Programhandbok Ämneslärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan 2011/2012

Transkript

1 Programhandbok Ämneslärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan 2011/2012

2 Innehåll 1. Ämneslärarprogrammet innehåll och struktur 2. Ämnes- och ämnesdidaktiska studier med fältdagar 3. Ämneskombinationer 4. Utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 5. Partnerområden/Partnerskolor 6. Partnerområdesdag (PO-dag) 7. Examensarbeten för ämneslärarexamen 8. Viktigt att känna till under studietiden - Kurser med särskilda förkunskapskrav - Studera utomlands - Utvidgad registerkontroll - Sekretess - Uppdragsbeskrivningar - Kontaktpersoner inom ämneslärarprogrammet Sida 2 av 13

3 Programhandboken vänder sig främst till studenter inom ämneslärarprogrammet med inriktning gymnasieskolan vid Högskolan Dalarna men även till högskolans och skolans lärarutbildare samt till koordinatorer/samordnare, rektorer och andra intresserade. Lärarprogrammets webbplats, ger en utförlig beskrivning av lärarutbildningen och handboken ska ses som ett komplement till denna. Information finns även i lärplattformen Fronter, Ämneslärarprogrammets innehåll och struktur Ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolan omfattar 300/330 högskolepoäng dvs. fem till fem och ett halvt års studier. Utbildningen är uppbyggt av tre utbildningsområden: ämnesstudier, utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Ämnesstudier inom två ämnen Utbildningsvetenskaplig kärna Verksamhetsförlagd utbildning Inom programmet integreras de tre utbildningsområdena i form av två ämnesblock, ett för varje undervisningsämne. Ämnesblock 1 är det ämne som man söker in till utbildningen på och ämnesblock 2 väljer man senast under utbildningens termin två. För varje ämnesblock finns en plan som utförligt beskriver hela ämnesblocket. (Se Fronter eller för respektive ämne) Ämnesblock 1 omfattar 142,5 högskolepoäng, fördelade på 120 hp ämnesstudier inom det första ämnet, verksamhetsförlagd utbildning samt 7,5 hp utbildningsvetenskaplig kärna. Ämnesblocket inkluderar också utbildningens två examensarbeten om vardera. Ämnesblock 2 omfattar 112,5 högskolepoäng fördelade på 90 hp ämnesstudier inom ämne två, 15 hp verksamhetsförlagd utbildning samt 7,5 hp utbildningsvetenskaplig kärna. Förutom dessa två ämnesblock innehåller utbildningen ytterligare kurser om 45 hp inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Om svenska och samhällskunskap kombineras för examen ingår ytterligare 30 hp ämnesstudier inom ämnesblock 2. Sida 3 av 13

4 termin 10 termin 9 termin 1 termin 8 termin 7 termin 6 termin 5 termin 4 termin 3 termin 2 Programhandbok för ämneslärarprogrammet inriktning gymnasieskolan Ämne 1 inklusive ämnesdidaktik, 30 hp Ämne 1 inklusive ämnesdidaktik, 30 hp På väg mot läraryrket, Didaktik och ledarskap, VFU 7,5 hp) Ämne 2 inklusive ämnesdidaktik, 30 hp (inkl. Figuren till vänster beskriver utbildningens struktur dvs. i vilken ordning de olika kurserna läses. Den första terminen ligger överst och utbildningen avslutas längst ner i figuren. Utbildningen inleds med två ämneskurser inklusive ämnesdidaktik. Den lila färgen visar ämnesblock 1 som består av utbildningens första ämne. Under termin tre finns också en beige färg som talar om att det är en kurs inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Den fjärde terminen har två färger, lila och beige och det innebär att den kursen inom den utbildningsvetenskapliga kärnan integreras med VFU inom ämne ett. Ämne 2 inklusive ämnesdidaktik, 30 hp Utveckling och lärande, 15hp (inkl. VFU 7,5 hp) Sociala relationer och konflikthantering7,5 hp Vetenskapsteori o utb.vet. forskn 7,5 hp Den gröna färgen visar var ämnesblock två ligger i utbildningen. Ämne två kombineras med ämne 1 i bestämda kombinationer. Blockets två inledande kurser är ämneskurser med didaktik och de efterföljs av en tvåfärgad kurs, grönt och beige vilket innebär att utbildningsvetenskaplig kärna integreras med VFU i det andra ämnet. Ämne 2 inklusive ämnesdidaktik, 30 hp Kurser utan infärgning av grönt eller lila är kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan utan VFU. Ämne 1 inklusive ämnesdidaktik, 30 hp (examensarbete 1) Ämne 1 inklusive ämnesdidaktik, 30 hp (examensarbete 2) Bedömning, betygsättn o spec.ped, 7,5 hp Utvärdering och utvecklingsarbete, 7,5 hp Utbildningens två examensarbeten genomförs inom ämne 1 under termin 8 och 9. Utbildningen avslutas med två kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och 15 hp VFU. VFU 15hp Sida 4 av 13

