Sonja Öhrman Eriksson
|
|
- Ebba Engström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 2 Till en smed En son av Värmland kom en gång till Hytta som vi säjer här i trakten. Han fångades av smedjans sång, blev dess slav. Ja, mången gång, trött han hemåt gick i dagar unga. Så en dag, smedjans sång dog bort. De revs ned de gamla husen Och folk de flyttade till annan ort. Men Du blev kvar. Du stannade hos oss. Såg den gamla dammen frusen. Sonja Öhrman Eriksson 2
3 3 1. BAKGRUND Denna dokumentation är en beskrivning av Rönneshyttas historia avseende gruv- och järnhanteringen. Tidigare dokumentation om Rönneshyttas samhälles historia finns utgiven. Framtagning av underlag till dessa dokument har skett i studiecirkelform. Avsikten med den studiecirkel, som ligger till grund för detta dokument, var att ge en helhetsbild av bergsbruket i Östra Lerbäcks Bergslag. Tyngdpunkten ligger av naturliga skäl på den gruv- och järnhantering som förekommit i Rönnehytta med omnejd, men som är en del i en lång kedja av olika processer. För att till fullo förstå den verksamhet, som fanns i Rönneshytta är det därför nödvändigt att även kartlägga övriga delar av järnhanteringen. Vi skall således följa järnets väg från malm i gruva till en järnprodukt. 2. JÄRNETS HISTORIA Sannolikt upptäcktes järnet på Kreta omkring 1400 f.kr. I Norden 600 år f. kr. Det äldsta kända järnföremålet som hittats i Sverige är munbettet på ett betsel i ett fynd från Eskelhem på Gotland. Bergsbruket i våra trakter, det som en gång kallades Östra berget Stålberget, är känt sedan början av 1300-talet. Den 25 mars 1328 omtalas för första gången Stålberget i samband ett arvsskifte efter den heliga Birgittas fader lagmannen Birger Persson. Den 11 augusti 1346 upplät konung Magnus Eriksson till nunnorna i Riseberga kloster mansions dictas hytto jn rönde amo et skyoldäborgh. Betyder troligen: hyttorna i Rönneshytta, Åmme och Skyllberg. En förutsättning för att en bergslag skulle uppstå var inte bara förekomsten av järnmalm. Det måste också finnas sjöar, vattendrag och skog. Vattenhjulet var ju så gott som den enda kraftkälla man hade tillgång till. Vatttentillgång och fallhöjd blev således de faktorer, som blev bestämmande för ett företags utvecklingsmöjligheter. Dessa förutsättningar fanns för verksamhet i våra trakter. Bergsbruket omfattade omfattande malmletning, inmutning, uppfordring av sjö- och myrmalm, malmbrytning, järnframställning och bearbetning som resulterade i s.k. manufaktursmide, som i vår trakt var spik-, lie, och saxsmide. 3
4 3. SJÖ-, MYRMALM OCH RÖDJORD 4 Sjö- och myrmalm tillhörde de tidigaste malmfyndigheterna. Sjömalmen togs upp vintertid genom hål i isen. Med rakor skrapades malm-bitarna upp från botten och fördes till ytan. Myrmalmen finner man i regel i ut-kanterna av myrar. Tecken på att det finns järn i marken är t.ex. brunaktigt vatten i bäckar i området. Myrmalmen letades upp genom att man stack käppar i marken och känna om man passerade grus i den övrigt lösa myren. Malmen grävdes fram och lades upp för torkning. 3.1 BEARBETNING För att smälta järnet behövdes ugnar. En vanligt förekommande ugn i våra trakter var gropugnen, som användes under förhistorisk tid och en bit in i medeltid. Den var nedgrävd i marken för isoleringens skull och fodrad med sten eller lera. Ugnen förvärmdes med träkol och malmen upphettades s.k. rostning. Därigenom befriades malmen från vatten och växtdelar, som underlättade själva smältningen. När järnsmältan rivits ut färskades dvs. den bearbetades under upphettning ren från kol och slaggämnen. Vid sjön Multen, i en sandbank som vetter mot Dons mosse, finns rester av blästerugnar. En av ugnarna räddningsgrävdes Två kolprov togs i ugnsbotten och daterades med C 14-metoden. Det ena provet visade på en ålder av c:a 1850 år. Det andra på c:a 2300 år. 4
