Revisionsplan med inriktning för Fastställd av revisorsgrupperna och revisorskollegiet

Transkript

1 N Revisionsplan med inriktning för Fastställd av revisorsgrupperna och revisorskollegiet

2 Vad gör Landstingsrevisorerna? Landstingsrevisorerna granskar den verksamhet som bedrivs av landstingets nämnder och bolagsstyrelser. Revisionsuppdraget är det största inom kommunal verksamhet. Landstingsrevisorerna omfattar både de förtroendevalda revisorerna och revisionskontoret. Att vara revisor är ett förtroendeuppdrag vars syfte är att med oberoende, saklighet och integritet främja, granska och bedöma verksamheten. Den övergripande uppgiften för revisorerna är att granska hur nämnder och styrelser tar sitt ansvar. De förtroendevalda revisorerna är fullmäktiges och ytterst medborgarnas instrument för den demokratiska kontrollen. De har därmed en viktig funktion i den lokala självstyrelsen. Ledamöter i nämnder och styrelser ansvarar inför fullmäktige för hur de själva, anställda och uppdragstagare genomför verksamheten. I ansvaret ingår att genomföra en ändamålsenlig verksamhet utifrån fullmäktiges mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten, på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt och med en tillräcklig intern kontroll samt att upprätta rättvisande räkenskaper. I årsrapporter för nämnder och bolag sammanfattar revisionskontoret den granskning som genomförts under det gångna året. Verksamhetsrevisionen redovisas löpande i projektrapporter. Publikationerna finns på Landstingsrevisorernas hemsida De kan också beställas från revisionskontoret. Det går även att prenumerera på Landstingsrevisorernas nyhetsbrev Nytt från landstingsrevisionen genom att anmäla intresse via e-postmeddelande till landstingsrevisorerna@rev.sll.se.

3 RK Revisionskontoret INNEHÅLL 1. LANDSTINGSREVISORERNA Inledning Revisionens uppdrag Revisionens mål Revisionens organisation Den gemensamma vårdorganisationen i Norrtälje SÅ HÄR ARBETAR REVISIONEN REVISIONSPROCESSEN Planering Årlig revision Verksamhetsrevision Revisorernas prövning och bedömning Revisionens kvalitetssäkring REVISIONSOMRÅDE I Granskningar inom årlig revision Förstudier och projekt Inriktning REVISIONSOMRÅDE II Granskningar inom årlig revision Förstudier och projekt Inriktning REVISIONSOMRÅDE III Granskningar inom årlig revision Förstudier och projekt Inriktning Bilagor 1. Indelning i revisionsområden 2. Revisionsplan för den gemensamma vårdorganisationen i Norrtälje 2014

4 RK Revisionskontoret Landstingsrevisorerna 1.1 Inledning Revisionsplanen för 2014 innehåller förutom en beskrivning av revisionens uppdrag och mål, årets planerade revisionsinsatser utifrån genomförd riskbedömning. Revisionsplanen ligger till grund för den detaljerade planeringen av 2014 års granskning. Revisionsplanen är flexibel och kan förändras eller omprioriteras under revisionsåret för att vid behov kunna hantera ändrade förutsättningar eller oförutsedda händelser. 1.2 Revisionens uppdrag Revisorerna 1 och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som bedrivs i landstingsstyrelsen, nämnder och bolag samt stiftelser. Revisionen har en central roll när det gäller att säkerställa insynen i och kontrollen av all verksamhet som landstinget ansvarar för. Varje revisor är oberoende i förhållande till såväl granskade nämnder och styrelser som till uppdragsgivaren landstingsfullmäktige. Objektivitet och självständighet ska genomsyra revisorernas agerande, bedömningar och uttalanden men dialog med verksamheten är en förutsättning. Den övergripande revisionsuppgiften är att granska om verksamheten följer fullmäktiges beslut och om verksamheten uppnår de politiska målen inom givna ekonomiska ramar. En väsentlig uppgift är även att främja arbetet med styrning och kontroll. 1.3 Revisionens mål Hög kvalitet i revisionsprocessen och väl underbyggda uttalanden lägger grunden för revisionens trovärdighet. Med anledning av detta har revisorerna beslutat om nedanstående mål och därtill kopplade aktiviteter. Landstingsfullmäktige ska vara insatta i revisionens uppdrag och vara nöjda med hur uppdraget har bedrivits. Under det första året av mandatperioden ska revisorsgrupperna erbjuda särskild information till fullmäktiges partigrupper om revisionens roll och uppdrag. Löpande information ska ges om revisionens arbete i samband med att delårsrapport och årsbokslut behandlas i fullmäktige. Undersökning (enkät och intervjuer) genomförs vart 4:e år riktad till fullmäktiges ledamöter (senast genomförd 2013). Resultatet följs upp och analyseras. Förslag till förbättringar genomförs och utvärderas. Nämnder och styrelser ska känna till revisionens uppdrag och mandat och ska uppleva revisionen som kompetent, trovärdig och viktig att lyssna på. Under det första året av mandatperioden ska revisorsgrupperna erbjuda särskild information till nämnder och styrelser om revisionens roll och uppdrag. 1 Benämningen revisor avser förtroendevald revisor 1

