REMISSVERSION: Översyn av kultur- och fritidsnämndens stöd till föreningslivet

Transkript

1 Kultur- och fritidsnämnden Datum 1 (30) Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningsledningen Stina Edqvist, KFN/2012:20 Kultur- och fritidsnämnden REMISSVERSION: Översyn av kultur- och fritidsnämndens stöd till föreningslivet Förslag till beslut 1. Förvaltningen får i uppdrag att utforma en prislista för 2013 med tillhörande regelverk om fördelning av träningstider med utgångspunkt från ställningstagandena i denna skrivelse. 2. Förvaltningen får i uppdrag att ta fram handläggningsrutiner och eventuella tillämpningsföreskrifter för ansökningar om bidrag med ett förslag till bidragsutskott för kultur- och fritidsnämnden senast juni Förvaltningen får i uppdrag att förtydliga informationen om vilket stöd som kommunen erbjuder föreningar i form av personresurser senast juni Förvaltningen får i uppdrag att utreda och ta fram principer för fördelning av kansli- och förrådslokaler senast december Förvaltningen får i uppdrag att ta fram ett regelverk för möjligheterna för föreningar till intäkter vid nyttjande av kommunala lokaler senast december Förslag till kommunfullmäktige 1. Regelverk för kultur- och fritidsnämndens föreningsbidrag antas och börjar gälla för bidrag avseende Det tidigare regelverket upphör vid 2012 års utgång. 2. Kultur- och fritidsnämnden får göra revideringar och justeringar i regelverket för föreningsbidrag förutsatt att de inte är av större vikt för kommunen. 3. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram ett regelverk avseende uppdragsersättningar till föreningar senast december Kommunstyrelsen får i uppdrag att revidera kommunstyrelsens föreningsbidrag senast juni Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram ett förslag till samlat arrangemangsstöd senast juni Kommunstyrelsen får i uppdrag att se över ansvarsfördelningen mellan nämnder avseende fördelning av bidrag senast juni Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda ansvaret för underhåll av kommunägda anläggningar för kultur och idrott senast december Eskilstuna den stolta Fristaden

2 2 (30) Sammanfattning Eskilstuna kommun har valt att stödja det lokala föreningslivet med både lokaler och bidrag med i en omfattande utsträckning 1. Detta är inte en skyldighet för kommunen, men kommunen ser att föreningarna i Eskilstuna bidrar till invånarnas välbefinnande och utveckling på ett positivt sätt genom den verksamhet som bedrivs. Nu har kultur- och fritidsförvaltningen på uppdrag av nämnden sett över det stöd nämnden ger till föreningar för att få ett regelverk som är begripligt, transparent och framtaget i samverkan med föreningar. Till stöd har det funnit en politisk styrgrupp, som löpande har gett arbetet en inriktning genom politiska ställningstaganden, som redovisas i denna skrivelse: - Verksamhet är föreningars ansvar. Kultur- och fritidsnämnden ger stöd till föreningar för viss verksamhet genom bidrag och lokalsubventioner. - Det finns inte behov av någon omfattande omfördelning av föreningsstödet för kultur respektive idrott. Däremot behöver regelverket för stöd bli mer likvärdigt. Huvuddelen av det stöd som kultur- och fritidsnämnden ger till föreningar är lokalsubventioner, då nämnden har lokaler och anläggningar som man hyr ut till föreningar till en kostnad som är lägre än självkostnadspris. Prissättningen regleras genom kultur- och fritidsnämndens prislista. Styrgruppens ställningstaganden: - Lokalsubventioner är en viktig del kultur- och fritidsnämndens föreningsstöd och bör komma så många som möjligt till del. - En anpassning av lokalstödet behöver göras för att situationen ska bli mer likvärdig mellan föreningar med lokalsubventioner och föreningar med bidrag för egna anläggningar. - Kultur- och fritidsnämnden subventionerar verksamhetslokaler som bedöms som angelägna, som delas av flera föreningar, allmänheten och/eller kommunala verksamheter och där nämnden har kvar rådighet över hur lokalerna ska användas. - Lokalsubventioner i kultur- och fritidsnämndens prislista för hyra av lokaler delas in i tre nivåer: 1) verksamhet för barn, unga och personer med funktionsnedsättning i stödberättigad förening, 2) vuxenverksamhet i stödberättigad förening, 3) övriga föreningar, allmänhet och företag. Vid matcher och arrangemang med inträde gäller särskilda hyresnivåer. - Fördelning av tider per säsong mellan föreningar ska göras i samråd med berörda föreningar och med utgångspunkt från antalet aktiva medlemmar i en förening. - Tider i kultur- och fritidsnämndens anläggningar ska fördelas så att barn och unga tilldelas tider före vuxna. Flickor och pojkar respektive män och kvinnor ska ha lika goda möjligheter att använda en anläggning under attraktiva tider. Kultur- och fritidsnämnden stödjer också föreningslivet med kontanta bidrag enligt regelverk som beslutas av kommunfullmäktige. Regelverket för bidrag har många bra delar och uppskattas av många föreningar, men behöver reformeras för att nå 1 En noggrannare beräkning av kommunens stöd till föreningslivet kommer att redovisas i mars 2012.

3 3 (30) upp till ambitionerna i de idrotts- och kulturpolitiska handlingsplanerna. Styrgruppens ställningstaganden: - Kultur- och fritidsnämnden ska ge kontanta bidrag till verksamhet för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning, publik verksamhet och verksamhet med särskild samhällsnytta. - Antalet bidragsformer ska minskas samtidigt som respektive form breddas för att underlätta tydlighet och flexibilitet. - Bidrag för lokaler och anläggningar förändras för att uppnå högre grad av likvärdighet och tydlighet. För att få kontanta bidrag krävs idag att en förening lever upp till kultur- och fritidsnämndens kriterier för att vara bidragsberättigad. Utifrån de idrotts- och kulturpolitiska handlingsplanerna behövs nya kriterier som även gäller för föreningar som får andra former av stöd än kontanta bidrag. Styrgruppens ställningstaganden: - För att få stöd från kultur- och fritidsnämnden krävs att en förening lever upp till de krav kommunen ställer med utgångspunkt från de idrotts- och kulturpolitiska handlingsplanerna. - Relationen mellan kultur- och fritidsnämnden och föreningar ska präglas av ömsesidigt förtroende. - Kontroll av föreningar sker vid ansökan om att bli stödberättigad förening, genom löpande uppföljning, vid stickprovskontroller och när det uppstår misstanke om att en förening inte uppfyller kraven. Föreningar ska kunna redovisa kostnader för de verksamheter som de får kontanta bidrag för. Kommunen ger stöd till föreningar i fler former än lokalsubventioner och bidrag, och det finns även fler nämnder än kultur- och fritidsnämnden som ger bidrag och hyr ut lokaler till föreningar. För att föreningsstödet i sin helhet ska vara begripligt och transparent behöver utredning av och framtagande av principer för föreningsstödet fortsätta under perioden Styrgruppens ställningstaganden av områden för fortsatt utredning: - Översyn av handläggningsrutiner och eventuella tillämpningsföreskrifter för kultur- och fritidsnämndens bidrag. - Information om stöd i form av personresurser inom kultur- och fritidsnämnden. - Regler för fördelning av kansli- och förrådslokaler i kultur- och fritidsnämndens lokaler. - Regelverk för möjligheter till intäkter vid nyttjande av kultur- och fritidsnämndens lokaler. - Regelverk för uppdragsersättningar. - Översyn av kommunstyrelsens föreningsbidrag. - Samordning av kommunens stöd till föreningar vid arrangemang. - Ansvarsfördelning mellan nämnder för fördelning av bidrag. - Ansvar för underhåll av kommunägda anläggningar. - Riktlinjer för sponsring från kommunala bolag.

