SOCIAL HÅLLBARHET OCH TILLIT I BOSTADSPLANERINGEN

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "SOCIAL HÅLLBARHET OCH TILLIT I BOSTADSPLANERINGEN"

Lucas Nyström
för 6 år sedan
Visningar:

1 SOCIAL HÅLLBARHET OCH TILLIT I BOSTADSPLANERINGEN En presentation från pågående forskning kring ett projekt med hållbart bostadsbyggande i Göteborg Björn Andersson Institutionen för socialt arbete GÖTEBORGS UNIVERSITET

2 Hållbarhet - två viktiga publikationer Vår gemensamma framtid Brundtlandrapporten, Utjämna hälsoskillnaderna inom en generation Michael Marmot, Två FN-rapporter med ett utvecklingskritiskt perspektiv som i det första fallet pekar på samband mellan ekologiska problem och ekonomiska faktorer och i det andra fallet pekar på samband mellan sociala faktorer, ofta ekonomiskt betingade, och hälsoförhållanden. Marmots perspektiv har påverkat Malmökommissionens arbete och används idag i Göteborgs Stads satsning Jämlikt Göteborg.

kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.

3 Definition och förståelse av hållbarhet Brundtlands definition av hållbarhet: "En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Här nämns inte social hållbarhet Senare formuleras hållbarhetens aspekter som tre pelare: Ekologisk Ekonomisk Social

4 Social hållbarhet Sägs ofta vara den minst utvecklade och beforskade delen i hållbarhet; pekar på oenigheter om vad den ska innehålla. Samtidigt finns på en övergripande nivå ändå stor enighet om den sociala hållbarhetens inriktning. Murphy har sammanfattat i fyra begrepp: rättvisa (equity), medvetenhet om hållbarhet (awareness), delaktighet (participation) och social sammanhållning (social cohesion). Viktig distinktion: substantiella respektive processuella mål. Utveckling på tre nivåer: övergripande modeller/standards konkret tillämpning. Sannolikt mer konflikter på konkret nivå. (Murphy, K: Sustainability: Science, Practice, & Policy, 2012, Vol. 8/1, pp 15-29)

5 Social hållbarhet - några grundtankar Det handlar både om att titta framåt och blicka bakåt: Vart vill vi nå? Vad vill vi åstadkomma? Vad är bra? Vad vill vi behålla? Det fanns förstås hållbarhet före hållbarhetsdiskussionen. Utvecklingsperspektiv: rättvisa såväl lokalt som globalt, ekologisk livsstil och medvetenhet, ekonomisk resursfördelning och ett jämlikt samhälle med tillförlitliga och utvecklande sociala relationer. Se sambandet mellan de tre pelarna, särskilt mellan social-ekologisk. Samverkan på alla nivåer: internationellt, nationellt och regionalt. Stimulera forskning och kunskapsbildning.

6 Kunskapsmatris S BJÖRN ANDERSSON

7 Hur långt kommer man med det här? väldigt generellt; tillstånd och process tydlig värdemässig/politisk dimension Behovet av konkretisering påpekas ofta i litteraturen: Different geographical and temporal scales as well as situational contexts require their own frameworks, which do not necessarily provide a coherent picture, but a mosaic of partly contradicting views of reality (Lehtonen 2004). Social sustainability is a wide-ranging multi-dimensional concept, with the underlying question what are the social goals of sustainable development?, which is open to a multitude of answers, with no consensus on how these goals are defined (Dempsey et al 2011) how are the social sustainability aspects to be operationalized and incorporated into various sustainability projects and planning? (Boström 2012)

8 Social hållbarhet och tillit På många sätt är hållbarhetsdiskussionen knuten till frågorna om tillit. Det hållbara samhället måste bygga såväl på en systemtillit, som på en tillit människor emellan. Detta ligger i de ofta använda nyckelorden delaktighet och social sammanhållning. Både tillit och social hållbarhet behöver diskuteras på flera olika nivåer samt relateras till konkreta sammanhang.