5 Därefter ges löpande information om revisionens uppdrag i samband med styrelseträffar. Undersökning (enkät och intervjuer) genomförs vart 4:e år riktad till ledamöter i nämnder och styrelser, men även till förvaltningschef/vd (senast genomförd 2013). Resultatet följs upp och analyseras. Förslag till förbättringar genomförs och utvärderas. Revisionsprocessen håller en hög kvalitet och uttalanden i revisionsberättelser respektive granskningsrapporter är väl underbyggda. Revisorsgrupperna följer Kvalitetssäkring för Landstingsrevisorerna, riktlinjer beslutade , inkl. STAREV:s 2 checklista. (Se även avsnitt 2.5 Revisionens kvalitetssäkring) Kvaliteten i revisionsprocessen följs upp årligen (efter slutrevisionen) utifrån riktlinjerna. 1.4 Revisionens organisation Landstingsfullmäktige har beslutat om indelning av revisionsuppdraget i tre revisionsområden, vilket framgår i landstingets revisionsreglemente. Fördelningen av landstingets styrelser och nämnder på de olika revisionsområdena framgår av bilaga 1. Landstinget har 15 revisorer valda av landstingsfullmäktige indelade i tre revisorsgrupper: revisorsgrupp I, revisorsgrupp II och revisorsgrupp III. Vid ändringar av nämndorganisation eller bolagsorganisation görs konsekvensändringar i landstingets revisionsreglemente. Detta gjordes senast med anledning av köp och försäljning av Capio S:t Görans sjukhus AB den 31 december Revisionskontoret biträder revisorerna och lekmannarevisorerna i deras arbete. Revisionskontoret ansvarar för ledning och avrapportering av den samlade yrkesrevisionen i landstinget enligt vad som följer av kommunallagen, god sed för revision i kommunal verksamhet och landstingets revisionsreglemente. I arbetet samverkar kontorets yrkesrevisorer med auktoriserade revisorer och extern expertis. 1.5 Den gemensamma vårdorganisationen i Norrtälje För sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje (före detta Tiohundranämnden), Tiohundra AB samt Kommunalförbundet Ägarsamverkan i Norrtäljes sjukvård och omsorg har revisorer och lekmannarevisorer valts i särskild ordning. Revisionsplanen för dessa framgår av bilaga 2. Den gemensamma vårdorganisationen mellan Stockholms läns landsting och Norrtälje kommun startades som ett projekt, Tiohundraprojektet, i januari Under vintern 2012 beslutade landstingsfullmäktige i Stockholm och kommunfullmäktige i Norrtälje att förlänga projektet till och med 31 december Ansvaret för revisionen ligger på en särskild revisorsgrupp med representanter från Stockholms läns landsting (SLL) och Norrtälje kommun. 2 STAREV är ett samarbetsorgan för förtroendevalda revisorer i kommuner, landsting och regioner med egna revisionskontor 2

6 2. Så här arbetar revisionen revisionsprocessen 2.1 Planering Enligt kommunallagen ska revisorerna årligen, i den omfattning som följer av god revisionssed, granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. Enligt lagen ska revisorerna pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. När det gäller revisionen av bolagen har lekmannarevisorn och den auktoriserade revisorn delvis olika uppdrag. Lekmannarevisorns uppdrag är främst att granska om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Den auktoriserade revisorns uppdrag är främst att granska räkenskaperna och årsredovisningen. Ett delat ansvar gäller för granskningen av om den interna kontrollen är tillräcklig För att genomföra detta uppdrag, och för att med säkerhet kunna uttala sig i ansvarsfrågan, måste revisorerna prioritera och planera sina revisionsinsatser utifrån en riskbedömning. Målet med riskbedömningen är att klargöra vilka de övergripande granskningsområden bör vara för att revisorerna och lekmannarevisorerna ska få det faktaunderlag som de behöver för att med rimlig säkerhet kunna göra uttalande i revisionsberättelse/granskningsrapport. Revisionsplanen utgår från revisorsgruppernas riskbedömning som har genomförts under hösten Utifrån riskbedömningen har ett antal områden preciserats där särskilda granskningar behöver genomföras. Dessa områden har legat till grund för planeringen av den årliga revisionen och de förstudier/projekt som ska genomföras 2014, se avsnitten 3 5. Inriktning på riskområden anges även för åren Förändrade förutsättningar eller resultat av genomförda granskningar kan medföra att revisionsplanen förändras. Landstingsrevisorerna är miljöcertifierade sedan Den viktigaste miljöpåverkan sker genom revisionens granskningar, genom vilka en indirekt påverkan på landstingets miljöarbete kan ske. Miljöfrågorna beaktas i alla delar av revisionsprocessen och integreras i granskningsarbetet utifrån genomförd riskbedömning. I all revision där det är relevant, ingår ett miljöperspektiv i större eller mindre omfattning. Granskningarna utförs dels inom ramen för den årliga revisionen (avsnitt 2.2 Årlig revision) dels inom verksamhetsrevisionen (avsnitt 2.3 Verksamhetsrevision). 2.2 Årlig revision Med årlig revision avses den granskning som genomförs varje år av landstingets samtliga nämnder och styrelser. För varje nämnd och styrelse tas en särskild granskningsplan fram där det framgår vad som specifikt ska granskas under revisionsåret. Denna kommuniceras med den verksamhetsansvariga tjänstemannaledningen i respektive förvaltning och bolag. Inom ramen för den årliga revisionen genomförs för vissa verksamheter även mer omfattande granskningsinsatser som bygger på genomförd riskbedömning. Granskningarna genomförs löpande under året och sammanfattas i årsrapporten för respektive nämnd eller styrelse. Efter beslut i revisorsgruppen avrapporteras den årliga revisionen till ansvarig nämnd eller styrelse. Vid behov begärs yttrande över lämnad revisionsrapport. 3

7 Enligt landstingsfullmäktiges beslut har Landstingsrevisorerna rätt att debitera de landstingsägda bolagen för utförd lekmannarevision, vilket har gjorts fr.o.m Beslutet innebär att de kostnader som uppstår som en följd av den årliga revisionen kommer att debiteras i form av en årlig avgift. Här ingår kostnader för lekmannarevisorerna liksom revisionskontorets kostnader som biträde åt lekmannarevisorerna. Om det uppstår behov av en betydligt större revisionsinsats inom ramen för den årliga revisionen än tidigare bedömning kan bolaget komma att debiteras en extra avgift motsvarande nedlagda resurser. 2.3 Verksamhetsrevision Utöver den årliga revisionen genomförs även särskilda granskningar i form av projekt som syftar till att fördjupat granska och bedöma om verksamheten lever upp till fullmäktiges mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten framför allt vad gäller effektivitet och kvalitet. Verksamhetsrevisionen utgår från de områden som definierats utifrån genomförd riskbedömning, se avsnitt 2.1 Planering. Utifrån dessa områden preciseras ett antal projekt. För att kunna identifiera vilket djup en granskning kan tänkas kräva bör projekt (där det inte redan finns tillräckligt med underlag) generellt föregås av en avgränsad förstudie. Förstudien ska ge svar på om, och i så fall på vilket sätt, och när i tiden ett projekt ska genomföras samt om det bör indelas i delprojekt eller samordnas med andra pågående eller planerade projekt. En förstudie är till skillnad från ett projekt inte i första hand inriktad som underlag för årets ansvarsprövning utan för att bättre planera kommande granskning. En förstudie resulterar i en intern, separat förstudierapport som riktar sig till revisorerna/lekmannarevisorer för beslut. Projekt kan även beslutas direkt i samband med revisionsplanen, utan föregående förstudie, inom områden där revisionsfrågorna kan preciseras. Detta gäller exempelvis områden som revisorerna tidigare tittat på och där problembilden är klar. Utgångspunkten är främst tidigare genomförda granskningar. För beslutade projekt tas projektplaner fram. Vissa projekt, där en större flexibilitet i tiden krävs, kan sträckas ut i tiden så att slutrapportering sker efter slutrevisionen. En delrapportering i projektet kan i så fall vid behov ligga till grund för ansvarsprövningen. I samband med att en projektrapport behandlas beslutar respektive revisorsgrupp vilka frågor de särskilt vill lyfta till berörda nämnder och styrelser. Om svar i vissa frågor är angelägna begärs yttranden. Tillsammans med beslutet i revisorsgruppen överlämnas projektrapporten till ansvarig nämnd eller styrelse. Fullmäktige och landstingets verksamheter informeras löpande om pågående och avslutade granskningar genom ett elektroniskt nyhetsbrev (Nyhetsbrev från Landstingsrevisorerna). Förstudier och projekt inom respektive revisionsområde beskrivs i avsnitt 3-5. För åren anges inriktningen för kommande granskningar. Ändringar kan ske efter uppdaterad riskbedömning innan revisionsplanen för respektive år fastställs. 4