4 4 (30) Innehållsförteckning 1. Bakgrund Uppdraget Process och tidplan Upplägg av redogörelse 7 2. Medborgarnas intresse och kostnader för olika kultur- och fritidsverksamheter 7 3. Fördelning av kultur- och fritidsnämndens stöd idag 8 4. Lokalsubventioner Former för kontanta bidrag Kriterier för och granskning av bidragsberättigade föreningar Behov av ytterligare utredningar Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation 25

5 5 (30) Ärendet 1. Bakgrund Behovet att se över det nuvarande stödet till föreningslivet har vuxit fram under lång tid. Kommunfullmäktige inrättade de olika bidragen 1996 och gav kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att förvalta dem. Däremot hade nämnden inte möjlighet att på egen hand besluta om principiella förändringar av bidragen. Kommunstyrelsen gjorde en översyn av administrationen av bidragen 2004 och fann att den fungerade väl i bemärkelsen att de administrativa rutinerna var väl utvecklade ( Kommunens bidrag till föreningar och organisationer, dnr 2004:10030). I samband med översynen överfördes ansvar för ytterligare några bidrag till social verksamhet från arbetsmarknads- och familjenämnden till kulturoch fritidsnämnden. Fortfarande fördelas omfattande föreningsstöd från kommunstyrelsen, främst avseende studieförbunden. I stort ser dock stödet till föreningslivet likadant ut 2011 som Stödet har inte utvecklats i takt med att samhället förändrats och det saknas ett helhetsgrepp för vilket stöd som ges. Vissa förändringar genomfördes i samband med besparingarna 2009, då medel för barnoch ungdomsverksamhet prioriterades, medan exempelvis körer inte längre hade möjlighet att söka bidrag. Kritik har riktats mot kultur- och fritidsnämndens föreningsstöd för att alla föreningar inte får del av det på lika villkor. Från kultur- och fritidsnämnden har även stödet kritiserats för att det saknar tydliga kriterier för hur stöd till olika föreningar ska prioriteras. Samtidigt finns även många föreningar som är nöjda med den nuvarande bidragsgivningen. Vid en enkätundersökning under hösten 2011 uppgav nästan 9 av 10 svarande föreningar att de anser att bidragsgivningen totalt sett fungerar bra (lägst betyget 3 på en skala 1-5). Enkäten visar dock på ett missnöje med i vilken utsträckning bidragsgivningen tar hänsyn till att olika verksamheter har olika förutsättningar. 2 Vid en undersökning av idrottsföreningarnas inställning till ett framtida stöd och bidragssystem framkom följande rekommendationer: 1) stöd breddidrott för barn och unga, 2) stöd tillgänglighet och närhet, 3) stöd föreningsutveckling (ledarskap, ideellt engagemang, jämställdhet, jämlikhet och samverkan) och 4) skapa ett tydligt och transparent bidragssystem. 3 Under 2010 arbetades en idrottspolitisk handlingsplan fram tillsammans med den lokala idrottsrörelsen och den antogs av kommunfullmäktige i april I den aktualiserades behovet av en översyn av stödet ytterligare ur två aspekter: dels behöver stödet förändras för att effektivare stödja utvecklingen av Eskilstuna till en attraktiv stad, dels behöver regelverket bli tydligare och lättare att förstå för både 2 Enkäten genomfördes oktober-december 2011 i samarbete med konsultbyrån Utvärderingsringen och skickades till de föreningar som mottagit föreningsbidrag under Svarsfrekvensen var ca 35 procent. En utförligare redogörelse för resultaten av enkäten kommer att presenteras i mars Föreningsidrottens stöd- och bidragssystem för den idrottspolitiska handlingsplanens genomförande av Agneta Engström, AE Empowerment,

6 6 (30) föreningar och politiker. För att utveckla Eskilstuna som kulturstad har ett förslag till kulturpolitisk handlingsplan arbetats fram under Kommunfullmäktige väntas besluta om förslagen under våren Även detta förslag lyfter fram behovet av begripliga och tydliga regler för föreningsstöd. Innehållet i dessa planer redovisas i denna rapport i anslutning till relevanta avsnitt. 1.1 Uppdraget Kultur- och fritidsnämnden beslutade i sin verksamhetsplan 2011 att se över det samlade stödet till föreningslivet utifrån den idrottspolitiska handlingsplanen. Åtagandet lyftes av kommunfullmäktige i den kompletterande årsplanen för Även om den idrottspolitiska handlingsplanen var startskottet, skulle översynen avse allt stöd, inte bara till idrottsföreningar. Parallellt med detta gav kommunstyrelsen kommunledningskontoret i uppdrag att systematisera kommunens bidrag till föreningar. Även om kultur- och fritidsnämnden handlägger huvuddelen av föreningsbidragen, förekommer även att andra nämnder ger bidrag till föreningar. Det största av dessa är det bidrag som kommunstyrelsen ger till studieförbunden (10,5 miljoner kronor 2011), men kommunstyrelsen ger även bidrag till andra föreningar som delvis överlappar stödet från kultur- och fritidsnämnden, exempelvis vid arrangemang. Vidare ansvarar Torshälla stads nämnd för tillfälliga arrangemangsbidrag. Utöver detta förekommer även att andra nämnder ger bidrag och/eller uppdragsersättningar till föreningar. En sammantagen bild av detta kommer att presenteras i en rapport av konsultföretaget Utvärderingsringen i mars 2012, där man kommer att kunna se hur mycket stöd varje förening får. Denna skrivelse syftar till att ge en bild av kultur- och fritidsnämndens stöd till föreningslivet idag, en jämförelse med andra kommuner i liknande storlek (Västerås, Örebro, Huddinge, Norrköping, Jönköping, Linköping, Uppsala, Botkyrka och Karlstad) och en redovisning av vad som beslutats idrottspolitisk handlingsplan och föreslagits i kulturpolitisk handlingsplan. Detta ger en grund för de ställningstaganden som i sin tur leder till ett förslag till ett nytt regelverk för kontanta bidrag (bilaga 1) och uppdrag till kultur- och fritidsförvaltning och kommunstyrelsen om vidare utredningar och förslag. 1.2 Process och tidplan Arbetet med att ta fram nya principer för föreningsstöd påbörjades i samband med framtagandet av kommunfullmäktiges idrottspolitiska handlingsplan under 2010 (fastställd 2011). Detta arbete skedde i nära dialog med föreningslivet genom öppna möten, möten med representanter för idrottsrörelsen i Eskilstuna och remissvar. Dessutom beställdes en konsultrapport om idrottsföreningarnas inställning till kommunens bidrag, vilken redovisades till kultur- och fritidsnämnden i april På liknande sätt har ett förslag till kulturpolitisk handlingsplan tagits fram under 2011, även om den processen involverat allmänheten mer.

