KALLELSE Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum

Transkript

1 KALLELSE Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum KOMMUNFULLMÄKTIGE Datum: Tid: 18:00 - Plats: Kulturhuset Fregatten Stenungesalen Beslutande Ersättare Moderaterna 1. Sofia Westergren 1. Eva Fredriksson 2. Kent Sylvan - oberoende 2. Peter Öberg 3. Gunnar Lidén 3. Michael Ernfors 4. Karin Sylvan - oberoende 4. Mats Gjertz 5. Christina Engström - oberoende 5. Fata Zavicic 6. Rune Järpsten - oberoende 6. Martin Bergman 7. Helena Järpsten - oberoende 8. Linda Ekdahl - oberoende 9. Maria Renfors 10. Ola Engström - oberoende 11. Eva Öhlin - oberoende 12. Maggie Robertsson Centerpartiet 1. Linda-Maria Hermansson 1. Tomas Olsson 2. Thomas Danielsson 2. Robert Ottosson Liberalerna 1. Erik Söderberg 1. Christian Andersson 2. Lisbeth Svensson 2. Göder Bergermo 3. Jan Glimstedt Kristdemokraterna 1. Lena Hedlund 1. Jakob Hallman 2. Marie-Louise Ericsson 2. Gunnar Pettersson - oberoende Arbetarepartiet Socialdemokraterna 1. Janette Olsson 1. Christer Svensson 2. Bo Pettersson 2. Gunnel Lundgren 3. Olof Lundberg 3. Himan Mojtahedi 4. Carola Granell 4. Sanida Okanovic 5. Lars-Ebbe Pettersson 5. Berith Svensson 6. Carin Oleryd 6. Claes Olsson 7. Roger Andersson 7. Malin Rosén 8. Liz Noréen 9. Jan Rohlén - oberoende 10. Katja Nikula 11. Doa Al Saif 12. Pia Andell 13. Morgan Andersson Vänsterpartiet 1. Birgit Lövkvist 1. Emma Ramhult 2. Jan Alexandersson 2. Annika Åberg Darell Miljöpartiet de gröna 1. Jimmy Löfgren 1. Michael Rudvall 2. Mats Thuresson 2.Sara Hallquist 3. Ann-Marie Andersson Farkas Sverigedemokraterna 1. Otto Ericsson 1. Kunde ej utses 2. Håkan Larsson Linda Hansson Övriga närvarande Kommunkansliet torsdagen den 3 maj 2018 Jan Glimstedt ordförande Ingela Sollid sekreterare 1

2 KALLELSE Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Val av justeringspersoner 2. Fastställande av föredragningslistan 3. Allmänhetens frågestund 4. Diarienummer 0266/17 Upphandlings och inköpspolicy samt plan för Stenungsunds kommun - Beredningsuppdrag tillfällig beredning 5. Diarienummer 0111/18 Riktlinjer gällande mutor och jäv 6. Diarienummer 0716/16 Beredningsuppdrag - kulturpolitisk plan - beredningen vuxna och äldre 7. Diarienummer 0753/17 Beredningsuppdrag - Arvodesersättning för vigselförrättare i Stenungsunds kommun 8. Diarienummer 0151/18 Gymnasieskola för asylsökande unga 9. Diarienummer 0125/17 Arrende för Stenungsunds Dragkampsklubb, del av Kyrkenorum 4: Diarienummer 0057/18 Rivning av Spekeröd Folkpark 11. Diarienummer 0312/18 Anmälan av Revisionsdialog avseende överförmyndarnämnden 2

3 KALLELSE Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Diarienummer 0329/18 Motion om Vision 2035 och kommunens tillgänglighet - Marie-Louise Ericsson (KD) 13. Diarienummer 0002/18 Begäran om entledigande från politiskt uppdrag, Carin Oleryd (S) 14. Diarienummer 0001/18 Val av ersättare i Kommunstyrelsen efter Carin Oleryd (S) 3

4 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Diarienummer 0266/17 Upphandlings och inköpspolicy samt plan för Stenungsunds kommun - Beredningsuppdrag tillfällig beredning Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta anta ny upphandlings- och inköpspolicy som ersätter Upphandlings- och inköpspolicy KF Kommunstyrelsen beslutar anta nya riktlinjer för upphandling och inköp som ersätter Riktlinjer för upphandling och inköp KS under förutsättning att kommunfullmäktige antar ny upphandlings- och inköpspolicy. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att uppdraget för den tillfälliga beredningen för översyn av upphandlings- och inköpspolicy är slutfört samt att Annelie Holméns (MP) motion är besvarad. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 19 juni 134 att tillsätta en tillfällig beredning för att se över förvaltningens förslag till upphandlingspolicy till följd av en motion skriven av Annelie Holmén (MP) inkommen den 3 juni 2015 dnr 0423/15. Ärendet omfattar förslag till ny policy och plan gällande upphandling och inköp i Stenungsunds kommun. Beredningens förslag har tagit hänsyn till de nya reglerna för direktupphandlingar som infördes i juli 2014, förändringar i kommunallagen gällande uppföljning av privata utförare som infördes i januari 2015 och den nya upphandlingslagstiftningen som gäller från januari Även den nya nationella upphandlingsstrategin har beaktats. De största förändringarna i dokumenten, förutom ovan nämnda, är att policyn förenklats och förkortats samt att planen direkt knyter an och förtydligar policyn. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Upphandlings- och inköpspolicy i Stenungsunds kommun Plan för upphandling och inköp i Stenungsunds kommun Upphandlings- och inköpspolicy KF Riktlinjer för upphandling och inköp KS Yrkande på sammanträdet Bo Pettersson (S): Yrkar på ett tillägg att kommunstyrelsen beslutar anta ny plan för upphandling och inköp som ersätter Riktlinjer för upphandling och inköp KS under förutsättning att kommunfullmäktige antar ny upphandlings- och inköpspolicy. Beslutsgång Ordföranden finner att en enig kommunstyrelse bifaller Bo Petterssons (S) tilläggsyrkande. 4

5 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Vidare Kommunfullmäktige Protokollet ska skickas till Soltak AB Vid protokollet Richard Brown Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Lena Hedlund (KD) 5

6 6

7 7

8 8

9 9

10 10

11 11

12 12

13 Tjänsteskrivelse Dnr 0266/17 Andreas Söder Till kommunfullmäktige Upphandlings- och inköpspolicy samt plan för Stenungsunds kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta anta ny upphandlings- och inköpspolicy som ersätter Upphandlings- och inköpspolicy KF Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta anta ny plan för upphandling och inköp som ersätter Riktlinjer för upphandling och inköp KS Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att uppdraget för den tillfälliga beredningen för översyn av upphandlings- och inköpspolicy är slutfört samt att Annelie Holméns (MP) motion är besvarad. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 19 juni 134 att tillsätta en tillfällig beredning för att se över förvaltningens förslag till upphandlingspolicy till följd av en motion skriven av Annelie Holmén (MP) inkommen den 3 juni 2015 dnr 0423/15. Ärendet omfattar förslag till ny policy och plan gällande upphandling och inköp i Stenungsunds kommun. Beredningens förslag har tagit hänsyn till de nya reglerna för direktupphandlingar som infördes i juli 2014, förändringar i kommunallagen gällande uppföljning av privata utförare som infördes i januari 2015 och den nya upphandlingslagstiftningen som gäller från januari Även den nya nationella upphandlingsstrategin har beaktats. De största förändringarna i dokumenten, förutom ovan nämnda, är att policyn förenklats och förkortats samt att planen direkt knyter an och förtydligar policyn. Beskrivning av ärendet De största förändringarna i dokumenten är att policyn förenklats och förkortats samt att planen direkt knyter an och förtydligar policyn. I dokumenten finns inte längre någon direkt återgivning av lagtext. Förändringar i planen innebär att den praktiska hanteringen av hur inköp och upphandling ska gå till med checklistor och mallar kommer att finnas på intranätet och är inte återgivet i planen. Skillnaden mellan befintliga dokument och föreslagen policy och plan är att de nya dokumenten har en sammanhållen hantering gällande hållbar upphandling i motsats till tidigare dokument som lyfte fram miljö- och sociala krav som separata företeelser. I hållbar upphandling ingår att ta hänsyn till flera perspektiv såsom tillgänglighetskrav, hållbarhetskriterier där miljökrav innefattas, att beakta frågor om etisk handel och företags sociala ansvar samt möjliggöra för innovationer. Att lyfta fram främjandet av innovationer och alternativa lösningar är också nytt i policyn och planen. Det nya förslaget är en skärpning av hållbarhetsperspektivet. Det innebär att de hållbarhetskrav som ställs på de varor, tjänster och entreprenader som kommunen upphandlar också måste efterlevas av leverantörerna. För att säkerställa att det också blir fallet är det nödvändigt med uppföljning. Uppföljningen är central eftersom det annars finns risk att de kravs som ställts faktiskt inte uppfyllts och kommunen inte får den hållbarhetsnyttan man kan förvänta sig och faktiskt betalat för. 13

14 Ekonomiska konsekvenser Skarpare kravställning gällande hållbar utveckling kan vara kostnadsdrivande. Juridiska bedömningar Förändringar i Kommunallagen och upphandlingslagstiftningen har beaktats och formuleringen av dokumentet är sådan att gällande lag alltid ska gälla. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Upphandlings- och inköpspolicy i Stenungsunds kommun Plan för upphandling och inköp i Stenungsunds kommun Upphandlings- och inköpspolicy KF Riktlinjer för upphandling och inköp KS Beslutet skickas till Soltak AB STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Anette Oscarsson sektorchef Erica Bjärsved Ekonomichef 14

15 STENUNGSUNDS KOMMUN Upphandlings- och inköpspolicy Stenungsunds kommun Typ av dokument Dokumentägare Stöd och Service / Upphandling Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Översyn varje mandatperiod Beslutsdatum KF Framtagen av Tillfällig beredning Dnr 0762/11 Reviderad 15

16 Upphandlings- och inköpspolicy Syfte Syftet med Stenungsunds kommuns upphandlings- och inköpspolicy är att långsiktigt medverka till en marknadssituation som präglas av en väl fungerande konkurrens, se till att varor och tjänster köps med rätt kvalitet till lägsta kostnad, att miljöhänsyn och social hänsyn beaktas om upphandlingens art motiverar detta samt att säkerställa att inköp och upphandling i Stenungsunds kommun sker i enlighet med gällande författningar, andra myndigheters råd ex. Ekobrottsmyndigheten samt kommunens interna riktlinjer. Ett exempel på social hänsyn är att alla villkor vid upphandling i kommunens regi skall vara kollektivavtalsenliga. Omfattning Denna policy omfattar all upphandling och inköp av varor, tjänster, entreprenader och tjänstekoncessioner som sker i kommunens verksamhet. Policyn omfattar även de bolag och stiftelser där kommunen är förvaltare eller utser en majoritet av styrelsen. I de organisationer där kommunen inte utser en majoritet av styrelsen skall kommunen verka för att upphandlingsverksamheten sker i enlighet med de principer varpå denna policy vilar. Tillämpliga regler All upphandling och alla inköp skall göras i enlighet med gällande författningar samt med beaktande av EG-rättsliga grundprinciper och kommunstyrelsens samt de kommunala bolagens riktlinjer. Lagen (2007:1091,1092) om offentlig upphandling inom klassiska sektorn respektive försörjningssektorn är det övergripande regelverket för offentlig upphandling. Affärsmässighet Företrädare för kommunen och dess bolag skall i kontakt med leverantörer agera på ett affärsmässigt och etiskt korrekt sätt. Det innebär bland annat att kommunen i sina upphandlingar skall ställa relevanta krav, vara tydliga, behandla samtliga anbudsgivare lika samt göra inköp och upphandlingar kända på marknaden. Ansvar Kommunstyrelsen ansvarar för att fastställa riktlinjer för hur upphandling och inköp skall bedrivas i kommunens verksamheter. De kommunala bolagen ansvarar för att fastställa motsvarande riktlinjer för sin verksamhet. Riktlinjerna skall utformas med denna policy som grund. Kommunens verksamheter svarar för att följa de riktlinjer kommunstyrelsen fastställer utifrån denna policy. Kommunens verksamheter och bolag ansvarar för att personal som handlägger inköps- och upphandlingsärenden har adekvat kunskap gällande tillämpliga författningar, policy och riktlinjer. Kommunens verksamheter och bolag ansvarar för att inköp alltid sker via avrop från ramavtal i den mån sådana tecknats på det aktuella området. I den mån möjlighet till elektronisk handel finns svarar kommunens verksamheter för att denna alltid används. 2 16

