KIM-projektet. Kommunalt och Ideellt Medskapande. Projektplan: Hur möter vi framtidens samhällsutmaningar tillsammans?

Transkript

1 KIM-et Kommunalt och Ideellt Medskapande Projektplan: Hur möter vi framtidens samhällsutmaningar tillsammans?

2 Vårt dnr 2 (21) Innehåll Innehåll... 2 Varför vill genomföra et?... 3 Vad ska vi åstadkomma?... 4 Syfte... 4 Målsättning... 5 Samhällsutmaningar... 5 Målgrupp... 5 Deltagare... 6 Urvalskriterier... 7 Metod... 8 Stimulansmedel... 9 Vem gör vad? Nationella partners Lokala partners Vad ska vi göra? mars-31 december januari-31 december januari-31 december januari-31 december Hur ska vi göra det? Processledning för deltagare Kommunikation och kunskapsspridning Nationell ledning Projektredovisning Vad kostar det? Budgetposter för perioden Projektets beräknade totalbudget Bilaga 1: Budget År

3 Vårt dnr 3 (21) Varför vill genomföra et? Under 2012 drev Forum idéburna organisationer med social inriktning och förutsättningarna för ett 4-årigt utvecklings kring frågan. Förstudiens resultat finns redovisade separat. Grunden för förstudien var att lägga fokus på idéburna organisationers medskapande i välfärden genom sitt frivilliga, egendrivna arbete. Intresset för detta har lokalt och regionalt ökat kraftigt under senare år, och utvecklingsarbeten pågår på många håll i landet. Förstudien visade att det finns ett stort intresse för kunskaper om vad det frivilliga arbetet bidrar med till samhällsutvecklingen, och om möjligheten för civilsamhällets organisationer och lokala offentliga aktörer att utveckla en bredare och mer konkret samverkan kring frågan. Förstudien har resulterat i: Informationsinhämtandet från förstudien visar på att idéburna organisationer och offentliga aktörer eftersöker en arena för samtal på jämlika grunder. Flertalet uttrycker att det är grunden för att kunna inleda ett gott samarbete kring frågor som rör stödstrukturer. Den brist på samordning och nationell utblick som hittills präglat utvecklingsarbete inom området gör att kunskapsuppbyggande och lärande blir lidande, liksom att startsträckan för lokala blir längre. Lokala stödformer har också svårt att vinna legitimitet och bli långsiktigt hållbara, och därför vill parterna samarbeta om att hitta långsiktigt framgångsrika former av samverkan mellan olika aktörer. Denna plan beskriver genomförandet av detta 4-åriga utvecklins där fokus dels blir en metod att bygga relationer och utvecklingsarbete kring ett tematiskt område/samhällsutmaning på olika platser i landet och dels blir ett nationellt kunskapsinhämtande kring dessa processer och spridning av kunskaperna. Projektet stödjer lokala utvecklings genom att medverka till processutveckling vid minst ett tillfälle varje år i varje lokalt, där offentlig förvaltning, idéburna organisationer och politiker kan mötas. Projektet använder sig kunna följa hur deras relationer ser ut i början, under och i slutet av et. Därmed åstadkommer vi en baseline-undersökning som fortsätter genom de lokala

4 Vårt dnr 4 (21) ens egen självskattning. Det nationella et fungerar dels som stöd när det gäller dialog, kunskap och erfarenheter samt exempel på samverkansformer. Dessutom blir det nationella ets huvudansvar att följa och dokumentera de kunskaper som de lokala en gör. Tanken med det är att behoven och förutsättningarna varierar lokalt och resultaten kan variera stort. Det kan till exempel vara att: Poängen ligger i att det i detta nationella blir de lokala parterna som sätter upp den gemensamma frågan, följer en gemensam utveckling, tydliggör hur de ser på sina relationer och sätter upp sina egna målsättningar. Det nationella et bidrar med stöd och kunskaper, följer och dokumenterar utvecklingen och samlar en bank av möjliga metoder och lösningar som kan inspirera långt efter fullskaleets genomförande. Fullskaleet är också utformat så att det blir möjligt att följa och medverka på flera olika nivåer, vilket gör att geografiska platser där man just nu inte är beredda att gå in i ett långsiktigt utvecklings, ändå kan följa arbetet, inspireras av och pröva olika metoder, och lära sig av insamlade kunskaper vid olika tillfällen. Vad ska vi åstadkomma? Syfte Vi vet att vi står inför ett antal samhällsutmaningar på lång och kort sikt, och en gemensam insats kring att hitta lösningar önskas av många. Vi har identifierat en rad lokala miljöer och aktörer som utvecklat sina egna lokala lösningar och metoder för dialog och samverkan, men kunskapsinsamlingen om vilka för och nackdelar dessa har, samt den nationella spridningen av erfarenheter saknas. Som nationella aktörer vill vi (Forum och SKL) gemensamt stimulera och följa en sådan lokal utveckling, och samtidigt samla och sprida kunskap om hur man praktiskt kan göra, från nationell nivå. Det överordnade syftet med et är därför att stödja utveckling av lokala samverkansmodeller och följa detta med ett nationellt lärande och kunskapsutveckling.

