Kunskapsrapport. Förstudien Välfärdsutveckling genom stödstrukturer för frivilligt arbete

Transkript

1 Kunskapsrapport Förstudien Välfärdsutveckling genom stödstrukturer för frivilligt arbete 1

2 Innehåll Inledning... 3 Externt material och rapporter... 3 Grassroot volunteering definitions, concepts and themes... 3 Using Volunteering Infrastructure to Build Society... 4 Well-being reconsidered: Empowering Grassroots Organizations... 4 Pathways through participation... 4 Om idéburna organisationers särart och mervärde... 5 Guide till framtidens velferdsalliancer... 5 Den aktive borgare... 5 Visions Socialchefsrapport Slutrapport från konferensen Grassroots Europe for Local Wellbeing... 6 Egna undersökningar... 7 Studieresa till England... 7 Forskningskonferensen ISTR i Sienna... 7 Studieresa till Norrland... 8 Sommarscanning... 9 Projektets workshoppar... 9 Medial bevakning Personliga möten Slutsatser: Summeringar i kortformat Vart vill vi med fullskaleprojektet? Verktyg för att följa utveckling

3 Inledning Under 2012 genomförde Sveriges Kommuner och Landsting och Forum idéburna organisationer med social inriktning s. Syftet med förstudien var att utreda förutsättningarna för ett 4-årigt utvecklingsprojekt. Förstudien handlade om välfärdsutveckling genom utvecklandet av olika former av stöd för frivilligt arbete. Förstudien visade att det finns ett stort intresse för kunskaper om vad det frivilliga arbetet bidrar med till samhällsutvecklingen, och om möjligheten för civilsamhällets organisationer och lokala offentliga aktörer att utveckla en bredare och mer konkret samverkan kring frågan. Förstudien har resulterat i: I texten som följer har projektet sammanställt de kunskaper och resultat som inhämtats under förstudien, samt tydliggjort vilka slutsatser som dragits av respektive aktivitet. Vi redogör också kortfattat för de idéer kring det långsiktiga projektet som förstudiens slutsatser resulterat i. Externt material och rapporter Under förstudien har projektgruppen studerat såväl både internationella rapporter som svenska för skaffa fakta och sakkunskap om hur andra aktörer gått till väga när det gäller samverkan mellan det civil samhället och den offentliga sektorn f. Följande rapporter vill vi särskilt lyfta fram. Grassroot volunteering definitions, concepts and themes Rapporten är skriven av en kvinnlig forskare från Tjecken - och beskriver engagemang på lokalplanet. Rapporten lyfter upp att ett grundläggande problem för denna typ av organisation, dess arbete och förutsättningar, är att de är svåra att studera på nationell nivå, eftersom de i så hög grad utvecklas eller begränsas av lokala förutsättningar. Några andra saker som särskilt lyfts fram i rapporten är att lokalt frivilligt engagemang drivs på fritiden och görs av organisationer som oftast inte har några anställda. De som är engagerade i organisationens arbete är också de som utför det frivilliga arbetet d.v.s. organisationens medlemmar. Organisationerna är formella grupper som inte strävar efter något ekonomiskt överskott och de är självständiga och styr sin egen aktivitet. Studien visar att gräsrötter ofta bidrar med viss service i den lokala välfärden. Ett problem är att deras grundläggande struktur i sig kan medföra hinder för kvalitetsutveckling. 3

