6. MEDLEM I FOKUS TÄVLING/ MÄTBARA INSATSER ANLÄGGNING RIDLÄRARE/ TRÄNARE/ LEDARE UTBILDNING/ TRÄNING

Transkript

1 6. I FOKUS RIKSIDROTTSFÖRBUNDET / SISU IDROTTSUTBILDARNA 19 DISTRIKT CENTRAL ORGANISATION Modellen Medlem i fokus hjälper föreningen att arbeta aktivt med att rekrytera, behålla och aktivera medlemmar.

2

3 FÖRENINGEN SÄTTER - MEN I FOKUS FAKTA För att få en livskraftig förening är det viktigt att se föreningen utifrån den enskilda medlemmen. Väver vi in medlemsperspektivet i allt föreningen planerar för och gör kommer föreningen växa och blir stark. Medlem i fokus är en arbetsmodell, som både stärker den ideella föreningen och medlemmarnas upplevelse av föreningen. Modellen fokuserar på att medlemmen ska tycka att den får bästa möjliga förutsättningar att utöva sin idrott i föreningen, vilket gör att den inte bara väljer föreningen utan även väljer att stanna kvar plus hjälper till att locka ännu fler till föreningen. Ytterst handlar modellen om att arbeta strategiskt med medlemsrekrytering. Vi har tidigare i Vår ridklubb visat på hur ni i föreningen kan arbeta med olika områden. Nu fördjupar vi oss i det strategiska och långsiktiga arbetet med att behålla och föröka antalet medlemmar. Medlemmen ställer idag krav på att finnas i en miljö där verksamheten är så bra som möjligt. I denna miljö vill de själva få möjlighet att bli så bra som möjligt på att rida, tävla, leda eller på annat sätt utvecklas. Medlemmen har oftast höga förväntningar på att mötas av kvalitet hos ledare, i träningen, på anläggningen och i tävlingssammanhangen. Samtidigt är nutidsmänniskan gärna med och skapar lösningar istället för att passivt vänta in dem, vilket ställer krav på flexibla system och strukturer. Toppa detta med en stark hälsotrend och önskan att vara i ett sammanhang som engagerar så har ni utgångspunkterna för att börja framtidsresan mot den bästa möjliga föreningen för era medlemmar. Läs mer om trender och omvärld i Flik 4 Vi och omvärlden. Att bli fler kanske inte är ett självändamål, men samtidigt är det en styrka när fler sprider klubbens budskap, deltar i aktiviteter, bidrar till mångfald, delar med sig av kunskap, idéer och erfarenheter osv. 1 1 Källa Medlemsmodellen; Hill, Sjöström 2011 Ridsporten vill Pris: O kr, PDF Ladda ner från Medlemsmodellen Rekrytera, aktivera och behålla medlemmar Pris: 240 kr ISBN Trygghetsarbete På Ridsportförbundets hemsida finner du en verktygslåda som tas fram för Trygghetsarbetet. www3.ridsport.se/svensk-ridsport/tryggistallet/ Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_flik 6, blad 1, sid 1(2)