5 Ämnes- och ämnesdidaktiska studier med fältdagar Programmets ämneskurser samläses med studenter som läser vid andra program eller fristående kurser inom högskolan men är yrkesförberedande genom att lärarstuderande läser ämnesdidaktik i sina ämnesstudier. Didaktiken som finns inom varje ämneskurs läses antingen som en egen delkurs eller som en strimma inom kurserna. Syftet med de didaktiska studierna är att fördjupa förståelsen för ämnet, såväl i den akademiska disciplinen som i gymnasieskolan. Inom kurserna tillägnar studenterna sig kunskaper så att de kan tolka gymnasieskolans läroplan och ämnesplaner, välja och planera innehåll och arbetssätt liksam att analysera olika läromedels innehåll. De didaktiska ämnesstudierna följs av verksamhetsförlagd utbildning som förstärker ämnesinnehållet i konkret undervisning inom gymnasieskolan. Som en del av ämnesdidaktiken ingår en till två fältdagar vid en gymnasieskola varje termin. Fältdagarna kan ses som en brygga mellan den akademiska kursen i ämnet och skolämnet vid gymnasieskolan. Ämneskombinationer Inom ämneslärarprogrammet, inriktning gymnasieskolan, finns fasta ämneskombinationer. Nedanstående tabell visar vilka kombinationer som erbjuds vid Högskolan Dalarna. Om ämnena svenska och samhällskunskap kombineras, förlängs utbildningen med en termin. Valet av utbildningens ämne två görs senast under programtermin två och i samråd med programledningen och på särskild blankett. Eftersom det är olika förkunskapskrav för olika ämnen är det viktigt att den studerande kontrollerar att behörighet finns för att påbörja ämne två. OBS! För studenter antagna i historia och religion bestäms ämne två i samband med antagningen till programmet, eftersom det inte går att kombinera på något annat sätt än det som anges nedan. 1:a ämne 120 hp(142,5 hp)* 2:a ämne 90 hp (112,5 hp)* engelska svenska moderna språk samhällskunskap historia religion moderna språk/svenska som andraspråk/ historia/religion engelska/moderna språk/svenska som andraspråk/ historia/religion engelska/moderna språk/svenska som andraspråk historia/religion religion historia 1:a ämne 120 hp (142,5 hp)* 22:a ämne 120 hp (142,5 hp)* svenska samhällskunskap samhällskunskap svenska Sida 5 av 13 *Poängtalet inom parantes anger ämnesblockets totala poäng

