Utredning gällande nya ersättningsbestämmelser

Transkript

1 Utredning gällande nya ersättningsbestämmelser

2 Innehåll 1 Inledning, bakgrund och syfte, omfattning m.m Inledning Inledning Avgränsning Bakgrund och syfte Omfattning Ny kommunallag Kommunallagens regelsystem och grunderna för ekonomiska förmåner De styrande lagbestämmelserna Förlorade arbetsinkomster och ekonomiska förmåner m.m Reskostnader för funktionshindrade Ersättning för barntillsyn Frivilliga ersättningar och arvoden Utvärdering av det nuvarande ersättningssystemet Arvoden Grundarvode Årsarvode Ersättningar Sammanträdesersättning Förrättningsersättning Restidsersättning Utvärdering av nuvarande ERS Insamlande av synpunkter från de politiska partierna Framförda synpunkter inför översynen Utvärderande synpunkter Eventuella förändringar av ersättningssystemets konstruktion Inledande synpunkter Differentiering av grundarvodet och av sammanträdesersättningarna En rättvis arvodering av förtroendevalda egenföretagare Bakgrund till ersättningssystem för egenföretagare Koppla till ett offentligt system Förhållandet mellan ersättningar till de ordinarie ledamöterna och till ersättarna 16 Utredning gällande nya ersättningsbestämmelser Sid: 2(27)

3 5.1 Inledande synpunkter Ska ledamöter ha en något högre ersättning än ersättare och hur ska en sådan i så fall utformas? Utgångspunkter för restidsersättning Restidsersättning i nuvarande ERS Synpunkter på restidsersättningen Kostnaden för nya ersättningsbestämmelser och beräknad framtida kostnadsutvecklingen Inledande överväganden Kostnadsbilden och påverkan på kostnadsbilden Föreslagna kostnadspåverkande förändringar Sammanträden per nämnd/utskott 2017 samt antal ledamöter och ersättare i respektive nämnd/utskott exklusive presidierna Sammanträdesersättning som är differentierad mellan ledamöter och ersättare för att bättre avspegla skillnader i befogenhet och ansvar i uppdraget Differentierade grundarvoden som bättre avspeglar arbetsinsatsen i de olika kommunala organen Särskilt om revisionsarvodena Kontroll- och uppföljningssystem för att säkerställa att ersättningssystemet tillämpas på ett korrekt sätt Varför kontroll- och uppföljningssystem Uppföljnings- och kontrollsystemets innehåll Utredning gällande nya ersättningsbestämmelser Sid: 3(27)

4 1 Inledning, bakgrund och syfte, omfattning m.m. 1.1 Inledning Inledning Norrtälje kommun har i dag ersättningsbestämmelser (ERS) som reglerar förtroendevaldas arvoden. Det har från politiskt håll framförts önskemål om att genomföra en översyn av dessa bestämmelser. Med anledning av detta har val- och förtroendemannanämnden fått i uppdrag av kommunfullmäktige att revidera Norrtälje kommuns nuvarande ERS inför mandatperioden Kommunstyrelsen har i sin tur fått uppdraget att besluta om direktiv för hur arbetet ska genomföras. Förslag till nya ERS är bilagd som bilaga 1 Vid sammanträde den 20 mars 2017 ( 63) antog kommunstyrelsen direktiv för översyn av ersättningsbestämmelserna. Direktiven är bilagda som bilaga Avgränsning Revideringen av ersättningsbestämmelserna ska avgränsas till att genomlysa modellen för arvodering. Uppdraget innefattar inte att utreda förutsättningarna för det politiska uppdraget, partistöd eller frågan om politiska sekreterare. Dessa frågor ska hanteras inom uppdraget att utarbeta en strategi för stärkt demokrati- och ökad delaktighet i Norrtälje kommun (dnr KS ), dock med beaktande av arbetet med översyn av ersättningssystemet. Projektet ansvarar för att samarbete och avstämning sker med detta närliggande projekt. 1.2 Bakgrund och syfte Norrtälje kommuns nuvarande ERS reviderades år Därefter har det bara skett en förändring som föranlett beslut av fullmäktige (sammanträde 19 december 2016, 274) och den förändringen innebar att arvoden för överförmyndaren och överförmyndarens ersättare infördes i ERS Den årliga uppräkning av arvodena som skett sedan 2015 är en ren verkställighet som sker enligt en förutbestämd omräkningsregel i ERS. Sedan nuvarande ERS beslutades 2015 har det framförts synpunkter på dessa bestämmelser från de förtroendevalda. Den samlade bilden av dessa synpunkter har föranlett kommunfullmäktige att ge val- och förtroendemannanämnden i uppdrag att genomföra en mer genomgripande översyn av ersättningsbestämmelserna inför kommande mandatperiod ( ). Syftet med att revidera ersättningsbestämmelserna är att genomlysa och utvärdera nuvarande modell för arvodering samt att se över konstruktioner och nivåer för och i Utredning gällande nya ersättningsbestämmelser Sid: 4(27)

5 hela ersättningssystemet. Syftet är även att underlätta det framtida arbetet med arvodering för förtroendevalda. 1.3 Omfattning Enligt de av kommunstyrelsen antagna riktlinjerna omfattar översynen följande särskilda frågor: 1. Utvärdering av nuvarande ersättningssystem. 2. Föreslå eventuell förändring av ersättningsbestämmelserna konstruktion. 3. Skapa förutsättningar för och föreslå en rättvis arvodering av förtroendevalda egenföretagare. 4. Utreda förhållandet mellan ersättningar till de ordinarie ledamöterna och till ersättarna. 5. Utgångspunkter för restidsersättning. 6. Beräkna den totala kostnaden för nya ersättningsbestämmelser och den beräknade framtida kostnadsutvecklingen. 7. Föreslå kontroll- och uppföljningssystem för att säkerställa att ersättningssystemet tillämpas på ett korrekt sätt. 1.4 Ny kommunallag De grundläggande reglerna för förtroendevaldas ekonomiska förmåner finns intagna i kommunallagen. Den 1 januari 2018 träder en ny kommunallag ikraft (SFS 2017:725). Reglerna om de förtroendevaldas ekonomiska förmåner är på ett principiellt plan oförändrade i den nya lagen. Med beaktande av att den nu föreliggande översynen av ERS ska börja tillämpas först från och med den 1 januari 2019 kommer i det följande hänvisningar till kommunallagens regler ske till kommunallagen (2017:725) (KL), dvs. den nya kommunallagen. 1.5 Kommunallagens regelsystem och grunderna för ekonomiska förmåner De styrande lagbestämmelserna Av 4 kap KL följer att kommuner och landsting är skyldiga att ersätta de arbetsinkomster och ekonomiska förmåner som de förtroendevalda förlorar samt en del andra i lagen specificerade kostnader som de ådrar sig när de fullgör sina uppdrag. Det framgår också av bestämmelserna att fullmäktige ska besluta enligt vilka grunder de lagreglerade ersättningarna ska betalas. Dessutom får fullmäktige, utöver de skyldigheter lagen ställer upp, besluta om vissa ytterligare ersättningar och arvoden till de förtroendevalda. Det ankommer alltså på fullmäktige att fastställa ersättningssystemet och uppgiften kan därför inte delegeras till t.ex. styrelsen. Inget hindrar emellertid att fullmäktige uppdrar åt ett annat organ att tillämpa de regler som beslutats, dvs. att bestämma om ersättningen i det enskilda fallet. Utredning gällande nya ersättningsbestämmelser Sid: 5(27)