17 Samordnad upphandling All upphandling skall om så bedöms vara effektivt samordnas. Det innebär att verksamheter och bolag ansvarar för att verka för att den ekonomiskt mest fördelaktiga lösningen för kommunen som helhet uppnås. Koncernnyttan skall alltid ges företräde. Revision och uppföljning Denna policy skall revideras vid behov dock minst en gång per mandatperiod. 3 17

18 Riktlinjer för upphandling och inköp Stenungsunds kommun Typ av dokument Dokumentägare Stöd och Service / Upphandling Beslutat av Kommunstyrelsen Giltighetstid Översyn varje mandatperiod Beslutsdatum KS Framtagen av Tillfällig beredning Dnr 0762/11 Reviderad 18

19 1 Syfte Ansvar Tillämpliga regler och lagstiftning Omfattning Affärsmässighet Social, etisk samt miljöhänsyn vid upphandling Social och etisk hänsyn Miljöhänsyn I vilka former skall inköpen ske? Allmänt Direktupphandling Kontanta inköp Ramavtal Specifika köp Tjänstekoncessioner Hur går en upphandling till? Allmänt Den enskilde beställarens ansvar Beställarutbildning Inköpssamverkan Köp från kommunala bolag Leasing Specialreglerade områden Köp av konst Köp av försäkringar Köp av IT-utrustning och telefonabonnemang Användning av underleverantörer Uppföljning av upphandling Försäljning av varor Vid misstanke om oegentligheter Revision av riktlinjer för upphandling och inköp

20 1 Syfte Syftet med Stenungsunds kommuns inköps- och upphandlingsreglemente är att med kommunens inköpspolicy som grund reglera hur anskaffning och försäljning av kommunens varor och tjänster praktiskt skall bedrivas. 2 Ansvar Ansvar för att reglerna i denna policy följs vid anskaffning av varor och tjänster ligger på respektive verksamhet i egenskap av beställare. Vid anlitande av konsulter i inköpsfrågor är det den beställande enhetens ansvar att tillse att konsulten är informerad om och förbinder sig att efterleva kommunens policy och riktlinjer för upphandling och inköp. 3 Tillämpliga regler och lagstiftning Vid varje upphandling skall tillämplig lagstiftning på upphandlingsområdet samt interna riktlinjer för upphandling och inköp beaktas. Det är också av stor vikt att övrig lagstiftning som reglerar det aktuella föremålet för upphandlingen beaktas. 4 Omfattning Dessa riktlinjer omfattar alla inköp och försäljningar av lös egendom och tjänster samt tjänstekoncessioner som sker inom Stenungsunds kommun. Den omfattar även leasing och hyresförhållanden. 5 Affärsmässighet Den som genomför inköp för Stenungsunds kommuns räkning, eller deltar i arbetet med att ta fram ett upphandlingsunderlag skall iakta en hög grad av etik. Inriktningen skall alltid vara att tillvarata och företräda kommunens intressen. Samma förhållningssätt skall gälla oavsett om arbetsuppgifterna utförs av kommunens egna medarbetare, eller av externt anlitade konsulter. Det är den beställande verksamhetens ansvar att tillse att konsulter som bistår kommunen i inköpsfrågor är informerade om och förbinder sig att efterleva kommunens riktlinjer i inköpsfrågor. Försäljare som vänder sig till kommunens verksamheter skall hänvisas till kommunens upphandlingsenhet. Ett mutbrott föreligger om en arbetstagare tar emot eller begär en muta eller otillbörlig förmån för sin tjänsteutövning. Det skall alltså finnas en avsikt, antingen uttryckt eller underförstådd att låta sig påverkas eller gynna någon vid sin tjänsteutövning. Det krävs inte att mottagaren anser sig ha blivit gynnad av gåvan eller förmånen utan det är 3 20

21 tillräckligt att mottagaren objektivt sett kan anses vara gynnad. Ett mutbrott kan ske före tiden för anställningen, under tiden eller efter. Om den anställdes närstående gynnas av mutan/förmånen anses den anställde indirekt ha gynnats på ett sådant sätt att en brottslig handling kan anses ha begåtts. Vidare information om lagstiftning och praxis avseende affärsmässigt uppträdande kan erhållas från upphandlingsenheten och finns även på Lotsen. 6 Social, etisk samt miljöhänsyn vid upphandling 6.1 Social och etisk hänsyn Enligt kommunens upphandlingspolicy skall social och etisk hänsyn tas i den mån upphandlingens art möjliggör detta. Vid bedömningen av huruvida detta bör ske, och i så fall i vilken utsträckning, bör hänsyn tas till branschförhållanden, antal möjliga leverantörer, kostnadskonsekvenser etc. När sociala krav utformas är det viktigt att EG-rättsliga principer upprätthålls samt att affärsmässighet och konkurrens upprätthålls. Sociala hänsyn vid upphandling kan t ex ske genom krav på anställningsvillkor, krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning samt även viss standard på arbetsmiljön och möjliggörande av praktikplatser. Dessutom kan sammansättningen av personalen rymmas i sociala hänsyn exempelvis viss andel funktionsnedsatta, långtidsarbetslösa eller att anbudsgivaren vid utförandet av arbetet aktivt gör något för att främja jämlikhet eller mångfald. Enligt kommunens inköps- och upphandlingspolicy anges att villkor som ställs vid upphandlingar i Stenungsunds kommuns regi alltid skall vara kollektivavtalsenliga. Vid framtagande av sociala krav vid all upphandling skall alltid en avstämning ske med upphandlingsenheten. 6.2 Miljöhänsyn Enligt kommunens inköps- och upphandlingspolicy bör miljöhänsyn tas vid upphandling om upphandlingens art möjliggör detta. Detta framgår också av LOU 1 kap 9 där en upphandlande myndighet åläggs att överväga om miljöhänsyn skall tas vid varje upphandling som genomförs. Liksom vid uppställande av sociala krav enligt ovan gäller vid miljöhänsyn att hänsyn tas till branschförhållanden, antal möjliga leverantörer, kostnadskonsekvenser etc. När miljökrav utformas är det viktigt att EG-rättsliga principer upprätthålls samt att affärsmässighet och konkurrens upprätthålls. 4 21

22 7 I vilka former skall inköpen ske? 7.1 Allmänt När det gäller hur inköp kan ske i enlighet med LOU finns det ett antal olika former beroende på vad som upphandlas och till vilket värde upphandlingen sker. 7.2 Direktupphandling Direktupphandling är upphandling utan krav på anbudsförfarande enligt upphandlingslagstiftningen. Direktupphandling kan endast ske om värdet av det som skall upphandlas är lågt eller om det finns synnerliga skäl. Synnerliga skäl kan vara hög grad av brådska som orsakats av omständigheter som inte kunnat förutses och inte heller beror på den upphandlande myndigheten. Det är således inte ett synnerligt skäl om brådskan uppkommit till följd av bristande planering. Inom kommunen anses lågt belopp vara ett belopp som understiger 25 tkr. Vid enskilda köp som överstiger 25 tkr skall avstämning alltid ske med upphandlingsenheten. I de fall det rör sig om återkommande köp oavsett slag så skall kontakt tas med upphandlingsenheten för att stämma av huruvida ett ramavtal för den aktuella varan eller tjänsten bör eftersträvas. Detta gör att verksamheten alltid skall informera upphandlingsenheten i de fall de samlade direktupphandlingarna under ett år av en vara eller tjänst överstiger 75 tkr. När en direktupphandling sker skall oavsett belopp de grundläggande principerna i LOU beaktas, dvs även när det rör sig om köp under 25 tkr. Detta innebär att inköpen alltid skall ske på ett affärsmässigt utan att ovidkommande hänsyn tas. Vidare bör alltid en konkurrensutsättning i någon form ske t.ex. kan det röra sig om att pris skall jämföras mellan minst tre leverantörer. Det offertförfarande som föregått valet av leverantör skall dokumenteras i Gasell i anslutning till att fakturan erhålls och kontrolleras. Detta för att attestanten skall kunna kontrollera att upphandlingen föregåtts av en adekvat konkurrensutsättning. Vid direktupphandling skall dessutom alltid en kontroll ske av nya leverantörer för att tillse att leverantören har F-skattsedel, har betalat sina skatter och avgifter och inte är i konkurs. All direktupphandling under 25 tkr skall dokumenteras och dokumentationen skall lämnas till upphandlingschef för information. 7.3 Kontanta inköp Vid direktupphandling skall beställaren tillse att leverantören fakturerar kommunen. Att beställaren betalar kontant och sedan ersätts av kommunen får endast förekomma om synnerliga skäl för detta föreligger. I de fall så sker skall attesterande chef till 5 22

23 utanordningsblanketten foga en kommentar till varför synnerliga skäl bedömts föreligga i det enskilda fallet. Det är förknippat med stora administrativa kostnader för kommunen att handlägga manuella utanordningar och dessutom minskar kommunens kontroll över vilka leverantörer som används varför detta som princip inte får förekomma. Inköp mot kontant betalning får endast förekomma om synnerliga skäl föreligger. Direktupphandlingar i enlighet med dessa riktlinjer och som understiger 25 tkr kan göras av verksamheten på egen hand, detta skall dock ske i de undantagsfall, huvudregeln är att avrop skall ske från ramavtal i första hand. Återkommande direktupphandlingar av varor eller tjänster av samma slag skall kommuniceras till upphandlingsenheten i de fall det samlade värdet på årsbasis överstiger 75 tkr. 7.4 Ramavtal Ett ramavtal är ett avtal som ingås mellan en upphandlande myndighet/enhet och en eller flera leverantörer i syfte att fastställa villkoren för senare tilldelning av kontrakt under en given tidsperiod (2 kap. 15 i lagen om offentlig upphandling). Om kommunen har ramavtal med flera leverantörer avseende samma produkt eller tjänst skall leverantörerna erbjudas kontraktet i enlighet med den rangordning som skedde i samband med den aktuella upphandlingen. Har kommunen ett ramavtal med en leverantör skall detta avtal alltid användas. I enskilda fall kan den aktuella varan eller tjänsten hittas till ett lägre pris hos en icke avtalad leverantör. Liksom ovan konstaterats gäller dock att kommunens inköpsverksamhet skall sträva efter bästa möjliga totalekonomi för kommunen som helhet även om detta i det enskilda fallet kan medföra en viss fördyring. Det är dessutom så att i och med att kommunen tecknat ett ramavtal med en leverantör, har denna leverantör i konkurrens med den resterande marknaden visat sig dels kunna uppfylla de krav vi ställer på samtliga de varor kommunen efterfrågat och dels har villkoren för den affärsmässiga relationen fastställts. Detta gör att kommunen inte kan välja att avropa vissa av de upphandlade produkterna men i andra fall då en konkurrent i ett enskilt fall kan erbjuda ett lägre pris kan bortse från ramavtalet. Vidare förbättras kommunens möjlighet att få till stånd fördelaktiga avtal om vi mot marknaden kan visa upp en god avtalstrohet. Med anledning av detta är beställare inom Stenungsunds Kommun skyldiga att i den mån ett ramavtal finns avropa från detta vid anskaffning av varor och tjänster. Eventuella avsteg från detta kan vid synnerliga skäl beviljas av kommunens upphandlingschef. 6 23