4 Using Volunteering Infrastructure to Build Society Rapporten är en doktorsavhandling under produktion av Cees M Van den Bos. Författaren har gett oss tillgång till materialet men varit tydlig med att vi inte får sprida den vidare i skriftlig form. Rapporten handlar i huvudsak om Volunteer Center, som i Europeisk kontext är förmedling av frivilligarbetande leverantörer av lokal välfärd. Huvudtemat är vilken infrastruktur som Volunteer Centers har bidragit med, och vad de behöver framöver. I rapporten är det tydligt att synen på frivilligt arbete varierar mellan olika delar av Europa. Trots ett relativt stort intresse från olika aktörer om att utveckla en infrastruktur för Volunteer Centers, så konstaterar författaren att lösningarna varierar för olika länder, beroende på hur man uppfattar några centrala teman; synen på välfärd och vad frivillighet bidrar med/bör bidra med, synen på demokrati och involvering, synen på ekonomi och hur frivillighet matchar/är i konflikt med arbetsrätt, synen på utveckling av samhället. Well-being reconsidered: Empowering Grassroots Organizations Rapporten är en officiell EU-rapport som finansierats av programmet EU for citizens och skrivits av ett stort antal europeiska forskare. Ämnet handlar om att människors engagemang i organisationer ska kunna erbjuda mer välfärd och ökande mångfald av leveranser för medborgarna. Rapporten lyfter särskilt fram att organisationer och nätverk hela tiden länkar det de gör med den samhällsförändring de vill åstadkomma förändring inom. Att en organisation väljer att vara en aktör för välfärd och folkhälsa kan inte särskiljas från att de samtidigt vill arbeta för social och samhällelig utveckling och att nå social rättvisa. Bara när alla tre målsättningarna finns i fokus samtidigt fungerar samverkan med andra parter riktigt bra. Att bygga ett system som ska stödja att fler organisationer blir leverantörer i välfärd, utan att ta hänsyn till de grundläggande drivkrafter som gör att människor engagerar sig i organisationen kommer alltså inte att fungera, hävdar rapporten. Pathways through participation Denna rapport har tagits fram av ett antal engelska aktörer, i samband med ett tvåårigt projekt som aktörerna drev. Rapporten bidrar med kunskaper om varför människor engagerar sig frivilligt vad skapar och upprätthåller aktivt medborgarskap? En viktig slutsats av rapporten är att de beskriver att deltagande utgår från några olika grundförutsättningar: frivillighet (människor kan uppmuntras och lockas, men deltagande kan bara ske frivilligt) aktivt (deltagande förutsätter någon typ av aktivitet det kan variera i längd och grad dock) gemensamt (även där aktiviteten är individuell så präglas den av gemenskap gemensamt syfte, gemensam effekt eller gemensam målsättning)och mening (alla deltagare har en vilja med sitt deltagande och de bryr sig om dess konsekvenser) Om man öka deltagandet och människors engagemang visar på i huvudsak tre olika områden: vad kan man göra då? Rapporten 4

5 - Om idéburna organisationers särart och mervärde Rapporten är en forskningskartläggning framtagen av Överenskommelsekansliet som baserar sig på 43 forskningsstudier, skriven av Karin Gavelin, Anders Kassman och Charlotte Engel, Den presenterar alltså vad man hittills i forskning har kunnat visa med organisationernas bidrag och huvuddelen av forskningen är inriktad på organisationerna som alternativa utförare. Ur denna förstudies synvinkel är det särskilt två huvudteser som är viktiga. Forskarna hävdar att en organisations värdegrund utgör en subtil skillnad snarare än en konkret sådan. Att en organisation bygger på en viss idé är något som går igen hos brukare, anställda och frivilliga. Forskarna hävdar också att idéburna verksamheter tenderar att erbjuda ett bemötande som går utöver det som andra aktörer erbjuder vare sig de handlade om att de hade ett bredare perspektiv på problemen (såg helhet och inte bara enskilda problem) eller att de lägger ner extra tid och insatser vid sidan om kärnverksamheten på dem de möter. Guide till framtidens velferdsalliancer Rapporten är framtagen av en tankesmedja (MandagMorgen) från Danmark och beskriver ett arbete där 52 nyckelaktörer gemensamt har försökt pricka in utmaningar för välfärden och skissa på metoder att arbeta med detta. Basen ligger i att den gemensamma välfärden är satt under press, och att nya lösningar behövs så att färre människor hamnar utanför. I rapporen lyfts förebyggande arbete fram som en möjlig lösning på socialt utanförskap. Men sådant förbyggande arbete blir bara effektivt om man tänker i helheter och samverkar mellan olika typer av aktörer. Man söker därför efter allianser mellan offentliga, privata och frivilliga organisationer. Ett huvudtema i rapporten är att poängtera frågan om att vara röst för de ohörda. En huvudtes i rapporten är att det inte fungerar att beställa en viss utveckling utan att det handlar om att gemensamt bygga den, och att alla aktörer måste hitta värden med att delta i processen. Den aktive borgare 5