6 Utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) I ämneslärarutbildningen ingår förutom ämnesstudier med didaktisk inriktning också kurser i ämnet pedagogiskt arbete. Inom pedagogiskt arbete finns programmets utbildningsvetenskapliga kärna och den verksamhetsförlagda utbildningen. Kurserna i den utbildningsvetenskapliga kärnan omfattar kunskaper om utveckling, lärande och socialisation samt skolans och den pedagogiska verksamhetens mål och villkor. Kurserna behandlar också pedagogiskt ledarskap, läroplansteori och didaktik, konflikthantering, sociala relationer, yrkesetiska perspektiv, vetenskapsteori och forskningsmetodik, utbildningsvetenskaplig forskning, bedömning och betygsättning, specialpedagogik, skola i samverkan, utvärdering och utvecklingsarbete inom gymnasieskolan. Ämnesområden som skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna ingår också. Inom ämneslärarutbildningen fördelas det utbildningsvetenskapliga innehållet på åtta kurser. Kurserna läses i den ordning som anges i figuren till höger och tre av kurserna innehåller VFU. För en beskrivning av varje enskild kurs hänvisas till Utbildningsplanen för ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan 300/330 högskolepoäng eller respektive kurs kursplan. Den verksamhetsförlagda utbildningen inom programmet finns inom tre av programmets kurser. Den första kursen med VFU ligger under termin tre, Didaktik och ledarskap för ämneslärare,. I den ingår det 7,5 hp VFU och det är första tillfället att planera och genomföra undervisning inom ämne 1. Den andra kursen med VFU kommer under termin Kurser inom pedagogiskt arbete På väg mot ämnesläraryrket 15 högskolepoäng, Grundnivå 1 Didaktik och ledarskap för ämneslärare, 15 högskolepoäng (varav 7,5 hp VFU) Grundnivå 1 Utveckling och lärande för ämneslärare, 15 högskolepoäng (varav 7,5 hp VFU) Grundnivå 1 Sociala relationer och konflikthantering för ämneslärare, 15 högskolepoäng Grundnivå 2 Vetenskapsteori och utbildningsvetenskaplig forskning för ämneslärare 7,5 högskolepoäng, Avancerad nivå Bedömning, betygssättning och specialpedagogik för ämneslärare, 7,5 högskolepoäng, Avancerad nivå Utvärdering och utvecklingsarbete för ämneslärare, 7,5 högskolepoäng, Avancerad nivå Verksamhetsförlagd utbildning, 15 högskolepoäng, Avancerad nivå Sida 6 av 13

7 sex där kursen Utveckling och lärande för ämneslärare, innehåller 7,5 hp VFU inom ämne 2. Den sista och avslutande kursen med VFU finns inom utbildningens sista termin, Verksamhetsförlagd utbildning,. Kursen ligger på avancerad nivå och den studerande ska självständigt och i samarbete med verksamma lärare leda den pedagogiska verksamheten inom de ämnen som ingår i utbildningen. I ämneslärarutbildning knyts teori och praktik samman till en helhet inom den verksamhetsförlagda utbildningen där de lärarstuderande ska utveckla en tydlig yrkesförankring med stöd av ett vetenskapligt förhållningssätt. Ambitionen att skapa en helhet av teori och praktik blir tydligt i programmets konstruktion av VFU där verksamhetsförlagd utbildning varvas med högskoleförlagda studier. Den verksamhetsförlagda utbildningen består oftast av tre dagar i skolans verksamhet, en inläsningsdag och en seminariedag vid Högskolan eller via nätet men även hela veckor med VFU finns vid några tillfällen inom utbildningen. Upplägget med att varva VFU och teori är konstruerat för att höja kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen och få teori och praktik att höra samman. Samtliga kurser där VFU ingår har väl utvecklade bedömningskriterier som gör det möjligt för högskolan och skolans lärare att både arbeta och examinera kursernas innehåll tillsammans. Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras inte isolerat utan bedömningen görs av hela kursens innehåll. Bedömningskriterierna ligger också till grund för de utvecklings- och bedömningssamtal som sker inom kurserna. Information om hur de olika kurserna kommer att se ut och på vilket sätt VFU kommer att genomföras är i dagsläget inte färdigplanerat utan information om detta kommer senare. Sida 7 av 13