8 2.4 Revisorernas prövning och bedömning Med resultatet av årets granskningar som grund prövar revisorerna om nämnder och styrelser har fullgjort sitt uppdrag. Revisorerna bedömer om kritik/anmärkning ska riktas och om ansvarsfrihet ska tillstyrkas eller avstyrkas. Revisorernas bedömning i ansvarsfrågan förmedlas till fullmäktige i form av ett särskilt uttalande i revisionsberättelsen för respektive nämnd/styrelse 3. För bolagen upprättar den auktoriserade revisorn en revisionsberättelse och lekmannarevisorerna en granskningsrapport. När det gäller bolagen är det stämman för respektive bolag som beslutar i ansvarsfrågan. Till revisionsberättelsen och granskningsrapporten bifogas yrkesrevisorernas årsrapport. Revisorerna gör även andra bedömningar t.ex. intygande enligt transparenslagstiftningen. Dessa regleras i andra lagrum än kommunallag och aktiebolagslag. 2.5 Revisionens kvalitetssäkring Revisorskollegiet har beslutat om Kvalitetssäkring för Landstingsrevisorerna. Syftet med kvalitetssäkring är att säkerställa att revisionens mål uppfylls och att revisionen fullgör sitt uppdrag. Kvalitetssäkring omfattar aktiviteterna i revisionsprocessen och att dessa håller en hög kvalitet som ytterst leder till att uttalanden i revisionsberättelser/granskningsrapporter är väl underbyggda. Kvalitetssäkringen ska säkerställa att granskningen har nödvändig yrkesmässig och metodisk kvalitet. Samarbetsorganet STAREV 4 har utarbetat en vägledning, i form av en checklista för kvalitetssäkring, utifrån vad som anges i God revisionssed i kommunal verksamhet. Checklistan är antagen av revisorskollegiet och är en bilaga till dokumentet om kvalitetssäkring. Checklistan innehåller inte bara vad som är viktigt att kvalitetssäkra, utan också hur det bör ske. Revisionskontoret genomför sedan 2010 intern och extern kvalitetssäkring av årlig revision och projekt. Den externa kvalitetssäkringen genomförs i samverkan med stadsrevision i Göteborg och revisionskontoret i Stockholms stad. Detta arbete kommer att fortsätta under Avser landstingsstyrelsen och övriga styrelser som inte formellt är bolag. 4 Samarbetsorgan för förtroendevalda revisorer i kommuner, landsting och regioner där det finns egna revisionskontor 5

9 3. Revisionsområde I Nedan beskrivs granskningar som planeras inom den årliga revisionen samt förstudier och projekt inom verksamhetsrevisionen för revisionsområde I. Genomförd riskbedömning, se avsnitt 2.1 Planering, utgör grunden för prioritering och inriktning av planerade revisionsinsatser. 3.1 Granskningar inom årlig revision 2014 Den årliga revisionen omfattar en betydande del av granskningsarbetet under revisionsåret, se avsnitt 2.2 Årlig revision. Inom den årliga revisionen planeras ett antal granskningar utifrån genomförd riskbedömning. Uppföljningar av tidigare revisionsprojekt kommer också att genomföras. Bland annat kommer nedanstående riskområden att granskas under I januari 2014 undertecknade representanter från staten, SLL, Stockholms stad, Nacka kommun, Järfälla kommun och Solna Stad, avtal som innebär utbyggnad av tunnelbanan och bostäder. SLL ansvarar för planering och genomförandet av hela utbyggnaden av tunnelbanan samt för fordon och depåer. SLL betalar 650 mnkr för infrastrukturen samt hela kostnaden för fordon och depåer, ca 6,2 mdkr. Avtalet bygger på att landstingets och kommunernas fullmäktigeförsamlingar samt regeringen godkänner avtalet. Revisionen planerar att granska inrättandet av den nya förvaltning inom SLL som från mars 2014 ska ansvara för genomförandet av utbyggnaden. Landstingsstyrelsens förvaltning anlitar i hög utsträckning konsulter inom ramen för sina olika funktionsområden. En granskning av konsultanvändning kopplat till bland annat beställarkompetens planeras under Syftet med granskningen är att bedöma i vilken utsträckning riktlinjer och praxis för konsultanvändning bidrar till en effektiv styrning och resurshantering. Revisionens granskning under 2013 visade på otydligheter i ansvaret för hanteringen av de fastighetsstrategiska frågorna inom SLL. Otydlig styrning och samordning innebär risk för fördyring av projekt. Under 2014 planeras två projekt inom ramen för det fastighetsstrategiska området; 3.1 Locums roll i genomförandet av Framtidens hälso- och sjukvård samt Omstruktureringen av Danderyds sjukhus AB. Inom Revisionsområde I genomförs en fortsättning på 2013 års granskning av ansvaret inom det fastighetsstrategiska området som samordnas med ovan nämnda projekt. Revisionskontoret avslutar i februari 2014 en översiktlig granskning i syfte att identifiera eventuella risker inom FoU-området. Förstudien fokuserar på de strategiska utvecklingsfrågorna inom forskningsdelen i SLL:s FoUU-strategi från En fortsatt granskning föreslås genomföras utifrån resultatet av förstudien. Under 2013 påbörjades en aktualisering av den regionala utvecklingsplanen, RUFS Ett färdigt förslag ska kunna presenteras under Revisionen konstaterar i sin uppföljning 2013 att uppdrag, mål och strategier i RUFS behöver konkretiseras. Även samarbetet mellan olika aktörer bör förtydligas avseende de olika ansvarsrollerna. Revisionen avser att under 2014 granska hur aktualiseringen av RUFS har genomförts. Revisionen har utvecklat en metod för granskning, bedömning och rapportering av den interna styrningen och kontrollen. Metoden har använts sedan Inom revisionsområde I har landstingsstyrelsens förvaltning hittills granskats. År 2014 granskas landstingsstyrelsens interna styrning och kontroll enligt denna metod. Landstingsstyrelsen har en särställning bland nämnderna genom att lagstiftaren förutsätter att den har en ledande och samordnande roll. Ett väsentligt uppdrag för revisorsgrupp I är att varje år 6

