INLEDANDE RISKANALYS FÖR NY BEBYGGELSE I VALLENTUNA KOMMUN - risker avseende transporter med farligt gods

Transkript

1 INLEDANDE RISKANALYS FÖR NY BEBYGGELSE I VALLENTUNA KOMMUN - risker avseende transporter med farligt gods

2 INLEDANDE RISKANALYS FÖR NY BEBYGGELSE I VALLENTUNA KOMMUN - risker avseende transporter med farligt gods Utredningen har gjorts på uppdrag av Vallentuna kommun. Kontaktperson har varit Margareta Ekman Uppdragsansvarig samt utförare: Rosie Kvål Uppdragsnummer: Tyréns AB Säte: Stockholm Org.Nr: Stockholm Besöksadress: Peter Myndes Backe 16 Tel , Fax ,

3 SAMMANFATTNING I samband med planläggning av stora delar av områden i centrala Vallentuna har denna inledande riskanalys genomförts. Riskanalysen är tänkt att ligga till grund för den fortsatta planeringen och kommer att utgöra underlag i kommande detaljplaner. I analysen har de risker som den planerade bebyggelsen kan komma att utsättas för med hänsyn till det geografiska läget nära transportleder för farligt gods studerats. Syftet med analysen har varit att utreda om människor kan komma att utsättas för allt för stora risker. En fördjupad analys har genomförts för ett exempelområde med bostadsbebyggelse 25 meter från närmaste vägbanekant på en transportled för farligt gods. Inom det aktuella området planeras huvudsakligen bostadsbebyggelse och olika trafiklösningar. En kartläggning har gjorts av de verksamheter som hanterar farligt gods inom kommunen samt vilka transporter av farligt gods som förekommer på kommunens vägar. Följande riskobjekt har identifierats att direkt eller indirekt kunna påverka planerna på ny bebyggelse: Vallentuna Motor Sydupplands bil Aerosol Scandinavia Vallentuna idrottsplats Väsbyvägen/Angarnsvägen Nya Lindholmsvägen Den typen av farligt gods som hanteras eller transporteras vid identifierade verksamheter och transportvägar har bedömts huvudsakligen kunna ge upphov till olyckor som leder till brand eller explosion. Det statistiska underlaget är dåligt och den kartläggning som har gjorts är inte fullständig. Främst beror detta på den stora osäkerheten hur många och vilka transporter till och från hamnen i Kapellskär som passerar genom Vallentuna. I den fördjupade analysen har beräkningar genomförts av sannolikhet och konsekvens för möjliga olyckor. Resultatet redovisas som risknivå med dagens trafiksituation samt en bedömning av trafiksituationen med Norrortsleden tagen i drift. Beräknade risknivåer visar en relativt hög, men ej oacceptabel, risk med dagens trafik. Det framtida scenariot med Norrortsleden visar på en betydligt lägre risknivå. Slutsatsen av den fördjupade analysen är att det torde vara möjligt att uppföra bostäder 25 meter från en transportled för farligt gods eller en bensinstation. Som transportsituationen ser ut idag är det inte önskvärt med bostäder på detta avstånd, även om man med olika åtgärder kan öka säkerheten i byggnaderna. 3

4 Om Norrortsleden får den effekt som har antagits i analysen är möjligheten att uppföra bostäder ännu större och omfattningen av åtgärder mindre än med dagens trafiksituation. I den fortsatta planeringen bör hänsyn tas till identifierade riskobjekt. Vid detaljplaneläggning nära dessa måste vidare utredning av riskerna genomföras för att bestämma omfattning av åtgärder, påverkan på utformningen, placering samt typ av verksamhet. 4

5 INNEHÅLL SAMMANFATTNING INLEDNING Bakgrund Syfte Metod AVGRÄNSNINGAR Tidsmässiga Övrigt OMRÅDESBESKRIVNING/AKTUELLT PROJEKT FÖRUTSÄTTNINGAR Länsstyrelsens rekommendationer Transporter med farligt gods Norrortsleden Riskacceptans Osäkerheter IDENTIFIERING AV RISKOBJEKT OCH OLYCKSSCENARIER Riskobjekt Olycksscenarier FÖRDJUPAD ANALYS REFERENSER...25 BILAGA 1 Fördjupad analys för en exempelbyggnad 5

6

7 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND Vallentuna kommun vill utveckla och förtäta centrala Vallentuna med huvudsakligen fler bostäder. För att inte människor inom planområdet ska utsättas för allt för stora risker genomförs denna inledande riskanalys. Utredningen är tänkt att ligga till grund för den fortsatta planeringen av området. 1.2 SYFTE Syftet med den inledande riskanalysen är att utvärdera vilka risker som människor inom tänkta områden för ny bebyggelse kan komma att utsättas för samt undersöka möjligheten att uppföra bebyggelse 25 meter från transportled för farligt gods. 1.3 METOD Den inledande analysen består av flera delar. Inledningsvis görs en identifiering av de riskobjekt som kan innebära en påverkan på risknivån i aktuellt område. För respektive riskobjekt görs sedan en beskrivning av möjliga olycksscenarier och deras konsekvenser för planerad bebyggelse. För att tydliggöra förutsättningarna görs en djupare analys av ett exempelområde med bostadsbebyggelse 25 meter från ett riskobjekt. 7

