Vår kyrka. Vår kyrka. Ett samfund söker enhet. Ett samfund söker enhet

Transkript

1 Vår kyrka Ett samfund söker enhet Ekumenisk strategi för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland till år 2015 är en strategi godkänd vid Kyrkans utrikesråds möte den 26 januari Kyrkans ekumeniska strategi är avsedd som redskap för den ekumeniska verksamheten och strategiplaneringen i - Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland - dess församlingar - stift och - kyrkliga organisationer. De principer, mål och grunddrag för verksamheten som presenteras i strategin är avsedda att stödja de nämnda instansernas egna strategier. Även de församlingar som inte i praktiken har möjlighet att möta andra kyrkor och bedriva ekumeniskt samarbete på sin ort kan förverkliga den ekumeniska strategin genom att förstärka församlingens lutherska identitet och ekumeniska öppenhet. Respons på strategin kan skickas till Kyrkostyrelsens utrikesavdelning, PB 185, FI Helsingfors, Finland, per e-post till kuo@evl.fi eller per telefax till ISBN (stiftad) ISBN (PDF) Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland Kyrkostyrelsens utrikesavdelning PB 185, Hamngatan 11 A, FI Helsingfors, Finland kuo@evl.fi Vår kyrka Ett samfund söker enhet Ekumenisk strategi för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland till år 2015

2 Vår kyrka Ett samfund söker enhet Finepress Oy Helsingfors 2010 Svensk översättning: Jan Edström Layout: Mikko Huotari Ekumenisk strategi för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland till år 2015 ISBN (stiftad) ISBN (PDF) Godkänd av Kyrkans utrikesråd Vår kyrka ett samfund söker enhet

3 Innehållsförteckning Förord 6 Mission 12 Vision 12 Värderingar 13 Mål 14 I Vårt mål är kyrkans synliga enhet 16 II Vi tar hand om de svagaste och bär globalt ansvar 20 III Vi främjar den ekumeniska dimensionen i kyrkans och dess medlemmars liv 28 IV Vi förstärker betydelsen av medlemskap i kyrkan både i Finland och ute i världen 34 V Vi förmedlar budskapet och samtalar öppet 38 VI Vi förnyar strukturerna för vårt ekumeniska arbete 44 4 Vår kyrka ett samfund söker enhet 5

4 kuvaus) som uppkommit i samband med utarbetandet av strategin och finns på adressen Kyrkans ekumeniska strategi är avsedd som redskap för den ekumeniska verksamheten och strategiplaneringen i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och dess församlingar, stift och kyrkliga organisationer. De principer, mål och grunddrag för verksamheten som presenteras är avsedda att stödja de nämnda instansernas egna strategier. Även de församlingar som inte i praktiken har möjlighet att möta andra kyrkor och bedriva ekumeniskt samarbete på sin ort kan förverkliga den ekumeniska strategin genom att stärka församlingens lutherska identitet och ekumeniska öppenhet. Ekumenik Förord Kyrkans utrikesråd tillsatte den 17 december 2007 en arbetsgrupp bestående av biskop Eero Huovinen (ordf.), ecklesiastikrådet Risto Cantell, kontraktsprosten Jaana Marjanen, programdirektör Hanna Ojanen, biskop Simo Peura, planerare Aaro Rytkönen och avdelningschefens sekreterare Eila Leppämäki (sekr.) för att förbereda en ekumenisk strategi för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Vid sitt möte i augusti 2008 behandlade Kyrkans utrikesråd det första utkastet och återsände det för fortsatt beredning. Arbetsgruppen bad att få kommentarer om utkastet via internet, Kyrkans informationscentral och kyrkliga medier. Kyrkans utrikesråds kommentarer och responsen från allmänheten beaktades i det andra utkastet, som behandlades av utrikesrådet i december Efter en principdiskussion återsändes strategiutkastet till fortsatt beredning. Vår kyrka ett samfund söker enhet. Ekumenisk strategi för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland till år 2015 godkändes vid utrikesrådets möte den 26 januari Som bakgrundsmaterial har arbetsgruppen använt sig av den beskrivning av omvärlden (Toimintaympäristön Med ordet ekumenik avses i denna strategi kyrkors och enskilda kristnas strävan efter enhet; gärningar, verksamhet och attityder som främjar gemenskap mellan kristna i hela världen. Det finns såväl bibliska som praktiska motiveringar till samverkan mellan kyrkor och kristna. Ett av de mest centrala bibelställen som talar om de kristnas strävan efter enhet är Jesu bön om att de troende ska bli ett och att liksom du, fader, är i mig och jag i dig, också de skall vara i oss (Joh. 17:21). Även i Efesierbrevet finns en utgångspunkt för ekumeniken: Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten:en enda kropp och en enda ande, liksom ni en gång kallades till ett och samma hopp. En är Herren, en är tron, ett är dopet, en är Gud och allas fader, han som står över allting, verkar genom allt och finns i allt. (Ef. 4:3-6). De kristnas och kyrkosamfundens enhetssträvanden gäller såväl lärofrågor som praktisk handling. Syftet med lärosamtalen är att hitta en nära enhet med andra kyrkor och andra kristna. Målet är enighet eller tillräckligt samförstånd, som möjliggör gemensamt nattvardsfirande. Detta mål har nåtts i Borgågemenskapen, där de kyrkor som undertecknat Borgådeklarationen, dvs. de anglikanska kyrkorna i Storbritannien och Irland samt de 6 Vår kyrka ett samfund söker enhet 7

