VD:s förord/introduktion

Transkript

1 Dnr VD:s förord/introduktion Förutsättningarna för film- och tv-dramaproduktion förändras i snabbare takt än någonsin tidigare. Digitaliseringen har ritat om och fortsätter att i ökad takt rita om kartan för filmen och tv-dramats alla aktörer. Film i Väst har fram till inte bara klarat av att parera omvärldsförändringarna utan också stärkt sin positioner såväl nationellt som internationellt. De konstnärliga och publika framgångarna har varit avsevärt större den senaste tioårsperioden ån den vad de var 1998 till Den ledande nationella position som erövrades i brytningen till innevarande decennium har behållits och utvecklats. På den internationella filmarenan har Film i Väst stärkt sin position. Från 2008 och framåt har Film i Väst årligen haft samproduktioner i de riktigt stora betydelsefulla filmfestivalernas tävlingssektioner. Film i Västs internationella nätverk har stärkts. Film i Väst har samproducerat filmer från jordens alla kontinenter. Film i Väst kan inte vila på lagrarna om den uppnådda positionen ska kunna behållas. Verksamheten måste gå i takt med tiden och fortsätta att utvecklas. Villkoren och förutsättningarna för hur film finansieras, cirkulerar och ses kommer att se radikalt annorlunda ut redan i den nära framtiden. På några områden kommer förändringarna att vara radikala. Det kommer att vara svårare att navigera i filmlandskapet under planeringsperioden. Film i Väst förstått som styrelse, ledning och personal måste stärka sin förmåga att göra rätt saker på ett utmärkt sett (och inte saker rätt och bra). Film i Väst förstått som styrelse, ledning och personal måste hålla världsklass för att resultatet av verksamheten ska bli världsklass. Ägaren måste löpande hållas informerade om de yttre förutsättningar som verksamheten har att hantera och ge Film i Väst möjligheter att uppfylla ambitionerna i ägardirektivet. Det handlar särskilt om att Film i Väst måste ha tillgång till samma redskap som andra aktörer (läs produktionsincitament) i Europa och Världen. Film i Väst har goda förutsättningar för att kunna hantera de kommande årens stora omvärldsförändringar och ytterligare flytta fram sin position nationellt och internationellt. Box 134 SE Trollhättan Sweden +46 (0) filmivast.se

2 2 Innehåll VD:s förord/introduktion... 1 Bakgrund... 3 Vision... 6 Värdegrund... 6 Mission... 6 Nulägesanalys... 7 Konkurrensanalys Mål och uppdrag Strategiska utmaningar Strategier Strategiska utvecklingsområden Årliga handlingsplaner Bilaga 1. Omvärldsanalys... 31

3 3 Bakgrund Film i Västs ändamål och specifika ägardirektiv Ändamål enligt bolagsordningen Bolaget har som huvudsakligt syfte att på uppdrag av Västra Götalands läns landsting bidra till utvecklade möjligheter till professionell produktion av värdefull film i Västra Götaland genom att delfinansiera och utveckla kompetenser, kunskaper och faciliteter som är nödvändiga för att filmproduktion i regionen ska kunna genomföras med god kvalitet. Bolagets verksamhet syftar ytterst till att utveckla en komplett struktur på filmens område i Västra Götaland. Det gör man genom att teckna samproduktionsavtal med olika aktörer inom filmbranschen. Specifikt ägardirektiv för Film i Väst Film i Väst ska samproducera film med hög konstnärlig kvalitet och publik potential som utmärker sig på den nationella och internationella arenan och som får en betydande global distribution och spridning. Bolaget ska upprätthålla och utveckla sin nationella och internationella position som en ledande aktör inom filmproduktion. Bolagets samproduktioner ska sammantaget nå och angå invånarna i Västra Götaland oavsett ålder, kön och/eller social bakgrund. Bolagets verksamhet ska ge internationell lyskraft till Västra Götaland och underhålla och utveckla Västra Götalands kreativa potential och infrastruktur samt stärka kompetensen inom branschen. Bolaget ska bedriva verksamheten i enlighet med uppdrag från kulturnämnden och regionutvecklingsnämden. Film i Västs roll I filmens värld Film i Väst är en territoriellt baserad finansiär som investerar pro rata pari passu i film- och tvdramaprojekt som uppfyller kraven på att vara en kulturprodukt. Film i Väst deläger därmed de filmer och tv-dramer man investerar i och definieras som samproducent. Film i Väst tillhör per definition producentkollektivet/producentledet. Film i Väst förväntas som samproducent tillföra filmen ekonomiska medel. Men också kunnande och kompetens som stärker filmens publika och konstnärliga kvalitet samt förstärker filmens möjligheter att prestera såväl publikt som konstnärligt. Film i Väst ställer territoriella krav. Projekten som Film i Väst investerar i ska minst spendera den investerade summan i Västra Götaland i form av löner till personer som betalar skatt i

4 4 Västra Götaland och betalning av tjänster och varor i företag som har sitt säte i länet. Film i Västs primära samarbetspart är produktionsbolag i Sverige, Norden och övriga världen. Produktionsbolag utvecklar, finansierar och genomför produktion. Film i Västs sekundära samarbetsparter är övriga väsentliga finansiärer (privata och offentliga) främst i Sverige och Norden. Film i Västs roll i ägarens perspektiv Film i Västs utgångspunkter för att investera i filmer och tv-dramer är högt ställda publika och konstnärliga mål som ska bidra till att territoriet Västra Götaland är den ledande filmregionen i Sverige/Norden och en ledande film- och tv-dramaregion i Europa. Film i Västs verksamhet ska ge lyskraft till Västra Götaland Det utbud av filmer som Film i Väst samproducerar ska nå och angå så gott som samtliga medborgare i Västra Götaland. Film i Väst är Västra Götalandsregionens primära redskap för att utveckla främst länets kreativa potential. Detta ska förstås som utveckling av producenter, manusförfattare och regissörer som bor och verkar i Västra Götaland. Film i Väst ska underhålla och utveckla den infrastruktur som krävs för att producera högkvalitativ filmer och tv-dramer i Västra Götaland. Sammanvägning För att Film i Väst ska kunna uppfylla det regionala ägaruppdraget krävs att Film i Väst uppfattas som en mycket attraktiv samarbetspartner för produktionsbolag i och utanför Sverige, och som en väsentlig samarbetspartner för andra viktiga filmfinansiärer i främst Norden. Film i Väst måste ha stor finansiell styrka och kunna tillföra de valda projekten avancerat vetande och kunnande. Ägaren kan se till att Film i Väst har tillräcklig finansiell styrka. Bolaget kan se till att man underhåller och utvecklar exceptionellt kunnande och kompetens och sina relationer och nätverk i filmens värld. Ägare och bolaget i sig kan i viss utsträckning parera omvärldsförändringar, men äger inte exempelvis den lagstiftande makten och makten att fatta beslut om prioriteringar och inriktningar på nationell och transnationell nivå. Svensk lagstiftning (läs lokaliseringsprincipen och be-gränsningarna av stöd till enskild näringsidkare) liksom EU:s kommunikation på filmområdet utgör faktiska begränsningar av bolagets möjligheter att maximera utkomsten av verksamheten och därmed ägarens uppdrag.