8 2 AVGRÄNSNINGAR 2.1 TIDSMÄSSIGA Analysen kommer både att behandla trafiksituationen som den ser ut i dag inklusive de planerade vägarna, samt trafiksituationen med Norrortsleden tagen i drift. 2.2 ÖVRIGT Analysen omfattar endast plötsliga och oväntade olyckor med akuta konsekvenser för liv och hälsa hos människor som vistas inom det aktuella området. I analysen har hänsyn inte tagits till långsiktiga effekter av hälsofarliga ämnen eller buller. Trafikanter på omgivande vägar omfattas inte av denna analys. 3 OMRÅDESBESKRIVNING/AKTUELLT PROJEKT Vallentuna kommun är en av Stockholms snabbast växande kommuner. Totalt bor cirka personer i kommunen vilket är ungefär hälften mot grannkommunen Täby. Till ytan är kommunen ungefär dubbelt så stor som Stockholms Stad och fem gånger större än Täby. Kommunen ligger i norra Storstockholm mellan E4 och E18. Figur 1. Vallentuna kommun med de större vägarna i kommunen. 8

9 Eftersom inflyttningen till kommunen är stor och till stor del utgörs av barnfamiljer finns ett behov av att bygga fler bostäder. Ett omfattande arbete har påbörjats där kommunen undersöker möjligheterna till att utöka bebyggelsen i centrala delar av kommunen. Huvuddelen av den planerade bebyggelsen kommer att utgöras av bostäder. I arbetet ingår även att studera möjliga förändringar i trafikstrukturen. Arbetet är ett underlag för fortsatt detaljplanering i centrala Vallentuna. Förslaget innebär bland annat: Väsbyvägens/Angarnsvägens korsning med Stockholmsvägen och Smidesvägen omvandlas till cirkulationsplatser En skola och flera förskolor kan komma att byggas. Bostadsbebyggelse uppförs huvudsakligen öster om Roslagsbanan. Parker och friluftsområden utvecklas. Figur 2. Förslag till bebyggelseutveckling i centrala Vallentuna. Bebyggelsen är tänkt att uppföras med småstadsliknande karaktär med flerbostadshus i maximalt fyra våningar och eventuellt butiker i bottenvåningen i centralt placerade byggnader. 9

10 4 FÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 LÄNSSTYRELSENS REKOMMENDATIONER Länsstyrelsens rekommenderar i sin rapport Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer [1] att ett område på minst 25 meter bör lämnas fritt från bebyggelse intill transportleder för farligt gods. Kontor bör inte placeras närmare än 40 meter från väg medan bostäder inte rekommenderas närmare väg än 75 meter. Vid ny bebyggelse intill en bensinstation rekommenderas bostäder att ligga på minst 50 meters avstånd. Både när det gäller transporter av farligt gods på väg och järnväg samt bensinstationer ska alltid en riskanalys göras vid nyexploatering inom 100 meter från sådana riskobjekt. En riskanalys som belyser risksituationen kan visa att risknivån är låg och att man kan göra avsteg från de rekommenderade avstånden. Visar det sig att risknivån är hög ska säkerhetshöjande åtgärder tillämpas för att sänka risknivån. Detta kan också innebära att avsteg kan göras. 4.2 TRANSPORTER MED FARLIGT GODS Farligt gods kan delas in i olika klasser för ämnen med liknande egenskaper. I tabell 1 redovisas de olika klasserna samt typ av ämnen. Tabell 1. Farligt gods indelat i olika klasser enligt ADR/RID. Klass 1 Explosiva ämnen 2 Gaser 3 Brandfarliga vätskor Ämne 4 Brandfarliga fasta ämnen m.m. 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider 6 Giftiga ämnen 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen Farligt gods är en vara eller ett ämne med sådana kemiska eller fysikaliska egenskaper att de i sig självt eller i kontakt med andra ämnen, t.ex. luft eller vatten, kan orsaka skador på människor, djur, egendom, miljö eller påverka transportmedlets säkra framförande. 10