24 I de fall ramavtal saknas och det rör sig om en vara eller tjänst som köps vid upprepade tillfällen skall som regel ett ramavtal försöka upprättas med en eller flera leverantörer av den aktuella varan eller tjänsten. Om denna situation uppstår skall därför kontakt alltid tas med upphandlingsenheten. För att undersöka huruvida kommunen har ramavtal avseende en viss vara eller tjänst skall alltid före ett inköp en kontroll ske med hjälp av upphandlingsenhetens elektroniska avtalskatalog på Lotsen. 7.5 Specifika köp Då inget ramavtal finns och en direktupphandling inte är lämplig pga inköpets storlek eller av andra skäl kan en upphandling avseende ett specifikt köp göras. Detta innebär att verksamheten tillsammans med upphandlingsenheten gör en analys av verksamhetens behov och sedan handlas den aktuella varan eller tjänsten upp i enlighet med det förfarande som är tillämpligt i det enskilda fallet enligt LOU. 7.6 Tjänstekoncessioner Med tjänstekoncession avses ett kontrakt av samma slag som ett tjänstekontrakt som innebär att ersättningen för tjänsterna helt eller delvis utgörs av rätt att utnyttja tjänsten. Detta kan t ex röra sig om att ensamrätt att driva ett kafé i någon av kommunens lokaler. Tjänstekoncessioner omfattas inte av samma regler som övriga upphandlingar i LOU men dock skall vid tecknande av tjänstekoncessioner hänsyn tas till de grundläggande principerna varpå LOU vilar och som anges i LOU 1 kap 9. Tecknande av tjänstekoncessionsavtal skall alltid göras gemensamt med upphandlingsenheten. 8 Hur går en upphandling till? 8.1 Allmänt Varje upphandling är att betrakta som ett projekt och alla kommunens intressenter i upphandlingen blir då en form av projektgrupp. I projektet är det den aktuella verksamheten som har de bästa fackkunskaperna och därmed är bäst lämpad att i detalj analysera vilket behov man har och utifrån detta ta fram en kravspecifikation. Tillsammans med upphandlingsenheten enas man sedan om vilka krav som är lämpliga avseende föremålet för upphandlingen samt på vilket sätt man lämpligast utvärderar olika anbud mot varandra. Framtagandet av underlag för upphandlingen i övrigt ansvarar upphandlingsenheten för. 7 24

25 En upphandling är en komplicerad process med många aktörer och intressenter inblandade. Upphandlingen bör således startas i god tid. Det är lämpligt att kontakt tas med upphandlingsenheten minst sex månader innan avrop från ett avtal bedöms vara nödvändigt. Verksamheten har ansvar för att ta fram en lämplig kravspecifikation avseende aktuell vara eller tjänst, detta dock med stöd av upphandlingsenheten. Upphandlingsenheten hanterar upphandlingsförförfarandet. Utvärderingen av inkomna anbud sker dock gemensamt mellan verksamheten och upphandlingsenheten. 8.2 Den enskilde beställarens ansvar Att vara beställare innebär en rätt att för Stenungsunds Kommuns räkning ingå bindande avtal. Det är här viktigt att poängtera att beslutsattesten när fakturan kommit inte har någon extern rättsverkan. I den stund en leverantör i god tro sluter ett avtal med en av kommunens företrädare så binds kommunen vid avtalet oavsett om reglerna i denna policy har efterlevts eller ej. Det är därför av mycket stor vikt att beställaren tagit del av och tillämpar de förhållningsregler som anges i kommunens inköspolicy och i dessa riktlinjer. Det är upp till respektive verksamhet att tillse att de anställda som ges rätt att beställa har erforderlig kompetens för att fullgöra sitt uppdrag. Målet är att endast anställda som genomgått kommunens beställarutbildning skall utföra beställningar. För mer information om kommunens beställarutbildning se nedan. När ett köp gjorts för kommunens räkning skall alltid den personliga mottagarkoden uppges. Att beställa med hjälp en annan persons mottagarkod är inte tillåtet. Detta då de systemkontroller som används riskerar att bli verkningslösa. Det är den person som gjort beställningen som ansvarar för att utföra erforderliga kontroller vid leverans och för att kontrollattestera fakturan. Kontroller som skall utföras innan kontrollmarkering sker är att varan eller tjänsten har levererats i enlighet med order samt att beställningen skett i enlighet med detta reglemente samt övriga interna riktlinjer. Beslutsattest utförs av ansvarig chef. Att beslutsattestera en faktura innebär att kontroll sker av att ekonomiskt utrymme finns samt att personen som utfört beställningen är behörig att göra detta. Vid alla direktupphandlingar skall en kontroll av leverantören ske. Det fordras således inte då avrop sker från ett ramavtal. Det är den enskilde beställarens ansvar att tillse att denna kontroll blir utförd. Vid behov kan kontakt tas med upphandlingsenheten eller respektive verksamhets ekonom för att utföra denna kontroll. Att denna kontroll alltid skall ske vid direktupphandling beror på att Stenungsunds kommun inte gör affärer med aktörer som inte sköter sina åtaganden vad gäller skatter och avgifter etc. Vad gäller de leverantörer som 8 25

26 kommunen har ramavtal med svarar upphandlingsenheten för att dessa kontroller utförs regelbundet. 9 Beställarutbildning För att beställare i kommunens verksamheter skall ha den kunskap som erfordras för att kunna uppfylla kraven i dessa riktlinjer samt kommunens inköpspolicy är det viktigt att samtliga beställare genomgår beställarutbildning i upphandlingsenhetens regi. Det är respektive verksamhets ansvar att tillse att de anställda som beställer för kommunens räkning har de kunskaper som fordras. Beställarutbildningen ger grundläggande kunskaper i Lagen om offentlig upphandling samt kommunens interna riktlinjer. Utbildningen ger också beställaren kunskaper i att söka information kring ramavtal och hantering av mindre direktupphandlingar. Utbildningen syftar också till att beställaren eftergenomgången utbildning skall kunna beställa varor och tjänster genom att använda kommunens system för elektronisk handel. Målet är att alla som beställer för Stenungsunds kommun räkning skall ha genomgått en beställarutbildning. 10 Inköpssamverkan I de fall där så bedöms vara fördelaktigt för kommunen skall samverkan med andra upphandlande myndigheter sökas. 11 Köp från kommunala bolag När det gäller kommunens köp av varor och tjänster från kommunala bolag så kan dessa under vissa förutsättningar ske utan att reglerna i LOU skall tillämpas (2 kap 10 a ). Detta innebär att kommunen kan köpa varor och tjänster från kommunala bolag förutsatt att kontrollkriteriet dvs. att kommunen utövar en kontroll över det kommunala bolaget som motsvarar den kontroll kommunen utövar över sina verksamheter i övrigt. Vidare måste det sk verksamhetskriteriet vara uppfyllt vilket innebär att det kommunala dotterbolaget endast i mycket marginell omfattning får sälja sina varor och tjänster till den öppna marknaden. Att notera när det gäller inköp från Stenungsundshem AB är att upplåtelse av fast egendom är undantaget upphandlingskrav enligt LOU på andra grunder. Vid köp av andra varor eller tjänster än lokalupplåtelse gäller dock reglerna enligt ovan vilket innebär att andra köp än hyra av fast egendom från kommunala bolag i praktiken inte är möjligt. 9 26

27 12 Leasing Utgångspunkten är att all utrustning som används i våra kommunala verksamheter skall köpas och ägas av kommunen. Generellt sett är leasing av lös egendom alltid en sämre affär då kommunens kostnader för upplåning är lägre än de som vanligtvis kan erbjudas genom en finansieringslösning från en leverantör. Det kan dock förekomma tillfällen då en leasinglösning är ett mer fördelaktigt alternativ för kommunen. Detta skall dock om det är aktuellt beslutas av upphandlingschef. 13 Specialreglerade områden 13.1 Köp av konst Enligt LOU 4 kap 5 behöver inte en upphandlande myndighet genomföra en upphandling i vanlig mening på alla områden. Ett av de områden som är undantagna är inköp som grundar sig på konstnärliga skäl. Undantaget får dock inte tolkas så att bara för att fråga är om en konstnärlig tjänst så är undantaget tillämpligt. Det måste för att undantaget skall vara tillämpligt vara fråga om en tjänst som av konstnärliga skäl endast en leverantör kan leverera. Det skall vidare av dokumentationen kring beställningen framgå varför just denna leverantör är den enda som kan utföra uppdraget. Dokumentation kring dessa överväganden skall fogas till leverantörsfakturan. Undantaget skall enligt praxis tillämpas restriktivt. Vid inköp av konst till ett värde överstigande 50 tkr skall detta ske i samråd med upphandlingsenheten Köp av försäkringar Alla försäkringar tecknas centralt. Vid behov skall kontakt alltid tas med ansvarig försäkringshandläggare Köp av IT-utrustning och telefonabonnemang Alla beställningar av IT-utrustning skall ske genom kommunens IT-avdelning. Detta gäller även telefonabonnemang som inte får tecknas av verksamheten på egen hand. 14 Användning av underleverantörer I de fall avtal sluts med en leverantör skall alltid avtalas att kommunen äger rätt att i förekommande fall godkänna eventuella underleverantörer. I de fall kommunen godkänner att en leverantör i sin tur anlitar en underleverantör skall alltid den ursprungliga leverantören svara för att erforderliga kontroller görs av underleverantören

28 15 Uppföljning av upphandling En effektiv uppföljning av genomförda upphandlingar och av kommunkoncernens samlade inköp är en förutsättning för att kontinuerligt utveckla inköps- och upphandlingsverksamheten. Kommunens verksamheter och bolag skall aktivt medverka till utvärdering av genomförda upphandlingar samt att relevant statistik kan sammanställas. 16 Försäljning av varor När lös egendom som kommunen äger skall säljas skall, liksom vid inköp, kommunens affärer präglas av ovan nämnda affärsmässiga beteende. Detta innebär att all försäljning skall ske på den öppna marknaden och på affärsmässiga villkor. Det är således inte tillåtet att avyttra kommunens egendom till anställda eller liknande. Verksamhetschef äger rätt att besluta om försäljning av lös egendom upp till ett belopp på kr. Därutöver fattas beslut om avyttring av upphandlingschef. När det gäller utrangering/skrotning av kommunens egendom skall detta dokumenteras och anmälas till verksamhetsekonom. Anmälan till verksamhetsekonomen skall vara attesterad av behörig chef. Dokumentation rörande hur varan värderats innan försäljningen skall ske. Vid försäljning av lös egendom under 2 tkr dokumenteras vem som värderat objektet och på vilka grunder värderingen skett. Dokumentationen överlämnas till upphandlingschef för information. Verksamhetschef kan besluta om försäljning av lös egendom upp till 2 tkr. Vid belopp högre än 2 tkr skall upphandlingschef besluta. All skrotning och utrangering skall anmälas till verksamhetsekonom, anmälan skall vara attesterad av behörig chef. 17 Vid misstanke om oegentligheter Vid misstanke om oegentligheter i samband med inköp eller försäljning av kommunal egendom skall detta alltid anmälas till närmsta chef eller om så bedöms vara en bättre lösning går det också bra att anmäla detta till upphandlingschef

29 18 Revision av riktlinjer för upphandling och inköp Detta dokument skall av kommunstyrelsen revideras vid behov, dock minst en gång varje mandatperiod

30 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Diarienummer 0111/18 Riktlinjer gällande mutor och jäv Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta riktlinjer mot mutor och jäv. Sammanfattning av ärendet Riktlinjerna mot mutor och jäv syftar till att motverka mutor och andra former av korruption bland kommunens förtroendevalda och anställda. Riktlinjerna antas i syfte att åstadkomma ett gemensamt förhållningssätt avseende hanteringen av gåvor, förmåner och jäv. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Stenungsunds kommuns riktlinjer mot mutor och jäv Vidare Kommunfullmäktige Vid protokollet Richard Brown Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Lena Hedlund (KD) 30

