Handbok i invånardialog
|
|
- Håkan Vikström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Handbok i invånardialog
2 Invånardialog är viktigt för demokratin VÅR VISION SÄGER att i Kungsbacka skapar vi det goda livet tillsammans, är delaktiga i samhällets utveckling och får spännande saker att hända. Men hur vill invånarna att Kungsbacka kommun ska utvecklas? Det är en fråga som ständigt är aktuell. Som politiker och tjänstepersoner ska vi arbeta aktivt med att lyssna och ta till oss åsikter för att kunna fatta kloka beslut. Framtidens samhälle och välfärd skapar vi som lever, vistas och verkar här tillsammans. Ett sätt att göra det är att bjuda in till invånardialog, där invånarna är med och tycker till, bidrar med erfarenheter, attityder och tankar i olika ämnen. Kungsbacka kommun har länge kännetecknats av hög kvalitet och mycket samarbete med invånarna. Vi måste hela tiden förbättra oss och utveckla verksam heterna för att möta dagens krav och framtidens behov. Förväntningarna på inflytande blir allt större och invånar dialog behövs för en fördjupad demokrati. 2
3 Ett stöd vid dialog Den här handboken bygger på vår policy för invånardialog. Invånardialogen ska vara på riktigt, omfatta något viktigt och kunna ge resultat. Invånarna ska ha möjlighet att påverka frågan som tas upp. Vi ska genomföra dialoger i ämnen som det finns ett intresse kring och vi ska kontinuerligt se över inom vilka områden invånarna vill ha dialoger. Vi ska alltid återkoppla resultatet av en dialog och berätta hur vi tänker arbeta vidare. Genom att återkoppla är chansen större att dialogen känns meningsfull för invånarna och det bygger förtroende för oss som kommun. Cirka en fjärdedel av kommunens invånare är barn, vilket innebär att vi behöver hålla många dialoger med denna målgrupp. Dialogerna med våra yngre invånare kräver ofta ett lite annorlunda hantverk, även om grundprinciperna är desamma. Den här handboken ska också vara ett verktyg för att underlätta kommunens arbete med barns rätt till inflytande. Den ska bidra till att fler beslut fattas med dokumenterat underlag från barn och unga allt i enlighet med kommunens mål. Ambitionen är att boken ska inspirera dig i ditt arbete med invånardialog och att svara på frågor som hur gör jag?. Den vänder sig framför allt till dig som är politiker eller tjänsteperson. 3
4 Det här är invånardialog Invånardialog är i grunden ett samtal mellan politiker, tjänstepersoner och invånare. Genom invånardialog kan kommuninvånarna få inflytande också mellan de allmänna valen, och politikerna kan få bättre underlag för att fatta beslut. Utgångspunkten är att bygga förtroende och se invånarna som medskapare av välfärden i Kungsbacka. Det är ett sätt att systematiskt utbyta tankar och idéer, som kan hjälpa oss att identifiera behov, analysera olika förslag, hitta lösningar på problem och skapa nya idéer. När ska vi använda invånardialog? I en kommun fattas en mängd olika beslut och det är förstås svårt att ha invånardialog inför varje beslut. Vilka frågor ska vi då ha en dialog kring? Det viktigaste är att frågan känns betydelsefull för invånarna och att vi som är politiker eller tjänstepersoner är påverkbara. I beslut som handlar om offentlig miljö och stora projekt ska vi alltid överväga att ha en dialog. I varje enskilt fall måste vi ta ställning till om det är lämpligt med invånardialog. Det kan man göra med ett antal vägledande frågor: Går frågan att påverka? Är det troligt att invånarna vill engagera sig och vara med och påverka i frågan? Vad är det invånarna ska bidra med och hur ska vi använda deras bidrag? Behöver vi som politiker och tjänstepersoner mer kunskap om invånarnas värderingar, prioriteringar och åsikter kring frågan för att kunna fatta det bästa beslutet? Har vi tid att ta hand om resultatet när vi har genomfört dialogen? Använd inte invånardialog för att förankra redan klara beslut för att skapa engagemang i en fråga som inte går att påverka om det inte finns resurser för att återkoppla resultatet till målgruppen och övriga invånare om vi nyligen har genomfört en invånardialog i frågan, men då invånarna har gett ett svar som vi inte hade tänkt oss. Tänk på Frågorna som vi tar upp i invånardialogen ska vara påverkbara! Frågor i en invånardialog Det finns en mängd olika frågor där vi kan använda oss av invånardialog. En del frågor kräver politiska beslut och vissa gör det inte. Invånardialogen kan vara riktad mot brukare (till exempel elever eller vårdtagare) och handla om specifika frågor för just den målgruppen. Eller så kan dialogen vara riktad mot allmänheten och handla om mer övergripande frågor om exempelvis samhällsutveckling. Ett exempel på invånardialog med ett mer övergripande perspektiv i Kungsbacka är arbetet med inflytande för unga. Äldreomsorgens enkäter till äldre är exempel på invånardialog med ett mer specifikt perspektiv. Vill du ta del av olika typer av dialoger som vi har haft? På vår webb finns exempel på invånardialoger i Kungsbacka kommun. Gnälliga typer eller kompetenta individer din inställning spelar roll För att få en meningsfull och öppen invånardialog är det avgörande hur vi som politiker och tjänstepersoner ser på invånarna. Ser vi på dem som kompetenta individer som kan bidra med sina egna perspektiv? Eller ser vi på invånarna som gnälliga typer som hindrar vårt professionella arbete? Vår inställning avgör hur väl vi lyckas med invånardialogen. 4