6 1.5.2 Förlorade arbetsinkomster och ekonomiska förmåner m.m. Om den förtroendevalde har rätt till ledighet enligt 4 kap. 11 KL har den förtroendevalde rätt till ersättning för det inkomstbortfall som uppstår på grund av ledigheten. Med ekonomiska förmåner avses förlorade pensions- och semesterförmåner samt exempelvis förlorad arbetslöshetsersättning och föräldrapenning som den enskilde förtroendevalde förlorar på grund av uppdraget. Det krävs emellertid att den enskilde begär ersättning och kan visa på ett inkomstbortfall för att ersättning ska betalas ut. Ersättningen ska vara skälig vilket innebär att det finns både en lägsta och högsta gräns för ersättningen. I begreppet skälig ligger också att man kan göra ersättningen delvis schablonmässig. Detta gäller särskilt för grupper som t.ex. egenföretagare där det rent administrativt kan vara svårt att fastställa den förlorade arbetsinkomsten. Det är möjligt att relatera ersättning till timlön enligt avtal, sjukpenninggrundande inkomst, taxerad inkomst eller något annat underlag. Även ersättning för förlorad pensionsrätt bör kunna bli föremål för schabloniserad ersättning Reskostnader för funktionshindrade Förtroendevalda med funktionsnedsättning har även rätt till ersättning för resekostnader som kan uppstå på grund av att de till följd av funktionsnedsättningen inte kan använda vanliga kommunikationsmedel. Ersättningen ska vara skälig och utgå för nödvändiga resekostnader. Ersättning aktualiseras framför allt då sammanträden m.m. avslutas på kvällen och sedvanliga kommunikationer inte kan användas. Kommunens skyldighet i denna del är inte avsedd att påverka den rätt till hjälp från det allmänna som den förtroendevalde kan ha enligt annan lagstiftning. Liksom i fallet med ersättning för förlorade arbetsinkomster m.m. krävs att den förtroendevalda begär ersättning för att sådan ska utges. Kommunen kan välja att utge en schabloniserad ersättning i denna del och ersättningen ska bestämmas till en skälig nivå. Kommunen har också rätt att frivilligt välja att utge ytterligare ersättning för resor och då inte bara till förtroendevalda med funktionsnedsättning Ersättning för barntillsyn Kommunen är skyldig att utge skälig ersättning för kostnader för barntillsyn som uppkommer under den tid som den förtroendevalde fullgör sitt uppdrag. Med barn som har behov av tillsyn avses i princip barn under tolv års ålder. Ersättningen anses skälig om behovet av barntillsyn uppkommit som en följd av uppdragets fullföljande. Så kan t.ex. inte anses vara fallet vid barntillsyn som kan tillgodoses inom den ordinarie barnomsorg som den förtroendevalde anlitar. Ersättning för kostnader för barntillsyn som en nära anhörig, t.ex. en familjemedlem, utför kan inte heller anses skälig. Kommunen måste beakta att ersättningen kommer att vara skattepliktig för den enskilde och beräkna ersättningen med hänsyn till detta. Liksom i fallet med andra ersättningar krävs att den förtroendevalde begär ersättning. Kommunen kan välja att utge en schabloniserad ersättning. Sådan schabloniserad ersättning ska bestämmas till en skälig nivå. Utredning gällande nya ersättningsbestämmelser Sid: 6(27)

7 Med beaktande av att miljöpartiet (MP) framfört önskemål om ett nytt system för barntillsyn, förslagsvis tillgång till barntillsyn istället för ersättning, är det viktigt att peka på den här regleringen. Det finns inget som hindrar att kommunen anordnar faktisk barntillsyn för förtroendevalda som har sådana behov i samband med uppdragets fullgörande men ett sådant system kan bara utgöra ett komplement till rätten till ersättning för barntillsyn eftersom ersättningsrätten är lagreglerad. Det finns även vissa praktiska utmaningar med att anordna barntillsyn. Hur skall t.ex. ett sådant system utformas för att omfatta barntillsyn för alla olika förtroendeuppdrag? Detta är problematiskt inte minst utifrån att varje organ t.ex. själv bestämmer var och när de ska ha sina sammanträden. Med det sagda taget i beaktande framstår en lösning med ersättning för barntillsyn sammantaget som den såväl mest lämpliga samtidigt som den uppfyller de lagkrav som finns Frivilliga ersättningar och arvoden Utöver de uttryckliga krav som lagstiftningen ställer upp avseende ekonomiska förmåner m.m. till de förtroendevalda får fullmäktige även besluta att förtroendevalda i skälig omfattning ska få; 1. ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds av uppdraget utöver vad som följer av de lagstadgade skyldigheterna för kommunen, 2. arvode för det arbete som är förenat med uppdraget, 3. pension, och 4. andra ekonomiska förmåner, Det finns ingen skyldighet för kommunen att utge något arvode men om fullmäktige beslutar att arvode ska betalas, ska arvodet bestämmas till lika belopp för lika uppdrag. Fullmäktige får alltså i skälig omfattning besluta att förtroendevalda ska få viss ersättning, arvode, pension och andra ekonomiska förmåner. Det ankommer på kommunen själv att, utifrån de lokala förutsättningarna, bestämma vad som är en skälig ersättning eller ekonomisk förmån. Arvoden får bara avse ersättning för det arbete som är förenat med uppdragen och inte innehålla ersättning för förlorade förmåner vilket regleras separat i särskilda bestämmelser. Systemet bygger på dessa två delar och delarna måste därför hållas isär. Vidare följer att kommunen kan tillerkänna de förtroendevalda kommunal pension. I de flesta fall utesluter sådan pension helt eller delvis rätten för en förtroendevald att därutöver få ersättning för pensionsförmåner som han eller hon på grund av sitt uppdrag går miste om i en anställning. Utredning gällande nya ersättningsbestämmelser Sid: 7(27)