31 Tjänsteskrivelse Dnr 0111/18 Rickard Sandin Cecilia Vilén Till Kommunfullmäktige Antagande av riktlinjer mot mutor och jäv Förslag till beslut Personal- och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta riktlinjer mot mutor och jäv. Sammanfattning av ärendet Riktlinjerna mot mutor och jäv syftar till att motverka mutor och andra former av korruption bland kommunens förtroendevalda och anställda. Riktlinjerna antas i syfte att åstadkomma ett gemensamt förhållningssätt avseende hanteringen av gåvor, förmåner och jäv. Beskrivning av ärendet Förtroendevalda och anställda i Stenungsunds kommun eller i de kommunala bolagen arbetar på medborgarnas uppdrag och i deras intresse. Demokrati, rättssäkerhet och effektivitet är grundläggande värden för all offentlig verksamhet. Medborgarnas förtroende för kommunen fordrar att förtroendevalda och anställda inte låter sig påverkas av ovidkommande hänsyn eller intressen i arbetet. Förtroendevalda och anställda i Stenungsunds kommun har därför ett särskilt ansvar för att bekämpa mutor och andra former av korruption samt upprätthålla regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet. Kommunfullmäktige föreslås anta riktlinjer mot mutor och jäv i syfte att förebygga korruption och mutor bland kommunens förtroendevalda och anställda. Riktlinjerna redovisar den huvudsakliga lagstiftningen för mutbrott och jäv, begrepp och bedömningsgrunder. Avsikten är att vägleda kommunens förtroendevalda och anställda till ett gemensamt förhållningssätt avseende hantering av gåvor och förmåner samt jäv. Det är inte möjligt att göra en generell uppräkning av vad som är otillåtna och tillåtna gåvor/förmåner eftersom varje situation ska bedömas var för sig. Avsnittet om mutor innehåller dock exempel på situationer där det finns risk för otillbörlig påverkan och anvisningar om vilka åtgärder som förtroendevalda och anställda ska vidta vid misstanke om muta. Exemplen syftar till att öka medvetenheten och ge förtroendevalda och anställda förutsättningar att agera lagenligt när gåvor eller andra förmåner erbjuds. Riktlinjerna mot mutor och jäv omfattar samtliga förtroendevalda och anställda i Stenungsunds kommun och bolag där Stenungsunds kommun utser majoriteten av styrelsen. Efterlevnaden av riktlinjerna är viktig för att medborgarnas förtroende för kommunen inte ska skadas. Kommunen och dess bolag ansvarar för att informera och tillgängliggöra riktlinjerna för att säkerställa att förtroendevalda och anställda tar del av dessa. Beslutets konsekvenser för barn Beslutet innebär inga särskilda konsekvenser för barn. 31

32 Ekonomiska konsekvenser och finansiering Ett antagande av riktlinjerna medför inga kostnader för kommunen. Riktlinjerna utgör ett förebyggande dokument som förväntas bidra till att motverka korruption och förseningar i ärendeprocesser som kan orsakas av jäv. Verksamhetsmässiga konsekvenser Kommunen saknar riktlinjer för mutor och jäv. Riktlinjerna bedöms ge förtroendevalda och anställda ramar för hur de ska agera vid jäv samt då de erbjuds gåvor eller andra förmåner i tjänsten. Juridiska bedömningar Riktlinjerna har tagits fram utifrån gällande lagstiftning om mutbrott och jäv. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Stenungsunds kommuns riktlinjer mot mutor och jäv STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor Stödfunktioner Anette Oscarsson Sektorchef Christer Larsson Personalchef Beslutet skickas till Stenungsundshem AB Stenungsunds Energi och Miljö AB 32

33 Stenungsunds kommuns riktlinjer mot mutor och jäv Typ av dokument Beslutat av Beslutsdatum Diarienummer Dokumentägare Giltighetstid Framtagen av Reviderad 33

34 1. Bakgrund Den offentliga förvaltningen arbetar på medborgarnas uppdrag och ska iaktta saklighet och opartiskhet i enlighet med de krav som uppställs i regeringsformen. Förtroendevalda och anställda i Stenungsunds kommun har därför ett särskilt ansvar mot medborgarna att bekämpa mutor och andra former av korruption samt att upprätthålla kraven på saklighet och opartiskhet. Inom kommunen handlägger vi ärenden och sköter uppgifter som ofta har stor betydelse för enskilda människor eller företag. Om kommunens verksamhet inte sköts på ett sakligt och opartiskt sätt kommer allmänhetens förtroende för kommunen att rubbas. Det är därför av stor vikt att anställda och förtroendevalda inom Stenungsunds kommun handlar på ett sådant sätt att vi inte kan misstänkas för att påverkas av ovidkommande hänsyn eller intressen i vårt arbete. Var och en av oss ansvarar för att känna till och följa de lagbestämmelser som gäller mutbrott och jäv. Dessa riktlinjer syftar till att förhindra och förebygga korruption och mutor bland Stenungsunds kommuns förtroendevalda och anställda. Avsikten är att vägleda kommunens förtroendevalda och anställda till ett gemensamt förhållningssätt gällande hantering av gåvor, förmåner samt jäv. 2. Riktlinjernas omfattning Riktlinjerna omfattar alla förtroendevalda och anställda inom Stenungsunds kommun, samt bolag och stiftelser där Stenungsunds kommun är ägare eller förvaltare och därmed utser majoriteten av styrelsens ledamöter. Riktlinjerna om mutor tar i första hand sikte på det som ska gälla när anställda eller förtroendevalda har rollen som mottagare av en förmån. Riktlinjerna ska dock även tillämpas inom kommunen när det gäller givande av förmån. Detta innebär att det som inte får tas emot, heller inte får utges eller utlovas. Riktlinjerna om mutor gäller inte för personalsociala åtgärder inom en verksamhet (så som gratifikation till anställda), men gäller fullt ut för gåvor och förmåner mellan olika juridiska personer inom kommunens organisation. Alla förtroendevalda och anställda inom Stenungsunds kommun ska ta del av dessa riktlinjer. Det ska lämpligen ske vid uppdragets- eller anställningens inledande och på arbetsplatsträffar. Stenungsunds kommun och dess bolag ansvarar för att informera och tillgängliggöra riktlinjerna för anställda och förtroendevalda, samt verka för att de efterlevs. 3. Muta 3.1 Lagstiftning Tagande och givande av muta ryms inom begreppet korruption. Korruption innebär att utnyttja en offentligrättslig ställning för att uppnå otillbörlig vinning för sig själv eller andra. Inom den offentliga sektorn kan korruption bland annat leda till felaktiga myndighetsbeslut, 2 34

35 oriktig tjänsteutövning, rättsförluster för enskilda, misstro mot det allmänna och snedvridning av konkurrensen vid upphandlingar. Bestämmelserna om givande och tagande av muta finns i 10 kap 5 a-e brottsbalken. Tagande av muta Du som anställd eller förtroendevald kan straffas för tagande av muta om du för egen eller för annans räkning tar emot, begär eller godtar ett löfte om en otillbörlig förmån. Förmånen ska ha ett samband med din anställning eller ditt uppdrag för att vara otillbörlig. Mutbrott är straffbart med böter eller fängelse i högst två år. Är brottet grovt är påföljden fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Givande av muta Brottet givande av muta innebär att en fysisk person lämnar, utlovar eller erbjuder en otillbörlig förmån till en anställd eller förtroendevald för dennes tjänsteutövning. Mutbrott föreligger även om den otillbörliga förmånen lämnas till en närstående av den anställde/förtroendevalde. Givande av muta är straffbart med böter eller fängelse i högst två år. Är brottet grovt är påföljden fängelse, lägst sex månader och högst sex år. 3.2 Vad är otillbörlig förmån? I lagtexten anges att en förutsättning för straffansvar är att belöningen, förmånen eller gåvan ska vara otillbörlig. Någon definition av begreppet otillbörlig finns dock inte, då det ansetts vara omöjligt att hitta en definition som täcker alla de skiftande omständigheter där fråga om muta kan aktualiseras. En bedömning måste därför ske i varje enskilt fall. Särskilt höga krav ställs på anställda i den offentliga sektorn. En belöning kan vara otillbörlig även om den inte ges för att få mottagaren att handla på ett visst sätt. Det finns ingen värdegräns som anger när en gåva eller tjänst anses vara otillbörlig. Värdet på gåvan är inte avgörande, utan det är situationen, syftet, när och hur den ges m.m. som påverkar bedömningen. Detta innebär även att förmåner av små värden kan vara otillbörliga. Observera att förtroendevalda och anställda som arbetar med myndighetsutövning, upphandling etc. verkar inom verksamheter som är extra integritetskänsliga och att dessa personer förutsätts agera därefter. 3 35

36 Den som är offentliganställd bör betrakta varje förmån som otillbörlig om den kan misstänkas påverka tjänsteutövningen. Ett sätt att undvika gränsdragningsproblematik är att helt undvika att ta emot gåvor och förmåner. Då detta ändå blir aktuellt kan följande användas som vägledning: Exempel på otillbörliga förmåner Alla typer av penninggåvor t.ex. kontanter, presentkort, värdepapper och liknande. Helt eller delvis betalda nöjes- eller semesterresor. Biljetter till sportevenemang, teaterföreställningar, konserter eller liknande som inte riktar sig till samtliga anställda eller förtroendevalda. Lån av fritidshus, båtar, fordon och liknande för privat bruk. Bonuserbjudanden t.ex. vid flygresor, varuinköp och hotellvistelser som inte riktar sig till samtliga anställda eller förtroendevalda. Borgensåtaganden eller skuldtäckning. Tjänster i form av bilreparationer, fastighetsreparationer och liknande till låg eller ingen kostnad. Penninglån med särskilt gynnsamma villkor eller efterskänkande av fordran, ränta, amortering, köpeskilling osv. 3.3 Förmåner som kan vara godtagbara Förmåner som inte är avsedda att påverka en persons handlande och som inte rimligen kan misstänkas påverka detta är som regel tillåtna. Exempel på godtagbara förmåner Enstaka måltider av enklare karaktär som har en direkt koppling till arbetet, s.k. arbetsmåltider. Presentartiklar av mindre värde, även om sådana inte får lämnas alltför ofta från samma håll. 4 36

37 3.4 Exempel på situationer där risk för otillbörlig påverkan finns Kontanter Förmåner i form av kontanter får aldrig tas emot, även om det skulle röra sig om små belopp. Måltider Du bör tacka nej till att bli bjuden på alla typer av måltider av en utomstående, om inte måltiden har ett naturligt samband med uppdraget. Måltider i samband med uppdraget kan vara en normal arbetslunch, dvs. dagens lunch eller liknande. Det är inte tillåtet att låta sig bjudas på måltider i samband med upphandling av vara eller tjänst, oavsett vilken roll du har i upphandlingsprocessen. Studieresor, kurser och konferenser Studieresor, kurser och konferenser bör betalas av arbetsgivaren. Enligt förarbetena till lagstiftningen kan det mera sällan anses tillbörligt att en anställd i offentlig sektor bjuds på en studieresa som omfattar mer än en dag. För att vara tillbörlig måste en sådan resa vara seriöst upplagt och ovidkommande nöjesarrangemang får inte förekomma. Inbjudan ska vara riktad till arbetsgivaren och att denne har rätt att välja ut de personer som deltar. Gåvor, ersättningar eller andra förmåner från vårdtagare eller anhöriga till vårdtagare Personal inom kommunens omsorgsverksamhet bör under inga förhållanden ta emot penninggåvor. Gåvor med realiserbart ekonomiskt värde t ex smycken, prydnadsföremål, konstverk och liknande är inte heller tillåtet att ta emot om inte värdet är ringa. Om en enskild eller anhörig vill visa uppskattning genom att överlämna något utan egentligt ekonomiskt värde, t ex blommor eller choklad, kan detta accepteras. Om en arbetstagare inom äldreomsorgen eller hälso- och sjukvården får vetskap om att någon brukare eller patient avser att testamentera egendom till arbetstagaren, ska vederbörande klargöra för testator att han/hon inte kan ta emot någon gåva eller förmån överhuvudtaget. Äldreomsorgens personal ska inte heller delta vid upprättande eller bevittnande av testamenten, fullmakter eller liknande handlingar. Tjänster En muta kan även bestå i sidoleveranser av varor och tjänster från huvudmannens leverantör eller att få en tjänst utförd, t ex reparation av bil eller hus. Rabatter och lån Anställda och förtroendevalda i Stenungsunds kommun får inte ta emot rabatter, följderbjudanden eller lån som kan kopplas till den anställdes tjänsteutövning eller den förtroendevaldas uppdrag. Bonuserbjudanden Det kan förekomma att anställda eller förtroendevalda i kommunen får erbjudanden i tjänsten om att fritt eller till subventionerat pris delta i olika evenemang på fritiden. Det kan vara fråga om att resa, att låna en bil/sportstuga/segelbåt eller om aktiviteter som t e x 5 37

