Statusrapport om bredbandsstöd november

Transkript

1 Observera, detta dokument är ett diskussionsmaterial Frågor och kommentarer på texten kan riktas till 1 november 21 Statusrapport om bredbandsstöd november 21 1 Sammanfattning i en mening: Genom samarbete mellan de myndigheter som hanterar bredbandstöd har det varit möjligt att skapa en gemensam plattform som bidragit till engagemang för bredband på landsbygden och stor efterfrågan på befintliga stödmedel. Sammanfattning med fler ord: Samarbete är en nyckelfaktor - Det myndighetssamarbete som initierats och kanaliserats inom bland annat Bredbandsforum har resulterat i ett ökat engagemang för bredband på landsbygden hos myndigheter, byalag och utvecklingsgrupper. De län som har varit framgångsrika har också haft en bred uppslutning av berörda parter och starkt lokalt engagemang. Efterfrågan överträffar förväntningarna Förfrågningar, söktryck och efterfrågan på befintliga medel är hög och många projekt mer än vad som kunde förväntas - riskerar att inte kunna erhålla finansiering. Det finns mer pengar Även om de för bredband öronmärkta stöden intecknats går det att nyttja bland annat Landsbygdsprogrammet för att finansiera bredbandsutbyggnad på landsbygden. Kontinuitet och organisation behövs För att kunna kapitalisera på framgångarna och få verklig effekt är det avgörande att hitta en förvaltningsmodell som drar nytta av den regionala kompetensen men samtidigt tillerkänner behovet av nationell koordinering. 1 Texten är sammanställd av Patrik Sandgren, Bredbandsforums kansli BREDBANDSFORUM kansli Box Stockholm tel: + 46 () bredbandsforum@pts.se

2 Offentliga bredbandstöd Denna promemoria fokuserar på tre stödmöjligheter för bredband: de regionala strukturfonderna, kanalisationsstödet 2 och landsbygdsprogrammet. 3 Därutöver belyser denna PM också att kommunikationsmyndigheten PTS i juni 21 fått ca 95 miljoner kr att använda till säker och tillgänglig kommunikation. 4 Sistnämnda medel är väsentliga att beakta eftersom myndigheten beslutat att använda dem som katalysator ( smörjmedel ) för kanalisationsstödet och bredbandsstödet i landsbygdsprogrammet. PM:en syftar till att ge en kort statusuppdatering av de nämnda stöden i november 21. Med utgångspunkt i stöden diskuteras dessutom en möjlig handlingsstrategi som skulle kunna appliceras i närtid och vad som i nuläget förefaller varit framgångsfaktorer i bredbandsarbete Det ska betonas att denna PM:en är ett diskussionsmaterial. Den bör därför inte ses som en inlaga från någon av de organisationer som ingår i Bredbandsforum. Bredbandsforums kansli ansvarar för innehållet. Ett flertal av de organisationer som är involverade i Bredbandforum har dock varit behjälpliga att ta fram det material denna PM baseras på. Bredbandsstöd inom strukturfonderna 5 EUs regionala strukturfonder syftar till att räta ut regionala obalanser inom unionen. Projekt som finansieras via strukturfonderna är ofta relativt omfattande i volym och har som långsiktig målsättning att åstadkomma strukturell förnyelse. 6 Inom ramen för strukturfonderna finns under perioden , totalt sett, nästan 9 miljarder kr tillgängliga för svenskt vidkommande. De resurser som hittills allokerats till bredband uppgår till strax över 33 miljoner kr. Grovt sett motsvarar det ca 5 procent av totalt beviljade medel för Sverige. Ett utmärkande drag för strukturfonderna är att de alltid ställer krav på medfinansiering och att nivån på denna medfinansiering varierar beroende på geografisk hemvist för projektet. 7 Kravet på medfinansiering har gjort att en del programområden valt att prioritera andra åtgärder istället för bredbandsutbyggnad. Medfinansiering har länge varit en omdiskuterad fråga och betecknas stundtals som ett påfallande hinder. Det finns dock även en annan viktig förklaring till den 2 Stöd för kostnaden för de tomrör som optisk fiber kan dras igenom. 3 För en översikt av övriga befintliga offentliga stöd som skulle kunna användas för bredbandsutbyggnad se PTS, Bredbandskartläggning 29, 21 4 Detta anslag är ett engångsanslag. Budgeterade medel för uppgår till 2 miljoner på årlig basis. 5 Uppgifterna har erhållits med stöd av Anders Risberg, Tillväxtverket. 6 Exempel på strukturell förnyelse kan vara att lyfta en hel region genom satsning på en ny industri. 7 Skillnaden mellan geografiska områden är påtaglig och medfinansieringskravet varierar mellan 35 5 procent.

