DAGVATTENUTREDNING. Kv. Gulsparven. Stockholm Novamark AB. Olle Burman Jimmy Jonsson

Transkript

1 DAGVATTENUTREDNING Kv. Gulspven Segeltorp, Huddinge kommun Stockholm Novamk AB Olle Burman Jimmy Jonsson I:\PDOC\12087 Gulspven\M\M-dok\Dagvattenutredning

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. GEOLOGI OCH HYDROLOGI 4 3. DAGVATTEN Befintlig avrinning Förslag till dagvattenhantering 6 Avrinningsområden 7 Avrinningsområde 1 7 Avrinningsområde 2 8 Avrinningsområde 3 9 Avrinningsområde BERÄKNINGAR Metodik Resultat före och efter exploatering Planerade åtgärder Komment 12 Novamk 2

3 1. Inledning På uppdrag av JM h Novamk genomfört en dagvattenutredning i samband med planbetet för Kv. Gulspven 4 m.fl i Segeltorp (Huddinge kommun). Syftet med utredningen är att ta fram principförslag på hur dagvatten skulle kunna hanteras inom fastigheten. Dagvattenutredningen är utförd inför detaljplanebetet med syfte att uppföra 3 st. flerfamiljshus, 26 kedjehus samt 2 radhuslängor om totalt cirka 80 bostäder. Planområdet ligger i östra delen av Segeltorp inom Huddinge kommun, där planområdet i nordöst inrymmer en del skogsmk och i öster finns några mindre byggnader. Den största delen av området är i dagsläget en idrottsplats (Västerängs idrottsplats) med fotbollsplaner och tennisbanor. Inom detaljplaneområdet finns två villor, samt en byggnad som innehåller omklädningsrum till idrottsplatsen och en scoutstuga i nordöstra delen. Omgivande bebyggelse utgörs av villor. I och med en nyexploatering av Kv. Gulspven m.fl. kommer avrinningen till ledningsnätet att öka jämfört med dagens situation, om inga åtgärder vidtas. Mer hårgjorda ytor bildas vilket leder till snabbe avrinning och sämre förmåga till naturlig infiltration inom området. I denna utredning kommer lämpliga åtgärder för att minimera dagvattenavrinningen att presenteras. Novamk 3

4 2. Geologi och hydrogeologi Planområdets södra del är relativt plant, i nord och nordost är området mera kuperat. Större delen av området består av en naturgräsplan för fotboll samt en grusplan för fotboll och ishockey. Lägsta punkt finns i söder vid de två fotbollsplanerna (+ 35 m ö h). Undergrunden vid planerna antas va lera vilket medför liten eller obefintlig infiltrationsförmåga men troligtvis finns ett dräneringssystem som är anslutet mot det allmänna ledningsnätet. De mer höglänta delna i nord, nordost består mestadels av skogsmk och där antas jorden bestå av morän vilket h en bättre förmåga att infiltrera vatten. Områdets högsta punkt ligger i de nordöstra delna (+ 51 m ö h). Det totala avrinningsområdet är cirka 3,5 hekt och består av skogsmk, väg och en idrottsanläggning. Del av området ligger i sluttning söderut mot fotbollsplanerna som i sin tur angräns mot Tjädervägen, i öster gräns planområdet mot Gökvägen och i väster mot Orrvägen. I norra delen av området ligger Skatvägen, denna del av området består mestadels av berg med ett ytligt jordlager beväxt med träd i form av tall med inslag av enstaka lövträd. SGU Sveriges geologiska undersökning I den norra delen finns ett område där jorden utgörs av genomgående fast jord på berg. Jorden består av fyllning, torrskorpelera och friktionsmaterial som vil direkt på berg. I den södra delen utgörs mken av ca 10 m lera på ett friktionsmaterial ovanpå berg. Leran är mycket lös under en svagt utbildad torrskorpa. Grundvattennivån i denna del låg enligt geotekniken på 1,1 1,2 meter under mkytan. Novamk 4

