5 PUNKTER FÖR EN HÅLLBAR OCH EFFEKTIV SOPHANTERING

Transkript

1 5 PUNKTER FÖR EN HÅLLBAR OCH EFFEKTIV SOPHANTERING 3

2 FASTIGHETSÄGARNA SOM SAMHÄLLSBYGGARE Text En av Stockholms mest expansiva perioder inföll under och 1870-talen. På kort tid ökade inflyttningen stort, staden byggdes snabbt ut och en ny stadsplan togs fram. I takt med att staden växte ökade också behovet av att hantera avfall och sopor. Några fastighetsägare i Stockholm förstod vikten av att samarbeta för att lösa detta samhällskritiska problem, och 1870 bildades Fastighetsägarna Stockholm. Fastighetsägarna Stockholm har nu som då en central roll för att möjliggöra en hållbar livsstil och vardag för regionens invånare och företagare. Vårt uppdrag är att påverka samhällsutvecklingen så att det blir enklare och mer motiverat för fastighetsägare att ta ett hållbarhetsansvar. Under 2017 utbröt ett sopkaos i Stockholm. Många av våra medlemmar drabbades av överfulla soprum, nycklar som kom på vift, felrapporterade avfallsvolymer och uteblivna sophämtningar. Det har gått nästan 150 år sedan en sopkris ledde till att Fastighetsägarna Stockholm bildades. Nu är det återigen dags för Stockholms fastighetsägare att samarbeta för en framtida effektiv och hållbar sophantering.

3 UTMANINGAR FÖR EN EFFEKTIV OCH HÅLLBAR SOPHANTERING 1. Trygg sophämtning. I sopkaoset 2017 bröt sophämtningen i Stockholm samman. Sophämtningar uteblev, soprummen blev överfulla, avfall omhändertogs inte som det skulle och avfallsvolymerna rapporterades inte korrekt. Nycklar till fastigheter som lämnats bort i förtroende kom på villovägar. 2. Förebygga avfall. Avfall och sopor ökar till följd av nya konsumentbeteenden (ökad e-handel, ökad användning av engångsartiklar, ökat matsvinn, etc.) och till följd av att staden och regionen växer med fler invånare. 3. Öka kvaliteten på sophämtningen. Sophanteringen är i många delar ineffektiv, långsam, energikrävande, utgör arbetsmiljöproblem och skapar buller och utsläpp i stadsmiljön. Digital och teknisk utveckling kommer att förändra infrastrukturen för sophantering och utformandet av fastigheter och staden. 4. Bygga för framtiden. Den urbana utvecklingen sker i hög takt. Staden förtätas, marknaden för budtransporter och andra tjänster växer samtidigt som majoriteten av fastighetsbestånden bara kan byggas om i begränsad omfattning för att möta utvecklingen. 5. Långsiktighet ger goda relationer. Fastighetsägare och förvaltare upplever att olika entreprenörer tolkar riktlinjer för upphandlingar på olika sätt och kräver olika åtgärder från fastighetsägarna. De politiska ambitionerna för sophanteringen bör använda fastighetsägares expertis och erfarenheter.

4 Punkt 1: TRYGG SOPHÄMTNING Soprummet har en central funktion i varje fastighet, och när det uppstår problem med sophämtningen påverkar det alla som befinner sig i huset. Fastighetsägarna Stockholm vill att boende, verksamma och fastighetsägare ska kunna lita på att sopor blir hämtade som förväntat, att de som rör sig i husen är behöriga och att nycklarna inte kommer på villovägar. Soprummets funktion gör att det är ett av det viktigaste rummen i en fastighet. Hit kommer människor flera gånger om dagen. Soprummet är också en arbetsplats för de som hämtar hushållens avfall, och där måste god arbetsmiljö råda. Genom att göra soprummet till ett prioriterat rum i fastigheten kan vi öka intresset och kunskapen om vilken viktig funktion det har för både fastighetsägare och samhälle. Så länge det funkar bryr man sig inte så mycket, men när det inte funkar känner man sig rättslös. Alla skyller på varandra och ingen tar ansvar. Jag vet knappast vem som är entreprenör för tillfället. Om vi får problem brukar jag ta kontakt med de som kör sopbilen, de som kör brukar ha olika uppfattning från hur de på kontoret resonerar. Camilla Fors Persson, Fors fastigheter Samarbeta för uppgradering till digitala lås eller andra säkra system. Ha kännedom om våra sophämtare och speditörer. Skapa god miljö i framtidens soprum i samarbete med de som bygger staden. Öka soprummets status.