8 Partnerområden/Partnerskola I ämneslärarutbildningen knyts studenten till en gymnasieskola (partnerskola) för hela utbildningstiden. På så sätt blir skolan en samarbetspartner till Högskolan Dalarna samtidigt som den är en utbildningsskola för studenterna. Det gör det möjligt för studenten att följa utvecklingen vid gymnasieskolan under en lägre tidsperiod och få en djupare förståelse för skolans verksamhet. Partnerskolorna har tillsammans med Högskolan Dalarna ett gemensamt ansvar för att utbilda lärare. Studenterna ansöker om var i Sverige de vill ha sin partnerskola i samråd med högskolans VFU-samordnare. Om studenter önskar VFU-plats inom de till höger angivna kommunerna så sker det på en särskild blankett i samband med starten på programmet. Studenter som önskar VFU-plats i andra kommuner än de angivna kan också i många fall erbjudas detta. Den möjlighet ställer dock särskilda krav på studenten, som måste hjälpa högskolans VFU-samordnare att etablera en första kontakt med en kommunal/lokal VFU-samordnare eller rektor. Under studentens utbildningstid, som sträcker sig över flera år, kan det uppstå omständigheter som gör det nödvändigt att byta skola för de verksamhetsförlagda studierna. För ytterligare information om VFU och VFU-placeringar se Ämneslärarprogrammets sida på Fronter eller Bollnäs Borlänge Enköping Fagersta Falun Filipstad Gävle Hedemora Hofors Härjedalen Härnösand Kiruna Leksand Ljusnarsberg Ludvika Malung Mora Motala Orsa (ej gymn.) Ovanåker Partille Rättvik Sandviken Täby Vallentuna Vansbro Värnamo Västerås Åre Älvsbyn Örnsköldsvik Östersund Sida 8 av 13

9 Partnerområdesdag (PO-dag) Varje termin anordnar partnerområdena inom Högskolan Dalarnas närregion en egen utbildningsdag (PO-dag) för sina studenter. Datum för detta finns i kursernas scheman. Vid PO-dagen ges studenten möjlighet till fördjupad kontakt med partnerområdet. Denna dag ges också tillfälle för studenten att träffa andra studenter inom samma partnerområde. Program för dessa dagar bestäms lokalt vid partnerområdena. PO-dagen är obligatorisk för alla lärarstuderande. Deltagande möjliggörs eftersom denna dag alltid är schemafri oavsett vilken kurs studenten för tillfället läser inom programmet. Studenter utanför Högskolans närregion använder PO-dagen till att besöka sin skola. Examensarbeten för ämneslärarexamen Inom ämneslärarprogrammet fullgör studenten två examensarbeten inom ämne 1 under termin 8 och 9. Syftet med examensarbetena är att stärka den blivande lärarens yrkeskompetens där självständighet och förmåga till kritisk analys är centrala värden. Redan under termin 6 läser studenten kursen Vetenskapsteori och utbildningsvetenskaplig forskning, 7,5 hp som förberedelse för examensarbetena. Där behandlas vissa generella vetenskapsteoretiska, forskningsetiska och forskningsmetodiska frågor, men tonvikten läggs på de specifika forsknings- och analysverktyg som den enskilde studenten behöver för sina kommande examensarbeten. Lärarstudenten genomför sina examensarbeten inom högskolans kompetensområden. Dessa har som byggts upp dels av den forskarkompetens som finns inom högskolan inom det ämne som studenten studerar, dels utifrån kunskaps- och utvecklingsbehov hos högskolans partnerområden. De två examensarbetena har olika karaktär och det första examensarbete som ligger på grundnivå 2 är forskningsförberedande och inriktat mot studier av tidigare forskning. Den studerande får här möjlighet att läsa, diskutera och skriva om tidigare forskning som är relevant för utbildningen. Examensarbete 2 ligger på avancerad nivå och ställer högre krav på studentens egna vetenskapliga bidrag till kunskapsutvecklingen inom området. Arbetet syftar till att förbereda den studerande för den egna kommande yrkesrollen som ämneslärare inom gymnasieskolan och till att bidra med ny kunskap inom ett avgränsat område till det kollektiva lärandet vid akademin såväl som till utvecklingen vid den studerandes partnerområde/-skola. Examensarbetena ska redovisas vid studentens partnerskola under den sista VFU-perioden. Sida 9 av 13