5 3. Dagvatten 3.1 Befintlig avrinning I enlighet med Huddinge kommuns dagvattenstrategi ska dagvatten i möjligaste mån omhändertas på fastigheten genom att i första hand infiltreras/perkoleras och i andra hand fördröjas innan avledning sker till det allmänna ledningsnätet. Avledning av dagvatten från hårdgjorda ytor till vegetationsytor skall också eftersträvas, för att minimera förorening samt minska flöden vid kraftig nederbörd. Planområdet ligger inom Mälens avrinningsområde, men avrinner i första hand till Långsjön och sedermera till Mälen. Långsjön h problem med för höga fosfor och kväve halter vilket h bidragit till att sjön är övergödd. I Tjädervägen finns en dagvattenledning som går till Långsjön via Sjöstigen, intill Långsjöbo. Idag sker ingen rening av dagvattnet innan utloppet i sjön, vilket gör att det blir viktigt att bidraget av näringsämnen inte ök till sjön efter det att planområdet exploaterats. Kv. Gulspven ligger inom den sekundära skyddszonen för Östra Mälens vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för att skydda Mälen som dricksvattentäkt. Recipienten Mälen omfattas av miljökvalitets-normer. Den östligaste delen av Mälen uppnår i dagsläget god ekologisk status, men ej god kemisk status enligt miljökvalitetsnormerna. Vattenstatusen får inte försämras och målet är att den ekologiska samt kemiska statusen ska va god år Den befintliga avrinningen från området i dag h beräknats till 136 l/s vid ett 10 års regn med vaktighet i 10 minuter och en klimatfaktor på 1,2. Efter att planområdet är exploaterat kommer avrinningen att öka till 259 l/s om inga åtgärder vidtas. Det är därför viktigt att se över dagvattensituationen, vilka fördröjnings och infiltrationsmöjligheter som finns inom planområdet samt att inte mängden kväve och fosfor i dagvattnet ök jämfört med dagens situation. För planområdet borde målet också va att inte öka avrinning efter exploateringen jämfört vad ytan gener idag, cirka 136 l/s. Novamk 5

6 3.2 Förslag till dagvattenhantering Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) innebär att föroreningna kan omsättas i ett lokalt kretslopp istället för att exponeras genom okontrollerad spridning till naturen. Fördröjning av dagvatten kan t.ex. ske genom infiltration via genomsläpplig mkyta. För att minimera den ökade dagvattenavrinningen från planområdet när fastigheten exploateras bör LOD-lösning utföras i så stor utsträckning som möjligt. I öppna dagvattensystem kan vattnet infiltreras och fördröjas innan eventuellt överskottsvatten slutligen mynn i ledningsnätet. För att förhindra översvämning vid kraftiga regn måste LOD-anläggningen bräddas i olika i punkter. Dränering av byggnader bör avledas direkt till kommunala ledning, inte via något magasin för att minimera risken för framtida problem med fuktskadade husgrunder. Förutsättningna för perkolation av dagvatten i mken inom planområdet anses som mycket små då större delen av området består av lös lera. Förslagsvis skulle anläggande av ett delvis öppet dagvattensystem som leder dagvattnet till översilningsytor där vattnet kan fördröjas och delvis infiltreras va en lösning. Med hjälp av öppna diken eller täckta makadamdiken som ansluter till en översilningsyta nås en hög reningsgrad samt att infiltration möjliggörs. Dessa metoder kan generera lika bra eller till viss del bättre reningseffekt på förorening än vad en dagvattendamm kan bidra med, metoderna är även effektiv för perkolation och fördröjning av dagvatten. Förutom översilningsytor kan förslagsvis grönytan i mitten av området mellan kedjehusen utgöra en infiltrationsyta med ett fördröjningsmagasin som h ett strypt utflöde. Alla åtgärder med infiltration och perkolation bidr förutom med reningseffekter också till att grundvattennivån som idag står högt i området inte sänks, detta för att minimera risken för framtida mksättning. Novamk 6