5 lutherska kyrkorna i Norden och Baltikum, har nattvardsgemenskap. Med många andra kyrkor har man ännu inte kommit lika långt. Konkret samarbete kyrkor emellan är möjligt också där man tills vidare inte nått och kanske aldrig når full enighet om kärnfrågorna i den kristna läran. Kyrkorna bör samverka och samarbeta när det gäller förkunnelse av evangeliet, det kristna tjänandet (diakonin) och social rättvisa. Kristna kan också samarbeta med företrädare för andra religioner för att arbeta för en mera rättvis värld. Inom ekumeniken behövs både lärosamarbete och praktiskt samarbete. Genom att arbeta sida vid sida vittnar kyrkor och kristna om sin gemensamma tro. På detta sätt synliggörs den gemensamma tron. Målet med ekumeniken är Kristi kyrkas synliga enhet och ömsesidig gemenskap kristna emellan. Genom religionsdialog eftersträvas ökad ömsesidig kunskap och respekt religioner emellan och ökade möjligheter till praktiskt samarbete. Målet är att lägga grund för och förbättra möjligheterna till fred, tolerans och samarbete mellan olika religioner. Religionsdialogen och ekumeniken har väldigt olika utgångspunkter och mål, men ur kyrkans perspektiv behövs båda. Vid sidan av ekumeniken är dialogen mellan olika religioner en viktig del av kyrkans nationella och internationella arbete och därför behandlas även religionsdialogen kort i denna strategi. andra faktorer som har en avgörande betydelse för kyrkans ekumeniska arbete men som inte tas upp i kyrkans strategibetänkande. Strategin Vår kyrka konstaterar att den inbördes omsorgen är ett tydligt tecken på samhörigheten. Den första tidens kristna kändes igen på att de tog hand om varandra. Vidare sägs att kyrkan uppträder lokalt och den sträcker sig samtidigt ut över hela jorden. I den ekumeniska strategin understryks Evangelisk-lutherska kyrkan i Finlands tillhörighet till Kristi världsvida kyrka. Kontakterna till andra kyrkor såväl i Finland som utomlands bedöms utgående från denna utgångspunkt. Enligt strategin Vår kyrka är kyrkans uppgift att kalla människor till gemenskap med nådens Gud, att ge en hållfast grund i livet och att uppmuntra till omsorg om medmänniskorna och skapelsen. Detta är också den grundläggande utgångspunkten för kyrkans ekumeniska strategi Vår kyrka - ett samfund söker enhet. Hela kyrkans strategi Vår kyrka och kyrkans ekumeniska strategi Kyrkostyrelsen godkände den 22 januari 2008 hela kyrkans strategi Vår kyrka. Gemenskap och delaktighet. Strategi för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland till år Detta kyrkans övergripande strategibetänkande innehåller en omfattande genomgång av kyrkans förändrade omvärld och de globala förändringarna. I kyrkans ekumeniska strategi beaktas de viktigaste av de förändringsfaktorer i omvärlden som presenterats i kyrkans strategibetänkande. Dessutom behandlas i korthet även Ekumenik innebär i denna strategi kyrkors och enskilda kristnas strävan efter enhet; gärningar, verksamhet och attityder som främjar gemenskap mellan kristna i hela världen. 8 Vår kyrka ett samfund söker enhet 9

6 Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland Ekumenisk strategi 10 Vår kyrka ett samfund söker enhet 11

7 Mission Vårt ekumeniska uppdrag är att be och arbeta för att enskilda kristna och de kristna kyrkorna ska vara enade i tron, tillsammans fira nattvard, tjäna sina medmänniskor och vittna om Kristus. Vision Kyrkans ekumeniska verksamhet är gemenskap, vittnesbörd och tjänst. Kyrkans medlemmar är medvetna om sin tillhörighet till Kristi världsvida kyrka och anser ekumenik vara en väsentlig del av den kristna tron. Kyrkans lärosamtal och kyrkans medlemmars vardagliga handlingar stöder varandra. Församlingsmedlemmarna anser det globala ansvaret för sina medmänniskor och hela skapelsen vara en viktig del av det kristna livet. Värderingar Vördnad för det heliga Vi anser tron på en treenig Gud vara grunden för kyrkans enhet. Vi bekänner det unika i Jesu person och i frälsningen. Vi strävar efter kristen enhet, förpliktade av Jesu bön (Joh. 17:21). Vi anser att Gud har skapat alla människor och hela världen. Vi identifierar längtan efter det heliga i andra religioner. Sanning Vi söker endräkt i tro och kärlek. Vi är trogna mot Kristi vilja och vittnar om honom. Vi förstärker det inbördes förtroendet och verkar öppet och transparent. Vi är samma kyrka i alla riktningar. Ansvar Vi tar ansvar för vår nästa både nära och fjärran. Vi verkar för att skydda skapelsen och dess integritet. Vi använder gemensamma resurser ansvarsfullt och stöder en hållbar utveckling. Rättvisa Vi verkar för global rättvisa. Vi främjar mänskliga rättigheter, religionsfrihet och jämlikhet. 12 Vår kyrka ett samfund söker enhet 13

8 Mål I Vårt mål är kyrkans synliga enhet Vi strävar efter att den kristna enheten ska synliggöras i gudstjänst och gemensam nattvard. Vi förbinder oss till den odelade kristenhetens gemensamma arv och söker kristen enhet med vår lutherska identitet som grund. Vi eftersträvar enighet med andra kristna om trons grundsanningar. Vi ber för de kristnas och hela kyrkans enhet. Vi samverkar med alla kyrkor och kristna samfund i Finland. II Vi tar hand om de svagaste och bär globalt ansvar Vi verkar för våra medmänniskors bästa, förpliktade av Guds kärlek. Vi arbetar för fred och rättvisa. Vi bär ansvar för skapelsen och dess framtid. Vi uppmuntrar församlingarna att öka sitt ekonomiska understöd till internationell diakoni och mission. Vi är aktiva och opartiska i våra kontakter med andra kyrkor nära och fjärran. Vi arbetar för internationell diakoni särskilt genom Kyrkans Utlandshjälp och kyrkans missionsorganisationer. III Vi främjar den ekumeniska dimensionen i kyrkans och dess medlemmars liv Vi ser ekumeniken som en möjlighet att förnya och stärka vår egen kyrka. Vi främjar framväxten av ekumeniska attityder i vår kyrka genom kunskap och praktik. Vi ökar ekumenisk fostran i våra församlingar och verkar för att den ska bli en del av all kyrklig utbildning. Vi förmedlar kunskap om den ekumeniska utvecklingen och hur vår kyrkas avtal kan inverka på församlingarnas och församlingsmedlemmarnas liv. Vi förstärker den ekumeniska praxisen i den offentliga bilden av kyrkan och i församlingarnas vardag. IV Vi förstärker betydelsen av medlemskap i kyrkan både i Finland och ute i världen Vi stöder finländare bosatta utomlands i deras församlingsgemenskap och kontakt med lokala kyrkor. Vi informerar om kyrkans verksamhet och tjänster utomlands. Vi stärker beredskapen hos finska församlingar utomlands att ta emot nya medlemmar och skapa meningsfulla verksamhetsmöjligheter för församlingsmedlemmarna. Vi är öppna för alla invandrare och beredda att samtala om tron. Vi främjar ett positivt, mångkulturellt attitydklimat i kyrka och samhälle. V Vi förmedlar budskapet och samtalar öppet Vi lyder Kristi missionsbefallning och för evangeliets budskap vidare. Vi förbinder oss att verka enligt kyrkans missionsstrategi. Vi verkar ute i världen enligt vår kyrkas bekännelse och enligt våra internationella avtal. Vi för en öppen dialog med representanter för andra religioner och världsåskådningar. VI Vi förnyar strukturerna för vårt ekumeniska arbete Vi främjar ekumeniska målsättningar i församlingarnas, stiftens och de kyrkliga organisationernas strategier och verksamhet. Vi följer förändringarna i det ekumeniska läget och påverkar utvecklingen inom internationella ekumeniska organisationer och deras verksamhet. Vi ökar möjligheterna att delta i den ekumeniska verksamheten på olika nivåer i kyrkan. Tillsammans bygger vi en kyrka som är ekumeniskt öppen och trogen sin kallelse. 14 Vår kyrka ett samfund söker enhet 15

