhälsans handlingsplan för HBTQ. Förslag till mål 2018 elevhälsans psykologiska insats Fortlöpande kompetensutveckling i syfte att upprätthålla en god kvalitet i det skolpsykologiska arbetet. Tillämpa ett mer resurseffektivt användande av skolpsykologresurserna med ökat fokus på det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Beslutets konsekvenser för barn Beslutet påverkar barn i hög utsträckning. Förbättrat kvalitetsarbete medför sammantaget till bättre förutsättningar för en god elevhälsa. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Förslaget bedöms inte innebära några ekonomiska konsekvenser. Verksamhetsmässiga konsekvenser Arbetet med att utarbeta en årlig patientsäkerhetsberättelse medför att skolhälsovårdens respektive skolpsykologernas personal får en god överblick över det gångna årets åtgärder och händelser och tjänar därmed som ett viktigt verktyg i verksamhetens kvalitets- och uppföljningsarbete. Beslutet att anta mål för skolpsykologernas arbete bedöms få verksamhetsmässiga konsekvenser i form av framförallt kvalitetshöjande positiva effekter på patientsäkerhetsarbetet. Enligt patientsäkerhetslagen 3 kap 1 ska vårdgivaren planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) upprätthålls. Bedömningen är att kommunstyrelsens beslut om mål för patientsäkerhetsarbetet ligger inom kommunens ansvar för att planera, leda och kontrollera verksamheten. Juridiska bedömningar Den 1/ infördes en ny patientsäkerhetslag SFS 2010:659 och SOSFS 2011:9. Syftet med lagen är att göra vården säkrare och att det skall bli enklare för patienter att anmäla felbehandling. Enligt patientsäkerhetslagen 3 kap 10 skall en patientsäkerhetsberättelse upprättas varje år där verksamhetens arbete med patientsäkerhet beskrivs och utvärderas. Genom detta sker en uppföljning av föregående års patientsäkerhetsarbete och de mål som finns för verksamheten. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans psykologiska insats Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor Utbildning Pia Alhäll Sektorchef Utbildning Annika Sunesson Funktionschef Stöd 139

140 Patientsäkerhetsberättelse om den medicinska insatsen i Elevhälsans medicinska insats År Eva Nordås, skolsköterska med medicinskt ledningsansvar Anna Sandell, verksamhetschef för elevhälsans medicinska insats 1 140

141 Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering 4 Rutiner för egenkontroll samt vilken egenkontroll som genomförts under året 4 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 6 Samverkan för att förebygga vårdskador 10 Riskanalys 11 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 11 Hantering av klagomål och synpunkter 11 Sammanställning och analys 11 Samverkan med patienter och närstående 12 Resultat 12 Övergripande mål och strategier för kommande år

142 Verksamhetens mål och strategier för patientsäkerhetsarbetet SOSFS 2011:9, 3 kap. 1, HSLF-FS 2017:12 Målet för patientsäkerhetsarbetet inom elevhälsans medicinska insats, EMI i Stenungsunds kommun är att säkerställa en god och säker vård som bedrivs av skolsköterskor och skolläkare med hög kompetens. Strategier för att nå målet Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet och koppla ihop det med övrig Barn- och elevhälsans systematiska kvalitetsarbete. Likvärdig EMI regionalt och nationellt, för att säkra övergångar för elever som flyttar mellan kommuner och öka likvärdig EMI för alla elever genom aktivt deltagande i MLA nätverk där rutiner tas fram över hur arbetet ska bedrivas i regionen. Nätverket gör uppvaktningar till Riksföreningen för skolsköterskor för nationellt likvärdig medicinsk insats för barn och ungdomar. Fokus på psykisk hälsa och levnadsvanor i det hälsofrämjande arbetet. Fokus på att arbeta för psykisk hälsa för nyanlända elever. kvalitetssäkra den externa samverkan kring våra nyanlända barn och ungdomar med fokus på psykisk hälsa. Verka för sexuell hälsa. Arbeta aktivt runt HBTQ frågor. Införa rutiner för skolhälsovården för att bevaka elevers arbetsmiljö

143 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1, HSLF-FS 2017:12 Verksamhetschefen ansvarar för ledning, planering och utveckling av verksamheten. Det sker till exempel genom att medarbetarna har rätt kompetens och får fortbildning, lokaler och utrustning är anpassade, rutiner och egenkontroll upprättas och följs samt att risker och händelser analyseras och följs upp. Verksamhetschef hanterar även synpunkter och klagomål i samarbete med skolläkare och medicinskt ledningsansvarig skolsköterska. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal har ett eget yrkesansvar. Det innebär att arbetet ska utföras med god kvalité och med en hög patientsäkerhet. Varje medarbetare ansvarar för att risker och händelser identifieras och rapporteras. Samtliga skolsköterskor ansvarar tillsammans med medicinskt ledningsansvarig skolsköterska för att vid varje nätverksmöte granska och notera eventuella avvikelser/händelser som skulle kunna leda till vårdskada. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 4 kap, HSLF-FS 2017:12 Risk, händelser och vårdskador hanteras via händelserapportering som sedan mäts enligt risk- och händelseanalys (socialstyrelsen). Allvarlig händelse rapporteras till kommunstyrelsen, övriga årligen i patientsäkerhetsberättelsen. Patientsäkerheten diskuteras och analyseras på alla skolsköterskemöten. Alla skolsköterskor deltar aktivt i att utveckla säkra rutiner. Alla skolsköterskor rapporterar in risker och händelser enligt rutiner i enhetens lokala metodhandbok. Bemanning och resursfrågan lyfts kontinuerligt på skolsköterskornas möten där verksamhetschefen deltar, för att säkerställa att skolsköterskorna hinner med sitt arbete. Vid risk för att arbetet inte kan genomföras enligt basprogrammet och årshjulet rapporteras det till verksamhetschefen. Rutiner för egenkontroll samt vilken egenkontroll som genomförts under året SOSFS 2011:9 5 kap, HSLF-FS 2017:12 Rutiner för att följa upp den egna verksamheten görs enligt en utarbetad mall från Riksföreningen för skolsköterskor. Det är ett kvalitetssäkerhetsarbete som kommer att göras på samma sätt inom EMI i hela landet framöver och som beskrivs på Riksföreningen för skolsköterskors hemsida. Det innebär ett utökat arbete runt patientsäkerheten med en tydligare kvalitetsinriktning. Mallen innefattar: 4 143

144 Kontroller av datajournaler Kontroller av arbetsrum ur smittskyddssynpunkt/säkerhet/att rummen är anpassade för ändamål Rutiner för hantering av läkemedel Resultatet sammanställs av medicinskt ledningsansvarig skolsköterska och sammanställningen diskuteras i skolsköterskornas nätverk. Eventuella åtgärder vidtas. Arbetet redovisas i patientsäkerhetsberättelsen. Kontroller av apparater och medicinskteknisk utrustning utförs varje sommarlov enligt fastställd rutin av ett företag (One Med) med kompetens inom området. Därefter går medicinskt ledningsansvarig skolsköterska igenom rapporten för att säkerställa att den utrustning enheten använder har genomgått kontrollen. I nätverket för skolsköterskorna redovisas sedan kontrollen och eventuella åtgärder planeras. Genomgång av bemanning av skolsköterska på skolorna genomförs varje år genom en egen utarbetad elevtyngdsmätning, för att säkerställa rätt bemanning på de olika skolorna utifrån elevunderlaget. I Stenungsunds kommun gick det ca 4250 elever under Det innebär i genomsnitt 475 elever/heltidstjänst skolsköterska. Rekommendationen i Riksföreningen för skolsköterskor är 400 elever/heltidstjänst. I antal elev/heltidstjänst har ingen uppräkning gjorts för elever i särskola och nyanlända elever. För särskoleelever räknas dubbel tid i arbetsinsats (som de flesta kommuner gör i regionen) enligt elevtyngdsmallen och för nyanlända räknas sex gånger mer tid i arbetsinsats för skolsköterskan under det första året eleven bor i Sverige (enligt elevtyngdsmallen). I enhetens Läsårsuppföljning följer skolsköterskan på varje enskild skola upp antal genomförda hälsosamtal, hälsobesök, vaccinationer, spontana besök mm på aktuell skola. I stort sett alla elever i grundskolan kommer på planerade hälsosamtal och hälsobesök. Det fåtal som tackar nej efter tre kallelser dokumenteras i elevens journal och vårdnadshavare informeras om det gäller elev i grundskola. Även på gymnasiet är det ett fåtal elever som tackar nej till hälsobesök/hälsosamtal. Den medicinska insatsen i elevhälsan ingår i en årligen återkommande nationell uppföljning gällande vaccinationstäckning i landet där varje skolsköterska dokumenterar via PMO/Svevac. Det sker en koppling till det nationella vaccinationsregistret där enheten enligt lag är skyldig att föra in vaccinationer. Registret har till syfte att man nationellt ska kunna se vaccinationstäckning. Alla 5 144

145 vaccinationer som ges i skolan dokumenteras i elevens journal samt i vaccinationsregistret utom vaccin mot Hepatit B som enbart dokumenteras i elevens journal. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SOSFS 2011:9 5 kap, HSLF-FS 2017:12 Under året 2017 har bland annat följande åtgärder i syfte att öka patientsäkerheten gjorts i EMI: För att koppla ihop kvalitetsarbetet med centrala barn- och elevhälsan har följande arbete gjorts under året: Ett ökat samarbete med övriga professioner kring plan för elever med oroande frånvaro. Under året har arbetet med planen stärkts även på gymnasiet. From hösten -17 heter planen Närvaroplanen En modell har tagits fram och implementerats. Den kallas En väg in. Alla skolors EHT ansöker om stöd från centrala barn- och elevhälsan via en blankett i PMO, oavsett vilket stöd man har behov av. Syftet är att ge en tydligare bild över vilka insatser som görs och mot vilka enheter. Ett viktigt led i att kunna överblicka, utvärdera och analysera arbetet centralt där EMI är en del. Det ska också öka likvärdigheten för alla elever i kommunen. Allt stöd ska finnas tillgängligt för alla, utifrån behov. Under hösten hade centrala- barn och elevhälsan tillsammans med rektorer en samverkansdag med socialtjänst och BUP. I arbetet med att säkra övergångar för elever som flyttar mellan kommuner har följande arbete gjorts under året: EMI i Stenungsunds kommun har anpassat åldern för femte vaccination mot stelkramp, difteri och kikhosta att ges under samma skolår som i övriga regionen. Det gör att elever som flyttar mellan kommuner i regionen inte riskerar att missa vaccination. MLA har deltagit i nätverk för MLA där rutiner tas fram över hur arbetet ska bedrivas i regionen. Det var fyra träffar under året. Nätverket gör uppvaktningar till Riksföreningen för skolsköterskor för nationellt likvärdig medicinsk insats för barn och ungdomar. Under året har Riksföreningen för skolsköterskor fortsatt sitt arbete för likvärdighet i hälsofrågor för elever över hela landet vilket kommer att resultera i gemensamma hälsoblanketter. Diskussioner och underlag återkopplades sedan i det lokala nätverket. Under året har fokus under hälsosamtalen som görs med elever i åk 2, 4, 6, 8 och år 1 på gymnasiet legat på psykisk hälsa och levnadsvanor. Det som ändrats från tidigare år är att frågorna har 6 145

146 kompletterats med fler följdfrågor som öppnat upp möjlighet till samtal runt svåra saker som till exempel om elever varit utsatta för sexuellt utnyttjande. I åk 8 och år 1 på gymnasiet har ett arbete runt den sexuella hälsan startat upp. Där används en blankett som använts i en studie på ungdomsmottagningar i VG region med gott resultat. Studien kallas Sexit och används både som ett screening verktyg för att upptäcka sexuell utsatthet och utsatthet för missbruk av olika slag och som ett underlag för diskussioner och möjlighet till motiverande samtal runt riskbeteende. Före start av användande av Sexit har både skolsköterskor och kuratorer gått en utbildning. För nyanlända elevers psykiska hälsa har EMI samarbetat med övrig personal inom skolan för att eleverna ska komma till skolan och verka för att de når bästa möjliga resultat. Skolsköterskan knyter en kontakt med alla nyanlända elever direkt vid start och gör en medicinsk kartläggning där den psykiska hälsan är en viktig del. Skolsköterskan har kontakt med de nyanlända eleverna vid många tillfällen under det första året för att stödja. Skolsköterkan har ett nära samarbete med kurator för de här eleverna om behov finns. Samverkan för ökad psykisk hälsa av nyanlända elever med externa samverkanspartners har försvårats under året. Delvis beror det på att många av de ensamkommande nyanlända skrivits upp till vuxen ålder eller fyllt 18 år och då inte får bo kvar på boenden. Det nätverk som tidigare fanns för de här eleverna har lösts upp. Genom uteblivet stöd av god man, socialsekreterare och boendepersonal minskar tryggheten och stabiliteten runt eleven och risken ökar för psykisk ohälsa. Det har också blivit svårare att samarbeta med BUP och psykiatrin runt den här gruppen elever då belastningen ökat och väntetiderna blivit längre. Fler elever har körts akut till psykiatrin som ibland blivit den samarbetspartner som finns när elever kollapsar då det övriga nätverket inte längre finns. Skolsköterskorna fick tillsammans med kuratorer och psykologer en föreläsning av en psykolog som arbetar på Centrum för kris- och trauma i Gamlestan. Skolsköterskorna har tillsammans med psykologer och kuratorer i kommunen gått en utbildning i HBTQ genom RFSL för att få en certifiering. Utbildningen var fyra halvdagar och under tiden bildades en arbetsgrupp för att skriva en handlingsplan. Under nästkommande år kommer handlingsplanen att skrivas klar, implementeras och ett arbete påbörjas för att främja allas rättigheter med fokus på HBTQ. En eftermiddag hade EMI och kuratorer besök av läkare och psykolog från Lundströmmotagningen i Alingsås då vi fick utbildning i stöd och rutiner kring könskorrigering. Bevakningen av arbetsmiljön har under året legat på den psykiska hälsan med ett arbete runt att elever ska känna sig trygga på skolan. För att EMI ska upptäcka eventuella brister i känslan av trygghet har 7 146

147 frågor om trygghet ställts under hälsosamtalen och tillsammans med övriga elevhälsan har man arbetat med trygghetskartor där elever själva får ange var i skolmiljön de känner sig trygga och var de känner sig utsatta. På en del skolor har man utifrån det arbetet bland annat ökat vuxennärvaro och ändrat möblemang. Beräkning enligt elevtyngdsmallen har gjort att tjänsterna på skolorna delvis behövt korrigeras. På Kristinedalskolan utökades tjänsten vt-17 tillfälligt för att sedan etableras under ht-17 på grund av ökad belastning. Spekeröd har utökad tjänst för skolsköterska på grund av ökat elevantal. I kontrollen av apparater och medicinteknisk utrustning behövde ingen utrustning kasseras däremot behövdes en extra audiometer för hörselscreening köpas in för tillgång på varje skola. På någon utrustning har nya delar behövts. Nya kylskåp har köpts in på ett par av skolorna där temperaturen inte kunnat garanteras för vaccinet som förvarats där. På en skola har det saknats kylskåp för vaccin och där har ett kylskåp köpts in för att undvika frakt av vaccin mellan skolorna. Enheten har använt sig av sitt internetbaserade system i PMO för dokumentation av avvikelser. Enhetens avvikelser/händelser följs upp på skolsköterskornas nätverksmöten efter att chef för EMI gått igenom dem tillsammans med medicinskt ledningsansvarig skolsköterska och skolläkare. Under året har två avvikelser gällande den egna verksamheten skrivits och registrerats. Den ena avvikelsen gällde olåsta skåp innehållande journalanteckningar och läkemedel samt förvaring av förbandsmaterial i skåp utan lås på en skola. Efter det har rutiner införts så att alla skåp inom EMI ska vara låsbara och rutiner kring låsning har uppdaterats och förankrats. Det har även lett till en diskussion om vilka yrkesgrupper som ska ha tillgång till nycklar till skolsköterskornas rum. Det påverkar både sekretess och hygien ur smittskyddsperspektiv. Den andra avvikelsen gällde en felaktig dokumentation inom EMI efter utebliven vaccination inom BHV av en elev. Felet har rättats till. De övriga två avvikelserna gällde externa misstag. Den ena skickades till verksamhetschef för Montessoriskolan och den andra till verksamhetschef för Närhälsan i Stenungsund. Vid varje nätverksmöte för skolsköterskor har en punkt funnits med gällande händelser/avvikelser som kan ha inträffat sen det förra mötestillfället. Arbetet att synliggöra möjligheter till ett förbättrat kvalitetsarbete och säkrare rutiner kommer att fortgå under Huvudadministratör för vårt datajournalsystem leder ett nätverk i regionen tillsammans med andra som har ansvar för arbetet med datajournaler med syfte att utveckla och kvalitetssäkra arbetet i 8 147