5 5 Generella förutsättningar Film i Västs investering i ett film- eller tv-drama projekt ställer krav på ett likvärdigt ägande och rätt till intäkter i paritet med det. Investeringen är dessutom förknippat med långtgående territoriella krav (spend och var olika produktionselement lokaliseras). Produktionsbolagets intresse är att behålla så stort ägande i projektet som möjligt och att ge sig själv maximal frihet och kontroll över genomförandet av projektet. Produktionsbolaget värderar olika finansieringskällor. Är det mjuka eller hårda pengar; vilka krav ställer dem möjliga finansiären i övrigt? Nationella filminstitut och den stora merparten av alla regionala filmfonder ger stöd som inte ställer krav på någon form av ägande och har mycket modesta återbetalningskrav om filmen blir en kommersiell framgång. De automatiska produktionsincitament som skapats runt om i världen ställer stora territoriella krav, men inga krav på vare sig ägande eller återbetalning av stödet. Film i Västs investering i ett film- eller tv-dramaprojekt värderas av produktionsbolaget i förhållande till annan equity-finansiering och till annan finansiering som ställer territoriella krav. Hur ska Film i Väst kunna behålla och utveckla sin position som mycket attraktiv samarbetspartner för produktionsbolag och andra väsentliga film finansiärer och därmed kunna på ett avgörande sätt bidra till Västra Götalands position som en ledande film- och tvdramaregion i Europa.

6 6 Vision Film i Väst ska vara en av de mest betydelsefulla aktörerna på den europeiska filmarenan. Västra Götaland ska vara den mest betydelsefulla filmregionen i Norden och en av de tio viktigaste filmregionerna i Europa i kraft av publik och konstnärlig framgång. Värdegrund [Ska vi ha med något om detta, vi har ju sedan tidigare några statements. Förslagsvis tar vi detta i samband med vår varumärkesplattform] Mission Film i Väst ska samproducera filmer som får en betydande global distribution och spridning. Årligen ska minst en av dessa vara inspelade i Västra Götaland. Film i Väst ska vara den regionala filmverksamhet som svenska och nordiska filmproducenter först vänder sig till när de ska finansiera sina projekt. Film i Väst ska välja svenska samproduktioner på ett sådant sätt att den ledande konstnärliga och publika positionen behålls.

7 7 Nulägesanalys Betydelsefulla omvärldsförändringar som påverkar Film i Väst i framtiden Perioden präglades av digitaliseringen som fick ett totalt genomslag i filmens alla led. Biograferna digitaliserades. Filmkopian ersattes av billigt producerade dcp:er. Man slutade i princip helt med att uppta filmerna på film. Produktionen av digitala och visuella effekter (VFX) förbilli-gades och fick breddad användning. Nya VOD (video on demand) tjänster utvecklades och fick ett stort genomslag. Strömmat innehåll stod för en allt större del av konsumtionen av rörliga bilder. Prenumererat innehåll (SVOD) ökade dramatiskt medan tillväxten av köp av enskilda filmer (TVOD) hade en måttligare tillväxt, Tv-företagens play-tjänster blev allt viktigare och om-fattade så gott som allt innehåll som visades i tablån. Distributörerna gick i allt större utsträck-ning över till att arbeta med virala kampanjer. Kostnaderna för prints and advertising sjönk. Digitaliseringen och home entertainments död och konsekvenserna av detta Under perioden minskade DVD- och Bluerayförsäljningen dramatiskt för att nästan helt raderas ut i Sverige. Home entertainment var under många år en central inkomstkälla för distributörer-na. De stora nordiska distributionsbolagen (främst Nordisk Film och SF) var tvungna att ge-nomföra stora besparings- omstruktureringsprogram. Distributörernas investeringsvilja i svensk film minskade kraftigt och ändrade karaktär. Rena investeringar övergick i stor utsträckning till att vara förskottsbetalningar av distributionsintäkter, så kallade Minimigarantier. Distributörerna blev också avsevärt mycket försiktigare och valde i större utsträckning att satsa på färre och säkrare kort. För de produktionsbolag som kunde delfinansiera med någon form av distributionskapital inne-bar det ovanstående ett större ägande och att man kunde behålla mer av intäkterna från det SFI-hanterade PRS-systemet (publikrelaterat stöd). Gränsen för när reella kommersiella intäkter uppkom försköts kraftigt. Mot slutet av perioden ökade distributörernas investeringsvilja i svensk film. Detta kan huvudsakligen förklaras med behovet att ett brett och omfattande innehåll en nödvändig förutsättning för att kunna konkurrera i den nya digitala världen. Bio viktigare Franchise Färre filmer står för större andel av publiken Digitaliseringen av filmens alla led skapade formella möjligheter till att producera kvalificerat innehåll billigare och att sprida och visa ett i reell mening bredare utbud. Fler filmer kunde visas snabbare på bio och fler filmer kunde hitta sin publik på andra plattformar. Möjligheten till kraftigt förbilligad distribution av film gynnade inte den reella bredden, istället förstärktes blockbusteriseringen. Filmer som förväntades nå en stor publik släpptes på tre till fyra gånger så många biodukar som tidigare. De mindre filmerna och art house filmen fick