4 FAKTA ARBETSMODELLEN Hur ska vi arbeta med Medlem i fokus? Modellen visar de fyra grundläggande pusselbitarna som behöver finnas på plats i alla föreningar för att möta medlemmar på bästa sätt. Pusselbitarna vilar inom ramen för föreningens verksamhet (hela cirkeln i modellen). Föreningen står för en struktur, en värdegrund, en demokratisk ordning och en trygghet för medlemmarna. Medlemmen behöver någonstans att utöva sin idrott och träffa likasinnade Medlemmen behöver en måttstock att mäta sina prestationer emot, vilket stimulerar långsiktig träning Medlemmen behöver en plan/ idé för hur den utövar/utvecklas i sin idrott Medlemmen behöver någon som lär ut idrotten Arbetsmodellen Arbetsmodellen Medlem i fokus görs i tre steg: STEG 1 STEG 2 STEG 3 NULÄGE Hur ser varje pusselbit ut idag i er förening? MÅLBILD Vad är så bra som möjligt för respektive område? HANDLINGSPLAN Hur ser vägen ut från idag till så bra som möjligt? 1. Nuläge hur ser det ut idag? En nulägesanalys av föreningen och de fyra pusselbitarna görs där styrkor och svagheter kartläggs. Efter att ha utvärderat varje enskild pusselbit, så är det dags att skapa en målbild för respektive pusselbit. 2. Målbild vad är så bra som möjligt för respektive område? Utgå ifrån föreningen och de olika pusselbitarna och fundera på hur de skulle se ut i den bästa av världar. Målbilden beskriver hur pusselbiten bidrar till att skapa förutsättningar för att medlemmen ska kunna bli så bra som möjligt. När målbilden är beskriven är det dags att sammanfatta vilka steg som behöver tas för att gå från nuläge till att nå uppsatt målbild. 3. Handlingsplan hur ser vägen ut från idag till så bra som möjligt Vad behöver göras för att gå ifrån dagens nuläge till morgondagens målbild? Insatserna sammanställs i en aktivitetslista som sedan prioriteras och planeras. Det resulterar i en handlingsplan som helst ska beskriva både vad som ska göras på kort och på lång sikt (inom 1 år, 3 år eller längre). Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_flik 6, blad 1, sid 2(2)

5 NULÄGE HUR SER DET UT I DIN FÖRENING? FAKTA Hur ser det ut i din förening? Hur fungerar er anläggning? Vad har ni för tränare knutna till er? Vilka ledare jobbar med era medlemmar? Arrangerar ni tävlingar? Vi kommer här hjälpa din förening att göra en nulägesanalys med hjälp av olika frågeställningar till varje område. Ni funderar och skriver ned hur det fungerar hos er innan ni går över till hur ni vill att det ska fungera. Ta hjälp av SISU Idrottsutbildarna En bra start på arbetet med medlemsmodellen är att kontakta föreningens SISU-konsulent och genomföra Skattning och analys av er verksamhet. Eftersom skattningsmodellen är kopplad till föreningsstöd, blir det enkelt att identifiera områden och få stöd i ert fortsatta arbete med att gå från nuläget till målbilden. Skattningsverktygets olika delar bygger på pusselbitarna i medlemsmodellen, där varje pusselbit är viktig för att uppnå en verksamhet som bedrivs med medlemen i fokus. Gör analysen själva i föreningen Alternativt kan nuläget beskrivas genom att utvärdera styrkor och svagheter för respektive pusselbit. Styrkor och svagheter för respektive område diskuteras utifrån frågeställningarna nedan och sedan sammanfattas diskussionen till ett nuläge. Kom ihåg att anta medlemmens perspektiv när styrkor och svagheter diskuteras. SKATTNINGSVERKTYG Hur nöjda är ni med läget just nu inom de olika områdena? Läs igenom utgångspunkterna på sid 4-6 innan ni påbörjar skattningen. Tänk på! Det är viktigt att du läser igenom utgångspunkterna på sidorna ordentligt innan du börjar att svara på frågorna. Värdera varje parameter med en siffra mellan 1-10, där 1 är som lägst och 10 som högst. Där 1 innebär största möjliga förbättringsläge, 5 innebär förbättringsläge dvs. kan finnas behov av utvecklingsarbete inom ett par punkter och 10 innebär att du ser att det är föreningens optimala läge. Välj de åldersspann som din förening bedriver eller som du känner till. Du behöver skatta alla områden och parametrar i ett åldersspann. LÅGT LÅGT LÅGT HÖGT HÖGT HÖGT Din kännedom om vad Svensk Idrott står för och vill åstadkomma utifrån idrottens idédokument Idrotten Vill. FÖRENINGENS STYRDOKUMENT OCH LEDNING Verksamhetsidé Vision Värdegrund Verksamhetsbeskrivning Rekrytering Behålla Kompetens Utbildning/lärande Konsekvensanalys FYSISK MILJÖ Träningsmöjligheter - anläggningar Träningsmöjligheter - träningstider Träningsmöjligheter - närområde Tillgång till utrustning Säkerheten SOCIAL MILJÖ Gemenskap/Kamratskap Glädje Trygghet Delaktighet Jämställdhet Föräldrastöd Mångfald 7-12 ÅR 7-12 ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR Fortsätt skattningen SKATTNINGSVERKTYG Hur nöjda är ni med läget just nu inom de olika områdena? Läs igenom utgångspunkterna på sid 4-6 innan ni påbörjar skattningen. Tänk på! Det är viktigt att du läser igenom utgångspunkterna på sidorna ordentligt innan du börjar att svara på frågorna. Värdera varje parameter med en siffra mellan 1-10, där 1 är som lägst och 10 som högst. Där 1 innebär största möjliga förbättringsläge, 5 innebär förbättringsläge dvs. kan finnas behov av utvecklingsarbete inom ett par punkter och 10 innebär att du ser att det är föreningens optimala läge. Välj de åldersspann som din förening bedriver eller som du känner till. Du behöver skatta alla områden och parametrar i ett åldersspann. TRÄNARE / Rekrytering Behålla Kompetens Ledartäthet Utbildning/lärande Konsekvensbeskrivning Socialt ansvar LÅGT LÅGT LÅGT HÖGT HÖGT HÖGT ÅR ÅR ÅR AKTIVA / UTÖVARE Rekrytering 7-12 ÅR ÅR ÅR Behålla Kostnader Skador Tid Motivation Urval Fler idrotter Utbildning/lärande IDROTTSEN Allsidig 7-12 ÅR ÅR ÅR Lekfull Individanpassad Långsiktighet Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_flik 6, blad 2, sid 1(7)