148 datajournalsystemet PMO. Arbetet återkopplas i det lokala nätverket. Lokal kompetensutveckling i dokumentation i PMO har genomförts vid fyra tillfällen under året då samtliga skolsköterskor deltagit vid minst två-tre tillfällen. Metodhandboken har reviderats under året. Kvalitetsfrågor ur boken har fortlöpande lyfts fram ur boken på enhetens nätverksmöten. Lokala rutiner har tagits fram inom det medicinska området och skrivits in i metodhandboken. Materialet i boken är evidensbaserat och följer socialstyrelsens rekommendationer. Under 2017 har fokus legat på vaccinationer då det skett en del stora förändringar inom det arbetet inom EMI. Den största förändringen är det ökade antalet vaccinationer som görs inom EMI. Större delen av de nyanlända elever som kommit under året har varit helt ovaccinerade eller har behövt kompletterande vaccinationer. Socialstyrelsen har gett skolsköterskor utökad behörighet att ordinera vaccin och tid har lagts på ökad kompetens inom området. Samarbetet med Närhälsan i Stenungsund och på Tjörn gällande vaccinationer mot Hepatit B av nyanlända elever har fortsatt. Det innebär att nyanlända elever får vaccin mot Hepatit B i skolan (utöver de vaccin som ingår i det nationella vaccinationsprogrammet) i stället för som tidigare på vårdcentralen. Då uppdraget fortfarande är regionens, står Närhälsan för beställning och kostnad för vaccin medan skolhälsovården står för utförande och uppföljning av vaccinationer mot Hepatit B. Samarbetet underlättar för nyanlända elever som på så sätt inte behöver besöka vårdcentral för vaccinationer mot Hepatit B utan kan få de vaccinationerna (tre doser) precis som övriga aktuella vaccinationer, i skolan. Patientsäkerheten ökar i och med att vaccinationstäckningen ökar både för den enskilda eleven och för övriga individer i samhället, när det blir enklare för eleven att få sina vaccinationer. Säkerheten med avseende intervall mellan vaccinationer blir också högre vilket gynnar den enskilda eleven. I Stenungsund har EMI särskilt prioriterat snabba vaccinationer av elever gällande vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund (enligt WHO s rekommendation) vilket kommer att gynna kommunens befolkning under det utbrott av mässling som startade i december månad i regionen. Arbetet att hjälpa barn med övervikt genom stödjande samtal med deras föräldrar har fortsatt under året. Alla inom EMI följer en lokal handlingsplan som utarbetats utifrån material som finns inom VG region. Skolsköterskan som arbetar med de nyanlända eleverna i kommunen fortsatte att driva det regionala nätverket för skolsköterskor som 9 148

149 arbetar enbart med nyanlända. Syftet är att utbyta erfarenheter och att sträva mot likvärdighet inom EMI i regionen. Nätverket träffades en dag/termin. Under året har nyanställda skolsköterskor auskulterat på scoliosmottagningen enligt enhetens rutiner för kvalitetssäkring gällande scolios. Skolläkaren hade ronder en gång i månaden där skolsköterskorna i grupp fick konsultera gällande svåra medicinska frågor. Syftet är kvalitetssäkring genom kompetenshöjning och konsultation. Skolsköterskorna har under våren fått professionell handledning. Tidigare fanns det kollegialt stöd i grupp. Handledningen har varit i grupp vid tre tillfällen under våren och handledaren är en sjuksköterska med utbildning inom KBT. Skolsköterskan som arbetar med nyanlända elever på gymnasiet (tjänsten är tungt psykiskt belastande) får enskild handledning tillsammans med kurator, av handledare med specifik kunskap runt trauma. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9, 5 kap, HSLF-FS 2017:12 Intern samverkan på skolorna sker bland annat i elevhälsoteamet med rektor, specialpedagog, psykolog, studie- och yrkesvägledare, kurator och skolvärdinna. I samband med hälsosamtal och hälsobesök är samverkan med läraren viktig för att det ska kännas motiverat och tryggt för eleven att gå till skolsköterskan. Vid vaccination skapar samverkan med läraren trygghet för eleven. Information skickas till hemmet inför hälsobesök och vaccination, hälsouppgift och samtycke till vaccination inhämtas från vårdnadshavare. På gymnasiet får eleven en kallelse och får själv fylla i en hälsouppgift. Eleven informeras noggrant inför hälsobesök och vaccination. Vid behov bokas tolk. Extern samverkan med andra vårdgivare: Rutiner runt remisser är framtagna, följs och är kända i verksamheten. Samverkan sker genom träffar med Barnhälsovården och med Barnoch ungdomsmedicinska mottagningen. Via telefonkontakt sker extern samverkan med vårdcentraler, BHV, BUM, BUP och övrig sjukvård på framförallt barnkliniker på närmsta sjukhus DSBUS och NÄL

150 Sjuksköterskan på BUP bjuds årligen in till nätverksmöten för EMI. Under året hade vi även samverkan med sjukgymnast och optiker på nätverksmöte. Samverkan mellan myndigheter regleras i riktlinjer för Västbus. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap, HSLF-FS 2017:12 All personal inom elevhälsans medicinska del ansvarar för att identifiera och rapportera risker och händelser. De rapporteras till verksamhetschef, som rapporterar allvarliga risker och händelser till kommunstyrelsen. Större förändringar i verksamheten kan väsentligen påverka patientsäkerheten. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap, SOSFS 7 kap, HSLF-FS 2017:12 Skolsköterskor och skolläkare rapporterar till chef för EMI, händelser som har medfört skada eller hade kunnat medföra skada för elev i samband med vård eller behandling. Chef för EMI ansvarar för bedömning och analys och utser ett analysteam som kan bestå av skolläkare och sjuksköterska med medicinskt ledningsansvar. Rektor ansvarar för elevens skolgång och får också rapport om händelsen. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6, HSLF-FS 2017:12 Synpunkter på omhändertagandet inom skolhälsovården ska tas om hand och skickas vidare till chef för EMI. På kommunens hemsida finns möjlighet för föräldrar att lämna synpunkter och klagomål. Enheten ska främja möjligheten till att samverka med elev och vårdnadshavare i de här frågorna i syfte att öka kvalitén inom EMI. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6, HSLF-FS 2017:12 Under året har enheten haft få inkomna klagomål och synpunkter på verksamheten. System för att arbeta strukturerat med de här frågorna kommer att utvecklas inom EMI. De synpunkter som framkommit har oftast framförts direkt till personal i verksamheten och har sedan rapporterats till verksamhetschef för EMI. Efter det har klagomålen lyfts till diskussion på skolsköterskornas möten. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 4 kap, HSLF-FS 2017:12 Vårdgivaren ska ge patienterna och deras närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet

151 Skolsköterskor och skolläkare strävar alltid efter samarbete med elev och vårdnadshavare för att nå bästa möjliga resultat. Elev bör informeras om det som gäller för hen och informationen ska anpassas efter ålder och mognad. Vårdnadshavare kontaktas när personal bedömer att det behövs. Eleven ska ha medinflytande som med tiden utifrån elevens mognad eller under vissa omständigheter övergår till ett självbestämmande. Resultat SFS 2010:659, 3 kap, HSLF-FS 2017:12 Strukturmått Alla nya skolsköterskor har auskulterat på scoliosmottagningen på Sahlgrenskas universitetssjukhus. Ett stöd av ortopederna har också getts i bland annat kvalitetssäkerhetsarbetet med enhetens metodhandbok. Riksföreningens skolsköterskekongress i Göteborg, samtliga skolsköterskor deltog. Stenungsunds kommun deltar i projektet Nya Grannar och där har erbjudits ett flertal utbildningar med möjlighet till fördjupad kunskap inom bland annat kulturkompetens, könsstympning och heder där flera av skolsköterskorna deltagit vid ett eller flera tillfällen. En eftermiddag hade EMI en ortoped från DSBUS som föreläste om ortopediska problem bland barn och unga. Under nätverksmöte med barn- och ungdomsmedicin har EMI fått ökad kunskap inom aktuella områden i barnsjukvård. Varje termin har nätverket haft Utbildningsdelning där man delat med sig av de utbildningar som man deltagit i så att alla kan få ta del av kunskapen och för diskussionsforum. Regionalt nätverk för MLA Regionalt nätverk för arbetet med nyanlända elever Regionalt nätverk för PMO administratörer Ronder med skolläkare där medicinska frågor lyfts Processmått Alla skolsköterskor deltar i arbetet med att utveckla säkra rutiner. Alla skolsköterskor deltar i kvalitetssäkerhetsarbetet utifrån den mall som Riksföreningen för skolsköterskor utarbetat

152 Alla skolsköterskor deltar i genomgångar för att säkerställa att arbetet kan planeras och hinnas med. En grupp av skolsköterskor arbetar runt resursfördelning av skolsköterska mellan skolor i kommunen utifrån elevtyngd. Till hjälp används den mall som utarbetats av gruppen. Arbetet redovisas för verksamhetschef och övriga skolsköterskor. Resultatmått Under höstterminen utökades skolläkartjänsten från 10% till 20% Händelser/avvikelser har rapporterats i datajournal, PMO Samarbetet med BHV har stärkts genom fortsatta nätverksmöten varje termin. Arbete pågår för att säkra övergången BHV-EMI. Det finns även en tanke om att arbeta likvärdigt med överviktiga barn och att förbättra kontinuiteten i övergången BHV-EMI. Det har även startat ett regionalt arbete med att säkra övergångar BHV-EMI där MLA har möjlighet att delta. Ett pågående arbete med förbättring av samarbetet med primärvården gällande de nyanlända eleverna har fortsatt genom tätare kontakter med ansvariga för patientkategorin och chefer för vårdcentraler. Ett exempel är samarbetet runt vaccinationer mot Hepatit B och att EMI hjälper till att påminna elever om deras tid för hälsoundersökning/provtagning på vårdcentral. Det systematiska kvalitetssäkerhetsarbetet har kopplats ihop med övriga barn- och elevhälsan genom att ha gemensam uppstart där det gemensamma arbetet för likvärdighet i kommunen diskuterats. Den gemensamma Läsårsuppföljningen för barn- och elevhälsan är ett sätt att redovisa det gemensamma arbetet. Två skolsköterskor har haft huvudansvar för VFU studenter och gjort en handlingsplan

153 Övergripande mål och strategier för 2018 Säkerställa en god och säker vård som bedrivs av skolsköterskor och skolläkare med hög kompetens. Nedan följer enhetens mål. Strategier för hur enheten når målen finns i ett eget dokument och lämnas på begäran. Mål 2018 Fortsätta att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet och koppla ihop det med övrig Barn- och elevhälsans systematiska kvalitetsarbete. Likvärdig EMI regionalt och nationellt, för att säkra övergångar för elever som flyttar mellan kommuner och öka likvärdig EMI för alla barn genom aktivt deltagande i MLA nätverk där rutiner tas fram över hur arbetet ska bedrivas i regionen. Nätverket gör uppvaktningar till Riksföreningen för skolsköterskor för nationellt likvärdig medicinsk insats för barn och ungdomar. Öka samarbetet inom lokalt EHT med Planen för ökad närvaro Förbättra återkopplingen av vad som framkommit under hälsosamtal på gruppnivå till lärare och EHT. Verka för att stärka samarbetet med externa aktörer som BUP, BUM och socialtjänst. Fokus på psykisk hälsa och levnadsvanor i det hälsofrämjande arbetet. Fokus på att arbeta för psykisk hälsa för nyanlända elever. Fortsätta att kvalitetssäkra den externa samverkan kring våra nyanlända barn och ungdomar med fokus på psykisk hälsa. Verka för sexuell hälsa genom Sexit i år 8 och år 1 på gymnasiet samt utvärdera det arbetet. Arbeta utifrån centrala barn- och elevhälsans handlingsplan för HBTQ

154 15 154

155 Stenungsunds Kommun Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans psykologiska insats Patientsäkerhetsberättelse För elevhälsans psykologiska insats enligt HSL År

156 Innehållsförteckning Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet mål/åtgärder 3 Ansvar för patientsäkerhetsarbetet 3 Struktur för uppföljning/utvärdering 4 Rutiner för egenkontroll samt vilken egenkontroll som genomförts under året 4 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 4 Samverkan för att förebygga vårdskador 4 Riskanalys 5 Hantering av klagomål och synpunkter 5 Resultat 5 Övergripande mål och åtgärder för förbättringar

157 Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål för 2017: - Fortlöpande kompetensutveckling i syfte att upprätthålla en god kvalitet i det skolpsykologiska arbetet - Tillämpa ett mer resurseffektivt användande av skolpsykologresurserna med ökat fokus på det hälsofrämjande och förebyggande arbetet Åtgärder för förbättringar 2017: - Kompetensutveckling genom deltagande vid Psifos kompetensdagar i september Färdigställa rutiner för utredning av nyanlända elever - Förbättra rutiner kring avvikelserapportering - Förbättra rutiner kring dokumenthantering och arkivering - Delta i elevhälsans arbete kring HBTQ-frågor Ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Verksamhetschefen ansvarar för ledning, planering och utveckling av verksamheten. Det sker till exempel genom att medarbetarna har rätt kompetens och får fortbildning, att lokaler och utrustning är ändamålsenliga och anpassade utifrån uppdrag och behov, att rutiner och egenkontroll upprättas och följs samt att risker och händelser analyseras och följs upp. Verksamhetschef hanterar även synpunkter och klagomål i samarbete med psykolog med psykologiskt ledningsansvar. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal har ett eget yrkesansvar att arbetet ska utföras med god kvalité och hög patientsäkerhet. Varje medarbetare ansvarar för att risker och händelser identifieras och rapporteras. Samtliga psykologer ansvarar tillsammans med verksamhetschef med psykologiskt ledningsansvar för att vid varje nätverksmöte granska och notera eventuella avvikelser/händelser som skulle kunna leda till vårdskada. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Risker, händelser och vårdskador hanteras via händelserapportering som sedan mäts enligt risk- och händelseanalys (socialstyrelsen). Allvarlig händelse rapporteras till kommunstyrelsen, övriga rapporteras årligen i patientsäkerhetsberättelsen. Patientsäkerheten diskuteras och analyseras på alla nätverksmöten för den psykologiska insatsen inom elevhälsan. Alla psykologer deltar aktivt i att utveckla säkra rutiner. Bemannings- och resursfrågan lyfts kontinuerligt på nätverksmötena när verksamhetschef med psykologiskt ledningsansvar deltar för att säkerställa att psykologerna hinner med sitt arbete

158 Rutiner för egenkontroll samt vilken egenkontroll som genomförts under året SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 Två gånger per år sker egenkontroller av dokumentation i datajournalsystemet i form av stickprovskontroller av psykologjournaler. Det genomförs med en granskningsrutin/modell för kollegial granskning av journaler. Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Under året 2017 har följande åtgärder i syfte att öka patientsäkerheten gjorts i den psykologiska insatsen för elevhälsan: Vi använder oss av vårt datajournalsystem för avvikelse/händelserapportering. Våra avvikelser/händelser följs upp på psykologernas nätverksmöten, två gånger i månaden. Vid varje nätverksmöte för psykologer finns en punkt med på dagordningen gällande händelser/avvikelser som kan ha inträffat sen det förra mötestillfället. Arbetet syftar till att synliggöra möjligheter till ett förbättrat kvalitetsarbete och säkrare rutiner. Sedan augusti 2017 utökades psykologtjänst riktad mot gymnasiet med 50 %. Påbörjat arbetet med att formulera uppdrag för samordnande psykolog. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 Intern samverkan på skolorna sker bland annat i elevhälsoteamet med rektor, skolsköterska, specialpedagog, psykolog, studie- och yrkesvägledare, kurator och skolvärdinna. Extern samverkan med andra vårdgivare: Viktigt att rutiner runt remisser är framtagna, följs och är kända i verksamheten. Träffar med Barn- och ungdomspsykiatrin sker på olika nivåer för att säkerställa processer i informationsflöde, remissgång och behandlingsresultat. Samverkan mellan myndigheter regleras i riktlinjer för Västbus. Projektet SIMBA-team (första linjens psykiatri med fokus på barn och unga 6-18 år med lindrig till måttlig psykisk ohälsa) påbörjades i januari 2017 och har pågått under hela året