11 4.3 NORRORTSLEDEN Den första delen av Norrortsleden, Häggviksleden, invigdes 1998 och arbetet med den andra delen mellan Edsberg och Täby kyrkby pågår. Arbetsplanen för den sista etappen mellan Täby Kyrkby och Rosenkälla har nu godkänts av regeringen. Norrortsleden beräknas vara färdig under Standarden på vägen kommer att vara hög och vissa delar av sträckan kommer att ha motorvägsstandard med fyra körfält, planskildhet och skyltad hastighet på 90 km/tim. Eftersom leden kommer att hålla en hög standard är det mycket troligt att transporter med farligt gods kommer att tillåtas på leden. Eftersom Väsbyvägen/Angarnsvägen är längre, och har en sämre standard än, Norrortsleden kommer en stor del av den tunga trafiken att köra över Norrortsleden istället. Främst bedöms transporter med farligt gods mellan Kapellskär och E4 söderut köra den nya vägen. Av de genande transporterna bedöms dessa utgöra den största delen. 4.4 RISKACCEPTANS Riskkriterier I Sverige finns inga givna normer eller kriterier när det gäller vilka risker som kan tolereras. Länsstyrelsen i Stockholms län har formulerat riktlinjer för vad som kan accepteras i Stockholm. Riktlinjerna visar en tydlig aversion mot olyckor där många människor omkommer. Toleransen mot olyckor som är mer frekventa men inte har så stora konsekvenser tolereras är högre. Räddningsverket har tillsammans med Det Norske Veritas (DNV) också kommit med förslag på riskkriterier [2]. Dessa riskkriterier tillämpas i denna analys. Både Länsstyrelsens och Räddningsverkets kriterier har en övre och en undre gräns. Risker över den övre gränsen anses som oacceptabla medan risker under den nedre gränsen bedöms som acceptabla. De risker som befinner sig i zonen mellan övre och undre gräns ska man sträva efter att minska så långt det är praktiskt möjligt och ekonomiskt rimligt Risknivå Det finns olika sätt att presentera risknivån. Det vanligaste sättet är att visa risken fördelad på individrisk och samhällsrisk. Individrisk innebär sannolikheten för att en person som vistas kontinuerligt på en plats omkommer vid en olycka vid ett riskobjekt. Individrisken beräknas som summan av sannolikheten för identifierade olycksscenarier. 11

12 Samhällsrisken visar sannolikheten per år för att ett visst antal personer omkommer till följd av olyckor vid ett av de aktuella riskobjekten. Beräkning av samhällsrisken görs genom att kumulera (summera) sannolikheten för de olika olycksscenarierna i relation till konsekvensernas storlek för dessa scenarier. F/N-Diagram - samhällsrisk Sannolikhet (F) 1,00E+00 1,00E-01 1,00E-02 1,00E-03 1,00E-04 1,00E-05 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 1,00E-09 1,00E-10 acceptabel risk oacceptabel risk Antal omkomna (N) DNV undre DNV övre Figur 3. F/N-diagram för redovisning av samhällsrisk. I denna riskanalys redovisas risknivån endast som samhällsrisk. 4.5 OSÄKERHETER Genomförda beräkningar är till viss del baserade på fasta parametervärden på sannolikheter och konsekvenser av olyckshändelser och till viss del på antaganden. Det råder osäkerhet om de flesta av ingångsvärdena i denna bedömning. Osäkerheten gäller för såväl sannolikheter för att olyckor skall inträffa som för konsekvenser vid olyckor. Sannolikhet och Konsekvens för ett identifierat olycksscenario påverkas bl.a. av antaganden eller bedömningar av: Transporterad mängd gods och antal transporter av respektive klass farligt gods. Följden av en olycka i termer av om utsläpp sker och dess storlek. Väder och vind. Persontätheten, vilket i sin tur bl.a. påverkas av tiden på dygnet. Det exakta läget av olyckan i förhållande till planerad bebyggelse. 12

13 5 IDENTIFIERING AV RISKOBJEKT OCH OLYCKSSCENARIER En förutsättning för bedömning av risknivån är kartläggning av riskobjekt inom, eller i närheten av, aktuellt område. Med riskobjekt menas här en verksamhet eller ett objekt som vid en olycka kan ge upphov till akuta konsekvenser för liv och hälsa hos människor som vistas i omgivningen. För respektive riskobjekt identifieras sedan möjliga olycksscenarier som kan innebära en påverkan på den planerade bebyggelsen. 5.1 RISKOBJEKT Drivmedelsstationer I centrala Vallentuna finns två bensinstationer, en vid Industrivägen 2 (Vallentuna Motor) och en vid Smidesvägen (Sydupplands bil). Vallentuna motor Vallentuna motor bedriver försäljning av SAAB och Opel samt har en verkstad. Vid anläggningen finns en bensinstation som får leveranser av Statoil, Shell och Preem. Anläggningen ligger nära Roslagsbanan och utgör inte ett hot mot den planerade bebyggelsen. Transporterna till anläggningen passerar dock nära planerad bebyggelse. Till stationen levererar de tre bensinbolagen drivmedel minst en gång i veckan. Totalt rör det sig om cirka tre till fyra transporter varje vecka. Leveranserna sker med tankbil med släp och kan ske när som helst under dagen. Leveranser sker måndag, onsdag och fredag. [3] Anläggningen ligger tillräckligt långt från planerad bebyggelse för att inte utgöra ett hot mot denna. Transporterna till och från anläggningen är däremot av betydelse. Sydupplands bil Vid Smidesvägen ligger Sydupplands bil som säljer Volvo och Renault samt driver en bilverkstad. Till anläggningen hör även en automatisk tankstation för drivmedel. Stationen får leveranser av bensin och diesel fyra gånger i veckan. Leveranserna kommer olika dagar och olika tider och kan innehålla olika stora mängder bränsle. Det är okänt vilka vägar leveranserna tar för att komma till Vallentuna. [4] Bebyggelse planeras nära stationsområdet. Därför måste riskerna som stationen utgör mot omgivningen utredas i det fortsatta arbetet. 13