7 7 (30) Processen för detta arbete har tagit vid de tidigare utredningarna. Tidplanen för uppdraget är anpassad till att dels få en förändring så snart som möjligt, dels ge föreningslivet tid att ställa om sin verksamhet utifrån det nya stödet. - Augusti 2011: utredningen påbörjas - September/oktober 2011: kunskapsinsamling - Oktober/november 2011: diskussioner med styrgrupp och föreningsliv om inriktning. Öppna möten hålls och föreningar ges möjlighet att skicka in synpunkter. - December 2011/januari 2012: förankring av inriktning i råd, forum, etcetera - Februari 2012: ett förslag presenteras och skickas på remiss - April 2012: kultur- och fritidsnämnden tar ställning till förslaget och lämnar förslag om nya bidragsregler till kommunfullmäktige - Juni 2012: kommunfullmäktige tar ställning till nya bidragsregler - Hösten 2012: Information till föreningslivet, ansökningar om bidrag för Januari 2013: nya regler träder i kraft. För en utförligare redovisning av vilka möten som hållits och vilka föreningar som lämnat synpunkter, se bilaga Upplägg av redogörelse Denna redogörelse består i de flesta avsnitt av tre delar. Först beskrivs situationen i Eskilstuna idag, ofta i jämförelse med andra kommuner. Därefter presenteras de åtgärder som ska genomföras enligt den beslutade idrottspolitiska handlingsplanen (IPP) och förslaget till kulturpolitisk handlingsplan (KPP). Slutligen beskrivs ett antal ställningstaganden, som ligger till grund för förslagen till beslut och ger en inriktning för vidare utredningar. 2. Medborgarnas intresse och kostnader för olika kultur- och fritidsverksamheter För att se vilken typ av verksamhet som uppskattas och efterfrågas av eskilstunaborna genomförde kultur- och fritidsnämnden 2006 en kultur- och fritidsvaneundersökning. Den visade att intresset för både idrotts-, frilufts- och kulturliv var högt. Några exempel på vad de svarande hade gjort minst någon gång under det senaste året: - 75 procent hade vandrat, strövat i skog och mark och/eller plockat bär eller svamp - 75 procent hade motionerat för sitt välbefinnande - 50 procent hade besökt badhus - 60 procent hade besökt en konsert - 71 procent hade gått på bio - 62 procent hade besökt biblioteket eller bokbussen - 51 procent hade besökt något museum De som uppgav att de inte hade besökt så många kultur- eller idrottsarrangemang som de skulle vilja angav i första hand tidsbrist som hinder och i andra hand kostnader. Det som flest skulle vilja göra som de inte gör idag är ta del av naturupplevelser (som att vandra på anlagd led eller besöka Mälaröar), uppleva och lära om historien (läsa om Eskilstunas historia, släktforska och besöka historiska

8 8 (30) platser i Eskilstuna) och besöka musik- och teaterarrangemang. Det är svårt att utifrån denna undersökning, som dessutom har några år på nacken, utläsa behov av omfördelning av stöd. Olika verksamheter är olika kostsamma för sina utövare. Riksidrottsförbundet har tagit fram statistik över hur mycket tio populära sporter kostar per år för sina unga utövare. Kostnaden som anges är mediankostnad, det vill säga det kostnaden för det barn som har lika många barn med högre som med lägre kostnader. Av tabellen nedan framgår tydligt att ridsport och ishockey är dyra sporter för utövaren, medan skillnaderna är betydligt mindre mellan övriga sporter. Det framgår också att det oftast är resorna som utgör den största kostnaden för utövarna, följt av kostnaden för avgifter. Tabell 1. Kostnader för unga utövare av olika idrotter 2009 (undersökning av Riksidrottsförbundet) Avgifter Utrustning Resor Totalt Basket Fotboll Friidrott Golf Gymnastik Innebandy Ishockey Ridsport Simning Tennis Tyvärr saknas motsvarande statistik över kostnaden för olika kulturaktiviteter. 3. Fördelning av kultur- och fritidsnämndens stöd idag Eskilstuna kommun ger idag stöd till föreningar på tre olika sätt: - Direkt stöd, vilket innebär olika former av kontanta bidrag för exempelvis verksamhet eller lokaler - Indirekt stöd, vilket till största delen består av lokalsubventioner när föreningar lånar eller hyr kommunala lokaler och hyran inte täcker kommunens kostnader. Det kan också bestå av stöd i form av tjänster som information (marknadsförning), administration, möjlighet till reklamintäkter och annat. - Uppdragsersättningar, vilket innebär att en förening utför ett uppdrag som kommunen annars hade genomfört och får en ersättning för det. Stödet från kultur- och fritidsnämnden i form av kontanta bidrag och lokalsubventioner är ca 90 miljoner kronor, varav en sjättedel utgörs av kontanta bidrag och fem sjättedelar av lokalsubventioner. En noggrannare beräkning av detta stöd kommer att redovisas i den kommande rapporten från konsultföretaget Utvärderingsringen.

9 9 (30) Kultur- och fritidsnämnden ger stöd till olika typer av verksamheter: - Idrottsverksamhet, där stödet primärt riktas till barn och unga som är medlemmar i respektive förening (även om lokalsubventionerna även tillfaller vuxna). - Övrig barn- och ungdomsverksamhet, som får stöd på samma sätt som idrotten - Kulturverksamhet, där stödet främst riktas till verksamhet för allmänheten. - Intresseföreningar, såsom pensionärsföreningar, föreningar för funktionshinderfrågor och invandrarföreningar - Övriga föreningar, såsom sociala föreningar och enskilda föreningar som är svåra att kategorisera. Huvuddelen av nämndens stöd till föreningslivet går till idrottsföreningar. Detta skiljer sig inte från situationen i andra kommuner. En anledning till detta är det finns ett omfattande föreningsliv inom idrotten som genomför viktig verksamhet med ideella krafter. Samtidigt avsätter nämnden medel för kulturinstitutioner som bibliotek, stadsmuseet, konstmuseet och musikskolan. Det gör att nämndens budget för 2011 fördelar sig ganska jämnt mellan kultur- och fritidsverksamhet totalt sett. Sett till kommunen som helhet avsatte Eskilstuna kommun 2010 ca kr per invånare på kultur- och fritidsverksamhet, varav drygt kr på kulturverksamhet och drygt kr på fritidsverksamhet. Detta redovisas i det kommunala räkenskapssammandraget, som ger möjlighet att jämföra kommuners kostnader för olika verksamheter på en övergripande nivå. I jämförelse med kommuner i samma storlek (Västerås, Örebro, Huddinge, Norrköping, Jönköping, Linköping, Uppsala, Botkyrka och Karlstad) lägger Eskilstuna förhållandevis mycket pengar på både kultur och idrott. Av kulturresurserna i Eskilstuna går mest till allmän kulturverksamhet (exempelvis museer) och bibliotek. I jämförelse med andra kommuner lägger dock Eskilstuna mycket mer resurser på stöd till studieförbunden. Av fritidsresurserna i Eskilstuna går mest till idrotts- och friluftsanläggningar (liksom i de flesta kommuner), följt av allmän fritidsverksamhet. I jämförelse med andra kommuner lägger Eskilstuna klart mindre resurser på fritidsgårdar (i jämförelsen bör man känna till att Ungdomens Hus och Balsta musikslott räknas som allmän fritidsverksamhet).

10 10 (30) Diagram 1. Kommunernas nettokostnad för kultur 2010 (kronor per invånare) Stöd till studieorganisationer Musik- och kulturskola Bibliotek Allmän kulturverksamhet 0 Diagram 2. Kommunernas nettokostnad för fritid (kronor per invånare) Idrotts- och friluftsanläggningar Fritidsgårdar Allmän fritidsverksamhet I Eskilstuna fanns 419 registrerade ideella föreningar 2011 och en mycket stor del av medborgarna är med i minst en förening. Av föreningarna får idag ca 350 föreningar stöd genom kontanta bidrag och ca 300 föreningar får stöd genom att de hyr lokaler till subventionerat pris, regelbundet eller vid enstaka tillfällen. Hittills