159 Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Större förändringar i verksamheten kan väsentligen påverka patientsäkerheten, riskanalysen bör finnas med som en punkt på psykolognätverkens dagordning. All personal inom elevhälsans psykologiska del ansvarar för att identifiera risker för patientsäkerheten. Dessa rapporteras till verksamhetschef med psykologiskt ledingsansvar. Verksamhetschef rapporterar allvarliga risker och händelser till kommunstyrelsen. Hantering av klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Synpunkter på den psykologiska insatsen inom elevhälsan ska tas om hand av verksamhetschef med psykologiskt ledningssvar, som gör en analys och bedömning av åtgärd. På kommunens hemsida finns möjlighet för föräldrar att lämna synpunkter och klagomål. Vi ska främja möjligheten till att samverka med eleven och vårdnadshavaren i de här frågorna i syfte att öka kvalitén. Under 2017 inga har klagomål inkommit. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Psykologgruppen uppskattar den utökade psykologresursen, men upplever fortfarande att arbetsbelastningen är orimligt hög och att det fortfarande är svårt att prioritera förebyggande och hälsofrämjande arbete framför utredningar, samt att det fortfarande finns en utredningskö. Framför allt förskolan och verksamheterna riktade mot de nyanlända lider brist på psykolog, vilket försämrar förutsättningarna att arbeta förebyggande och hälsofrämjande och att skapa likvärdighet över kommunen. Vikten av tidiga insatser för barn i behov av stöd belyses av till exempel skolverket, folkhälsomyndigeten och socialstyrelsen, psykologgruppen ser att den psykologresurs som idag är riktad mot förskolan starkt begränsar möjligheten för tidigt psykologiskt stöd riktad mot verksamheten och i förlängningen de barn som blir elever i skolan. Vidare ser vi att det finns stora möjligheter och vinster att i högre grad att arbeta med förebyggande och främjande insatser i förskolan. Ytterligare reflektioner kring elevhälsoarbetet ute på skolorna är fortsatt den sårbarhet som finns med små enheter. En liten enhet innebär att tillgången till elevhälsans personal är liten. På vissa enheter finns elevhälsan tillgänglig endast en dag/vecka, vilket försvårar möjligheterna att driva elevhälsoarbetet framåt då pedagoger och elever inte kan få tillgång till kontinuerligt stöd. Trots att de små enheterna har få elever krävs det ändå att man har EHT lika ofta som på en större enhet för att kunna följa upp ärenden, därmed kräver de mindre 5 159

160 enheterna mer psykologresurs per elev jämfört med en större enhet med fler elever. En liten enhet är också extra sårbar för sjukdom och annan frånvaro. Psykologgruppen noterar att utredande arbete kring nyanlända är komplext och resurskrävande för att säkerställa patientsäkerhet och korrekta bedömningar. - Genomsnittlig kö för utredning för 2017 låg på 6 månader. Psykologerna gör ständigt prioriteringar utifrån behov vilket innebär att det kan vara stor skillnad i väntetid mellan olika ärenden. Utredningar där frågeställningen rör skolform görs alltid skyndsamt, varför andra utredningar kan få vänta längre. Det råder också stor skillnad i kötid mellan skolor. Under hösten 2017 utökades psykologbemanningen med 50%, vilket innebär följande elevunderlag/heltidsanställd psykolog (dec-17): grundskola inkl grundsärskola 970 elever per 100% psykolog gymnasiet inkl gymnasiesärskola 1230 elever per 100% psykolog förskola ca 1900 barn på 20% psykolog - Bristande tillgång till ändamålsenliga lokaler ute på enheterna. - Blankett för avvikelser finns i PMO. Avvikelser arkiveras i en särskild avvikelsefil i samma system. Under 2017 har inga avvikelser inkommit. - Kontinuerliga nätverksträffar genomförs med psykologer och verksamhetschef med psykologiskt ledningsansvar, träffarna regleras enligt psykologernas årshjul. Aktuella frågor som rör verksamheten tas upp t.ex. genomgång av avvikelserapporter, genomgång av arbetsrutiner, journaldokumentation, diskussioner om förändrade arbetssätt, kvalitetssäkring, kommande utbildningar etc. Datum för träffarna schemaläggs gemensamt. - Rutiner för utredandet av nyanlända har sammanställts. - Rutiner kring dokumenthantering och arkivering har granskats och revidering pågår. - Psykologgruppen tillsammans med övrig elevhälsa har deltagit i HBTQ-utbildning som ett led i RFSLs certifiering av elevhälsan - 5 psykologer har deltagit på PSIFOS komptensdagar I augusti deltog samtliga psykologer vid föreläsning om särbegåvning - Psykologerna medverkar till förändring mot ett elevhälsoteamsarbete med mer fokus på hälsofrämjande och förebyggande arbete. - Journalföringen håller god kvalitet. Övergripande mål för 2018: - Fortlöpande kompetensutveckling i syfte att upprätthålla en god kvalitet i det skolpsykologiska arbetet. - Tillämpa ett mer resurseffektivt användande av skolpsykologresurserna med ökat fokus på det hälsofrämjande och förebyggande arbetet

161 Åtgärder för förbättringar 2018: - Kompetensutveckling genom deltagande vid Psifos kompetensdagar i september Påbörja arbetet med att sammanställa en intern metodhandbok för psykologer: o Skapa digital plattform för att öka tillgänglighet samt underlätta uppdateringar o Göra tidsplan för färdigställandet o Färdigställa rutiner kring dokumenthantering och arkivering - Implementera HBTQ handlingsplan tillsammans med övriga elevhälsan - Se över och uppdatera nuvarande ledningssystem 7 161

162 32 Diarienummer 0202/18 PROTOKOLLSUTDRAG Bildnings- och socialutskottet Sammanträdesdatum Remiss - Ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Bildnings- och socialutskottets beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att ställa sig bakom VästKom och Västra Götalandsregionens förslag på ekonomisk genomsnittsmodell för beräkning av betalansvaret. Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att ställa sig bakom förslaget om att det vid utskrivning från psykiatrin sker en nedtrappning av antal dagar i två steg: - Från och med t o m inträder kommunens betalningsansvar för enskilda som vårdats inom sluten psykiatrisk vård och som omfattas av denna överenskommelse, 15 kalenderdagar efter att slutenvården meddelat att den enskilde är utskrivningsklar. - Från och med regleras betalningsansvaret på samma sätt oavsett om den enskilde vårdats i psykiatrisk eller somatisk vård. Sammanfattning av ärendet Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård är en ny lag som ersatte nuvarande betalningsansvarslag den 1 januari I Västra Götaland finns en tillfällig överenskommelse inklusive riktlinje som gäller under en kortare tid, från 1 januari 2018 till och med den 24 september Under denna tid gäller 2017 års regler och belopp för kommunernas betalningsansvar. VästKom och Västra Götalandsregionen har nu tagit fram ett förslag till ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten- hälso och sjukvård. I modellen räknas betalningsansvaret för en kommun ut efter varje månad och kommunen betalar för det som överskridit genomsnittet. En kommun som under en månad haft ett genomsnitt på 3,5 dagar får betala 0,5 gånger antalet utskrivna personer gånger kr. Denna uträkning görs varje månad. Beloppet kr fastställs årligen av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer och motsvarar genomsnittskostnaden i riket för ett vårddygn i den slutna vården. Från och med t o m inträder kommunens betalningsansvar för enskilda som vårdats inom sluten psykiatrisk vård och som omfattas av denna överenskommelse, 15 kalenderdagar efter att slutenvården meddelat att den enskilde är utskrivningsklar. Från och med regleras betalningsansvaret på samma sätt oavsett om den enskilde vårdats i psykiatrisk eller somatisk vård. För Stenungsunds del kan förändringen komma att innebära förstärkning i kompetens och resurser eftersom lagen ställer nya krav på hemtagning som kommunen måste anpassa sig till. 162

163 PROTOKOLLSUTDRAG Bildnings- och socialutskottet Sammanträdesdatum Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Underlag ekonomisk modell Missiv remiss ekonomisk modell Vidare Kommunstyrelsen Protokollet ska skickas till VästKom Vid protokollet Doris Eliasson Justeringsdatum Ordförande Janette Olsson (S) Justerare Linda-Maria Hermansson (C) 163

164 Tjänsteskrivelse Dnr 0202/18 Anders Eggertsen Kommunstyrelsen Remiss - Ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Förslag till beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att ställa sig bakom VästKom och Västra Götalandsregionens förslag på ekonomisk genomsnittsmodell för beräkning av betalansvaret. Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att ställa sig bakom förslaget om att det vid utskrivning från psykiatrin sker en nedtrappning av antal dagar i två steg: - Från och med t o m inträder kommunens betalningsansvar för enskilda som vårdats inom sluten psykiatrisk vård och som omfattas av denna överenskommelse, 15 kalenderdagar efter att slutenvården meddelat att den enskilde är utskrivningsklar. - Från och med regleras betalningsansvaret på samma sätt oavsett om den enskilde vårdats i psykiatrisk eller somatisk vård. Sammanfattning av ärendet Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård är en ny lag som ersatte nuvarande betalningsansvarslag den 1 januari I Västra Götaland finns en tillfällig överenskommelse inklusive riktlinje som gäller under en kortare tid, från 1 januari 2018 till och med den 24 september Under denna tid gäller 2017 års regler och belopp för kommunernas betalningsansvar. VästKom och Västra Götalandsregionen har nu tagit fram ett förslag till ekonomisk modell för reglering av betalansvar vid Samverkan vid utskrivning från sluten- hälso och sjukvård. I modellen räknas betalningsansvaret för en kommun ut efter varje månad och kommunen betalar för det som överskridit genomsnittet. En kommun som under en månad haft ett genomsnitt på 3,5 dagar får betala 0,5 gånger antalet utskrivna personer gånger kr. Denna uträkning görs varje månad. Beloppet kr fastställs årligen av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer och motsvarar genomsnittskostnaden i riket för ett vårddygn i den slutna vården. Från och med t o m inträder kommunens betalningsansvar för enskilda som vårdats inom sluten psykiatrisk vård och som omfattas av denna överenskommelse, 15 kalenderdagar efter att slutenvården meddelat att den enskilde är utskrivningsklar. Från och med regleras betalningsansvaret på samma sätt oavsett om den enskilde vårdats i psykiatrisk eller somatisk vård. För Stenungsunds del kan förändringen komma att innebära förstärkning i kompetens och resurser eftersom lagen ställer nya krav på hemtagning som kommunen måste anpassa sig till. Beskrivning av ärendet Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård är en ny lag som ersatte nuvarande betalningsansvarslag den 1 januari Syftet med den nya lagen är att patientens övergång från slutenvård till öppenvård ska vara trygg och säker. Rekommendationen är att kommuner och landsting 164

165 kommer överens om samverkan och ansvarsfördelning vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård inklusive reglering av kommunens betalningsansvar. I Västra Götaland finns en tillfällig överenskommelse inklusive riktlinje som gäller under en kortare tid, från 1 januari 2018 till och med den 24 september Under denna tid gäller 2017 års regler och belopp för kommunernas betalningsansvar. Under sommaren 2017 var ett förslag till överenskommelse inklusive ekonomisk betalningsmodell samt riktlinje ute på remiss hos Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen. Över femtio svar kom in. Många av remissvaren kommenterade den ekonomiska modellen. Modellen uppfattades som krånglig och svår av båda huvudmännen och den har inte fått acceptans inom Västra Götalandsregionen. Efter beredning förordar VästKom och Västra Götalandsregionen en genomsnittsmodell som räknas på en månad och där betalning sker retroaktivt. Kommunerna ges genom denna remissen möjlighet att inkomma med synpunkter på den ekonomiska modellen. Alternativet till den föreslagna genomsnittsmodellen är den modell som lagen föreskriver med individberäkning på tre dagar. Den ekonomiska modellen finns beskriven i bifogat underlag. Beslutets konsekvenser för barn Den ekonomiska modellen är kopplad till målgruppen för överenskommelsen som är personer i alla åldrar som skrivs ut från sluten psykiatrisk, rättspsykiatrisk och somatisk hälso- och sjukvård och som efter utskrivning från sluten hälso- och sjukvård behöver insatser från socialtjänst, hälso- och sjukvården och/eller öppenvården. Den ekonomiska modellen berör således indirekt också barn i de fall som ovanstående gäller. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Kommunens betalningsansvar omfattar de personer som är folkbokförda i kommunen. Idag inträder betalningsansvaret för utskrivningsklara efter fem respektive 30 dagar beroende på utskrivningsenhet. Med den nya lagen inträder betalningsansvaret för kommunen efter tre dagar. I överenskommelsen regleras att 2017 års regler och rutiner för kommunernas betalansvar fortsätter att gälla till och med Från och med t o m inträder kommunens betalningsansvar för enskilda som vårdats inom sluten psykiatrisk vård och som omfattas av denna överenskommelse, 15 kalenderdagar efter att slutenvården meddelat att den enskilde är utskrivningsklar. Från och med regleras betalningsansvaret på samma sätt oavsett om den enskilde vårdats i psykiatrisk eller somatisk vård. Denna uträkning görs varje månad. Beloppet kr fastställs årligen av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer och motsvarar genomsnittskostnaden i riket för ett vårddygn i den slutna vården. I modellen räknas betalningsansvaret för en kommun ut efter varje månad och kommunen betalar för det som överskridit genomsnittet. En kommun som under en månad haft ett genomsnitt på 3,5 dagar får betala 0,5 gånger antalet utskrivna personer gånger kr. Detta innebär också att extra snabba hemtagningar kan påverka kommunens kostnader i positiv riktning då genomsnittsdagarna inte får överskrida 3 dagar/månad. För Stenungsunds del kan förändringen komma att innebära förstärkning i kompetens och resurser. Verksamhetsmässiga konsekvenser Den nya lagen kommer troligtvis att innebära att fler personer med omfattande vårdbehov kommer att behöva stöd av sektor Socialtjänst verksamheter i ett tidigare skede än idag då betalningsansvaret för utskrivningsklara infaller efter tre dagar. Detta kan då innebära att verksamheter som Bistånd, trygg 165

166 hemgång, korttidsboende, hemtjänst och hemsjukvård kan behöva stärka upp i såväl kompetens som bemanning för att möta den nya lagstiftningens krav. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Underlag ekonomisk modell Missiv remiss ekonomisk modell STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor Socialtjänst Camilla Blomqvist sektorchef Susanne Albinsson verksamhetschef Beslutet skickas till VästKom 166

167 Underlag Framtaget av: Maria Grip, VGR, och Linda Macke, VästKom Samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland Föreslagen ekonomisk modell för betalningsansvar Kommunens betalningsansvar inträder om man har ett genomsnitt över 3,0 kalenderdagar under en kalendermånad. En kommun betalar retroaktivt för mellanskillnaden mellan genomsnittligt antal kalenderdagar och 3,0. (Mellanskillnaden * Antal utskrivna personer som omfattas av denna överenskommelse *7100 kr) Genomsnittet summeras efter varje månad. För personer som ligger kvar inom slutenvården längre än 7 kalenderdagar efter bedömning om utskrivningsklar övergår genomsnittsberäkningen till individuell beräkning. Kommunen betalar då för de dagar som överskriver 3 kalenderdagar, beräknat per individ. Dessa personer ska inte räknas med i månadens genomsnitt. I modellen räknas betalningsansvaret för en kommun ut efter varje månad och kommunen betalar för det man överskridit genomsnittet. En kommun som under en månad haft ett genomsnitt på 3,5 får betala 0,5 gånger antalet utskrivna personer gånger kr. Denna uträkning görs efter varje månad. Beloppet, 7100kr, fastställs årligen av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, och motsvarar genomsnittskostnaden i riket för ett vårddygn i den slutna vården. Bakgrund Från 1 januari gäller en ny lag: lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Lagen reglerar: 1. Samverkan vid planering av insatser för enskilda som efter att de skrivits ut från sluten vård kan komma att behöva insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården och den landstingsfinansierade öppna vården 2. Hur insatserna ska planeras för enskilda som efter utskrivning behöver insatser från flera berörda enheter inom de aktuella verksamheterna 167