6 Ytterligare en rapport från tankesmedjan MandagMorgen i Danmark där huvudfokus är hur medborgarna kan spela en mer aktiv roll i välfärdssamhället. Centralt här är att det sannolikt finns färre pengar och färre händer framöver, men inte minskande behov, och att vi därför bättre behöver använda de resurser som finns. Aktiva medborgare är inte ett sätt att spara, istället är det själva fundamentet i välfärdssamhället. Det handlar om att gå från ett system där medborgaren är passiv konsument till ett system där medborgaren är aktiv och medskapande. Alla människor, resursstarka som resurssvaga kan bidra var och en utifrån sina individuella förutsättningar. Rapporten lyfter fram tre olika aktiviteter som medborgaren kan bidra till; självbetjäning för individer eller grupper(ta ansvar för service och välfärdstjänstersjälv t.ex. att mäta det egna blodtrycket, att själv ha passerkort och kunna öppna biblioteket och låna böcker, att ta ett personligt ansvar och själv anlägga gångvägen om kommunen står för materialet etc.) psykologisk anpassning (att använda hushållsrobotar för grundläggande behov, att söka stöd och hjälp via vänskapsnätverk typ systergrupper för unga människor) och gemensamt ansvar (mor- och farföräldrapooler behövs när barnen flyttat till annan del av landet och inte kan ha kontakt med biologiska anhöriga, byahus och gemensamma företag/friskolor etc., skolmormor och läxläsningshjälp) Visions Socialchefsrapport 2012 Fackförbundet Vision genomför en årlig undersökning ( 2012 kom den under hösten) om Socialchefernas upplevelser och arbetsvillkor. Underlaget till rapporten är en enkät som gått ut till alla landets socialchefer, med en rad frågor om deras uppdrag. Rapporten målar en bild av att många socialchefer anser att de inte har möjligheter att fullgöra sitt uppdrag, och att ett huvudskäl till detta är resursbrist. En överväldigande majoritet anser också att de kommer att vara beroende av den frivilliga sektorn på något sätt. Den andelen har ökat stadigt under åren. 117 socialchefer säger tydligt att de har ett stort eller visst beroende av frivilligarbete, och 12 av dessa socialchefer anser att de ha fungerande samverkan med frivilligorganisationerna. Slutrapport från konferensen Grassroots Europe for Local Wellbeing I oktober 2011 genomfördes en konferens med 120 deltagare där man kunde dela erfarenheter och lära sig om utvecklingen kring folkhälsa och välfärd. En rapport från konferensen har skrivits, där man samlat väsentlig kunskap. Ett huvudtema är att offentliga aktörer ska arbeta aktivt med att skapa förutsättningar att lyssna och förstå vilka förslag som organisationerna har, eftersom man därmed kan utveckla och förbättra den offentliga välfärden. Man lyfter också fram att organisationerna bör ha tillgång till en förenklad och långsiktig finansiering, enkelt deltagande i beslutsprocesser, gärna i form av partnerskap med det offentliga. Konferensen rekommenderar också att verklig dialog mellan organisationer i det civila samhället och andra aktörer uppmuntras, och att system för detta skapas. Man lyfter också fram att utbildning för tjänstemän inom offentliga organ bör skapas, där de får lära sig mer om organisationerna, och utveckla sitt arbete med att inkludera dem i dialogen. 6