5 Vårt dnr 5 (21) Målsättning Målet med det nationella et är att följa och beskriva lokala dialog- och samverkansmetoder mellan offentliga aktörer och organisationer inom det civila samhället. Dessa lokala följs under 4 år och deras framgångar, motgångar och lösningar dokumenteras. Exemplen ska därefter kunna användas av andra som inspiration för hur man kan möta framtidens samhällsutmaningar gemensamt. Kunskapsspridningen under ets gång är också ett viktigt innehåll, genom digitala media, medverkan vid konferenser, en årlig mötesplats och en internationell forskarkonferens vill vi säkerställa att ets erfarenheter och kunskaper hela tiden utvecklas och även att internationell kunskap kan bidra till utveckling. Det är centralt att ets resultat inte dröjer till slutet av tiden utan att långsiktigt hållbara lösningar kan byggas upp, identifieras och spridas löpande. Samhällsutmaningar Under förstudien har några nationella samhällsutmaningar med stora lokala konsekvenser kunnat identifieras. Avsikten är att någon av följande samhällsutmaningar ska fokuseras: Samhällsutmaningar kan tolkas på en rad olika sätt, och därför är det nationella et också intresserat av att hitta några ytterligare lokala initiativ kring frågorna. - - Målgrupp Det nationella ets målgrupp är kommuner och det civila samhällets aktörer som tillsammans vill utforma och driva ett lokalt utvecklings under perioden Kommunens deltagande förankras genom politiskt beslut och kan omfatta ett eller flera kommunala ansvarsområden, enskilda kommundelar eller hela kommunen som geografiskt område. Civilsamhällets deltagande består av en grupp aktörer som vill bidra till att hitta lösningar på en lokal samhällsutmaning. Dessa aktörer kan t.ex. vara lokala ideella föreningar, idéburna organisationer, lokala utvecklingsgrupper, byalag, volontärer/frivilliga, informella nätverk, sociala företag, ekonomiska föreningar, sociala entreprenörer etc. De lokala utvecklingsens mål och syfte Det lokala utvecklingset ska genomföras som ett gemensamt utvecklingsarbete kring en lokal samhällsutmaning. Utvecklingsarbetet skall vara ett gemensamt åtagande, ägarskap och engagemang, och som stöds genom