38 golftävlingar. Du bör alltid tacka nej till sådana erbjudanden. Bonuserbjudanden i form av bonuspoäng i samband med exempelvis flygresor, hotellövernattningar etc. ska alltid tillfalla arbetsgivaren, annars bör du tacka nej till ett sådant erbjudande. Personlig vänskap Grundläggande för Stenungsunds kommuns tjänsteutövning är att den ska vara saklig och objektiv. Tjänsteutövningen ska därför inte påverkas av släktskap, vänskap eller andra privata relationer. Försiktighet ska iakttas när det gäller att ta emot förmåner från vänner, eftersom en förmån ytterligare kan förstärka den jävsbetonade situation som redan föreligger. 3.5 Åtgärder vid misstanke om muta Restriktivitet ska iakttas när du blir erbjuden gåvor, tjänster eller andra förmåner. Det grundläggande förhållningssättet för kommunens förtroendevalda och anställda ska vara att inte ta emot gåvor eller andra förmåner i sin tjänsteutövning. Om du blir erbjuden en gåva, tjänst eller annan förmån tacka nej och hänvisa till kommunens riktlinjer om du inte är helt säker på att gåvan/förmånen ligger inom lagens gränser. Att det skulle uppfattas som oartigt får inte påverka din bedömning. Du behöver aldrig ångra en gåva eller förmån som du avstått ifrån. Om förmånen skickats till dig ska den utan dröjsmål lämnas eller sändas tillbaka. Om det av någon anledning är omöjligt att lämna tillbaka förmånen ska den utan dröjsmål överlämnas till närmaste chef, som i sin tur får överlämna förmånen till arbetsgivaren. Om du misstänker att du blivit erbjuden en muta ska du kontakta din närmaste chef. Om du är förtroendevald bör du kontakta fullmäktiges ordförande eller ordförande i den politiska gruppering du har uppdrag. Dessa personer ska därefter i samråd med kommunchef och kommunjurist avgöra om polismyndigheten ska kontaktas. Du som ser eller uppfattar något inom organisationen som kan uppfattas som en muta uppmanas att informera om detta. Informationen kan lämnas till kommunchef, personalchef eller kommunjurist. Om kommunen får kännedom om att en anställd eller en förtroendevald tagit emot, begärt eller accepterat ett löfte om en muta i tjänsten eller uppdraget ska detta polisanmälas av närmaste chef. Om en belöning, gåva eller förmån bedöms som otillbörlig kan även arbetsrättsliga åtgärder komma att vidtas. 4. Jäv Allmänhetens tilltro till myndigheternas opartiskhet förutsätter att det finns rättsregler som garanterar att ärenden handläggs opartiskt och sakligt. Lagbestämmelserna om jäv syftar till att garantera att handläggningen av ärenden inte påverkas av olika intressekonflikter hos förtroendevalda och anställda. Med jäv menas tvivel om opartiskhet. 6 38

39 Grundläggande för Stenungsunds kommuns tjänsteutövning är att den ska vara saklig och objektiv. Tjänsteutövning ska därför inte påverkas av släktskap, vänskap eller andra privata relationer. Det finns en skyldighet enligt lag att självmant anmäla jäv. Om en förtroendevald eller anställd känner till någon omständighet som kan antas utgöra jäv ska denne anmäla detta. En sådan anmälan ska göras omedelbart. Det kan ibland förekomma situationer som är svåra att bedöma ur jävssynpunkt. I sådana fall bör man iaktta försiktighet och som förtroendevald eller anställd avstå från att delta i hantering av ärendet. Om någon utpekas som jävig och denne inte anser sig vara jävig måste fullmäktige/nämnden omgående avgöra jävsfrågan genom ett formellt beslut. 4.1 Lagstiftning Bestämmelser om jäv finns bland annat i kommunallagen och i förvaltningslagen. Bestämmelserna gäller vid all ärendehantering och riktar sig till den som på något sätt kan påverka ärendets utgång. Det innebär att reglerna gäller för förtroendevalda och anställda och i kommunen som deltar i handläggningen av ett ärende. I begreppet handläggning ingår utredning, beredning, föredragning och beslutsfattande. Det finns olika bestämmelser för jäv i fullmäktige och för jäv i kommunstyrelsen och övriga nämnder Jäv i kommunfullmäktige En fullmäktigeledamot får inte delta i handläggningen (överläggning och beslutsfattande) av ett ärende som personligen rör ledamoten själv eller ledamotens make, sambo, föräldrar, barn eller syskon eller någon annan närstående t.ex. en nära vän. Uttrycket personligen rör innebär att det krävs en hög grad av individuell koppling mellan fullmäktigeledamotens intresse och det aktuella ärendet. Frågan ska vara avgränsad till att gälla fullmäktigeledamoten eller den övriga personkretsen. Vederbörande ska ha ett ekonomiskt eller annat starkt personligt intresse av utgången av ärendet och beröra ledamoten som individ och inte som medlem av ett större kollektiv. Exempel på sådana jävssituationer är när en person äger huvudparten av aktierna i ett bolag som ärendet angår eller när en ledamot deltar i behandlingen av en detaljplan som väsentligt påverkar värdet av hans/hennes markinnehav Jäv i kommunstyrelsen, övriga nämnder och bland kommunanställda Förtroendevalda i kommunstyrelsen och övriga nämnder, kommunens revisorer samt anställda är jäviga i ärenden om: Saken angår honom eller henne själv eller hans eller hennes make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för den förtroendevalde/anställde själv eller någon närstående. Han eller hon eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång. 7 39

40 Ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som han eller hon själv är knuten till. Han eller hon har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken. Om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans eller hennes opartiskhet i ärendet. Den sista punkten kallas delikatessjäv och är en bestämmelse som är avsedd att fånga upp intressekonflikter som inte täcks av övriga jävsgrunder. Det kan t.ex. handla om att en förtroendevald eller anställd har ett visst intresse i ett ärende eller är nära vän eller ovän med den saken rör Jäv vid dubbla engagemang Vid dubbla engagemang i olika nämnder föreligger inte delikatessjäv i nämnd bara för att den som handlägger ärendet tidigare deltagit i handläggningen av ärendet i annan nämnd. Vid dubbla engagemang i nämnd och kommunala aktiebolag eller stiftelser gäller inte bestämmelserna om ställföreträdarjäv och delikatessjäv om kommunen äger minst hälften av aktierna i aktiebolaget eller utser minst hälften av styrelseledamöterna i stiftelsen. Undantaget gäller inte i ärenden om myndighetsutövning. Vid dubbla engagemang i nämnd och i föreningsliv tillämpas jävsbestämmelserna fullt ut. 4.2 Verkan av jäv Jäv i fullmäktige En jävig fullmäktigeledamot får inte delta i handläggningen (överläggning och beslutsfattande) av ärendet vid fullmäktiges sammanträde men får närvara under handläggningen eftersom fullmäktiges sammanträden är offentliga. Denne bör dock lämna sin plats (ersättare utses). Jäv i kommunstyrelsen och övriga nämnder En förtroendevald som är jävig i ett ärende hos en nämnd får inte delta eller närvara vid handläggningen (utredning, beredning, föredragning och beslutsfattande) av ärendet. Den som är jävig måste t.ex. lämna sammanträdesrummet när ärendet behandlas. Jäv hos anställda En anställd som är jävig i ett ärende får inte delta i handläggningen av ärendet och inte heller närvara när ärendet avgörs. Den anställde får dock utföra sådana uppgifter som inte någon annan kan utföra utan att handläggningen försenas avsevärt. 8 40

41 4.3 Konsekvenser vid jäv Om du skulle delta i ett ärendes handläggning fast du är jävig riskerar du att bidra till att kommunens trovärdighet skadas. Du kan även orsaka försening av ärendet (som kan medföra förluster för kommunen och/eller för enskilda) eftersom beslutet kan överklagas på grund av jävet. 4.4 Åtgärder vid misstanke om jäv Det är inte alltid lätt att avgöra om en jävssituation föreligger. Det är alltid bättre att iaktta försiktighet och självmant anmäla eventuellt jäv än att någon annan senare anmäler dig som jävig. Vid tveksamma fall ska du omgående kontakta och samråda frågan med ordförande/din närmaste chef. Om du misstänker att du är jävig i ett ärende ska du alltid anmäla detta omedelbart till ordförande/närmaste chef. Om du är förtroendevald ska anmälan göras före eller senast vid sammanträdet då ärendet ska behandlas. Om du misstänker att jäv föreligger för annan ska detta påpekas för ordförande eller närmaste chef. Frågor och ytterligare information För ytterligare information, rådgivning och frågor kan kommunjurist kontaktas. 9 41

42 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Diarienummer 0716/16 Beredningsuppdrag - kulturpolitisk plan - beredningen vuxna och äldre Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna den Kulturpolitiska planen och de förslag som har ekonomiska konsekvenser ska prövas under planens giltighetstid Sammanfattning av ärendet Beredningen Vuxna och Äldre har på uppdrag av kommunfullmäktige tagit fram förslag på Kulturpolitisk plan för Stenungsunds kommun för perioden Kommunstyrelsen har att granska planen utifrån ekonomisk och juridiskt perspektiv. Den kulturpolitiska planen innehåller 47 förslag varav 24 anges som prioriterade. Delar av punkterna medför ökade kostnader om ca tr per år. För vissa av punkterna har ingen kostnad kunnat anges eftersom det är oklart vad dessa innebär. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Yrkande(n) på sammanträdet Linda-Maria Hermansson (C): Yrkar på att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna den Kulturpolitiska planen och de förslag som har ekonomiska konsekvenser ska prövas under planens giltighetstid Birgit Lövkvist (L): Yrkar på bifall till Linda-Maria Hermanssons (C) yrkande. Beslutsgång Ordföranden finner att en enig kommunstyrelse bifaller Linda-Maria Hermanssons (C) yrkande. Vidare Kommunfullmäktige Vid protokollet Richard Brown Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Lena Hedlund (KD) 42