7 Summering av rapporterna: Egna undersökningar Studieresa till England I juni åkte projektgruppen på en studieresa till England, där besöktes; People s Supermarket, NCVO, Governanace International, The Lambeth Collaborative och Timebank UK. Projektet tog med sig flera centrala kunskaper därifrån. I.Vårt besök i Lambeth Collaborative gav oss särskilt mycket. Här byggde offentliga aktörer, civilsamhällets organisationer och brukare en gemensam långsiktig relation genom att under två år mötas regelbundet. Syftet med samarbetet var att gemensamt hantera de utmaningar i vården och omsorgen av akut psykiskt sjuka. I Lambeth kombinerades flera av de tendenserna vi såg under vår Englandsresa. Genom det gemensamma samarbetet och relationen hade an utvecklat en ny metod som radikalt förändrade omhändertagandet av akut psykiskt sjuka. Nyckeln, enligt de medverkande, låg i att man samarbetade konkret kring en lokal och gemensam fråga. I ett tillstånd av stark ekonomisk kris så hittade olika aktörer nya sätt att samverka som jämbördiga parter och bygga starka relationer. Samtidigt var det tydligt att medborgare själva organiserade sig för att lösa akuta problem Forskningskonferensen ISTR i Siena International Society for Third-Sector Research är en internationell organisation som grundades Uppdraget är att lyfta fram forskning och kunskaper om civila samhället, filantropi och icke-vinstdrivande arbete. Aktiva i organisationen är forskare och intresserade ledare som vill utbyta erfarenheter och kunskaper om utvecklingen. Organisationen håller med jämna mellanrum en internationell forskarkonferens och under förstudieåret genomfördes denna i Siena, Italien. Vid konferensen deltog mer än 600 personer från 68 länder, och temat var; Democratization, Marketization and the Third Sector. 7

8 Aktivt medborgarskap var ett centralt tema, som belystes på många sätt och finska forskare lyfte då fram begreppen civil engagement och civil action för att tydliggöra vad det offentliga samhället har för roll och incitament i förhållande till civilsamhället. Man lyfte under konferensen också upp att det är helt centralt att man inte blandar samman sociala innovationer med entreprenörskap. Begreppen bridging och bonding var också viktiga. Studieresa till Norrland I november-12 besökte projektgruppen Norrbotten. Där anordnades möten med organisationerna Hela Sverige ska leva och Svenska kyrkan i Luleå stift. Vidare hade projektgruppen ett möte med tjänstemän och politiker i Gällivare kommun, samt ytterligare ett där även ett antal föreningar i Gällivare kommun deltog. Vid besök i Jokkmokks kommun fördes samtal med ledande tjänstemän och projektgruppen deltog vid ett kvällsmöte med föreningsaktiva i byn Porsi, samt fick tillfälle till studiebesök i olika byaverksamheter i Vuollerim och ett möte med föreningsaktiva och entreprenörer i byn Vuollerim. Vid samtliga möten visades stort intresse för förstudien och för att lokalt utveckla relationerna mellan kommun och civilsamhällesaktörer. Organisationen Hela Sverige ska leva berättade om en rad intressanta innovativa lokala projekt i Kiruna kommun, Bodens kommun och Gällivare kommun. Gällivare kommuns företrädare berättade om sitt arbete föreningar enligt en checklista. Det var en framgångsmodell för att bygga goda relationer till föreningslivet. Kommunen berättade även om sitt sätt att som politiker arbeta med tidig dialog och uppmana till lokala initiativ och mobilisering i berörda byar, mot bakgrund att en skola på lång sikt hotade att läggas ner. En highlight var Vuollerimbygdens utvecklingsarbete som imponerade med att bygga lokalt engagemang, delaktighet och lokalt ägarskap genom att starta fler byabolag i aktiebolagsform. Skolan drevs som AB med ett hundratal delägare. Gästgiveriet hade 140 delägare, Turistföretaget som engagerade en mångfald enskilda personer och familjer hade 80 delägare, osv. Ungdomarna i bygden hade byggt upp en idébank för utvecklingsprojekt med öppen källkod. De skulle ut på turné med en musikal där många unga medverkade som kådat slag i Norrlands inland. Summering av resorna: 8