14 Risk Om bensin läcker ut och antänds kan hög värmestrålning alstras som kan leda till att människor utomhus skadas eller att byggnader antänds. Läckage av bensin kan ske både under transport och under hantering vid bensinstationerna Aerosol Scandinavia Norr om Vallentuna Centrum vid Fabriksvägen har Aerosol Scandinavia en av sina två fabriker. Totalt produceras 20 miljoner sprayer varje år vid de två fabrikerna. Företaget utvecklar och tillverkar sprayer till bland annat kosmetik, tekniska produkter, hushållsprodukter och insektsmedel. Vid anläggningen hanteras stora mängder brandfarlig vara, bland annat gasol och lösningsmedel. Till anläggningen kommer [5]: - en tankvagn med gasol varje vecka. Leveranserna sker ofta tidig morgon eller kväll. - En tankbil etanol varje vecka. - En tankbil med dimetyleter varje månad. - Var tredje vecka kommer en tankbil med olika lösningsmedel, isopropanol, fotogen och etylacetat. - Mindre förpackningar av olika ämnen kommer lite nu och då. Till 99 % bedöms transporterna köra via Upplands-Väsby och på Teknikvägen till anläggningen. [5] Varje dag går cirka fem lastbilar med aerosoler från anläggningen ut till kunder. Bilarna behöver inte alltid vara fullpackade. Verksamheten ligger cirka 100 meter från den planerade bebyggelsen. I denna rapport är det transporter till och från anläggningen som kan medföra risk. Övriga risker kopplade till verksamheten analyseras i en särskild utredning. Risk Både vid transport och hantering av ovanstående ämnen kan ett läckage ske som kan leda till brand eller en mindre explosion som kan påverka omgivande bebyggelse. 14

15 5.1.3 ABC gasol I Okvista i ett industriområde ligger ABC gasol som är en relativt ny verksamhet inom kommunen. Till anläggningen kommer gasol i tankvagn. Gasolen tappas upp på flaskor och transporteras sedan vidare ut till kunder. Gasol levereras ungefär var tionde dag till anläggningen. Transporterna som idag kommer från Södertälje kör via Norrtäljevägen och Arningevägen till anläggningen. Under november kommer transporterna att komma från Västerås men köra samma väg genom kommunen. [6] Verksamheten ligger mer än 100 meter från den planerade bebyggelsen. Eftersom transporterna till 99% går på Arningevägen påverkar inte dessa den planerade bebyggelsen. Detta riskobjekt kan därför bortses ifrån i den fortsatta utredningen. vilket innebär att det huvudsakligen är transporterna till och från anläggningen som kan innebära konsekvenser för den planerade bebyggelsen. Risk Både vid transport och hantering av gasol kan ett läckage ske som kan leda till en mindre explosion som kan påverka omgivande bebyggelse Vallentuna idrottsplats Norr om Angarnsvägen och öster om Lindholmsvägen ligger Vallentuna IP. Idrottsplatsen består bland annat av två ishallar, fotbollsplaner, motionsspår och friidrottsanläggning. Ishallar och konstfrusen is har ett kylsystem för att frysa isen. Kylslingorna under isen i dessa anläggningar innehåller vanligen saltlösning. I äldre kylanläggningar kan kylsystemet innehålla ammoniak, dessutom finns i enstaka fall cirka 2000 kg ammoniak i kylslingorna. I de två ishallar som ligger i anslutning till Vallentuna IP används saltlösning i kylslingorna och 50 kg ammoniak som köldmedium i kylsystemet. Till anläggningen hör två ismaskiner, dessa är eldrivna. [7] Risk Eftersom det rör sig om så små mängder ammoniak bedöms bara människor i absolut närhet av ett utsläpp skadas. Systemet ska vara intakt vilket innebär att påfyllning av ammoniak i princip inte ska behövas. Riskobjektet bedöms därför inte påverka den planerade bebyggelsen. 15