8 2 Utvärdering av det nuvarande ersättningssystemet Norrtäljes nuvarande ERS följer i sina grunddrag en för svenska kommuner tämligen vanlig modell vilket naturligtvis delvis är ett resultat av lagstiftningen. ERS består av de två huvuddelarna arvode och ersättning för förlorade ekonomiska förmåner och ersättning för vissa kostnader. Nuvarande ERS uppfyller de krav lagstiftaren ställer på ersättningssystemet till de förtroendevalda såväl enligt nuvarande kommunallag som enligt nya kommunallagen. Av ERS framgår att Norrtälje valt att, utöver de krav lagstiftningen ställer upp på ersättning för förlorade ekonomiska förmåner m.m., även på frivillig grund utge arvoden samt vissa andra kostnadsersättningar. De förtroendevaldas arvoden och ersättningar som frivilligt införts av kommunen har uppdelats i grundarvode och årsarvode samt på särskild sammanträdesersättning, förättningsersättning, restidsersättning och reskostnadsersättning. 2.1 Arvoden Grundarvode Grundarvode är ersättning för inläsning av handlingar och andra förberedelser, gruppmöten, underhandskontakter samt övriga kontakter som sker till följd av det politiska uppdraget. Grundarvode med visst specifikt belopp utgår till ledamot och ersättare i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och annan nämnd. Vidare utgår ett förhöjt grundarvode till sådan ledamot i nämnd som också är ledamot eller ersättare i nämndens arbetsutskott. Huruvida arvode utgår till ledamöter och ersättare i kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott och demokrati- och jämställdhetsutskott framgår inte men förhöjt grundarvode bör i rimlighetens namn utgå även till dem. ERS formulering medger emellertid inte en sådan ersättning i sin nuvarande utformning. I detta avseende måste ERS kompletteras. Till kommunstyrelsens ordförande eller de förtroendevalda vars årsarvode är uttryckt i procent (%) av kommunstyrelsens ordförandes eller nämndsordförandes arvode betalas inte ut grundarvode, sammanträdesarvode, förrättningsersättning eller restidsersättning för det uppdrag som ger rätt till årsarvodet. ERS bilaga B innehåller en förteckning över kommunala uppdrag för vilka utgår grundarvode Årsarvode Årsarvode betalas ut för vissa kommunala uppdrag, som anses kräva avsevärd tid av sin innehavare. Några av dessa årsarvoden är uttryckta i procent (%) av kommunstyrelsens ordförande, medan andra består av ett av kommunfullmäktige fastställt belopp. Utredning gällande nya ersättningsbestämmelser Sid: 8(27)

9 En förtroendevald kan ha flera årsarvoden. Årsarvode innefattar ersättning för med uppdraget förenade uppgifter. Utöver deltagande i nämndens sammanträden avses: Rutinmässigt följande av förvaltningens arbete. Överläggning med tjänsteman eller annan anställd. Genomgång och/eller beredning av ärenden enskilt eller med andra förtroendevalda, med nämndsekreterare, föredragande eller annan anställd med anledning av sammanträden, förrättning och liknande. Besök på förvaltningar för information, informationsmöten, utanordning eller dylikt. Mottagning för allmänheten, telefonsamtal m.m. Delegationsbeslut. Protokollsjustering när särskild tid och plats bestämts vid mötet. Som även angivits ovan under punkten betalas grundarvode, sammanträdesarvode, förrättningsersättning eller restidsersättning för det uppdrag som ger rätt till årsarvodet inte ut till kommunstyrelsens ordförande eller de förtroendevalda vars årsarvode är uttryckt i procent (%) av kommunstyrelsens ordförandes eller nämndsordförandes arvode. ERS bilaga A innehåller en förteckning över vilka förtroendevalda som har rätt till årsarvode. 2.2 Ersättningar Sammanträdesersättning Förtroendevald som är närvarande vid sammanträde har rätt till sammanträdesarvode med fastställt belopp. Ersättningen är konstruerad så att den första timmen alltid är ersättningsberättigad därefter utgår ersättning per påbörjad halvtimme. Ersättningen betalas bara ut för den tid den förtroendevalde är närvarande och med maximalt 8 timmar per dag oavsett antalet sammanträden den aktuella dagen. Det finns också samordningsbestämmelser för vissa situationer med flera på varandra följande sammanträden Förrättningsersättning Förrättningsersättning betalas med samma belopp och enligt samma principer som sammanträdesersättning. Nämnden eller nämndens ordförande ska på förhand ha godkänt den förtroendevaldes förrättning. Det förutsätts också att särskilt protokoll, rapport eller motsvarande upprättas i samband med förrättningen. ERS innehåller en uppräkning i 10 punkter där det definieras vad som räknas som förrättning. Utredning gällande nya ersättningsbestämmelser Sid: 9(27)