9 Sommarscanning Under sommaren genomfördes en scanning där projektet ställde frågor till 168 olika aktörer inom det civila samhället, från olika delar av Europa. Med en enkät och uppföljande intervjuer insamlades erfarenheter och kunskaper om samverkansformer i Europa. Några slutsatser från undersökningen var särskilt tydliga. De mest centrala samverkansformerna mellan det civila samhället och det offentliga är support/stöd och utveckling. Det första handlar ofta om olika aktiviteter; ekonomiskt stöd, lån av lokaler mm. Utveckling handlar om att organisationer ser ett problem och vill utveckla ny verksamhet för att lösa detta och kontaktar det offentliga, men lika ofta om att det offentliga identifierar problemet och använder organisationerna för att komma längre i hur man kan arbeta med problemet. Man använder från båda sidor varandras sakkunskap och inbjuder varandra att vara kritiker kring planerad utveckling. Frågan om erkännande av att man är en viktig aktör verkar också återkomma - från båda sidor. Summering av sommarscanningen Projektets workshoppar Under hösten har förstudien genomfört 3 workshoppar runt om i landet. Planeringen var att ytterligare två skulle genomföras i Norrland och Dalarna. På grund av för få anmälda till dessa workshoppar kunder de inte genomföras och projektet valde därför att istället göra studieresa och intervjuer kring dessa områden. Vid de 3 workshopparna som genomfördes (i Lund, Borås och Haninge) var engagemanget stort, och feedbacken har varit mycket positiv. 125 deltagare har bidragit med sina kunskaper och erfarenheter. I förstudiens workshoppar är det tydligt att aktörerna eftersträvar ett annat samarbete och att man vill hitta metoder för att få tillstånd en verklig dialog på jämlika villkor, där alla parters kunskaper och förmågor tillsammans kan bidra till att hitta lösningar. Att tematiskt diskutera olika utmaningar och gemensamt hitta lösningar på konkreta utmaningar verkar vara centralt. Det som efterfrågas är en långsiktig relation som man vill bygga upp mellan det offentliga och civilsamhällets organisationer, där man blir partners i samhällsutvecklingen. Summering av workshopparna: 9

10 Medial bevakning Forum ger ut ett nyhetsbrev där de följer utvecklingen runt om i Sverige när det gäller idéburna organisationer med social inriktning. Under 2012 har de utkommit med 21 nyhetsbrev, och underlaget till respektive brev är ca 2500 poster. Nyhetsbreven bygger alltså på över nyhetsposter för Projektet har gjort en genomlysning av nyhetsbrevets innehåll när det gäller samverkansformer mellan offentliga aktörer och idéburna organisationer som utkommit under Det är tydligt att det hela tiden tas en mängd initiativ därute kring hur samverkan och samhällsutveckling är något som kan nås. Det är också tydligt att det finns en stor förvirring kring vad andra gjort i frågan, och vad som kan fungera bra respektive dåligt. Summering av den mediala bevakningen Personliga möten Projektgruppen har under förstudietiden genomfört ett 40-tal möten med aktörer och representanter med intresse för frågan; organisationer inom det civila samhället, politiska partier och fackliga organisationer, regeringsföreträdare, företrädare för EUs institutioner, departementschefer, myndigheter, lokala kommun och regionföreträdare, nätverk av intressenter, nationella, lokala och regionala föreningsparaplyer. Dessa möten visar både ett stort intresse för frågan, och en medvetenhet om att utveckling av det här området är nödvändigt för framtiden. Det är också tydligt att många letar efter goda metoder för lyckas på området, men att en gemensam dialog och kunskapsutveckling har saknats. Summering av möten 10

11 Slutsatser Grunden för förstudien var att lägga fokus på idéburna organisationers medskapande i välfärden genom sitt frivilliga, egendrivna arbete. Intresset för detta har lokalt och regionalt ökat kraftigt under senare år, och icke-samordnade utvecklingsarbeten pågår på flera håll. För att ta denna utveckling vidare skulle vi i förstudien inhämta kunskaper från andra länder, ifrån svenska förhållanden, ifrån eget projektarbete och ifrån samtal och dialog med rader av olika aktörer. Detta har förstudien gjort, och nedan sammanfattas de viktigaste punkterna från de olika källorna i summeringar ovan. Summeringar i kortformat När man går igenom alla summeringarna ovan faller dessa naturligt in i 3 grupper grupper som utgör grunden för de slutsatser vi drar av förstudien. Förstudien visar alltså att idéburna organisationer och offentliga aktörer eftersöker en arena för samtal på jämlika grunder. Flertalet uttrycker att det är grunden för att kunna inleda ett gott samarbete kring frågor som rör stödstrukturer. Vart vill vi med fullskaleprojektet? Den brist på samordning och nationell utblick som hittills präglat utvecklingsarbete inom området gör att kunskapsuppbyggande och lärande blir lidande, liksom att startsträckan för 11