3 restriktiva användningen av strukturfondsmedel för bredbandsutbyggnad. Den svenska inriktningen för användning av strukturfondsmedlen tillkom i ett läge då Sverige hade en expansiv satsning på bredband. 8 Detta innebar att området ansågs relativt välförsörjt genom nationella medel och att därför en satsning via de europeiska fonderna inte var lika aktuellt. Konsekvensen blev att flertalet programområden valde att sätta budgeten för insatser till bredband relativt lågt. En inventering av återstående medel inom de program som styr strukturfondernas användning i Sverige indikerar att det i nuläget finns ca 14 miljoner kr kvar i programmet som skulle kunna användas för bredband. Skillnaden är dock stor mellan olika programområden, och i exempelvis Skåne-Blekinge är nästintill alla medel redan uppbundna. Avsaknaden av dedicerade medfinansieringsmedel gör det dock osäkert om dessa medel kommer nyttjas för bredband. Sannolikheten är med andra ord relativt stor att de kommer att omfördelas till andra områden. (Figur 1) Figur 1. Fria och uppbundna medel för bredband inom strukturfonderna 21. (Miljoner kr och procent av budget för bredband) 9 14 Mkr Procent Tillgängliga medel för bredbandssatsningar Uppbundna medel för bredbandssatsningar Andel tillgängliga medel som kan användas för bredband Övre Norrland 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige4. Östra Mellansverige 5. Skåne-Blekinge Kanalisationsstödet 1 Kanalisationsstödet har funnits sedan 28. På grund av relativt strikta krav (bland annat krav på samförläggning) var efterfrågan begränsad fram till juni 21. Efter en förändring av regelverket nämnda månad - kombinerat med möjligheten att ansökan om medfinansiering från bla PTS - har 8 Under perioden hade Sverige ett omfattande stöd för bredbandsutbyggnad där totalt över 7 miljarder kr investerades. 9 Endast uppgifter för programområden med identifierade bredbandssatsningar är inkluderade. Det går inte att utesluta att programområden satsat på bredband inom ramen för åtgärder som inte kategoriseras som bredband. 1 Uppgifterna har erhållits med stöd från Bengt Larsson, Länsstyrelsen i Örebro.