16 5.1.5 Simhall (planerad) I och med planläggning av området har man föreslagit att en simhall samt skola ska byggas i anslutning till Vallentuna IP, norr om denna. I simhallar används klor för att rena vattnet. Tidigare användes alltid klorgas som är en mycket giftig gas. Vid läckage både i anläggningen och vid transport till anläggningen kan människor skadas allvarligt eller till och med omkomma. Det blir vanligare att man övergår till att använda torrklor istället för klorgas. Hanteringen av torrklor är säkrare än klorgas och innebär inte någon direkt fara vid ett utsläpp. Anläggningen kommer inte att tas med i den fortsatta utredningen eftersom man inte vet vilken typ av klor som kommer att användas. En rekommendation för den fortsatta planeringen är dock att om en simhall uppförs så är det mycket positivt ur risksynpunkt att använda torrklor i stället för klorgas Lindholmsvägen Lindholmsvägen som går från Väsbyvägen/Angarnsvägen norrut är en sekundär transportled för farligt gods. De trafikförändringar som planeras innebär att Lindholmsvägen får en ny sträckning och ansluter till Angarnsvägen vid Arningevägen. Den nya Lindholmsvägen beräknas medföra fordon/dygn. Hastigheten kommer att vara 50 km/tim. Risk Utmed vägen finns en bensinstation. Till denna kommer ett antal transporter med bensin och diesel varje vecka. Uppskattningsvis rör det sig om ca tre transporter per vecka vilket innebär ungefär 150 transporter per år Väsbyvägen/Angarnsvägen (268) Väsbyvägen, länsväg 268, går mellan E4 i väster och E18 i öster. Vägen är idag en primär transportled för farligt gods och utgör en viktig förbindelseväg mellan E4 och E18. Vägen har två filer, en i vardera riktningen. Högsta tillåtna hastighet är 70 km/tim för delar av vägen. Från Lindholmsvägen och förbi centrum är det 50 km/tim. Med trafikförändringar samt Norrortsleden i drift beräknas trafiken uppgå till fordon/dygn. Tung trafik beräknas utgöra 5 %. Söder om Vallentuna Centrum korsar Angarnsvägen Roslagsbanan i en plankorsning. Korsningen är försedd med både bommar och ljus. Förslag finns på att göra korsningen planskild med Roslagsbanan på bro över en cirkulationsplats där Väsbyvägen möter Banvägen/Stockholmsvägen. I planerna för centrala Vallentuna ingår att göra Angarnsvägen, delen väster om Arningevägen, mer lik en lokalgata. Hastigheten sänks till 50 km/tim och ett par cirkulationsplatser kommer att uppföras. Den tunga trafiken kommer fortfarande att tillåtas men vägskyltar kommer att hänvisa till Norrortsleden för trafiken mellan E4 och E18. 16

17 Kommunen hoppas att man på så sätt ska kunna klassa ner vägen till att bli en sekundär transportled för farligt gods. Farligt gods Vilka ämnen och i vilken omfattning transporter med farligt gods sker på Väsbyvägen är okänt. Brandförsvaret bedömer att den största andelen av trafiken utgörs av transporter mellan Kapellskär och E4 [8]. Utmed vägen finns enbart ett fåtal verksamheter som hanterar eller genererar transporter med farligt gods. Räddningsverket har genomfört kartläggningar av transporterade mängder med farligt gods på Sveriges vägar. Kartläggningen från 1994 visar inga transporterade mängder på Väsbyvägen medan kartläggningen från 1998 visar att ton frätande ämne (klass 8) kan ha passerat. Kartläggningarna är gjorda för ett kvartal. Transporter till och från Kapellskär Statistiken över mängden farligt gods till och från Kapellskär säger ingenting om hur många transporter det rör sig om. Eftersom Tallink har ett fartyg om dagen och Finnlink har tre per dygn är det troligt att ämnena är fördelade i mindre förpackningar och transporteras tillsamman med andra ämnen. Statistik från 2001 [9] redovisas i tabellen nedan. Tabell 2 Transporterade mängder farligt gods till/från Kapellskär sex respektive en månad under 2001 [8]. Klass Tallink Svenska AB jan-jun 2001 (ton) FinnLink sept 2001 (ton) 1 0, , , ,8 311,5 5 24,9 925,4 6 2,5 408, ,6 1297, ,2 1093,5 De farligaste underklasserna (ex. gasol, organiska peroxider, explosivämne etc.) ska transporteras på väderdäck vilket begränsar transportmöjligheterna pga. utrymmesbrist [10]. Tallink har ej certifikat för farligt godsklass 1.1, 2.1, 3.1, 5.1, dvs. de mer farliga underklasserna [11]. Således kan antas att inga stora mängder av de farligaste ämnena fraktas på dessa färjor. Detta innebär att transporterna med farligt gods till och från Kapellskär dels huvudsakligen består 17