168 Underlag Framtaget av: Maria Grip, VGR, och Linda Macke, VästKom 3. Kommunens betalningsansvar för vissa utskrivningsklara patienter. Lagen ger utrymme för landsting och kommuner att träffa en överenskommelse om tidpunkt för när kommunens betalningsansvar ska inträda och med vilket belopp (kap 4, 5). Arbetet i Västra Götaland I Västra Götaland finns en överenskommelse som reglerar betalningsansvaret under en kortare tid, från 1 januari 2018 till 24 september års regler för kommunernas betalningsansvar gäller under denna tid, och så också 2017-års belopp. En beredningsgrupp med representanter från delregional vårdsamverkan tog under våren 2017 fram ett förslag till överenskommelse och riktlinje som på ett övergripande sätt reglerar in- och utskrivningsprocessen i Västra Götaland för personer med behov av samordnade insatser. Förslaget var på remiss hos kommuner, nämnder och styrelser inom VGR och andra intressenter, och över 50 remissvar kom in. En stor del av remissvaren hade synpunkter på den ekonomiska modell för att reglera betalningsansvaret som föreslogs i remissversionen av överenskommelsen. Många kommuner, och fyra av VGRs fem hälso- och sjukvårdsnämnder, såg det som positivt med en genomsnittsvärdesmodell. En genomsnittsmodell ger flexibilitet och incitament för snabb hemtagning samtidigt. För att undvika betalningsansvar behöver en kommun ta hem de allra flesta utskrivningsklara personer omgående. Flexibiliteten i en genomsnittsmodell ger samtidigt möjlighet att låta enstaka utskrivningsklara personer vara kvar inom slutenvården några extra dagar om det finns behov medan allt riggas på hemmaplan. Detta lyfts som en fördel för den enskilde, och väl i linje med ett personcentrerat arbetssätt. Det sätt som remissmodellen var utformad på uppfattades dock som krånglig och svårförståeligt. Några av VGRs förvaltningar menade att de ekonomiska incitamenten för effektiv hemtagning i remissmodellen var för svaga. Det fanns också oro för att flexibiliteten skulle nyttjas så att utskrivningsklara personer som blir kvar i slutenvården får vara kvar allt för länge. Utifrån remissvaren har dialog förts med de olika intressenterna. Målsättningen för koncernkontoret och VästKom har varit att ta hänsyn till de olika remissvaren, och föreslå en modell som både går att förstå och kan bli accepterad. 168

169 Underlag Framtaget av: Maria Grip, VGR, och Linda Macke, VästKom Strategiska beredningsgruppen utökades med fler representanter från respektive huvudmannaled. Denna grupp har analyserat ekonomiska modeller från flera andra län. I analysen utkristalliserade sig två huvudalternativ: Skånes modell Modifiera den modell som var med i remissversionen i VG Gruppen kom fram till att individberäkning enligt lagens backupplösning inte är något alternativ. Gruppen menade att en genomsnittvärdesmodell ger bättre incitament till tidig hemtagning, och bör stimulera samverkan kring den enskilde. Flexibiliteten för kommunerna värderades också högt. Mer komplexa varianter av genomsnittsmodeller är inte något alternativ i Västra Götaland eftersom gruppen bedömde enkelhet som viktigt. Vad gäller Skånemodellen var gruppens bedömning att den är enkel och begriplig. Den innehåller mer flexibilitet än individberäkning och stimulerar på så sätt snabb hemtagning, men har mindre flexibilitet än VGs remissversion. Den är lätt att få till i IT-stödet och innebär enklare administration. Det kan upplevas som rättvist att en kommun betalar retroaktivt för de månader som en kommun faktiskt haft problem med hemtagningen. Månadsflöde ger avslut och rättar till direkt. Modellen har dock inte varit på remiss, något som gruppen bedömde som en nackdel. VästKoms och Västra Götalandsregionens bedömning Analysen har lämnats till Västra Götalandsregionen och VästKom som tillsammans förordar en genomsnittsmodell på en månad så som Skåne har. Modellen kompletteras med en 7-dagarsregel som reglerar hur länge en person kan ligga kvar innan beräkningen övergår till individberäkning. Modellen bedöms som enkel, samtidigt som den stimulerar snabb hemtagning och ger viss flexibilitet. VGs remissmodell är inte ett alternativ för VGR, baserat på remissvaren. Ett räkneexempel Ett räkneexempel kan ge en fingervisning om modellernas likheter och olikheter rent ekonomiskt. I exemplet har en kommun 20 folkbokförda individer som blir utskrivningsklara från slutenvården varje månad. Vi har lagt in fiktiva siffror på hur länge dessa personer är kvar i slutenvården efter att de bedömts som utskrivningsklara. Exemplet indikerar att det rent ekonomiskt är bra för kommunkollektivet att undvika lagens backup-lösning med individberäkning på 3 dagar. Sjukhusens oro 169

170 Underlag Framtaget av: Maria Grip, VGR, och Linda Macke, VästKom för svaga incitament i VGs remissversion kan ha viss grund. En genomsnittsmodell på en månad ser ut som en mellanmodell rent ekonomiskt. Betalningsansvar för psykiatrin Lagen säger att för patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård ska fram till och med den 31 december 2018 kommunens betalningsansvar inträda först 30 dagar efter det att en underrättelse har skickats, om inte kommunen och landstinget har kommit överens om annat. I länet har vi kommit överens om att ekonomisk reglering fram till sker enligt tidigare lag om kommunernas betalningsansvar och med samma belopp som Den statistik som finns för länet för psykiatrin visar att dagens genomsnittstid, från utskrivningsklar till utskrivning, inte överstiger 4,0 dagar. Beredningsgruppen har inhämtat bedömningar från huvudmän och verksamheter. Eftersom statistiken till viss del är bristfällig är VästKom och Koncernkontorets samlade bedömning att det inte är lämpligt att gå direkt på samma antal dagar som somatiken har utan att det behövs viss nedtrappning av antalet dagar. Samtidigt kan omställningstiden inte vara allt för lång. Det gynnar inte förändringsarbetet som kommer att behövas i alla inblandade verksamheter. Förslaget från Koncernkontoret och VästKom kring betalningsansvaret för psykiatrin innebär en nedtrappning i två steg. Från och med till och med inträder en kommuns betalningsansvar för enskilda som vårdats inom sluten psykiatrisk vård och som omfattas av denna överenskommelse, 15 kalenderdagar efter att slutenvården meddelat att den enskilde är utskrivningsklar. Från och med regleras betalningsansvaret på samma sätt oavsett om den enskilde vårdats i psykiatrisk eller somatisk vård. Uppdaterad riktlinje I samband med beslutet om överenskommelsen som gäller fram till och med , beslutades också en riktlinje. Denna riktlinje har därefter ytterligare förtydligats inför nästa beslutsomgång. Förutom redaktionella ändringar har det förtydligats att: processen kan se olika ut beroende på om den enskilde har behov av samordnade insatser efter utskrivning eller inte 170

171 Underlag Framtaget av: Maria Grip, VGR, och Linda Macke, VästKom slutenvården har huvudansvaret för att samordning sker fram till överlämningen till den enskildes fasta vårdkontakt flera steg i processen behöver ske parallellt Thomas Jungbeck Direktör VästKom Ann Söderström Hälso- sjukvårdsdirektör 171

172 Missiv Framtaget av: Anneli Bjerde, VästKom Till samtliga kommuner i Västra Götaland Remiss kring ekonomisk modell för att reglera betalningsansvaret utifrån lagen Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Bakgrund Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård är en ny lag som ersatte nuvarande betalningsansvarslag den 1 januari Syftet med den nya lagen är att patientens övergång från slutenvård till öppenvård ska vara trygg och säker. Rekommendationen är att kommuner och landsting kommer överens om samverkan och ansvarsfördelning vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård inklusive reglering av kommunens betalningsansvar. I Västra Götaland finns en tillfällig överenskommelse inklusive riktlinje som gäller under en kortare tid, från 1 januari 2018 till och med den 24 september Under denna tid gäller 2017 års regler och belopp för kommunernas betalningsansvar. Under sommaren 2017 var ett förslag till överenskommelse inklusive ekonomisk betalningsmodell samt riktlinje ute på remiss hos Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen. Över femtio svar kom in. Många av remissvaren kommenterade den ekonomiska modellen. Modellen uppfattades som krånglig och svår av båda huvudmännen och den har inte fått acceptans inom Västra Götalandsregionen. Nuläge Den samlade bedömning som Koncernkontoret och VästKom nu gör är att: Båda huvudmännen vill träffa en överenskommelse innehållande en ekonomisk modell för betalningsansvar från och med den 25 september En genomsnittsmodell är att föredra framför lagens backupplösning med individberäkning efter tre dagar. Att den ekonomiska modell som var ute på remiss inte är möjlig att få acceptans för hos båda huvudmännen. IT-stöd Utveckling av IT-stödet för att stödja in-och utskrivningsprocessen kommer att påbörjas parallellt med remissomgången under våren IT-stödet kommer 172

173 Missiv Framtaget av: Anneli Bjerde, VästKom att byggas på så vis att det möjliggör beräkning både utifrån ett genomsnittsvärde och på individnivå. Överenskommelse samt riktlinjerna Överenskommelsen samt riktlinjerna har förtydligats utifrån inkomna synpunkter. De ingår därmed inte i denna remiss. Du hittar aktuellt förslag till överenskommelse och riktlinje på VästKoms webbsida under Samverkan vid inoch utskrivning. Remiss av ekonomisk modell Efter beredning förordar VästKom och Västra Götalandsregionen en genomsnittsmodell som räknas på en månad och där betalning sker retroaktivt. Kommunerna ges genom denna remissen möjlighet att inkomma med synpunkter på den ekonomiska modellen. Alternativet till den föreslagna genomsnittsmodellen är den modell som lagen föreskriver med individberäkning på tre dagar. Den ekonomiska modellen finns beskriven i bifogat underlag. De kommuner som har ytterligare frågor och som vill göra beräkningar kan kontakta Maria Grip på Västra Götalandsregionen: maria.k.grip@vgregion.se Psykiatrin Den statistik som finns för länet gällande psykiatrin visar att dagens genomsnittstid, från utskrivningsklar till utskrivning inte överskrider 4,0 dagar. Då statistiken till viss del är bristfällig är VästKoms och koncernkontorets samlade bedömning att det inte lämpligt att gå direkt på samma antal dagar som somatiken har utan att det behövs en viss nedtrappning av antalet dagar. Förslaget från koncernkontoret och VästKom kring betalningsansvaret för psykiatrin innebär en nedtrappning i två steg. Från och med till inträder en kommuns betalningsansvar för enskilda som vårdats inom sluten psykiatrisk vård och som omfattas av denna överenskommelse, 15 kalenderdagar efter att slutenvården meddelat att den enskilde är utskrivningsklar. Från och med regleras betalningsansvaret på samma sätt oavsett om den enskilde vårdats i psykiatrisk eller somatisk vård. Tidsplan Svar skickas in senast den 23 april. Vi är medvetna om att tidsramen kan vara något snäv för en politisk behandling i kommunerna, men ber om er förståelse för detta. Remisstiden är tidsmässigt så lång som möjligt i relation till det 173

174 Missiv Framtaget av: Anneli Bjerde, VästKom ställningstagande som behöver göras av det Politiska Samrådsorganet, SRO, den 4 maj. Efter ställningstagande i SRO kommer förslaget att skickas ut för ställningstagande till kommunalförbunden samt respektive kommun. Det Politiska samrådsorganet ställde sig bakom den fortsatta processen samt denna remiss av den föreslagna ekonomiska modellen. Svar skickas in senast den 23 april. Ett svar per kommun kan lämnas. Länk till svarsformulär Vid frågor kontakta: Anneli Assmundson Bjerde, VästKom e-post: anneli.bjerde@vastkom.se mobil: Maria Grip, VGR e-post: maria.k.grip@vgregion.se mobil: Vänligen Thomas Jungbeck Direktör VästKom Ann Söderström Hälso- sjukvårdsdirektör 174

175 25 Diarienummer 0090/17 PROTOKOLLSUTDRAG Bildnings- och socialutskottet Sammanträdesdatum Beslut och åtgärder efter publicering av skyddade personuppgifter Bildnings- och socialutskottets beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen notera informationen. Sammanfattning av ärendet Justitieombudsmannen mottog den 4 januari 2017 en anmälan om att en elev med skyddade personuppgifter fått namn och bild publicerad i skolkatalogen. Kommunstyrelsen yttrade sig den 23 mars 2017 i ärendet och anförde bland annat verksamheten brustit i sin hantering av ärendet och att skolan, efter det att felen blivit kända, gjort de kortsiktiga åtgärder som rimligen kan krävas. Den 28 februari 2018 beslutade Justitieombudsmannen att rikta kritik mot kommunstyrelsen, bland annat då inget formellt beslut tagits om hur ansvarsfrågan regleras angående skyddade personuppgifter gentemot fotoföretaget. Förvaltningen har rättat till uppdagade brister genom att dels reglera ansvarsförhållandet med fotoföretaget, dels en uppdatering av de interna rutinerna över hanteringen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bilaga Inkommen handling Vidare Kommunstyrelsen Vid protokollet Doris Eliasson Justeringsdatum Ordförande Janette Olsson (S) Justerare Linda-Maria Hermansson (C) 175

176 Tjänsteskrivelse Dnr 0090/17 Aron Larsson Till kommunstyrelsen Beslut och åtgärder efter publicering av skyddade personuppgifter Förslag till beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen notera informationen. Sammanfattning av ärendet Justitieombudsmannen mottog den 4 januari 2017 en anmälan om att en elev med skyddade personuppgifter fått namn och bild publicerad i skolkatalogen. Kommunstyrelsen yttrade sig den 23 mars 2017 i ärendet och anförde bland annat verksamheten brustit i sin hantering av ärendet och att skolan, efter det att felen blivit kända, gjort de kortsiktiga åtgärder som rimligen kan krävas. Den 28 februari 2018 beslutade Justitieombudsmannen att rikta kritik mot kommunstyrelsen, bland annat då inget formellt beslut tagits om hur ansvarsfrågan regleras angående skyddade personuppgifter gentemot fotoföretaget. Förvaltningen har rättat till uppdagade brister genom att dels reglera ansvarsförhållandet med fotoföretaget, dels en uppdatering av de interna rutinerna över hanteringen. Beskrivning av ärendet Bakgrund Justitieombudsmannen mottog den 4 januari 2017 en anmälan om att en elev med skyddade personuppgifter fått namn och bild publicerad i skolkatalogen. Kommunstyrelsen yttrade sig den 23 mars 2017 i ärendet och anförde bland annat verksamheten brustit i sin hantering av ärendet och att skolan, efter det att felen blivit kända, gjort de kortsiktiga åtgärder som rimligen kan krävas. Beslut från Justitieombudsmannen Den 28 februari 2018 beslutade Justitieombudsmannen att rikta kritik mot kommunstyrelsen, bland annat då inget formellt beslut tagits om hur ansvarsfrågan regleras angående skyddade personuppgifter gentemot fotoföretaget. Åtgärder I anslutning till det inträffade genomförde verksamheten flera åtgärder. Bland annat erbjöds väktare, samtalsstöd och skolkatalogen återkallades. Sedan dess har följande åtgärder införts. 1. Ansvarsförhållanden regleras i avtal med fotoföretaget. Bland annat framgår följande. [Företaget] förbinder sig att inte fotografera elever med skyddad identitet. [Företaget] ska i samverkan med särskild utsedd personal på skolan säkerställa att det inte på något sätt framgår uppgifter om några elever med skyddad identitet. [ ]För att förhindra att elev med skyddade personuppgifter röjs ska rutinerna i punkten Elever med skyddad identitet följas 2. Rutiner för det interna arbetet har förtydligats (se även bilaga). Beslutets konsekvenser för barn 176

177 Vidtagna åtgärder bedöms gagna barn som genom sin utsatthet eller liknande förhållanden har skyddade personuppgifter. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser. Verksamhetsmässiga konsekvenser Beslutet medför inga verksamhetsmässiga konsekvenser. Juridiska bedömningar Ärendet bedöms överensstämma med gällande rätt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bilaga Inkommen handling STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor Utbildning Pia Alhäll Sektorchef Utbildning Helene Petersson Verksamhetschef Gymnasium 177