10 bedöma hur landstingsstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av landstingets angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders och bolags verksamhet. 3.2 Förstudier och projekt 2014 Den årliga revisionen kompletteras med verksamhetsrevision utifrån vad som motiveras av genomförd riskbedömning, se avsnitt 2.3 Verksamhetsrevision. Nedan beskrivs planerade granskningar inom revisionsområde I. Under 2012 och 2013 har projekt genomförts avseende planering och genomförande av framtidens hälso- och sjukvård. Även under 2014 kommer olika aspekter på planerings-, omställningsoch genomförandearbetet att granskas. Flertalet av 2014 års revisionsprojekt inom revisionsområde II har en inriktning som även beaktar den kontext som framtidens hälso- och sjukvård utgör. En övergripande samordning med revisionsområde II gäller bland annat projekten , liksom projekt 3.3 inom revisionsområde III, som nämnts ovan. Förstudier och projekt 2014 Förstudie Projekt 1.1 Ledningssystem för informationssäkerhet X 1.2 IT-säkerhet i medicinteknisk utrustning X 1.3 Samordning och styrning av upphandling inom SLL X 1.4 Minskad miljöpåverkan från läkemedel X 1.5 Upphandlingar för Nya Karolinska Solna (NKS) X Ledningssystem för informationssäkerhet inom SLL (1.1) Landstingsstyrelsen och fullmäktige beslutade i mars 2013 att anta en ny informationssäkerhetspolicy och nya riktlinjer för informationssäkerhet inom Stockholms läns landsting. Informationssäkerhet har inom SLL två huvudområden varav det ena avser administrativ säkerhet med regler och krav för styrning och uppföljning och hur ansvar ska fördelas. Det andra huvudområdet avser den tekniska säkerheten med bl.a. fysisk säkerhet. Otydlig styrning och ansvarsfördelning kan leda till att frågor inte hanteras och följs upp så att policy och riktlinjer efterlevs. Om riskanalys och informationsklassning inte genomförs finns risk att relevanta kontroller för att undvika incidenter saknas. En granskning planeras i syfte att bedöma landstingsstyrelsens arbete med informationssäkerhet, med fokus på administrativ IT-säkerhet. Granskningen inleds med en förstudie. IT-säkerhet i medicinteknisk utrustning (1.2) Medicintekniska produkter kopplas ofta till datanätverk för att nå driftsmässiga fördelar då data kan matas in direkt i journalsystem och/eller lagras på centrala servrar. Medicintekniska produkter kommunicerar med varandra och med utrustning för medicinsk informatik i ökande omfattning vilket kan innebära risker för virusangrepp med patientskada som följd. Varje vårdgivare ansvarar för rutiner för en säker användning och hantering av medicintekniska produkter, och för en tydlig ansvarsfördelning. I samband med upphandling av medicintekniska produkter behöver tydliga krav på IT-säkerhet ställas och en riskanalys göras om systemet kan kombineras med befintliga medicintekniska produkter och/eller anslutas till ett större datanätverk. Syftet med granskningen är att bedöma om tillfredsställande rutiner finns i samband med upphandling, systemförvaltning och utveckling, utbildning samt övrig hantering av medicinteknisk utrustning inom SLL, med fokus på teknisk IT-säkerhet. Granskningen inleds med en förstudie. 7

11 Samordning och styrning av upphandling inom SLL (1.3) Landstingets upphandlingar omfattar betydande värden (drygt 21 mdkr 2012). Landstingsfullmäktige har därför i budget för SLL 2014 ställt kravet att samtliga upphandlingar ska utvärderas mot de totalkostnadskonsekvenser de får för landstinget som helhet. Ansvaret för att genomföra upphandlingar är i stora delar decentraliserat inom landstinget vilket i kombination med en komplex lagstiftning medför risk för brister i regelefterlevnad, förtroendeskada och upphandlingsskadeavgifter som följd. Revisionen har i tidigare granskningar uppmärksammat brister i samordning och att otillåtna direktupphandlingar genomförs vilket kan innebära att konkurrensen inte utnyttjas i tillräcklig omfattning, vilket kan innebära högre kostnader och risk för domstolsprocesser. Granskningen genomförs som projekt och syftar till att granska om samordning av inköp av varor och tjänster sker så att landstinget drar nytta av sin storlek som kund och om styrningen av landstingets upphandlingsverksamhet är effektiv. Minskad miljöpåverkan från läkemedel (1.4) Allt mer läkemedel används, vilket ökar läkemedelsresterna i vattnet. Landstingets slutredovisning av Miljösteg 5 visade att en nedåtgående trend avseende utsläpp av miljöstörande läkemedel från reningsverken bröts under 2011 och att utsläppen istället ökade. Stockholms läns landsting låg 2012 i topp bland landsting/regioner när det gäller antibiotikaförskrivning. Utsläpp av antibiotika i naturen ökar risken för resistensutveckling med allvarliga behandlingsbegränsningar och kostnader för sjukvården. Landstingsfullmäktige beslutade i september om en regional miljöstrategi för vatten, Även i Miljöutmaning 2016 finns ett mål att minska miljörisker med läkemedel. En granskning planeras i syfte att granska hur det övergripande arbetet inom landstinget bedrivs för att minska miljöpåverkan från läkemedel. Även vårdgivares följsamhet till krav och riktlinjer på området bör belysas. Granskningen inleds med en förstudie. Upphandlingar för Nya Karolinska Solna (1.5) Den nödvändiga IKT-infrastrukturen (informations- och kommunikationsteknologi) som ska användas på Nya Karolinska Solna (NKS) ingår i allt väsentligt inte i OPS-avtalet utan upphandlas separat. Syftet med granskningen är att bedöma om denna strategiska och komplexa upphandling har genomförts så att verksamheten vid sjukhuset kan starta enligt landstingsfullmäktiges beslut samt om processen skett i enlighet med upphandlingslagstiftningen och om befintlig konkurrens har utnyttjats. Även processen och skälen för att avbryta den tidigare påbörjade upphandlingen av IKT-infrastruktur kommer att ingå i granskningen, likaså uppbyggnaden av en upphandlingsorganisation för anskaffningar till NKS. Granskningen genomförs som projekt. Den beslutades efter en förstudie 2013 men senarelades p.g.a. landstingets avbrutna upphandling av IKT. 3.3 Inriktning Inom revisionsområde I finns ett antal riskområden där det kan bli aktuellt att genomföra granskningsinsatser under Det gäller bland annat styrningen av Framtidens hälso- och sjukvård (FHS), arbetet med regionalplanering, ägarstyrning, ekonomistyrning, systemförvaltning och styrning av IT-verksamheten, investeringsprocessen, upphandling och säkerhetsarbete. En översyn av riskområdena kommer att göras inför fastställandet av revisionsplanen för respektive år. 8