8 8 också större releaser, men kom i stor utsträckning att drunkna på repertoaren. Samtliga typer av filmer spelade avsevärt kortare tid på biograferna. De kommersiellt framgångsrika filmerna i Sverige och globalt var i stor utsträckning franchise, det vill säga byggde på ett känt varumärke som en serietidningshjälte, en person/företeelse eller en bästsäljande bok. De lysande undantagen återfanns globalt inom familjefilmen där nya varumärken skapades på löpande band. Home entertainments död innebar (kanske paradoxalt) att filmen blev avsevärt mer beroende av intäkter från biograferna. Mot slutet av perioden kunde man märka en liten återhämtning baserade på intäkter från TVOD (Transaction VOD/Försäljning av en enskild titel via en VODtjänst). Biogåendet var under perioden stabilt i Sverige och ökade kraftigt globalt. Det senare drevs främst genom den snabba utvecklingen av en biografstruktur i Kina. Kineserna gör i nuläget ett biobesök/invånare/år. Kina är därmed den största filmmarknaden i världen. Den svenska filmens marknadsandel sjönk kraftigt under den senare delen av perioden och nådde ett bottenläge 2016 med en marknadsandel för svensk film som understeg 15 %. Den svenska filmens beroende av blockbusters var extremt stort. Om man exkluderar Hundraåringen, En man som heter Ove och Etthundraettåringen skulle svensk films marknadsandel varit avsevärt lägre. Bortanför de tre nämnda filmerna var det familjefilmen som höll uppe svensk films position. Franchise som Sunefilmerna, Bamse och Lassemaja stod för en stor andel av besöken på svensk film. Antalet svenska filmer som sågs av minst per-soner på bio sjönk på årsbasis från 13 filmer till fyra under perioden. Filmens ställning på biografen diskuterades flitigt under slutet av perioden. Biografägarnas övergripande affärslogik är att sälja så många stolar som möjligt så många gånger per dag som möjligt och att varje kund ska konsumera så mycket som möjligt på biografen i samband med sitt besök. Om beläggningen kan öka med alternativt innehåll som direktsända konserter, operaföreställningar och idrottsevenemang kan filmen komma att trängas undan. Under perioden var den här utvecklingen tydligast på de mindre biograferna, i Sverige främst Folkets Hus och Parkers biografer. Tv-dramas kraftigt ökade popularitet Plattformarnas kamp Konsumtionen av olika medier förändrade karaktär. Vi läste, lyssnade och tittade i allt större utsträckning på digitalt material och vi konsumerade olika medier när vi ville, hur vi ville och var vi ville. Papperstidningen, CD:n, linjär TV och DVD:n förlorade i betydelse. Allra störst var för-ändringen i de yngre generationerna där Youtube blev de unga tittarnas populäraste tvkanal. Nya (och för den delen gamla) plattformar för innehåll baserade på att du tittar på innehåll när du vill och i större utsträckning var du vill tillväxte kraftigt. SVOD (subscriped VOD) var en liten företeelse i början av perioden; i slutet av perioden prenumererade miljontals svenska

9 9 hushåll på Netflix, HBO, Viaplay eller någon annan plattform. I det nya landskapet blev tv-drama och i mindre utsträckning film ett viktigt innehåll för att kon-kurrera om tittandet och viljan att prenumererar på plattformen. Public Service och privatägda fri-tvbolag var nödda och tvungna att följa efter om inte tittandet skulle minska. Olika former av playtjänster växte kraftigt i betydelse. Plattformarna och de traditionella aktörernas kamp om konsumenternas gunst skapade en kraftig tillväxt av tv-dramaproduktionen och då så gott som alltid av det som kallas för high end tv-drama (kvalificerat tv-drama med stora budgetar byggda på starka kreativa team och känd cast). De ekonomiska resurserna för att göra och utveckla tv-drama tillväxte kraftigt. Etable-rade manusförfattare, regissörer, producenter och skådespelare flydde filmen och valde att göra tv-drama istället. Detta påverkade filmen negativt. I Sverige märktes det främst i bristen på manusförfattare. Utvecklingsperioden för långfilm förlängdes avsevärt. Mot slutet av perioden höjdes det varnande röster för att tv-drama riskerade att bli den nya dot com branschen. Bara i USA producerades det tv-dramaserier. I Västra Götaland minskade produktionen av tv-drama trots att Film i Väst ökade investeringarna i tv-serier. Minskningen förklaras huvudsakligen av att SVT centraliserade dramaverksamheten till Stockholm. Plattformarna började under perioden producera egna tv-dramaserier och fullfinansiera långfilmer. Projekten utvecklades av ett produktionsbolag som också gavs ansvar för att genomföra produktionen. Plattformen ägde projektet till 100 % och erhöll samtliga intäkter av exploateringen. Produktionsbolaget erhöll en mycket hög ersättning för att genomföra produktionen. Plattformsbaserade produktioner gick att kombinera med finansiering från automatiska produktionsincitament men inte med någon form av selektivt baserade finansieringssystem. The Big Head eller The Long Tail Under den tidiga digitaliseringseran lanserades begreppet the long tail. Tanken var att digitaliseringen skänkte publiken möjlighet att ta del av ett enormt stort utbud av gammalt och nytt innehåll och att den också skulle göra det. The long tail skulle gynna det tydligt nischade kvalitetsutbudet. Det innehåll som kanske inte nådde så många initialt skulle med tiden nå en be-tydligt större publik. Film- och tv-dramaproduktionen ökade kraftigt under perioden. Det möjliga utbudet för konsumenten ökade lavinartat. En inbiten filmnörd som såg en till två långfilmer per dag året runt hängde ändå inte med. Under perioden har främst den konstnärligt menade och ambitiösa filmen förlorat i tittande. Det gällde oavsett om man räknade antalet biografbesökare eller antalet tittare när filmen fri-tv vi-sas. De stora plattformarna höll förvisso ett urval av arthousefilmer, men det begränsades

10 10 till de få titlar som verkligen förmådde sticka ut på den internationella filmarenan. Det mesta talade mot slutet av perioden för att det var mer rimligt att tala om The Big Head istället för The Long Tail. Tax Incentives blir cash rebates och initieras av allt fler territorier Tax incentives har funnits i vissa länder och territorier under flera decennier. Syftet har varit att locka främst stora filmprojekt att förlägga sin produktion till territoriet och på så sätt skapa till-växt, sysselsättning och i viss mån turisteffekter. I flera länder uppstod problem när incitamen-tet var kopplat till själva skattesystemet. Missbruk och rent fusk förekom. Länder som Storbri-tannien, Tyskland och Holland omstrukturerade sina satsningar för att de skulle ge de önskade effekterna. Under perioden tillväxte antalet produktionsincitament kraftigt. 22 av EU:s medlemsländer hade mot slutet av perioden beslutat om ett automatiskt produktionsincitament för film- och tv-dramaproduktion som uppfyllde kraven på att vara en kulturpro-dukt (EU-krav). Automatiska produktionsincitament fanns också i 35 av USA:s delstater, i Au-stralien, Kanada och en lång rad länder runt om i världen. De länder i Europa som inte hade beslutat om produktionsincitament var Grekland, Bulgarien, Cypern, Luxemburg, Danmark och Sverige. Automatiska produktionsincitament syftar till att öka produktionen av film- och TVdramaproduktionen avsevärt i ett land/territorium. Den ökade produktionen bidrar till ökad sysselsättning, kompetensuppbyggnad, förstärkta internationella relationer, och ökad kvalitet i film- och tv-dramaproduktionen. De flesta moderna automatiska produktionsincitamenten bygger på en kontantrabatt på 15 till 30 % av det man spenderar i ett territorium/land. I en del länder är produktionsincitamentet direkt kopplat till kostnader för arbetskraften. Sverige behöver ett system med produktionsrabatter för att inte förlora film- och TVproduktion till andra länder. Så skedde under perioden i en ökande omfattning. Om en allt för stor andel av produktionen flyttas utomlands hotas kvaliteten i film- och tvdramaproduktionen i såväl Västra Götaland som Sverige. Kompetenser behöver underhållas, ny kompetens måste bygg-gas och kreativiteten utvecklas. Det kräver en stor volym av filmoch tv-dramaproduktion. De existerande systemen med produktionsincitament runt om i världen tillför film- och tvdramasektorn mjuka pengar. Det vill säga pengar som inte ställer krav på ägande och intäktsdelning. Mjuka pengar är en ständig bristvara i sektorn.