5 Barn- och ungdomsdialog En vanlig uppfattning är att unga inte är intresserade av kommunpolitik, men forskning visar att unga är lika samhällsintresserade som vuxna. Däremot är förutsättningarna för dem att delta ofta sämre på grund av exempelvis ålder, kunskap och erfarenhet. I Sverige måste man ha fyllt 18 år senast på valdagen för att kunna rösta i de allmänna valen. Detta innebär att barn inte kan vara med och påverka politiken genom traditionella politiska kanaler. För att kunna tillgodose barns behov och rättigheter, och för att få bättre underlag för våra beslut, måste vi därför erbjuda alternativa former för dem att delta. Invånardialog är en form. En väl genomförd dialog är ett sätt att stärka barnet som individ och rättighetsbärare och ger barnet goda erfarenheter av demokratiska processer. Barnkonventionen som ny lag Barn har rätt till inflytande genom Barnkonventionen. Barnkonventionen antogs i FN 1989 och är ett folkrättsligt juridiskt bindande dokument, som Sverige skrev under 1990, vilket betyder att vi har lovat att göra de förändringar som behövs för att barn ska få det de har rätt till. Den 1 januari 2020 träder Barnkonventionen i kraft som svensk lag. I Sverige har vi ett starkt kommunalt självstyre det innebär att Kungsbacka som kommun fattar många beslut som har en direkt påverkan på barns liv och tillvaro. Det medför ett ansvar att känna till vilka rättigheter barn har och vad det betyder för vårt arbete i praktiken. Kungsbacka kommun har en policy och handlingsplan för hur kommunen ska arbeta med Barnkonventionen. Din barnsyn spelar roll Samhällen skapas nästan alltid av och för vuxna, med vuxna som norm. Utan att vi tänker på det utgår vi oftast från den vuxnas perspektiv. Det syns till exempel i vårt sätt att oreflekterat prata om barn som grupp. Barn behöver frisk luft, barn behöver gränser, ungdomar är slarviga och så vidare. Om vi i dessa exempel byter ut ordet barn mot Tänk på Med begreppet invånare är det lätt att tankarna går till vuxna, men ordet inkluderar givetvis även barn och ungdomar. 5
6 någon annan grupp som kvinnor, nyanlända eller homosexuella så framstår dessa påståenden som olyckligt kategoriska. Att utgå ifrån vissa normer är förstås oundvikligt och behöver inte vara fel. Det är dock viktigt är att vi är medvetna om de normer vi har och hur de påverkar våra beslut eftersom det är vi vuxna som är ansvariga för dialogerna. Ett vanligt misstag som görs är att ungas inflytande formaliseras för att lära om demokrati och inte för att ge verkligt inflytande. Om barnen fick bestämma allt skulle det bli lite orättvist. Och om alla vuxna bestämmer allting då blir det också orättvist. Men om båda bestämmer lite då blir det inte orättvist. Eli 6 år, ur boken Barnmakt Fakta om Barnkonventionen Gäller alla barn upp till 18 år innanför landets gränser. Barnkonventionen består av 54 artiklar. FN:s kommitté för barnets rättig heter har fastslagit fyra vägledande principer: Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Artikel 3: Barnets bästa ska bedömas och beaktas i alla frågor som rör barn. Artikel 6: Varje barn har rätt att överleva och att utvecklas. Artikel 12: Barnet har rätt att säga sin åsikt i alla frågor som berör barnet. Rätten till inflytande gäller alla beslut som påverkar barns liv. De barn som inte själva kan uttrycka sina åsikter kan använda sig av ett ombud. Att ha rätt till inflytande är inte detsamma som att ha bestämmanderätt. Det är alltid den vuxna som är ansvarig för ett beslut. Reflektera Innan vi påbörjar en dialog är det viktigt att reflektera kring följande frågor: Hur ser vi på barns inflytande? Är vi beredda att på riktigt lyssna på barns åsikter i denna fråga? Är språk och innehåll i informationsmaterial anpassat till en yngre publik? 6
7 Skapa goda förutsättningar En stor del av arbetet med en framgångsrik invånardialog ligger i förarbetet. I utformningen bestämmer man viktiga faktorer som påverkar dialogen från början till slut. Det är alltid viktigt att skapa förutsättningar för en framgångsrik dialog genom att fundera kring syfte, roller, regler, målgrupper och delaktighet. Ett gemensamt ansvar Nämnder och förvaltningar har ett gemensamt ansvar för att ta initiativ till dialog. Om förvaltningen tar initiativ till en dialog av politisk karaktär, ska nämnden fatta beslut om och medverka i dialogen. Invånardialogen kan startas av såväl politiker som tjänstepersoner. Den som har startat dialogen bär huvudansvaret för att genomföra den och återkoppla hur det gick. Oavsett vem som har startat dialogen ska det alltid finnas en utsedd person som är ansvarig för dialogens innehåll, fokus, påverkansnivå och återkoppling. När politikerna behöver stöd med att planera och genomföra en dialog, är det