6 FÖRENINGEN Hur bemöts medlemmar i föreningen? Känner medlemmarna till värdegrunden? Erbjuder föreningen en trygg miljö? Hur ser föreningens mötesplatser ut? Vilka digitala mötesplatser finns? Fundera en stund själv på frågorna och diskutera sedan gärna frågorna med någon annan. Svara helst inte med ett ja eller nej utan fundera varför det är på ett visst sätt. Har föreningen en struktur som gör det lätt att påverka och vara delaktig, dvs är det tydligt vad som erbjuds i föreningen och vem som ansvarar för olika områden samt Känner medlemmarna till hur man kan påverka och vara delaktiga i vår förening? Har föreningen en struktur som gör det lätt att ändra på rutiner och aktiviteter när det behövs? Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_flik 6, blad 2, sid 2(7)

7 STYRKOR Vad är vi bra på? Vad brukar vi lyckas med? Vilka kvalitéer finns? Se frågorna som utgångspunkter för diskussion. Det viktiga är att ni ringar in vad som är bra och vad som kan förbättras/förändras. SVAGHETER Vad är vi dåliga på? Vilka är bristerna och svagheterma? Vad gör oss sårbara? Vilka defekter finns? Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_flik 6, blad 2, sid 3(7)

8 STYRKOR Vad är vi bra på? Vad brukar vi lyckas med? Vilka kvalitéer finns? Se frågorna som utgångspunkter för diskussion. Det viktiga är att ni ringar in vad som är bra och vad som kan förbättras/förändras. SVAGHETER Vad är vi dåliga på? Vilka är bristerna och svagheterma? Vad gör oss sårbara? Vilka defekter finns? Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_flik 6, blad 2, sid 4(7)

9 STYRKOR Vad är vi bra på? Vad brukar vi lyckas med? Vilka kvalitéer finns? Se frågorna som utgångspunkter för diskussion. Det viktiga är att ni ringar in vad som är bra och vad som kan förbättras/förändras. SVAGHETER Vad är vi dåliga på? Vilka är bristerna och svagheterma? Vad gör oss sårbara? Vilka defekter finns? Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_flik 6, blad 2, sid 5(7)