11 11 Filmavtalet i graven 2016 blev det svenska filmavtalets sista år. Den unika svenska modellen (som byggde på en överenskommelse mellan staten och de centrala aktörerna i branschen) för nationell filmfinansiering gick därmed i graven efter drygt 50 år. Det var en naturlig och i sig önskvärd utveckling. Filmavtalet hade blivit allt mer urvattnat och förvandlat den nationella filmpolitiken till den minsta gemensamma nämnarens politik. Den nya statliga filmpolitiken som beslutades av riksdagen bygger på sju ganska menlösa mål som snarare pekar ut områden för filmpolitiken än riktning. Den nationella filmpolitiken som förvaltas av Svenska Filminstitutet kommer att bedrivas med något mindre resurser än det filmavtalet genererade. När filmavtalet gick i graven 2017 frigjordes resurser som främst SVT och TV4 satsat i avtalet. SVT gjorde en utfästelse att man minst skulle satsa 100 miljoner kronor per år på filmen givet att villkoren för SVT skulle vara de samma som tidigare. Rent teoretiskt skulle det kunna komma att innebära att det sammanlagt fanns mer pengar att finansiera svensk film med från och med Det gick inte att konstatera att så faktiskt blev fallet under periodens sista år. Film i Väst och omvärldsförändringarna Film i Västs ställning i svensk film stärktes under perioden. Film i Väst var efter Svenska Filminstitutet den näst största finansiären av svensk långfilm. Film i Väst hade under perioden 2008 till 2011 arbetat medvetet för att bli det första valet för svenska produktionsbolag när de skulle finansiera sina filmer. Den positionen förvaltades väl under de kommande åren. Beroendet av att Film i Väst skulle medverka i finansieringen av svenska filmer var störst när projektet var ambitiöst. I filmer som på pappret såg ut att kunna bli stora kommersiella framgångar var Film i Väst beredd att investera mer (främst Hundraåringen och En man som heter Ove ) än vad producenten i slutändan kom att önska sig. Man ville maximera mängden mjuka pengar och pengar som inte ställde krav på ägarskap. Film i Väst hölls helt utanför finansieringen av filmen Solsidan på samma grunder. Konkurrens med andra territorier nationellt och internationellt blev avsevärt tuffare. Film i Väst och Västra Götaland förlorade främst inspelning (gäller såväl svenska som internationella pro-jekt) till territorier där man kunde använda sig av automatiska produktionsincitament eller en kombination av stora offentliga selektiva stöd och ett automatiskt produktionsincitament. I Sverige konkurrerade Film i Väst bara med Filmregion Stockholm Mälardalen (Frsm). Film i Västs primära konkurrensfördel i förhållande till Frsm var överlägset kunnande och kompetens och en större säkerhet i investeringens storlek.

12 12 Film i Väst och Västra Götaland fick jämfört med tidigare inspelning i fler stora nordiskt baserade filmprojekt, men lyckades inte vinna kampen om inspelningen i ett enda icke nordiskt filmprojekt av storlek. Trots det stärktes Film i Västs ställning på den internationella filmarenan främst genom lyckade val av filmer som kom att uppmärksammas på de stora filmfestivalerna. Dessa projekt gjorde sin postproduktion i länet. Film i Väst var ett starkt och attraktivt varumärke på den nationella och internationella filmarenan främst baserat på ett gediget kunnande och kompetens och förmågan att välja rätt. Film i Väst förfogade över ekonomiska resurser som var jämförelsevis goda, men villkoren kring investeringarna som bolaget kunde göra uppfattade inte entydigt positivt. Film i Väst försökte verka maximalt pragmatiskt avseende såväl spend- som ägarkrav. Västra Götaland och Sverige har under perioden haft ett klart konkurrensminus i avsaknaden av ett automatiskt produktionsincitament som kan bidra med viktiga mjuka pengar till filmprojektet. Film i Väst har under perioden ökat sina investeringar i tv-drama för att förstärka de regionalekonomiska effekterna och för att få ett än större och bredare publikt genomslag. Film i Väst kan med nuvarande ägardirektiv och med nuvarande resurser samproducera 25 timmar tvdrama per år. Potentiellt kunde det dubbla göras i länet. Film i Västs investeringsvillkor var inte samma problem på tv-dramaområdet. Det hörde till un-dantagen att produktionsbolaget kunde tjäna pengar på exploatering av tv-drama. De medel som finansierade tv-drama ställde i liten omfattning territoriella krav. Produktionsbolaget kan därför mycket friare fördela projektets spend.

13 13 Sammanfattning de viktigaste omvärldsfaktorerna som kommer påverka Film i Väst Perspektiv - Vår bransch Distribution Plattformar Format och innehåll Vad som görs? Att det görs rätt saker Finansieringsmöjligheter, långsiktiga planer Produktionsrabatter Vad som händer i omvärlden Samarbeten/allianser med andra Vår förmåga att förhålla oss till omvärlden Sätta VGR på världskartan Det kanske inte är så viktigt med biografer, snarare multiarenor Behålla kompetens, bygga ut Olika samverkansmodeller regionerna emellan Perspektiv - Vårt uppdrag/det politiska landskapet Politisk stabilitet Riskkapital Utbyte kultur/näringsliv Politikens inställning till kultur Framgångsrikt lobbyarbete Medborgarnas stolthet Samverkan på nationell nivå Internt slippa strid om var bolaget har sitt säte; Trollhättan? Göteborg? Produktionsrabatter Enig politik om filmpolitik?/rörligbildpolitik?