6 Vårt dnr 6 (21) regelbundna möten och byggande av långsiktiga relationer. De lokala en ska syfta till att bygga en lokalt anpassad samverkansstruktur som inte domineras av någondera parten och som syfta till att uppnå de lokala gemensamma målsättningar för utvecklingsarbetet på ett långsiktigt hållbart sätt som kan överleva efter tiden. Deltagare Man kan delta i et på tre olika nivåer, samt en observatörsstatus som främst är tänkt för nationella aktörer med intresse för frågan: Nivå A Här finns lokala aktörer kommun och/eller deltagare från civilsamhället (för avgränsning, se avsnittet Målgrupp) som är intresserade av de processer som drivs inom det nationella et. Man får tillgång till information, filmer, kunskaper, nyhetsbrev och blir inbjuden till årliga mötesplatser. I denna nivå kan alla intresserade vara med under hela et. Allt deltagande sker till självkostnadspris. Nivå B Här finns lokala aktörer kommun och deltagare från civilsamhället (för avgränsning, se avsnittet Målgrupp) som är intresserade av et och som har inlett processen av att hitta en gemensam samhällsutmaning att arbeta med, men som av olika skäl inte kommit hela vägen. De kan ha haft svårigheter med att forma ett partnerskap, hitta en gemensam fråga att fokusera, inte mäktat med att genomföra baseline-studien etc. Skillnaden gentemot Nivå A är att här finns samverkan mellan parterna. Även dessa får naturligtvis tillgång till allt som ges till Nivå A. Allt deltagande sker till självkostnadspris, men deltagande vid regionala inspirationsträffar och workshops är kostnadsfritt (kostnader för resor etc. står man själv för). För partnerskap som nått nivå B kommer vi också att erbjuda subventionerat deltagande i de årliga konferenserna. Nivå C Här finns lokala aktörer kommun och deltagare från civilsamhället (för avgränsning, se avsnittet Målgrupp) som gemensamt beslutat sig för ett område/en samhällsutmaning som de lokalt vill arbeta med och gemensamt utveckla verksamheter, idéer och metoder kring. För att ta sig till den här nivån måste man bli utvalda i det nationella et enligt urvalskriterierna nedan. För lokala på den här nivån kommer det nationella et att erbjuda möjligheten till stimulansmedel under år 2-4 (se mer under budget). Deltagare på denna nivå är den primära målgruppen för et och vår målsättning är att följa lokala. Förutom stimulansmedel finns det ytterligare bidrag från det nationella et i form av processledning och visst deltagande vid årliga träffar, som är kostnadsfritt för dessa deltagare på Nivå C För att som lokalt kunna delta i kvalificeringen sig till nivå C senast mars

7 Vårt dnr 7 (21) månad Observatörsstatus Ytterligare en målgrupp för det nationella et finns och det är fristående lokala eller nationella aktörer av olika slag; organisationer, offentliga aktörer, politiker, forskare etc. som vill följa et. Dessa aktörer har mer av observatörsstatus, men kan ha stor nytta av kunskaper och nationella mötesplatser. Även dessa har tillgång till allt som Nivå A har. Urvalskriterier Det nationella et kan rymma lokala på C-nivå, och urvalet av vilka dessa kommer att handla om två saker: För att ett lokalt ska kunna bli valt till ett av de lokala en gäller följande grundläggande krav vara uppfyllda under första året: Partnerskap Kommun och deltagare från civilsamhället måste visa intresse och vilja till samverkan i konkreta sakfrågor. Det betyder att de gemensamt ska vilja utveckla långsiktiga relationer genom att mötas regelbundet under 4 år. De måste visa vilja att utveckla någon typ av struktur för att uppnå de gemensamma målen, så att ingen part kan dominera arbetet, och att skapa en långsiktig struktur som inte bara lever under tidens gång. Gemensam samhällsutmaning De måste gemensamt ha identifierat en samhällsutmaning inom kategorierna ovan som de anser att de behöver driva ett gemensamt utvecklingsarbete inom. Parterna ska också gå igenom en gemensam process (baseline) som visar hur de nuvarande relationerna ser ut och hur processen förändras under ets gång, under processledning av det nationella et. Detta arbetas fram under det första året då inga stimulansmedel utbetalas. Projektarbete Under år 2-4 ska de gemensamma målsättningarna nås. Under den här fasen ska de lokala en också delta i nationell kunskapsspridning genom att möta andra lokala, utbyta erfarenheter och lära sig mer vid den årliga mötesplatsen, och de subventioneras av det nationella et för detta. Under tiden har de antagna lokala en möjlighet att erhålla stimulansmedel, efter att de förevisar en plan för hur medlen ska användas. Stimulansmedlen kan inte användas för att betala lokal ledning, utan syftar till att stimulera den gemensamma utvecklingen i et, och vidare information om detta finns i texten om budgeten i denna rapport.