178 Manual Kapitel 6 - Elevadministration Datum: Revision: 2 Sida: 1(1) Rutiner för Nösnäsgymnasiet gällande elev med skyddad identitet Inga uppgifter om elev med skyddad identitet får offentliggöras. Handläggning Eventuella avvikelser från ovanstående regleras i blanketten Överenskommelse mellan Nösnäsgymnasiet och elev/vårdnadshavare gällande elev med skyddad identitet. Blanketten ifylls i samband med att elev påbörjar sin utbildning vid Nösnäsgymnasiet. Ansvarig är rektor. Skolledningens och elevadministratörens ansvar Elevadministratören får information från gymnasieintagningen på vilka elever som har skyddad identitet. Elevadministratören informerar ansvarig rektor för eleven. Rektor informerar därefter mentor och beslutar i samråd med vårdnadshavaren vilka övriga befattningshavare som skall informeras. Verksamhetschef informeras av rektor om och vilka elever som har skyddad identitet innevarande läsår. Dokumentation Elevadministratören ansvarar för all dokumentation och förvaring av dokument gällande elev med skyddad identitet. Eventuella avvikelser beslutas i samband med att eleven påbörjar sin utbildning vid Nösnäsgymnasiet. Dokumentet förvaras tillsammans med antagningsbeviset från GR. Beslut om skyddad identitet Skyddad identitet beslutas av skattemyndigheten. Skolfotografering till skolkatalog eller annan form av fotografering Elever med skyddad identitet gör enskild fotograferingen till skolkatalog eller till andra identitetshandlingar på skolan. I övrigt följs de riktlinjer som överenskommits inom Stenungsunds kommun, se dokument Rutiner för hantering av skyddade personuppgifter inom förskola och skola. Dokumentet finns att hämta på Stenungsunds kommuns hemsida. 178

179 Manual Kapitel 6 - Elevadministration Datum: Revision: 2 Sida: 1(1) Överenskommelse mellan Nösnäsgymnasiet och vårdnadshavare/myndig för elev med skyddad identitet. Jag ger som vårdnadshavare/myndig elev mitt godkännande till att mitt barn/jag får finnas med i för skolan officiella klasslistor med: (Vid ja innebär detta att uppgifterna läggs in i Nösnäsgymnasiets interna elevregister (IST.) Personnummer Förnamn Efternamn Adress Telefonnummer Lärplattform Skola24 Skolkatalog Skolhälsovårdsjournal JA NEJ Kommentar/tillägg Övrigt: Denna överenskommelse gäller tillsvidare. Vid eventuella förändringar ansvarar jag som vårdnadshavare/myndig elev för att snarast informera skolan om dessa. Ort Datum Vårdnadshavare/Myndig elev Namnförtydligande Rektor Namnförtydligande Postadr ess Gatuadr ess Telefon Telefax Or ganisationsnr Stenungsund Gymnasiev exp@nosnas.stenungsund.se 179

180 180

181 181

182 182

183 24 Diarienummer 0205/18 Systematiskt kvalitetsarbete läsår 2017/2018 PROTOKOLLSUTDRAG Bildnings- och socialutskottet Sammanträdesdatum Bildnings- och socialutskottets beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen notera informationen. Sammanfattning av ärendet Enligt skollagen ska ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivas både på huvudmannanivå och på förskole- och skolenhetsnivå. Syftet är att säkerställa verksamhetens kvalitet och likvärdighet med utgångspunkt i skollag, läroplan och andra skolförfattningar. I Stenungsund genomförs enhetsvisa terminsuppföljningar, vilka sammanställs på verksamhetsnivå. För att avhjälpa brister och utveckla utbildningen tar verksamheterna fram åtgärder, vilka återfinns som förslag på aktiviteter i kommunens verksamhetsplan. Huvudmannen följer upp de av Skolverket rekommenderade områdena och vidtar åtgärder inom ramen för verksamhetsplanen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bilaga Vidare Kommunstyrelsen Vid protokollet Doris Eliasson Justeringsdatum Ordförande Janette Olsson (S) Justerare Linda-Maria Hermansson (C) 183

184 Tjänsteskrivelse Dnr 0205/18 Aron Larsson Till kommunstyrelsen Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete läsår 2016/2017 Förslag till beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen notera informationen. Sammanfattning av ärendet Enligt skollagen ska ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivas både på huvudmannanivå och på förskole- och skolenhetsnivå. Syftet är att säkerställa verksamhetens kvalitet och likvärdighet med utgångspunkt i skollag, läroplan och andra skolförfattningar. I Stenungsund genomförs enhetsvisa terminsuppföljningar, vilka sammanställs på verksamhetsnivå. För att avhjälpa brister och utveckla utbildningen tar verksamheterna fram åtgärder, vilka återfinns som förslag på aktiviteter i kommunens verksamhetsplan. Huvudmannen följer upp de av Skolverket rekommenderade områdena och vidtar åtgärder inom ramen för verksamhetsplanen. Beskrivning av ärendet Systematiskt kvalitetsarbete Med systematiskt kvalitetsarbete avses att planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enligt skollagen ska ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivas både på huvudmannanivå och på förskole- och skolenhetsnivå. Syftet är att säkerställa verksamhetens kvalitet och likvärdighet med utgångspunkt i skollag, läroplan och andra skolförfattningar. För att möjliggöra en strategisk överblick presenteras sammanställning av resultat i enlighet med Skolverkets allmänna råd 1. Uppföljningen innehåller de områden där ny data finns sedan föregående sammanställning och presenteras i bilaga 1. Beslutets konsekvenser för barn Beslutet i sig medför inga konsekvenser för barn. Vidtagna åtgärder i Verksamhetsplan 2018 väntas på aggregerad nivå få positiva effekter på barns kunskaper och utveckling. Därtill väntas enskilda åtgärder leda till minskat utanförskap inom vissa elevgrupper. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser. Verksamhetsmässiga konsekvenser Beslutet medför inga verksamhetsmässiga konsekvenser. Juridiska bedömningar Av 4 kap 3 skollagen (2010:800) framgår att varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Av 4 kap 5 skollagen framgår att inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Av 4 kap 6 skollagen framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. 1 Systematisk kvalitetsarbete för skolväsendet (2012), Skolverkets allmänna råd med kommentarer, 12:

185 Av 4 kap 7 skollagen framgår att om det vid uppföljning eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Föreliggande ärende bedöms överensstämma med ovan nämnda lagrum. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bilaga STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor Utbildning Pia Alhäll Sektorchef Utbildning 185

186 Uppföljning på huvudmannanivå höstterminen 2017 Redovisning för höstterminen 2017 innehåller delar om (1) enheternas arbete med att främja likabehandling och att förebygga trakasserier och kränkande behandling, (2) tillgången till förskoleplatser och (3) barn- och elevgruppernas storlek. Främja likabehandling och motverka kränkande behandling Nuläge: Varje enhet har en likabehandlingsplan. Planerna ska innehålla åtgärder för året, en utvärdering av föregående års åtgärder samt rutiner vid akuta händelser. Planerna ser olika ut till sin utformning. Merparten av anmälningar om kränkande behandlingar rör yngre barn i grundskolan. Analys: Mindre diskreta kränkningar är enklare att upptäcka, vilket delvis kan förklara yngre elevers överrepresentation. Åtgärd: Varje skolenhet ska ha gemensamma rastaktiviteter. Det vore önskvärt med större enhetlighet i likabehandlingsplanerna. Åtgärder bör också genomföras för att säkerställa att alla barn blir sedda och anmälningsbenägenheten ökar. 120 Inträffade kränkningar jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

187 Tillgången till förskoleplatser Nuläge: Andelen som fick plats på önskat datum under föregående år ökade till 76 % (30 %). Dessa barn väntar i genomsnitt 32 (16) dagar extra på plats. Alla barn får plats inom den lagstadgade tiden. Anledningen till att plats inte kan erbjudas på önskat datum kan bland annat bero på att plats önskat på en specifik förskola eller att personen inte bor i kommunen vid tillfället. Kösituationen ser olika ut under året. På hösten har de äldsta barnen övergått i förskoleklass och det uppstår då vanligen visst utrymme på förskolorna. Befolkningsprognosen pekar på ett ökat barnantal om ca 40 % till 2026, vilket medför att det framgent kommer krävas både tillbyggnation och nybyggnation. Analys: Mätmetoden har över tid ändrats; tidigare användes den lagstadgade tiden som önskat datum medan det numera är närmaste vardag från det datum vårdnadshavarna önskar. Detta medför att vårdnadshavare som önskar plats på kort varsel sannolikt ej kommer att få plats på önskat datum. Ett effektivt lokalutnyttjande medför att det saknas luft i systemet för att på kort varsel erbjuda plats. Åtgärd: Ny- och tillbyggnationer hanteras inom lokalresursplan. Inga åtgärder är i övrigt inplanerade. Andel (blå linje) Antal dagar (grå linje) Plats på önskat datum (%) Väntetid för de som inte fått plats på önskat datum 187

188 Barn- och elevgruppernas storlek Nuläge: Varje enhet har ett hustal, dvs ett uppskattat antal barn som får plats. Det genomsnittliga antalet barn varierar utifrån bland annat lokalernas beskaffenhet. Skolverket rekommenderar barngrupper om 6-12 för barn 1-3 år och 9-15 för barn 4-5 år. Antalet barn under hösten 2017 är lägre än under våren 2017 vilket beror på att de som fyller sex har övergått till förskoleklass och det tar viss tid innan platserna fylls. Analys: Antalet barn per avdelning speglar inte barngruppernas storlek fullt ut. Förskolecheferna organiserar sina enheter utifrån ålder, vistelsetider och barns behov. Personaltäthet om ca 5,2 barn per årsarbetare möjliggör även för grupper i gruppen. Åtgärd: Arbetet med barngruppernas storlek är ett utvecklings- och fokusområde för förskolorna, vilket ingår i verksamhetsplanen. Förskola Antal avdelningar Antal barn Snitt antal barn Anrås Getskär ,3 Spekeröd ,7 Stora Höga ,5 Jörlanda Ucklum Bergsvägen ,8 Brudhammar ,2 Hasselbacken Nytorpshöjd ,7 Kristinedal Hallerna Kyrkenorum ,9 Ekenäs ,5 Trollbacken ,5 Totalt ,8 Nuläge: Elevgruppernas storlek och undervisningslokalernas beskaffenhet varierar mellan enheter. Siffrorna reflekterar inte personaltäthet utan elevgruppernas storlek. Analys: Vårdnadshavares önskemål, befolkningsförändring och upptagningsområdenas utformning bidrar till skillnader. Åtgärd: Förändring av arbetssätt med skolplacering och upptagningsområden kommer att ske senast inför höstterminen Skola F-klass Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 Fritidshem Ekenäs 25 15,5 23,5 32,6 Hallerna 18, ,8 Jörlanda 19 18, ,8 Kopper ,5 22,3 37,6 Kristinedal ,7 28,4 Kyrkenorum 17 21,8 24,5 29,3 Spekeröd ,2 24,3 36 Stenung 25,7 Stora Höga 19,5 18,3 21,3 25,2 45,3 Ucklum Enheten har kombinerad Förskoleklass och årskurs 1, siffran utgår istället från antagande om att klasserna åldersdifferentierades. 2 Enheten använder sig av lärgrupper, vilket inte fullt är att likställa med klass. 188

189 PROTOKOLLSUTDRAG Samhällsbyggnadsutskottet Diarienummer 0196/18 Arrende Tennisbanorna Toröd 1:3 Samhällsbyggnadsutskottets beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att teckna ett fyraårigt arrendeavtal med möjlighet till förlängning ett år i taget, med Jimmy Sahlberg för tennisplanerna på Toröd 1:3 i Jörlanda. Sammanfattning av ärendet Verksamheten mark exploatering har delegation att teckna arrendeavtal på upp till fyra år. I det här ärendet finns motstridiga intressen då två intressenter vill arrendera samma område, därför lyfts ärendet till kommunstyrelsen. På del av fastigheten Toröd 1:3 i Jörlanda ligger två tennisplaner, som inte utarrenderats på några år och är i dåligt skick, en upprustning är behövlig. Angränsande område används som allmänt friluftsområde och det finns även flera olika arrenden. Toröd Outdoor är en förening som vill att Toröd 1:3 ska bli ett Outdoorcenter, främst för mountainbikecykling. På fastigheten har föreningen idag hyresavtal, skötselavtal samt nyttjanderättsavtal. När nyttjanderättsavtalet skrevs framförde föreningen muntligt sitt intresse för tennisbanorna, dock inte för tennisspel utan som underlag för ett flyttbart skateområde. Mark exploatering ville utreda om det fanns intresse från andra att använda tennisbanorna för sitt ändamål och att de inte försämras ytterligare. Ett arrendeavtal med Toröd Outdoor skulle generera en årlig intäkt på kronor, som årligen räknas upp med KPI. Jimmy Sahlberg, boende i området, har skickat in förfrågan till kommunen att få arrendera tennisplanerna för tennisspel. Han erbjuder sig att göra iordning runt planerna samt ta bort det gamla staketet och sätta upp ett nytt. För att investera i detta vill han att kommunen tecknar ett arrendeavtal på fyra år, med möjlighet till förlängning ett år i taget. Han avser även att låta tennisplanerna vara tillgängliga för allmänheten mot en avgift. Föreslagen arrendeavgift genererar en årlig intäkt på kronor, som årligen räknas upp med KPI. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bilaga 1, Förfrågan Jimmy Sahlberg Bilaga 2, Förfrågan Toröd Outdoor Vidare Kommunstyrelsen Protokollet ska skickas till Jimmy.sahlberg@yahoo.se roberth@torod-outdoor.se 189

190 PROTOKOLLSUTDRAG Samhällsbyggnadsutskottet Vid protokollet Richard Brown Justeringsdatum Ordförande Göder Bergermo (L) Justerare Katja Nikula (S) 190

191 Tjänsteskrivelse Dnr 0196/18 Jessica Andersson Till kommunstyrelsen Arrende Tennisbanorna Toröd 1:3, Jörlanda Förslag till beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att teckna ett fyraårigt arrendeavtal med möjlighet till förlängning ett år i taget, med Jimmy Sahlberg för tennisplanerna på Toröd 1:3 i Jörlanda. Sammanfattning av ärendet Verksamheten mark exploatering har delegation att teckna arrendeavtal på upp till fyra år. I det här ärendet finns motstridiga intressen då två intressenter vill arrendera samma område, därför lyfts ärendet till kommunstyrelsen. På del av fastigheten Toröd 1:3 i Jörlanda ligger två tennisplaner, som inte utarrenderats på några år och är i dåligt skick, en upprustning är behövlig. Angränsande område används som allmänt friluftsområde och det finns även flera olika arrenden. Toröd Outdoor är en förening som vill att Toröd 1:3 ska bli ett Outdoorcenter, främst för mountainbikecykling. På fastigheten har föreningen idag hyresavtal, skötselavtal samt nyttjanderättsavtal. När nyttjanderättsavtalet skrevs framförde föreningen muntligt sitt intresse för tennisbanorna, dock inte för tennisspel utan som underlag för ett flyttbart skateområde. Mark exploatering ville utreda om det fanns intresse från andra att använda tennisbanorna för sitt ändamål och att de inte försämras ytterligare. Ett arrendeavtal med Toröd Outdoor skulle generera en årlig intäkt på kronor, som årligen räknas upp med KPI. Jimmy Sahlberg, boende i området, har skickat in förfrågan till kommunen att få arrendera tennisplanerna för tennisspel. Han erbjuder sig att göra iordning runt planerna samt ta bort det gamla staketet och sätta upp ett nytt. För att investera i detta vill han att kommunen tecknar ett arrendeavtal på fyra år, med möjlighet till förlängning ett år i taget. Han avser även att låta tennisplanerna vara tillgängliga för allmänheten mot en avgift. Föreslagen arrendeavgift genererar en årlig intäkt på kronor, som årligen räknas upp med KPI. Beskrivning av ärendet Verksamheten mark exploatering har delegation på att teckna arrendeavtal på upp till fyra år. I det här ärendet finns motstridiga intressen, där två intressenter vill arrendera samma område med olika ändamål. Verksamheten lyfter därför ärendet till kommunstyrelsen att besluta istället för att ta ett delegationsbeslut. På del av fastigheten Toröd 1:3 i Jörlanda ligger två anlagda tennisbanor som inte varit utarrenderade under en tid och är i dåligt skick. I angränsande område råder det mycket friluftsaktiviteter och stora delar används som allmänt friluftsområde. 191