4 ansökningsvolymen ökat kraftigt. Under perioden juni-september påbörjades ca 65 projekt i nio län med målet att bygga nära 6 mil kanalisation, en mycket kraftig uppgång jämfört med tidigare. (Figur 2) Figur 2. Kanalisationsstödet - Användning av kanalisationsmedel (Belopp för beviljade projekt och mil kanalisation) Milj, kr Mil Beviljat kanalisationsstöd, mkr Kanalisationens längd, mil (Helår) 29 (1:a halvåret) 29 (2:a halvåret) 21 (1:a halvåret) 21 (2:a halvåret)* * = Uppgifter finns till och med 3/9-21. Perioden 3/9-31/12 21 är en prognos Av totalt 96 miljoner kronor som regeringen anvisat, fördelades år 28 ca 61,5 miljoner kronor till länen att användas för stöd till kanalisationsprojekt och 7,5 miljoner kronor att användas för administrativa kostnader. Resterande 27 miljoner kronor har sedan fördelats, enligt beslut av Länsstyrelsen i Örebro, i den ordning som ansökningar om ytterligare medel inkommit till nämnda länsstyrelse. Den tidigare nämnda ökade efterfrågan på ytterligare stödmedel har gjort att alla centrala medel nu är fördelade till länen. Det innebär också att de län som förbrukat sina tilldelade medel inte kan ansöka om förstärkning. Totalt har kanalisationsmedel under använts för att finansiera 31 projekt. Resultatet är att ca 3 mil kanalisation kommer att ha byggts tack vare stödet. Behovet är dock större än tillgängliga resurser och länsstyrelserna har i närtid avvisat en rad projekt då deras kanalisationsmedel tagit slut. Även om möjligheten att få nya kanalisationsstödmedlen försvunnit kommer dock stödprojekt att kunna pågå till och med 212. En grov estimering ger vid handen att det i nuläget finns ca 1 länsstyrelser och regionsförbund där alla medel är uppbundna i kanalisationsprojekt. I ca åtta län har troligen hälften av tillgängliga medel intecknats för projekt medan det i två-tre län förefaller vara så att det mesta av stödet fortfarande finns kvar. Summerat skulle det innebära att det finns i storleksordningen ca 1 miljoner kr som fortfarande väntar på att bindas upp i projekt. 11 Tillgängliga uppgifter över stöden sträcker sig fram till och med sista september 21.

5 Bredbandsstöd inom landsbygdsprogrammet 12 EU fattade 29 beslut om att öronmärkta extra medel för bredbandsutbyggnad i syfte om att kick-starta Europas ekonomier. Sedan i maj 21 har det varit möjligt att söka dessa medel via Landsbygdsprogrammet. Detta stöd kräver dock att det finns 25 procent offentlig medfinansiering. Den 15:e oktober gjorde PTS det möjligt att via stödmyndigheten erhålla denna medfinansiering om kommunerna inte velat eller kunnat gå in med finansiering. Detta har skapat en mycket stor efterfrågan och på en halv månad intecknades över 1 miljoner kr. I och med detta är samtliga medel som funnits tillgängligt centralt (dvs totalt 2 miljoner kr) och som varit öronmärkta för bredband, fördelade. Det är nu upp till länsstyrelserna att avgöra vilka projekt som kommer att få ta del av dessa medel. 13 Hittills har ca 1 ansökningar registrerats hos länsstyrelserna och Sametinget som hanterar projekt inom Landsbygdsprogrammet. Drygt 7 procent avser projekt inriktade på att bygga nytt bredband, medan 2 procent är inriktade på uppgradering av befintligt bredband. De resterande 1 procent av ansökningarna avser utbyggnad av passiv infrastruktur eller saknar i nuläget klassificering. (Figur 3) Figur 3. Bredbandsprojekt i Landsbygdsprogrammet efter inriktning, november 21 8% Andel av ansökningar 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Nytt bredband Uppgradering av befintligt bredband Passivt bredband (kanalisation) samt inte klassificerade projekt N = Uppgifterna har erhållits med stöd av Nuria Strid, Hans Karlsson och Roland Sten på Jordbruksverket. 13 Totalt sju län har ännu inte registrerat in några ärenden för bredbandsprojekt inom landsbygdsprogrammet. Detta kan indikera att de har mer medel till bredband inom landsbygdsprogrammet än de fått avsättning för. Länen är Blekinge, Dalarna, Gotland, Halland, Stockholm, Uppsala och Västmanland.