12 lokala projekt blir längre. Lokala stödformer har också svårt att vinna legitimitet och bli långsiktigt hållbara, och därför vill projektparterna samarbeta om att hitta långsiktigt framgångsrika former av samverkan mellan olika aktörer. Detta vill vi fokusera med vårt fullskaleprojekt. Slutsatsen av förstudien är därför att vi tror på att stödja lokala projekt som arbetar kring en gemensam samhällsutmaning, genom att åstadkomma ett partnerskap inriktat på dialog och utveckling. Dessa lokala projekt skall följas från nationell nivå för att därmed bygga kunskap och lärande, så att fler kan pröva utan att behöva starta från noll. För att åstadkomma styrsel och inriktning i projektet har det formulerats tre nationella samhällsutmaningar, med stora lokala konsekvenser, som ett möjligt fullskaleprojekt bör fokusera på: Verktyg för att följa utveckling Ett resultat av förstudien är att förflyttningar som gynnar välfärd och stärker stödstrukturer bäst kommer till genom regelbundna samtal utifrån ett gemensamt utvecklingsområde. För att kunna följa utvecklingsarbetet behöver de deltagande pilotkommunerna i ett möjligt fullskaleprojekt bidra till att undersöka utgångsläget. Vi tror att en möjlig väg för detta skulle kunna vara att lägga fokus på verktyg som möjliggör värderingar kring rådande stödstrukturer och relationer, såväl som dessas utveckling. Följande metoder skulle kunna ingå i ett möjligt fullskaleprojekt; Europarådets kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen, och projektets hypotes för att följa förflyttning som gynnar välfärd, men tror att vi också kommer att utveckla en ny metod. Europarådets kod Europarådets kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen är ett instrument utvecklat av parter över hela Europa, beslutat om av Europarådet för de 47 länderna. Den svenska regeringen har tydliggjort att de vill att koden används i Sverige. Verktyget erbjuder möjlighet för olika parter att var för sig skatta var de befinner sig i sina relationer med den motsatta parten, längs med två axlar. Men verktyget ger också möjlighet för flera parter att göra en gemensam skattning av hur deras relationer ser ut, och vart de eventuellt förflyttat sig. Ett av kodens viktigaste bidrag enligt användning av olika parter är att det gör det möjligt att tydliggöra vad man gemensamt menar med de olika ord vi ofta använder i sådana processer. Partnerskap Dialog 12

13 Samråd Information Nivåer av deltagande Steg i det politiska beslutsfattandet Fastställande av agendan Formulering Beslut Genomförande Granskning Omformulering En modell/matris för analys av medskapande under genomförandeprocessen Vi har under förstudiens gång kommit till klarhet om behovet att utveckla ytterligare en modell för analys av de möjliga lokala projekten. En fråga att ställa och söka svar på är i vilken mån projekten utvecklar delaktighet och medskapande för alla berörda under genomförandeprocessen. Vi behöver kunna fånga upp måttet i inledningsskedet då uppdraget, när ansvaret och ledarskapet identifieras, under idéutveckling/design, i själva produktionen av tjänsten/servicen och slutligen under utvärderingen. En analysmodell som fångar upp dessa förhållanden kommer att utarbetas under ett möjligt fullskaleprojekt. Projektets hypotes Under förstudien har projektgruppen tagit fram en hypotes om förflyttning när det gäller samverkan, för att man gemensamt ska kunna se vilken vilja till förflyttning som finns och hur detta påverkat välfärden. Detta verktyg kan användas under ett möjligt projekt då det lägger fokus på vart man gemensamt vill röra sig. Kommuner Civilsamhälle Aktiv Aktiv Främjande Passiv (traditionella) Innovativ Nätverkande Passiv (traditionella, autonoma) 13