10 2.2.3 Restidsersättning Restidsersättning betalas ut till förtroendevald för sammanträde inom kommunen och för partigruppsmöte, som inte ligger i anslutning till sammanträde, när resvägen från bostaden är minst 15 km enligt särskilda angivna riktlinjer och med särskilt fastställda belopp. Restidsersättning betalas för närvarande inte ut för förrättningar. Vid sammanträde utom kommunen räknas restiden från bostaden i sammanträdestiden. Med bostad avses ordinarie bostad. Resa från tillfällig bostad, t.ex. sommarbostad, är inte ersättningsgrundande men val- och förtroendemannanämnden kan besluta om rätt till ersättning för resa från annan plats än bostaden. 2.3 Utvärdering av nuvarande ERS Insamlande av synpunkter från de politiska partierna Det har inte framförts någon egentlig kritik mot de grundläggande och principiella utgångspunkterna i ERS. Den sammanfattande bild som framträder är att nuvarande ERS på det stora hela fungerar bra. De synpunkter som framförs är främst av detaljkaraktär och rör vissa specifika frågeställningar såsom frågan om ersättning för förlorade ekonomiska förmåner (motsvarande lön) för egenföretagare och frågan om restidsersättning. Båda dessa frågor ingår i direktiven som särskilt specificerade delar av översynen av ERS. Med anledning av den beslutade översynen anordnades ett lunchmöte med gruppledarna den 8 februari 2016 för att diskutera revideringen. På lunchmötet kom gruppledarna överens om att respektive parti skulle lämna in sin målbild för arbetet. Även den 24 augusti 2016 anordnades ett lunchmöte för att diskutera den kommande revideringen av ERS. De politiska partierna har också lämnat in skriftliga synpunkter inför revideringen Framförda synpunkter inför översynen Kommunstyrelsekontoret har gjort en sammanställning avseende de synpunkter som inkommit och dessa har legat till grund för arbetet såväl med framtagande av riktlinjerna som för detta arbete med översynen av ERS. Även om huvuddelen av synpunkterna som framförs har varit av detaljkaraktär har, i några avseenden, synpunkter som tangerar de principiella utgångspunkterna för ERS emellertid framförts. Det är bl.a. Att systemet är transparent och lätt att förstå (S). Att en förtroendevald inte ska förlora ekonomiskt genom att närvara på sammanträden, inläsning av handlingar och andra uppgifter som följer med uppdraget (S). Att grundarvodet ligger på en nivå som gör det möjligt även för mindre partiers gruppledare att verka i sitt uppdrag (S). Titta på avvägningen mellan grundarvode och sammanträdesarvode (C). Utredning gällande nya ersättningsbestämmelser Sid: 10(27)

11 Att det demokratiska syftet med ersättningar till förtroendevalda är att alla ska ha någorlunda lika förutsättningar att engagera sig i det politiska arbetet i kommunen (C). Nytt system för barntillsyn, förslagsvis tillgång till barntillsyn istället för ersättning (MP). Bättre kontroll av att de förtroendevalda gör sitt jobb och närvarar på de utlysta mötena och är aktiva med synpunkter (M). Att erhålla ett ersättningssystem som underlättar för fritidspolitiker att fullgöra de uppdrag de utsetts till och som medger att alla partier som är representerade i Norrtälje kommunfullmäktige kan fullgöra sina uppdrag på likvärdiga villkor (V) Utvärderande synpunkter Uppföljning och kontroll Som nämnts tidigare har det inte framförts någon påtaglig kritik mot nuvarande ERS. Det finns emellertid ett antal frågor som det kan vara nödvändigt att beröra vid översynen varav en fråga är den om ett system för uppföljning och kontroll av tillämpningen av ERS. Det saknas för närvarande ett tydligt och uttalat system för uppföljning och kontroll av ERS och av de utbetalningar som göras med stöd av ERS. Detta är en påtaglig brist i nuvarande system och det måste förbättras med hänvisning inte minst till såväl invånarnas möjlighet till insyn i användandet av kommunens medel som för den interna kontrollen. Att det finns en uppföljning och kontroll avseende ERS är också viktigt för tilliten och trovärdigheten för ersättningssystemet bland allmänheten. I slutändan handlar det om politiskt förtroende. Att ett uppföljnings- och kontrollsystem ska vara på förhand fastställt är av yttersta vikt för förutsebarheten och rättssäkerheten i uppföljningen och kontrollen. Detta inte minst för de förtroendevalda som både rapporterar in till systemet och får ersättning i systemet Systemets konstruktion I arbetet med att samla in information från de politiska partierna, vilket skett i samband med översynen, har bl.a. framförts att systemet bör vara transparent och lätt att förstå (S). I det här avseendet finns det anledning att fundera på både arvodesdelen och ersättningsdelen. Idag innehåller ERS, som redovisats ovan under avsnitten 2.1. och 2.2. ett flertal olika delar. Genom dessa olika delar kan det vara svårt för såväl invånare som för de förtroendevalda själva att förstå vilken ersättning de kommer att erhålla för ett förtroendeuppdrag. Det finns en inbyggd komplexitet i ERS genom alla de olika delarna i systemet. Komplexiteten leder till vissa frågetecken kring transparensen för den som inte förstår systemet och de bakomliggande rättsreglerna som styr systemet. Även om nuvarande ERS är komplext och det finns frågetecken kring transparensen i detta så finns det ett antal fördelar med den nuvarande principiella konstruktionen med många olika ersättningsdelar. Förtroendeuppdrag kan skilja sig avsevärt beroende på Utredning gällande nya ersättningsbestämmelser Sid: 11(27)

12 vilket förtroendeuppdrag det är. I vissa organ är det betydligt fler och mer komplexa ärenden än i andra organ vilket leder till såväl mer omfattande tidsåtgång att sätta sig in i ärendena som tidsåtgång för sammanträdena samt även att det hålls fler sammanträden i vissa nämnder. Genom att t.ex. dela upp de förtroendevaldas ekonomiska ersättningar på ett grundarvode och på sammanträdesersättningar (avser inte de årsarvoderade förtroendevalda) förbättras rättvisan i systemet då det i viss mån leder till en ersättning som bättre motsvarar nedlagt arbete. När det gäller ersättning för olika kostnader är det rimligt och rättvist att ersättningen tar sin utgångspunkt i de faktiska kostnader en förtroendevald haft även om det leder till många olika delar i ersättningssystemet. Det finns dock en del i systemet som bör övervägas och det är huruvida grundbeloppet för förtroendevalda bör vara differentierat i förhållande till olika organ beroende på förväntad arbetsbelastning i respektive organ. En sådan förändring skulle leda till ett rättvisare system i den meningen att arbetsinsats och ersättning bättre korrelerar. Här kan utgångspunkt tas i den differentiering som görs för ordföranden i respektive nämnd men anledning av nämndens tyngd och som är återgiven i bilaga A till ERS. Ett system med i stor utsträckning differentierad ersättning i förhållande till förväntad arbetsinsats är å ena sidan, i administrativ mening, något mer betungande att hantera än ett mer schabloniserat system. Det är också något mindre transparent. Ett differentierat ersättningssystem är å andra sidan mer rättvist än ett schabloniserat system eftersom det i större utsträckning gör att ersättningen korrelerar med arbetsinsatsen. Sammantaget framstår fördelarna som övervägande nackdelarna i ett differentierat system i förhållande till ett schabloniserat system, detta framförallt på grund av rättviseskäl för de förtroendevalda. ERS bygger på en koppling till statsrådsarvodena. Genom kopplingen till statsrådsarvodena kan förändringar av ersättningarna ske genom en omräkning varje år i enlighet med en omräkningsregel i ERS istället för genom nya beslut i fullmäktige. Detta fungerar då som en indexering. Den årliga omräkningen i förhållande till statsrådsarvodena ska även ske för de fasta arvodena t.ex. grundarvodet. Ett ersättningssystem som bygger på en koppling till förändringar av någon officiell ersättning såsom statsrådsarvodena är av såväl administrativa som arbetsbelastningsskäl att föredra framför ett system som kräver nytt ställningstagande varje år av fullmäktige. Det kan naturligtvis framföras synpunkter på vilken officiell ersättning som ett sådant här system ska knytas till t.ex. statsrådsarvodena, basbeloppet eller något annat. Att knyta det till statsrådsarvodena framstår emellertid som mycket lämpligt eftersom det är arvoden som årligen fastställs för förtroendevalda och som därför kan jämföras med en verksamhetsspecifik indexklausul. Det har heller inte framförts några vägande skäl för att knyta ersättningarna till annan officiell ersättning, t.ex. basbeloppet. Utredning gällande nya ersättningsbestämmelser Sid: 12(27)