8 Vårt dnr 8 (21) Metod För att utvecklingsarbetet i de lokala en ska kunna följas behövs en gemensam struktur för att kunna mäta och värdera de relationer som utvecklas. Det nationella et kommer att genomföra detta genom att återkommande använda fyra metoder Europarådets kod, en modell/matris för analys av graden av medskapande, ets hypotes och en årlig utvärdering. I inledningen av de lokala ens arbete kommer det nationella et att bidra med processledning vid några regionala workshoppar där dessa metoder förklaras och bearbetas. Detta arbete kommer att fungera som en baseline-studie som utvecklingen därefter jämförs med. Självskattningsarbetet med de två strukturerna kommer därefter att återkomma vid ytterligare några tillfällen under et för att vi ska kunna följa utvecklingen. Vid avslutningen görs en fullskalig genomlysning av samma typ som vid inledningen. Det betyder att respektive parter kommer att använda verktyget för sin egen självanalys och även som skattning av den gemensamma utvecklingen. Dessa olika tillfällen kommer att dokumenteras för att kunna överlämnas till en utvärderare som i slutet av det nationella et därmed kan följa utvecklingen under en. Vi vill också lyfta fram att vi redan nu ser att vi kommer att behöva utveckla en metod eller modell för att kunna analysera och följa utveckling av det konkreta välfärdsarbetet d.v.s. ett verktyg för att kunna följa det konkreta samarbetet och görandet. Europarådets kod Partnerskap Dialog Samråd Information Nivåer av deltagande Steg i det politiska beslutsfattandet Fastställande av agendan Formulering Beslut Genomförande Granskning Omformulering Europarådets kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen är ett instrument utvecklat av parter över hela Europa, beslutat om av Europarådet för de 47 länderna. Den svenska regeringen har tydliggjort att de vill att koden används i Sverige. Verktyget erbjuder möjlighet för olika parter att var för sig skatta var de

9 Vårt dnr 9 (21) befinner sig i sina relationer med den motsatta parten, längs med två axlar. Men verktyget ger också möjlighet för flera parter att göra en gemensam skattning av hur deras relationer ser ut, och vart de eventuellt förflyttat sig. Ett av kodens viktigaste bidrag enligt användning av olika parter är att det gör det möjligt att tydliggöra vad man gemensamt menar med de olika ord vi ofta använder i sådana processer något vi också kommer att använda oss av i det nationella et. En modell/matris för analys av medskapande under genomförandeprocessen Vi ser behovet att utveckla en ytterligare modell för analys av de lokala en. Frågan vi ställer och söker svar på är i vilken mån en utvecklar delaktighet och medskapande för alla berörda under genomförandeprocessen. I inledningsskedet då uppdraget, ansvaret och ledarskapet identifieras, under idéutveckling/design, i själva produktionen av tjänsten/servicen och slutligen under utvärderingen. En analysmodell som fångar upp dessa förhållanden kommer att utarbetas under et. Projekthypotes Under förstudien har gruppen tagit fram en hypotes om förflyttning när det gäller samverkan, för att man gemensamt ska kunna se vilken vilja till förflyttning som finns. Även detta verktyg kommer att användas under et då det lägger fokus på att man som lokalt analyserar vart man gemensamt vill röra sig. Kommuner Civilsamhälle Aktiv Aktiv Främjande Passiv (traditionella) Innovativ Nätverkande Passiv (traditionella, autonoma) Stimulansmedel Vi anser att det är avgörande att skapa incitament genom ekonomiska bidrag till relationsbyggande insatser och gemensamt utvecklingsarbete. Ett ekonomiskt

10 Vårt dnr 10 (21) bidrag kan vara helt centralt för att skapa möjlighet för gemensamt lärande, participativa och tillitsskapande processer som även förbättra hållbarheten för långvariga gemensamma åtaganden. Varför stimulansmedel? När av det här slaget ska genomföras löper man alltid risken att bli utkonkurrerad av allt annat viktigt som ska nås alla de ordinarie arbetsuppgifterna. I många kontakter med organisationer och kommuner är det vanligt att vi får höra att saker är mycket spännande och intressanta, men att man redan har stora problem att utföra ens de grundläggande uppdrag man har. Vi tror att timulansmedlen då kan fungera som incitament, eller en extra morot i systemen. Vi är samtidigt angelägna om att inte finansieringen i sig ska bli det viktiga och lägger därför stimulansmedlen på en relativt låg nivå. Vi vill använda lokala stimulansmedel av följande skäl: Stimulansmedel för vad? För att få tillgång till stimulansmedlen ska respektive lokalt lämna in en plan för respektive år kring hur de vill använda pengarna och hur detta stödjer dem med att uppnå ets målsättningar. Nedan har vi samlat exempel på kostnader som skulle kunna förekomma för varje lokalt finns ett tak på kr/år. - -