11 11 (30) har inte stödet per förening redovisats. En utredning pågår för att kunna göra detta och utredningen väntas bli klar i mars. Åtgärder enligt de idrotts- och kulturpolitiska handlingsplanerna: - Kommunen ska stötta föreningar utan att ta över det ideella engagemang som finns. (IPP) - Kommunens samlade stöd till idrotten ska följas upp systematiskt. (IPP) - Kommunen ska ha ett stödsystem som är funktionellt för kulturlivet i Eskilstuna. (KPP) Politiska ställningstaganden: Verksamhet är föreningars ansvar. Kultur- och fritidsnämnden ger stöd till föreningar för viss verksamhet genom bidrag och lokalsubventioner. Alla ideella föreningar bedriver en verksamhet, som medför vissa kostnader, exempelvis för hyra, material eller löner. För att täcka kostnaderna behöver föreningen se till att ha motsvarande intäkter, exempelvis i form av medlemsavgifter, försäljning, bidrag eller sponsring. Det är föreningen som bedömer vilka kostnader man vill lägga sina resurser på utifrån den verksamhet man vill bedriva och har ansvar att se till att intäkterna motsvarar kostnaderna. Kultur- och fritidsnämnden ger stöd till föreningar med stöd av lagen om vissa kommunala befogenheter 4 och kommunallagen på ett sätt som inte kan ges till varken kommunmedborgare eller företag. Nämndens bedömning av vilket stöd som ska ges till en viss förening utgår från den verksamhet som bedrivs av föreningen, under förutsättning att föreningen lever upp till nämndens generella krav för stödberättigade föreningar, inte vilken typ av förening som söker bidrag/stöd. Det finns inte behov av någon omfattande omfördelning av föreningsstödet för kultur respektive idrott. Däremot behöver regelverket för stöd bli mer likvärdigt. Kultur och idrott skiljer sig åt så till vida att kultur- och fritidsnämnden driver flera viktiga kulturverksamheter i egen regi (såsom bibliotek, museer och musikskola), medan idrottsverksamhet drivs av föreningar med stöd av nämnden. Totalt sett är därmed kommunens insatser för idrott respektive kultur förhållandevis jämna. Dock finns skillnader i regelverket avseende lokalsubventioner, där idrott har möjlighet att hyra lokaler för träning billigare än för match, medan motsvarande regelverk inte finns för kulturlokaler. Detta behöver bli mer likvärdigt :47, 2 kap 5 : Kommuner och landsting får lämna ekonomiskt stöd till ungdomsorganisationer. Ett sådant stöd får också omfatta politisk verksamhet.

12 12 (30) 4. Lokalsubventioner Kultur- och fritidsnämnden hyr idag ut sportanläggningar, gymnastiksalar, samlingssalar och scener till föreningar, allmänhet och företag i syfte att underlätta för medborgarna att ta del av och delta i kultur- och idrottsaktiviteter. Eskilstuna kommun hade 2010 en nettokostnad på 846 kr per invånare för idrotts- och friluftsanläggningar, vilket motsvarar ca 81 miljoner kronor (nettokostnaden är kommunens kostnad minus de intäkter kommunen får in i form av hyror). Till detta kommer kostnader för scener och samlingslokaler som inte redovisas på samma sätt. Dessa lokaler och anläggningar är ett viktigt stöd till föreningslivet, även om de också används av allmänhet och företag. Kostnaden för att hyra en anläggning varierar beroende på anläggningen och vem som hyr, men generellt gäller att bidragsberättigade föreningar kan hyra mindre idrottshallar och klassrum för 40 kr per timme och större hallar och idrottsplatser för 55 kr per timme (prisläget avser 2012, men har varit konstant under en längre tid). Det saknas motsvarande repetitionsmöjligheter för kulturverksamhet, medan det är möjligt att låna vissa möteslokaler gratis genom stadsbiblioteket och dess mötesplatser. Särskilda priser kan gälla för matcher och arrangemang, från 200 kr för en korpmatch till kr för utomhusföreställningar i Sundbyholm slottspark eller Vilsta. Vid en enkätundersökning under hösten 2011 uppgav ca 4 av 5 föreningar att kommunen har rimliga priser för hyra av kommunens lokaler (lägst betyg 3 på en 5-gradig skala). Föreningarna anser också att det viktigt att priserna för hyra är rimliga. 5 Generellt har Eskilstuna låga priser för uthyrning av idrottslokaler i jämförelse med motsvarande kommuner. En jämförelse försvåras av att olika kommuner har olika kvalitet på sina anläggningar och olika kategorier av hyresnivåer. Om man jämför kostnaden för en bidragsberättigad barn- och ungdomsförening att hyra några vanliga typer av idrottslokaler, visas en stor variation, som framgår av tabellen nedan. Högst prisläge finns i Västerås (som även har höga bidrag till föreningar i jämförelse med andra), medan Uppsala tar ut lägst hyra. Haninge, Örebro och Eskilstuna har en jämförbar prisnivå strax över Uppsalas, medan Jönköping, Norrköping och Linköping utgör en mellangrupp. 5 Enkäten genomfördes oktober-december 2011 i samarbete med konsultbyrån Utvärderingsringen och skickades till de föreningar som mottagit föreningsbidrag under Svarsfrekvensen var ca 45 procent. En utförligare redogörelse för resultaten av enkäten kommer att presenteras i mars 2012.

13 13 (30) Tabell 2. Exempel på hyra per timme av en idrottslokal för en bidragsberättigad barn- och ungdomsförening Fotbollsplan, gräs Stor sporthall Ishall Stor gymnastiksal Eskilstuna Västerås Örebro Jönköping Norrköping Säsongspris Linköping Haninge Uppsala Tyvärr är det svårt att jämföra samlingslokaler och scener på motsvarande sätt, eftersom de varierar mer i utförande och kommuner mer sällan publicerar dessa priser i samlade prislistor. Alla föreningar har inte möjlighet att använda kultur- och fritidsnämndens lokaler och anläggningar för sin verksamhet. Detta kan bero på att nämndens lokaler saknar rätt funktion, att verksamheten inte ryms i nämndens lokaler eller att nämndens lokaler ligger alltför långt bort från föreningens verksamhet. Vissa föreningar äger därför en egen anläggning, medan andra hyr lokaler av kommunfastighet eller en privat hyresvärd, och för detta kan de få bidrag (se bilaga 3). Föreningar som äger en egen anläggning (de flesta är idrottsföreningar på landsbygden) har en högre nettokostnad för lokaler än föreningar som använder kommunala anläggningar. Exakt hur stor skillnaden är kommer att framgå av den rapport om kommunens stöd per förening som konsultbyrån Utvärderingsringen kommer att presentera i mars Föreningar som hyr egna lokaler har däremot ett stöd som motsvarar stödet för föreningar som nyttjar kultur- och fritidsnämndens lokaler. Det innebär att föreningar som hyr egna lokaler får ett bidrag som baseras på skillnaden i hyra för den egna lokalen och den hyra de hade fått betala om de hade varit i kommunala lokaler motsvarande tid. Många av kultur- och fritidsnämndens lokaler, anläggningar och scener används inte bara av en förening, utan delas av flera föreningar och ibland företag och allmänhet. För att föreningars ordinarie verksamhet ska fungera behöver de kunna boka lokaler säsongsvis. Idag fördelas säsongstider i lokaler och anläggningar i samråd med de föreningar som är intresserade av anläggningen. Kriterier kan därför variera, exempelvis att föreningar som nyttjat en anläggning under lång tid har företräde, att prioritering sker utifrån den högsta division som föreningen har verksamhet i, etc. När föreningar har fått tider tilldelade sig, får de själva fördela dessa tider inom föreningen. Det är inte ovanligt att attraktiva tider används för elitsatsningar och/eller vuxenverksamhet bland idrottsföreningar. Att det är svårt att ta fram tydliga kriterier för hur tider ska fördelas mellan och inom föreningar visas av att få av jämförelsekommunerna har publicerat någon sådan prioriteringsordning på sin webbsida. En kommun som har en