6 Bakom de ansökningar som inkommit är ca 6 procent från ekonomiska föreningar eller ideella föreningar, vilka sammantaget ansökt om ca 4 procent av de tillgängliga finansiella medlen. Denna grupp utgörs till stor del av byalag och lokala utvecklingsgrupper. Även kommuner utgör i sammanhanget en tydlig kategori av sökande som sammantaget gör anspråk på ca 35 procent av tillgängliga stödmedel. Det finns också ett tiotal ansökningar från aktiebolag, och en handfull från enskilda firmor. (Se figur 4) Figur 4. Föredelning av ansökningar efter kategori sökande, november 21 5 Antal ansökningar Andel av inkomna ansökningar 4% 45 35% Antal ansökningar Andel av fördelat stöd 3% 25% 25 2% % 1% 5% Aktiebolag Ekonomisk förening Ideell förening Kommun Person / Enskild firma Statlig enhet % N = 112 Av de ansökningar 14 som inkommit fram till sista oktober 21 hade beslut i månadsskiftet oktober-november fattats i ca 3 procent av ärendena. Gemensam nämnare för dessa är att de haft egen offentlig medfinansiering från kommunerna. De övriga - ca 7 procent - kommer med största sannolikhet att begära medfinansiering från PTS på totalt ca 52 miljoner kr. (Figur 5) Det sistnämnda indikerar att det finns ett mycket starkt tryck på att få ta del av stöden. Tillsammans med den medfinansiering som begärts via kanalisationsstödet förefaller således 8 miljoner av PTS tillgängliga medel snart vara intecknade. 14 Baseras på 97ansökningar

7 Figur 5. Landbygdsprogrammets bredbandsstöd - Registrerade beslut hos Jordbruksverket till och med oktober Mkr Projekt under 2 euro Projekt över 2 euro Beslutsklara (58 ansökningar) 13 län - kommer troligen yrka medfinansiering från PTS Beslutade (32 ansökningar) 8 län - Inkom innan det blev möjligt att ansöka om medfinansiering från PTS PTS stöd (medfinansiering) 15 Rutinen för kanalisationsstödet och stödet i landsbygdsprogrammet är sådan att Länsstyrelsen eller det organ som handlägger stödet vidarebefordrar ansökningarna till PTS i de fall där offentlig medfinansiering saknas. PTS hade i början av november 21 fått in åtta ansökningar från tre län Norrbotten, Västerbotten och Gävleborg. Totalt motsvarar ansökningarna ett penningbelopp av ca 1 miljoner kr. Av dessa gäller sex stycken Landsbygdsprogrammet (9,9 miljoner kr) och två stycken kanalisationsstödet (,1 miljoner kr). 16 (Figur 6) 15 Uppgifterna har erhållits med stöd av Mattias Viklund, PTS 16 Länsstyrelsen i Örebro har anmält att de inkommit med totalt 14 ansökningar om medfinansiering av kanalisations. Dessa hade ej hunnits registreras när denna sammanställning gjordes.

8 Figur 6. Inkomna ansökningar hos PTS om medfinansiering 1 nov. 21 (miljoner kr) 6 Mkr Norrbotten Västerbotten Gävleborg Att det finns medel kvar hos PTS trots att medel avropats från Jordbruksverket och hos Länsstyrelsen i Örebro kan troligen sökas i det faktum att handläggningen på länsstyrelserna tar tid. Detta talar för att en mängd ansökningar om medfinansiering från de båda stöden kommer att skickas till PTS inom kort. Utsikter och förväntat behov De medel som PTS genom sin medfinansiering tillhandahåller skapa reella möjligheter för aktörer att ta del av de bredbandstöd som erbjuds inom kanalisationsstödet och Landsbygdsprogrammet. Beloppen kommer dock sannolikt inte att räcka för att fylla de behov som finns i landet. Det faktum att befintliga icke-allokerade medel (ca 13 miljoner) intecknades på mindre än 15 dagar indikerar att det finns ett mycket stort behov av bredbandsmedel för att uppgradera och bygga infrastruktur i de områden där marknaden inte finner det ekonomiskt lönsamt. Eftersom stöden intecknades så snabbt och mer medel inte finns att uppbåda finns det nu en överhängande risk att det breder ut sig en känsla av svek hos byalag och lokala utvecklingsgrupper. Även om centralmyndigheterna varit tydliga med att det är först till kvarn som gäller finns en överhängande risk att byalag som varit aktiva i län med begränsat engagemang från den regionala stödhanterande myndigheten eller där intresset varit mycket stort - kommer att betrakta utfallet som orättvist. Risken för kritik mot regeringen och förvaltande myndigheter är påfallande och det lokala engagemang som väckts för bredbandsfrågan riskerar avklinga. Med anledning av den uppkomna situationen finns det skäl att poängtera att det inom speciellt Landsbygdsprogrammet fortfarande finns medel som länen