14 14 Konkurrensanalys [Överväganden och slutsatser av omvärldsanalysen] Tesen och grundförutsättningarna som redovisats ovan fortsätter att vara nycklarna för att reflektera Film i Väst under den kommande sexårsperioden. Den dubbla karaktären på Film i Västs investeringar är en central utmaning att ständigt hantera. För att Film i Väst ska kunna konkurrera om inspelning och för den delen större postproduktionsarbeten i internationella samproduktioner av film krävs att ett svenskt system med produktionsrabatter införs. Om det kan kombineras med ett motsvarande regionalt system kommer det att bli mycket konkurrenskraftigt och attraktivt. Om det inte blir ett produktionsincitament bör Film i Väst vara tydliga med vilken typ av filmer man realistiskt kan tro väljer att spela in i Västra Götaland. Det vill säga främst svenska och nordiska filmer. Film i Väst och Västra Götaland kan under perioden fortsätta att vara den skandinaviska filmens centralpunkt. Detta givet att Norge inte inkluderar norsk film i sitt produktionsrabattssystem och att Danmark inte kommer före med att skapa ett välfungerande produktionsincitament. Film i Väst kan långsiktigt fortsätta att få och därmed kunna investera i filmer från länder med svag finansiering för inhemsk film. Den investering som Film i Väst kan erbjuda mot att projekten gör sin postproduktion i länet kommer att vara fortsatt attraktiv. Film i Väst kan med rätt val fortsätta att generera festivalframgångar. Dessa filmer är i stor utsträckning osynliga för länets invånare och beslutsfattare. Hur relevanta och viktiga är festivalframgångarna i ett kort och långt perspektiv? Film i Väst och Västra Götaland kan komma att attrahera postproduktionsarbete från Storbritannien och USA så länge de tre större postproduktionsbolagen i länet fortsätter att ha starka band med filmindustrierna i dessa länder. Men vilka projekt är det som kommer att seriöst överväga att lägga sitt arbete i Västra Götaland? Och hur viktiga är de filmerna för Film i Väst? Film i Västs starka ställning i svenskt filmliv kommer att bestå givet att Film i Väst minst kan investera på samma nivå som idag och att Film i Väst behåller sitt försprång avseende kunnande, kompetens och nätverk. Film i Väst har idag en central ställning och är den samlande kraften för i svensk filmfinansiering. Den positionen måste ständigt återerövras. Film i Väst kommer under perioden att förlora något fler spännande svenska filmprojekt till Stockholm Mälardalen och till utlandet än tidigare. Uppenbart kommersiella filmprojekt kommer att vara en utmaning att kunna borda. Hur kommer detta sammantaget att påverka Film i Västs kommersiella intäkter? Vilken marknadsandel är det rimligt att satsa på? Tv-dramaproduktionen kommer fortsätta att tillväxa under perioden. Tittandet kommer inte

15 15 att öka nämnvärt. Konkurrensen om tittandet kommer däremot att öka dramatiskt. Stockholm har under den senaste treårsperioden återfått sin ställning som självklart centrum för dramaproduktionen. För att Film i Väst och Västra Götaland ska kunna stärka sin position som tv-dramaregion krävs kraftigt ökade resurser att investera i tv-drama, men också ett kunnande och en strategi så att bolaget väljer att investera i rätt tv-dramaprojekt. Film i Väst kommer att än mer behöva ägna tid åt omvärldsanalys och omvärldsförståelse. Bolagets starka auktoritet i förhållande till de centrala samarbetspartnerna: produktionsbolagen, är just kunnande och kompetens och en vilja att överföra vetandet på ett bra och positivt sätt. Många av de företeelser och trender som beskrivs ovan kommer att påverka filmen i framtiden.

16 16 Mål och uppdrag Uppdraget från Kulturnämnden och Regionutvecklingsnämnden Film i Väst ska samproducera film med hög konstnärlig kvalitet och publik potential som utmärker sig på den nationella och internationella arenan och som får en betydande global distribution och spridning. Bolaget ska upprätthålla och utveckla sin nationella och internationella position som en ledande aktör inom filmproduktion. Bolagets samproduktioner ska sammantaget nå och angå invånarna i Västra Götaland oavsett ålder, kön och/eller social bakgrund. Bolagets verksamhet ska ge internationell lyskraft till Västra Götaland och underhålla och utveckla Västra Götalands kreativa potential och infrastruktur samt stärka kompetensen inom branschen. Bolaget ska bedriva verksamheten i enlighet med uppdrag från kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden. (Ur Ägardirektiv för Film i Väst AB antaget 2016.) Mål Kulturnämnden och Regionutvecklingsnämnden Film i Väst är en av Europas mest framgångsrika regionala filmfonder och Västra Götaland en ledande film- och tv-dramaregion Film i Västs samproduktioner når och angår de flesta invånare i Sverige och Västra Götaland Film i Väst utvecklar filmområdet i samverkan med övriga regionala, nationella och internationella aktörer Film i Väst tar ett samlat ansvar för att utveckla högkvalitativ och konkurrenskraftig film- och tv-dramaproduktion

17 17 Bolagsspecifika mål Film i Väst ska varje år samproducera filmer som väljs till huvudtävlan i Berlin och/eller en officiell sektion i Cannes. Film i Västs samproduktioner ska vara väl representerade och framgångsrika i de fyra mest prestigefulla filmfestivalerna i världen (Berlin, Cannes, Venedig, Toronto). Film i Väst ska samproducera filmer som får en betydande global distribution och spridning. Årligen ska minst en av dessa vara inspelade i Västra Götaland. Film i Väst ska vara den regionala filmverksamhet som svenska och nordiska filmproducenter först vänder sig till när de ska finansiera sina projekt. Film i Väst ska välja svenska samproduktioner på ett sådant sätt att den ledande konstnärliga och publika positionen behålls. Film i Väst ska under planeringsperioden arbeta med ett starkare repertoartänk. De valda projekten ska både skildra och nå vitt skilda målgrupper (kön, klass, ålder, etnicitet, land/stad). Film i Väst kommer att initiera utveckling av projekt som syftar till att stärka kvaliteten på den samlade repertoaren och bidra till förstärkt publikt och konstnärligt genomslag. Film i Västs verksamhet ska ge internationell lyskraft till Västra Götaland och samtidigt ge länets medborgare tillgång till kvalificerade filmiska upplevelser. Film i Västs insatser för infrastrukturutveckling (begreppet tolkat brett innefattande faciliteter, teknik, logistik, kunskap och kompetens) ska i första hand syfta till att utveckla Västra Götalands kreativa potential. Fokus ska ligga på att utveckla producenter, manusförfattare och regissörer. Film i Väst ska i ett bredare perspektiv underhålla och utveckla regionens infrastruktur. Detta arbete ska vara kopplat till de fattade samproduktionsbesluten. [Kan vi säga något om hur vi gör detta? T.ex. utveckla producenter, manusförfattare etc genom långsiktiga seminarieprogram av hög internationell klass i samarbete med xxx.]