tjänstepersonernas uppgift att vara detta stöd. med och hur vill vi använda deras bidrag? Dialogens syfte bör formuleras tidigt i processen. Exempel på syften med en dialog kan vara att fånga upp behov, få förslag på lösningar eller svar på frågor. För att nå framgång med en invånardialog krävs det att frågan är påverkbar. Vi måste fundera kring när våra invånare kan påverka och hur vi som politiker och tjänstepersoner ska låta oss påverkas. För att skapa en riktigt bra process bör man sätta gränser för frågan genom att förtydliga det som inte går att påverka, och det som går att påverka men som ändå är nödvändigt att förhålla sig till. Det kan spara mycket energi och minska frustrationen hos både politiker, tjänstepersoner och invånare. Bemanna dialogen Beroende på vad dialogen handlar om kan det vara en bra idé att ta med kollegor från din egen verksamhet eller andra relevanta verksamheter. De kan hjälpa till med det praktiska, ta del av de synpunkter som kommer fram eller bemöta eventuella frågor som du inte har svar på. Definiera syfte och påverkbarhet Innan vi bestämmer oss för att starta en invånardialog behöver vi prata om varför vi vill involvera invånare. Vad är det tänkt att invånarna ska bidra Är invånardialog partipolitik? Svaret är nej, men behovet av tydliga politiska ställningstaganden ökar med invånardialog. Låt oss gå igenom de båda roller som politiker måste behärska för att få en fungerande invånardialog som komplement till det övriga besluts fattandet. Politikern i partiet ska fokusera på att sända budskap svara på frågor om varför tydliggöra sin version av vad som är viktigast värva röster till partiet skapa intresse för partimedlemskap. Politikern i invånardialog ska fokusera på att lyssna av värderingar, fokus och behov fråga och lyssna till svaren lyssna tidigt i processen, innan det blir partipolitik av frågan förstå olika versioner av vad som är viktigast för invånarna skapa intresse för samhället i stort dokumentera för att förstå och sprida kunskap. En politiker i Kungsbacka kommun måste vara skicklig på att agera både i partiet och i dialogen, för att invånardialogen ska bli så bra som möjligt. 7
8 Om delaktighetstrappan En av de viktigaste förutsättningarna för dialog är att lägga den på rätt nivå. Delaktighetstrappan är ett stöd i att hitta den nivån. Den hjälper oss att tänka efter hur mycket inflytande invånarna ska ha i dialogen. En trappa i fem steg Information För att kunna vara delaktig behöver man ha information. Men om ditt möte med invånarna enbart innehåller information är det ingen invånardialog, eftersom de inte har något inflytande då. Konsultation Konsultation innebär att ge invånarna möjlighet att ta ställning till de alternativ som de tycker är mest lämpliga att genomföra. Dialog Invånarna får möjlighet att träffa andra för att ha en dialog om en eller flera frågor. Utgångspunkten är att alla ska få föra fram sin åsikt och argumentera för sin syn på frågan. Inflytande Invånarna får möjlighet att delta under en längre tid och är med i en utvecklingsprocess från start till färdigt förslag som underlag till politiska beslut. Delaktighet för barn En dialog mellan vuxna och barn är en ojämlik situation, eftersom vuxna har den yttersta makten att påverka graden av delaktighet för barnet. Vid dialog med barn tillkommer därför tre steg i delaktighetstrappan som är viktiga att känna till för att inte råka skapa sammanhang som är skendemokratiska, till exempel att bjuda in barn utan att de får tycka till. Manipulation innebär att den vuxna påverkar barnet att tycka på ett visst sätt i en viss fråga. Vid dekoration utnyttjas barnet av vuxna för att förmedla ett budskap, utan att barnet är medvetet om det. Ett exempel på detta är när barn bjuds in för att dansa på ett arrangemang relaterat till en sakfråga, utan att de har kännedom om sakfrågan. Barnet kan även användas som symbol, vilket betyder att barnet får säga vad det tycker men har inte fått möjlighet att förbereda sig eller påverka ämnet och formerna för dialogen. Att fokusera på barn är inte samma sak som att barn blir delaktiga. För att en invånardialog ska vara på riktigt för barnet måste man därför vara vaksam på dessa tre trappsteg. Vuxna måste förstå sin unika position och ge barnet förutsättningar för delaktighet och påverkan på riktigt. Informationen är hämtad från Barnkonsekvensanalys, Barn och unga i fokus 1.2, Göteborgs Stad och Delaktighet på barns villkor? Nordenfors (2010) Medbeslutande Invånare utanför partisystemet får ingå i styrelser eller råd som har fått mandat att fatta beslut i vissa frågor, till exempel beslut som handlar om en skola eller en annan kommunal verksamhet. Kännetecken Invånarna får Medbestämmande Gemensamt beslutfattande Bestämma Inflytande Planerar och genomför konkreta aktiviteter Genomföra Dialog Ömsesidigt utbyte av tankar, gemensamt lärande Resonera Konsultation Samla in synpunkter i en specifik fråga, ofta punktinsatser Tycka Information Envägskommunikation, skriftlig eller muntlig Veta 8 Delaktighetstrappan. Vilken nivå av delaktighet bjuder vi in till?