5 5 5
6 6 4 BERGSBRUK 4.1 MALMLETNING Malmletning är systematisk sökning av malmer med användande av geologiska eller geofysiska metoder. Markytans beskaffenhet bestämmer vilka geologiska observationer som är möjliga. I bergstrakter ligger ofta stora delar av bergytan bara och tillgängliga för observation. Fyndigheter kunde ofta finnas i nedisningens spår i form av lösa malmstycken här och var i naturen. Även i söndervittrade lösa bergarter kunde man finna rester av malmförekomster. Det förefaller troligt att det var så våra förfäder kunde finna exempelvis järnmalm. Det förekommer även uppgifter om malmletning med slagruta, men hur effektiv den metoden var finns inget belägg för. 4.2 BRYTNING Malmbrytningen skedde fram till början av 1700-talet med eldsättning s.k. tillmakning. Den innebar att man först hettade upp stenen genom att tända eldar, som gjorde stenen spröd. Därefter hällde man på vatten och man kunde bryta loss bitar med spett. Metoden slukade enorma mängder ved samtidigt som man skulle förse hyttor och stångjärnshammare med träkol. I särskilt svåra fall ledde detta till skogsskövling så att driften vid en del gruvor måste läggas ned i väntan på skogens återväxt. Ett annat sätt att spränga berg var att borra hål i stenen. Sedan slog man ner träplugg, som 6
7 7 vattnades. Träpluggarna utvidgade sig med sådan kraft att stenen sprack. Så småningom kom krutet till användning fram till 1865 då nitroglycerin användes en tid. Det var emellertid mycket farligt att handskas med, så att det förbjöds redan Därefter användes i huvudsak dynamit, men sprängning med krut och tillmakning förekom även under 1800-talet där så var lämpligt. 4.3 GRUVDRIFT/GRUVARBETE Ett grundläggande problem var vattnet i gruvorna, som ständigt kom från sprickor och källådrar. Till en början användes en s.k. häst- eller kreaturskonst för utpumpning av vatten. Metoden visade sig med tiden vara otillräcklig och kostsam. Man började istället att använda vattenhjul, som kraftkälla. Vattenhjulets energi överfördes med hjälp av en stånggång till gruvhålet för drift av pumparna. I Venafältet vid södra delen av Åmmelångens strand finns rester efter en stånggång. Ett vattenhjul kunde ha en diameter på 8-9 m och var ofta av överfallstyp. Vattnet leddes med ränna. Ett vattenhjul av den storleken kunde utveckla hkr., men större delen av kraften förbrukades p.g.a. friktion på vägen fram till pumparna. Högst 20 hkr. återstod för driften av pumparna. 7
8 8 4.4 GRUVOR I RÖNNESHYTTAS NÄRHET Våren 2004 gjorde studiecirkeln deltagare en gruvutflykt i Rönneshyttas omnejd. Avsikten var att kartlägga de gruvor som finns i Rönneshyttas närområde. Se bifogad karta. SIDA 9-10 Följande gruvor besöktes: Kattkärret (1), Sjöfallet(1), Bråten(1), Karstorp(3), Högmon(3) Siffrorna inom parentes anger hur många gruvhål som hittades. Det är inte möjligt att avgöra vilka gruvhål som är skärpningar och vilka som bearbetats. Det finns emellertid belägg för att det brutits järnmalm i Karstorpsområdet och att järnmalm levererats till Rönne hytta. De olika gruvhålen framgår av vidstående karta. Djupet på dessa gruvor lär ej ha överstigit 5 famnar. ( 1 famn = 1,78 m) upphörde allt arbete i Karstorpsfältet. Övriga