14 14 (30) prioriteringsordning är Norrköping, och den visar tydligt hur svårt det kan vara att prioritera mellan elit- och barn- och ungdomsverksamhet: 1. Bidragsberättigade ungdomsföreningar. Ungdomar ska ha företräde till de attraktiva tiderna 2. Föreningar anslutna till Korpen, NAFFI och fritidsgårdar 3. Övriga registrerade föreningar, sammanslutningar och institutioner i Norrköping 4. Tider för allmänhet och företag Träningsverksamhet för föreningars elitverksamhet ska först tillgodoses. Arrangemang och tävlingar bryter kontrakt om nödvändigt. Åtgärder enligt de idrotts- och kulturpolitiska handlingsplanerna - Barn och unga tilldelas träningstider före vuxna i de kommunal drivna anläggningarna. (IPP) - Hyror och avgifter för barn- och ungdomsverksamhet ska vara lägre än för vuxna. (IPP) - En långsiktig investeringsplan upprättas i dialog med idrottsföreningarna. (IPP) - Bokningssystemet ska tydligt visa hur tillgången till anläggningarna fördelas mellan flickor och pojkar, kvinnor och män. (IPP) - Fler repetitionsmöjligheter för scenkonst ska erbjudas. (KPP) - Kulturens scener och mötesplatser ska vara tillgänglighetsanpassade. (KPP) Politiska ställningstaganden: Lokalsubventioner är en viktig del kultur- och fritidsnämndens föreningsstöd och bör komma så många som möjligt till del. För att stödet ska komma till största möjliga nytta, ska lokalerna nyttjas i så hög grad som möjligt. Dessutom bör nämnden underlätta för olika typer av idrotter genom de lokaler och anläggningar som tillhandahålls. Av detta skäl ska det inte vara tillåtet för föreningar att hyra lokaler av nämnden och sedan hyra ut dem i andra hand till annan förening, företag eller enskild. Lokalsubventioner i kultur- och fritidsnämndens prislista för hyra av lokaler delas in i tre nivåer: 1) verksamhet för barn, unga och personer med funktionsnedsättning i stödberättigad förening, 2) vuxenverksamhet i stödberättigad förening, 3) övriga föreningar, allmänhet och företag. Vid matcher och arrangemang med inträde gäller särskilda hyresnivåer. För att få ett särskilt stöd i form av en högre lokalsubvention än allmänheten, krävs att en förening uppfyller kraven för en stödberättigad förening. Därutöver avser nämnden att föreningars verksamhet för barn, unga och personer med funktionsnedsättning i stödberättigad förening ska betala lägre hyror än vuxenverksamhet i linje med idrottspolitisk handlingsplan. Vid blandade grupper gäller hyran för den grupp som de flesta deltagarna utgör. Övriga kategorier av hyresgäster bör jämställas med

15 15 (30) någon av dessa tre nivåer efter utredning. Hyran vid matcher och arrangemang med inträde bör vara högre än vid träning och repetition. En anpassning av lokalstödet behöver göras för att situationen ska bli mer likvärdig mellan föreningar med lokalsubventioner och föreningar med bidrag för egna anläggningar. Att kunna hyra lokala till rimliga priser lyfts ofta fram av föreningslivet som ett viktigt stöd till föreningslivet. Särskilt viktigt är det för att det ska kunna finnas och utvecklas en mångfald av verksamheter och för små eller nystartade föreningar. För att jämna ut skillnaden i stöd mellan föreningar i kommunala lokaler och föreningar med egna anläggningar, behöver dock den totala lokalsubventionen minska något (se även under avsnittet former för kontanta bidrag). Kultur- och fritidsnämnden subventionerar verksamhetslokaler som bedöms som angelägna, som delas av flera föreningar, allmänheten och/eller kommunala verksamheter och där nämnden har kvar rådighet över hur lokalerna ska användas. För de lokaler som enbart används av en förening och inte ligger i anslutning till nämndens lokaler, ska den förening som använder den betala hyran. Beroende på den verksamhets som bedrivs, har föreningen möjlighet att söka bidrag för sin verksamhet och de kostnader som följer med den. Nämnden kan (i mån av tillgång) hyra ut kansli- och förrådlokaler i anslutning till nämndens verksamhetslokaler till självkostnadspris. Nämnden ska dock inte hyra lokaler, som sedan hyr ut i andra hand till en enda förening, vilket ligger i linje med kommunens policy att inte vara borgenär för andra. Fördelning av tider per säsong mellan föreningar ska göras i samråd med berörda föreningar och med utgångspunkt från antalet aktiva medlemmar i en förening. Föreningar som vill hyra kommunens anläggningar/lokaler säsongsvis ska anmäla intresse till kultur- och fritidsförvaltningen. Tider på respektive anläggning fördelas mellan intresserade föreningar i samråd med föreningarna och med utgångspunkt från antal aktiva medlemmar. Viss hänsyn ska tas till skillnad i förutsättningar mellan individuella aktiviteter och lag-/gruppaktiviteter. Om så många föreningar vill säsongshyra samma anläggning att det inte är möjligt att tillgodose allas behov, beslutar kultur- och fritidsförvaltningen vilka föreningar som ska ha prioritet utifrån en bedömning av föreningarnas behov av just denna anläggning (utifrån behovet av anläggningens funktioner, antal medlemmar i föreningen och föreningens geografiska belägenhet). Vissa av nämndens anläggningar är avsedda för elitidrott, såsom Tunavallen och Sporthallen. På dessa ska de föreningar som idrottar på högst nivå ha företräde. Tider i kultur- och fritidsnämndens anläggningar ska fördelas så att barn och unga tilldelas tider före vuxna. Flickor och pojkar respektive män och kvinnor ska ha lika goda möjligheter att använda en anläggning under attraktiva tider. Föreningar tilldelas tider i nämndens anläggningar och ansvarar för att fördela dessa inom föreningen så att barn och unga prioriteras på attraktiva tider och flickor/pojkar respektive män och kvinnor har lika goda möjligheter att använda lokalerna på attraktiva tider. Matcher och arrangemang kan gå före träning

16 16 (30) och repetition. På anläggningar för elitidrott ska elitverksamhet ha företräde. Kultur- och fritidsförvaltningen ska godkänna fördelningen. 5. Former för kontanta bidrag Eftersom det är frivilligt för kommuner att ge kontanta bidrag till det lokala föreningslivet, finns det en rik variation av både bidragsformer och begrepp vid en jämförelse med andra kommuner. Ofta har kommuner olika bidragsformer för olika typer av föreningar. Det skiljer sig även organisatoriskt om bidragen fördelas mellan en, två eller flera nämnder. Dessutom varierar vilken information som finns tillgänglig på webben om de befintliga bidragsformerna. Det finns dock vissa återkommande inslag i utformningen av bidrag, som kan fungera som en kategorisering: - Grundbidrag: Varje bidragsberättigad förening får en viss summa pengar. Detta är ett förhållandevis ovanligt bidrag. - Medlemsbidrag: Föreningar får bidrag utifrån antal betalande medlemmar. - Deltagarbidrag: Föreningar får bidrag utifrån antalet medlemmar som deltar i olika sammankomster, exempelvis ledarledd träning eller studiecirklar. - Arrangemangsbidrag: Föreningar kan ansöka om bidrag för ett specifikt arrangemang eller evenemang. - Projekt-/stimulansbidrag: Föreningar kan söka om medel för särskilda satsningar som pågår under en begränsad tid. - Årliga/säsongsvisa verksamhetsbidrag: Bidragets storlek utgår från en bedömning av verksamhetens omfattning kvalitet utifrån uppsatta kriterier. - Drift- och hyresbidrag för lokaler och anläggningar: Föreningar som äger lokaler eller hyr lokaler som inte är subventionerade får bidrag för en viss del av kostnaderna. - Investeringsbidrag: Föreningar som äger egna lokaler eller anläggningar får söka bidrag för investeringar i dessa. Det kan även gälla för inventarieinvesteringar för föreningar som inte äger egna lokaler. - Riktade bidrag till särskild verksamhet: I de flesta kommuner finns olika varianter av riktade bidrag inom särskilt prioriterade områden, exempelvis ledarskapsutbildningar, representation, lägerbidrag, bidrag till ridsport eller bidrag till internationellt utbyte. Dessa är svåra att kategorisera och utformningen skiljer mycket från kommun till kommun. I Eskilstuna finns samtliga dessa bidragsformer, även om olika bidragsformer används för olika typer av föreningar. De bidrag som hanteras av kultur- och fritidsnämnden redovisas i bilaga 3 och det regelverk som gäller för dem återfinns i bilaga 4. 6 Det innebär att huvuddelen av nämndens bidrag går till idrotts- och barn- 6 En översikt över det samlade föreningsstödet, som även inkluderar bidrag från kommunstyrelsen och Torshälla stads nämnd, kommer att presenteras i mars 2012 av konsultbyrån Utvärderingsringen.