192 Figur 1 översiktlig karta över området Det finns flera områden omkring tennisbanorna som arrenderas ut, bland annat till olika föreningar såsom Brukshundsklubben och Toröd Outdoor. Figur 2, Omgivande arrenden. Toröd Outdoor är en förening som vill utveckla Toröd 1:3 till ett Outdoorcenter med fokus på mountainbikecykling. De har ett skötselavtal med kommunen på ett cirka 30 hektar stort område, märkt S0005 och grönfärgat i kartan ovan. Inom området finns elljusspår och stigar som även nyttjas av allmänheten som friluftsområde. Enligt skötselavtalet får Toröd Outdoor rusta upp och utveckla stigarna för cykling och gång/löpning. Föreningen ska ansvara för att allmänheten fortsatt kan nyttja stigarna utan hinder av verksamheten. Föreningen har även ett nyttjanderättsavtal med kommunen på ett cirka kvadratmeter stort område, märkt P0268 och blåskrafferat i kartan ovan. Området är uppdelat, där en del nyttjas som parkering och den andra som teknikbana för cykling. I anslutning till detta område hyr föreningen genom separat hyresavtal även ladan, markerad med röd ring på kartan ovan. 192

193 När avtalsskrivning pågick med Toröd Outdoor under 2016, framförde föreningen muntligt att det även fanns intresse av tennisbanorna för att användas som underlag för ett flyttbart skateområde, i samarbete med skateföreningen. Mark exploatering ville först utreda om det fanns intresse från andra att nyttja tennisbanorna utan att ändra användningsområde. Detta för att banorna skulle finnas kvar i området och nyttjas för sitt ändamål och inte försämras ytterligare. Föreningen återkom till Mark exploatering under hösten 2017 att de var fortsatt intresserade att använda planerna som underlag; skriftlig förfrågan inkom i februari Sensommaren 2017 inkom en skriftlig förfrågan från Jimmy Sahlberg, boende i Toröd, att arrendera tennisplanerna att nyttjas för tennisspel. Staketet runt planerna är inte komplett och i dåligt skick, det behöver rustas upp och kompletteras, se foto nedan. Figur 3, Befintligt staket. Jimmy erbjuder sig i sin ansökan att rusta upp området genom att ta bort det gamla staketet och anlägga ett nytt. Han avser även att ta bort vegetation som börjat växa in på området. För att göra en sådan investering vill han att kommunen tecknar ett arrendeavtal på fyra år, med möjlighet till förlängning ett år i taget. Han avser att låta planerna vara tillgängliga för allmänheten mot en avgift. Beslutets konsekvenser för barn Oavsett om tennisplanerna används som underlag för skateanläggning eller för tennisspel kan området nyttjas av barn, vilket kan vara positivt. Verksamheten bedömer att det inte krävs någon ytterligare utredning såsom en barnkonsekvensanalys i detta ärendet. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Föreslagen arrendeavgift med Jimmy Sahlberg genererar en årlig arrendeintäkt på kronor, med en årlig uppräkning med KPI. Vid tecknande av arrendeavtal med Jimmy kommer området att rustas upp vilket är behövligt då området idag är i dåligt skick. Ett arrendeavtal med Toröd Outdoor skulle innebära en arrendeavgift till förening, vilket skulle motsvara en årlig intäkt på cirka kronor med en årlig uppräkning med KPI. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bilaga 1, Förfrågan Jimmy Sahlberg Bilaga 2, Förfrågan Toröd Outdoor STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor Samhällsbyggnad 193

194 Sektorschef Kristina Lindfors Verksamhetschef/funktionschef Veronica Götzinger Beslutet skickas till 194

195 Hej Ingela. Vi talades vid idag om tennis planerna i Toröd, här kommer en närmare beskrivning som du önskade. Jag har bott granne med eran fastighet i Toröd under 14 års tid. Under den tiden har jag sett många människor i närområdet som har kommit till Toröd för att nyttja era tennis planer, men dessa besöken har nästan avtagit helt under de sista 5 åren, detta p.g.a att tennis planerna har förfallit. Eftersom att båda mina barn och jag spelar tennis så så tycker jag att det är tråkigt att planerna inte är spelbara längre. Det som behöver göras är att ta bort det gamla staketet runt planerna och köra det till tippen, det behövs också tas bort en del träd, sly och stubbar som växer in i planen. Efter det monterar man ett nytt staket, stolpar och grind runt planen. Beräknad kostnad för detta ligger på ca kr plus moms. Jag vet inte vad kommunen har för intresse av att fixa ordning planerna för allmänheten, men jag med flera hade önskat att ni kunde tänka er att renovera dom. Om inget intresse finnes för detta så skulle jag kunna tänka mej att utföra och bekosta renoveringen av planerna. För att jag skall kunna göra detta så skulle jag i så fall vilja ha ett arrende av er på planerna, detta för att jag skall kunna veta att vi får nyttja planerna framöver för att spela tennis. Efter renoveringen skulle planerna vara öppna för de som skulle vilja spela tennis, men jag skulle behöva ta ut en lägre kostnad per spelad timme, t.e.x 80kr. Hoppas på snabbt svar Hälsningar Jimmy Sahlberg Toröd Jörlanda Tel:

196 Som ni säkert vet så driver Toröd Outdoor ett projekt finansierat av EU och Jordbruksverket. Vårt syfte och ambition med projektet är att möjliggöra en samlingsplats för så många som möjligt som delar en aktiv livsstil med ett intresse för naturen. Vi för i dagsläget en dialog med en handfull föreningar som alla kan dra nytta av de faciliteter som snart återfinns vid Toröd. Bland de föreningarna är bl.a. Friluftsfrämjandet, CK Sundet, SOK och SSF berörda. Det är först och främst SSF (skateföreningen) som är intresserade av just de två tennisplanerna. Tennisplanerna är eftersatta men utmärkta för att använda som en plattform för skate och liknade aktivitet. Vi har även planerat för en ramp inne i ladan för att möjliggöra skate året om. Då vi vill inkludera alla med ett intresse för individuell utomhusidrott/motion i gemenskap har Toröd Outdoor tagit form. En plats för umgänge, dialog, tillväxt och ödmjukhet. Därav är vårt och allmänhetens intresse i att ta över arrendet på tennisplanerna stort. Vi vill absolut inte att vår verksamhet skall gå ut över någons intresse, men i detta fall är intresset för annan aktivitet än tennis så pass mycket större. Stenungsund med omnejd behöver Toröd och Toröd behöver stöd från Stenungsund. Vi tror att de tennisbanorna, för Toröds del, fyller det behov som vi ständigt får höra om. Toröd Outdoor blir då det självklara valet för regionens invånare, där orienterare möter skateare på lika villkor. 196

197 28 Diarienummer 0243/18 PROTOKOLLSUTDRAG Bildnings- och socialutskottet Sammanträdesdatum Samverkansavtal för naturbruksutbildning i Västra Götaland Bildnings- och socialutskottets beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen ställa sig bakom föreslaget samverkansavtal för Naturbruksutbildning Sammanfattning av ärendet Ett nytt samverkansavtal är framtaget gällande naturbruksutbildning för elever inom gymnasieskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning. Samverkansavtalet innebär att kommunen uppdrar åt Västra Götalandsregionen att vara skolhuvudman för denna utbildning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Inkommen handling Vidare Kommunstyrelsen Beslutet skickas till Regionstyrelsen: post@vgregion.se Västkom: info@vastkom.se Vid protokollet Doris Eliasson Justeringsdatum Ordförande Janette Olsson (S) Justerare Linda-Maria Hermansson (C) 197

198 Tjänsteskrivelse Dnr 0243/18 Aron Larsson Till kommunstyrelsen Samverkansavtal inom naturbruksutbildning Förslag till beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen ställa sig bakom föreslaget samverkansavtal för Naturbruksutbildning Sammanfattning av ärendet Ett nytt samverkansavtal är framtaget gällande naturbruksutbildning för elever inom gymnasieskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning. Samverkansavtalet innebär att kommunen uppdrar åt Västra Götalandsregionen att vara skolhuvudman för denna utbildning. Beskrivning av ärendet Ett nytt samverkansavtal är framtaget gällande naturbruksutbildning för elever inom gymnasieskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning. Samverkansavtalet innebär att kommunen uppdrar åt Västra Götalandsregionen att vara skolhuvudman för denna utbildning. Beslutets konsekvenser för barn Beslutet berör barn som ska påbörja utbildning i gymnasieskola eller gymnasiesärskola. Beslutet innebär att utbudet av utbildningar förblir oförändrat, vilket bedöms gagna barn. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Eventuella kostnader för interkommunal ersättning och inackorderingstillägg ryms inom befintlig ram. Verksamhetsmässiga konsekvenser Beslutet medför inga verksamhetsmässiga konsekvenser. Juridiska bedömningar Förslaget bedöms överensstämma med gällande rätt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Inkommen handling STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor Utbildning Pia Alhäll Helene Petersson Per Andersson Sellén Sektorchef Verksamhetschef Gymnasium Verksamhetschef Kompetens och Utveckling Beslutet skickas till 198

199 Regionstyrelsen: Västkom: 199

200 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Förbundsstyrelsens presidium Utdrag ur protokoll ( 463) från sammanträde med förbundsstyrelsens presidium torsdag 8 mars 2018 på GR, Anders Personsgatan 8, Göteborg 463 Dnr: Förslag till samverkansavtal för naturbruksutbildning i Västra Götaland Ett nytt samverkansavtal om naturbruksutbildning i Västra Götaland finns nu framtaget, enligt bilaga. Det politiska samrådsorganet SRO mellan VGR och VästKom beslutade 22 februari 2018 att rekommendera huvudmännen att teckna avtalet. Det nya avtalet gäller från 1 januari 2019 och löper under fyra år. Det kommer att ersätta det nuvarande avtalet som finns mellan kommunerna och VGR. Västra Götalandsregionen medger en förkortad uppsägningstid av nuvarande samverkansavtal från tolv till åtta månader, vilket möjliggör en behandling av både uppsägning av nuvarande avtal och godkännande av ett nytt avtal vid ett och samma tillfälle, dock senast 30 april Kommunalförbunden och kommunerna har därför rekommenderats att planera för en beslutsprocess mellan februari och april GR:s förbundsstyrelse fick information om processen och förslaget 8 december Vid förbundsstyrelsens sammanträde 9 februari 2018 uppdrogs åt förbundsstyrelsens presidium att för GR:s del fatta beslut kring Västkoms slutliga förslag som nu är bilagt. Medlemskommunerna har i februari informerats om att kommunernas beslut ska fattas senast GR:s utbildningschefsnätverk behandlade förslaget och GR:s utbildningsgrupp Beslut Medlemskommunerna rekommenderas att ställa sig bakom förslag till samverkansavtal för naturbruksutbildning i Västra Götaland Protokollparagrafen justeras omedelbart. Just: 200

201 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Förbundsstyrelsens presidium Vid protokollet Gunnel Rydberg Justeras: Jonas Ransgård Dennis Jeryd Rätt utdraget intygar: Just: 201

202 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Presidieärende Till förbundsstyrelsens presidium Förslag till samverkansavtal för naturbruksutbildning i Västra Götaland Förslag till beslut Förbundsstyrelsens presidium föreslås besluta att rekommendera medlemskommunerna att ställa sig bakom förslaget till samverkansavtal för Naturbruksutbildning Förbundsstyrelsens presidium föreslås justera protokollparagrafen omedelbart. Sammanfattning Ett nytt samverkansavtal om naturbruksutbildning i Västra Götaland finns nu framtaget, se bilaga. Det politiska samrådsorganet SRO mellan VGR och VästKom beslutade den 22 februari att rekommendera huvudmännen att teckna avtalet. Det nya avtalet gäller från 1 januari 2019 och löper under fyra år. Det kommer att ersätta det nuvarande avtalet som finns mellan kommunerna och VGR. Västra Götalandsregionen medger en förkortad uppsägningstid av nuvarande samverkansavtal från tolv till åtta månader vilket möjliggör en behandling av både uppsägning av nuvarande avtal och godkännande av ett nytt avtal vid ett och samma tillfälle, dock senast 30 april Kommunalförbunden och kommunerna rekommenderas därför att planera för en beslutsprocess mellan februari och april GR:s förbundsstyrelse fick information om processen och förslaget 8 december Vid förbundsstyrelsens sammanträde 9 februari 2018 uppdrogs åt förbundsstyrelsens presidium att för GR:s del fatta beslut kring Västkoms slutliga förslag. Medlemskommunerna har i februari informerats om att kommunernas beslut ska fattas senast GR:s utbildningschefsnätverk behandlar förslaget och GR:s utbildningsgrupp Göteborg 27 februari 2018 Helena Söderbäck /Fredrik Zeybrandt, Gunnel Rydberg 202

203 SAMVERKANSAVTAL NATURBRUKSUTBILDNING Mellan Västra Götalandsregionen, nedan kallad VGR, och kommun, nedan kallad kommunen, träffas följande Samverkansavtal om Naturbruksutbildning. Utgångspunkt De gröna näringarna är en mycket viktig del av näringslivet i Västra Götaland. Parterna känner stort ansvar för näringens tillväxt och utveckling. En modern och attraktiv gymnasieutbildning är av stor vikt så att sysselsättning och kompetensförsörjning kan upprätthållas och utvecklas. Parterna konstaterar att det är primärkommunen som har ansvaret för gymnasieutbildning. Parterna noterar också att det har tillkommit flera fristående skolor i länet som erbjuder naturbruksprogrammet inom gymnasieskolan. VGR har sedan det första samverkansavtalet upprättades 1999 med de 49 kommunerna varit huvudman för naturbruksutbildningarna i Västra Götaland. De tidigare avtalen och det här aktuella samverkansavtalet grundas på Skollagens (2010:800) bestämmelser om att ett landsting/region får anordna utbildningar inom naturbruk. VGR har därmed stöd i samma lagrum för sin verksamhet som en kommun. Det är parternas avsikt att med förtroende, transparens och tillit gemensamt arbeta för en fortsatt positiv utveckling av samarbetet med gymnasieskolans naturbruksprogram. Verksamheten ska kännetecknas av framtidsinriktade och uppdaterade utbildningar där digital teknik, modern pedagogik och entreprenörsskap ges stort utrymme. Omfattning Samverkansavtalet innebär att kommunen uppdrar till VGR att vara skolhuvudman i skollagens mening med ansvar för naturbruksprogrammet inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning. Avtalet avser elever som är folkbokförda i kommunen. Samverkansavtalet omfattar naturbruksprogram inom gymnasieskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning inom naturbruksområdet. Inom gymnasieskolan omfattar avtalet även programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion samt lärlingsutbildning inom naturbruk. Kommunen förbinder sig att till VGR samt till den gemensamma samverkansorganisationen redovisa om man kommer att anordna naturbruksutbildning i egen regi eller teckna samverkansavtal om sådan utbildning med annan kommun eller landsting/region Antagning Kommunen ansvarar för att grundläggande information om de utbildningar som samverkansavtalet omfattar lämnas till såväl grund- och grundsärskolans elever som kommunens övriga invånare. Kommunen ska erbjuda naturbruksgymnasierna möjlighet att 1 203