9 Analysera målgruppen Målgruppsanalys är en framgångsfaktor för en effektiv invånardialog. Som hjälp kan vi använda en modell med två dimensioner berörd och aktiv. De högt aktiva och högt berörda personerna är de som automatiskt kommer att vara delaktiga i invånardialogen, oavsett metod och tid. Gruppen som däremot är berörd men inte aktiv kommer inte att delta automatiskt. Däremot kanske det är den gruppens perspektiv som är absolut viktigast att få med i dialogen, eftersom det är de personerna som kommer att bli påverkade av resultatet. De som är aktiva men inte berörda har ofta mycket åsikter och kan ta mycket plats på bekostnad av andra som är mer berörda av frågan. Därför är det viktigt att du som är ansvarig för dialogen är uppmärksam på det. Vilka ingår i målgruppen? I en målgruppsanalys är det även viktigt att se över sammansättningen bland deltagarna i dialogforumet utifrån till exempel geografisk och etnisk tillhörighet, kön, ålder och funktionsvariation. Tänk också på att du måste arbeta med målgrupper på olika sätt. Att blanda till exempel utbildade experter och andra invånare i en dialog kan riskera att dämpa de andra invånarnas lust att samtala, eftersom kunskapsskillnaden kan upplevas som en maktobalans. Det samma gäller när man blandar personer i olika åldrar barn kan uppleva att det är svårt att föra fram sina åsikter i samtal med äldre personer. Ett sätt att väga upp detta eventuella underläge för barn är att bjuda in fler barn än vuxna till dialogen. Mycket Mycket aktiva men lite berörda Deltar ofta eller alltid Utmaning att använda dem på rätt sätt Mycket berörda och mycket aktiva Deltar ofta eller alltid Enkla att nå Intresserade Aktiva Lite Lite aktiva och lite berörda Inte lika viktiga att nå Mycket berörda men lite aktiva Viktigast att nå Deltar inte automatiskt Lite Mycket Berörda Målgruppsmatris. Vilka personer är svåra att nå, och vilka är viktigast? 9
10 Bjuda in till dialog Vi kan bjuda in till dialog på många olika sätt via brev, mejl, annonser, telefon eller genom informella möten. Kommunen behöver ibland både söka upp och bjuda in. Informella möten gör det möjligt att söka upp målgruppen och ha samtal på platser där den är. Exempel på detta kan vara platser där barn finns, till exempel i skolan och i sociala medier. Anpassa innehållet i inbjudan till målgruppen och använd ett språk som målgruppen förstår och känner sig inkluderade i. För att så många som möjligt ska vilja delta i dialogen är det bra att vara ute i god tid och skapa ett intresse hos invånarna. Plats och tillgänglighet När vi bjuder in till dialog bör vi välja en plats som är inbjudande och lättillgänglig. En inbjudande plats kan vara en plats i kommunen som många invånare tycker om och som de söker sig till naturligt. Tillgänglighet innebär att det ska vara lätt att ta sig till och från platsen. Kungsbacka kommun har som ambition att vara en kommun där samtliga invånare känner sig inkluderade och sedda. Därför måste vi skapa förutsättningar för att delta. Det innebär till exempel att välja en plats som är tillgänglig för personer med funktionsvariation. Att delta i en dialog ska inte heller upplevas som någonting omständligt eller innebära en kostnad för invånaren. Tänk också på att valet av mötesplats kan begränsa dialogen, exempelvis att ett möte med politiker eller tjänstepersoner inte ska ordnas i stadshuset som är vår hemmaplan. Dialoger med barn sker ofta på skolor eftersom det är där de befinner sig. Kom ihåg att vissa barn inte uppfattar skolan som en neutral plats. En del har en komplicerad relation till skolan, vilket kan resultera i att de undviker att delta i dialogen om den är där. Det är därför bra att variera sig och emellanåt välja en plats utanför skolan där alla barn kan känna sig trygga och mötas på samma villkor. Tidpunkt Kom ihåg att anpassa tidpunkten till målgruppen. Det är viktigt att analysera målgruppen väl. Undvik att ha dialogen när de vi vill nå är upptagna med annat eller av andra skäl inte kan komma just den tidpunkten. Det kräver både kreativitet och tålamod var inte rädd för att pröva olika idéer. Kom ihåg När målgruppen är barn ska vi i vissa fall skicka inbjudan till vuxna som behöver godkänna barnens medverkan. Det kan röra sig om vårdnadshavare, gode män eller personal på institutioner och skolor. Metoder för invånardialog Att välja metod är en konst i sig. Det är mycket som spelar in: nivån av påverkan, målgruppernas behov och förutsättningar. För att få bästa effekt kan det vara en bra idé att kombinera flera olika metoder under en invånardialog. Det finns förmodligen lika många metoder för invånardialog som det finns utövare. Kom ihåg att metoden i sig inte löser något. Det är ett redskap för att komma närmare ett mål. Fokusera på målet och välj sedan metod. Försök att inte fastna i vad som är rätt för just den dialogen som du planerar. Var inte rädd för att det ska bli fel. Det viktigaste är att komma igång och att få till en invånardialog. Den behöver inte vara överdådig, utan det kan räcka att ha dialogen i en mindre skala och enklare form. Men den ska vara väl genomtänkt och invånarna ska känna att vi tar hand om deras åsikter och bidrag. Metodbank och fördjupning På Sveriges Kommuner och Landstings webbplats finns mycket material om invånardialog och delaktighets arbete. Bland annat en dialogguide, en metodbank och flera hundra exempel på medborgardialoger. Dialogguiden Sveriges Kommuner och Landsting Unga direkt en metod för att lyssna på barn, Barnombudsmannen Unga i fokus guide för fokusgruppssamtal med unga, Myndigheten för ungdomsoch civilsamhälles frågor 10