43 Tjänsteskrivelse Dnr 0716/16 Aron Larsson Till kommunstyrelsen Ekonomiska och juridiska konsekvenser av Kulturpolitisk plan Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna den Kulturpolitiska planen och de förslag som har ekonomiska konsekvenser ska beaktas i budgetarbetet för Sammanfattning av ärendet Beredningen Vuxna och Äldre har på uppdrag av kommunfullmäktige tagit fram förslag på Kulturpolitisk plan för Stenungsunds kommun för perioden Kommunstyrelsen har att granska planen utifrån ekonomisk och juridiskt perspektiv. Den kulturpolitiska planen innehåller 47 förslag varav 24 anges som prioriterade. Delar av punkterna medför ökade kostnader om ca tr per år. För vissa av punkterna har ingen kostnad kunnat anges eftersom det är oklart vad dessa innebär. Beskrivning av ärendet Beredningen Vuxna och Äldre har på uppdrag av kommunfullmäktige tagit fram förslag på Kulturpolitisk plan för Stenungsunds kommun för perioden Kommunstyrelsen har att granska planen utifrån ekonomisk och juridiskt perspektiv. Den kulturpolitiska planen innehåller 47 förslag varav 24 anges som prioriterade. Delar av punkterna medför ökade kostnader om ca tr per år. För vissa av punkterna har ingen kostnad kunnat anges eftersom det är oklart vad dessa innebär och vilka de ekonomiska konsekvenserna blir. Barnkultur Prioriterade punkter Konsekvenser Barn har rätt till ett varierat utbud av Ryms inom ram. kulturupplevelser under hela sin uppväxt. Det ska fnnas rikligt med kulturupplevelser som är direkt riktade mot barn, men även kultur riktad till vuxna ska i högre grad göras tillgänglig för barn med hjälp av aktiv pedagogik. Samhället har till uppgift att främja barns läsande. Litteratur ska vara tillgänglig i barnets närmiljö och läsandet ska göras till en lustfylld upplevelse. Ett nära samarbete mellan kommunens förskolor och grundskolor och kulturens aktörer ska främjas i syfte att integrera kulturen i barnens vardag. Ryms inom befintlig ram och befintliga planer, bland annat Biblioteksplan KF Ryms inom befintlig ram och befintliga insatser, bland annat genom Skapande skola vilket delfinansieras av Kulturrådet. Kulturskolan Prioriterade punkter Konsekvenser Att kulturens pedagogiska möjligheter ska tas Ryms inom befintlig ram. tillvara i undervisningen och samverkan med kulturinstitutioner och det fria kulturlivet skall utvecklas. Att man ser över möjligheten till familjerabatter Det finns i nuläget en maxtaxa per familj om 43

44 inom kulturskolan. Att kulturskolan förläggs i anslutning till skoltid för ökad tillgänglighet för alla kr. Terminsavgiften är 800 kr per barn. Det är elever från flera skolor som går i Kulturkolan. Med hänsyn till restid är Kulturskolan i nuläget förlagd i anslutning till skolslut. Biblioteksverksamheten och kulturhuset Fregatten Prioriterade punkter Konsekvenser Biblioteket bör erbjuda en läsmiljö med en s k I nuläget finns grupprum att hyra och studieceller tystnadskultur. att låna. Bibliotekens pedagogiska roll ska utvecklas och Ryms inom befintlig ram och befintliga planer, samverkan bör utökas med hela bland annat Biblioteksplan KF utbildningssektorn. Biblioteksverksamheten ska ge alla kommunens medborgare tillgång till bibliotek med generöst öppethållande inkl. helger och ett allsidigt media utbud av god kvalitet. Prioriterade punkter En biograf med hög ljus, ljud och bildkvalité och där scenen kan användas vid större evenemang och för uppträdande av hög klass. Intresset för teater har ökat, vilket gör att det bör finnas en potentiell plats för dess olika former av samvaro och som en miljö integrerad i det omgivande samhället. Fregatten öppnar upp för scenisk verksamhet och liknande arrangemang där debatter, samtal och musikkvällar(teaterluncher) får tillträde. Aktiviteter i kulturhusparken samt utveckla det redan befintliga gällande evenemang ex Sundanatta och Tjörn runt. Om biblioteket erbjuder öppet samtliga dagar i veckan, året runt, skulle detta medföra en ökad kostnad om ca 500 tkr per år. Film och teater Konsekvenser Kulturhuset har en biograf med plats för 176 personer som används till bio, föreläsningar och konserter. Om bion ska uppgraderas medför det ekonomiska konsekvenser och behöver i så fall ytterligare utredas. Teaterföreställningar kan erbjudas i Stenungesalen med plats för 320 personer samt i Nösnäs aula med plats för ca 470 personer. En utökning med 20 arrangemang per år skulle medföra en kostnad om 250 tkr. Föreningar Prioriterade punkter Konsekvenser Tillgodose de kulturutövande föreningarnas Behöver vidare utredas, får ekonomiska behov av repetitionslokaler. konsekvenser. Att samarbete mellan föreningsliv och Kommunen lämnar bidrag till föreningar och studieförbund stimuleras så att studieförbund. Ett utökat stöd innebär kulturverksamheten i kommunen utvecklas. motsvarande ekonomiska konsekvenser. Att scenkonsten i Stenungsund ges en, på ett Ryms inom befintlig ram. Nösnäs aula renoveras enkelt sätt, tillgänglig större teaterlokal där sedan och förbereds för arrangemang bl.a i samverkan grupper kan spela och gästa. Nösnäsaulan är med Riksteatern planerad som en sådan lokal men nyttjas inte fullt ut. Prioriterade punkter Att information om föreningarnas och Folkbildning Konsekvenser 138 tkr årligen för administration. 44

45 studieförbundens arrangemang skall finnas lätt tillgängligt på kommunens hemsida. Att Studieförbunden ses som en viktig del av folkbildningen. Deras verksamhet ger människor möjlighet till personlig utveckling och livslångt lärande. Att möjligheterna till högskolestudier på distans utvecklas. Behöver preciseras för att de ekonomiska konsekvenserna ska kunna beskrivas. Viss högskoleutbildning på distans har tidigare genomförts via vuxenutbildningen inom Kompetens och utbildning. Om verksamheten ska tas upp igen och utvecklas behövs både efterfrågan och de ekonomiska konsekvenserna ytterligare utredas. Prioriterade punkter Visa utställningar av hög kvalitet och attraktion, vilka skapar diskussioner och lockar besökare från hela regionen. Öka den konstpedagogiska inriktningen i samverkan med kommunens skolor med visningar och samtal om konst och workshops Visa kommunens offentliga utsmyckningar och inköpta konst genom olika publikationer och utställningar göra kommunens konstinköp tillgängliga för allmänheten. Konst och utsmyckning Konsekvenser Galleriet i Fregatten har redan idag utställningar av hög kvalitet och attraktion. En fördubbling av skapande skola skulle medföra ökade kostnader om ca tkr. Ryms inom befintlig ram. BUS-avtal finns tecknat vilket innebär att samtliga av kommunens konstverk finns tillgängliga. Kulturminnes- och kulturmiljövård Prioriterade punkter Konsekvenser Vårda och dokumentera kommunens Ryms inom befintlig ram. kulturminnen och kulturmiljöer. Stödja kommunens hembygdsföreningar. Ryms inom befintlig ram. Ge ut informationsbroschyr om sevärdheter i Marknadsföring av turismverksamheten kommunen. tillhandahålls av Södra Bohuslän turism. Sammantaget skulle den Kulturpolitiska planen medföra ökade kostnader om tkr per år för de delar där en kostnad kan uppskattas. Beslutets konsekvenser för barn Med anledning av ärendets administrativa karaktär i form av styrdokument, medför inte beslutet i sig några konsekvenser för barn. Däremot har flera av de 24 prioriterade förslagen konsekvenser för barn och barnkonsekvensanalys kommer att göras i samband med att de enskilda förslagen lyfts för beslut. Verksamhetsmässiga konsekvenser Flera av de föreslagna punkterna medför verksamhetsmässiga konsekvenser. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor Utbildning 45

46 Pia Alhäll Sektorchef Utbildning Pia Solefors Verksamhetschef Kultur och Fritid 46

47 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Diarienummer 0753/17 Beredningsuppdrag - Arvodesersättning för vigselförrättare i Stenungsunds kommun - demokratiberedningen Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att inkludera kommunal arvodering för vigselförrättare i arvodesreglementet kommande mandatperiod, enligt principen förrättningsarvode som innebär 150 kronor per timme/vigsel till en kostnad om cirka kronor årligen. Samt att anse beredningsuppdraget slutfört. Kommunstyrelsen beslutar för egen del uppdra åt förvaltningen att ta fram rutiner gällande en kontaktväg för vigselpar att boka förrättare och platser samt tider för vigsel i Stenungsunds kommun. Kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag att tillskriva SKL om frågan kring vigselförrättare och utreda systemet med ersättningen till dem samt att utreda vad regelverket säger om kriterierna för vem i Stenungsunds kommun som kan utses till vigselförrättare. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda demokratiberedningens förslag till förändringar angående vigselförrättning i Stenungsunds kommun enligt skrivelse daterad , inkommen Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Demokratiberedningens skrivelse Yrkande på sammanträdet Bo Pettersson (S): Yrkar på ett tillägg att kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag att tillskriva SKL om frågan kring vigselförrättare och utreda systemet med ersättningen till dem samt att utreda vad regelverket säger om kriterierna för vem i Stenungsunds kommun som kan utses till vigselförrättare. Beslutsgång Ordföranden finner att en enig kommunstyrelse bifaller Bo Petterssons (S) yrkande. Vidare Kommunfullmäktige 47

48 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Vid protokollet Richard Brown Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Lena Hedlund (KD) 48

49 Tjänsteskrivelse Dnr 0753/17 Richard Brown Till kommunfullmäktige Arvodesersättning för vigselförrättare i Stenungsunds kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att inkludera kommunal arvodering för vigselförrättare i arvodesreglementet kommande mandatperiod, enligt principen förrättningsarvode som innebär 150 kronor per timme/vigsel till en kostnad om cirka kronor årligen. Samt att anse beredningsuppdraget slutfört. Kommunstyrelsen beslutar för egen del uppdra åt förvaltningen att ta fram rutiner gällande en kontaktväg för vigselpar att boka förrättare och platser samt tider för vigsel i Stenungsunds kommun. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda demokratiberedningens förslag till förändringar angående vigselförrättning i Stenungsunds kommun enligt skrivelse daterad , inkommen Beskrivning av ärendet Demokratiberedningen har fått i uppdrag av kommunfullmäktiges presidium att utreda om vigselförrättare i Stenungsunds kommun bör erhålla kommunal arvodering och därmed ingå i arvodesreglementet. Beredningen har i fast uppdrag att se över arvodesreglementet i sin helhet inför kommande mandatperiod och kommunalt arvode till vigselförrättare är en eventuell del i detta. Beredningen inkom den 17 oktober 2017 med en redovisning av relevant fakta i ärendet, nulägesbeskrivning samt ett antal förslag till förändringar. Ekonomiska konsekvenser Demokratiberedningen har tagit två förslag gällande arvodering för vigselförrättare i enlighet med skrivelse daterad Vad det gäller de två förslagen för kommunal arvodering resulterar förslaget om förrättningsarvode som innebär 150 kronor per timme/vigsel i en kostnad om cirka kronor räknat på antalet vigslar (cirka 70 stycken) som förrättades under Alternativet med en månatlig ersättning om 499 kronor resulterar i en årskostnad om cirka kronor. Summan är beräknad på 499 kronor i månaden för nio vigselförrättare, antalet som kommunen tidigare haft och strävar efter. Idag erhåller vigselförrättare inget arvode från kommunen. Länsstyrelsen betalar en ersättning om 110 kronor per vigsel men om förrättaren har flera vigslar samma dag erhålls endast 30 kronor i ersättning för nästkommande vigslar under den dagen. Juridiska bedömningar Juridiskt sett kan inte förvaltningen se att det finns några hinder för att införa något utav de förslag demokratiberedningen framställer. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Demokratiberedningens skrivelse

50 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Kicki Nordberg kommunchef Anette Oscarsson sektorchef 50