9 Enheten tillåter variationer i det andliga livets uttrycksformer. Ekumenik är en rörelse som har sitt ursprung i själva den kristna tron och vars mål är att kyrkan ska förnyas och växa samman till enhet, tjänst och vittnesbörd. Enhet är inte ett resultat av mänskliga ansträngningar, utan djupast sett en gåva av den heliga Anden. Ekumenik är möjligt bara när man tror på Kristus och förlitar sig på den heliga Anden, som genom ordet och sakramenten föder tro på Gud. Andligt liv, tro och bön är viktiga beståndsdelar i ekumeniken och kyrkans förnyelse. Vi förbinder oss till den odelade kristenhetens gemensamma arv och söker kristen enhet med vår lutherska identitet som grund. I Vårt mål är kyrkans synliga enhet Vi strävar efter att den kristna enheten ska synliggöras i gudstjänst och gemensam nattvard. Målet för de ekumeniska enhetssträvandena är att synliggöra kyrkans enhet. Kristi kyrkas synliga enhet förutsätter enighet om trons grundsanningar och den tar sig uttryck i gemensamt nattvardsfirande, de kristnas samstämmiga vittnesbörd och osjälviskt tjänande. Kyrkans enhet kan nås när kyrkorna har nått tillräcklig enighet i lärofrågor och ömsesidigt erkänt varandras sakramentsförvaltning och ämbete. Då kan kyrkorna samverka och betrakta varandras medlemmar som sina egna. Evangelisk-lutherska kyrkan tror och bekänner sin tillhörighet till Jesu Kristi enda, heliga, katolska och apostoliska kyrka. Vår lutherska kyrka är arvtagare till den västliga, katolska kyrkan och för dess arbete vidare. Även efter reformationen står denna kyrka för samma kristna tro som Sankt Henrik vår kyrkas första biskop lade grunden för i vårt land. Trogen gentemot reformationens förnyelsesträvanden betonar vår kyrka Guds ord och sakramenten som grunden för tron och frälsningen och för kyrkans egentliga konstitutiva element tillsammans med ordet och sakramentens tjänsteämbete. Denna självförståelse finns tydligt uttryckt i kyrkolagen och kyrkoordningen: Den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland bekänner sig till den kristna tro som, grundande sig på Bibeln, är uttalad i den äldsta kyrkans tre bekännelser samt i de lutherska bekännelseskrifterna. Kyrkans bekännelse uttrycks närmare i kyrkoordningen. (Kyrkolagen 1 kap. 1 ) Den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland bekänner sig till den kristna tro som grundar sig på Guds heliga ord, det Gamla och Nya testamentets profetiska och aposto- 16 Vår kyrka ett samfund söker enhet 17

10 liska skrifter, och som är uttalad i den gamla kyrkans tre bekännelser samt i den oförändrade Augsburgska bekännelsen och i de övriga bekännelseskrifter för den lutherska kyrkan som intagits i Konkordieboken. Kyrkan fasthåller som sitt högsta rättesnöre den i dessa bekännelseskrifter uttryckta principen, att all lära i kyrkan skall prövas och bedömas enligt Guds heliga ord. (Kyrkoordningen 1 kap. 1 ) Vår kyrka har en stark luthersk identitet och vi är frimodigt finländska lutheraner. Vår kyrkas verksamhet och ekumeniska kontakter har sin utgångspunkt i den lutherska tron och bekännelsen. Den lutherska identiteten och ekumeniken är inte alternativa förhållningssätt eller varandras motsatser, utan två uttryck för samma tro. Vi eftersträvar enighet med andra kristna om trons grundsanningar. Vår kyrka är en konfessionell luthersk kyrka, som trogen sin egen tradition och bekännelse strävar efter enighet kring trons grundsanningar tillsammans med alla kristna. Det är vår kyrkas uppfattning att enhet inte kan nås genom att man tiger om skillnader i lärofrågor. Endast där kyrkorna tar sin egen lära och bekännelse på allvar kan de ärligt möta representanter för andra traditioner. lydnad mot hans vilja. Vi förlitar oss på Guds nåd och den heliga Andens ledning i vår strävan efter enhet. Vi samverkar med alla kyrkor och kristna samfund i Finland. Vår kyrka verkar konsekvent och målmedvetet genom att vara samma kyrka i alla riktningar. Vi är en aktiv medlemskyrka i Ekumeniska Rådet i Finland och vi håller regelbunden kontakt med Suomen vapaakristillinen neuvosto, Frikyrklig samverkan och de kristna kyrkor som verkar i vårt land. De närmaste kontakterna har vi till dem som i likhet med vår kyrka representerar och respekterar den odelade kristenhetens gemensamma arv och som har en klassisk tolkning av den kristna tron och en sakramental förståelse av kyrkan. Vi samverkar också med sådana kyrkor och kristna samfund vars lära och bekännelse avviker från vår egen. Ett gemensamt mål är att stärka enheten, vittnesbördet och tjänandet. Utgångspunkten för samarbetet mellan kristna är tron på Kristus som Gud och Frälsare, Bibelns auktoritet och godkännande av treenighetsläran. För enhet räcker enligt den Augsburgska bekännelsen enighet om evangeliets lära och förvaltande av sakramenten (CA VII). Vår kyrka menar att det som är tillräckligt (satis est) för kyrkans enhet nämligen enighet i läran också är det som är nödvändigt (necesse est) för att enhet ska kunna nås. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland eftersträvar inte likformighet i det ekumeniska umgänget kyrkor emellan. Enighet kring trons grundsanningar är en tillräcklig förutsättning för kyrkans enhet. Vi ber för de kristnas och hela kyrkans enhet. Utgångspunkten för våra ekumeniska strävanden är Kristi bön om enhet. Ekumenik förutsätter tro på Kristus och 18 Vår kyrka ett samfund söker enhet 19