gruvhål får nog betraktas som skärpningar, som inte visat sig ha brytvärdig malm. 5 MEDELTIDA JÄRNHANTERING 5.1 HISTORIK Det var utvecklandet av masugnen och utnyttjande av vattenhjulet, som var grunden för att man i Sverige på 1200-talet kunde använda bergmalm. De medeltida masugnarna anlades i dalgångar med magra jordbruksmarker nära Närkes slättbygder. Vid medeltidens slut räknar med att vår region omfattade ett nordligt bergslag bestående av Nora, Lindes-berg och Lekeberg samt i söder Lerbäcks bergslag. Kända masugnar i det område som utgjorde Lerbäcks kommun var Rönne, Norra och Södra Svaldre, Emme, Släte och Trehörnings masugnar. I dag finns endast rester av Svaldre masugn. Trehörnings masugn däremot anses vara en av landets bäst bevarade masugnar. 8
9 9 9
10 10 Gruvor i Rönneshyttas närhet Kattkätter Bråten Högmon 10
11 DE ÄLDSTA MASUGNARNA De äldsta svenska masugnarna var halvt ingrävda i en backsluttning vid ett mindre vattendrag. De hade timrade masugnsfötter på en bristfällig grund med en höjd av 6-7 alnar ( 1 aln= 59,38 cm) och en utvändig tvärsektion av 8x8 alnar. Man använde läderbälgar som bläster. De tyska masugnarna som infördes på 1600-talet var större och samtidigt var de försedda med ett bättre fundament än de svenska masugnarna. Ugnarna hölls ihop med timmer. Blästern åstadkoms med träbälgar. De franska masugnarna byggdes av vallonerna på stadig, väl dränerad och helt av sten. Pipan hade cirkulär sektion och en höjd av alnar. Alla tre ugnstyperna användes under 1600-talet. Ur tyskugnen utvecklades så småningom 1800-talets mulltimmermasugnar, ( Exempelvis Trehörnings masugn i Mariedamm) som var billiga i anläggningskostnad. De uppfördes vanligen av bergsmännen själva. 5.3 MASUGNSPROCESSEN Masugnens uppgift var att smälta järnmalm och därigenom skilja järnet från andra bergarter. Utöver järnmalm var de viktigaste råvarorna träkol och kalk för att minska kiselhalten i järnet. Själva masugnsprocessen föregicks av en rostningsprocess. Syfte med den var att dels driva ut vatten och kolsyra ur malmen och dels att avlägsna ämnen som svavel. Tidigt skedde rostningen i en grop i en backsluttning. Senare i tiden användes rostugnar. 11
12 12 Den första byggdes i Sverige Masugnsprocessen innebär att syret avlägsnas ur malmen genom tillsats av kol. Nedtill i masugnen införes blästerluft. Järnet tar upp en del kol. Detta kolhaltiga järn c:a 4% kol smälter lättare än rent järn. Bergarten bildar en lättflytande slagg. Den värme som erfordras för att smälta järn och slagg erhåller man genom kolets förbränning. Masugnsanläggning Malm Rostugn Masugn Tackjärn PRINCIPSKISS ÖVER EN MASUGNSANLÄGGNING 12
13 13 5. RÖNNESHYTTA SMÄLTSMEDJA 5.1 LANCASHIREPROCESSEN Lancashiremetoden började att utformas i Sverige på 1830-talet. Det är ett sätt att bearbeta tackjärnet på och förvandla det till stål genom färskning. Man använder en särskild eldhärd där elden hålls vid liv genom blästeranordningar. På en hylla i den övre delen av härden förvärmdes tackjärnet. I ugnen smälts järnet och slås sedan ihop. Efter färskning och hopslagning värmdes järnet åter upp i en annan ugn innan det smiddes ut till stångjärn. Det nu smidbara stångjärnet gick till de många små gårdssmedjorna i trakten där man tillverkade spik, liar yxor mm. Stångjärnet gick även till valsverk för tillverkning av spik och tråd. Lancashiresmedja (Smältsmedjan) Tackjärn Skrot Härd Stångjärn Stångjärnshammare Mumblinghammare Valsverk Stångjärn
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