11 Återkoppla Inför invånardialogen behöver vi ställa oss frågan hur vi kan använda och återkoppla resultatet av dialogen till deltagarna. Det måste vi göra för att visa respekt för den tid som de har lagt ner på att delta i dialogen, och för att de ska få en positiv upplevelse av mötet med kommunen. Att ge återkoppling gör det även möjligt för deltagarna att ändra eventuella felaktigheter eller missförstånd. Resultat som inte blir som förväntat eller som drar ut på tiden är även de viktiga att återkoppla. Att vi återkopplar kan bidra till att vi får ett högt förtroende som kommun för att vi tar ansvar, delar med oss och är transparenta i det vi gör och mot dem som vi är till för. Planera för att återkoppla Regel nummer ett är att tacka deltagarna för deras medverkan och bidrag i arbetet direkt efter att invånardialogen är slut. Sedan ska vi återkoppla resultaten av dialogen och hur vi arbetar vidare. En bra idé är att formulera en plan om hur vi ska återkoppla resultatet i vilka forum/kanaler, på vilket sätt och när? Detta ska vi helst kommunicera redan under dialogtillfället. Passa på att samla in kontaktuppgifter och annat som behövs för att kunna återkoppla på ett effektivt sätt. Tänk på att anpassa återkopplingen efter målgruppen som har deltagit i invånardialogen. När det gäller vuxna går det bra att återkoppla digitalt, men vid dialog med barn är det bra att också träffas personligen genom fysiskt möte där de kan få ställa frågor om sammanställningen och hur vi har tolkat resultatet. Det är viktigt att unga får med sig positiva demokratiska erfarenheter, eftersom vi vet att sådant påverkar barns och ungas framtida politiskt engagemang. Tips Våga tänka fritt när du ska återkoppla till barn. Använd olika redskap och kanaler så som bilder, digitala berättelser och affischer, eller be en kollega filma dig när du berättar om resultatet. Checklista Ta hjälp av denna checklista för att inte missa något viktigt. När du har tänkt igenom punkterna är det bara att sätta igång! Kan invånarna påverka i frågan? Är jag/vi som beslutsfattare påverkbara? Har du identifierat målgruppen för dialogen? Till exempel barn i ett visst område, allmänheten, pensionärer/äldre eller civilsamhället. Vilken nivå i delaktighets trappan handlar det om? Finns det en plan för hur resultatet av dialogen ska användas? Är det tydligt vem som ska använda resultatet när dialogen är klar? Har du en tidsplan för arbetet? Till exempel för dialogmötena, kommunikationen och återkopplingen. Passar metoden målgruppen och nivån av inflytande? Behövs det någon ytterligare yrkeskompetens/kollega/politiker som är med vid dialog tillfället? Har du valt en plats som deltagarna enkelt kan ta sig till och från? Har du valt en tidpunkt på dygnet som passar mål gruppen? Finns det en plan för återkoppling till deltagarna? Lycka till! 11
12 Policy för invånardialog Invånardialog är samlingsnamnet för när vi på ett systematiskt sätt via dialog får och utbyter tankar och idéer med människor i kommunen. Dessa dialoger kan ske fysiskt och digitalt. Invånardialog kan användas för att identifiera behov, analysera olika förslag, hitta lösningar på problem och få nya idéer. Invånardialogen ska vara på riktigt Invånarna har möjlighet att påverka frågan. Omfatta något viktigt Vi genomför dialoger som är angelägna och ser kontinuerligt över inom vilka områden dialoger är önskvärda. Kunna ge resultat Vi återkopplar alltid resultatet av en dialog och berättar hur vi tänker arbeta vidare. Ansvar och uppföljning Nämnder och förvaltningar har ett gemensamt ansvar för att ta initiativ till dialog och på så sätt utveckla kommunen tillsammans med dem vi är till för. Tar förvaltningen initiativ till en dialog av politisk karaktär ska nämnden fatta beslut om och medverka i dialogen. Det finns alltid en utsedd person som är ansvarig för dialogen. Varje nämnd och förvaltning ansvarar för att deras arbete med dialog utgår från policyn. Vi följer årligen upp vilka dialoger vi genomfört. Antagen av kommunfullmäktige Till denna policy finns ett antal tillämpningsanvisningar och en målbild för arbetet med invånardialog som du kan ta del av om du läser hela policyn. Du hittar hela policyn med bilagor här. December Producerad av Kungsbacka kommun. Illustrationer: Sandra Kipper. Kungsbacka kommun info@kungsbacka.se kungsbacka.se
Medborgardialog. Riktlinjer. Antagen av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig i förvaltningen Kanslichef. Kommunstyrelseförvaltningen
Medborgardialog Riktlinjer Dokumenttyp Riktlinjer Giltighetstid fr. o. m. t. o. m. 2017-09-28 - Gäller tills vidare Gäller för målgruppen Kommunstyrelseförvaltningen Miljö- och byggnadsförvaltningen Antagen
Läs merRiktlinje. Riktlinje för genomförande av medborgardialoger. Beslutas av kommunstyrelsen och gäller för samtliga nämnder och förvaltningar
DIARIENUMMER: KS 136/2017 101 FASTSTÄLLD: KS 130/ 2017-08-14 VERSION: 1 SENAST REVIDERAD: -- GILTIG TILL: -- DOKUMENTANSVAR: Kanslichef Riktlinje Riktlinje för genomförande av medborgardialoger Beslutas
Läs merInvånardialog. Stöd för. i Laholms kommun
Stöd för Invånardialog i Laholms kommun Politiker såväl som tjänstemän är i grunden till för invånarna. Med allmänhetens ökande krav på öppenhet och möjligheter att påverka blir därmed invånardialog ett
Läs merRiktlinje för medborgardialog
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Palmquist Teresa Fällman Therese Datum 2017-05-12 Diarienummer KSN-2017-0239 Kommunstyrelsen Riktlinje för medborgardialog Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås
Läs merSOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING
Regler för medborgardialog i Sollentuna kommun Antagna av kommunstyrelsen 2014-02-19 33, dnr 2014/0066 KS.030 Innehåll Inledning... 2 Definition... 2 Skillnad mellan medborgardialog och brukardialog...
Läs merProgram för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige
Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet
Läs merRiktlinjer och principer för medborgardialog
riktlinjer Riktlinjer och principer för medborgardialog Fastställd av kommunfullmäktige den 10 juni 2014 67 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se 1 Riktlinjer och principer
Läs merPrinciper för medborgardialog
1 2017-11-09 Principer för medborgardialog Antagen i kommunfullmäktige xx 2 1. Övergripande mål Med regelbundna medborgardialoger ska ovanåkersborna få inflytande att påverka kommunens utveckling och framtid.
Läs merStrategi för medborgardialog
Strategi för medborgardialog Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY Krokoms
Läs merPolicy för medborgardialog
Policy för medborgardialog Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-23 53 U N D E R R U B R I K Policy för medborgardialog Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se
Läs merMedborgardialog i Västerviks kommun principer
Kanslichef Elisabet Olsson 0490-25 40 69 elisabet.olsson@vastervik.se Kommunstyrelsen Medborgardialog i Västerviks kommun principer Sammanfattning Demokratiberedningen tog 2014 fram ett förslag till ett
Läs mer(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande).
Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar
Läs merPOLICY. Policy för medborgardialog
POLICY Policy för medborgardialog Typ av styrdokument Policy Beslutsinstans Kommunfullmäktige Fastställd 2017-06-26 Diarienummer KS 2016/509 101 Giltighetstid Från och med den 15 juli 2017 och tillsvidare
Läs merHandbok i invånardialog
Handbok i invånardialog Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 1 Kungsbacka kommun Producerad av kommunikatörerna på förvaltningen för Service, oktober 2012 Text Martin Sande, Preera, Erik Sjöberg,
Läs merHandbok i invånardialog. Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 1 Kungsbacka kommun
Handbok i invånardialog Handbok i invånardialog Kungsbacka kommun 1 Kungsbacka kommun Produktion: Informatörerna på Service Text: Martin Sande, Preera, Erik Sjöberg, Kungsbacka kommun Grafisk form: Fredrik
Läs merSunnemodellen. Läs mer om det nya tankesättet på sista sidan.
Sunnemodellen Inledning Varför medborgardialog? Det vi vinner på medborgardialog är att vi får fler infallsvinklar och kan finna nya oväntade lösningar. Vi får bättre underlag och förståelse för beslut
Läs merLinköping kommuns policy för medborgardialog
Linköping kommuns policy för För alla som bor och vistas i Linköping Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Antagen 2016-11-14 500 Giltighetstid: Gäller tills vidare Linköpings kommun
Läs merStrategi för invånardialog
Strategi för invånardialog Gäller fr.o.m. 2014-06-18 Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 Strategi för invånardialog Innehållsförteckning Inriktningsmål... 1 Förhållningssätt... 1 Berörda av invånardialog...
Läs merRiktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser
1/8 Beslutad när: 2017-05-29 119 Beslutad av Diarienummer: Ersätter: - Gäller för: Kommunfullmäktige KS/2016:374-003 Gäller fr o m: 2017-06-08 Gäller t o m: - Dokumentansvarig: Uppföljning: Alla nämnder
Läs merDiarienummer KS2016/55. Datum » POLICY. Sandvikens Kommuns. Strategi för Medborgardialog
KS2016/55» POLICY Sandvikens Kommuns Strategi för Medborgardialog Styrdokumentets data Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum och paragraf: 2017-06-12 113 : Giltighetstid: Dokumentansvarig: För revidering
Läs merRiktlinjer och principer för medborgardialog i Tierps kommun
Riktlinjer och principer för medborgardialog i Tierps kommun Tierps kommun 815 80 TIERP Telefon: 0293-21 80 00 www.tierp.se Dokumentets giltighet och beslut Dokumentnamn: Riktlinjer och principer för medborgardialog
Läs merMEDBORGARDIALOG. - en liten guide
MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor
Läs merMEDBORGARDIALOG
MEDBORGARDIALOG 2016-09-26 DIGITAL MEDBORGARDIALOG VARFÖR? Medborgardialog är ett samtal med medborgare, där kommunen eller regionen visar förtroende och vill lyssna till åsikter och förslag. Medborgardialog
Läs merPolicy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande
Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga
Läs merEtt diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.
Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en. Det här är ett diskussionsmaterial. Det är inte någon färdig LÖK utan ett underlag att använda i diskussioner runt om i Västerås både
Läs merInnehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8
Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden
Läs merMedborgardialog. Tillämpningsanvisningar. Diarienummer: KS 2014/2334 Dokumentansvarig: Marie Flodin Beredande politiskt organ: -
Medborgardialog Tillämpningsanvisningar Diarienummer: KS 2014/2334 Dokumentansvarig: Marie Flodin Beredande politiskt organ: - Beslutad av: Förvaltningsledningen Ersätter tidigare beslut - Datum för beslut:
Läs merPOLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN
POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00
Läs merVERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Läs merjag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn
ÅSA EKMAN www.asaekman.com jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn 1 Åsa Ekman_barnets rätt att göra sin röst hörd - 20 september
Läs merMöte med kommunen. att tänka på före, under och efter besöket
Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Lathund #2 för framgångsrikt påverkansarbet ingår Svenska Ridsportförbundets satsning för att stärka dialogen mellan ridklubbar och beslutsfattare.
Läs merRemiss av förslag - Riktlinjer för medborgardialog och delaktighet
Kommunstyrelsen 2018-02-15 Kommunledningskontoret Kommunikation och delaktighet KSKF/2017:725 Isabel Jansson 016-710 18 44 1 (3) Kommunstyrelsen Remiss av förslag - Riktlinjer för medborgardialog och delaktighet
Läs merKommunikationspolicy. policy. Diarie-/dokumentnummer: KS2018/0269
Kommunikationspolicy policy Diarie-/dokumentnummer: KS2018/0269 Beslut: Datum- Instans /År Beredande politiskt organ: Kommunstyrelsen Ersätter tidigare beslut 2015-12-10 KF 318 Giltighetstid: 2019-12-31
Läs merViljeinriktning. Vem berörs? A N T A G E N A V K O M M U N F U L L M Ä K T I G E R E V I D E R A D
Viljeinriktning A N T A G E N A V K O M M U N F U L L M Ä K T I G E 2 0 0 6-11- 27 1 7 4. R E V I D E R A D 2 0 1 2. 0 2. 07 UNGDOMSPOLITISK POLICY FÖR ÄNGELHOLMS KOMMUN Ängelholm ska vara en kommun som:
Läs merVarför behövs en handbok? Dialogforum vem gör vad? Vem behöver handboken? Vad är dialogforum? Ordföranden. Ledamöterna
r ö f k o handb m u r o f g dialo 1 Varför behövs en handbok? Med hjälp av handboken blir du bättre på att genomföra dialoger i dialogforum. Handboken ger dig kunskap om hur du kan arbeta på ett systematiskt
Läs merRiktlinjer för planerad invånardialog. i Alingsås. Beslutade av kommunfullmäktige den 28 mars 2012, 59.