5 Punkt 2: FÖREBYGGA AVFALL Fastighetsägarna Stockholm vill minska avfallet och på så sätt bidra till att avlasta sophämtningen och skapa en bättre miljö. I takt med att Stockholmsregionen växer och fler människor flyttar hit, måste vi hitta ett sätt att begränsa den påfrestning växande avfallsmängder innebär på både människa och planet. Vi vill att avfallet begränsas och att det som uppstår tas om hand på ett resurseffektivt sätt. Vi vill vara delaktiga i att staden når sitt mål om att 70% av allt matavfall omhändertas år Genom att förebygga avfall minskar vi belastningen på sopinsamlingssystemet, och fastigheternas soprum. Öka informationen till boende och verksamma i våra fastigheter. Stödja fastighetsägarna att hjälpa boende och verksamma i fastigheterna att förbättra sortering och insamling. Öka incitamentet för boende och verksamma att minimera matsvinn och avfall. Samarbeta för att identifiera hur matsvinn förebyggs och förpackningar kan minskas eller utformas så att de enklare går att sortera för återvinning. Utsortering av material är här för att stanna, det kommer bli större krav på sortering Krister Schultz, vd Stockholm Vatten och Avfall

6 Punkt 3: ÖKA KVALITETEN I SOPHANTERINGEN Fastighetsägarna Stockholm vill effektivisera och förbättra sophanteringen med hjälp av ny teknik. I framtiden kommer vi kunna använda helt nya verktyg för att öka graden av insamling, sortering och återvinning. Vi vill se fler samarbeten mellan aktörer som hämtar och lämnar varor eller utför tjänster i fastigheterna. Samverka för att utöka användandet av sopsugar, nedgrävda behållare och optibag-system. Samarbeta med andra aktörer för att utveckla och digitalisera befintliga sopkärl och fraktioner. Digitalt utveckla tillgången till fastigheter genom en ny generation av låssystem, i samarbete med andra aktörer. Verka för att digitalt utveckla fastigheterna i tilltagande grad tex med digitala lösningar i soprum. Driva på för användandet av smartare teknik inom transportsektorn. Det är gammeldags att åka runt och tömma sopor. Man bör jobba mer framsynt för att göra det enkelt, för att slippa sortera, tex. använda optibags och avfallskvarnar. Att få sopsug i stan vore fantastiskt och kunna ansluta fastigheter till för att slippa bilarna. Camilla Fors Persson, Fors fastigheter

7 Punkt 4: BYGGA FÖR FRAMTIDEN I takt med att befolkningsmängden ökar, ökar avfallsvolymerna. Soprummet som vi känner det idag kommer behöva uppdateras i framtiden. Fastighetsägarna Stockholm vill att sophantering och avfallsfrågan blir en utgångspunkt när framtidens stad byggs. Genom att samarbeta med andra aktörer kan fastigheter nyttjas på nya sätt till fördel för boende, företagare och samhällets gagn. Fastighetsägarnas perspektiv bör förtydligas i planering och genomförande av nybyggnad, stadsutveckling och ombyggnation. Vi vill se fler samarbeten mellan olika aktörer, nya insamlingsmetoder, nya regler för markrättigheter och gemensamma utrymmen. Vi alla måste hjälpas åt att definiera hur mer sopor ska hanteras och sen sätta tydliga mål för så här gör vi. Det måste ske i dialog med fastighetsägare tex. frågan om att installerar elektroniska lås överallt och låta fastighetsägarna betala. Det går inte att bara bestämma så det är trots allt våra utrymmen. Charlotte Grass, Familjebostäder Dela vår kunskap med aktörer inom fastighetsutveckling och stadsplanering. Samarbeta kring gemensamma projekt i fastighetsägares lokaler med speditörer, hemtjänst, städfirmor och entreprenörer inom sophämtning. Öka flexibiliteten och lokalanpassa tillgången till mark för att nyttja till gemensamma och samhällskritiska syften som sophantering.

8 Punkt 5: LÅNGSIKTIGA REGLER GER GODA RELATIONER Fastighetsägarna Stockholms erfarenhet är att en effektiv och hållbar sophantering gynnas av ett regelverk som är långsiktigt, som är lätt att förstå och som gäller i alla delar av regionen. Målbilden för hur sophanteringen ska genomföras måste vara tydlig, och inte möjlig att omtolka. Uppföljning och kontroll av hur riktlinjer och regler efterlevs är bra för kvaliteten på sophanteringen. Lokal anpassning behöver inte utesluta en tydlig målstyrning. En stor utmaning som liten fastighetsägare är att det är väldigt oklara besked med kort framförhållning. Vi är väldigt många fastighetsägare som står inför att ändra vår sophantering, bristande koordination, vi får olika svar beroende på vem som hör av sig, och från dag till dag. Gustav Ruda, Brf-representant Vi tror att ett tydligare kundfokus och transparenta samarbeten gynnar relationen i alla led boende, företagare, fastighetsförvaltare och ägare, entreprenörer och arbetsgivare, myndigheter och kommun och den politiska ledningen för stad och län. Upprätta en tät aktörsdialog. Tillsätta talespersoner för olika kategorier frågor och aktörer. Samarbeta med entreprenörer och kontrollmyndigheter.

9 3