12 4. Revisionsområde II Nedan beskrivs granskningar som planeras inom den årliga revisionen samt förstudier och projekt inom verksamhetsrevisionen för revisionsområde II. Genomförd riskbedömning, se avsnitt 2.1 Planering, utgör grunden för prioritering och inriktning av planerade revisionsinsatser. 4.1 Granskningar inom årlig revision 2014 Den årliga revisionen omfattar en betydande del av granskningsarbetet under revisionsåret, se avsnitt 2.2 Årlig revision. Inom den årliga revisionen planeras ett antal granskningar utifrån genomförd riskbedömning. Uppföljningar av tidigare revisionsprojekt kommer också att genomföras. Bland annat kommer nedanstående riskområden att granskas under Driftsavbrotten i journalsystemet TakeCare under våren/sommaren 2013 innebar en betydande påfrestning för sjukvården. Då journalsystem är ett verksamhetskritiskt system ställs stora tekniska krav på driftssäkerhet. Att incidenter med begränsad eller ingen åtkomst till journalsystem, trots dessa höga krav, ändå riskerar att inträffa ställer krav på reservrutiner för att garantera patientsäkerheten. Revisionen har för avsikt att granska hur vårdgivarnas reservrutiner vid driftsavbrott i journalsystem kan säkerställa att verksamheten kan fortgå med bibehållen patientsäkerhet. Granskningen genomförs med samma frågeställningar vid flera granskningsobjekt. För att säkerställa den långsiktiga tillgången på hälso- och sjukvårdspersonal är utbildning centralt. Landstingets vårdgivare har ett stort ansvar för att tillhandahålla utbildningsplatser av hög kvalitet och i tillräcklig mängd för verksamhetsförlagd utbildning för både läkare- och sjuksköterskestudenter. Då bland annat antalet platser i sjuksköterskeutbildningen ökar ställs större krav på vårdgivarnas planering av verksamhetsförlagd utbildning. Revisionen avser därför att granska vårdgivarnas arbete med att säkerställa tillgången på platser för verksamhetsförlagd utbildning.. Granskningen genomförs med samma frågeställningar hos flera vårdgivare. Förvaltningen och utvecklingen av ersättningssystemen inom akutsomatiken bör fortsatt följas upp. Det gäller främst förvaltningen av DRG-systemet (för vårdtyngd) och hur arbetet med att skapa nya incitament (vårdkedjor, utskiftning, patientsäkerhet, kvalitet och miljö) fortskrider. Utgångspunkten är de rekommendationer som revisionen tidigare lämnat (projekt 10/2009). Gruppen äldre psykiskt funktionshindrade utgör en relativt liten grupp som riskerar att hamna mellan stolarna i vården och omsorgen. Samverkan mellan kommunens omsorg och landstingets psykiatri utgör en gränsyta som, om den inte fungerar, riskerar att undergräva möjligheten till god vård. Granskningen bör göras i samverkan med den kommunala revisionen exempelvis i Stockholms stad. Revisionen har utvecklat en metod för granskning, bedömning och rapportering av den interna styrningen och kontrollen. Metoden har använts sedan År 2014 kvarstår att granska Folktandvårdens interna styrning och kontroll enligt denna metod. Alla styrelser och nämnder inom RGII är därefter granskade. Inom ramen för årlig revision kommer även iakttagelser och rekommendationer från tidigare år att följas upp. 9

13 4.2 Förstudier och projekt 2014 Den årliga revisionen kompletteras med verksamhetsrevision utifrån vad som motiveras av genomförd riskbedömning, se avsnitt 2.3 Verksamhetsrevision. Nedan beskrivs planerade granskningar inom revisionsområde II. Planeringen och genomförandet av framtidens hälso- och sjukvård (FHS) är av stor och övergripande betydelse för revisionens riskbedömning. Som en del av 2012 och 2013 års granskning har projekt genomförts med direkt och indirekt inriktning på FHS. Även under 2014 bör en fortsatt granskning ske av olika aspekter på planerings-, omställnings- och genomförandearbetet. Huvudsakligen kommer detta göras genom att flertalet av 2014 års granskningsprojekt inom revisionsområde II har en inriktning som berör FHS. Detta gäller i första hand granskningsprojekten nedan. Även projektet 1.3, Upphandlingar för Nya Karolinska Solna (NKS) inom revisionsområde I och 3.3 Ny- och ombyggnationer - Locums roll i genomförandet av FHS, inom revisionsområde III ska beaktas och stämmas av. Förstudier och projekt 2014 Förstudie Projekt 2.1 Planeringen av framtidens hälso- och sjukvård X 2.2 Omstruktureringen av Danderyds sjukhus AB X 2.3 ehälsotjänster en förutsättning för FHS X 2.4 Fler aktörer fragmentisering av vården? X 2.5 Tillgänglighet och kontinuitet i primärvården X 2.6 Patientsäkerhetsarbetet lär man av misstagen? X 2.7 Den administrativa bördan X 2.9 Risken för oegentligheter inom vården X Planeringen av framtidens hälso- och sjukvård (2.1) Det finns ett fortsatt behov av att fortlöpande och samlat följa och bevaka hur arbetet med framtidens hälso-och sjukvård (FHS) fortskrider. Befolkningsökningen är kraftig i regionen och det finns påtagliga risker för att byggnationer och omställningar kan leda till kostnadsökningar och patientrisker. Huvudfrågan är om planeringen och genomförandet av FHS bedrivs så att styrningen och koordineringen av projektet som helhet säkerställs. En samverkan ska ske mellan berörda projekt inom samtliga revisionsområden. Granskningen föreslås hanteras som ett metaprojekt, dvs. ett paraply för avstämning av iakttagelser och slutsatser som kommer fram i övriga projekt för att samlat avrapportera mer övergripande slutsatser på liknande sätt som skett 2012 och Omstruktureringen av Danderyds sjukhus AB (2.2) Som en konsekvens av planeringen för framtidens hälso- och sjukvård, står samtliga akutsjukhus inför stora förändringar under de närmaste åren. Verksamheter kommer att flyttas mellan akutsjukhusen men även inom akutsjukhusen samt till andra vårdgivare. Risker som är aktuella är akutsjukhusens möjligheter att dels bedriva verksamheten under omställningsperioden, dels ha en ekonomi i balans givet dagens gällande ersättningsformer. Även kompetensförsörjningssituationen vid sjukhusen har lyfts fram som ett riskområde. Revisionen bör granska styrningen av omvandlingsarbetet och att det är i linje med fastlagda mål, samt granska omställningens konsekvenser på kort och lång sikt för sjukhusets möjligheter att bedriva en verksamhet i linje med gällande ägardirektiv och med en ekonomi i balans. Projektet kopplas även till projekt 3.3. Granskningen inleds med en förstudie. 10