Riktlinjer för planerad invånardialog i Alingsås Beslutade av kommunfullmäktige den 28 mars 2012, 59. Bakgrund Alingsås kommun har i dag dialog med invånare i Alingsås kommun på olika vis och vid olika
Läs merBARNKONSEKVENS- ANALYS
BARNKONSEKVENS- ANALYS RF:s bidrag till anläggningar och idrottsmiljöer Barnkonsekvensanalys Varför barnkonsekvensanalyser Riksidrottsförbundet ställer krav på att en barnkonsekvensanalys ska göras och
Läs merLATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket
LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens
Läs merKommunikationspolicy för Linköpings kommun
Kommunikationspolicy för Linköpings Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige 2017-01-24, 7 Status: Gällande Giltighetstid: Tillsvidare Linköpings linkoping.se Diarienummer: KS 2016-674 Dokumentansvarig:
Läs merMålgrupper Kommunens kommunikation och information berör många målgrupper.
Sida 1/5 Policy för kommunikation Med kommunikation skapar vi kännedom om vilka vi är, vad vi kan och vad vi gör. Kommunikationen speglar de värden som kommunen står för och bidrar till att utveckla goda
Läs mer#FÖR VARJE BARNS RÄTT
#FÖR VARJE BARNS RÄTT Ett diskussionsmaterial om FN:s konvention om barnets rättigheter Hej! Tack för att ni har valt att använda #ärdumed ett diskussionsmaterial som kan ligga till grund vid en träff
Läs merBarn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun
ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär
Läs merRutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282
Sida 1 av 2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Stina Desroses Datum KS-2014/282 2014-02-20 Kommunstyrelsen Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar
Läs merChefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt
Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel
Läs merInformations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun
Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy 2009-09-14, 120 Kommunfullmäktige
Läs merBarn- och ungdomspolitisk strategi Orsa kommun
Barn- och ungdomspolitisk strategi Orsa kommun 2019-2020 Inledning Orsa ska vara en plats som barn och unga upplever som lyhörd, inkluderande och öppen under sin uppväxt, likväl som en plats som känns
Läs merAlla barn har egna rättigheter
Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen
Läs merProgram för ungdomars inflytande och verksamhet
Program för ungdomars inflytande och verksamhet 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2009-06-24, 179 Reviderat enligt kf beslut 2010-10-27, 255; 2014-03-26, 66 Program för ungdomars inflytande och verksamhet
Läs merHandlingsplan. för medborgardialog. Diarienummer: Ks2016/ Gäller från:
Diarienummer: Ks2016/0122.103 Handlingsplan för medborgardialog Gäller från: 2016-04-14 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Demokratiberedningen Utarbetad av: Demokratiberedningen Revideras senast:
Läs mer» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Bildningsstaden Borås. Bildningsstaden 1
» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bildningsstaden Borås Bildningsstaden 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter
Läs merINFORMATIONPOLICY FÖR POLITIKER OCH TJÄNSTEMÄN I DALS-EDS KOMMUN
DALS-EDS KOMMUN INFORMATIONPOLICY FÖR POLITIKER OCH TJÄNSTEMÄN I DALS-EDS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2005-03-23, 12 Godkänd av kommunfullmäktige efter översyn 2008-11-26 114 Innehållsförteckning
Läs merStrategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stad. Bildningsstaden Borås
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stad Bildningsstaden Borås Definition av begrepp Skolväsendet Skolväsendet i Borås omfattar skolformerna förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola,
Läs merStrategi. Luleå kommuns strategi för medborgardialog
Strategi Luleå kommuns strategi för medborgardialog 2016-2020 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för medborgardialog Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad: Fastställd:
Läs merPolicy för information och kommunikation
Antagen av fullmäktige 081022 Policy för information och kommunikation Torsås kommun är en politiskt styrd organisation som finns till för medborgarna. Det är deras behov och förutsättningar vi ska se
Läs merPolicy för medborgardialog för Ängelholms kommun
Policy för medborgardialog för Ängelholms kommun 2017-2019 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Policy Kommunfullmäktige Dokumentansvarig Diarienummer Senast reviderad Giltig till
Läs merVård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text
1 (5) Vår handläggare Geza Simon Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text Katrineholm kommuns kommunikationspolicy Policy ett
Läs merKALLELSE. Nr Ärende Diarienummer Föredragande 1. Ekonomisk uppföljning t om oktober IFO2016/3 Lotta Holmström
KALLELSE 1(9) Tid Onsdag kl.13:15 Plats Stadshuset - Varkaus Tid för justering 2016-12-06 Plangatan 5 Föredragningslista Nr Ärende Diarienummer Föredragande 1. Ekonomisk uppföljning t om oktober IFO2016/3
Läs merPlan mot kränkande behandling Ådalsskolan
Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande
Läs merHelhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor
Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor Vår helhetsidé Varför denna broschyr? Trollhättans kommunfullmäktige har upprättat specifika, politiska mål vad gäller utbildning. Varje barn och elev
Läs merPrinciper och vägledning för medborgardialog
KMMU FÖRFGSSMG G 41 1(1) Gäller från Diarienummer 2015-02-23 2014/1498 010 ntagen: kommunfullmäktige 2015-02-23 23. Principer och vägledning för medborgardialog Se bilaga. www.hassleholm.se S Medborgardialog
Läs merstyrdokument i botkyrka kommun
styrdokument i botkyrka kommun Riktlinjer för dialogforum Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2015:201 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den:
Läs merAvdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),
2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål
Läs merBarn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020
Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...