LAPPHYTTAN I NORBERGS BERGSLAG
LAPPHYTTAN I NORBERGS BERGSLAG En medeltida plats för framställning av järn Rekonstruktionen av Lapphyttan, Nya Lapphyttan i Norberg. Foto Kenneth Sundh. Medeltida hyttplats Hela det öppna området på Lapphyttan
Läs merMariedammsleden. Vandringsled i lätt kuperad terräng 4 km eller 9 km
Mariedammsleden Vandringsled i lätt kuperad terräng 4 km eller 9 km Trehörnings masugn Foto: Peter Lundquist 1. Två fornlämningar Förhistoriska bränngravar från brons- eller järnåldern. Askan ströddes
Läs merSILLBÖLE JÄRNGRUVA. Text Astrid Nurmivaara. Bild Skyltning i Gruvsta Jukka Nurmivaara
SILLBÖLE JÄRNGRUVA Text Astrid Nurmivaara Bild Skyltning i Gruvsta Jukka Nurmivaara Sillböle järngruva låg ursprungligen på Sillböle rusthålls mark i den medeltida byn Kårböle (1417). Gruvområdet omfattar
Läs merFramställning av järn
Ämnen i jordskorpan Få rena grundämnen i naturen Ingår i kemiska föreningar I berggrunden (fasta massan i jordskorpan) finns många olika kemiska föreningar. De flesta berggrund innehåller syre Berggrunden
Läs merSTÅNGGÅNGSLEDEN Stånggångsleden är cirka 5 kilometer lång, har gul märkning och tar ungefär två timmar att gå
Välkommen till en kulturhistorisk vandring på STÅNGGÅNGSLEDEN Stånggångsleden är cirka 5 kilometer lång, har gul märkning och tar ungefär två timmar att gå Det plaskar och väser från vattenhjulet. Det
Läs merJärnhantering. Fram till 1645 hörde Härjedalen, med vissa smärre avbrott, till Norge.
Järnhantering Fram till 1645 hörde Härjedalen, med vissa smärre avbrott, till Norge. Norge tillhörde i sin tur Danmark som vid den tiden var en stormakt. För att kunna vara en krigförande stormakt krävdes
Läs merÄmnen runt omkring oss åk 6
Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering
Läs merJÄRNÅLDERN. 400 år f.kr till år1050 e.kr
JÄRNÅLDERN 400 år f.kr till år1050 e.kr EN HÅRDARE TID Somrarna blev kallare och vintrarna längre än under bronsåldern. Vi har nu kommit fram till järnåldern. Järnåldern var en jobbig och orolig tid i
Läs merVarga den vandrande järnsmältaren
Varga den vandrande järnsmältaren Foto: Marie Lundgren Norrbottensmusiken Lärarhandledning 2019 Varga den vandrande järnsmältaren Handledningen är framtagen i anslutning till musikföreställningen Varga
Läs merTakomläggning på Järnboden (Tackjärnsmagasinet), Trehörnings masugn
Takomläggning på Järnboden (Tackjärnsmagasinet), Trehörnings masugn Lerbäcks socken, Askersunds kommun, Örebro län 2011:04 Charlotta Hagberg 1 Charlotta Hagberg, byggnadsantikvarie Kulturmiljöcentrum Norra
Läs merRAPPORT Arkeologisk besiktning inför utvidgning av dolomittäkt. Masugnsbyn Jukkasjärvi socken Norrbottens län, Lappland
RAPPORT Arkeologisk besiktning inför utvidgning av dolomittäkt Masugnsbyn Jukkasjärvi socken Norrbottens län, Lappland Åsa Lindgren Juli 2004 RAPPORT Arkeologisk besiktning Lappland Norrbottens län Jukkasjärvi
Läs merFärskningsförsök på Nya Lapphyttan
Färskningsförsök på Nya Lapphyttan Oktober 2010 Färskningsförsök på Nya Lapphyttan Oktober 2010 är en ideell förening med ändamål att befästa, utveckla och levandegöra den kunskap om järn och järnframställning
Läs merGeologiresa. Klass 9A. 18-22 April 2005
Geologiresa Klass 9A 18-22 April 2005 Erik Cederberg 2004 Avresa Avresan skedde från Brommaplan klockan alldeles för tidigt men dom flesta kom i tid ändå... Stentufft! Första stoppet på resan var vid ett
Läs merLeif Stark (1) och Robert Wahlström (2) (1) Sammanhållande för järnframställningen i Tranemo, starkes@telia.com (2) Informatör, was@sinunda.