14 ehälsotjänster en förutsättning för FHS (2.3) När flera vårdgivare samarbetare i nätverk runt patienten, vilket är en av grundbultarna i planerna för framtidens hälso- och sjukvård, behöver vårdgivare, patienter och andra aktörer enkelt få tillgång till all för dem relevant information i hela vårdkedjan. En förutsättning för detta är att ehälsotjänster tas fram med hög användbarhet baserat på ett standardiserat och säkert informationsutbyte mellan olika systemlösningar och aktörer. Arbetet med att utveckla ehälsotjänster är också kopplat till arbetet med att ge patienten relevant information bl.a. genom 1177 Vårdguiden. Delar av arbetet är kopplat till arbete som pågår på nationell nivå. Risker i genomförandet är att ansvaret har flyttats fram och tillbaka och att ansvarsfördelningen i uppdraget inte är tydligt. Det finns också risk för att det inte finns tillräcklig kompetens och tillgängliga resurser för att få systemen färdiga i tid samt att utvecklingsarbetet på nationell nivå inte går i takt. Syftet med granskningen är att bedöma om planering och genomförande av uppdraget ehälsotjänser ger förutsättningar för fungerande system som en väsentlig del i vårdkedjan i genomförandet av FHS. Granskningen inleds med en förstudie. Fler aktörer fragmentisering av vården? (2.4) Sjukvården har idag, inte minst mot bakgrund av vårdvalsreformen, fler aktörer vilket riskerar att leda till en fragmentisering med ökad komplexitet för både aktörerna själva och patienterna. Den grundläggande visionen i FHS är att vården ska utformas utifrån begreppet Nätverkssjukvård. Individen ska med stöd av ehälsotjänster erhålla vård av olika vårdgivare som arbetar i en nätverksstruktur. För att det ska fungera måste ersättningssystemen och samarbetsformer anpassas så att de ger incitament som stöder systemeffektivitet och inte leder till undanträngning av vissa patientgrupper. Samverkansformer mellan landstingets vårdgivare och med kommunerna är en annan viktig faktor. Även anställningsformer som underlättar samtidig anställning hos flera vårdgivare kan behöva utvecklas. Syftet med granskningen är att bedöma om arbetet med att ta fram ersättningssystem, avtal och anställningsformer ligger i fas för att motverka risker för fragmentisering så att en effektiv och patientsäker vård kan ges. Granskningen inleds med en förstudie. Tillgänglighet och kontinuitet i primärvården (2.5) Primärvårdens husläkarverksamhet inklusive närakuten ska vara förstahandsvalet för barn och vuxna vad gäller hälso- och sjukvård. Under många år har landstinget haft som mål att öka tillgängligheten i primärvården. Detta för att styra patienten till lägsta effektiva omhändertagande nivå och därmed bland annat avlasta akutmottagningarna. Arbetet med att öka kontinuitet och tillgängligheten i primärvården är en förutsättning för att tillgodose inte minst äldre och multisjukas behov av vård. Primärvårdens när-/lättakutsuppdrag varierar både över åren och mellan olika delar av länet med risk för att utbudet är otydligt för patienten. Revisionen bör granska hur primärvården arbetar med att tillgodose kraven på tillgänglighet och kontinuitet i syfte att fungera som förstahandsval för invånarna. Granskningen inleds med en förstudie. Patientsäkerhetsarbetet lär man av misstagen? (2.6) Revisionen har vid flera tillfällen granskat sjukvårdens införande av avvikelsehanteringssystem och hanteringen av incidenter och anmälningar. Att dokumentera och åtgärda avvikelser är ett primärt syfte i avvikelsehantering. Men, utifrån ett systematiskt perspektiv är sammanställning och analys en förutsättning för att organisationen på lång sikt ska kunna generera kunskap från 11

15 avvikelserna/anmälningarna. Om inte en systematisk analys samt välgrundade åtgärder som långsiktigt leder till förbättringar genomförs och kunskapen inte görs tillgänglig i organisationen, finns risk för en minskad benägenhet att faktiskt registrera avvikelser. Det finns också risk för att den information om missförhållanden som sammanställs av patientnämnden, men även andra myndigheter som Inspektionen för vårdanalys, inte tas tillvara. Revisionen avser granska sjukvårdens arbete med att analysera, dra konkreta slutsatser samt återföra kunskapen till organisationen i syfte att generera långsiktigt lärande från avvikelser och anmälningar. Granskningen inleds med en förstudie. Den administrativa bördan (2.7) Sjukvården har under de senaste åren haft ökade krav på både uppföljning och dokumentation, bland annat för att bedriva verksamheten mer effektivt och patientsäkert. Ökad dokumentation och registrering riskerar samtidigt medföra en ökad administrativ börda för verksamheten. En ökad administrativ arbetsbörda kan vara en följd av dåligt samordnade krav på sjukvårdens uppgiftsinlämning från olika aktörer vilket leder till dubbelarbete, frustration och ineffektivitet. Risk finns också att yrkeskategorier/kompetenser som behövs i vårdverksamheten låses i administrativt arbete och att mer svårmätbara dimensioner av vården blir nedprioriterade. Revisionen avser granska hur samordning för att säkerställa rimlig nivå i kraven på uppföljning och utveckling av stödsystem för dokumentation och registrering genomförs i syfte att begränsa den administrativa bördan. Granskningen inleds med en förstudie. Risken för oegentligheter inom vården (2.8) Risken för oegentligheter inom den offentliga förvaltningen i Sverige har under de senaste åren uppmärksammats, inte minst i media. Det är av vikt att det även inom vården finns god intern kontroll där ledningens inställning och agerande i frågor om oegentligheter är klart uttalad, att tydliga etiska policyer finns och att systematiska kontroller och uppföljning av att policyerna följs genomförs. Syftet med granskningen är att bedöma riskerna för oegentligheter inom någon del av vården genom att granska och testa befintliga interna kontrollrutiner. Revisionen väljer varje år ut en styrelse eller nämnd där den interna kontrollen av fakturering, faktureringsrutiner och bisysslor granskas fördjupat. Granskningen genomförs som ett projekt och syftar till att med hjälp av expertis bedöma riskerna för oegentligheter inom vården samt att granska och testa befintliga interna kontrollrutiner. 4.3 Inriktning Inom revisionsområde II finns ett antal riskområden där det kan bli aktuellt att genomföra granskningsinsatser under Det finns flera områden kopplade till den fortsätta planeringen av FHS som omvandlingen av den geriatriska sjukvården och barnsjukvården men även konsultanvändning i projektet som bör granskas. Andra generella/övergripande riskområden i sjukvården är tillämpningen av vårdprogram och evidensbaserade metoder, kompetensmix på sjukhusen samt produktionsstyrningen på akutsjukhusen. Det kan också finnas mer specifika områden där granskningsinsatser aktualiseras. Sådana områden kan t.ex. vara avancerad sjukvård i hemmet och lönesatsningen på specialistsjuksköterskor. En översyn av riskområdena kommer att göras inför fastställandet av revisionsplanen för respektive år. 12