9 disponerar över. 17 Till skillnad från strukturfonderna finns det även en upparbetad rutin för hur bredbandsprojekt ska hanteras och kravet på annan offentlig medfinansiering är lägre än för strukturfonderna. Ett ökat engagemang för bredband inom Landsbygdsprogrammet vore därför önskvärt för att slå vakt om ett fortsatt engagemang. I korthet består Landsbygdsprogrammet av olika axlar (områden för satsningar), varav den som bland annat inkluderar bredband kallas Axel Axel 3 har en totalbudget på ca 3,5 miljarder kr. Av detta återstår i nuläget totalt ca 2,3 miljarder kr som kan allokeras till sju insatser. 19 Av dessa är Grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden den primära åtgärd som inrymmer möjligheten till bredbandssatsningar. Åtgärden kan dock användas till annat än bredband, och hittills har bredbandsprojekten som erhållit stöd varit få. Omfördelning mellan åtgärderna i Axel 3 är möjlig vilket skulle innebär att mer medel teoretiskt - går att göra tillgängliga för bredband. Detta är dock en politisk fråga som kräver en politisk prioritering av dem som handhar prioriteringen i programmet. I ett scenario där exempelvis 5 miljoner kr av de outnyttjade medlen överförs från andra åtgärder till Grundläggande tjänster - för att på så sätt möjliggöra bredbandsutbyggnad - kommer det likväl krävas 2 procent medfinansiering från annan offentlig part. I praktiken skulle det innebära att en halv miljard kr som avsatts för bredband inom Landsbygdsprogrammet. Det fordrar medfinansiering på i storleksordningen 1 miljoner kr. En förstärkning med 1 miljoner kr i offentlig medfinansiering skulle dock resultera i att en total satsning på 6 miljoner kr skulle vara möjlig att genomföra, varav 8 procent tas genom befintliga medel. Detta är en inte obetydlig uppskalningsfaktor och skulle ge bestående effekter på lokal nivå i områden där marknadskrafterna inte räcker till. Identifierade utmaningar och framgångsfaktorer i bredbandsarbetet 2 Medan finansiering i det korta perspektivet är en nyckelfaktor kommer ad hocmässighet sannolikt inte att vara en bestående lösning och ge den uthållighet som behövs för att åstadkomma varaktiga resultat. Den nuvarande ordningen med först-till-kvarn principen har skapat ett påtagligt engagemang och intresse för bredbandsutbyggnad på landsbygden. Dessvärre förefaller det också som det finns en rad områden med förbättringspotential och att systemet inte fungerat friktionsfritt. Bland de frågor som uppmärksammats genom samtal med handläggare, byalag och intressenter nämns: Undanträngningseffekter De medel som ställts till förfogande av PTS för att använda för medfinansiering har minskat kommunernas egna incitament att bidra med finansiering. Istället för att allokera mer medel till 17 Se bilaga för mer information om totalbudget och tillgängliga medel 18 Axeln kallas Förbättra livskvaliteten, bredda företagandet och främja utvecklingen av landsbygdens ekonomi 19 Fram till 28 kunde även medel ges till informationsinsatser för Leader. Denna möjlighet stängdes Uppgifterna har sammanställts med stöd av Mikael Sleman, Länsstyrelsen Örebro, Rolf Eriksson, Lycksele kommun och Linda Billberg, Västra Götalands regionen.