18 av små förpackningar samt att det rör sig om mindre farliga ämnen när det gäller konsekvenser för människors akuta hälsa. Enligt insamlad statistik över farligt gods i Kapellskär 1-4 maj 1999 [12] så är de vanligaste ämnen polymerkulor, färg och frätande vätska. Transporterade mängder varierar mellan 1 kg och 40 ton. Enligt den statistiken utgjorde drygt en fjärdedel (baserat på vikt) av ämnen ur klass 3 och nästan samtliga ämnen ur klass 5 sådana ämnen som kan utgöra ett akut hot mot människors liv och hälsa. Övriga farligt godsämnen som passerade Kapellskär var inte av lika farlig art. I vilken grad transporterna till och från Kapellskär passerar genom Vallentuna är svårt att veta. Huvudsakligen är det transporter som ska köra E4 norrut samt transporter till norra Storstockholm som kör genom Vallentuna på väg till eller från färjorna. Transporter till och från verksamheter Tabell 3 Antal transporter till och från anläggningar som hanterar farligt gods i kommunen. Riskobjekt Drivmedelsstationer Bensin Diesel Ämne Aerosol Scandinavia Gasol, tankbil Etanol, tankbil Lösningsmedel, tankbil ABC gasol Gasol, tankbil Gasol, flaskor Väsbyvägen/Angarnsvägen trp från Kapellskär 1 Okänt Okänt Farligt godsklass Antal transporter/år Transportvägar Okänt. Transporterna kommer från södra Stockholm. Ett realistiskt antagande kan vara att hälften kör Arningevägen och hälften väg 268 från E stort antal 130 (7) 375 (19) Enligt Aerosol kommer transporterna huvudsakligen via Upplands Väsby. Tankbilarna kör Arningevägen. Transporterna ut från anläggningen kör olika vägar. Transporterna kör enbart på väg 268. Aerosoler och gasol förpackad på flaskor innebär inte någon stor risk och kommer därför inte att tas hänsyn till i den fortsatta utredningen. Huvuddelen av genomfartstrafiken bedöms köra Norrortsleden när den öppnar eftersom den kommer att ha en bättre standard samt vara en snabbare väg mellan 1 50 % av transporterna till och från Kapellskär antas köra genom Vallentuna. Antalet transporter bedöms minska till 5 % när Norrortsleden tas i drift. 18

19 E4 och E18. Dessutom kommer Vallentuna kommun att göra de centrala delarna av Väsbyvägen/Angarnsvägen mer lik en lokalgata än den är idag. På så sätt försöker kommunen att göra vägen mindre attraktiv för tung genomfartstrafik. Skyltningen från E4 mot E18 och vice versa kommer också att hänvisa till Norrortsleden. Risk Transporterade ämnen kan genom olycka läcka ut och antändas eller explodera och på så sätt innebära ett hot mot människor och bebyggelse Arningevägen (264) Arningevägen, länsväg 264, invigdes 1999 och utgör en förbindelse mellan Vallentuna och E18/Stockholmsvägen. Vägen är, liksom Väsbyvägen, en primär transportled för farligt gods. Hastigheten på vägen är högst 90 km/tim. Enligt tabell 5 passerar 230 transporter med bensin/diesel och 35 tankbilar med gasol på vägen. Risk I planprogrammet finns ingen ny bebyggelse utmed vägen och vägen kommer därför inte att analyseras vidare Roslagsbanan Roslagsbanan går genom kommunen i nord-sydlig riktning. Roslagsbanan trafikeras endast av persontåg. Maximal hastighet för tågen är 80 km/tim. Spårområdet är lättåtkomligt för allmänheten eftersom spåren ligger i markhöjd. Risk Ett tåg som spårar ur kan i värsta fall hamna långt från spåret. Vid merparten av urspårningarna hoppar dock bara tåget av spåret. Den planerade bebyggelsen ligger som minst ca 10 meter från Roslagsbanan. Att tåget ska spåra ur så långt bedöms vara osannolikt. 19