18 18 Strategiska utmaningar Vilka strategisk vägval ser vi i närtid 2017 Operativt fokus -mer -Nya finansiär/lösningar i partnerskap/externa finansiärer -Produktionsincitament -Kompetensförsörjning -Stärka varumärket (Kännedom, kunskap, särart, preferens) -Nyttja framgången (Cannes, 25-år) -Bereda ny filmpolitik, driva frågan -Informationsmaterial om Film i Väst till styrelsen Politiskt fokus -mer -Fokuserade insatser för påverkan fokusfrågor 2017, fokusaktörer Fokusera på styrelsearbetet (VD-brev, 4-6 möten, mer strategi i mötet) -Bredda ägardirektivet (TV-drama) -Taktiska prioriteringar; valår Operativt fokus mindre -Fokusera mindre på de regionala bolagen Politiskt fokus mindre -Mindre fokus på nutid, mer på framtid -Fokusera mindre på oro, mer på utveckling Vilka större strategiska vägval ser vi på medellång sikt 2018 Operativ fokus mer -Kompetens för att hitta nya kreatörer -TV-drama producenter -Minska byråkratin -Implementera kommunikationsplan -Succession, överföra kompetens, nätverk Politiskt fokus mer -Ägardirektiv; ramverk TV-drama -Lösa Göteborgsknuten -Samarbeta med akademin; universitet och högskolor -Minska byråkratin

19 19 -Kontinuitet i styrelsen (VD driver frågan mot ägaren) -Succession, överföra kompetens, nätverk -Taktiska politiska prioriteringar inför val 2019, lobbying -Påverka filmpolitiken i den riktning som vi önskar Politiskt fokus mindre -Skynda på vissa viktiga frågor, valåret kommer präglas av politisk avvaktan Vilka större strategiska vägval ser på längre sikt Operativa mer -Distributionsfrågorna; Nå? Angå? Gäller även nya distributionsfrågor -Växla upp de europeiska frågorna -Beredskapsplan för att hantera de många plattformarna -Europeiska filmgalan/guldbaggegalan Politiskt mer -Adminstrationskontor gällande produktionsrabatter ska placeras i Västra Götaland -Växla upp till Europa -Samordning av de kreativa utbildningar (spetskompetens) för att hitta talanger/framtida - talanger -Sponsor/professur akademin, vetenskap -Västra Götalands ska vara värd för CineRegio 2019

20 20 Strategier Film i Väst 2020 styrande tankegångar Film i Väst ska behålla sin ledande position i svensk film konstnärligt och publikt. Detta uppnår vi genom att: Film i Västs genomsnittliga investering i de svenska projekten måste öka något för att ambitionen ska realiseras. Valet av svenska projekt ska strikt styras av projektens konstnärliga och publika potential. Undantag görs för projekt som kan bedömas etablera ny spännande talang. Sådan filmer ska göras med relativt låg budget. Filmer som väljs utifrån publik potential ska estimeras till minimum biobesök eller en miljon biobesök globalt. Svensk distribution ska vara garanterad. För filmer från övriga nordiska länder gäller att de ska estimeras att vara en av de specifika landets tre mest sedda filmer premiäråret. Filmer som väljs utifrån konstnärlig potential ska baseras på att dessa med stor sannolikhet väljs till en officiell sektion i Cannes eller huvudtävlan i Berlin. De svenska projekt som väljs ska förlägga inspelning plus något annat produktionselement till Västra Götaland, undantag kan göras för särskilt intressanta prestigeprojekt. Projekten ska väljas med hänsyn tagen till att Västra Götalands medborgare via olika distributionskanaler ska nås och ta del av åtminstone någon av de filmer- och TVserier Film i Väst samproducerar. Film i Västs samproduktioner ska ha en bredd och representativitet i berättarperspektiven: kön, etnicitet, klass, ålder och land/stad. Film i Väst ska behålla sin ledande position i europeiskt filmliv. Denna har så här långt huvudsakligen grundats på Film i Västs samproduktion av utmanande och nyskapande arthouseprojekt. Detta uppnår vi genom att: Film i Väst ska fortsätta samproducera internationella arthouseprojekt som bedöms kunna väljas till huvud-tävlan i Berlin eller Cannes. Filmer som deltar i huvud-tävlan i världens två ledande festivaler får så gott som alltid global distribution. I övrigt ska de internationella projekten väljas utifrån att de har hög kvalitet och kan få en slagkraftig svensk och global distribution. Film i Väst ska engagera sig i filmernas tänkta distribution och spridning för att garantera maximal cirkulation regionalt, nationellt och internationellt.

21 21 Satsningen på produktionen av animerad film för små barn behålls på nuvarande nivå. Vi uppnår detta genom att: Film i Väst kommer att i ökad omfattning samproducera barn- och familjefilmer som estimeras nå en stor publik. På så sätt garanteras att så gott som alla barn i Västra Götaland nås av Film i Västs samproduktioner via biograf, VOD eller fri-tv. Film i Väst ska minska volymen internationella samproduktioner. Vi uppnår detta genom att: I genomsnitt ska fem färre filmer samproduceras varje år. Minskningen berör projekt som enbart förlägger postproduktion i Västra Götaland. De medel som frigörs ska satsas på tv-drama och/eller nordiska prestigeprojekt som förlägger inspelning till Västra Götaland. Utveckling av talang och kompetens. Detta uppnår vi genom att: Film i Väst ska förnya sitt talangarbete så att det får en större bredd och inkluderar både publik och art house talang. Kompetensutvecklingsinsatserna ska i första hand inriktas mot manusförfattare, regissörer och producenter bosatta i länet. Film i Väst ska arbeta för att öka varje enskilt valt projekts produktionsmängd i Västra Götaland. Den samlade produktionsmängden mätt i antalet mandagar i länet kommer därmed att kunna ligga nära dagens nivå. Detta uppnår vi genom att: Xxx xxx Film i Väst ska arbeta för att framför allt unga ges möjligheter att arbeta och etablera sig på den arbetsmarknad som skapas av film- och TV-dramaproduktionen. Detta uppnår vi genom att: Xxx xxx