11 sin nästa, sprida Guds ord och söka kyrkans enhet. Kristus visade exempel på hur man ska bemöta andra människor (Luk. 10:25-37, Mark. 10:46-52). Den lutherska uppfattningen är att diakoni inte bara är en viktig del av den kristnes liv. Diakonin placerar sig som en oskiljaktig beståndsdel i kärnan av den kristna tron. Gud har i sin nåd offrat sig själv för mänskligheten. Han älskade inte mänskligheten för att människan i sig är god, utan han älskade mänskligheten och världen trots människans syndfullhet. Denna kärlek föder kärleken i oss, den kärlek som gör att vi kan älska andra. Den kärlek Gud har gett oss som gåva gör det möjligt för oss att älska vår nästa. Diakoni är inte bara en skyldighet eller ett arbetsredskap för den kristne, utan en oskiljaktig del av livet. II Vi tar hand om de svagaste och bär globalt ansvar Vi verkar för våra medmänniskors bästa, förpliktade av Guds kärlek. Kyrkans socialetiska arbete baserar sig på Gamla testamentet (2 Mos , 3 Mos. 25), Jesu verksamhet i evangelierna och övriga texter i Nya testamentet (Jak. 5:4). Tro och kärlek hör ihop. Kärleken till nästan kallar oss att sträcka ut vår hand till de nödlidande. Förutom att lindra den mänskliga nöden ska kyrkan genom sin förkunnelse påverka orättvisa strukturer och handlingar. Arbetet för ett människovärdigt liv är en osviklig del av kyrkans liv. I och med att kravet på rättvisa intar en central plats i det kristna livet blir det socialetiska arbetet en del av kyrkornas väsen. Det är kyrkornas och de kristnas uppgift att älska I de ekumeniska diskussionerna skiljer man ofta mellan läromässig ekumenik (Faith and Order) och etisk ekumenik (Life and Work). Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland vill förena dessa två perspektiv. Det dubbla kärleksbudet visar att förhållandet till nästan inte kan separeras från relationen till Gud. Därför är den socialetiska handlingen och debattinitiativet inte bara kyrkornas rättighet utan en skyldighet som föds ur deras självförståelse. Därmed får också de ekumeniska lärodialogerna med andra kyrkosamfund fler praktiska element. Kyrkorna har en viktig roll som samhällsutvecklare. För det första har kyrkorna ofta ett stort förtroendekapital i det omgivande samhället. Förtroendet för kyrkorna är större än för polisen, politikerna eller medierna. För det andra står de vid människors sida även i de mest avlägsna byarna. I länder där infrastrukturen är underutvecklad har detta en mycket stor betydelse. Kyrkan och församlingarna fungerar som lärare och förebild på många olika områden i livet. För det tredje stannar kyrkan vid människors sida också vid stora katastrofer. Även om utländska organisationer blir tvungna att lämna en plats när katastrof hotar blir kyrkorna kvar i byar och städer och utför sin diakonala uppgift. Utöver de uppgifter som härleds ur människors behov kommer kyrkorna i framtiden att ha en allt större roll i bevakningen av människors rättighe- 20 Vår kyrka ett samfund söker enhet 21

12 ter. Därför är frågan om mänskliga rättigheter och kyrkans teologi synnerligen viktig. Vi arbetar för fred och rättvisa. Många kyrkor och kyrkoförbund har allt mera börjat diskutera sin egen roll i fredsfrågor. Frågan om fred har också kommit upp i de interreligiösa samtalen. De muslimska ledarnas öppna brev till kyrkoledare är ett exempel på detta. Religionernas roll som fredsbyggare kommer att vara viktig i framtiden. Evangelisk-lutherska kyrkan kommer framöver att aktivt vara med och betona kyrkornas och religionernas roll i konfliktlösningar. Vi bär ansvar för skapelsen och dess framtid. Många kyrkor (bl.a. Svenska kyrkan, Ekumeniska patriarkatet) och ekumeniska organisationer (Kyrkornas världsråd, Konferensen för europeiska kyrkor, Konferensen för afrikanska kyrkor och många andra) har lyft upp frågan om miljö och klimatförändring på sin agenda. Även Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har godkänt ett eget miljö- och klimatprogram. Klimatfrågorna måste framöver vara en naturlig del av kyrkans partnerskap med kyrkorna i syd. Klimatförändringarna påverkar allra mest den sydliga delen av jordklotet i och med att människor som bor där inte har lika goda möjligheter att anpassa sig till förändringar som människor på norra halvklotet. Vi uppmuntrar församlingarna att öka sitt ekonomiska understöd till internationell diakoni och mission. År 1999 rekommenderade biskopsmötet att understödsanslagen år 2000 skulle uppgå till tre procent av budgeten. I sina budgetar för 2004 beviljade församlingar i snitt 2,5 procent av sina skatteinkomster för Kyrkans Utlandshjälps och kyrkans missionsorganisationers verksamhet. Den arbetsgrupp som utarbetade kyrkans nya strategi föreslog att församlingarna skulle reservera fyra procent av sina budgetmedel för att stödja den internationella diakonin och missionen. Under det senaste decenniet har skillnaderna mellan rika och fattiga länder ökat ytterligare. Därför är det naturligt att församlingarna bär ett ännu större socialt ansvar för dem som har det allra sämst ställt. Församlingarna i Finland har råd att stödja människor på södra halvklotet. Kyrkorna har också mycket goda möjligheter att genom sina beslut visa exempel för statsmakten. I stödjandet av den internationella diakonin är det inte fråga om hur mycket resurser de finländska organisationerna beviljas. Viktigare är att fästa uppmärksamhet vid kvaliteten på arbetet och eventuella överlappningar i kyrkans och de kyrkliga organisationernas verksamhet. Vi är aktiva och opartiska i våra kontakter med andra kyrkor nära och fjärran. Kyrkostyrelsens utrikesavdelnings bilaterala relationer med olika kyrkor har koncentrerats till Skandinavien, Nordamerika, Östeuropa och östra delarna av Centraleuropa. Relationerna till den ingermanländska kyrkan, Estlands evangelisk-lutherska kyrka, Ryska ortodoxa kyrkan och lutherska kyrkan i Ungern har färgat kyrkans internationella bilaterala ekumeniska verksamhet. Utöver detta har kontakterna till Storbritannien och Englands kyrka ökat särskilt i samband med Borgåprocessen och därefter. Man kan inte heller förbise samarbetet med de tyska kyrkorna. Detta har dels gällt teologiska frågor, men även praktiska frågor och arbetet bland finländare utomlands. Däremot har kontakterna till södra halvklotet varit ytterst få. De kyrkliga organisationerna har haft en aktiv roll i samarbetet med kyrkorna i söder, men kyrkans centralförvaltning har i mycket liten utsträckning deltagit i detta (bortsett från Namibiasamarbetet). Framöver kommer Kyrkostyrelsens utrikesavdelning att i högre grad fästa uppmärksamhet vid relationer kyrkor 22 Vår kyrka ett samfund söker enhet 23