51 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Diarienummer 0151/18 Gymnasieskola för asylsökande unga Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ha principen att elever som uppfyller samtliga krav, A-D; (A) asylsökande eller har tidsbegränsat uppehållstillstånd för gymnasiala studier, (B) läser ett introduktionsprogram under läsår 2017/2018 och blivit behöriga till nationellt program, (C) fått sin ålder fastställd av Migrationsverket till lägst 18 men inte 20 per den 31 juni 2018 och (D) är bosatt i kommunen kan antas till nationellt program på Nösnäsgymnasiet i mån av plats under höstterminen Beslutet kan också omfatta elev som uppfyller (A),(B) och (C), men inte (D), under förutsättning att hemkommunen fortsatt åtar sig att stå för kostnaden för programmet enligt avtalet i GR. Reservation Sofia Westergren (M) reserverar sig till förmån för sitt eget förslag. Gunnar Lidén (M) reserverar sig till förmån för sitt eget förslag. Lena Hedlund (KD) reserverar sig till förmån för sitt eget förslag. Otto Ericsson (SD) reserverar sig till förmån för sitt eget förslag. Sammanfattning av ärendet Efter beredning i bildnings- och socialutskottet den 21 februari 2018 har kompletterande information i ärendet inkommit från Skolverket och Sveriges kommuner och landsting. Det finns elever inom gymnasieskolans introduktionsprogram som under sin ansökan om asyl hinner fylla 18 år eller blir uppskrivna i ålder till minst 18 år. Detta kan medföra att rätten att påbörja ett nationellt program, det vill säga ett yrkesprogram eller högskoleförberedande program, försvinner. Med likvärdighet som utgångspunkt bör det ske viss utökning av möjligheter att studera för asylsökande 18 och 19 år. Kostnaden uppskattas till lägst 1,2 mkr per läsår och bedöms under läsår 2018/2019 kunna finansieras inom befintlig ram. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Yrkanden på sammanträdet Gunnar Lidén (M): Yrkar på att kommunstyrelsen återremittera ärendet och avvaktar riksdagsbeslut i frågan. Sofia Westergren (M): Yrkar på bifall till Gunnar Lidéns (M) yrkande. 51

52 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Lena Hedlund (KD): Yrkar på bifall till Gunnar Lidéns (M) yrkande. Otto Ericsson (SD): Yrkar på bifall till Gunnar Lidéns (M) yrkande. Bo Pettersson (S): Yrkar på bifall till liggande förslag till beslut. Beslutsgång Ordföranden ställer yrkandena mot varandra och finner att kommunstyrelsen bifaller Bo Petterssons (S) yrkande. Omröstning begärs. Ordföranden meddelar att Bo Petterssons (S) yrkande är huvudförslag. Kommunstyrelsen godkänner följande beslutsgång: Ja-röst för Bo Petterssons (S) yrkande. Nej-röst för Gunnar Lidéns (M) yrkande. Omröstningsresultat Med 7 ja-röster för Bo Petterssons (S) yrkande och 4 nej-röster för Gunnar Lidéns (M) yrkande beslutar kommunstyrelsen att bifalla Bo Petterssons (M) yrkande. Ledamot/tjänstgörande ersättare Ja-röst Nej-röst Avstår från att rösta Bo Pettersson (S) X Linda-Maria X Hermansson (C) Sofia Westergren (M) X Gunnar Pettersson X (oberoende) Roger Andersson (S) X Gunnar Lidén (M) X Olof Lundberg (S) X Anneli Holmén (MP) X Otto Ericsson (SD) X Lena Hedlund (KD) X Birgit Lövkvist (V) X Summa 7 4 Vidare Kommunfullmäktige Vid protokollet Richard Brown 52

53 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Lena Hedlund (KD) 53

54 Tjänsteskrivelse Dnr 0151/18 Aron Larsson Till kommunfullmäktige Återremiss av gymnasieskola för unga asylsökande Förslag till beslut Bildnings- och socialutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att ha principen att elever som uppfyller samtliga krav, A-D; (A) asylsökande eller har tidsbegränsat uppehållstillstånd för gymnasiala studier, (B) läser ett introduktionsprogram under läsår 2017/2018 och blivit behöriga till nationellt program, (C) fått sin ålder fastställd av Migrationsverket till lägst 18 men inte 20 per den 31 juni 2018 och (D) är bosatt i kommunen kan antas till nationellt program på Nösnäsgymnasiet i mån av plats under höstterminen Beslutet kan också omfatta elev som uppfyller (A),(B) och (C), men inte (D), under förutsättning att hemkommunen fortsatt åtar sig att stå för kostnaden för programmet enligt avtalet i GR. Sammanfattning av ärendet Det finns elever inom gymnasieskolans introduktionsprogram som under sin ansökan om asyl hinner fylla 18 år eller blir uppskrivna i ålder till minst 18 år. Detta kan medföra att rätten att påbörja ett nationellt program, det vill säga ett yrkesprogram eller högskoleförberedande program, försvinner. Med likvärdighet som utgångspunkt bör det ske viss utökning av möjligheter att studera för asylsökande 18 och 19 år. Kostnaden uppskattas till lägst 1,2 mkr per läsår och bedöms under läsår 2018/2019 kunna finansieras inom befintlig ram. Beskrivning av ärendet Efter beredning i bildnings- och socialutskottet den 21 februari 2018 har kompletterande information i ärendet inkommit från Skolverket och Sveriges kommuner och landsting. Kommunstyrelsen beslutade den 19 mars 2018 att återremittera ärendet till bildnings- och socialutskottet med hänsyn till de juridiska svar om likställighet som finns i ärendet och därmed behov av översyn av bildnings- och socialutskottets beslut. Bakgrund Det finns elever inom gymnasieskolans introduktionsprogram som under sin ansökan om asyl blir uppskrivna i ålder. Detta kan medföra att rätten att påbörja ett nationellt program, det vill säga ett yrkesprogram eller högskoleförberedande program, försvinner. En person som har ansökt om uppehållstillstånd eller har ett tidsbegränsat tillstånd, och är bosatt men inte folkbokförd, har rätt till utbildning i gymnasieskola endast om utbildningen påbörjats innan personen fyller 18 år. Detta medför att för en elev som får sin ålder uppskriven till exempelvis 19 under sin utbildning på introduktionsprogram inte har rätt att fortsätta sina studier på nationellt program. Studier i gymnasieskola för asylsökande 18 och 19 år 54

55 Eftersom skollagen anger vilken som är gymnasiets målgrupp har en uppdelning gjorts mellan å ena sidan personer som är 18 eller 19 år och en grupp med personer som senast under höstterminen fyller 20 eller mer. 1 Sveriges kommuner och landsting har uppgett bland annat följande. När det gäller asylsökande som fyllt 18 år är det regeringens bedömning att kommunerna får erbjuda dem gymnasieutbildning om de är 18 eller 19 år. Regeringen har också anslagit ytterligare medel för ändamålet i budgetpropositionen. För detta krävs dock att ändringar görs i asylersättningsförordningen, vilket ännu inte gjorts. För elever som fått avvisningsbeslut, så kallade papperslösa, betalar Migrationsverket inte längre någon ersättning. Skolverket har uppgett bland annat följande. Målgruppen för gymnasieskolan är personer som avslutat grundskoleutbildning och påbörjar sin utbildning senast första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år. Ingen ska påbörja en gymnasieutbildning senare än första kalenderhalvåret de fyller 20 år. Asylsökande har enbart rätt till utbildning i gymnasieskolan fram till dess att de fyller 18 år. Mellan det att personen har fyllt 18 och inte längre tillhör målgruppen för gymnasieskolan är det upp till varje kommun om de kan erbjuda asylsökande utbildning i gymnasieskolan. Studier i gymnasieskola för asylsökande 20 år eller äldre Sveriges kommuner och landsting har uppgett bland annat följande. En asylsökande som fyllt 20 år har inte rätt att påbörja en gymnasieutbildning, det har heller inte elever med uppehållstillstånd rätt till. Kommunens möjlighet att erbjuda utbildning till elever som inte har rätt till det enligt skollagen ska bedömas utifrån kommunallagens regler om vad kommunen får göra och inte göra. Kommunerna har bland andra likställighetsprincipen att ta hänsyn till. Skolverket har uppgett bland annat följande. Ingen ska påbörja en gymnasieutbildning senare än första kalenderhalvåret de fyller 20 år. [ ] Asylsökande har inte rätt till kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna eller utbildning i svenska för invandrare. Kommunerna får inte erbjuda vuxenutbildning till asylsökande. Beslutets konsekvenser för barn Beslutet berör inte barn eftersom målgruppen är 18 år eller äldre. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Kostnaden per plats uppskattas till ca 120 tkr. 2 Eftersom en elev har rätt att slutföra studierna är bedömningen att varje elev som tas emot som inte har rätt till utbildning kommer att kosta 120 tkr per läsår under ca fyra läsår. Migrationsverket betalar ingen schablonersättning till kommuner för en asylsökande elev som inte påbörjat en gymnasieutbildning före 18 års ålder. 3 Migrationsverket betalar heller ingen ersättning till myndig elev som fått avslag på sin asylansökan och där beslutet vunnit laga kraft. Regeringen föreslog i budgeten för 2018 att det skulle tillföras tkr för kommuner som erbjuder gymnasieprogram för asylsökande mellan 18 och 20 år, dock har ännu ingen ändring gjorts i lag eller förordning. 4 Framöver kan det således finnas vissa möjligheter att eftersöka för delar av kostnaderna. 1 Se 15 kap 5 första stycket Skollag (2010:800). 2 Under antagande att ett genomsnittligt program kostar enligt riksprislistan för Handel- och administrationsprogrammet plus en schablon om 20 %. 3 Se 5 Förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. 4 Se utgiftsområde 8, anslag 1:2 Ersättningar och bostadsanslag i Socialförsäkringsutskottets betänkande, 2017/18:SfU4. 55

56 Centrala studiestödsnämnden kan, under förutsättning att personen har tillfälligt uppehållstillstånd för studier, erbjuda studiehjälp eller studiemedel. 5 En person som inte har tillstånd kommer därför komma att sakna försörjning via det statliga välfärdssystemet. Det finns således en risk att ytterligare kostnader uppstår inom försörjningsstöd som i nuläget är svåra att uppskatta. Bedömningen är att det inför höstterminen 2018 rör sig om ca tio elever, vilket leder till en kostnad om tkr per läsår i fyra år plus eventuella kostnader för försörjningsstöd eller motsvarande. Verksamhetsmässiga konsekvenser Beslutet väntas leda till ökad arbetsvolym, allt annat lika. Målgruppen är mer resurskrävande än genomsnittseleven då bland annat behovet av elevhälsa och språkstöd är större. Juridiska bedömningar Av 2 kap 3 kommunallag (2017:725) framgår att kommuner ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Av proposition 2016/17:171 En ny kommunallag framgår att särbehandling får endast ske på saklig och objektiv grund. Det krävs således att kommuner och landsting iakttar objektivitet och rättvisa i sin behandling av medlemmarna. Likställighetsprincipen gäller enbart gentemot kommunens medlemmar. Dessutom krävs det för att principen ska tillämpas att kommunen eller landstinget är i kontakt med sina medlemmar just i deras egenskap av medlemmar. Förvaltningen bedömer, i enlighet med SKL:s och Skolverkets svar, att kommunen kan välja att erbjuda asylsökande 18- och 19-åringar studier i gymnasieskola. Beslutet innebär i så fall en utökning av den rätt till gymnasieutbildning som anges i skollagen och kommunen garanteras ingen ersättning för de kostnader som utökningen genererar. Att erbjuda asylsökande 20-åringar eller äldre studier i gymnasieskola är inte förenligt med skollagen och kommunallagens likställighetsprincip. Enligt 15 kap 15 skollagen ska gymnasieskolan vara öppen endast för ungdomar som avslutat sin grundskoleutbildning och som påbörjar sin gymnasieutbildning till och med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år. Om asylsökande 20-åringar skulle erbjudas studier i gymnasieskola skulle det innebära en otillåten särbehandling av gruppen asylsökande eftersom andra jämnåriga inte har rätt till gymnasieutbildning efter att de har fyllt 20 år. Ett likvärdigt alternativ för asylsökande 20 år eller äldre skulle kunna vara gymnasiala kurser inom den kommunala vuxenutbildningen. Av skollagen framgår att asylsökande inte har rätt till kommunal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna 6, vilket också Skolverket lyfter fram. Det skulle enligt förvaltningens bedömning innebära en otillåten särbehandling att erbjuda asylsökande 20 år eller äldre, som gått ett introduktionsprogram, plats inom vuxenutbildningen eftersom andra asylsökande vuxna inte bereds plats. För att inte särbehandla gruppen inom introduktionsprogram skulle vuxenutbildningen behöva öppnas upp för alla vuxna asylsökande, vilket skulle innebära en väsentligt större målgrupp elever för vilka konsekvenserna är svåröverskådliga. Förvaltningen avråder därför från att bereda asylsökande plats inom vuxenutbildningen. Såvitt förvaltningen kan bedöma har inga ärenden på området avgjorts rättsligt. Det är därför möjligt att föreslaget beslut inte håller vid en domstolsprövning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Se 2 kap 4a och 3 kap 4a Studiestödslag (1999:1395). 6 Se 29 kap 3 Skollag (2010:800). 56