10 bredbandsområdet eller nyttja redan avsatta medel, finns det exempel på att kommunala medel istället omfördelats till andra områden. Svårt att får överblickbarhet Reglerna för stöd som innehåller EUmedel upplevs som omständiga och svåra att överblicka för lekmän, varför behovet av utbildning och information är stort. Svårt att påverka Regelverken uppfattas stundtals motverka sina egna intentioner det vill säga att initiera, finansiera och genomföra projekt. Möjligheterna att påverka deras utformning betraktas också som begränsad Risk för oförutsägbarhet - Det regelverk som kringgärdar stöden har förändrats och byggts på vartefter att förutsättningarna (direktiv från kommissionen) förändrats, vilket dock försvårat möjligheten att tillförsäkra att alla involverade har uppdaterad information. Befarad tröghet Det finns en uttalad oro för att rekvisitionsprocessen, dvs att få ut projektmedel efter att utbyggnadsprojekt genomförts, kommer bli långdragen och att medel kan komma att återkrävas. Återkommande påpekas också att det vid sidan om mer medel fordras en organisation som långsiktigt kan arbeta med bredbandsfrågan och som känner ansvar för att driva på utvecklingen. Det efterfrågas en samlad koordinerande instans som samtidig kan dra nytta av regionala och lokal kunskap. Erfarenheter från de län som varit snabba på banan och kunnat nyttja stödmöjligheten ger tydliga indikationer på att det finns framgångsfaktorer för ett effektivt bredbandsarbete ska kunna bedrivas regionalt och lokalt. Återkommande för dessa framgångsrika län där bland annat Västra Götaland och Västerbotten ingår är just att de kunnat bibehålla en hög engagemangsnivå på lokal och regional nivå. Detta förklaras bland annat genom förekomsten av: Strategi genom att ha en tydlig färdplan tillskapad genom en bred förankring och med långsiktiga mål ökar möjligheten till god sammanhållning och långsiktighet. Det innebär att bakslag kan pareras effektivare och att en samstämmighet kan nås om varför bredband bör prioriteras och hur detta bör göras. Det gör det också lättare att kommunicera varför det kontinuerligt behövs utbyggnad och uppgraderingar. Koordinering genom att utgå ifrån ett systemperspektiv och försöka ta ett helhetsgrepp på bredbandsutbyggnaden skapas reella möjligheter att arbeta med området och motverka att frågan hamnar mellan stolarna, suoptimeras, eller ständigt nedprioriteras till förmån för andra samhälleliga insatsområden.

11 Ansvar genom att ha en grupp med uttalat mandat och ansvar för bredbandsutvecklingen skapas reella möjligheter att förvalta och utveckla bredbandsfrågorna till en del av kärnverksamheten Kompetens Bredbandsfrågorna rymmer en rad aspekter som sträcker sig från tekniska specifikationer till ekonomisk förvaltning och social interaktion. Frågorna är ofta komplexa vilket ställer höga krav på kompetens hos dem som sätts att hantera dem. Utvecklingen på bredbandsområdet går snabbt samtidigt som det finns påtaglig spårbundenhet. Detta ställer krav på ny kunskap såväl som förmågan att kunna aggregera och återanvända tidigare lärdomar, inte minst för att kunna sprida kunskap och ge vägledning. Kontinuitet Infrastrukturarbete måste bedrivas långsiktigt och uthålligt. Infrastruktur tar tid att iordningställa och ledtiderna är ofta betydande. Det går i de flesta fall inte att lösa övergripande strukturella utmaningar genom snabba kortsiktiga insatser. Ofta krävs istället överväganden och omprioriteringar mellan likvärdiga alternativ kombinerat med ett systematiskt arbete där närliggande frågor (accesstekniker, markavtal, ägarfrågor etc) kan hanteras i ett sammanhang. Inte minst handlar det om att hitta modeller som fungerar för en specifik geografisk kontext.