16 5. Revisionsområde III Nedan beskrivs granskningar som planeras inom den årliga revisionen samt förstudier och projekt inom verksamhetsrevisionen för revisionsområde III. Genomförd riskbedömning, se avsnitt 2.1 Planering, utgör grunden för prioritering och inriktning av planerade revisionsinsatser. 5.1 Granskningar inom årlig revision 2014 Den årliga revisionen omfattar en betydande del av granskningsarbetet under revisionsåret, se avsnitt 2.2 Årlig revision. Inom den årliga revisionen planeras ett antal granskningar utifrån genomförd riskbedömning. Uppföljningar av tidigare revisionsprojekt kommer också att genomföras. Bland annat kommer nedanstående riskområden att granskas under Trafiknämndens upphandling och uppföljning av färdtjänstavtal behöver granskas för att bedöma om avtal och uppföljning är tillräcklig för att garantera avsedd kvalitet och att säkerställa den interna kontrollen. Det finns risk för att landstingets investeringsstrategi inte implementeras i beslutad takt i trafiknämnden och att nämnden inte i tillräcklig utsträckning involveras i beslutsprocessen i kommande stora investeringar. Granskning tar sin utgångspunkt i de slutsatser som kommit fram i projekt 2/2013 Trafiknämndens utvecklingsarbete av investeringsprocess. Waxholmsbolagets övergång från separat bolag till en del av trafikförvaltningen riskerar att skapa otydliga ansvarsförhållanden och brister i interna kontrollrutiner och behöver därför särskilt följas. Revisionens tidigare granskningar av AB StorStockholms lokaltrafiks (SL:s) övergång från bolag till förvaltning behöver följas upp. Förmågan att åtgärda revisionens rekommendationer, stärka avtalsuppföljningen och kostnadskontrollen behöver även fortsättningsvis granskas. Enligt Miljöutmaning 2016 ska energianvändningen minskas och andelen förnybar energi i landstingsfinansierad verksamhet öka. Det finns behov av att granska Locums arbete med energieffektivisering i lokaler som en förutsättning för att nå målen. I Locums olika byggprojekt deltar vanligen konsulter. Genom att använda konsulter i hög utsträckning ökar bland annat risken för svag intern styrning och kontroll samt kompetenstapp i den egna organisationen. Syftet med granskningen är att bedöma i vilken utsträckning Locums riktlinjer och branschens praxis för konsultanvändning bidrar till en effektiv styrning och resurshantering i verksamheten. Revisionen har utvecklat en metod för granskning, bedömning och rapportering av den interna styrningen och kontrollen. Metoden har använts sedan Inom revisionsområde III har Locum AB, MediCarrier AB, kulturnämnden och Waxholms Ångfartygs AB (Waxholmsbolaget) hittills granskats. År 2014 kommer trafiknämndens interna styrning och kontroll granskas enligt denna metod. Alla styrelser och nämnder inom RGIII är därefter granskade. Inom ramen för årlig revision kommer även iakttagelser och rekommendationer från tidigare år att följas upp. 5.2 Förstudier och projekt 2014 Den årliga revisionen kompletteras med verksamhetsrevision utifrån vad som motiveras av genomförd riskbedömning, se avsnitt 2.3 Verksamhetsrevision. Nedan beskrivs planerade granskningar inom revisionsområde III. 13

17 Planeringen och genomförandet av framtidens hälso- och sjukvård (FHS) är av övergripande betydelse för revisionens riskbedömning. Flertalet av 2014 års granskningsprojekt berör den planering och den kontext som FHS utgör. Inom revisionsområde III gäller detta projekt 3.3 Ny- och ombyggnationer- Locums roll i genomförandet av FHS. En samordning kommer att ske med berörda projekt inom revisionsområde I och II. Förstudier och projekt 2014 Förstudie Projekt 3.1 Punktligheten inom kollektivtrafiken X 3.2 Biljettsystem inom kollektivtrafiken X 3.3 Ny- och ombyggnationer- Locums roll i genomförandet av FHS X Punktlighet inom kollektivtrafiken (3.1) Ett av landstingsfullmäktiges övergripande mål är förbättrad tillförlitlighet inom kollektivtrafiken. Punktligheten försämrades något fram till augusti för flertalet trafikslag, men under hösten har punktligheten legat på ungefär samma nivå som föregående år. Revisionens tidigare granskningar har visat att punktlighetsmätningarna inte alltid är rättvisande eller används fullt ut. Efter flera incidenter under de senaste åren har också ett effektivt underhåll visat sig vara en väsentlig faktor för punktligheten. I arbetet med att förbättra punktligheten krävs därför samverkan med de entreprenörer som utför trafiken och underhåller spår samt fordon, men också med t.ex. Trafikverket när det gäller pendeltågspår samt kommuner när det gäller t.ex. snöröjning, infartsparkeringar och bussfiler. Granskningen genomförs som ett projekt och syftar till att bedöma om trafiknämndens åtgärder ger förutsättningar för förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken. Biljettsystem inom kollektivtrafiken (3.2) I landstingets budget för 2014 poängteras att det ska vara enkelt att göra rätt för sig när vi reser kollektivt och att arbetet med att se över hur biljettsystemet kan utvecklas för framtiden ska fortgå. Kollektivtrafiken säljer årligen biljetter för drygt 6,5 mdkr. För att administrera biljetter behövs både ett användarvänligt och tillförlitligt biljettsystem. Biljetter kan idag köpas genom flera olika system och ett arbete pågår för att harmonisera biljettköp för trafik på vatten och på land. Det är av vikt att utvecklandet av biljett- och betalsystemen sker så att intäktssäkring och en god intern styrning och kontroll kan garanteras. Det finns risk att arbetet inte i tillräckligt hög grad drivs i samarbete med berörda aktörer som andra regionala kollektivtrafikmyndigheter och operatörer. Vidare finns det risk att målet att attrahera resenärer och därmed öka resandet med kollektivtrafiken inte uppfylls om hänsyn inte tas i tillräcklig utsträckning till resenärers krav på snabbhet och enkelhet. Syftet med granskningen är att bedöma om biljettsystemen lever upptill kraven på såväl användarvänlighet för resenärer som kraven på en god intern kontroll. Granskningen inleds med en förstudie. 14