10 STYRKOR Vad är vi bra på? Vad brukar vi lyckas med? Vilka kvalitéer finns? Se frågorna som utgångspunkter för diskussion. Det viktiga är att ni ringar in vad som är bra och vad som kan förbättras/förändras. SVAGHETER Vad är vi dåliga på? Vilka är bristerna och svagheterma? Vad gör oss sårbara? Vilka defekter finns? Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_flik 6, blad 2, sid 6(7)

11 SAMMANFATTA NULÄGET VILKA UTMANINGAR STÅR FÖRENINGEN INFÖR: ENS STYRKOR: ENS SVAGHETER: STYRKOR: SVAGHETER: STYRKOR: SVAGHETER: STYRKOR: SVAGHETER: Nulägesarbetet brukar starta tankarna kring vad som ska förstärkas och utvecklas samt idéer om vad föreningen borde börja med och vad man rent av behöver sluta med. Dessa tankar är bra att ta med in i nästa fas, dvs Målbild. Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_flik 6, blad 2, sid 7(7)

12

13 MÅLBILD SÅ BRA SOM MÖJLIGT FAKTA Hur kan vi få något att bli så bra som möjligt? Hur ska målen formuleras? Vilken känsla ska ni jobba med på väg mot era mål? Nu glömmer vi nuläget för en stund och drömmer oss fram till hur vi vill ha det, i de bästa av alla världar. Målbilden beskriver vilka resultat ni väldigt gärna vill se i framtiden. Målet i sig ska locka till att vilja jobba mot det, det ska berätta om något ni verkligen vill ha, uppleva, njuta av. Det behöver vara lustfyllt, det ska ge attraktion, glädje och motivation. Kom ihåg att dessa målbilder helst inte ska skapa ytterligare krav på föreningens förtroendevalda eller personal får mer att leverera. Sätt upp lagom stora drömmar där medlemmen kan vara delaktig för att nå måluppfyllelse. Gör det i många små steg istället för stora. Använd SMART modellen som hjälp för att konkretisera och stämma av. Utgå från diskussionsfrågorna på nästkommande sidor, de hjälper er att ringa in målbilden, som inte bara avser de fyra pusselbitarna utan även föreningen i stort. När framtiden diskuteras är det klokt att väva in de tendenser i samhället som kan påverka föreningen, både hot och möjligheter (se flik4 Vi och omvärlden ). Använd SMART modellen för att säkerställa effektiva målbilder Fundera och formulera: 1. Specifikt Det ska tydligt framgå vad som ska uppnås med målet. 2. Mätbart Hur mäts målet, vilka parametrar ska användas? Är det i antal, tid, kvalitet, upplevd nytta? 3. Acceptans Är de som ska jobba mot målbilden med på tåget? Förankring och motivation är viktigt för måluppfyllelse. S M A R T MÅL Specifiikt Mätbart Acceptans Realistiskt Tid 4. Realistiskt Även om målet ska vara lite utmanande för att vara intressant måste det finnas förutsättningar och möjligheter för att nå målet. 5. Tid För att få fart på arbetet måste det finnas en bestämd tid för när målet ska vara uppfyllt. Det finns fler modeller för att säkra effektiva mål kolla gärna med din Idrottskonsulent hos SISU Idrottsutbildarna. Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_flik 6, blad 3, sid 1(6)

14 FÖRENINGEN Vad är proffsigt bemötande enligt våra medlemmar? Vilka mötesplatser behöver föreningen ha? Fysiska respektive digitala? Hur säkerställer vi att vår värdegrund är som en röd tråd genom allt vi gör? Hur förankrar vi föreningens värdegrund hos medlemmarna? Tänk utifrån medlemmens perspektiv och olika medlemsprofiler när ni diskuterar varje fråga Vad är viktigt i en trygg miljö? Hur upplevs trygghet? Hur lever vi upp till den moderna människans krav på flexibilitet? Vilken struktur kräver det? Hur intresserar vi medlemmar i föreningens frågor? Hur skapar vi transparens i föreningens arbete? Hur gör vi delaktighet möjligt och hur uppmuntrar vi till delaktighet? SAMMANFATTA MÅLBILDEN: Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_flik 6, blad 3, sid 2(6)