20 5.2 OLYCKSSCENARIER Nedan beskrivs kortfattat identifierade riskscenarier (olyckshändelser) som identifierade riskobjekt bedöms ge upphov till. Endast sådana händelser som bedöms kunna innebära allvarliga konsekvenser 25 meter från en olycka redovisas Drivmedelsstation Scenario D1: Utsläpp vid lossning Vid lossning parkerar en tankbil vid lossningsplatsen, en slang dras från tankbilen till påfyllningsröret som är mynningen till en cistern. Bensinen överförs sedan via självfall till cisternerna. Under lossningen kan flertalet händelser resultera i att bensin läcker ut på marken och ansamlas i en pöl. Bensinen förångas och om antändning sker uppkommer hög värmestrålning mot omgivningen. Händelser som kan leda till utsläpp under lossning är bland annat: Tankbilen blir påkörd under lossningen Slangen lossnar eller slits av Läckage genom otäta ventiler eller annan brist på underhåll Utsläpp under lossning kan innebära att ett fack i tankbilen töms, dvs. att 4-5 m 3 bensin läcker ut på asfalten runt tankbilen. Till följd av påkörning och punktering av tank eller att slangen lossnar. Scenario D2: Utsläpp vid tankning En annan möjlig händelse som kan leda till att bensin läcker ut är att en kund som avslutat sin tankning glömmer att hänga tillbaka pistolhandtaget på bensinpumpen. Slangen från pumpen kan då slitas sönder och bensin läcka ut då fordonet körs iväg. Detta är inte ovanligt och brukar hända ett par gånger per vecka vid bensinstationer. När handtaget inte längre trycks in slutar pumparna att pumpa bensin från cisternerna. Mätarskåpen är spärrade så att det inte är möjligt att på en tankning tanka mer än liter. Det tar ungefär fem minuter att släppa ut en sådan mängd bensin genom slang och pistolhandtag. Scenario D3: Påkörning av pumpar En bil som i hög fart kör in i en pump/mätarskåp kan i värsta fall orsaka att mätarskåpet bryts sönder. Mätarskåp är normalt placerade på ett betongfundament just för att förhindra en påkörning. Mätarskåpet innehåller i sig inte någon bensin, endast vid tankning leds bensinen genom pumpen i mätarskåpet och vidare ut i slangen. En påkörningsolycka kan således endast leda till att mindre mängder bensin rinner ut. 20

21 Scenario D5: Brand i avluftningsrörets mynning I cisternerna för bensin bildas bensinångor i och med att tanken töms efter hand. När chauffören lossar bensin återförs ångorna från cisternen till tankbilen och tas sedan omhand på depån. Om återfyllningen inte fungerar finns avluftningsrör kopplade till cisternerna så att ångorna kan släppas ut. Avluftningsrörets mynning är placerad ett par meter över marken för att förhindra att ångorna antänds. En liten sannolikhet finns att gas släpps ut genom avluftningsröret och sedan antänds. I detta fall bedöms inte en brand i sådant avluftningsrör påverka butiksverksamheten eller dess kunder Lindholmsvägen/Nya Lindholmsvägen Transporter med bensin och diesel till en drivmedelstation förekommer på vägen. Scenario L1: Olycka med utsläpp och antändning av bensin (klass 3) Bensin, flygfotogen, diesel- och eldningsoljor, vissa lösningsmedel och andra kemikalier hör alla till klass 3. Tankar är tunnväggiga och tål därför inte lika kraftig påverkan som de som används för transport av trycksatta gaser Väsbyvägen/Angarnsvägen Endast olyckor med ämnen ur farligt godsklass 1-3 samt 5 bedöms kunna innebära allvarliga konsekvenser på 25 meter eller mer från vägen. Scenario V1: Olycka med explosiva ämnen (klass 1) En olycka kan orsakas av t.ex. en kollision följt av brand som kan leda till explosion eller explosion direkt. Farligt gods av klass 1 kan transporteras i så stora mängder som 16 ton. Normalt fraktas mindre mängder än så. Scenario V2: Olycka med utsläpp och antändning av bensin (klass 3) Bensin, flygfotogen, diesel- och eldningsoljor, vissa lösningsmedel och andra kemikalier hör alla till klass 3. Tankar är tunnväggiga och tål därför inte lika kraftig påverkan som de som används för transport av trycksatta gaser. Scenario V3: Olycka där ämne från klass 5 blandas med brännbar vätska En olycka kan orsakas av t.ex. en kollision som leder till utsläpp. Om ämnet blandas med brännbart ämne (t.ex. från fordonets smörj- eller drivmedel) och antänds kan en explosion uppstå liknande den för farligt gods klass 1. 21