10 Viktigt att känna till under studietiden Kurser med särskilda förkunskapskrav Termin 3, 6 och 10 innehåller kurser med särskilda förkunskapskrav. För att kunna gå vidare till nästa kurs i utbildningen måste den studerande ha uppnått vissa bestämda studieresultat. Följande förkunskapskrav gäller för de aktuella kurserna: Termin 3 För att antas till kursen Didaktik och ledarskap, ska de två inledande ämneskurserna inom ämne 1 vara slutförda. Termin 6 För att antas till kursen Utveckling och lärande, ska kurserna På väg mot ämnesläraryrket, och Didaktik och ledarskap, samt 90 hp i ämne I och 60 hp i ämne II vara godkända. Termin 10 För att antas till kursen Verksamhetsförlagd utbildning, ska samtliga ämneskurser i programmet samt kursen Utveckling och lärande, vara godkända. Om studerande på grund av särskilda skäl inte kunnat uppnå de aktuella förkunskapskraven kan en ansökan om dispens prövas av ämnesansvarig. Att studera utomlands I arbetet som ämneslärare är det en merit att ha erfarenheter från studier eller arbete i andra länder. Vi försöker därför göra det möjligt för lärarstudenter att skaffa sig internationella erfarenheter redan under utbildningen. Under studietiden kan därför studenten antingen delta i något internationellt utbytesprogram, exempelvis inom Erasmus eller läsa någon kurs vid ett av Högskolan Dalarnas partneruniversitet. Dessutom är det möjligt att studera på andra håll i världen som så kallad Free movers. Det innebär att studenten på egen hand söker sig till ett universitet i ett annat land. Inom ramen för Minor Field Studies (MFS) finns det möjlighet att söka stipendium för fältstudier. Det ger studerande med minst 150 högskolepoäng möjlighet att på plats i ett utvecklingsland samla material till en uppsats eller ett examensarbete. Sida 10 av 13

11 Blivande lärare inom alla ämnesinriktningar samt nyutexaminerade lärare utan tillsvidareanställning kan ansöka om plats som Comenius assistent. Se faktablad och också länken Programkontoret. Ytterligare information om studier och praktik i utlandet finns på webbsidan Studera utomlands. Utvidgad registerkontroll Riksdagen har beslutat att från och med 1 april 2008 ska lärarstudenter och deltagare i kommunal vuxenundervisning, som inom utbildningen genomför verksamhetsförlagd utbildning (VFU), genomgå en registerkontroll. Denna kontroll ska göras för att öka barns och ungdomars skydd och minimera riskerna för att de utsätts för kränkningar av personer som arbetar inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg. (Gäller ej gymnasieskolan) Beslutet innebär att studenten själv måste ordna ett registerutdrag hos polismyndigheten innan studenten påbörjar sin VFU. Ansökan om utdrag lämnas i pappersform underskriven av studenten till polismyndigheten i god tid före VFU-placeringens början. Ansökningsblankett finns på polisens webbplats: ( Blanketten heter Begäran om utdrag ur belastningsregistret, Förskoleverksamhet/Skola/Skolbarnomsorg (RPS /1). Utdraget ska överlämnas till rektor (eller motsvarande) för den verksamhet där studenten ska genomföra sin VFU. Lämnar studenten inte in ett registerutdrag, kan inte VFU erbjudas. Det är rektor (eller motsvarande) som avgör om studenten kan tas emot, inte lärarutbildningen på universitetet/högskolan. Om studenten inte kan fullgöra din verksamhetsförlagda utbildning innebär det att du inte kan ta ut en lärarexamen, eftersom fullgjord VFU är ett krav för lärarexamen. Sekretess Bestämmelser i sekretesslagen utgör en inskränkning i den svenska offentlighetsprincipen, d.v.s. allas rätt till insyn i kommunal och statlig verksamhet. Sekretesslagen gäller dock endast för myndigheter. Vid fristående skolor och enskilda förskolor/enskild skolbarnomsorg regleras tystnadsplikten i skollagen. Sekretess innebär ett förbud att röja känsliga uppgifter som barn, elev eller förälder lämnat till myndighet eller till person vid myndighet. Detta innebär att lärarstuderande i kommunal verksamhet omfattas av sekretesslagen oavsett om studenten skriver på något dokument om detta eller inte. I vissa av våra partnerskolor/partnerområden finns rutiner där studenten skriver på ett dokument. Att studenten omfattas av sekretesslagen innebär också att studenten har rätt att ta del av känsliga uppgifter som han/hon kan behöva för att genomföra sina uppgifter. Det är viktigt att den studerande tar reda på vad som gäller för den skolan där studenten har sin placering och ställer sig frågorna: Vem behöver veta det jag vet? Är det rätt att föra denna uppgift vidare? Sida 11 av 13