17 17 (30) och ungdomsföreningar, en stor del går till intresseföreningar/övrigt och den mindre delen till kulturföreningar. 7 Med nuvarande bidragsregler ger kultur- och fritidsnämnden bidrag till omfattande, varierande och god verksamhet. Samtidigt är bidragssystemet fragmenterat, dels genom att bidragen är uppdelade på många, mindre potter, dels genom att flera av bidragsformerna är så snävt formulerade att likvärdig verksamhet utesluts (exempelvis ges bidrag till musikföreningar, men inte till körer, och det finns särskilda bidragsformer för stöd till ridsport och till regionalt handikappcentrum). Systemet är i hög grad anpassat efter befintliga föreningar, men mindre väl lämpat att hantera en naturlig växling i föreningars verksamhet, där nya föreningar bildas och andra blir mindre aktiva och kanske läggs ner. En stor del av bidragen är riktade till lokaler och anläggningar, både i sådana fall där de är ett komplement till kommunala anläggningar för kultur och fritid och där lokalerna är till för en enskild förenings behov. Det gör att fokus riktas mer mot en förenings kostnader och lokaler än dess verksamhet vid fördelningen av bidrag. En svårighet med nuvarande bidragsregler är att det saknas tydliga kriterier för dels hur pengar fördelas mellan olika, smala bidragspotter, dels vilka ansökningar som ska prioriteras inom respektive bidragsform. Detta har lett till att förvaltningen ofta får frågor om varför vissa föreningar får ett visst bidrag, medan andra inte får. Denna fråga gällde inte minst bidragsformen konsulentbidrag, som underlättade för stora barn- och ungdomsföreningar att anställa en föreningskonsulent, en bidragsform som kommunfullmäktige beslutade att ta bort i november 2011 (bidraget upphör i juni 2012). När det gäller vissa bidragsformer är det oklart om det verkligen är bidrag som avses. Men bidrag menar utredningen att kommunen ger kontant stöd till en förenings verksamhet, som drivs på föreningens initiativ. Av översynen framgår att medel som kultur- och fritidsnämnden överför till det kommunala bolaget Näshultagården för att föreningar i området ska kunna använda bolagets idrottshall klassificeras som bidrag. Detta är en olämplig beskrivning, då kommuner sällan kan ge bidrag till bolag. Det förekommer också att föreningar får bidrag för att hålla i ordning motionsspår och friluftsområden, som annars är ett ansvar för kultur- och fritidsnämnden. Slutligen beskrivs det förhållande att kultur- och fritidsnämnden hyr lokaler för funktionshindersorganisationer som ett kontant bidrag, trots att föreningarna inte får kontanta medel utan ett stöd i form av subventionerade lokaler. Denna typ av oklarheter, som snarare gäller vad nämnden har benämnt som bidrag än själva stödet som sådant, kan bidragit till att regelverket ibland har ifrågasatts. 7 Det är i detta sammanhang värt att åter påminna om att kommunstyrelsen stödjer studieförbunden med ca 11 miljoner kronor per år, vilket i stor utsträckning går till kultur- och bildningsverksamheter.

18 18 (30) Åtgärder enligt de idrotts- och kulturpolitiska handlingsplanerna - Regler för bidrag ska vara begripliga, transparenta och framtagna i samverkan med föreningarna. (IPP) - Regler för bidrag ska vara begripliga, transparenta och framtagna i samverkan med föreningar och aktiva kulturaktörer. (KPP) - Formen för konsulentbidrag ses över. (IPP) - Regler ska tas fram för stöd till föreningar som äger och/eller driver en anläggning. (IPP) - Föreningar som samverkar med skola stimuleras genom särskilt bidrag. (IPP) - Föreningar som prioriterar ledarskapscertifiering uppmuntras. (IPP) - Föreningar som söker ledare från underrepresenterade grupper uppmuntras. (IPP) - Kommunen ska särskilt stödja kulturaktiviteter för barn och unga (KPP) - Möjligheten till stöd för unga kulturarrangörer ska tydliggöras. (KPP) - Kommunen ska se möjligheten att stödja aktörer som skapar fler jobb inom kultursektorn. (KPP) Politiska ställningstaganden: Kultur- och fritidsnämnden ska ge kontanta bidrag till verksamhet för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning, publik verksamhet och verksamhet med särskild samhällsnytta. De medel som nämnden avsätter för kontanta bidrag är mer begränsade än medel för lokalsubventioner, vilket gör att nämnden vill rikta bidragen till prioriterade verksamheter. Nämnden ser ett särskilt värde av verksamhet för barn, unga och personer med funktionsnedsättning, som är grupper både med behov av fritidsverksamheter och med begränsade ekonomiska resurser. För att Eskilstuna ska bli en attraktiv stad, krävs ett särskilt stöd för publik verksamhet. Det finns även föreningar som bedriver verksamhet med en särskild samhällsnytta, exempelvis social verksamhet, omsorgsverksamhet eller folkhälsoarbete, som nämnden anser att det är angeläget att stödja. För att se till att bidragen resulterar i så omfattande och god verksamhet som möjligt, ska nämnden inte ge bidrag i form av medlemsbidrag eller andra standardiserade bidrag, som inte är direkt kopplade till verksamheten. Antalet bidragsformer ska minskas samtidigt som respektive form breddas för att underlätta tydlighet och flexibilitet. Idag är bidragen fördelade i förhållandevis små potter, vilket dels gör att god verksamhet riskerar att falla mellan stolar för olika bidragsformer, dels att det är svårt att jämföra kvaliteten på bidragsansökningar mellan olika bidragsformer. Detta gör det svårt för föreningar att veta vilka bidrag de kan söka, samtidigt som nämndens prioriteringar blir oklara. Med färre men bredare bidragsformer blir det lättare att tydliggöra prioriteringar, samtidigt som det också blir lättare för föreningar med ny verksamhet att ansöka om stöd.

19 19 (30) Bidrag för lokaler och anläggningar förändras för att uppnå högre grad av likvärdighet och tydlighet. Bidrag till lokaler och anläggningar som används för verksamhet för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning samt samlingslokaler ska utgå om lokalen/anläggningen är ett angeläget komplement till kommunala lokaler för kultur- och fritidsverksamhet. Bidraget för föreningsägda anläggningar bör öka för att minska skillnaden i kommunalt stöd i jämförelse med föreningar med möjlighet att vara i kommunalt subventionerade lokaler, men en viss skillnad bör kvarstå, då den förening som äger sin anläggning också har rådighet över den. För verksamhet med särskild samhällsnytta ska kultur- och fritidsnämnden inte ge särskilda hyresbidrag, utan bidrag till verksamheten baserat på verksamhetens kostnader. Befintliga lokalbidrag som egentligen avser kommunala hyreskostnader ska omvandlas till detta. För underhåll av motionsspår och friluftsområden bör nämnden ge uppdragsersättningar istället för bidrag. 6. Kriterier för och granskning av bidragsberättigade föreningar Föreningar som får bidrag från kultur- och fritidsnämnden idag måste leva upp till vissa minimikrav för att bedömas som bidragsberättigade. Anledningen till att dessa krav finns är att nämnden behöver ha viss kontroll över vilka föreningar som stöds med skattemedel. Kraven är också tänkta som ett stöd för föreningar genom att visa på arbetssätt som underlättar föreningens interna arbete. De krav som ställs idag är följande: - Verksamheten måste bedrivas inom Eskilstuna kommun. - Organisationen måste ha en styrelse som är vald av ett årsmöte. Det ska finnas en revisor och arbetet i organisationen ska vara demokratiskt. - Medlemsavgiften ska vara lämplig i förhållande till verksamheten och omfattningen. Är avgiften mindre än 50 per år för en person eller 120 för en familj så blir det inget bidrag. - Kultur- och fritidsnämnden kan tillsammans med de egna revisorerna när som helst granska organisationens underlag för bidragsansökan. - Bidrag som betalats ut på felaktiga grunder ska betalas tillbaka. - Har organisationen skulder ska de ha reglerats innan bidrag kan betalas ut. - En samarbetsorganisation eller kretsorganisation kan få kommunens bidrag. Det förutsätter att de föreningar som är med inte söker bidrag var för sig. Utöver dessa grundläggande krav finns det ytterligare kriterier för olika former av bidrag, som i vissa fall gör att det bara är vissa kategorier av föreningar som kan söka dem, exempelvis pensionärsföreningar. Utgångspunkten för kultur- och fritidsnämnden är att föreningar gör stor samhällsnytta och lever upp till de krav som nämnden ställer av egen vilja och utan att det alltid sker en fullständig kontroll. En fullständig kontroll hade också blivit mycket kostsam. För att nämnden ändå ska kunna lita på att skattepengar används på avsett sätt sker granskning av de bidragsberättigade föreningarna i fyra olika former: - Granskning vid registrering: För att blir registrerad som bidragsberättigad förening i Eskilstuna kommun sker en granskning genom x, y och z. - Årlig granskning: Alla bidragsberättigade föreningar ska varje år skicka in sin verksamhetsberättelse.