13 emellan inte bara i närmiljön utan också i vidare omfattning. Utgångspunkten för en aktiv och jämbördig samverkan är att båda parterna är medvetna om sin egen roll i samarbetet. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och organisationer som har anknytning till den har många samarbetsavtal med olika kyrkor. Kyrkans nya missionsstrategi ger närmare klarhet i denna fråga. Vi arbetar för internationell diakoni särskilt genom Kyrkans Utlandshjälp och kyrkans missionsorganisationer. Kyrkans Utlandshjälp är den finländska evangelisk-lutherska kyrkans huvudaktör inom internationell diakoni. Även kyrkans missionsorganisationer axlar sin del av det sociala ansvaret. De olika organisationerna har olika sätt att hantera denna aspekt och de bör sinsemellan komma överens om arbetsfördelningen. Kyrkans Utlandshjälp har kyrkans mandat för sin verksamhet och är organisatoriskt kopplad till kyrkans beslutsfattande. Kyrkans Utlandshjälps verksamhet utgår från kyrkans tro och baserar sig på såväl profetisk som karitativ diakoni. Kyrkans missionsorganisationers ställning baserar sig på kyrkomötets beslut att godkänna denna status för de nuvarande sju organisationerna. Enligt kyrkans förslag till missionsstrategi ska arrangemanget ersättas av att varje organisation ingår ett avtal med kyrkan, där man definierar missionsorganisationens rättigheter och skyldigheter. I Kyrkans Utlandshjälps internationella verksamhet intar den humanitära hjälpen och katastrofhjälpen en central ställning. I det humanitära arbetet följer man internationella bestämmelser. Kyrkans Utlandshjälp arbetar via sitt samarbetsnätverk, vilket gör det möjligt för organisationen att göra insatser där katastrofer inträffar. Detta gäller kyrkans missionsorganisationer främst i de fall då deras samarbetspartner ber om hjälp för att lösa humanitära kriser. Kyrkans missionsorganisationer bär också på internationellt plan ett socialt ansvar. Lutherska världsförbundets missionsdokument talar om holistisk mission, som inkluderar såväl förkunnelse som socialt diakoniarbete och påverkan av strukturer. Missionsorganisationernas samarbetspartner är till största delen lutherska kyrkor på olika håll i världen. Kyrkans Utlandshjälp och en del av kyrkans missionsorganisationer bedriver samarbete med Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF) och deltar i finansieringen av dessa organisationer. För närvarande är Kyrkans Utlandshjälp den största finländska finansiären i både Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet. När kyrkans missionsorganisationer betonar samarbetet med de internationella kyrkoförbunden är det viktigt att organisationerna också gör ekonomiska satsningar i dessa förbund och stöder samarbetskyrkorna även via förbunden. ACT Alliance, en samarbetsorganisation för kyrkor och kyrkliga organisationer, är en viktig samarbetspart. Kyrkans Utlandshjälp är medlem i ACT Alliance, Finska Missionssällskapet är observatör. Kyrkans Utlandshjälp stöder kyrkor såväl bilateralt som multilateralt via internationella kyrkliga aktörer. Missionsorganisationernas stöd till samarbetskyrkorna är i första hand bilateralt, men några organisationer har också börjat stödja kyrkor multilateralt exempelvis via Lutherska världsförbundet. Om det sker förändringar i samarbetet mellan vår kyrkas organisationer och de internationella kyrkoförbunden konsulterar de varandra och de organ som sköter kyrkans externa kontakter om förändringarna. Kyrkans Utlandshjälp och kyrkans missionsorganisationer har fungerat som kanaler för statens anslag för utvecklingssamarbete. Detta är synnerligen viktigt för kyrkans sociala ansvarstagande. Samarbetet förutsätter en noggrann bedömning av situationen i de lokala kyrkorna. Verksamheten bör även i fortsättningen vara genom- 24 Vår kyrka ett samfund söker enhet 25

14 skinlig. Kyrkans missionsorganisationers internationella diakoni koordineras av delegationen för kyrkans mission. 26 Vår kyrka ett samfund söker enhet 27

15 sig på är Efesierbrevet kapitel 4 verserna 4-6: Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: en enda kropp och en enda ande, liksom ni en gång kallades till ett och samma hopp. En är Herren, en är tron, ett är dopet, en är Gud och allas fader, han som står över allting, verkar genom allt och finns i allt. Båda dessa bibelställen visar att kyrkans enhet är en väsentlig del av den kristna tron. Ekumenik förstås som enhet på kristen grund och sökande efter denna enhet. Ekumenik är inte ett svartvitt fenomen som antingen finns eller inte finns. Även om ekumenikens yttersta mål är fullständig enhet återstår ofta en kortare eller längre väg till förverkligandet av detta mål. III Vi främjar den ekumeniska dimensionen i kyrkans och dess medlemmars liv Vi ser ekumeniken som en möjlighet att förnya och stärka vår egen kyrka. Kyrkans enhet är inte ett utbytbart karaktärsdrag i vår tro, utan ett centralt trosinnehåll. Ett av de viktigaste bibelställena om de kristnas strävan efter enhet är Jesu bön om att de troende ska bli ett och att liksom du, fader, är i mig och jag i dig, också de skall vara i oss (Joh. 17:21). Ett annat ställe som de ekumeniska enhetssträvandena baserar Vi förstår att den ekumeniska strävan efter enhet också förutsätter förändring hos oss själva. Ett stärkande av de ekumeniska attityderna förnyar samtidigt också vår egen kyrka. Vi främjar framväxten av ekumeniska attityder i vår kyrka genom kunskap och praktik. Det går att stödja framväxten och tillväxten av ekumeniska attityder genom exempel och fostran. Detta kan innebära att felaktiga uppfattningar rättas till, fördomar minskas eller rädsla för det okända fördrivs. I globaliseringens tidevarv möter kyrkans medlemmar utmaningar där det är viktigt att vara medveten om sina egna utgångspunkter. Möten med medlemmar från andra kyrkosamfund och andra religioner sker överallt; i skolor, på arbetsplatser och i hemmen. Målet med den ekumeniska fostran är inte bara att öka kunskapen, även om strävan är att ge grundläggande information om ekumeniken, dess mål och metoder. Målet är att utgående från den lutherska identiteten stärka den ekumeniska motivationen och attityden. Ett tydligt uttryck för en ekumenisk attityd är att man ber för andra kyrkor och deras lokala församlingar. 28 Vår kyrka ett samfund söker enhet 29