7 Avrinningsområden För att förenkla denna utredning och göra den tydlig h planområdet delats in i fyra avrinningsområden. Det totala avrinningsområdet för Kv. Gulspven motsva en yta av cirka 3,6 ha. Nedan redovisas förslag på dagvattenhantering i respektive område. Avrinningsområde 1 (2 ha) Avrinningsområde 1 är planens största avrinningsområde (2 ha). Här planeras större delen av pkeringsplatserna i området att ligga. För att få ett så rent dagvatten som möjligt när behovet av bräddning finns h denna utredning i enighet med Huddinge kommuns dagvattenstrategi tillämpat infiltration. För samtliga pkeringsplatser föreslås dagvatten ledas till infiltrationsdiken där dagvattnet infiltreras och eller fördröjs innan eventuellt bräddat dagvatten leds vide till en infiltrations yta. Med denna lösning kan hela avrinningsområdets dagvatten infiltreras, renas och fördröjas innan det brädd till det kommunala ledningsnätet. I planerna för avrinningsområdet finns infiltrationsdiken (täckt makadamdike) motsvande cirka 250 meter, flerfamiljshusen förses med dagvattenmagasin motsvande 10 m 3 effektiv volym per hus, kedjehusens framsidor föreslås få egna magasin med en kombinerad fördröjning- och perkolationsbrunn. Novamk 7

8 Inom området föreslås även en större översilningsyta (450 m 2 ) dit allt dagvatten inom avrinningsområdet slutligen leds innan eventuellt bräddat dagvatten leds vide till ledningssystemet. Avrinningsområde 2 (0,8 ha) I kedjehusområdets centrala del där det planeras för en större grönyta förslås ytan att utnyttjas som en större infiltrationsyta. Det takvatten som leds mot kedjehusens baksidor föreslås få utkaste med ränndal som sedan silas över grönytor och en mindre stenkista (0,5 m 3 ) på behörigt avstånd från husen där vattnet infiltreras och fördröjs. Är mken mättad leds vattnet vide till den större infiltrationsytan i mitten på området där dagvattnet infiltreras och eller fördröjs innan det brädd till det kommunala ledningsnätet. Novamk 8

9 Avrinningsområde 3 (0,41 ha) Radhusområdet förses med ett perkolations-/infiltrationsmagasin, (täckt makadamdike) med öppet ytlager och placering är i den planerade gångvägen mellan husen. Allt takvatten från husens baksidor leds via ränndal till grönytor och ett mindre magasin där vattnet infiltreras och fördröjs. När mken är mättad leds vattnet vide till magasinet i gångvägen där dagvattnet infiltreras och eller fördröjs en gång till innan det brädd till det kommunala ledningsnätet. De planerade pkeringsplatserna bör förses med kombinerade fördröjning- och perkolationsbrunn. Avrinningsområde 4 (0,38 ha) Takvatten och ytavvattning från rad- och kedjehusens framsidor föreslås ledas till egna magasin med en kombinerad fördröjning- och perkolationsbrunn. Allt takvatten från husens baksidor leds via ränndal till grönytor och ett mindre magasin där vattnet infiltreras och fördröjs (avrinningsområden 2 och 3). Novamk 9

10 4. Beräkning 4.1 Metodik Samtliga beräkning är gjorda utifrån ett 10 års regn med vaktighet i 10 minuter. I tabellerna redovisas föroreningshalten (μg/l eller mg/l) och föroreningsbelastningen (kg/år) från området. Följande näringsämnen och förorening h beräknats: fosfor (P), kväve (N), bly (Pb), kopp (Cu), zink (Zn), kadmium (Cd), krom (Cr), nickel (Ni), kvicksilver (Hg), suspenderad substans (SS; ptikl), opolära alifatiska kolväten (olja), Polycykliska omatiska kolväten (PAH), benso(a)pyren (BaP) ; en specifik PAH). För metaller och näringsämnen avses alltid totalhalter. 4.2 Resultat före och efter exploatering Beräkningen är gjord på ett 10 års regn med vaktighet i 10 minuter och med en klimatfaktor på 1,2. I dessa beräkning h ett överslag på samtliga avrinningsområden tillsammans gjorts. Tabellerna nedan vis koncentrationen av förorening i dagvattnet (per liter) före och efter exploatering utan reningsåtgärder jämfört med rekommenderade riktvärden enl. Svenskt vatten 2010 och Riktvärdegruppens förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. Föroreningsämnen Före exploatering Efter exploatering Riktvärden P µg/l N 1,11 1,48 2 mg/l Pb 5,95 9,07 8 µg/l Cu 13,20 20,51 18 µg/l Zn 37,74 61,74 75 µg/l Cd 0,27 0,38 0,40 µg/l Cr 3,99 7,26 10 µg/l Ni 3,32 5,20 15 µg/l Hg 0,01 0,03 0,03 µg/l SS 33,05 53,11 40 mg/l oil 0,26 0,49 0,40 mg/l PAH 0,16 0,36 Saknas µg/l BaP 0,01 0,03 0,03 µg/l Novamk 10