12 Bilaga 1 Landsbygdsprogrammets fördelning Landsbygdsprogrammet startade 27 och sträcker sig fram till 213. Budgeten för programmet är över 36 miljarder kr för svenskt vidkommande. Dessa är fördelade på fyra axlar med olika inriktning. Av dessa fördelas ca 16 procent till Axel 1 21, 65 procent till Axel 2 22, ca 1 procent till Axel 3 23 samt 7 procent till Axel Axel 3 innehåller möjligheter att stötta bredbandsutbyggnad på landsbygden. I oktober 21 fanns det inom Axel 3 fortfarande ca 2,3 miljarder kr kvar. Dessa medel kan användas för sju åtgärder. Den åtgärd inom axeln som primärt inkluderar bredbandsutbyggnad kallas Grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden 25. Denna åtgärd har en total budget på strax över 44 miljoner kr varav nästan 375 miljoner kr ännu inte allokerats till projekt. Detta innebär att ca 85 procent av tillgängliga medel fortfarande finns kvar inom åtgärden. Även för de övriga åtgärderna i Axel 3 kvarstår mellan procent, vilket indikerar att efterfrågan varit något begränsad för axeln som helhet. Med beaktande av att behovet av medel för bredbandsutbyggnad visat sig stort och att de extramedel som ställts till programmets förfogande (2 miljoner kr) intecknats, borde en omfördelning vara rimlig att överväga. (Figur A) Genom att omfördela resurser inom Axel 3 och accentuera att bredbandsprojekt är möjligt att finansiera bredbandsutbyggnad inom Landsbygdsprogrammet öppnas dörren för en fortsatt bredbandsutbyggnad utanför tätorter och storstäder. En omfördelning skulle också medföra att även andra projekt än rena bredbandsprojekt även under återstående programperiod skulle kunna finansieras inom åtgärden Grundläggande tjänster. Fördelningen av resurser fattas på politisk grund och vägledande är den nationella landsbygdsstrategin och regionala genomförande strategier. Den direktion som beslutar om fördelningen av medel inom Landsbygdsprogrammet kallas Övervakningskommittén och består av aktörer från offentliga organisationer, myndigheter och intresseorganisationer för landsbygden. Övervakningskommittén ser regelbundet över implementeringen av programmet och kan också föreslå förändringar för att öka programmets effektivitet. I november 21 tog 21 Formellt heter Axel 1 Förbättra konkurrenskraften i jord- och skogsbrukssektorn. 22 Formellt heter Axel 2 Förbättra miljön och landskapet. 23 Formellt heter Axel 3 Diversifiering och förbättrad livkvalitet på landsbygden. 24 Formellt heter Axel 4 Leader och syftar till att stödja de tre övriga axlarna. 25 Denna åtgärd har koden 321. Prioritet skall ges till insatser som ger a.) hållbar samhällsutveckling och att antalet boende på landsbygden bibehålls eller ökar samt att åldersstrukturen förbättras samt b.) medverkar till stärkt konkurrenskraft för landsbygdens näringsliv och en ökad tillväxt och sysselsättning. Det förefaller rimligt att även åtgärden Förnyelse och utveckling av byar med koden 322 skulle kunna användas till bredband. Denna insats ska ge prioritet till insatser som stärker förutsättningarna för en hållbar lokal utveckling. Övervakningskommittén, Urvalskriterier för insatser inom landsbygdsprogrammet ,

13 direktionen del av en halvtidsutvärdering av programmet, och kan i närtid, i samråd med regeringen fatta beslut om eventuella förändringar i programmet. Det är viktigt att understryka att det för bredbandsinsatser inom Landsbygdsprogrammet fordras medfinansiering. Genom Jordbruksverkets försorg och nyvaknade intresse för bredbandsfrågan torde det i realiteten krävas ca 2 procent offentlig medfinansiering (från annan aktör än Jordbruksverket) för att få till stånd ett bredbandsprojekt. Om 5 miljoner kr skulle kunna frigöras genom omfördelning av resurser från de övriga insatserna (25 procent av oförbrukade medel) skulle det krävas 1 miljoner i offentlig medfinansiering av annan aktör (ex PTS eller Tillväxtverket). I sammanhanget är det också väsentligt att observera att det för samtliga åtgärder inom axel 3 (utanför jordbrukssektorn) krävs att de minimis reglerna tillämpas. I praktiken innebär det att endast projekt under 2 euro (strax under 2 miljoner kr) kan erhålla finansiering till bredbandsinsater. Om detta utgör ett hinder är svårt att svara på. Programmet är i sin konstruktion inriktat mot småskalighet, men utfallet visar att även större projekt erhållit finansiering. Figur A. Schematisk bild över kvarvarande medel och total budget inom Landsbygdsprogrammet