16 Ekumenisk fostran hjälper vår kyrkas medlemmar att få ett positivt förhållningssätt till ekumenik, stärker motivationen och ökar därmed också möjligheterna till deltagande och gör att ekumeniken upplevs som meningsfull. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland anser det vara viktigt att skolornas läroböcker och konfirmandundervisningen diskuterar ekumenik och andra kyrkosamfund och öppet undervisar om dem. Under strategiperioden utreds den nuvarande situationen och nödvändiga åtgärder vidtas. Vi ökar ekumenisk fostran i våra församlingar och verkar för att den ska bli en del av all kyrklig utbildning. Utgångspunkten för ekumenisk fostran är tron på Jesus Kristus som Gud och Frälsare, som Gud, Fader, Son och helig Ande, och erkännande av Bibelns auktoritet (Kyrkornas världsråds basis). Ekumenikbegreppet bör hållas framme i samarbete med dem som sköter den ekumeniska fostran, så att dess många dimensioner får den plats som tillkommer ekumeniken. I ekumenisk fostran är det viktigt att de ekumeniska attityderna vårdas och stärks även om det förekommer stora skillnader kyrkor emellan. Det är viktigt att kyrkorna arbetar tillsammans inom alla de områden där det är möjligt. En ekumenik som anser att skillnader och beaktandet av dem är irrelevant står inte på stadig grund. Till de viktigaste uppgifterna hör att förmedla sådant material som de anställda i vår kyrka som ansvarar för den ekumeniska fostran behöver och som påverkar medlemmarnas möjligheter till deltagande och handling. Vi uppmuntrar och leder församlingsmedlemmarna att delta i ekumeniska utbildningsprogram, för ungas del framför allt i det internationella ekumeniska programmet Ketko. Under strategiperioden kommer Kyrkans utrikesråd att besluta om fortsättningen för kyrkans bilaterala stipendier. För närvarande har kyrkan bilateralt stipendiatutbyte med Rysslands ortodoxa kyrka, Lutherska kyrkan i Ungern och Lutherska teologiska seminariet i Gettysburg (Evangelisk-lutherska kyrkan i Amerika). Dessutom finns det samarbete med Evangelisk-lutherska kyrkan i Estland och Kyrkan i Ingermanland. Evangelisk-lutherska kyrkan i Bayern erbjuder medlemmar av Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland teologiska stipendier till Erlangen. Kyrkostyrelsens utrikesavdelning är det organ i vår kyrka som bereder beslut om kyrkans ekumeniska riktlinjer. Besluten fattas sedan av kyrkans utrikesråd, biskopsmötet, kyrkostyrelsen och kyrkomötet. Det hör till avdelningens uppgifter att informera andra instanser om vår kyrkas ekumeniska riktlinjer och de beslut som fattats, så att dessa kan utarbeta material för den ekumeniska fostran. I fråga om ekumenisk fostran räcker utrikesavdelningens resurser närmast till för att ge experthjälp till dem som i stiften, församlingarna och organisationerna har i uppgift att sörja för ekumenisk fostran. Den ekumeniska fostran hör hemma där övrig kristen fostran bedrivs. Därför ska utrikesavdelningen se till att det material som finns tillgängligt motsvarar vår kyrkas avgöranden. Vi förmedlar kunskap om den ekumeniska utvecklingen och hur vår kyrkas avtal kan inverka på församlingarnas och församlingsmedlemmarnas liv. Det är också viktigt att regelbundet se till att information om vår kyrkas ekumeniska linjedragning finns tillgänglig. Kyrkans medlemmar bör få exakt information om vilka rättigheter de ekumeniska avtal som vår kyrka ingått ger dem. Dessutom behövs aktuell information om hur avtalen utvecklas. 30 Vår kyrka ett samfund söker enhet 31

17 Vi förstärker den ekumeniska praxisen i den offentliga bilden av kyrkan och i församlingarnas vardag. Vi arbetar för att det i den offentliga bilden av kyrkan, i kyrkans broschyrer, på internet och i tv- och radioprogram syns att vi tror på kyrkans enhet. Vi låter den nationella ekumeniken och samarbetet synas i offentligheten både till fest och vardag. Vi sporrar till lokal ekumenik i det vardagliga församlingslivet, till exempel träffar med församlingarnas anställda och naturliga samarbetsformer i både glädje och sorg (stora fester eller stora olyckor). Vi förmedlar information i begriplig form till offentligheten om internationell ekumenik, ekumeniska avtal och samarbete i olika organisationer. 32 Vår kyrka ett samfund söker enhet 33

18 att få tillgång till de grundläggande andliga verksamheterna på finska och stöder deras rätt att grunda kristna gemenskaper som utgår från vår bekännelse. Vi stöder deras integrering i den lokala kyrkan, vilket också underlättar integreringen i den nya livsmiljön. I arbetet bland finländare utomlands kan de teologiska och ekumeniska frågorna anta synnerligen utmanande former i praktiken, särskilt i de länder där det finns många läroskillnader mellan vår egen kyrka och den lokala kyrkan. Vi stöder finländska församlingar utomlands särskilt när de behöver teologiskt stöd av vår kyrkas centralförvaltning och dess ledning för upprätthållande av dialog. Vi informerar om kyrkans verksamhet och tjänster utomlands. IV Vi förstärker betydelsen av medlemskap i kyrkan både i Finland och ute i världen Vi stöder finländare bosatta utomlands i deras församlingsgemenskap och kontakt med lokala kyrkor. Det är viktigt för finländare utomlans att få del av Ordet och sakramenten och att kunna delta i kyrkans liv och beslutsfattande i sitt nya hemland. Grundelementen i arbetet bland utlandsfinländare är gudstjänster, kyrkliga förrättningar och själavård. Vi hjälper finländare utomlands Vi stärker utlandsfinländarnas kontakter till Evangelisklutherska kyrkan i Finland och den finländska kristenheten. Vi drar nytta av internet och ser till att informationen om kyrkans arbete utomlands och dess länkar uppdateras kontinuerligt. Vi stärker beredskapen hos finska församlingar utomlands att ta emot nya medlemmar och skapa meningsfulla verksamhetsmöjligheter för församlingsmedlemmarna. Kyrkans arbete bland finländare bosatta i andra länder bjuder på utmaningar särskilt där gamla och nya inflyttargrupper och invandrargenerationer möts. Många församlingsgemenskaper är känsliga för personkonflikter och därför sårbara. I dessa situationer erbjuder kyrkans arbete bland finländare utomlands särskilt stöd och uppmuntrar till att skapa en öppen atmosfär. Utlandsarbetets styrka har alltid legat i att frivilliga bär en stor del av ansvaret på lokal nivå. När prästernas verksamhetsområden är geografiskt omfattande sköter församlingsmedlemmarna på ett naturligt sätt många uppgifter 34 Vår kyrka ett samfund söker enhet 35