22 22 Strategiska utvecklingsområden Film i Väst kommer att koncentrera sitt utvecklingsarbete till fyra områden: samproduktion (se ovan), tv-drama, talangutveckling och etablerandet av en ny mötesplats för filmen i Västra Götaland. Det fjärde utvecklingsområdet har stark koppling till Film i Västs arbete med kompensutveckling. Tv-drama Det finns en mycket stark tillväxt inom tv-dramaområdet. Den drivs primärt av VODplattformarna, det vill säga Netflix, Amazon, Hulu, Youtube, Apple, Viasat/Viaplay och Cmore. De tidigare nämnda plattformarna slåss om den globalt ledande positionen, Viaplay och Cmore konkurrerar om att bli plattformen med stort P i Norden. Traditionella broadcasters måste hänga med. Film i Väst lät under 2017 göra en studie om tv-dramat i Norden i framtiden. Den belyser trender, tänkta satsningar och utvecklingsstrategier hos samtliga större aktörer på tvdramaområdet i Norden. Studien ger en god utgångspunkt för att formulera en strategi för hur tv-dramaproduktionen ska kunna öka i länet och vilket innehåll i volymökningen som kan få störst genomslag nationellt och internationellt. I nuläget produceras bara tv-drama som Film i Väst medfinansierar i Västra Götaland. Tvdrama ger mycket stora positiva regionalekonomiska uteffekter (fyra till fem gånger Film i Västs insats) och bidrar i hög grad till att utveckla kunnande, kompetens och infrastruktur. Rätt valt når tv-drama en mycket stor publik. Film i Väst kan åstadkomma en volymökning på tre sätt. Enklast är naturligtvis att nuvarande intressenter i Film i Väst ger en anslagsökning som tydligt riktas till tv-drama. Film i Väst kan omfördela egna resurser genom att minska nuvarande mängd internationella samproduktioner som gör postproduktion i Västra Götaland. Om det blir ett positivt beslut om ett nationellt produktionsincitament kan Film i Väst åstadkomma en större volym tv-dramaproduktion med nuvarande resurser. Film i Väst kommer med bas i studien/utredningen ta upp en dialog med ägare, intressenter och uppdragsgivare under 2018 kring hur Västra Götaland ska kunna dra nytta av den stora tillväxten inom tv-drama. Talangutveckling Film i Väst ska fortsätta utveckla unga filmtalanger: regissörer, manusförfattare och producenter bosatta i Västra Götaland, med målet att dessa kan etablera sig professionellt. Film i Väst utvärderade under 2017 sitt tidigare och nu existerande talangarbete. Utvärdering-

23 23 en visar att Film i Väst varit framgångsrikt, till och med mycket framgångsrika, i att etablera nya art house regissörer, som klarat av att bygga en långsiktig karriär inom filmen. Film i Västs talangarbete har i ringa omfattningen bidragit till att utveckla regissörer och manusförfattare som arbetar med ett medvetet publikt tilltal. Film i Väst implementerar 2018 en ny strategi för talangarbetet. Det betyder att den nuvarande fokuseringen på kortfilm släpps och ersätts med en större bredd av format: kortfilm, webbisoder, webbserier och mikrobudgetlångfilm. Film i Väst ska aktivt arbeta med att skapa nya koncept för att nå unga kreativa talanger som arbetar med rörlig bild som verktyg allt i syfte att bidra till att utveckla framtidens såväl konstnärligt som publikt intressanta filmskapare. Film i Väst ska fortsätta sitt samarbete med Kultur i Väst för att ge unga utökade möjligheter att pröva och utveckla sin talang på den rörliga bildens område. Skapa förutsättningar för kompetensutveckling av manusförfattare, regissörer och producenter Film i Väst ska skapa förutsättningar för filmens (film förstått som ett brett begrepp) manusförfattare, regissörer och producenter att nätverka. Detta uppnår vi genom att erbjuda seminarier, work-shops, case-studies och filmvisningar. Dessa möten skapar i sig själv möjligheter att etablera nya samarbeten mellan den klassiska triangeln: producent, regissör och manusförfattare. Film i Väst behöver skapa förutsättningar och möjlighet att visa de många internationella samproduktioner som varit globalt framgångsrika men i mycket begränsad omfattning nått publiken i Västra Götaland.

24 24 Årliga handlingsplaner Den konstnärliga kvaliteten i Film i Västs samproduktioner ska öka Det strategiska målet är kopplat till uppdragsmål 1: Film i Väst är en av Europas mest framgångsrika regionala filmfonder och Västra Götaland en ledande film- och tv-dramaregion Den absoluta merparten av de hundratals långfilmsprojekt som Film i Väst behandlar varje år är arthouseprojekt. Film i Väst kan välja bland en stor andel av Europas mest intressanta konstnärligt menade filmprojekt. Det gör att ambitionen kan höjas. Under de tre kommande åren siktar Film i Väst på att varje år ha filmer valda till officiella sektioner i de fyra viktigaste internationella filmfestivalerna: Berlin, Cannes, Venedig och Toronto. Beslut om nya projekt på strikt konstnärlig grund ska grundas på att filmen sannolikt kan bedömas bli vald till huvudtäv-lan i Berlin eller en officiell sektion i Cannes. Kraven på Film i Västs produktionsenhets förmåga att evaluera projekten kommer att öka, likaså behovet av förstärkt omvärldsbevakning. Särskilda policies har tagits fram för beredning och beslut om investeringar i svensk film, internationella samproduktioner och tv-drama. Dessa biläggs den strategiska planen. Grund för utvärderingen är: Genomsnittliga recensionsomdömen för svenska samproducerade långfilmer och internationella samproducerade långfilmer med svensk distribution Internationellt prestigefulla priser: i Berlin, Cannes eller Venedig, och Oscar, European Film Award, BAFTA och EMMY (5 poäng) Antal långfilmer valda till en officiell sektion i Berlin, Cannes, Venedig, Toronto, Sundance, Tribeca, Locarno, San Sebastian, Busan och Tokyo (4 poäng för officiell sekt-ion i de tre först nämnda festivalerna, 3 poäng i övriga) Antal priser och typ av pris i de tio viktigaste internationella filmfestivalerna (Officiella priser 4 poäng, Sidopriser 3 poäng) Slutnominering till European Film Award, Oscar, BAFTA och Emmy (4 poäng) Antal priser vid övriga internationella filmfestivaler (2 poäng) Antal kortfilmer valda till en officiell sektion i någon av de tio ovan nämnda filmfestiva-lerna plus Clermont Ferrande (3 poäng) Antal dokumentärfilmer valda till en officiell sektion i någon av de tio ovan nämnda festivalerna plus Amsterdam och Toronto (Hot Docs) (3 poäng) Antal animerade filmer valda till en officiell sektion i Annecy (3 poäng) Antal nationella filmpriser (1 poäng) Under perioden ska målet och de parametrar som nämns ovan styra arbetet i