13 Sammanfattande utvärderingssynpunkter Sammantaget är nuvarande ERS på det stora hela väl fungerande och det har inte heller framförts några påtagliga invändningar mot systemets grundstruktur förutom att tydliga regler för uppföljning och kontroll bör fastställas och framgå av systemet. Systemet är relativt differentierat dock inte fullt ut på ett sådant sätt att arbetsinsats och ersättning i tillräcklig grad korrelerar. I det avseende finns en förbättringspotential som bygger på att grundarvodet bör differentieras i förhållande till förväntad arbetsinsats för den förtroendevalde i det specifika organet. Rättviseskälen för en sådan ytterligare differentiering uppväger den försämring i insyn och transparens som en sådan förändring kan antas medföra. Genom att ta fram ett förenklat informationsmaterial kan å andra sidan transparensen och förståelsen för systemet öka. Även ett klart och tydligt kontroll- och uppföljningssystem måste fastställas i eller samtidigt som nya ERS. Detta kommer att behandlas under ett separat avsnitt eftersom det är en särskild fråga enligt direktiven att utarbeta ett system för uppföljning och kontroll. Det finns även ett antal detaljsynpunkter som framförts av de politiska partierna. De mest framträdande av dessa synpunkter har avspeglat sig i direktiven genom att frågorna - att skapa förutsättningar för och föreslå en rättvis arvodering av förtroendevalda egenföretagare samt utgångspunkter för restidsersättning ska behandlas i särskild ordning. 3 Eventuella förändringar av ersättningssystemets konstruktion 3.1 Inledande synpunkter Som redovisats ovan, bl.a. under avsnitt 2.3., har det inte framförts några mer påtagliga negativa synpunkter på grundkonstruktionen och de principiella utgångspunkterna för nuvarande ERS. Det finns emellertid några systemfrågor som bör behandlas, utöver de frågor som enligt direktiven särskilt ska behandlas. Det är frågan om differentiering av grundarvode med hänsyn tagen till olika arbetsinsats i olika organ för att uppnå bättre korrelation mellan arbetsinsats och ersättning. Det är också frågan om differentierade sammanträdesersättningar mellan ledamöter och icke tjänstgörande ersättare. Det frågor som enligt direktiven ska behandlas särskilt kommer inte att behandlas i detta avsnitt utan i därför speciella avsnitt. 3.2 Differentiering av grundarvodet och av sammanträdesersättningarna Som nämnts ovan finns det anledning att titta på frågan om differentierat grundarvode. I nuvarande ERS utgår samma grundarvode till alla förtroendevalda (dock ej sådana Utredning gällande nya ersättningsbestämmelser Sid: 13(27)

14 förtroendevalda som har årsarvode) oavsett vilket organ dessa är representerade i. Är en ledamot även ledamot eller ersättare i ett arbetsutskott utgår ett förhöjt grundarvode. Av ERS och bilaga B till ERS framgår i vilka kommunala organ uppdrag som förtroendevald ger rätt till grundarvode. Grundarvodet är detsamma i samtliga av dessa organ oavsett vilken arbetsinsats som den förtroendevalde åtar sig genom uppdraget. Det är rimligt att anta att den arbetsinsats som grundarvodet avser att ersätta är olika i olika organ. I detta avseende kan ordförandearvodena i de respektive organen (framgår av ERS bilaga A) utgöra utgångspunkt för differentieringen av grundarvodet. Exempelvis utgår ordförandearvode för ordföranden i barn- och skolnämnden med ett belopp motsvarande 30 % av kommunalråds arvode. Det är dock oklart vad som avses eftersom övriga ordförandena har arvoden som är knutna till kommunstyrelsens ordförandes arvode. Förmodligen avses egentligen kommunstyrelsens ordförandes arvode och inte kommunalrådsarvode eftersom dessa är olika beroende på vilket kommunalråd som åsyftas. För ordföranden i kultur- och fritidsnämnden utgår ordförandearvode med 20 % av kommunstyrelsens ordförandes arvode och för ordföranden i val- och förtroendemannanämnden utgår 10% av kommunstyrelsens ordförandes arvode. Med avseende på arvoderingen av ordförandena föreligger alltså påtagliga skillnader mellan vissa nämnder, skillnader som inte avspeglar sig i grundarvodet för ledamöter och ersättare. Redan på den grunden att vissa nämnder har fler sammanträden än andra uppstår en svårmotiverad skillnad med avseende på ersättning för inläsning av handlingar. Även antalet ärenden vid sammanträdena samt ärendenas komplexitet bör avspegla sig i grundarvodet för att rättvisa mellan olika uppdrag ska uppnås. Det är rimligt att arbetsinsats och ersättning på ett bättre sätt korrelerar än idag. En betydelsefull fråga är ersättningsförhållandet mellan ledamöter och ersättare. Som ERS är utformat idag föreligger ingen skillnad i arvoden och ersättningar för en ledamot i förhållande till en ersättare. Detta är egentligen inte rimligt med beaktande av att uppdraget som ledamot och uppdraget som ersättare skiljer sig åt i två viktiga avseenden och det är dels ifråga om ansvar dels ifråga om befogenhet. En ledamot (och en tjänstgörande ersättare) har ett ansvar för de beslut som fattas vilket inte är fallet för icke tjänstgörande ersättare, vare sig dessa är närvarande eller inte. Ansvaret för ledamöter och tjänstgörande ersättare innefattar såväl ett skadeståndsrättsligt som ett straffrättsligt ansvar samt därutöver ett ansvar i förhållande till den kommunala revisionen för de beslut som fattas. En ledamot har dessutom genom sin rätt till beslutsfattande också en mer omfattande befogenhet än ersättarna. Förslag avseende dessa två frågor redovisas nedan under punkterna och Utredning gällande nya ersättningsbestämmelser Sid: 14(27)