204 delta i kommunens olika informations- och marknadsaktiviteter inför gymnasievalet på samma villkor som övriga anordnare av gymnasieutbildningar. VGR ansvarar för antagning av elever/studerande till de utbildningar som omfattas av avtalet. Parterna är överens om att utveckla ett integrerat och synkroniserat antagningssystem i syfte att underlätta för sökande och administration, utan att detta avtal behöver omförhandlas. För ungdomselever som skall börja i VGRs naturbruksutbildningar förbinder sig kommunen att, om sekretess inte hindrar detta, överlämna information om de elever som har haft behov av extra stödinsatser och om de elever som har haft dokumenterad hög frånvaro. Verksamhetens finansiering Naturbruksprogrammet på ungdomsgymnasiet samt programinriktat individuellt val (IMPRO), yrkesintroduktion (IMYRK) och lärlingsutbildning inom naturbruk. Kommunen förbinder sig att till VGR erlägga interkommunal ersättning (IKE) för de elever från kommunen som finns i utbildning i något av VGR:s naturbruksprogram avstämningsdagarna det aktuella läsåret. Datum för avstämning är den 15 september för höstterminen och den 15 februari för vårterminen. Elever som börjar efter avstämningsdatum har avstämningsdag den femte undervisningsdagen och kommunen debiteras vid nästkommande månadskifte. VGR förbinder sig att inom 14 dagar lämna rapport om elevs avbrutna studier. Kommunen förbinder sig att erlägga ersättning för hela terminen för elev som avbryter utbildningen efter avstämningsdagen om rapport om detta har lämnats i överenskommen ordning. I annat fall erläggs ersättning för faktisk tid i utbildningen. För elever som avbryter sina studier mellan den 15 september och den 15 oktober samt mellan den 15 februari och 15 mars betalar kommunen endast halva terminskostnaden. Kommunens betalningsansvar för elever i påbörjade utbildningar och för i utbildning antagna elever kvarstår till dess eleven fullföljt sin utbildning om detta avtal upphör att gälla. Ersättningen betalas terminsvis efter faktura från VGR. Betalningsvillkor är 30 dagar efter mottagen faktura. VGR förbehåller sig rätten att ta ut dröjsmålsränta vid försenad betalning. Kommunen svarar för kostnaden för resor mellan bostad och skola belägen inom Västra Götaland för de gymnasieelever som är under 20 år i de fall inackorderingstillägg inte utgår. Kostnader för utbildning förlagd på annan plats eller annan tid än ordinarie skola bekostas av anordnande skola och regleras i självkostnadspriset i enlighet med bilaga 2. För elever som är folkbokförda i kommunen och som genomgår naturbruksutbildning i annat län svarar kommunen för den del av kostnaden som motsvarar den kostnad kommunen skulle ha haft om eleven gått på någon av VGR:s naturbruksgymnasier. VGR erlägger resterande del av kostnaden till kommunen efter faktura som skall vara VGR 2 204

205 tillhanda senast 30 dagar efter det att kommunen betalat interkommunal ersättning till anordnande skolhuvudman. Utgångspunkten för den interkommunala ersättningen (IKE) som kommunen betalar till VGR är ett självkostnadsbaserat pris, beräknat enligt bilaga 2, som årligen beslutas av Naturbruksstyrelsen efter samråd mellan VGR och kommunerna i den gemensamma samverkansorganisationen. Kommunen ska svara för 50% av kostnaden och VGR ska svara för 50% av kostnaden. Självkostnadspriset för naturbruksprogrammet justeras årligen och ska avse ett pris för varje av naturbruksprogrammets olika inriktningar. Den gemensamma samverkansorganisationen ska fastställa när priset ska överenskommas så att parterna kan budgetera sin verksamhet. Ersättningen till VGR ska beräknas utifrån det självkostnadspris, baserat på en effektiv och rationell organisation med hög kvalitet och god ekonomisk hushållning, som VGR har för verksamheten. För att uppnå transparens och tydlighet ska verksamheten bedrivas som en egen resultatenhet med egen resultaträkning. Gymnasieverksamheten ska redovisa eget kapital där eventuella över- och underskott balanseras mellan verksamhetsåren. VGR ska varje år senast den 1 mars till den gemesamma samverkansorganisationen, i ett bokslut med resultaträkning redovisa de ekonomiska förhållandena för verksamheten. Gymnasiesärskola inom naturbruk Kommunen betalar en enhetlig ersättning för alla elever i gymnasiesärskolan och har fullt ansvar för alla kostnader på samma sätt som gäller för beräkning av självkostnadspriset för naturbruksprogrammet i gymnasieskolan. Utbildning på gymnasiesärskolans individuella program med inriktning mot naturbruk kan erbjudas efter särskild överenskommelse. Kommunen svarar för alla kostnader för resor och boende. Vid behov av extraordinära stödinsatser träffas överenskommelse i varje enskilt fall. Vuxenutbildning VGR förbinder sig att erbjuda vuxenutbildning inom de gröna näringarna. Förslag på utbildningar ska presenteras till den gemesamma samverkansorganisationen och vara geografiskt fördelad över hela Västra Götaland. Naturbruksgymnasierna kan lämna anbud på Yrkesvuxutbildningar till kommunerna. Kommunen betalar ersättning för elever i vuxenutbildningen och har fullt betalningsansvar för alla kostnader på samma sätt som gäller för beräkning av självkostnadspriset för naturbruksprogrammet i gymnasieskolan. VGR beslutar om sin organisation för vuxenutbildningen och kan för denna verksamhet tillföra ett ägarbidrag. Innan studerande antas till utbildning ska VGR till hemkommunen redovisa kostnaderna för utbildningen och det är hemkommunen som beslutar om ersättning för kostnaderna ska utgå

206 Ledning och styrning Detta avtal förutsätter en gemensam ledning och styrning av verksamheten och som ska kännetecknas av öppenhet, transparens och ett gemensamt ansvarstagande, utan att VGR:s ansvar som skolhuvudman begränsas. Regionutvecklingsnämnden är beställarnämnd till naturbruksstyrelsen. Gemensam ledning och styrning ska ske på följande sätt: 1. Ett partsgemensamt Politiskt Samråd Naturbruk etableras där kommunerna har fem representanter och VGR har fem representanter. Samrådets uppgift är att svara för övergripande avtalsuppföljning samt diskussion om årsredovisning och budget för verksamheten. Samrådet kan besluta om eventuella ändringar och tillägg i avtalets bilagor utan att detta huvudavtal måste omförhandlas. Samrådet träffas två gånger per år. 2. Ett partsgemensamt Ledningsråd Naturbruk skapas där kommunerna har fem representanter och VGR har fem representanter. Ledningsrådet uppgifter är löpande arbete med frågor som planering, dimensionering, kvalitet och uppföljning av resultat. Ledningsrådet ska bereda ärenden till styrgruppen. Ledningsrådet träffas en gång per kvartal. Ledningsrådet kan tillsätta särskilda arbetsgrupper för olika sakområden som behöver utredas. VGR svarar för administrativt stöd till de båda ledningsorganen. Gemensamt utvecklingsarbete Parterna är överens om att utveckla rutiner för hur olika utvecklingsfrågor ska hanteras. Det kan gälla etablering av nya utbildningar, förändring av utbudspunkter m.m. Tvister Tvist i anledning av detta avtal löses i första hand genom lokala förhandlingar. Om parterna inte kommer överens, ska medling ske i BHU-presidiet mellan VGR och VästKom. Avtalstid Parterna vill pröva ovanstående avtalsmodell med ett tidsbegränsat avtal men intentionen ska vara ett långsiktigt samarbetsavtal som kan gälla tillsvidare. Detta avtal gäller under perioden 1 januari 2019 till och med 31 december En utvärdering av avtalet och samverkansformen ska ske efter två år och parterna ska senast bestämma om ett nytt tillsvidareavtal ska träffas när detta avtal löper ut. Om det under avtalstiden fattas beslut på nationell nivå som väsentligt ändrar förutsättningarna för detta avtal skall parterna uppta förhandlingar. Detta avtal är upprättat i två exemplar där parterna har tagit var sitt

207 201x- 201x- För Västra Götalandsregionen För kommunen Johnny Magnusson Namnförtydligande Regionstyrelsens ordförande Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Namnförtydligande 5 207

208 Bilaga 1 till samverkansavtal naturbruk. Styrning och ledning Parterna är överens om att dessa former för samarbete behöver utvecklas under arbetets gång och förbinder sig att bidra till detta i en konstruktiv dialog. Politiskt Samråd Naturbruk Syftet med gruppen politiskt samråd naturbruk är att på övergripande och strategisk nivå samordna insatser för naturbruksutbildning och kompetensförsörjning för de gröna näringarna. Till detta kommer att övervaka, följa upp och vårda samverkansavtalet mellan Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna kring naturbruksutbildning samt kunna diskutera resurssättning av verksamheten. Gruppen skall vara en arena för ett gemensamt ansvarstagande för naturbruks-utbildningarnas utveckling på strategisk nivå, utan att inkräkta på skollagens krav på huvudmannaskap som bärs av Västra Götalandsregionen. Politiskt Samråd Naturbruk Uppdrag: Politiskt samråd naturbruk skall Främja samverkan mellan Västra Götalandsregionen och länets kommuner inom området. Lämna rekommendationer till Regionutvecklingsnämnden och kommunerna kring strategisk inriktning för berörda verksamheter. Lämna rekommendationer till Regionutvecklingsnämnden kring den självkostnad som ligger till grund för budget och interkommunal ersättning. Samråd kring naturbruksprogrammets ekonomi ska alltså ske innan Regionutvecklingsnämnden fastställer budgetramarna till Naturbruksstyrelsen. Lämna rekommendationer till Regionutvecklingsnämnden rörande budget, resultat och andra ekonomiska förhållanden inför nämndens fastställande av uppdrag till Naturbruksstyrelsen. Ansvara för regelbunden uppföljning av samverkansavtalet. Arbetsordning Gruppen består av ledamöter från vardera Västra Götalandsregionen och kommunerna. Västra Götalandsregionen är ordförande och sammankallar till möten. Gruppen möts i regel två gånger per år i samband med budget och verksamhetsplanering samt årsredovisning och uppföljning. Västra Götalandsregionen bistår gruppen med administrativt stöd

209 Ledningsrådet för naturbruk Syftet med ledningsrådet är att bistå det politiska samrådet samt att utgöra ett forum för diskussioner kring länsgemensamma verksamhetsfrågor rörande naturbruksutbildning och kompetensförsörjning för de gröna näringarna. Ledningsrådets uppdrag Ledningsrådet bereder frågor till politiskt samråd naturbruk. Ledningsrådet utgör ett forum för diskussioner om samverkan och verksamhetsutveckling till gagn för elever, naturbruksförvaltningen och kommunerna, till exempel marknadsföringsfrågor, digitalisering, antagning med mera. Arbetsordning Ledningsrådet för naturbruk består av ledamöter från vardera Västra Götalandsregionen och kommunerna. Västra Götalandsregionen är ordförande och sammankallar till möten. Gruppen möts i regel fyra gånger per år, en gång per kvartal. Västra Götalandsregionen bistår gruppen med administrativt stöd. Ledningsrådet kan vid behov skapa olika arbetsgrupper för att lösa uppgifter. Parterna förutsätts delta i dessa. Noteringar Det noteras att det kan finnas behov av samordning, t ex på delregional eller annan nivå, som inte hanteras i ovan beskrivna strukturer. Det noteras att båda parters representanter har ett ansvar för förankring och återkoppling i de egna organisationerna

210 Bilaga 2 till Samverkansavtal naturbruksutbildning rörande verksamhetens finansiering. Denna bilaga gäller Naturbruksprogrammet på ungdomsgymnasiet samt programinriktat individuellt val (IMPRO), yrkesintroduktion (IMYRK) och lärlingsutbildning inom naturbruk. Parterna är överens om att dessa former för samarbete behöver utvecklas under arbetets gång och förbinder sig att bidra till det i en konstruktiv dialog. Beräkning av självkostnadspris Naturbruksförvaltningen beräknar grundpriset för respektive inriktning enligt de regler gymnasieförordningen förskriver enligt 13 kap. I 3 gymnasieförordningen ingår följande kostnadsslag i grundbeloppet. 1. Undervisning: kostnader för skolans rektor och andra anställda med ledningsuppgifter, skolans undervisande personal, stödåtgärder till elever, arbetslivsorientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader. 2. Lärverktyg: kostnader för läroböcker, litteratur, datorer, maskiner som används i undervisningen, skolbibliotek, studiebesök och liknande kostnader. 3. Elevhälsa: kostnader för sådan elevhälsa som avser medicinska, psykologiska eller psykosociala insatser. 4. Måltider: kostnader för livsmedel, personal, transporter och därmed sammanhängande administration och liknande kostnader. 5. Administration: administrativa kostnader ska beräknas till självkostnad. 6. Lokalkostnader: kostnader för hyra, drift, inventarier som inte är lär verktyg och kapital i form av ränta på lån och liknande, dock inte kostnader för amortering. Beräkningen genomförs årligen i samband med att budgeten är fastställd för kommande verksamhetsår. Naturbruksförvaltningen bedriver utöver gymnasium även vuxenutbildning och kompetenscentrum för de gröna näringarna. Det innebär att de olika verksamheterna delar på gemensamma kostnader. Kostnaderna fördelas med hjälp av bland annat respektive verksamhets elevveckor och faktisk förbrukning. Kostnader för internat ingår inte i beräkningen av självkostnadspris. Utan faktureras separat

211 Ekonomisk uppföljning Naturbruksförvaltningen lämnar ekonomiska rapporter för uppföljning samt för att ge en rättvisande bild hur verksamheten utvecklas. Förutom rapportering till Regionutvecklingsnämnden följs dessa upp enligt nedanstående tabell. Aktivitet Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Årsrapport/bokslut föregående år X Delårsrapport och budgetindikator X Naturbruksstyrelsen sammanträden X X X X X Politisk samrådsgrupp X X Ledningsråd X X X X Hantering av gymnasieverksamhetens över- och underskott Naturbruksförvaltningen lämnar en ekonomisk rapport senast den 1 mars för föregående år. Ledningsrådet (enligt bilaga 1) förbereder en rekommendation till Naturbruksstyrelsen hur ett överskott eller underskott ska hanteras baserat på de behov verksamheten ser framåt. Gymnasieverksamhetens resultat balanseras över åren och särredovisas under Naturbruksförvaltningens egna kapital. Detta förutsätter ett beslut om undantag från VGR:s regelverk för hantering av eget kapital

212 PROTOKOLLSUTDRAG Samhällsbyggnadsutskottet Diarienummer 0097/18 Återrapportering Västerhavet åtgärdsprogram Samhällsbyggnadsutskottets beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att ställa sig bakom återrapporteringen till Havs- och vattenmyndigheten i enlighet med bilagan. Sammanfattning av ärendet Ärendet rör svar från Stenungsunds kommun på årlig återrapportering till vattenmyndigheten med genomförda insatser inom Åtgärdsprogrammet för Västerhavets vattendistrikt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Vidare Kommunstyrelsen Vid protokollet Richard Brown Justeringsdatum Ordförande Göder Bergermo (L) Justerare Olof Lundberg (S) 212

213 Tjänsteskrivelse Dnr 0097/18 Daniel Jerling Till kommunstyrelsen Återrapportering Västerhavet åtgärdsprogram Förslag till beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att ställa sig bakom återrapporteringen till Havs- och vattenmyndigheten i enlighet med bilagan. Sammanfattning av ärendet Ärendet rör svar från Stenungsunds kommun på årlig återrapportering till vattenmyndigheten med genomförda insatser inom Åtgärdsprogrammet för Västerhavets vattendistrikt. Beskrivning av ärendet De fem vattenmyndigheterna i Sverige har beslutat om åtgärdsprogram för vattenförvaltningscykeln Programmen riktar åtgärder till 11 centrala myndigheter och till samtliga länsstyrelser och kommuner. Syftet med programmen är att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas. Utöver att genomföra de myndighetsspecifika åtgärderna ska myndigheterna, länsstyrelserna och kommunerna årligen rapportera till de fem vattenmyndigheterna om genomförandet av åtgärderna. Detta regleras i Miljöbalken 5 kap samt Förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Åtgärderna till myndigheter och kommuner är likalydande i de fem programmen och därför genomförs återrapporteringen gemensamt i hela landet. Återrapporteringen omfattar insatser som genomförts utifrån uppdragen i åtgärdsprogrammet För att bättre följa framstegen i åtgärdsarbetet och för att förbättra kopplingen till effekter i miljön kommer både kvantitativa och kvalitativa underlag att behöva rapporteras in från åtgärdsmyndigheter och kommuner. Återrapporteringen av genomförda åtgärder behövs även för att Sverige ska kunna genomföra rapporteringar av åtgärdsprogrammets genomförande till EU-kommissionen. Förslaget till återrapportering har tagits fram gemensam av berörda verksamheter inom Sektor Samhällsbyggnad. Dessa är Miljö Hälsoskydd, Plan samt VA Teknik. Konsekvensbeskrivningar Ärendet är en återrapportering av genomförda insatser och saknar andra konsekvenser. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor samhällsbyggnad Kristina Lindfors sektorchef Daniel Jerling verksamhetschef 213