20 20 (30) - Stickprovskontroller: Varje år väljs x föreningar ut för en fördjupad kontroll av dokument som stadgar, verksamhetsberättelser och närvarokort. - Granskning vid misstanke: Om nämnden av någon anledning misstänker att en förening inte uppfyller kriterierna för stöd, kan en fördjupad granskning genomföras. Syftet med granskningen är att vara ett stöd för föreningarna att leva upp till nämndens krav. Om avvikelser upptäcks hos en förening, får den möjlighet att rätta till detta. Om föreningen inte vidtar lämpliga åtgärder, kan dock stödet från nämnden dras in. Det är även värt att påpeka att föreningar inte bara granskas av kommunen. Även Skatteverket genomför viss granskning i samband med att föreningar ansöker om organisationsnummer för ideella föreningar och kan även granska föreningars deklarationer. Likaså kan föreningar som tillhör en riksorganisation granskas av den för att se om föreningen lever upp till riksorganisationens krav och policys. Särskilt tydligt är detta inom idrotten. Olika kommuner har formulerat olika krav på föreningar. Mängden krav skiftar, liksom vilka krav som ställs. De olika kriterier som jämförelsekommunerna har ställt upp kan kategoriseras enligt följande: - Organisatoriska krav, exempelvis krav på organisationsnummer, demokratiska arbetsformer, öppenhet för alla eller att föreningen ska vara ansluten till en riksorganisation om sådan finns. - Ekonomiska krav, exempelvis att föreningen inte ska ha vinstsyfte, att den inte får ha skulder till kommun eller statliga myndigheter, krav på en sund ekonomisk hantering eller krav på viss medlemsavgift. - Krav på viss omfattning, exempelvis lägsta antal betalande medlemmar eller lägsta antal sammankomster per år. - Krav på viss inriktning, exempelvis att det ska finnas lokal verksamhet eller att verksamheten ska vara allmännyttig. - Krav på viss värdegrund, exempelvis att vara partipolitiskt och/eller religiöst obunden, att verka för integration, mångfald och jämställdhet, att verka för alla människors lika värde eller att öppet ta ställning för demokrati som samhällsform. Det finns med andra ord en stor variation i hur krav på föreningar är formulerade, även om många av kraven återkommer i olika former. I viss mån påverkas formuleringarna av hur bidragsgivningen är organiserad, exempelvis om reglerna ska gälla för alla föreningar i en kommun eller om man har olika krav för olika typer av föreningar.

21 21 (30) Åtgärder enligt de idrotts- och kulturpolitiska handlingsplanerna - All verksamhet inom barn- och ungdomsidrotten som får kommunalt stöd ska vara förenlig med FN:s konvention om barns rättigheter. (IPP) - Idrottsföreningar som får kommunala bidrag ska genomföra kommunens enkätundersökning för att kvalitetssäkra verksamheten. (IPP) - Föreningar som tar emot bidrag för barn- och ungdomsverksamhet ska kunna visa att pengarna används för barn och ungdom. (IPP) - Verksamhet som får stöd ska bidra till hållbar utveckling. (IPP) - Verksamhet som får bidrag ska främja jämställdhet och mångfald. (IPP) - Verksamhet som får bidrag ska främja jämställdhet och mångfald och bidra till hållbar utveckling. (KPP) - Verksamhet som får bidrag ska aktivt arbeta mot alkohol, droger, dopning, mobbning, trakasserier och våld. (IPP) - Föreningar som får bidrag ska redovisa hur de bedriver verksamhet så att barn och unga med funktionsnedsättning kan delta. (IPP) - Politiska ställningstaganden: För att få stöd från kultur- och fritidsnämnden krävs att en förening lever upp till de krav kommunen ställer med utgångspunkt från de idrotts- och kulturpolitiska handlingsplanerna. För att föreningar ska få stöd av nämnden, både avseende lokalsubventioner och bidrag), ska föreningen vara en allmännyttig ideell förening. Dessutom ska föreningen leva upp till ytterligare krav som att ha demokratiska arbetsformer, verka för hållbar utveckling, jämställdhet och mångfald, vara lokalt förankrad, ha lämplig medlemsavgift och vara ansluten till riksorganisation om det är möjligt. För föreningar med barn- och ungdomsverksamhet finns ytterligare krav. Relationen mellan kultur- och fritidsnämnden och föreningar ska präglas av ömsesidigt förtroende. Kultur- och fritidsnämnden ser mycket positivt på det verksamhet som bedrivs av ideella föreningar och menar att det ideella arbetet som läggs ner av föreningarnas medlemmar tillför kommunen en stor nytta. Nämndens grundläggande förhållningssätt är därför att förlita sig på de uppgifter som en förening lämnar. Kontroll av föreningar sker vid ansökan om att bli stödberättigad förening, genom löpande uppföljning, vid stickprovskontroller och när det uppstår misstanke om att en förening inte uppfyller kraven. Föreningar ska kunna redovisa kostnader för de verksamheter som de får kontanta bidrag för. För att nämndens stöd till föreningslivet ska åtnjuta allmänhetens förtroende krävs några former av kontroller och uppföljningar, även om nämnden ser och förlitar sig