15 4 En rättvis arvodering av förtroendevalda egenföretagare 4.1 Bakgrund till ersättningssystem för egenföretagare En särskild fråga enligt utredningsdirektivet är att skapa förutsättningar för och föreslå en rättvis arvodering av förtroendevalda egenföretagare. Det har visat sig vara svårt att hitta rättvisande system för ersättningar till egenföretagare. Detta gäller generellt för ersättningssystem som avser att ersätta uteblivna inkomster för egenföretagare såsom socialförsäkringssystemet och arbetslöshetsersättningssystemet. Landets kommuner har valt lite olika sätt att lösa detta och det synes inte finnas något system som är mer utbrett än andra. 4.2 Koppla till ett offentligt system Det kan finnas fördelar med att knyta ersättning för inkomstbortfall för egenföretagare till något officiellt system såsom försäkringskassans system för sjukpenningsgrundande inkomst (SGI). Den största fördelen är att anmälda uppgifter till försäkringskassans SGI-system löpande kontrolleras av försäkringskassan vilket leder till att uppgifterna med rimlig grad av säkerhet framstår som aktuella och korrekta. Det finns dock en negativ aspekt på användandet av SGI-systemet och det är att det finns ett ersättningstak i systemet. I det krav kommunallagen ställer upp för förtroendevaldas rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst och ekonomiska förmåner finns visserligen en begränsning då rätten till ersättning endast innefattar en rätt till skälig ersättning. Det finns alltså utrymme för en bedömning om den begärda ersättningen för förlorad arbetsinkomst och ekonomiska förmåner framstår som allt för hög. I begreppet skälig ligger dessutom att man kan göra ersättningen delvis schablonmässig. Sammanfattningsvis och mot bakgrund av vad som ovan framförts bör ersättningsreglerna för egenföretagare ta sin utgångspunkt i relevant information från egenföretagaren själv om bedömt inkomstbortfall men samtidigt bör det krävas uppgiftsvidimering av t.ex. revisor. Som komplement till detta kan, för det fall uppgifterna framstår som osäkra, en koppling ske till försäkringskassans SGI system. En reglering skulle då kunna utformas enligt följande: Egen företagare som yrkar ersättning för förlorad arbetsinkomst i form av förlust av inkomst av rörelse ska en gång om året bifoga ett intyg från företagets revisor som visar att bedömt inkomstbortfall är rimligt. Arvodet från förtroendeuppdraget ska inte ingå i den beräknade inkomsten. I det fall osäkerhet ändå uppkommer om den rätta ersättningens storlek gäller ett tak som motsvarar nivån för högsta sjukpenninggrundande inkomst Utredning gällande nya ersättningsbestämmelser Sid: 15(27)

16 (SGI). Den högsta ersättningen per timme blir då 1/165 av 7,5 x prisbasbeloppet/12 (motsvarar 169,70 kr/tim enligt 2017 år nivå). Noterbart är att det i ERS även finns en begränsningsregel som innefattar ett maximalt belopp per timme och ett maximalt antal timmar per dag. Dessa maxgränser bör gälla även för egenföretagare. 5 Förhållandet mellan ersättningar till de ordinarie ledamöterna och till ersättarna 5.1 Inledande synpunkter En betydelsefull fråga är ersättningsförhållandet mellan ledamöter och ersättare. Som ERS är utformat idag föreligger ingen skillnad i arvoden och ersättningar för en ledamot i förhållande till en ersättare. Detta är egentligen inte rimligt med beaktande av att uppdraget som ledamot och uppdraget som ersättare skiljer sig åt i två viktiga avseenden och det är dels ifråga om ansvar dels ifråga om befogenhet. En ledamot (och en tjänstgörande ersättare) har ett ansvar för de beslut som fattas vilket inte är fallet för icke tjänstgörande ersättare, vare sig dessa är närvarande eller inte. Ansvaret för ledamöter och tjänstgörande ersättare innefattar såväl ett skadeståndsrättsligt som ett straffrättsligt ansvar samt därutöver ett ansvar i förhållande till den kommunala revisionen för de beslut som fattas. En ledamot har dessutom genom sin rätt till beslutsfattande också en mer omfattande befogenhet än ersättarna. På den svenska arbetsmarknaden är ansvar och befogenheter två särskilt betydelsefulla parametrar vid lönesättning. Desto mer ansvar och desto större befogenheter leder generellt sett till desto högre lön. Detta bör också avspegla sig i förtroendeuppdrag eftersom det i dessa avseenden finns påtagliga likheter mellan innehållet i ett förtroendeuppdrag och i en anställning. 5.2 Ska ledamöter ha en något högre ersättning än ersättare och hur ska en sådan i så fall utformas? Utifrån vad som anförts under avsnitt 5.1. ovan framstår det som rimligt att i något avseende differentiera ersättningen mellan ledamöter och ersättare. Det finns två vägar att gå i den här frågan, om det ska ske en differentiering, och det är att antingen differentiera grundarvodet eller att differentiera sammanträdesersättningen för ledamöter och ersättare. Differentieringen behöver inte vara stor men är viktig som markering med avseende på att ansvar och befogenhet tillmäts betydelse. En differentiering i det här avseendet av grundarvodet framstår som mindre lämplig än en differentiering av sammanträdesersättningen. Grundarvodet avser att utgöra ersättning för inläsning av handlingar och andra förberedelser, gruppmöten, underhandskontakter samt övriga kontakter som sker till följd av det politiska Utredning gällande nya ersättningsbestämmelser Sid: 16(27)