214 Rapportering av genomförda åtgärder i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2017 Del 1. Miljötillsyn (åtgärd 1, 2, 3, 4, 5c) Ansvarig verksamhet: Miljö Hälsoskydd 1) Hur har behovet av att nå miljökvalitetsnormerna för vatten via tillsyn beskrivits i behovsutredningen enligt miljötillsynsförordningen? Flera alternativ kan väljas. Behovet av tillsyn har beskrivits (i behovsutredningen) utifrån en geografisk indelning baserat på miljökvalitetsnormerna för vatten. Behovet av tillsyn för att nå miljökvalitetsnormerna för vatten har beskrivits (i behovsutredningen) utifrån annan indelning, beskriv vilken. Prioriteringen av tillsynen är baserat på vattnets ekologiska och/eller kemiska status i områden med specifika problem. I behovsutredningen är inte miljökvalitetsnormen för vatten en prioriteringsgrund för tillsynen. Kommunen har inte gjort någon behovsutredning X Kommunen har gjort på annat sätt, förklara kortfattat hur Behovsutredningen har tre prioriteringsgrunder utifrån kommunens egna mål, lagkrav och obligatoriska uppgifter samt övriga centrala styrdokument där bl.a. åtgärdsprogrammet för västerhavets vattendistrikt avses. 2) Hur har miljökvalitetsnormer för vatten använts som prioritering i tillsynsplanen enligt miljötillsynsförordningen? Flera alternativ kan väljas. Behovet av tillsyn har beskrivits (i tillsynsplanen) utifrån en geografisk indelning baserat på miljökvalitetsnormerna för vatten. Behovet av tillsyn för att nå miljökvalitetsnormerna för vatten har beskrivits (i tillsynsplanen) utifrån annan indelning, beskriv vilken. Prioriteringen av tillsynen är baserat på vattnets ekologiska och/eller kemiska status i områden med specifika problem. I tillsynsplanen är inte miljökvalitetsnormen för vatten en prioriteringsgrund för tillsynen. Kommunen har inte gjort någon tillsynsplan. X Kommunen har gjort på annat sätt, förklara kortfattat hur Se svar på fråga 1. Vidare har åtgärder för enskilda avlopp särskilt prioriterats i tillsynsplanen mot bakgrund av miljökvalitetsnormerna för vatten. 3) Vilka tre verksamhetsområden prioriterar kommunen i sin tillsyn för att uppnå miljökvalietsnormen för vatten inom kommunen enligt Miljöprövningsförordningen (MPF 2013:251)? Fyll i denna tabell Prioriterade verksamhetsområden enligt MPF Vilka avrinningsområden berörs? Beskriv kortfattat 1 28 kap. Rening av avloppsvatten Inventering och uppföljning av enskilda avlopp, ingen specning av avrinningsområden. 214

215 2 23 kap Fordonsservice och Prioriterad tillsyn på biltvättar. Ingen specning av avrinningsområden. 3 4) Hämta nedanstående uppgifter från kommunens tillsynsplan och behovsutredning enligt miljötillsynsförordningen. Siffran inom parentes är åtgärdens nummer i åtgärdsprogrammet. a. Hur många objekt finns totalt i kommunen av följande verksamheter? (För B-verksamheter [jordbruksverksamhet och reningsverk] ange endast de objekt där kommunen har tillsynen.) Verksamhet (åtgärdsnummer i parentes) Antal objekt (2) Tillståndspliktig (B) djurhållning 190 (2) Anmälningspliktig djurhållning (C), (uppskattat antal) (2) Djurhållning och/eller växtodling U, (uppskattat antal) (2) Hästgård * (uppskattat antal) Saknas (3) Avloppsreningsanläggning >2000 pe 1 (3) Avloppsreningsanläggning >200 pe 2 (3) Avloppsreningsanläggning pe (uppskattat antal) Ca 14 (3) avloppsledningsnät Saknas (4) Små avlopp <25 pe (uppskattat antal) Ca 3200 (5) Vattenskyddsområde allmänna** Ej tillämpligt (5) Vattenskyddsområde enskilda** Ej tillämpligt * Hästgårdar med mer än 10 hästar utanför känsligt område och mer än 2 hästar i känsligt område enligt kraven på tät lagring av gödsel. ** Under förutsättning att kommunen har tagit över tillsynen från länsstyrelsen. b. Vilket planerat tillsynsbehov har följande verksamheter per år? (ange antal dagar, hämta från senaste behovsutredning) Verksamhet (åtgärdsnummer i parentes) Planerat årligt tillsynsbehov (ange antal dagar) (2) Tillståndspliktig (B) djurhållning 25 (2) Anmälningspliktig djurhållning (C), (uppskattat antal) 215

216 (2) Djurhållning och/eller växtodling U, (uppskattat antal) (2) Hästgård * (uppskattat antal) (3) Avloppsreningsanläggning >2000 pe 0 (3) Avloppsreningsanläggning >200 pe 5 (3) Avloppsreningsanläggning pe (uppskattat antal) 7 (3) avloppsledningsnät Saknas (4) Små avlopp <25 pe (uppskattat antal) 87,5 (5) Vattenskyddsområde allmänna** Ej tillämpligt (5) Vattenskyddsområde enskilda** Ej tillämpligt * Hästgårdar med mer än 10 hästar utanför känsligt område och mer än 2 hästar i känsligt område enligt kraven på tät lagring av gödsel. ** Under förutsättning att kommunen har tagit över tillsynen från länsstyrelsen. c. Vilken tillsyn blev genomförd 2017? (uppskattat antal dagar) Verkksamhet (åtgärdsnummer i parentes) Genomförd tillsyn (ange antal dagar) (2) Tillståndspliktig (B) djurhållning 0 (2) Anmälningspliktig djurhållning (C), (uppskattat antal) (2) Djurhållning och/eller växtodling U, (uppskattat antal) (2) Hästgård * (uppskattat antal) (3) Avloppsreningsanläggning >2000 pe 2 (3) Avloppsreningsanläggning >200 pe 3 (3) Avloppsreningsanläggning pe (uppskattat antal) 2 (3) avloppsledningsnät Saknas (4) Små avlopp <25 pe (uppskattat antal) 62 (5) Vattenskyddsområde allmänna** Ej tillämpligt (5) Vattenskyddsområde enskilda** Ej tillämpligt * Hästgårdar med mer än 10 hästar utanför känsligt område och mer än 2 hästar i känsligt område enligt kraven på tät lagring av gödsel. ** Under förutsättning att kommunen har tagit över tillsynen från länsstyrelsen. 5) Om miljökvalitetsnormen har använts som prioritering i tillsynsplanen, utveckla hur det gjorts för de olika verksamheterna. Flera verksamheter kan beskrivas. 216

217 Ett fritextfält för respektive verksamhet 6) Vilka krav tillämpas på små avlopp i kommunen för att begränsa utloppen av fosfor och kväve där det behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas? Flera alternativ kan väljas. X Hög skyddsnivå Normal skyddsnivå Andra högre krav på små avlopp Annat, beskriv kortfattat 7) Vilket/vilken ytterligare stöd/vägledning från er länsstyrelse behövs för att kunna uppfylla åtgärderna inom miljötillsynen (åtgärd 1, 2, 3, 4, 5c )? Beskriv kortfattat 217

218 Del 2. Dricksvattenskydd och vattenuttag (åtgärd 5a, 5b, 5e) Ansvarig verksamhet: VA Teknik Åtgärd 5a 8) Hur många aktiva vattentäkter har kommunen huvudmannaskap för? Ange antal (= noll om kommunen saknar huvudmannaskap för vattentäkter) 2 Av de vattentäkter som kommunen är huvudman för, hur många av dem har vattenskyddsområde? Ange antal 2 9) Hur många reservattentäkter har kommunen huvudmannaskap för? Ange antal (= noll om kommunen saknar huvudmannaskap för reservvattentäkter) 0 Av de reservvattentäkter som kommunen är huvudman för, hur många av dem har vattenskyddsområde? Ange antal 0 10) Finns utpekade framtida vattentäkter för kommunen, tex i regional vattenförsörjningsplan, vattenplan el. motsvarande? o Ja X Nej o Kommentera gärna hur ni arbetar med detta Det finns en regional vattenförsörjningsplan inom GR och Länsstyrelsen håller på att ta fram en för hela länet just nu. Stenungsunds och Kungälvs kommun håller för närvarande på med projekt för att säkra vattenbehovet i Stenungsund genom vatten från Kungälv. Om ja, arbetar kommunen med att skydda dem? o Ja X Nej o Kommentera gärna hur ni arbetar med detta Inte enskilt men vi är delaktiga i GR:s arbete inom VA-nätverket. 11) För de vattentäkter som saknar skydd, pågår eller planeras arbete med att ta fram vattenskyddsområde? o Ja o Nej o Kommentera gärna hur ni arbetar med detta 12) Hur många större enskilda vattentäkter (försörjer> 50 personer eller producerar> 10kbm/dygn) finns det totalt inom kommunen? Ange antal 2 13) Hur många av de större enskilda vattentäkterna har någon form av skydd? (vattenskyddsområde enligt 7 kap miljöbalken, lokala skyddsföreskrifter, annat) Ange antal 2 o Kommentera gärna hur ni arbetar med detta. Det finns vattenskyddsföreskrifter men ingen aktiv tillsyn inom denna utförs. Det finns behov av att uppdatera dessa. 14) Pågår/planeras arbete för att skydda större enskilda vattentäkter (försörjer> 50 personer eller producerar> 10kbm/dygn) i kommunen? X Ja o Nej 218

219 o Kommentera gärna hur ni arbetar med detta De är skyddade men det planeras att uppdatera dessa skydd Åtgärd 5b 15) Hur många av kommunens befintliga vattenskyddsområden är beslutade före miljöbalkens ikraftträdande (1 jan. 1999)? Ange antal 0 16) Med syfte att säkerställa att vattentäkter har ett erforderligt skydd, har kommunen gjort en översyn av vattenskyddsområdens föreskrifter och/eller avgränsningar för vattenskyddsområden som är beslutade före miljöbalkens ikraftträdande (1 jan. 1999)? o Ja X Nej Har inga vattenskyddsområden som antogs innan detta. o Kommentera gärna hur ni arbetar med detta 17) Hur många av de befintliga vattenskyddsområdena behöver revideras för att uppnå ett tillfredsställande skydd? Ange antal. 2 o Kommentera gärna hur ni arbetar med detta Åtgärd 5e 18) Hur många av kommunens aktiva vattentäkter har tillstånd för vattenuttag? Ange antal 2 Pågår eller planeras arbete med att säkerställa tillstånd till vattenuttag för kommunens vattentäkter? o Ja X Nej o Kommentera gärna hur ni arbetar med detta. 219

220 Del 3. Fysisk planering (åtgärd 5d, 6) Ansvarig verksamhet: VA Teknik 19) Finns det en kommunal vattenförsörjningsplan? o Ja X Nej o Kommentera gärna hur ni arbetar med detta 20) Finns det en regional vattenförsörjningsplan som omfattar kommunen? o Ja o Nej o Kommentera gärna hur ni arbetar med detta Det finns en regional vattenförsörjningsplan inom GR. Länsstyrelsen håller på att ta fram en plan för hela länet. 21) Hur används kommunala och/eller regionala underlag för vattenförsörjningsplanering i översikts- och detaljplaneringen? (exempelvis regional eller kommunal vattenförsörjningsplan, underlag om klimatförändringarnas eventuella påverkan på vattenförsörjningen, beskrivning av vattenresurser med mera) o som ett tematiskt tillägg till gällande översiktsplan o som en fristående del som ger underlag till gällande översiktsplan o som en ingående del av kommunens VA-plan o som en fristående del som ger underlag till kommunens VA-plan o genom en vattenöversikt o genom en vattenplan X kommunala eller regionala underlag för vattenförsörjning saknas o annat: (fritextsvar) 22) Har kommunen genomfört en miljöbedömning av gällande översiktsplan där man tagit med miljökvalitetsnormer för vatten? o Ja X Nej o Kommentera gärna hur ni arbetar med detta 23) Har kommunen tagit hänsyn till eventuella åtgärdsbehov som finns i VISS för de vattenförekomster som berörs av gällande översiktsplan? o Ja X Nej o Kommentera gärna hur ni arbetar med detta 24) Har kommunen tagit hänsyn till hur möjligheterna att följa miljökvalitetsnormerna för vatten kan påverkas i de avrinningsområden som gällande översiktsplan omfattar? o Ja X Nej o Kommentera gärna hur ni arbetar med detta 25) Har kommunen gjort andra insatser kopplade till arbetet med gällande översiktsplan för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten? o Ja X Nej 220

221 Om det finns fler sätt som kommunen har genomfört sin detaljplanering på i syfte att nå miljökvalitetsnormerna, beskriv dessa. o Fritextfält. Genom en VA-plan inklusive dagvatten, vatten, avloppsvatten 26) Har kommunen genomfört konsekvensanalyser av hur detaljplanerna kan påverka möjligheterna att följa miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsterna i berörda avrinningsområden? o Ja X Nej o Kommentera gärna hur ni arbetar med detta 27) Har kommunen gjort andra insatser kopplade till detaljplanearbetet för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten? o Ja X Nej o Kommentera gärna hur ni arbetar med detta 221

222 Del 4. Dagvatten och Vatten- och avloppsvattenplaner (åtgärd 7, 8) Ansvarig verksamhet: Plan, VA Teknik 28) Har kommunen en plan, strategi, policy eller liknande för hantering av dagvatten i syfte att begränsa utsläpp till vattenmiljöer? Planen kan ingå i en VA-plan eller vara fristående. o Ja o Under framtagande x Nej o Kommentera gärna hur ni arbetar med detta samt länka till planen/strategin/policyn Det finns ett politiskt beslut sen 2015 på att ta fram en dagvattenpolicy. Denna har inte påbörjats men kommer att tas fram som en fortsättning av VA-planen som ska påbörjas Q Om ja, har miljökvalitetsnormer för berörda vattenförekomster beaktats vid framtagandet av dagvattenplanen/strategin/policyn? o Ja, förklara kortfattat hur x Nej 29) Har kommunen en vatten- och avloppsvattenplan? o Ja x Under framtagande o Nej Om ja (alternativt att planen är under framtagande), hur är planen fastställd? o Av KF eller KS o Av Nämnd o Av Bolag o Av Kommunalt förbund x Annat, ange hur Vi har fått politiskt uppdrag på att ta fram en VA-plan, precis i startgroparna Om ja (alternativt att planen är under framtagande), har kommunen tagit hänsyn till miljökvalitetsnormer för berörda vattenförekomster vid framtagandet av vatten- och avloppsvattenplanen? o Ja, förklara kortfattat hur o Nej Om ja, vilken omfattning har planen? o Vattenförsörjning för hela kommunen o Endast kommunal VA-försörjning enligt lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) o Annat, beskriv omfattningen 222

223 31 Lärarforbundet STENUNGSUND Yrkande till Budget Mycket är sig likt från förra året då vi konstaterade att Stenungsund har det svårt konkurrensen om lärare. i Många har lämnat vår kommun och det är svårt att tillsätta de tjänster som utannonseras. Det kommer lärare till oss utifran men inte i samma omfattning som de försvinner ifrån oss. Under zort försvann många lärare till j-örns kommun, under inledningen av zot8 har vi tappat flera främst till Kungälv. Orust lockar med betydligt bättre villkor än tidigare och många lärare söker sig dit. De lärare som utbildas idag räcker inte till för att ersätta de som slutar. Inom några år kommer lärarbristen att vara än mer oroväckande, enligt siffror från SCB kommer det saknas 79 ooo lärare Med anledningen av detta är det av största vikt att vår kommun, Stenungsund, gör sitt yttersta för att behålla de lärare som har valt att arbeta här och att attrahera nya lärare att söka sig till oss. Det finns många faktorer som avgör om man trivs hos en arbetsgivare/arbetsplats men det är oftast en faktor som är helt avgörande och det är lönen. Stenungsund måste vara konkurrenskraftigt lönemässigt, annars kan vi varken rekrytera eller behålla de lärare som är nödvändiga för att bedriva den undervisning som våra elever behöver. Lärartörbundet yrkar: Att kommunen s uter till lika mycket pengar som man får i statsbidrag till lärarlöneffiet - 9 o5o ooo kr, att fördela till kommunens lärare. När vi använder begreppet lärare menar vi lärare hela vägen från Förskola till Vuxenutbildningen inklusive fritidspedagoger/lärare i fritidshem, specialpedagoger och skolledare. Stefan Nilsson O rdfora nde Lä ra rförbu ndet 223

224 224

225 225

226 226

227 227