11 Vårt dnr 11 (21) - Vem gör vad? För att et ska fungera behövs partnerskap på flera nivåer både nationellt och lokalt. Projektet kan organisationsmässigt ritas upp på följande vis: SKLs styrelse FORUMs styrelse Styrgrupp Inköpt IT-stöd 2 handledare 2 ledare Inköpt stöd av konsulter projek tt Nationella partners Nationella partners i et är fortsättningsvis Forum- idéburna organisationer med social inriktning och Sveriges Kommuner och Landsting. Projektparterna kan inbjuda relevanta parter att bidra med sina kunskaper i ets styrning, antingen som fristående experter/observatörer eller som deltagare i styrgruppen. De nationella parterna strävar efter att et arbetar efter principer om öppen källkod och att nå så stor inkludering och öppenhet som är praktiskt möjligt, givetvis med respekt för aktörernas grundläggande uppdrag och roll gentemot sina medlemmar. Konkret kommer det nationella et att ledas av två ledare en från respektive partner som gemensamt ansvarar för att föra et framåt. Till dessas hjälp finns två handledare och en nationell styrgrupp.

12 Vårt dnr 12 (21) Lokala partners Lokala partners är aktörer - med aktiva representanter från både lokala idéburna organisationer och offentliga aktörer - som arbetar sig igenom urvalsprocessen under år 1. Exakt hur den lokala strukturen för samarbete ser ut beror av de lokala partnerskapen samt vilken samhällsutmaning man vill fokusera. I samband med urvalsprocessen får varje lokalt ge svar på följande frågor, för att säkerställa att de har en struktur för sitt gemensamma arbete: Vad ska vi göra? Nedan följer en beskrivning av ets planering, fördelat på respektive år. 1 mars-31 december o o o

13 Vårt dnr 13 (21) o o o - 1 januari-31 december januari-31 december 2015

14 Vårt dnr 14 (21) 1 januari-31 december

15 Vårt dnr 15 (21) Hur ska vi göra det? För att det nationella et ska fungera behöver ett antal frågor hanteras av de två parterna. Genom att et hela tiden rör sig mellan den lokala och den nationella nivån kräver det att parterna tar gemensamt ansvar och hantera målsättningar för olika områden. Processledning för deltagare Den grundläggande målsättningen för parterna är att delge kunskaper och inspiration för att de lokala en ska få bästa möjlighet att utvecklas under ets gång. Det nationella et ska bidra till de lokala en genom att erbjuda information, kunskap, samtalsstöd, processledning och dialogmetoder under ets gång. Det nationella et ska också kunna fungera som stöd för de lokala en i att hitta relevant fackkunskap, erfarenhetsbaserad kunskap och forskning när sådant är relevant. Det nationella et ska arbeta fokuserat med kunskap och kommunikation genom att bygga upp en gemensam samlingssida för information, bildspel och filmer för att tillgängliggöra ets erfarenheter även för aktörer som inte är lokala. Hemsidan kommer också att fungera som nav för hela et, och delaktighet för alla de lokala en. Det nationella et erbjuder möjligheten för alla intresserade att prenumerera på ett digitalt nyhetsbrev som utkommer 4gg/år där man kan följa utvecklingen i et. Det nationella et tar också ansvar för att bidra till de lokala ens dokumentation av processen, genom att ta fram mallar för dokumentationen. Det nationella et ansvarar för att löpande följa och analysera de lokala ens utveckling och bidra med stöd vid svårigheter och risker. Kommunikation och kunskapsspridning Den grundläggande målsättningen för parterna är att sprida kunskaper om et vid det tillfällen som ges, att gemensamt verka för ets framgångar och att ta