15 RIDSKOLERYTTARE TÄVLINGSRYTTARE MOTIONÄRER AVSUTTNA Utgå utifrån medlemsprofilernas olika behov för att få en målgruppsanpassad målbild. Läs mer om de olika medlemsprofilerna i Flik 2. Vilken funktionalitet*/bekvämlighet måste anläggningen ha för att upplevas proffsig? Hur säkerställer vi att anläggningen är tillgänglig enligt de regler som reglerar tillgänglighet 1? 1 På Boverkets hemsida och Myndigheten för delaktighet tillganglig-fysisk-miljo/ beskrivs regelverk och anpassningar. * Att det på anläggningen finns de funktioner/förutsättningar som krävs för att utöva ridsport. Vad krävs för att anläggningen ska vara säker för häst och människa? Vad menar vi med säkerhet? HÄST- AR - EN GUIDE HästHållning med kvalitet Checklista för egentillsyn för ridskolor Använd gärna Hästanläggningar en guide och Hästhållning med kvalitet som stöd/inspiration vid diskussionen. Laddas ner på www3.ridsport.se SAMMANFATTA MÅLBILDEN: Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_flik 6, blad 3, sid 3(6)

16 RIDSKOLERYTTARE TÄVLINGSRYTTARE MOTIONÄRER AVSUTTNA Utgå utifrån medlemsprofilernas olika behov för att få en målgruppsanpassad målbild. Läs mer om de olika medlemsprofilerna i Flik 2. Vilken kompetens behöver våra ridlärare/tränare/ledare? Vilket bemötande vill vi se hos våra ridlärare/tränare/ledare? Hur kan vi använda våra ridlärare/tränare/ledare som förbilder i föreningen? Hur gör vi det enkelt för våra ridlärare/tränare/ledare att fokusera på att medlemmen ska uppleva att den får så bra träning/utbildning som möjligt? SAMMANFATTA MÅLBILDEN: Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_flik 6, blad 3, sid 4(6)

17 RIDSKOLERYTTARE TÄVLINGSRYTTARE MOTIONÄRER AVSUTTNA Utgå utifrån medlemsprofilernas olika behov för att få en målgruppsanpassad målbild. Läs mer om de olika medlemsprofilerna i Flik 2. Vilka moment ska finnas med i de aktivas utvecklingsplan? Möter planen både dem som vill satsa mer och dem som vill träna lite mindre? Går utbildningsplanen att individanpassa? Hur ska den röda tråden se ut för den aktives utveckling? Hur tydliggörs den? Finns det bra system för att reagera snabbt på förändringar i medlemmarnas behov? Vilken pedagogik ska användas för att jobba på bästa sätt med inlärning för alla olika målgrupper? SAMMANFATTA MÅLBILDEN: Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_flik 6, blad 3, sid 5(6)

18 RIDSKOLERYTTARE TÄVLINGSRYTTARE MOTIONÄRER AVSUTTNA Utgå utifrån medlemsprofilernas olika behov för att få en målgruppsanpassad målbild. Läs mer om de olika medlemsprofilerna i Flik 2. Vad är viktigast för att ett tävlingsarrangemang ska upplevas proffsigt? Vilket bemötande är viktigt på tävling? Vilka former av tävling skulle vi kunna skapa för att möta motionären som vill prova på tävling men inte bli tävlingsryttare? Hur marknadsförs tävlingen till tävlingsryttare, tävlingsteam och publik? Hur ska en klubbtävling och tävlingsbestämmelser se ut för att medlemmarna ska tycka att det är roligt och utvecklande att tävla? SAMMANFATTA MÅLBILDEN: Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_flik 6, blad 3, sid 6(6)