25 25 produktionsenheten vid val på konstnärlig grund. I valet ska också beaktas möjligheten att projektet får en tydlig exponering och slagkraftig distribution i Sverige. Produktionsenheten arbetar med lång framförhållning. Resultatet ett specifikt år bygger på ett beslut flera år tidigare. De tio viktigaste internationella filmfestivalerna definieras som: Cannes Berlin Toronto Venedig Busan Sundance Tribeca Tokyo Locarno San Sebastian Film i Väst ska ha samproduktioner valda till minst sju av de internationella filmfestivalerna ovan. De internationella samproduktionsmarknaderna är väsentliga forum för att hitta bästa arthouseprojekten. Film i Väst ska vara med som tänkbar finansiär av projekt vid de fyra viktigaste: Rotterdam (CineMart), Berlin (Co-production Market), Cannes (LÁteliér) och Toronto. Film i Väst ska delta i ett urval av övriga centrala samproduktionsmarknader. Ambition Film i Västs arbete inriktas på att investera i projekt som bedöms kunna väljas till en officiell sektion i Berlin och Cannes 2019 och De filmer som är aktuella för de stora festivalerna 2018 har beslutats 2016 och ska Film i Väst ha minst en film i huvudtävlan i Berlin och/eller Cannes. Film i Västs samproducerade långfilmer ska varje år minst uppnå 180 kvalitetspoäng; de samproducerade kortfilmerna ska minst ha uppnått 40 kvalitetspoäng; och de samproducerade dokumentärfilmerna 30 kvalitetspoäng. Poängen sätts enligt ovan. Ambitionsnivån ligger kvar på 2017 års nivå. De genomsnittliga recensionerna för Film i Västs svenska samproduktioner ska vara minst lika goda som genomsnittet för perioden Svenska Filminstitutets recensionsindex utgör utgångspunkt. Film i Västs primära ambition under planeringsperioden är att öka det publika genomslaget för såväl arthousefilmerna som de publika projekten.

26 26 Den totala publiken för Film i Västs samproduktioner ska öka regionalt, nationellt och internationellt Det strategiska målet är kopplat till uppdragsmål 1: Film i Väst är en av Europas mest framgångsrika regionala filmfonder och Västra Götaland en ledande film- och tv-dramaregion Film i Väst ska under perioden följa den publika utvecklingen i olika fönster och på olika plattformar och analysera vilka de publika framgångsfaktorerna är. Film i Väst ska varje år genomföra en studie som belyser vilka de publika framgångsfaktorerna är. De hittills genomförda kartläggningarna visar på starka samband mellan publikt genomslag och känd förlaga, känd cast och en högre budget än den genomsnittliga. Familjefilm med ett brett tilltal har en betydande publikpotential. I evalueringen av ansökningarnas publika möjligheter är utgångspunkten för svenska filmer att de ska estimeras till minst biobesök i Sverige. För nordiska filmer gäller att de ska estimeras vara en av hemlandets tre mest sedda filmer. Icke-nordiska filmer ska ha en global distribution som genererar minst en miljon sålda biobiljetter. Undantag kan göras för filmer som med stor sannolikhet kan bedömas betala igen merparten av Film i Västs investering. Film i Väst ska stärka de valda samproducerade filmernas publika möjligheter genom att bistå med kunskap och råd. Film i Väst ska aktivt verka för att nya distributionsmodeller utvecklas och prövas, detta gäller särskilt för arthousefilmerna. Film i Väst ska aktivt verka för att offentliga och privata aktörer gemensamt förbättrar den sam-lade publikstatistiken för samtliga fönster och plattformar. Film i Väst ska utveckla visningsmöjligheter för att erbjuda regioninnevånarna möjlighet att se samproducerade internationella filmer som saknar svensk eller har en begränsad svensk distribution. Här kan den ovan beskrivna mötesplatsen spela stor roll. Ambition De publika resultaten är svåra att mäta ett enskilt år. Film i Väst kan inte påverka när filmer släpps på biograf. Under planeringsperioden ska en tredjedel av Film i Västs svenska samproduktioner nå en biopublik på över personer på hemmamarknaden Under planeringsperioden ska genomsnittspubliken för Film i Västs svenska samproduktioner uppgå till minimum biobesökare per film

27 27 Under planeringsperioden ska minst en tredjedel av Film i Västs internationella samproduktioner nå en biopublik på över en personer globalt Under planeringsperioden ska den genomsnittliga marknadsandelen för Film i Västs samproduktioner vara 60 % av svensk films totala marknadsandel. Under planeringsperioden ska Film i Väst delta försök med simultan release eller kraftigt förkortad fönsterlängd på olika plattformar erfarenheterna ska tas till vara och utvecklas Film i Västs samproduktioner når och angår de flesta invånare i Västra Götaland Det strategiska målet är kopplat till uppdragsmål 2: Film i Västs samproduktioner når och angår de flesta medborgare i Sverige och Västra Götaland. Film i Väst ska skapa en repertoar med bredd i berättarperspektiven: kön, klass, ålder, etnicitet och land/stad. Medborgarna ska ges möjlighet att ta del av angelägna och viktiga berättelser från nu och då; man ska beröras, roas och oroas. Det utvecklas relativt få filmer för barn och en familjepublik en paradox eftersom det inte minst de senaste åren har visat sig att det finns en stor och trogen publik för berättelser som vänder sig till dessa publikgrupper. Film i Väst ska arbeta för att utveckla nya koncept/berättelser för målgrupperna. Ambition Under planeringsperioden ska Film i Väst genom sina val av samproduktioner skapa en repertoar med stor diversitet, kvalitet och publikt tilltal som når så gott som samtliga medborgare i Västra Götaland Under planeringsperioden ska minst 90 % av medborgarna i Västra Götaland ha sett någon av Film i Västs samproduktioner Under planeringsperioden ska Film i Väst bidragit till att antalet upphovspersoner som arbetar med barn- och familjefilm i Västra Götaland har ökat Under planeringsperioden ska antalet biobesök på samproducerad barn- och familjefilm i Västra Götaland minst motsvara genomsnittet för perioden