16 Vårt dnr 16 (21) ansvar för att hitta lösningar på olika utmaningar som kan uppstå längs vägen. Det nationella ets digitala nyhetsbrev kommer att vara viktigt för att tillgängliggöra resultat under ets gång, och alla intresserade kan prenumerera på detta. Nyhetsbrevet utkommer 4 gg/år. Det nationella et kommer att jobba mycket med den gemensamma hemsidan för att tillgängliggöra material och bidra till inspiration för både lokala och andra aktörer. Hemsidan kommer att vara navet för ets kommunikationsarbete Det nationella et planerar och genomför 1 gg/år en nationell mötesplats dit representanter för alla lokala är inbjudna (delas av de lokala ens kostnader ersätts av det nationella et och deltagandet blir därmed en form av subvention) och dit även andra intressenter är välkomna för att delta och lära mer. De nationella mötesplatserna kommer att erbjuda både kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte. Det nationella et kommer vid två tillfällen under tiden att delta vid den internationella forskningskonferensen ISTR (International Search for Third Sector research) som hålls vartannat år. Vid dessa tillfällen kommer det nationella et att ha ett dubbelt uppdrag att föra hem så mycket kunskap som möjligt kring internationella samverkansformer och utveckling, och att föra ut kunskap om det svenska et. Det nationella et har i ansvar att regelbundet följa den återrapportering som de lokala en bidrar med, samt den årliga enkäten, för att därmed både följa resultaten och identifiera eventuella problem och hitta lösningar på dessa. Det nationella et har i uppdrag att i slutet av et beskriva erfarenheterna i en digital verktygslåda om ets metoder, möjligheter och problem. Verktygslådan ska fungera som en inspirationskatalog av hur lokala stödstrukturer mellan offentlig sektor och civilsamhällets organisationer kan se ut, när fokus ligger på att möta framtidens samhällsutmaningar. Nationell ledning Den grundläggande målsättningen för parterna är att gemensamt verka för det nationella ets bästa, med respekt för parternas olika uppdrag. Det nationella ets dagliga styrning sköts av ledarna. Samverkan av parterna sköts i första hand av ledarnas handledare hos respektive part. Strategiska frågor hanteras med hjälp av ets styrgrupp. Det nationella et ansvarar också för att hantera riskanalysen av svagheter

17 Vårt dnr 17 (21) och potentiella problem i ets olika faser. Det nationella et har också ansvar för att implementera en åtgärdsplan vid sådana risker. Identifierade riskfaktorer: Riskfaktor Att det nationella et inte får någon fortsatt finansiering efter en eventuell majoritetsförändring i samband med riksdagsvalet. Att ets fokus krockar med andra aktörer (strukturfonderna, Sektor3 etc.) som gör gränserna otydliga, skapar tveksamheter och minskar intresset Att de lokala en möts av en konkurrenssituation kring om det är detta eller andra man ska delta i. Att de nationella huvudmännen ställs inför svårigheter kring sina olika uppdrag och perspektiv, och därmed inte kan motivera fortsatt delaktighet Att de lokala en inte klarar av att skapa ett partnerskap som kan fokusera på en samhällsutmaning Att de lokala en inte klarar av att fokusera att et ska handla om utveckling och relation, utan hamnar i förvaltning av det nuvarande. Att de lokala en inte klarar att upprätthålla organiseringen pga. av brister i tid, brist på respekt för varandras villkor. Att de lokala en brister i politisk förankring och får svårigheter vid eventuell majoritetsförändring eller vid byte av ledning i någon organisation. Att de lokala en brister i kunskaper Åtgärd Det nationella et kommer att upprätthålla kontinuerlig kontakt med både regering och opposition kring et, för att bygga kännedom och intresse. Det nationella et kommer att ta initiativ till dialog där vi hittar aktörer som kan ha intresse för et. Av det skälet har vi också skapat deltagandemodellen Observatörsstatus Det nationella et ska erbjuda kunskaper och argument kring vad deltagande kan bira till. Vi kommer också att arbeta med ständig spaning och öppen dialog för att motverka detta. Det nationella et kommer att ha två ledare just för att motverka detta. Handledarna och styrgruppens deltagande är också metoder att upprätthålla relationen och intresset hos huvudmännen Det nationella et erbjuder stöd, och samtal för att assistera de lokala en i att komma fram till detta. Det nationella et poängterar de gemensamma målsättningarna, de olika förutsättningarna och frågan om samverkan på alla parters villkor vid workshoppar och dialogmöten. Det nationella et lyfter frågor om att relationsbygge kräver mycket tid i samband med de lokala workshopparna. Det nationella et kommer att uppmuntra de lokala en att ha kontinuerlig kontakt och förankring med politiker och ledningar av olika slag, för att bygga kännedom och intresse för et. Det nationella et jobbar aktivt med