19 ATT GÅ FRÅN ORD TILL HANDLING FAKTA Målet är också resultatet av många små steg som har en given riktning. En tydlig målbild gör det lätt att ta ut riktningen så att stegen kan fördelas på många krafter. När nu målbilden växt fram så är det dags att konkretisera de många små stegen. För att kunna gå från ord till handling behöver planen sättas. Hur ser vägen från nuläge till målbild ut? Vad behöver förstärkas och utvecklas? Vad behöver föreningen börja med respektive sluta med? Hur behöver de som leder arbetet vara för att nå hela vägen till målbilden? Två sätt att jobba fram en handlingsplan: 1. Använd SISU Idrottsutbildningarna skattningsmodell Har ni jobbat utifrån SISU Idrottsutbildarna skattningsmodell så vägleder SISU-konsulten vidare med hur ni går från ord till handling utifrån en mall för handlingsplan. Den behandlar de målbilder ni kommit fram till i termer av vad som behöver utvecklas och förstärkas samt diskuterar olika tillvägagångssätt och finansiering. 2. Jämför NULÄGE med MÅLBILD, vilka insatser behövs och vilka saknas? Gå igenom pusselbit för pusselbit och jämför nuläget med målbilden. Skriv upp vad som behövs göras däremellan utifrån frågeställningarna: Vad behöver vi förstärka, utveckla, börja med och sluta med inom respektive område (pusselbit). Det resulterar i en lista med önskade aktiviteter per område. Stor Effekt Gå igenom varje pusselbit, och jämför nuläge med målbild samt ställ er frågorna: Vad behöver vi förstärka, utveckla, börja med och sluta med. Liten Svår Genomförande Lätt Sortera och prioritera därefter utifrån frågeställningarna: Vad är viktigast att jobba vidare med? samt Vilken effekt får respektive aktivitet? SISU Idrottsutbildarnas handlingplan. Använd matrisen för att sortera in de olika aktiviteterna. Hittar vi några aktiviteter som är både lätta att genomföra och får stor effekt så ska de hamna överst på listan. Prioritera därefter resten av de aktiviteter ni vill genomföra. När prioriteringsordningen är satt är det dags att göra den konkreta planen, där insatserna konkretiseras i en handlingsplan. På nästföljande sidor visar vi detta sätt att arbeta med hjälp av lathundar. Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_flik 6, blad 4, sid 1(12)

20 FÖRENINGEN JÄMFÖR NULÄGE MED MÅLBILD Vilka aktiviteter behöver ni göra för att nå målbilden? Vad behöver vi förstärka i föreningen? Vad behöver vi börja med/sluta med i föreningen? Kom ihåg medlemsperspektivet och de olika målgrupperna Vad behöver vi utveckla i föreningen? Allt förändringsarbete börjar med ett litet steg och för att föreningen ska komma igång på vägen mot målet är det klokt att prioritera insatserna för en rimlig arbetsnivå. Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_flik 6, blad 4, sid 2(12)

21 FÖRENINGEN SORTERA OCH PRIORITERA Vad är viktigast att arbeta med och vilken effekt får respektive aktivitet? Stor Aktiviteter som är lätta att genomföra och får stor effekt bör hamna överst på prioriteringslistan. Liten Effekt Svår Genomförande Lätt Aktiviteter i prioriteringsordning: (Vad kan vi göra idag, om 1 år, om 3 år, om 5 år) HANDLINGSPLAN FÖR FÖRENINGEN Vad ska vi göra Hur ska Vem/vilka När ska det Hur mäter Status och varför vi göra det ska göra det? vara klart vi effekten? Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_flik 6, blad 4, sid 3(12)