22 22 (30) på att vissa granskningar genomförs av andra instanser som Skatteverket och riksorganisationer. När en förening ansöker om att bli stödberättigad, ska lämplig dokumentation granskas för att se att föreningen lever upp till kraven. Därutöver ska en löpande, årlig uppföljning ske genom att föreningen rapporterar vilken verksamhet man bedrivit under året. Stickprovskontroller genomförs varje år av några föreningar för att granska om föreningen fortfarande uppfyller kraven för att vara en stödberättigad förening, för att se att underlag för bidragsansökningar är korrekta och för att se att beviljade medel används till avsett ändamål. Om nämnden får kännedom om att en förening kanske inte lever upp till nämndens krav, ska en särskild granskning göras i syfte att stödja föreningen att leva upp till kraven. 7. Behov av ytterligare utredningar Som redovisats under avsnittet om fördelning av stöd idag ger Eskilstuna kommun stöd till föreningar i många former, inte bara i form av kultur- och fritidsnämndens kontanta bidrag och lokalsubventioner som varit fokus för denna översyn. Översynen har därför även syftat till att undersöka vilka behov som finns av kompletterande regelverk. Under utredningens gång har ett antal behov framkommit. Översyn av handläggningsrutiner och eventuella tillämpningsföreskrifter för kultur- och fritidsnämndens bidrag. För att kunna hantera bidragsansökningar inom kultur- och fritidsnämnden behöver handläggningsrutiner och delegationsordning ses över, så att det är tydligt vem som fattar beslut om vilka bidrag och vart det rapporteras. Idag fattar kultur- och fritidsnämnden beslut om många ansökningar som avser små belopp, vilket dels är en kostsam hantering då många personer är inblandade, dels gör att vissa ärenden drar ut på tiden. För att få en smidigare hantering men behålla en politisk prioritering av ansökningarna inom vissa bidragsformer, bör möjligheten att inrätta ett bidragsutskott inom kultur- och fritidsnämnden utredas. För att ansökningar om bidrag ska kunna hanteras på ett smidigt sätt kan tillämpningsföreskrifter om exempelvis sista datum för ansökan sam mallar för bidragsansökningar behöva tas fram. Information om stöd i form av personresurser inom kultur- och fritidsnämnden. Kultur- och fritidsnämnden stödjer föreningslivet genom att medarbetare ibland utför arbete som normalt ingår i en förenings verksamhet. Det kan gälla insatser för information, administration eller planering av evenemang. För att det ska vara tydligt för alla föreningar vilket stöd nämnden erbjuder och hur prioriteringar sker, behöver informationen om detta förbättras. Regler för fördelning av kansli- och förrådslokaler i kultur- och fritidsnämndens lokaler. Vissa föreningar hyr idag kansli- och förrådslokaler av kultur- och fritidsnämnden. Det saknas gemensamma, nedtecknade principer för vilka föreningar som erbjuds denna möjlighet och för vilken hyra de betalar. Detta behöver utredas för att ta fram ett regelverk.

23 23 (30) Regelverk för möjligheter till intäkter vid nyttjande av kultur- och fritidsnämndens lokaler. Vissa föreningar har idag möjlighet att få intäkter i samband med att de använder kommunala lokaler. Det gäller dels inträden till matcher och arrangemang, men även möjligheter till försäljning av fika, att sätta upp reklamskyltar och att göra kommersiella arrangemang för företag. Det saknas i dagsläget nedtecknade principer för inom vilka ramar detta kan ske och ett regelverk behöver därför utvecklas. Regelverk för uppdragsersättningar. Idag förekommer att föreningar utför uppdrag åt kommunen mot kontant ersättning, exempelvis genom att sköta om en av kommunens idrottsplaner, driva en kvinnojour eller museiverksamhet. Det är arbete som annars hade utförts av kommunal personal (förutsatt att resurserna räckt). Det förekommer också lokalsubventioner som en form av uppdragsersättningar. Det är oklart dels i vilka lägen kommunen bör överlåta kommunal verksamhet till en förening, dels i vilka lägen kommunen behöver upphandla verksamheten som en tjänst, dels på vilket sätt föreningar ska erbjudas att utföra uppdrag, dels hur ofta detta ska omprövas. Detta behöver utredas för att ta fram ett regelverk för uppdragsersättningar. Översyn av kommunstyrelsens föreningsbidrag. Kommunstyrelsen hanterar i dagsläget fler bidragsformer, såsom medel för vänortsverksamhet, stöd till nationella och internationella arrangemang, projektbidrag för hållbar utveckling och landsbygdsutveckling samt hyresbidrag till studentkår. Dessa tangerar i vissa fall de bidrag som kultur- och fritidsnämnden ansvarar för. Samtidigt saknas information på eskilstuna.se om dessa bidrag bland övrig information om föreningsbidrag. En översyn behövs för att reglerna för dessa bidrag ska vara begripliga, transparenta och framtagna i samverkan med föreningar. Samordning av kommunens stöd till föreningar vid arrangemang. Idag är både kultur- och fritidsnämnden och kommunstyrelsen involverad i stöd till föreningar vid arrangemang och det är inte alltid tydligt vilka arrangemang som ges vilket stöd. För att göra stödet både mer effektivt och mer likvärdigt, behövs en samlad strategi, något som lyfts fram i både idrotts- och kulturpolitisk handlingsplan. Ansvarsfördelning mellan nämnder för fördelning av bidrag. De största bidragsgivarna är idag kultur- och fritidsnämnden och kommunstyrelsen, men det förekommer även att andra nämnder ger föreningar bidrag, särskilt Torshälla stads nämnd. Det är oklart på vilka grunder ansvaret för olika bidrag ligger på olika nämnder, inte minst då kommunstyrelsen ansvarar för bidrag inriktade mot den övergripande verksamhetsprocessen för kultur och fritid, medan kultur- och fritidsnämnden ansvar för bidrag som berör verksamhetsprocesser för vård och sociala tjänster. En översyn skulle behövas för att se hur bidragsgivningen ska ske på ett effektivt sätt som är utvecklande för Eskilstuna. Ansvar för underhåll av kommunägda anläggningar. Idag är det flera parter som delar på ansvaret för underhåll av kommunägda lokaler och anläggningar: kulturoch fritidsnämnden eller Torshälla stads nämnd, kommunfastighet och i vissa fall

24 24 (30) Torshällafastigheter samt i vissa fall föreningar som har i uppdrag att sköta drift och underhåll. Det är inte alltid helt klart vilken typ av underhåll som ingår i hyra och vad som ska skötas av olika parter, och ansvaret skulle därför behöva utredas och förtydligas. Riktlinjer för sponsring från kommunala bolag. De kommunala bolagen sponsrar Eskilstunas föreningsliv med ca 1,8 miljoner kronor per år, varav ungefär hälften till elitverksamhet och hälften till barn- och ungdoms- och kulturverksamhet. Det är ett avsevärt tillskott till de bidrag som kultur- och fritidsnämnden ger. I både kultur- och idrottspolitisk handlingsplan lyfts behovet av riktlinjer för sponsring fram. Vissa av dessa frågor ansvarar kultur- och fritidsnämnden för, medan de frågor som rör flera nämnder eller kommunens bolag är ett ansvar för kommunstyrelsen. Åtgärder enligt de idrotts- och kulturpolitiska handlingsplanerna - Regler tas fram för stöd till föreningar som äger och/eller driver en anläggning. (IPP) - Det stöd kommunen kan bistå med vid evenemang ska tydliggöras. (IPP) - De kommunala bolagen ska ta fram egna riktlinjer för sponsring. (IPP) - Kommunala bolagen ska ta fram egna riktlinjer för sponsring av kultur. (KPP) - En evenemangsstrategi ska tas fram. (KPP) - Kommunen ska tydliggöra stöd och service till kulturföreningar och kulturutövare. (KPP) Politiska ställningstaganden: Utredning av och framtagande av principer för föreningsstödet ska fortsätta. För kultur och fritidsnämndens del är det mest brådskande att utforma en ny prislista 2013 med tillhörande regelverk om fördelning av träningstider och att ta fram handläggningsrutiner för ansökningar om bidrag (och eventuella förslag till anpassningar av delegationsordningen) och detta ska därför genomföras under I samband med utredningen om handläggningsrutiner ska ett förslag tas fram om att inrätta ett bidragsutskott till nämnden för en smidigare och mer rättssäker hantering av bidragsansökningar. Dessutom ska informationen om övrigt stöd som förvaltningen erbjuder förtydligas under Under 2013 ska förvaltningen utreda fördelning av kansli- och förrådslokaler och senast 2014 ta fram ett regelverk för möjligheterna för föreningar till intäkter vid nyttjande av kommunala lokaler. Även kommunstyrelsen föreslås genomföra utredningar avseende föreningsstöd under 2012 och 2013 inom sina ansvarsområden, såsom regelverk för uppdragsersättningar, regler för övriga kommunala bidrag och utformning av ett samlat arrangemangsstöd. Vid kartläggningen av bidrag har det framkommit att kommunstyrelsen och Torshälla stads nämnd fördelar bidrag som rör den