22 6 FÖRDJUPAD ANALYS Vallentuna kommun är intresserad av att uppföra den nya bebyggelsen som planeras på minst 25 meters avstånd från vägar och andra riskobjekt. För att undersöka om detta är möjligt har en djupare analys gjorts. Denna omfattar en exempelbyggnad 25 meter från Väsbyvägen/Angarnsvägen och presenteras i bilaga 1. Eftersom planeringen är i ett sådant tidigt skede har vissa antaganden gjort för att kunna genomföra analysen. Dessa antaganden är bland annat: Beräkningarna omfattar ett bostadshus i fyra våningar, 50 meter långt och 15 meter brett. Den totala bostadsarean blir således kvadratmeter. Byggnaden ligger 25 meter från respektive riskobjekt. Inomhus beräknas 1 person/25 kvm, vilket innebär 120 personer. Utomhus antas en befolkningstäthet på 50 personer/hektar. För enkelhetens skull antas inga dämpande effekter av bebyggelse eller terräng för konsekvenser utomhus. Vid en olycka har maximalt antal personer konservativt antagits både inomhus och utomhus. 50 % av transporterna till/från Kapellskär bedöms köra över Vallentuna idag. Med Norrortsleden i drift antas denna siffra vara 5 %. Beräkningar av sannolikhet och konsekvens har genomförts för identifierade olycksscenarier. Beräkningar har enbart gjorts för de scenarier som har bedömts kunna påverka bebyggelse på 25 meters avstånd. Bedömningen har gjorts utifrån erfarenhet och tillgänglig information om bland annat transporterade ämnen mm. Följande scenarier har beaktats i den fördjupade analysen: utsläpp vid lossning Utsläpp och antändning av bensin under transport Explosion orsakad av blandning av klass 5 ämne och brännbar vätska. Sannolikhets- och konsekvensberäkningarna har sammanställts och redovisas som samhällsrisk. Risknivåer har beräknats både för dagens transportsituation och en uppskattad situation med Norrortsleden i drift. 22

23 F/N-Diagram - samhällsrisk dagens trafik Sannolikhet (F) 1,00E+00 1,00E-01 1,00E-02 1,00E-03 1,00E-04 1,00E-05 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 1,00E-09 1,00E-10 Antal omkomna (N) gräns för acceptabla risker nedre gräns för oacceptabla risker risknivå Figur 4. Samhällsrisk för bebyggelse 25 meter från transportled för farligt gods. Dagens trafik. Risknivån ligger inom det område där man ska sträva efter att sänka riskerna så långt det är praktiskt möjligt. Med ekonomiskt rimliga åtgärder ska man således sträva efter att sänka risknivån. F/N-diagram - samhällsrisk med Norrortsleden Sannolikhet (F) 1,00E+00 1,00E-01 1,00E-02 1,00E-03 1,00E-04 1,00E-05 1,00E-06 1,00E-07 1,00E-08 1,00E-09 1,00E-10 Antal omkomna (N) gräns för acceptabla risker nedre gräns för oacceptabla risker risknivå Figur 5. Samhällsrisk för bebyggelse 25 meter från transportled för farligt gods. Med Norrortsleden tagen i drift 23

24 När (om) merparten av trafiken till och från Kapellskär försvinner från väg 268 så kommer risknivån längs med vägen att minska. Den beräknade risknivån för ett framtida scenario är låg och det är enbart risken för brand i utläckt bensin som drar upp risknivån. I den fördjupade analysen har inga beräkningar gjort där effekterna av olika åtgärder har beaktats eftersom beräkningarna har gjorts för ett typexempel och åtgärder måste anpassas till läge, utformning, topografi mm. Åtgärder kommer sannolikt att krävas för att öka säkerheten. Sådana åtgärder kan exempelvis vara: Brandklassat glas i fönster och brandbeständiga material i fasader (mot brand, klass 3) Robust stomsystem och tunga fasader (mot explosion, klass 5) Nödavstängning av ventilation med friskluftintag bort från riskobjekt (mot brandrök) Mur/plank mot väg och bensinstation (för att skydda människor utomhus mot värmestrålning) Entréer och utrymningsvägar så långt bort från riskobjekt som möjligt. Anpassning av planlösning. Slutsatsen av den fördjupade analysen är därför att det torde vara möjligt att uppföra bostäder 25 meter från en transportled för farligt gods eller en bensinstation. Som transportsituationen ser ut idag är det inte önskvärt med bostäder på detta avstånd, även om man med olika åtgärder kan öka säkerheten i byggnaden. Om Norrortsleden får den effekt som har antagits i analysen är möjligheten att uppföra bostäder ännu större och omfattningen av åtgärder troligen mindre än med dagens trafiksituation. I den fortsatta planeringen bör hänsyn tas till identifierade riskobjekt. Vid detaljplaneläggning nära dessa måste vidare utredning av riskerna genomföras för att bestämma omfattning av åtgärder, påverkan på utformningen, placering samt typ av verksamhet. 24

25 7 REFERENSER [1] Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer, Länsstyrelsen i Stockholms län, Rapport 2000:01 [2] Värdering av risk, Statens räddningsverk, Det Norske Veritas, 1997 [3] Kontakt samtal med Vallentuna Motor [4] Kontakt med Sydupplands Bil [5] kontakt med Aerosol Scandinavia, [6] Kontakt med ABC gasol, [7] Telefonsamtal med fritidsförvaltningen Vallentuna kommun, [8] Kontakt med Södra Roslagens brandförsvarsförbund, [9] Riskstudie av farligt godstransporter inom Norra Stockholms län, P. Dahlberg, D. Maria, ex-arbete LTH, 2001 [10] FinnLinks hemsida, [11] Tallinks hemsida, [12] Information från Stockholms Hamn 25