57 STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor Utbildning Pia Alhäll Sektorchef Utbildning Helene Petersson Verksamhetschef Gymnasium 57

58 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Diarienummer 0125/17 Arrende för Stenungsunds Dragkampsklubb, del av Kyrkenorum 4:123 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att teckna ett 10-årigt arrendeavtal, med möjlighet till förlängning tre år i taget, med Stenungsunds Dragkampsklubb på fastigheten Kyrkenorum 4:123, samt uppdra förvaltningen ta fram arrendeavtalet, vilket undertecknas av behörig firmatecknare. Beslutet gäller till och med 31 januari Sammanfattning av ärendet Stenungsunds Dragkampsklubb har tidigare haft arrendeavtal för sin idrottsverksamhet på del av kommunens fastighet Nösnäs 1:284. Avtalet sades upp av kommunen enligt Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts protokoll (Dnr 0919/12). Kommunen har därefter erbjudit Stenungsunds Dragkampsklubb att arrendera del av Kyrkenorum 4:123. Dragkampsklubben planerar att bygga en träningshall inom Kyrkenorum 4:123; byggnadens exakta placering är i dagsläget ej fastställd och därför är det ännu inte möjligt att ta fram ett arrendeavtal. Begäran om beslut i ärendet innan ett färdigt arrendeavtal tecknas, kommer från Dragkampsklubben då de ska söka bidrag. För att kunna få bidrag behöver de uppvisa att det är möjligt att teckna ett 10-årigt arrendeavtal som därefter kan förlängas med tre år i taget. Arrendesumman är satt till 20 kronor/kvadratmeter för området där det kommer uppföras en byggnad på ofri grund och 1 krona/kvadratmeter för övrigt obebyggt område. För omkringliggande gräsytor på Kyrkenorum 4:123 har Mark Exploatering påbörjat separata arrendeavtal med Dragkampsklubben och Stenungsunds Frisbeeclub. Det är viktigt att områdena blir tydligt uppdelade så att alla avtal fungerar var för sig, även om något av dem sägs upp. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Vidare Kommunfullmäktige Protokollet ska skickas till kaisa.lithander@gmail.com ordf@stenungsundsdragkamp.se axel.a.axelsson@gmail.com 58

59 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Vid protokollet Richard Brown Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Lena Hedlund (KD) 59

60 Tjänsteskrivelse Dnr 0125/17 Jessica Andersson Till Kommunfullmäktige Arrende för Stenungsunds Dragkampsklubb på del av Kyrkenorum 4:123 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att teckna ett 10-årigt arrendeavtal, med möjlighet till förlängning tre år i taget, med Stenungsunds Dragkampsklubb på fastigheten Kyrkenorum 4:123, samt uppdra förvaltningen ta fram arrendeavtalet, vilket undertecknas av behörig firmatecknare. Beslutet gäller till och med 31 januari Sammanfattning av ärendet Stenungsunds Dragkampsklubb har tidigare haft arrendeavtal för sin idrottsverksamhet på del av kommunens fastighet Nösnäs 1:284. Avtalet sades upp av kommunen enligt Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts protokoll (Dnr 0919/12). Kommunen har därefter erbjudit Stenungsunds Dragkampsklubb att arrendera del av Kyrkenorum 4:123. Dragkampsklubben planerar att bygga en träningshall inom Kyrkenorum 4:123; byggnadens exakta placering är i dagsläget ej fastställd och därför är det ännu inte möjligt att ta fram ett arrendeavtal. Begäran om beslut i ärendet innan ett färdigt arrendeavtal tecknas, kommer från Dragkampsklubben då de ska söka bidrag. För att kunna få bidrag behöver de uppvisa att det är möjligt att teckna ett 10- årigt arrendeavtal som därefter kan förlängas med tre år i taget. Arrendesumman är satt till 20 kronor/kvadratmeter för området där det kommer uppföras en byggnad på ofri grund och 1 krona/kvadratmeter för övrigt obebyggt område. För omkringliggande gräsytor på Kyrkenorum 4:123 har Mark Exploatering påbörjat separata arrendeavtal med Dragkampsklubben och Stenungsunds Frisbeeclub. Det är viktigt att områdena blir tydligt uppdelade så att alla avtal fungerar var för sig, även om något av dem sägs upp. Beskrivning av ärendet Stenungsunds Dragkampsklubb, har tidigare haft arrendeavtal för sin idrottsverksamhet på del av kommunens fastighet Nösnäs 1:284. Avtalet sades upp av kommunen enligt Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts protokoll (Dnr 0919/12). Kommunen har därefter erbjudit Stenungsunds Dragkampsklubb att arrendera mark på annan plats, där Kyrkenorum 4:123 anses lämplig för verksamheten. Dragkampsklubben har också en föreningslokal på Kyrkenorum 4:123 som regleras i ett separat hyresavtal. 60

61 Figur 1, Översiktskarta arrendeområdets läge. Dragkampsklubben planerar att bygga en träningshall inom Kyrkenorum 4:123; byggnadens exakta placering är i dagsläget ej fastställd och därför är det ännu inte möjligt att ta fram ett arrendeavtal. Begäran om beslut i ärendet innan ett färdigt arrendeavtal tecknas kommer från föreningen, då de ska söka bidrag. För att kunna få bidrag behöver de uppvisa att det är möjligt att teckna ett 10-årigt arrendeavtal som därefter kan förlängas med tre år i taget. Figur 2, gul rektangel är hallens ungefärliga placering. 61

62 Arrendeavgiften för området är i enlighet med kommunens praxis gällande arrenden för föreningsverksamhet. Avgiften baseras på marknadsvärdet och avses vara 4 % av markvärdet. Kyrkenorum 4:123 ligger inom centralorten Stenungsund där marknadsvärdet är högre än landsbygden. Arrendeavgiften är 4 % av markvärdet 25kronor/ m 2 vilket blir 1 krona/m 2. Där byggnad på ofri grund får uppföras tillkommer en avgift med 4 % per 500 kronor/bta vilket blir 20 kronor/m 2. Omkringliggande gräsytor har nyttjats som tränings- och matchytor av Dragkampsklubben och Stenungsunds Frisbeeclub. Mark Exploatering har påbörjat separata arrendeavtal för ytorna med en avtalstid på fyra år, med möjlig förlängning ett år i taget. Det är viktigt att områdena blir tydligt uppdelade så att alla avtal fungerar var för sig, även om något av dem sägs upp. Beslutets konsekvenser för barn Området kan användas av barn vilket kan anses vara positivt, men behöver inte utredas vidare genom någon barnkonsekvensanalys. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Arrendeavtalet binder upp mark och genererar en årlig intäkt om cirka Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor Samhällsbyggnad Kristina Lindfors sektorchef Veronica Götzinger verksamhetschef/funktionschef Beslutet skickas till kaisa.lithander@gmail.com ordf@stenungsundsdragkamp.se axel.a.axelsson@gmail.com 62

63 Utdrag ur PROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Diarienummer 0057/18 Rivning av Spekeröd Folkpark Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att riva Spekeröd Folkpark, Kännestorp 9:1 samt att det anordnas Öppet hus för allmänheten i någon form innan Spekeröds folkpark rivs. Sammanfattning av ärendet Fastigheten Spekeröd Folkpark, Kännestorp 9:1 ligger på ett område som skall exploateras. Byggnaden köptes in 2010 i syfte att rivas. Den är idag i ett mycket bristfälligt skick. Den verksamhet som under åren fått disponera byggnaden för bingoverksamhet avslutar sin verksamhet i maj Förslaget är därför att riva byggnaden i enlighet med den ursprungliga planen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Yrkande på sammanträdet Linda-Maria Hermansson (C): Yrkar på ett tillägg att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att riva Spekeröd Folkpark, Kännestorp 9:1 samt att det anordnas Öppet hus för allmänheten i någon form innan Spekeröds folkpark rivs. Beslutsgång Ordföranden finner att en enig kommunstyrelse bifaller Linda-Maria Hermanssons (C) tilläggsyrkande. Vidare Kommunfullmäktige Vid protokollet Richard Brown Justeringsdatum Ordförande Bo Pettersson (S) Justerare Lena Hedlund (KD) 63

64 Tjänsteskrivelse Dnr 0057/18 Ingela Larsson Till kommunfullmäktige Rivning av Spekeröd folkpark Förslag till beslut Personal och ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att riva Spekeröd Folkpark, Kännestorp 9:1. Sammanfattning av ärendet Fastigheten Spekeröd Folkpark, Kännestorp 9:1 ligger på ett område som skall exploateras. Byggnaden köptes in 2010 i syfte att rivas. Den är idag i ett mycket bristfälligt skick. Den verksamhet som under åren fått disponera byggnaden för bingoverksamhet avslutar sin verksamhet i maj Förslaget är därför att riva byggnaden i enlighet med den ursprungliga planen. Beskrivning av ärendet Fastigheten köptes in 2010, byggnaden köptes in för att rivas då den ligger på ett område som skall exploateras. Byggnaden är i ett mycket bristfälligt skick. Då den köptes in för att rivas har det inte skett något underhåll under de år som den varit i kommunens ägo. Förutom att byggnaden är i ett mycket bristfälligt skick - bilder bifogas, måste ett antal åtgärder göras för att garantera säkerheten. Lokalen går inte att hyra ut i befintligt skick. Byggnaden har under åren fått disponeras av Bingoalliansen. Då Bingoalliansen avslutar sin verksamhet i maj 2018 föreslås att fastigheten i samband med detta rivs i enlighet med den ursprungliga planen. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Kostnaden beräknas uppgå till 440 tkr för rivning. Eventuellt tillkommer kostnad för sanering av miljöfarligt avfall och föroreningar i marken. Skulle det beslutas att fastigheten inte skall rivas måste det till ett antal akuta underhållsarbeten. Framöver krävs löpande underhåll för att hålla den i ett godtagbart skicka. Då fastigheten inte inbringar hyresintäkter skulle dessa kostnader belasta andra kommunala byggnaders underhållsbudget. Beslutets konsekvenser för barn Beslutet får inga direkta konsekvenser för barn. Verksamhetsmässiga konsekvenser Även om fastigheten inte hyrs ut och där sällan är verksamhet krävs en regelbunden tillsyn. STENUNGSUNDS KOMMUN Sektorn Stödfunktioner Anette Oscarsson Sektorchef Ingela Larsson Funktionschef Fastighet 64

65 65

66 66

67 67

68 68

69 69

70 70

71 71

72 72

73 73

74 ) It \^,[t^.^. Lors-oY Sr- Till kommu nfu llmä ktige Motion om Vision 2035 och kommunens tillgänglighet Kommunala Rådet för Funktionshinder har haft "rundabordsdiskussioner" kring dokumentet "Vision Stenungsund 2035" utifrån tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv. I samband med detta konstaterade rådet att varken tillgänglighet eller funktionshinder nämns i dokumentet. Som ledamot i kommunfullmäktige föreslår jag därför att dokumentet kompletteras med detta perspektiv. Eftersom Visionsdokumentet är ett politiskt dokument föreslår jag att en beredning; Demokratiberedningen eller beredningen Vuxna och Äldre får i uppdrag att ta fram ett tillägg till "Vision Stenungsund 2035" som reglerar ti I lgä ngl ighet u r ett fu n ktionshinderperspektiv. Jag yrkar på att kommunfullmäktige ger, antingen Demokratiberedningen eller beredningen Vuxna och äldre, i uppdrag att ta fram ett tillägg till "Vision Stenungsund 2035". Tillägget ska reglera tillgänglighet ur ett fu n ktionsh inderperspektiv. Sten u ngsu nd 20L arie-lou Ledamot i ise Ericsson (KD) kommunfullmäktige 74

75 75