22 JÄMFÖR NULÄGE MED MÅLBILD Vilka aktiviteter behöver ni göra för att nå målbilden? Vad behöver vi förstärka på anläggningen? Vad behöver vi börja med/sluta med på anläggningen? Kom ihåg medlemsperspektivet och de olika målgrupperna Vad behöver vi utveckla på anläggningen? Allt förändringsarbete börjar med ett litet steg och för att föreningen ska komma igång på vägen mot målet är det klokt att prioritera insatserna för en rimlig arbetsnivå. Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_flik 6, blad 4, sid 4(12)

23 SORTERA OCH PRIORITERA Vad är viktigast att arbeta med och vilken effekt får respektive aktivitet? Stor Aktiviteter som är lätta att genomföra och får stor effekt bör hamna överst på prioriteringslistan. Effekt Liten Svår Genomförande Lätt Aktiviteter i prioriteringsordning: (Vad kan vi göra idag, om 1 år, om 3 år, om 5 år) HANDLINGSPLAN FÖR Vad ska vi göra Hur ska Vem/vilka När ska det Hur mäter Status och varför vi göra det ska göra det? vara klart vi effekten? Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_flik 6, blad 4, sid 5(12)

24 JÄMFÖR NULÄGE MED MÅLBILD Vilka aktiviteter behöver ni göra för att nå målbilden? Vad behöver vi förstärka hos våra ridlärare/tränare/ ledare? Vad behöver vi börja med/sluta med kring våra ridlärare/tränare/ledare? Kom ihåg medlemsperspektivet och de olika målgrupperna Vad behöver vi utveckla hos våra ridlärare/tränare/ ledare? Allt förändringsarbete börjar med ett litet steg och för att föreningen ska komma igång på vägen mot målet är det klokt att prioritera insatserna för en rimlig arbetsnivå. Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_flik 6, blad 4, sid 6(12)

25 SORTERA OCH PRIORITERA Vad är viktigast att arbeta med och vilken effekt får respektive aktivitet? Stor Aktiviteter som är lätta att genomföra och får stor effekt bör hamna överst på prioriteringslistan. Effekt Liten Svår Genomförande Lätt Aktiviteter i prioriteringsordning: (Vad kan vi göra idag, om 1 år, om 3 år, om 5 år) HANDLINGSPLAN FÖR Vad ska vi göra Hur ska Vem/vilka När ska det Hur mäter Status och varför vi göra det ska göra det? vara klart vi effekten? Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_flik 6, blad 4, sid 7(12)

26 JÄMFÖR NULÄGE MED MÅLBILD Vilka aktiviteter behöver ni göra för att nå målbilden? Vad behöver vi förstärka i utbildningen/träningen? Vad behöver vi börja med/sluta med i utbildningen/ träningen? Kom ihåg medlemsperspektivet och de olika målgrupperna Vad behöver vi utveckla i utbildningen/träningen? Allt förändringsarbete börjar med ett litet steg och för att föreningen ska komma igång på vägen mot målet är det klokt att prioritera insatserna för en rimlig arbetsnivå. Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_flik 6, blad 4, sid 8(12)

27 SORTERA OCH PRIORITERA Vad är viktigast att arbeta med och vilken effekt får respektive aktivitet? Stor Aktiviteter som är lätta att genomföra och får stor effekt bör hamna överst på prioriteringslistan. Effekt Liten Svår Genomförande Lätt Aktiviteter i prioriteringsordning: (Vad kan vi göra idag, om 1 år, om 3 år, om 5 år) HANDLINGSPLAN FÖR Vad ska vi göra Hur ska Vem/vilka När ska det Hur mäter Status och varför vi göra det ska göra det? vara klart vi effekten? Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_flik 6, blad 4, sid 9(12)

28 JÄMFÖR NULÄGE MED MÅLBILD Vilka aktiviteter behöver ni göra för att nå målbilden? Vad behöver vi förstärka i tävling/mätbara insatser? Vad behöver vi börja med/sluta med i tävling/mätbara insatser? Kom ihåg medlemsperspektivet och de olika målgrupperna Vad behöver vi utveckla i tävling/mätbara insatser? Allt förändringsarbete börjar med ett litet steg och för att föreningen ska komma igång på vägen mot målet är det klokt att prioritera insatserna för en rimlig arbetsnivå. Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_flik 6, blad 4, sid 10(12)