19 inom församlingens förvaltning och praktiska arbete. De står också för kontinuiteten i arbetet och förmedlar tyst kunskap vidare. Vi stöder dessa nätverk av frivilliga. Det är absolut nödvändigt att upprätthålla kontakterna särskilt på de områden där församlingsarbetet är löst organiserat och den finländska gruppen är liten. Vi bjuder in invandrare till församlingarnas verksamhet, som ansvarsbärare, och vi sporrar dem att söka sig till utbildningar som leder till kyrkligt arbete. Särskilt fäster vi uppmärksamhet vid att församlingens verksamhet når barn och unga från kristna invandrarfamiljer. Vi är öppna för alla invandrare och beredda att samtala om tron. Kontakter med lokalförsamlingen hjälper invandrare att integreras i sin nya livsmiljö. Vi fäster särskild uppmärksamhet vid mottagning av invandrare i lokalförsamlingarna. I mån av möjlighet hänvisar vi kristna invandrare till en församling som följer deras bekännelse. Vi stöder församlingar som verkar på etniska och språkliga grunder i vårt land och församlingsgemenskaper på olika språk. I de praktiska samarbetsformerna följer vi de ekumeniska avtal som vår kyrka har ingått. Vi är öppna för invandrare som kommer från andra religioner och vi är beredda att samtala om tro med dem. Vi utbildar församlingens anställda och förtroendevalda så att de har tillräckligt med kunskap och beredskap att möta invandrare. Vi främjar ett positivt, mångkulturellt attitydklimat i kyrka och samhälle. Vi förstår att kyrkan på ett betydande sätt kan påverka det allmänna attitydklimatet så att mänskliga rättigheter tryggas och samhällsfreden stärks. Vi deltar i samhällsdebatten och beredningen av lagstiftningen i samverkan med andra kyrkor och kristna samfund. I kyrkan och församlingarna drar vi nytta av erfarenheter som inhämtats utomlands. Vi är medvetna om att anställda och församlingsmedlemmar som arbetat bland finländare utomlands eller inom missionen är en resurs för kyrkan. Deras erfarenhet och sakkunskap bidrar med många färdigheter såväl i invandrararbetet som i vår kyrkas ekumeniska kontakter. 36 Vår kyrka ett samfund söker enhet 37

20 honom för hans efterföljare ut budskapet om Herren över hela världen: Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut. (Matt. 28:18-20). Missionen är den egentliga orsaken till kyrkans existens och dess sätt att leva. V Vi förmedlar budskapet och samtalar öppet Vi lyder Kristi missionsbefallning och för evangeliets budskap vidare. Mission baserar sig på vad Gud den Treenige gör på jorden. Missionens utgångspunkt ligger i den ömsesidiga kärleken mellan personerna i treenigheten. Människan, skapad av Gud, är ämnad till denna gemenskap. Gud har inte övergett eller glömt sin skapelse, även om människan till följd av synden har fjärmats från honom. Gud har blivit människa i Jesus från Nasaret. I Kristi lära och verk, hans liv, hans död och uppståndelse, blev Guds kärlek synlig. Kallade av Kristus och befullmäktigade av Kyrkan lever och verkar i en värld där orättvisa råder. Därför måste kyrkans uppgift i världens ses i ett helhetsperspektiv. Utöver förkunnelsen av evangeliet har kyrkornas mission en diakonal och samhällelig dimension. Denna holistiska syn vill vi värna i det kyrkliga arbetet. Kyrkornas uppgift i världen omfattar alltid förkunnelse, karitativ diakoni och en samhällelig aspekt och man bör komma ihåg att dessa tre delar är lika värdefulla och att varje del i sig bidrar till kyrkans övergripande uppgift i världen. Kyrkan vill troget utföra sin missionsuppgift i en föränderlig omgivning. Det innebär anpassningsproblem. Det måste finnas ett fungerande jämlikt samarbete med kyrkorna i tredje världen. Vi måste lösa de fattiga kyrkornas förödmjukande ekonomiska beroende av de rika kyrkorna på det norra halvklotet. De sydliga och östliga kyrkornas mission i Europa påverkar vår egen kyrkas självförståelse. Utvecklingen kan leda till en splittring av kristenheten. Trots förändringarna och anpassningsproblemen är och förblir Jesu missionsbefallning gällande. Vi måste framför allt gå dit där man ännu inte känner Kristus. Vi förbinder oss att verka enligt kyrkans missionsstrategi. Komissionen för kyrkans mission lade vid sitt möte den 2 december 2008 fram ett förslag till kyrkans missionsstrategi. Kyrkans utrikesråd godkände den 15 december 2008 komissionens utkast för presentation i kyrkostyrelsen. Evangelisk-lutherska kyrkan och dess missionsorganisationer arbetar i enlighet med kyrkans missionsstrategi. 38 Vår kyrka ett samfund söker enhet 39

21 Missionsstrategin revideras efter behov och alltid i samverkan med missionsorganisationerna och Kyrkans Utlandshjälp. Enligt förslaget ska Evangelisk-lutherska kyrkan sluta officiella avtal med missionsorganisationerna. Missionsorganisationerna blir till sin karaktär serviceorganisationer i förhållande till kyrkan och avtalen ersätter statusen som kyrkans missionsorganisation. För att samarbetet mellan kyrkan och missionsorganisationerna ska vara så flexibelt och effektivt som möjligt bör Byrån för kyrkans mission ha en tydlig roll i koordineringen och utvecklingen av missionen. Därför bör enhetens personalresurser utökas så att de motsvarar behoven. Personalens arbetsbeskrivningar behöver också uppdateras. I sitt förslag till missionsstrategi gjorde Komissionen för kyrkans mission en framställning om stiftssekreterare för stiftens internationella arbete. Sekreterarna skulle vara anställda av stiften. Domkapitlen skulle beviljas resurser för tjänsterna och verksamheten från kyrkans gemensamma medel. Samtidigt skulle sekreterarnas arbetsuppgifter breddas så att de också ansvarar för stiftets internationella och ekumeniska arbete. Vi verkar ute i världen enligt vår kyrkas bekännelse och enligt våra internationella avtal. Bekännelsen är nyckeln till en djupare förståelse av tron och en bedömning av fenomen i tiden. Utan teologisk tradition kan man inte utveckla det kontextuella teologiska arbete som behövs när kyrkan ska utföra sitt missionsuppdrag i en föränderlig omvärld. Kyrkan och dess missionsorganisationer stöder sina samarbetspartner på den lutherska bekännelsens grund när dessa utvecklar sitt eget teologiska arbete. Bland missionsorganisationerna har Finska Bibelsällskapet en ekumenisk grund. Kyrkan har en del att lära av sina samarbetspartner. Det innebär att vi bör stärka växelverkan i kontakten med de utländska kyrkorna. De traditionella kyrkorna inspireras av de växande kyrkornas erfarenheter av utvecklingen av gudstjänstlivet, det utåtriktade arbetet och utrustandet av församlingsmedlemmarna. Att lära känna partnerskapskyrkornas trostolkningar och teologiska arbete öppnar nya perspektiv i förståelsen av dialogen mellan bekännelse och kultur. När man studerar en annan kontext får man göra en omvärdering av den egna kontexten. Vår kyrkas och dess missionsorganisationers främsta samarbetspartner är de lutherska kyrkorna på olika håll i världen. Missionsorganisationerna har stött och stöder uppkomsten av nya kyrkor. Innan en kyrka organiserat sig har missionsorganisationerna en viktig roll i skapandet av ekumeniska kontakter. När kyrkan har organiserats överförs ansvaret och rätten att fatta beslut om ekumeniska kontakter till den nya kyrkan. Kyrkans missionsorganisationer ska främja goda ekumeniska kontakter överallt. I länder där det förekommer flera lutherska kyrkor bör kyrkans missionsorganisationer stödja deras gemenskapssträvanden. Kyrkans missionsorganisationer och Kyrkans Utlandshjälp deltar i Lutherska världsförbundets och andra ekumeniska organisationers verksamhet. I takt med internationaliseringen börjar många kyrkliga organisationer delta i internationella nätverk. När många aktörer deltar skapas också spänningar. Därför är det nödvändigt att kyrkans missionsuppdrag är så integrerat i vår kyrkas identitet att kyrkan har samma röst och samma ansikte oberoende av samarbetets riktning. Vår kyrka och dess missionsorganisationer har också and ra samarbetskyrkor vid sidan av de lutherska. En viktig del av det praktiska missionsarbetet består i samverkan med olika internationella organisationer. För att utveckla dessa förbindelser följer man de ekumeniska avtal som vår kyrka ingått och drar nytta av de bilaterala överläggningar som den fört med den ortodoxa kyrkan, den katols ka kyrkan, pingströrelsen, den finska frikyrkan, metodisterna och baptisterna. 40 Vår kyrka ett samfund söker enhet 41