17 uppdraget. I detta avseende är det ingen direkt synlig skillnad mellan ledamöter och ersättare. Att dessa har samma ersättning för detta arbete framstår snarare som lämpligt mot bakgrund av vikten av att ersättarna förbereder sig inför möten för det fall dessa får inträda i tjänstgöring. Det mesta talar alltså för att grundarvodet bör vara detsamma för ledamöter och ersättare eftersom dessa kan förväntas göra samma arbetsinsats i förhållande till vad grundarvodet avser att ersätta. På samma sätt som för grundarvode utgår sammanträdesersättning enligt ERS med samma belopp för ledamöter som för ersättare, vare sig dessa tjänstgör eller inte. Här finns såväl skäl som möjligheter att differentiera ersättningen eftersom det är själva tjänstgöringen vid sammanträdet som leder till skillnader i ansvar och befogenheter. Ledamöter och tjänstgörande ersättare har både beslutsbefogenheter och ansvar för sina beslut vilket icke tjänstgörande ersättare inte har även om de är närvarande vid sammanträdet. Det framstår alltså, rent objektivt, som rimligt att ledamöter och tjänstgörande ersättare har en något högre ersättning än icke tjänstgörande ersättare. Ett system för sådan ersättning bör ta sin utgångspunkt i att ledamöter alltid får den något högre ersättningen och att ersättare som i någon del av sammanträdet deltar som tjänstgörande av administrativa skäl så har rätt till den högre ersättningen för hela sammanträdet. En lösning som innebär att tjänstgörande ersättare som tjänstgör bara vid del av sammanträdet (t.ex. vid ordinarie ledamots jäv under någon paragraf) bara har den högre ersättningsnivån under den tid som tjänstgöringen sker är för svårhanterlig rent administrativt och kommer förmodligen att bli en felkälla som inte uppvägs av den eventuella rättvisa den skulle avspegla. Den exakta kostnaden för en sådan här förändring är beroende av hur differentieringen ska gå till. Den enklaste, men även dyraste lösningen, är att höja sammanträdesersättningen för ledamöterna och de tjänstgörande ersättarna. En kostnadsneutral lösning är att sänka sammanträdesersättningarna för ersättarna med ett sammanlagt belopp som motsvarar den sammanlagda höjningen för ledamöterna. En sådan sänkning kan dock få negativa signaleffekter för ersättarna som kan föranleda ett missnöje som i sin tur kan avspegla sig på deras vilja att närvara vid sammanträdena. En sådan lösning framstår alltså inte som lämplig. Ett förslag avseende detta redovisas nedan under punkten Utgångspunkter för restidsersättning. 6.1 Restidsersättning i nuvarande ERS Nuvarande ERS innehåller en rätt till restidsersättning enligt följande. Restidsersättning betalas ut till förtroendevald för sammanträde inom kommunen och för partigruppsmöte, som inte ligger i anslutning till sammanträde, när resvägen från bostaden är minst 15 km enligt följande: Utredning gällande nya ersättningsbestämmelser Sid: 17(27)

18 Grupp Km kr kr Restidsersättning enkel resa Vid sammanträde utom kommunen räknas restiden från bostaden i sammanträdestiden. Med bostad avses ordinarie bostad. Resa från tillfällig bostad, t.ex. sommarbostad, är inte ersättningsgrundande. Val- och förtroendemannanämnden beslutar om rätt till ersättning för resa från annan plats än bostaden. Nuvarande reglering av rätt till restidsersättning innehåller inte någon sådan rätt i samband med förrättningar bara i samband med sammanträden. 6.2 Synpunkter på restidsersättningen Rätt till restidsersättning är särskilt viktigt i en kommun som Norrtälje med tanke på dess geografiska storlek och med anledning av detta de, för vissa, långa avstånden till sammanträden och förrättningar (resa till förrättningar medför dock inte rätt till restidsersättning enligt nuvarande ERS). I den dialog som förts med de politiska partierna har regleringen av restidsersättning berörts i flera fall. Det har framförts synpunkter om införande av restidsersättning för de förtroendevalda som är årsarvoderade (M), och om en ytterligare ersättningsnivå, 60 km (C) samt allmänt (S). Om ersättningarna ska vara likvärdiga oavsett var i kommunen en förtroendevald bor är det rimligt att ha ett system för ersättning för den tid som åtgår för resa. Redan på den grunden att hela kommunen är lika viktig och att alla invånare i kommunen har lika värde är det rimligt att utge ersättning för restid för att kunna fullgöra förtroendeuppdrag på likvärdiga villkor. Mot bakgrund av det ovan redovisade aspekterna på likvärdighet i möjligheterna att utföra sitt förtroendeuppdrag är det rimligt att införa en ytterligare nivå för restidsersättning. En ny nivå bör ha som utgångspunkt att avståndet överstiger 50 km och beräknas proportionellt i förhållande till övriga nivåer. Det bör alltså vara samma skillnad mellan nivån km och över 50 km som det är mellan nivån km och den nuvarande nivån över 30 km. Kostnaderna för en ny nivå enligt detta bör vara väldigt små i förhållande till ersättningssystemets totala kostnad då det endast kan antas beröra ett mindre antal förtroendevalda. Kostnaden sett i relation till likvärdigheten i utförandet av förtroendeuppdraget framstår däremot som synnerligen motiverad. En annan fråga som bör beröras är frågan om rätt till restidsersättning för förrättningar. Det framstår inte som konsekvent utifrån perspektivet om likvärdighet i förutsättningar att utföra förtroendeuppdrag att då särskilja på sammanträden och förrättningar. Detta Utredning gällande nya ersättningsbestämmelser Sid: 18(27)