29 SORTERA OCH PRIORITERA Vad är viktigast att arbeta med och vilken effekt får respektive aktivitet? Stor Aktiviteter som är lätta att genomföra och får stor effekt bör hamna överst på prioriteringslistan. Effekt Liten Svår Genomförande Lätt Aktiviteter i prioriteringsordning: (Vad kan vi göra idag, om 1 år, om 3 år, om 5 år) HANDLINGSPLAN FÖR Vad ska vi göra Hur ska Vem/vilka När ska det Hur mäter Status och varför vi göra det ska göra det? vara klart vi effekten? Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_flik 6, blad 4, sid 11(12)

30 INVOLVERA MARNA Kommunikation och förankring för delaktighet När handlingsplanen är satt är det viktigt att arbetet kommuniceras till medlemmarna. Visa hur de kan vara delaktiga, vem som ansvarar för vad och uppmuntra till dialog. I flik 5 Skapa engagemang och dialog finns tips för hur ni kan aktivt arbeta med att öka engagemanget och skapa dialog. För måluppfyllelse är det viktigt att hitta sätt för att kontinuerligt lyssna in vad medlemmarna tycker och tänker. En aktiv och publik dialog visar att föreningen och dess medlemmar tillsammans vill något och att ni alla är delaktiga. Kontinuerlig kommunikation av ett utvecklingsarbete är helt enkelt bra marknadsföring av föreningen. Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_flik 6, blad 4, sid 12(12)

31 LÄS MER FÖRDJUPNING Till det här avsnittet finns flera material som vi gärna tipsar om och som kan vara bra för er att titta igenom. MATERIAL ATT BESTÄLLA: Beställ genom att skicka ett mail med antal ex och leveransadress till Ridsporten vill Idéprogrammet för Svenska Ridsportförbundet. Plansch Ledstjärnor Ridsportens ledstjärnor är inget projekt utan ett långsiktigt arbete som ska genomsyra varje del i din ridsportvardag och vara ett naturligt steg att i fortsättningen skapa en idrott med hög etik och moral. Dialogduken Ett sätt att aktivt arbeta med ledstjärnorna är en så kallad dialogkarta. Framtidens Ridskola MATERIAL ATT LADDA NER: LÄS MER: Trygg i stallet Med trygghetsfrågor avser vi frågor som rör trygghet, trivsel och likabehandling, det vill säga hur man arbetar förebyggande mot kränkningar och utanförskap och hur man främjar en trygg och jämlik miljö. www3.ridsport.se/svensk-ridsport/tryggistallet/ Idrottslyftet utvecklar svensk ridsport Broschyren Idrottslyftet beskriver hur ni som förening kan använda er av Idrottslyftet i er verksamhet. www3.ridsport.se/ridklubbridskola/foreningsstodet/ Ridsportens plan för Talangutveckling www3.ridsport.se/tavling/talangutvecklingsplan/ UTBILDNING: SISU Idrottsutbildarna SISU utbildarna har flera olika utbildningar inom föreningsutveckling eller specialutbildningar i t ex IdrottOnline. Kontakta din lokala idrottskonsult på SISU Idrottsutbildarna. Tränarpasset Det finns ett antal riktlinjer som hela idrottsrörelsen har kommit överens om, om hur svensk barn- och ungdomsidrott ska bedrivas. Men vad innebär det i praktiken? Vad är det viktigaste man behöver ha med sig som tränare? TYCK TILL! Saknar du något i materialet? Har vi varit otydliga? Dina åsikter är viktiga! Tveka inte att höra av dig till: Maria.Thun@ridsport.se Svenska Ridsportförbundet/jan2015/Vår ridklubb_flik 6, blad 5