22 Många ekumeniska organisationer håller på att förändra sin verksamhet och sina strukturer. Det är typiskt att det förekommer en spänning mellan ett traditionellt sökande efter gemenskap och en hotande splittring. Det senare orsakas till exempel av spridningen av oberoende kyrkor och nya karismatiska rörelser. Ur missionsperspektiv är kyrkornas internationella förbindelser och överläggningar viktigare än förr. Gränsen mellan en verksamhet som bygger på personliga kontakter och kyrkornas ömsesidiga förbindelser har blivit otydligare. Förändringar i samhällen, gemenskaper och kulturer gör människor förvirrade. Förändringarna inverkar också på familjelivet. Man bör lära sig att stödja familjer som är mångreligiösa eller bor i mångreligiös omgivning. Projekt som strävar efter det gemensamma goda och jämställdhet mellan kvinnor och män bör främjas. Till religionsfrihetens anda hör också friheten att byta religion. Till denna del är den kristna trons missionerande karaktär alltid närvarande. De asiatiska och afrikanska kyrkornas allt aktivare deltagande i ekumeniken medför förändringar i de ekumeniska relationerna. Kyrkans missionsorganisationers och Kyrkans Utlandshjälps specialuppgift är att fungera som stöd för sina samarbetskyrkor. De å sin sida garanterar att partnerskapskyrkornas röster blir hörda inom vår egen kyrka och inom de internationella kontakterna. Vi för en öppen dialog med representanter för andra religioner och världsåskådningar. Vi lever i ett samhälle som blir allt mer pluralistiskt i religiöst hänseende. För samhället är det viktigt att företrädarna för olika religioner liksom också religionslösa lever i fredlig samexistens. Den religiösa pluralismen är en ny utmaning för vår kyrka som historiskt och kulturellt har levt med statusen som folkkyrka. Möten med dem som tror annorlunda ökar vår medvetenhet. Vi lär känna ett tänkesätt och en livsstil som är okänt för oss. Samtidigt blir vi tvungna att bedöma vår tro och vår kristna livsstil i ett nytt perspektiv. När vi möter människor med en annan religion måste vi komma ihåg att en samtalskontakt bara kan uppstå i en atmosfär av förtroende. När man talar om och till den andra parten bör det vara sanningsenligt, och alla bör ha samma rätt att uttrycka sin tro. Samtal är möjligt bara om vi har en stark egen trosidentitet och vet vad som är substansen i vår tro och hur den uttrycks. 42 Vår kyrka ett samfund söker enhet 43

23 strategin är avsedda att stödja de nämnda instansernas egna strategier. Även de församlingar som inte i praktiken har möjlighet att möta andra kyrkor och bedriva ekumeniskt samarbete på sin ort behöver förverkliga den ekumeniska strategin genom att stärka församlingens lutherska identitet och ekumeniska öppenhet. Vi följer förändringarna i det ekumeniska läget och påverkar utvecklingen inom internationella ekumeniska organisationer och deras verksamhet. VI Vi förnyar strukturerna för vårt ekumeniska arbete Vi främjar ekumeniska målsättningar i församlingarnas, stiftens och de kyrkliga organisationernas strategier och verksamhet. Kyrkans ekumeniska strategi är avsedd som redskap för den strategiska planeringen av det ekumeniska arbetet i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, dess församlingar, stift och kyrkliga organisationer. De principer, mål och grunddrag för det ekumeniska arbetet som presenteras i Det är viktigt att på alla plan i kyrkan kontinuerligt följa det ekumeniska läget. Vår kyrka är en aktiv medlemskyrka i många internationella ekumeniska organisationer bland annat Konferensen för europeiska kyrkor (KEK), Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet. Vår kyrkas röst hörs och dess andliga och materiella stöd är av stor vikt för dessa organisationer. Vår kyrka bör effektivera sitt deltagande och sin aktiva insats i organisationernas planering, verksamhet och resultatutvärdering. Kyrkans utrikesråd utreder aktivt möjligheterna att stödja kyrkoförbunden i deras tematiska verksamhet. Kyrkans utrikesråds samarbete med biskopsmötet och stiften bör effektiveras och rådets rapportering till kyrkomötet bör bli mera informativ än hittills. Vi ökar möjligheterna att delta i den ekumeniska verksamheten på olika nivåer i kyrkan. Alla nivåer i vår kyrka (församlingarna, stiften, de kyrkliga organisationerna och kyrkans centralförvaltning) bör erbjuda möjligheter att delta i den ekumeniska verksamheten. Till exempel bör fler unga, kvinnor och lekmän kunna delta i vår kyrkas delegationer vid kyrkoförbundens generalförsamlingar. Varje stift behöver en anställd som ansvarar för den ekumeniska verksamheten. Likaså bör det i alla församlingar finnas minst en anställd eller förtroendevald som har ansvar för planeringen och genomförandet av ekumenisk verksamhet. Stiften och 44 Vår kyrka ett samfund söker enhet 45