18 Vårt dnr 18 (21) för att komma framåt i arbetet Att de lokala en blir beroende av de nationella stimulansmedlen för sin överlevnad, och därmed att en dör när det nationella et är slut att bidra med både kunskaper och processledning i et Det nationella et lyfter frågan om långsiktighet, och att de lokala en bör fundera på fortsatt finansiering efter tidens slut. Projektredovisning Den grundläggande målsättningen för parterna är att smidigt och ansvarsfullt genomföra det nationella et på ett kostnadseffektivt sätt så att både parterna och andra intressenter kan utvinna mycket ny kunskap om vad sådan samverkan kan bidra med framöver. Det nationella ets ekonomi kommer att hanteras av parterna gemensamt, men rent formellt ligga under SKL, av praktiska skäl. Vid inledningen av varje år förmedlas budgetposterna löner och administration som rör Forum till Forum. Det nationella et processleder de lokala ens utveckling genom utvärderings- och självskattningsverktygen. Dessa verktyg används löpande under et för att beskriva utveckling, och de kommer att dokumenteras av de lokala en. Det nationella et ansvarar för att följa och analysera utvecklingen löpande. Det nationella et ansvarar också för att en utomstående utvärdering genomförs i slutet av et, då dokumentation från verktygen och annat relevant material tillgängliggörs för utvärderaren. Denna utvärdering köps in av fristående konsult för att säkerställa att utvärderingen blir oberoende. Det nationella et ansvarar för i avslutningen av et genomföra en fullständig redovisning över hela et lämnas till finansiärerna. Projektredovisningen ska beskriva ets utveckling, men också lägga fokus på vilket lärande som et resulterat i. Det nationella et ansvarar för att ets totala ekonomi gås igenom av en auktoriserad revisor i slutet av et. Vad kostar det? Projektet är inriktat på relationer och möten, och det gör att en stor del av budgeten också har den inriktningen. För enkelhet skull har vi delat in budgeten för år 1 i fyra kategorier:

19 Vårt dnr 19 (21) Senare under et kommer också kategorin redovisning att finnas med i budgeten. Att overhead redovisas som en egen post är för att tydliggöra vad som finns inom denna, och att kostnaderna är relativt frikopplade från de övriga delarna av et summorna är standardiserade och svåra för detta att påverka. Att det nationella et också är ett samarbete mellan två ganska olika aktörer är en framgångsfaktor, men det ställer också krav på att båda aktörerna är involverade i varje stadie av et därför finns det dubbla ledare som samverkar hela tiden. Budgetposter för perioden En detaljerad budget för det första året finns i Bilaga 1. Processledning för deltagare kr I den här bugetposten ligger kostnader för att inspirera och vägleda lokala aktörer till att delta med egna lokala. Här finns också kostnader för mötestillfällen och resor till dessa sammankomster. Kommunikation och kunskapsspridning kr I den är budgetposten finns kostnader för kommunikation och information, spridning av kunskaper, konferensdeltagande såväl som dialogutbildning och hemsida. Även webbsända konferenser som kan öka tillgängligheten på olika sätt räknas hit. Här ingår även medverkan i den största internationella forskningskonferensen kring just samverkan i olika former. Nationell ledning kr I den här kategorin ligger kostnader för löner, styrgrupp kunskapsuppföljning och möten. Projektledarnas arbetstid kommer i huvudsak att ägnas åt lokal processledning, dialogmetoder, kommunikation och kunskapsspridning men redovisas inte som budgetposter under dessa kategorier. All arbetstid redovisas i stället under nationell ledning. Overhead kr För båda partnerna ligger det kostnader som vi har liten möjlighet att påverka som kostnader för ekonom, telefon, kontorsservice, städning, försäkringar, dator mm. Vi har följt standarden här och avsatt en kostnad på 20% av det nationella ets kostnader för detta.

20 Vårt dnr 20 (21) Projektets beräknade totalbudget 1 mars december 2013 Nationellt Lokala Total årskostnad kr 0 kr kr 1 januari december 2014 Nationellt Lokala Total årskostnad kr kr kr 1 januari december 2015 Nationellt Lokala Total årskostnad kr kr kr 1 januari december 2016 Nationellt Lokala Total årskostnad kr kr kr Totalkostnad för et Nationellt Lokala Total årskostnad kr kr kr

21 Vårt dnr 21 (21) Bilaga 1: Budget År 1 ÅR 1 Nationellt Lokala Projektledarlöner, 2 ledare. I från varje part Handledarlöner, 2 st på 15%tid, en från varje part Styrgruppsmöten, 4 st Urvalsprocess Hemsida Digitalt nyhetsbrev webbsända konferenser Chatt Utvärderingenkät Hemsidesutbildning Art of hosting - utbildning i dialogprocesser 4 regionala inspirationträffars (resor, lokal, material, boende och fika) 5 lokala workshops för baseline (resor, lokal, material, boende och fika) Overhead:20 %av det nationella ets kostnader Delsumma Årlig kostnad kr kr kr 500 kr - kr kr kr - kr kr - kr kr kr kr kr kr kr