11 Befintlig situation före exploatering (ug/l eller mg/l) Base flow + runoff concentration P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil PAH BaP Base flow+runoff (mg/l) mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l µg/l Befintlig situation före exploatering (kg/år) Base flow + runoff load P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil PAH BaP a r Base flow+runoff Efter exploatering utan åtgärder Base flow + runoff concentration P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil PAH BaP Base flow+runoff (mg/l) mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l µg/l Efter exploatering utan åtgärder (kg/år) Base flow + runoff load P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil PAH BaP a r Base flow+runoff Beräknad generell reningseffekt i % för några olika typer av dagvattenanläggning från en databas i StormTac, v , för att få jämförba reningseffekter mellan anläggningstyperna. Nedan redovisa rödmkerade åtgärder som planeras inom planområdet. P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS oil PAH BaP Dike Vägdiken Svackdike Översilningsyta Torr damm Makadamfyllt magasin Våt damm Våtmk Infiltrationsdike (m makadam m dränrör) Sandfilter Magasin med filter Biofilter (t.ex. inf.dike/green street m växter) Novamk 11

12 4.3 Planerade åtgärder För planområdet planeras åtgärder i from av fördröjningsmagasin till samtliga fastigheter. Vje rad- och kedjehus föreslås få vsitt kombinerat fördröjnings- och perkolationsmagasin motsvande 0,5 m 3. För respektive flerfamiljshus föreslås motsvande magasin få en effektiv volym på 10 m 3. Dagvattnet från pkeringsplatser i avrinningsområde 1 förseslås ledas till infiltrationsdiken för att nå så hög reningsgrad som möjligt. Denna metod funger även bra som infiltration och fördröjning. I planerna finns även två stycken större infiltrationsytor med om cirka 1300 m 3 samt 450 m 3. Ytorna funger som rening, infiltration samt fördröjning av dagvatten. I radhusområdet planeras för ett avlångt (cirka 45 m) perkolations-/infiltrationsmagasin. Samt att pkeringsplatserna längst österut förses med dagvattenbrunn i perkolationsmagasin med bräddningsmöjlighet. 4.4 Komment Denna dagvattenutredning h utbetats i enighet med Huddinge kommuns dagvattenstrategi. Beräkning utförda i avrinningsområdesbaserade dagvatten- och recipientmodellprogrammet Storm Tac ( vis att mängden förorening i dagvattnet inom planområdet ök efter exploatering om inga åtgärder vidtas. Enligt riktvärden som redovisas hos Svenskt vatten samt av Riktvärdegruppen kommer planområdet efter exploatering att ligga lite över föreslagna riktvärden för vissa föroreningsämnen som redovisats. I programmet Storm Tac finns tyvärr inget verktyg för att beräkna reningseffekterna för de föreslagna lösningna. Det är däremot tydligt att åtgärderna inom planområdet medför att mängden förorening hamn under riktvärdena genom att granska den generella tabellen som redovis reningseffekter för olika dagvattenlösning. En exploatering av planområdet Kv. Gulspven skulle få en relativt liten inverkan på miljön om renings och fördröjningsåtgärderna vidtas. En fördel är också om flödesökningen efter utbyggnaden kan minimeras genom infiltration och perkolation som medför att grundvattennivån i området inte kommer att sänkas, det är först när mken är mättad som planområdet avleder bräddat dagvatten till det kommunala ledningsnätet. Novamk 12

13 Bilaga Utredningsskiss dagvatten, Gulspven, , Novamk (Ritning A3). Underlag Mkteknisk undersökning, PM geoteknik Lasse Engvall, Sweco ( ) Planbeskrivning Samrådshandling, miljö och samhällsförvaltningen Huddinge kommun Huddinge kommuns dagvattenstrategi ( ) Svenskt Vatten publikationer, P90, P104 och P105 Regionplane- och trafikkontoret Stockholms läns lansting (Riktvärdesgruppen) StormTac Novamk 13

14 UTREDNINGSSKISS DAGVATTEN GULSPARVEN NOVAMARK