19 inte minst eftersom de förrättningar som föranleder rätt till förrättningsersättning är noga reglerade i ERS och att förrättningen dessutom skall vara godkänd för att medföra rätt till förrättningsersättning. Mot bakgrund av det anförda bör restidsersättning utgå för sådana förrättningar som ger rätt till förättningsersättning. Restidsersättning bör då utgå på samma sätt och enligt samma system som för sammanträden. Frågan om restidsersättning för de årsarvoderade ledamöterna framstår inte som lika självklar utifrån ett likvärdighetsperspektiv som restidsersättningen för icke årsarvoderade ledamöter och ersättare. Årsarvodering för förtroendevalda har mer karaktären av anställning än förhållandet för de grundarvoderade förtroendevalda. Årsarvoderade förväntas utföra sina uppdrag istället för anställning emedan grundarvoderade förtroendevalda förväntas utföra sina uppdrag parallellt med eventuell anställning. Inom ramen för anställningar utgår normalt sett inte restidsersättning för resa till och från arbetet. Beaktat detta talar det mesta för att inte införa restidsersättning för årsarvoderade. Det är även oklart hur sådan ersättning ska utformas eftersom huvuddelen av de årsarvoderade inte är berättigade till vare sig sammanträdes- eller förrättningsersättning. För att hantera restidsersättning måste i sådana fall ett särskilt rapporteringssystem för detta byggas upp. Det framstår mot bakgrund av detta som rimligare att, för den händelse årsarvoderade ska kompenseras ytterligare för restid, att anpassa arvodena med denna kompensation som utgångspunkt. 7 Kostnaden för nya ersättningsbestämmelser och beräknad framtida kostnadsutvecklingen. 7.1 Inledande överväganden Det finns ingen fastställd budgetram med avseende på kostnaderna för ett nytt ersättningssystem därför ska förslaget till nytt ersättningssystem kostnadsberäknas. Utöver kostnadsberäkningen ska förslaget innehålla en analys av framtida kostnadsutveckling. Om det nya systemet ska vara kostnadsneutralt i förhållande till nuvarande ersättningssystem måste alla förändringar i samband med översynen ske inom befintlig budgetram. Detta leder i sin tur till att ökade kostnader avseende någon post i ersättningssystemet måste motsvaras av en lika stor minskad kostnad på annan eller andra poster i systemet. En sådan situation begränsar förutsättningarna för översynen och kommer att leda till konflikter mellan såväl enskilda förtroendevalda som grupper av förtroendevalda. 7.2 Kostnadsbilden och påverkan på kostnadsbilden Norrtäljes kostnader för politik avviker inte i någon påtagligt utsträckning i förhållande till andra kommuner i länet även om det ligger något över genomsnittet såväl med Utredning gällande nya ersättningsbestämmelser Sid: 19(27)

20 avseende på arvoden som för politik i stort. En jämförelse som tar sikte på kommunens totala kostnad för politik ger en mer rättvisande bild än en jämförelse enbart av kostnaderna för förtroendevaldas ersättningar. Skälet härför är att ersättningarna till förtroendevalda påverkas av en mängd olika parametrar utöver nivån i kr. Inte heller de jämförelser som har gjorts på personnivå pekar på några påtagliga avvikelser i förhållande till länets övriga kommunen även om enskilda uppdrag kan avvika såväl uppåt som nedåt. En jämförelse kommuner emellan visar att det finns skillnader i vilka ansvarområden nämnder har i olika kommuner. Kommunerna har också olika organisatoriska strukturer med nämnder, utskott, kommittéer, råd etc. som kan påverka arvodet. Ersättningsbestämmelserna är även utformade på olika sätt. Även kommunernas storlek gör att de inte, med ett helt rättvisande resultat, kan jämföras rakt av. En viktiga aspekt på kostnaderna för ersättningssystemet är antalet förtroendevalda, vilket i sin tur beror på antalet politiska organ för vilket arvode och ersättningar ska utgå. En annan viktig aspekt är antalet årsarvoderade förtroendevalda, vilket även detta hänger ihop med organisationens utformning som i sin tur ofta är ett resultat av politiska överenskommelser i anslutning till valen. Detta gör att det inte går att göra någon riktigt trovärdig kostnadsberäkning av ett framtida system. Efter nästa val kan organisationen komma att förändras på ett sådant sätt att en prognos blir helt felaktig. Med beaktande av detta kommer utgångspunkten i detta uppdrag vara att beräkna kostnaderna för de förändringar som föreslås i förhållande till nuvarande organisation och bemanning. Att göra på det sättet framstår som den enda rimliga vägen för att få fram ett resultat som visar på vilka ekonomiska konsekvenser de föreslagna förändringarna får. Utredning gällande nya ersättningsbestämmelser Sid: 20(27)

21 Det är inte heller möjligt, bl.a. mot bakgrund av vad som anförts ovan att se på den framtida kostnadsutvecklingen. Utöver sådana organisatoriska parametrar som pekats på ovan tillkommer dessutom konjunkturberoende faktorer. 7.3 Föreslagna kostnadspåverkande förändringar Det har i utredningen föreslagits ett antal förändringar som kan medföra vissa generella kostnadsökningar om inte andra poster i systemet samtidigt minskas i motsvarande mån och det är följande föreslagna förändringar med beräknade kostnadsökningar: Differentierade grundarvoden som bättre avspeglar arbetsinsatsen i de olika kommunala organen (beräknad kostnadsökning enligt förslaget uppgår till kr/år exklusive sociala avgifter, se punkten ). Sammanträdesersättning som är differentierad mellan ledamöter och ersättare för att bättre avspegla skillnader i befogenhet och ansvar i uppdraget (beräknad kostnadsökning enligt förslaget uppgår till kr/år exklusive sociala avgifter, se punkten ). Förändringar av restidsersättningen innebärande att en ytterligare nivå för restidsersättning införs (över 50 km) samt att restidsersättning införs för förrättningar (marginell kostnadsökning). Höjning av ordföranden och vice ordföranden i revisionens arvoden från 10 % av kommunstyrelsens ordförandes arvode till 20 % av kommunstyrelsens ordförandes arvode. Detta skulle innebära en kostnadsökning om kr/år exklusive sociala avgifter, se avsnitt 7.4. Kostnader för uppföljning och kontroll (inom ramen för ansvarig enhets löpande verksamhet). Totalt bör kostnadsökningarna för i utredningen föreslagna kostnadsökningar inklusive socialal avgifter uppgå till knappt 1,2 mkr/år. Alla dessa förändringar går teoretiskt att hantera inom nuvarande kostnadsram men för då med sig att ökning för vissa förtroendevalda medför sänkningar för andra förtroendevalda vilket i sig är problematiskt och har därför inte föreslagits här. Syftet har varit att redovisa en viss reformkostnad. En fråga att beakta är frågan om kostnader för uppföljning och kontroll. En sådan funktion bör kunna hanteras inom t.ex. ekonomienheten, personalenheten eller kansliet och tas inom ramen för utvald enhets budget Sammanträden per nämnd/utskott 2017 samt antal ledamöter och ersättare i respektive nämnd/utskott exklusive presidierna I nedanstående tabeller har inte presidiet tagits med då presidiets ledamöter är årsarvoderade och inte erhåller vare sig grundarvode eller sammanträdesersättning. I vissa fall kan de ledamöter som för närvarande innehar uppdrag vara årsarvoderade Utredning gällande nya ersättningsbestämmelser Sid: 21(27)