12 Uppdragsbeskrivningar Inom lärarutbildningen arbetar många personer med olika uppdrag. Nedan finns en beskrivning av vad de olika uppdragen innebär. Den kanske kan vara till hjälp för kontakt i olika frågor. Programansvarig - har ett kvalitetsansvar för utbildningen - har det övergripande ansvaret för Ämneslärarprogrammet - har det övergripande ansvaret för samarbetet mellan Högskolan och partnerskolor/partnerområden Studerandesamordnare - erbjuder intern och extern information och vägledning om program, och kurser inom lärarutbildningsområdet - upprättar förslag till studieplaner samt bereder beslut om tillgodoräknande och antagning till senare del av program - ansvarar för lärarutbildningens externa webbsidor, katalogtexter och annat informationsmaterial Programadministratör - ansvarar för registreringar inom programmet - administrerar anmälan till kurs - administrerar LADOK i frågor kring studieuppehåll, anmäl om kurs, byte av inriktningar mm - kan alltid hjälpa dig vidare inom Högskolan om du inte vet vart du ska vända dig VFU-samordnare - ansvarar för placeringar i samband med programstart och vid omplaceringar - ansvarar för att studenterna har en utsedd VFU-lärare inför kurser med VFU - samarbetar med koordinatorer och kommunala samordnare/rektorer vid partnerområdena - ansvarar för VFU-databasen Lokala Koordinator/Kommunala VFU- Samordnare - är partnerområdets kontaktperson - ansvarar för att studenterna blir placerade inom ett partnerområde - ansvarar för studenters omflyttningar inom partnerområdet - lämnar uppgifter om studenters placeringar till högskolans VFU-samordning Kursansvarig lärare - ansvarar för kurs, uppgiftsanvisningar, schema, mm - organiserar informationsmöten och kompetensutvecklingsdagar för kursens VFU-lärare (endast då kurserna innehåller VFU) - ansvarar för utvärdering, utveckling och uppföljning av kurs Verksamhetsförlagd lärarutbildare (VFU-lärare) - ansvarar tillsammans med högskolans lärarutbildare i kurserna innehållande VFU - deltar i information och planeringsmöten med kursansvariga - deltar tillsammans med högskolans lärarutbildare vid studenternas utvecklingssamtal och bedömningssamtal - medverkar vid bedömningen av studenterna Sida 12 av 13

13 Kontaktpersoner inom ämneslärarprogrammet Programansvarig Lena Arnesdotter tel Programadministratör Marie Edqvist tel Studerandesamordnare Göran Johansson tel VFU-samordnare Barbro Carnehag tel Marianne Sahlberg tel Sida 13 av 13