18 Ny- och ombyggnationer- Locums roll i genomförandet av FHS (3.3) Framtidsplanen för hälso- och sjukvård (FHS) innebär att stora investeringar ska ske i landstingets sjukvårdsfastigheter som Locum AB förvaltar. Under ett antal år kommer det därför att pågå ett stort antal ny- och ombyggnadsprojekt samtidigt, allt ifrån små projekt för ett antal miljoner kronor till projekt i miljardklassen. Genomförandet ställer stora krav bland annat på Locums förmåga att planera, koordinera, utföra och samverka med andra aktörer till exempel SFI (funktionsområdet strategiska fastighetsfrågor och investeringar vid landstingstingsstyrelsens förvaltning), hälso- och sjukvårdsnämnden, programkontoret för FHS, vårdgivare och kommuner. Revisionens granskning under 2013 visar att roller och ansvar fortfarande behöver tydliggöras. Under tiden för ombyggnationer är det dessutom av vikt att Locum genomför sin del av uppdraget så att vården ges förutsättningar att upprätthålla produktionen på ett sätt som håller omställningskostnader, personalbrister och patientrisker nere. Syftet med granskningen är att bedöma om Locum hanterar sin roll i FHS så att projekten blir klara i tid inom landstingets ekonomiska ramar och på ett sätt som ger vårdgivarna förutsättningar att producera vård enligt avtal. Granskningen inleds med en förstudie. Granskningen kommer att samordnas med granskningar inom RGI gällande fastighetsstrategisk styrning och inom RGII gällande omdaning av Danderyds sjukhus AB (projekt 2.2). 5.3 Inriktning Inom revisionsområde III finns ett antal riskområden där det kan bli aktuellt att genomföra granskningsinsatser under Det gäller bland annat informationssäkerhet och upphandling i trafikorganisationen, trafiksäkerhet och krisberedskap, luftkvalitet i tunnelbanan, fastighetsunderhåll samt landstingets medverkan i stora infrastrukturella satsningar som till exempel ombyggnationen av Slussen, byggnationen av Citybanan och utbyggnaden av nya tunnelbanelinjer. En översyn av riskområdena kommer att göras inför fastställandet av revisionsplanen för respektive år 15

19 Bilaga 1 1 INDELNING I REVISIONSOMRÅDEN Landstingets verksamhet indelas i tre revisionsområden där revisionsuppdragen för samtliga landstingets nämnder/styrelser och företag fördelas enligt nedan. Indelning gäller fr.o.m. den 4 december 2012 tills dess fullmäktige fattar annat beslut. Revisionsområde I Revisorsgrupp I:s granskningsområde omfattar följande styrelser: Landstingsstyrelsen Landstingshuset i Stockholm AB AB Stockholms läns landstings Internfinans Donationsfonderna Revisionsområde II Revisorsgrupp II:s granskningsområde omfattar följande nämnder och styrelser: Hälso- och sjukvårdsnämnden Karolinska Universitetssjukhuset Södertälje sjukhus AB Danderyds sjukhus AB med dotterbolag Södersjukhuset AB S:t Eriks ögonsjukhus AB Stockholms läns sjukvårdsområde Patientnämnden Folktandvården Stockholms län AB Ambulanssjukvården i Storstockholm AB Stockholm Care AB S:t Görans sjukhus AB (för den 31 december 2012) Revisionsområde III Revisorsgrupp III:s granskningsområde omfattar följande nämnder och styrelser: Trafiknämnden AB Storstockholms lokaltrafik med dotterbolag Waxholms Ångfartygs AB Kulturnämnden Locum AB med dotterbolag MediCarrier AB Stiftelsen Clara 1

20 Bilaga 2 REVISORERNA Revisorerna för den gemensamma vårdorganisationen i Norrtälje Riskområden för den gemensamma vårdorganisationen i Norrtälje (Tiohundraprojektet) avseende 2014 Den gemensamma vårdorganisationen i Norrtälje består av följande delar: Sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje Tiohundra AB (sjukvårds- och omsorgsbolaget) Kommunalförbundet Ägarsamverkan i Norrtälje sjukvård och omsorg Den situation som föreligger i slutet av 2013 ger en likartad riskbild för 2014 som för Viktiga riskområden i Tiohundraorganisationen bedöms bland annat vara: Tiohundraprojektets syfte med sammanhängande vårdkedjor kan försvåras genom införandet av kundval och vårdval. Risker finns för dels fragmentisering, dels för bristande lönsamhet och nedläggning av verksamheter inom Tiohundra AB. För Sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje Ekonomin; ekonomistyrning, vårdbehov och strukturella problem Bristande avtalsstyrning; kompetensfrågan Vårdkedjorna; bristande uppföljning och styrning För Tiohundra AB Ekonomin och ekonomistyrningen Avtalssituationen och prisuppräkningarna Otydlig ägarstyrning; kapitalförsörjning och principfrågor För Kommunalförbundet Otydlig ägarstyrning; kapitalförsörjning och principfrågor I den årliga granskningsplanen för detaljeras granskningsplaneringen för respektive styrelse. Årlig granskning genomförs på likartat sätt som tidigare. Bl.a. gäller att i ansvarsprövningen av de tre styrelserna är det nödvändigt att ha en tydlig samverkan mellan samtliga revisorer i Tiohundraorganisationen. Denna samverkan ska också resultera i en samlad årlig slutrapport från samtliga förtroendevalda revisorer i Tiohundraorganisationen. 2