Läs merK om m u n i k a ti on s- och p å ve r k a n sp ol i cy
Beslutad av: Regionfullmäktige, 2019-01-29 Diarienummer: RS 2017 04450 Giltighet: från 2019-03-01 till 2023-12-31 K om m u n i k a ti on s- och p å ve r k a n sp ol i cy 2 01 9 2 02 3 Policyn gäller för:
Läs merProgram för social hållbarhet
Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument
Läs merE-dialog. www.tidaholm.se
E-dialog Grund för (Tidaholm) att jobba med e-dialog Öka lokal demokrati Ökat engagemang och dialog Medborgare vill engagera sig Lokala mål i olika styrdokument Målområde Kommunstyrelse Lokal demokrati
Läs merSTYRDOKUMENT Riktlinjer för medborgardialog och delaktighet
Kommunstyrelsen 1 (5) STYRDOKUMENT Riktlinjer för medborgardialog och delaktighet Beslutad när Beslutad av Diarienummer Kommunfullmäktige KSKF/2017:725 Ersätter Gäller för Samtliga nämnder och följande
Läs merBarnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter
Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,
Läs merUngdomspolitisk Policy för Ängelholms Kommun 2014-18
2013-11-13 Lars Persson 0431-46 89 50 lars.persson@engelholm.se Policy antagen av Kommunfullmäktige 2006-11-27 174. Reviderad 2013-11-13 Ungdomspolitisk Policy för Ängelholms Kommun 2014-18 Viljeinriktning
Läs merSkolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni
Skolplan En strategisk plan för utvecklingen av Nordmaling 2004-2008 Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar
Läs merStegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?
emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att
Läs merKOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen ( 255) POLICY
KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen 2012-11-26 ( 255) POLICY Kommunikationspolicy för Haninge kommun Syftet med en kommunikationspolicy för kommunen är att skapa effektivitet
Läs merSTYRDOKUMENT Riktlinjer för medborgardialog
Kommunstyrelsen 1 (5) STYRDOKUMENT Riktlinjer för medborgardialog Beslutad när 2018-09-27 165 Beslutad av Diarienummer Kommunfullmäktige KSKF/2017:725 Ersätter --- Gäller för Samtliga nämnder och följande
Läs merFunktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Läs merRegeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:
Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar
Läs merLärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén
1 Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén 2 3... Läsförståelse- och diskussionsfrågor 3... Kursplan svenska 3... Kursplan samhällskunskap 4... Kursplan bild 4... Barnkonvention 5...
Läs merMål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm
Läs merBildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet
Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.
Läs merHandbok fo r medborgardialoger
Handbok fo r medborgardialoger 1 Inledning Bakgrund och syfte Regionerna Jelgava i Lettland, Recklinghausen i Tyskland, Wodzislaw i Polen och Landstinget Sörmland i Sverige genomförde tillsammans EU-projektet
Läs merEtt barn är varje människa under 18 år
barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas
Läs merRevision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning
Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning Kenneth Ljung, Barnombudsmannen Tobias Bjöörn, PwC Välkomna! Presentation Barnkonventionen Revision,
Läs merKommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun
sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:
Läs merSå här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling
Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland
Läs merKOMMUNLEDNINGSKONTORET. Barn- och ungdomsprogram
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Barn- och ungdomsprogram Barn- och ungdomsprogram Antaget av kommunfullmäktige 24 mars 2014 Omslagsbild Maskot Citera gärna ur skriften men ange källa Gävle kommun 2014 Grafisk form
Läs merHandlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.
Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Läs merMål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merFEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?
Läs merSocialförvaltningens värdegrund ur ett barnperspektiv. Socialförvaltningen Örebro kommun. orebro.se
Socialförvaltningens värdegrund ur ett barnperspektiv. Socialförvaltningen Örebro kommun orebro.se SOCIALFÖRVALTNINGENS VÄRDEGRUND UR ETT BARNPERSPEKTIV: Vi stödjer barn i deras vardag. Vi är till för
Läs merRiktlinjer för medborgardialog och medborgarengagemang. Beslutad av kommunstyrelsen , 155/18. Dnr KS
Riktlinjer för medborgardialog och medborgarengagemang Beslutad av kommunstyrelsen 2018-06-18, 155/18. Dnr KS2015.0513 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Syfte och önskade effekter... 3 3 Definitioner... 3 3.1
Läs merInriktningsdokument. Barns och ungas perspektiv och delaktighet i beslutsprocessen
Inriktningsdokument 2017-05-29 Barns och ungas perspektiv och delaktighet i beslutsprocessen KS 2015/1309 Beslutat av kommunfullmäktige den 29 maj 2017. Ett inriktningsdokument beskriver den långsiktiga
Läs merFörhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad
Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014 Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt Förhållningsättet i en dialog är värdegrunden
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN
LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar ska känna tillit och förtroende när
Läs merBarn- och ungdomsplan
Barn- och ungdomsplan 1 Inledning Bjuvs kommuns fullmäktige tog i februari 2010 ett beslut om att en övergripande barn- och ungdomsplan skulle tas fram med utgångspunkt i FN s konvention om barnets rättigheter.
Läs merSAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN
SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN Samhällsutveckling börjar med den enskilda människans engagemang. Den idéburna sektorn bidrar till ett aktivt medborgarskap som utvecklar
Läs merSOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION
SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka
Läs merPolicyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012
KOMMUNIKATIONSPOLICY Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012 KOMMUNENS MÅL, AKTIVITETER OCH BESLUT STRÄVAR MOT ATT NÅ DEN GEMENSAMMA ÖVERGRIPANDE VISIONEN FÖR ÅR 2020 DET GRÖNA OCKELBO VI
Läs merFölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16
Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för
Läs merGemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga
Läs mer