9 Positive Footprint Housing Bostadsrättsföreningen Viva BJÖRN ANDERSSON

10 Översikt PFH och Viva Positive Footprint Housing: ett tvärvetenskapligt kunskapslabb och ett fysiskt demoprojekt. Beslutsprocesser Kunskap Arbetsgrupp: Riksbyggen Chalmers Gbg univ JSP Arkitekter SP Gbg stad mfl Tillämpning Brf Viva: ett kunskapsbaserat bostadsprojekt med framträdande hållbarhetsdimensioner. Förstärkt planprocess Boendemöten Temamöten Seminarier Riksbyggen Göteborgs stad rättsliga instanser Beslutsprocesser

12 Hållbarhetsaspekter Viva Boendeform: bostadsrätt Antal bostäder: 132 Storlekar: 1-5 rok ( kvm) Sex lgh med särskilda villkor riktade till unga människor Orangeri, växt/aktivitetshus och livsrum Multisportplan, utegym, bouleplats och lekplats Återanvändnings-/bytesrum Post- och leveransrum Cykelverkstad och cykelgarage Fordonspool (elbilar, cyklar och lastcyklar) Parkering egen bil: Nej Solcellsanläggning med egenproducerad el

13 Att bygga in socialt kapital Förslag med vetenskapligt stöd (Emmelin & Eriksson 2012) Underlätta social interaktion - skapa tredje mötesplatser. Satsa på attraktiva grön- och rekreationsområden. Tillgodose behovet av trygghet. Förbättra ryktet för utsatta områden. Skapa balans mellan sammanbindande och överbryggande socialt kapital.

14 Vilka kommer att bo i Viva? Några resultat från enkät och intervjuer med de som reserverat lägenhet: Välutbildade Läget är den viktigaste faktorn tillsammans med lägenhetsutformning och pris. Låg energiförbrukning och hållbarhet nämns också som angelägna frågor. Stora förhoppningar på det sociala livet i Viva. (Forskning ledd av Ulrika Holmberg, Sandra Hillén, GU och Frances Sprei, Chalmers.)

15 Deltagande och inflytande Omfattande diskussion idag med två skilda utgångspunkter: Omfattande ansträngningar att involvera människor i exempelvis utformning av stadsmiljöer genom medborgardialoger och liknande. Diskussion om bostadsegoism och att planering och genomförande av byggnation går för långsamt. Handlar också om vilka som deltar i inflytandeprocesser, vilket uppfattas vara redan resursstarka grupper, som kan hävda sina intressen också på andra vägar. Finns därför diskussion om att begränsa möjligheter till överklaganden o dyl.

17 BJÖRN ANDERSSON

19 Problem för tillit/hållbarhet Partikulariteten. Frågor om hållbarhet ställs i relation till enskilda projekt. Det övergripande blir osynligt. Särskilt vid förtätning. Hur kan hållbara satsningar bryta mot bostadsmarknadens styrmekanismer: Tribalism, dvs misstänksamhet och konflikter mellan olika grupper av försökspersoner är mycket lätt att skapa. Delar man upp försökspersonerna i grupper som bara kan kommunicera internt men inte med varandra, är detta ett mycket vanligt resultat. (Rothstein, 2003:159) Bostadsegoismen hur motverka en snedvriden påverkan på bostadsplaneringen? Tillit till bostadsrättsföreningar?

20 Social hållbarhet ett multiverktyg Process Varumärke Organisation Substans Motstånd Forskning Trender

21 Hur kommer socialtjänsten in i sammanhanget? Har varit en hel del kontakter med stadsdelens politiker och tjänstpersoner under planeringsarbetet. Dock ingen från socialtjänsten. Äldreboende den fråga som ligger närmast. Socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen? Frågor kring socialt boende? Den sekundära bostadsmarknaden.

Relevanta dokument

Välkommen till Sveriges mest innovativa bostadsprojekt

1 Välkommen till Sveriges mest innovativa bostadsprojekt Chalmers arkitektur CBA 2016-03-22 Positive Footprint Housing - ett hållbart utvecklingsprojekt inom Riksbyggen Ett bostads- och forskningsprojekt