TRANEMO & JÄRNET 20-års Jubileum 1989-2008 Leif Stark (1) och Robert Wahlström (2) (1) Sammanhållande för järnframställningen i Tranemo, starkes@telia.com (2) Informatör, was@sinunda.se Bakgrund blästerbruk.
Läs merKulturreservatet Gamla Pershyttans bergsmansby. Publ. nr. 2005:24 1
Kulturreservatet Gamla Pershyttans bergsmansby Publ. nr. 2005:24 1 2 KULTURRESERVATET Gamla Pershyttans bergsmansby Länsstyrelsen i Örebro län 2005 (nytryck 2007) Text och grafisk form: Elisabeth Karlsson
Läs merStål en del av vår vardag
Stål en del av vår vardag Stål finns i det mesta vi har runtomkring oss, bilar, strykjärn, mobiler, bestick och gatlampor. Produkter som inte innehåller stål är ofta plastprodukter som tillverkats i stålformar.
Läs merStål en del av vår vardag
Stål en del av vår vardag Stål finns i det mesta vi har runtomkring oss, bilar, strykjärn, mobiler, bestick och gatlampor. Produkter som inte innehåller stål är ofta plastprodukter som tillverkats i stålformar.
Läs merMedeltida hyttdrift av nutida hyttdrängar
Medeltida hyttdrift av nutida hyttdrängar Strax efter klockan tio på förmiddagen, lördagen den 26 juli sommaren 2008, så slogs lerpluggen ur forman och tättorna sattes på plats i bälgbröstet. Med båda
Läs merLÄR KÄNNA DIN HEMBYGD
LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD En industrihistorisk vandring utefter Klockarhytteleden. Vi besöker de historiska platserna: Åsbrohammars bruk, Sågartorpet, Estabo masugn, Wissboda såg och kvarn, Silvergruvan. Lerbäcks
Läs merGRUVLEDEN I TUNABERG. Etapp 37:1 och 37:2 Nävekvarn-Kärrgruvan-Koppartorp. Vandringsförslag
Gruvhål vid Kärrgruvan Illustrationer Birgitta Larsén GRUVLEDEN I TUNABERG Etapp 37:1 och 37:2 Nävekvarn-Kärrgruvan-Koppartorp Vandringsförslag Bergshanteringen i Sverige - en fascinerande historia Bergshanteringen
Läs merRamnäs bruk och dess skogshistoria
121 Ramnäs bruk och dess skogshistoria Tina Sundqvist jk 91/95 Rall/lids {lfllk 1792. l~/icr ah,!r,,/! al' Per Nord'll'ist Or(~illtll i KIIl/gl. 13iblit1/('kct 122 Inledning Ramnäs ligger cirka 3 mil NV
Läs merEXPANSION 1760 1840 Svante Kolsgård
EXPANSION 1760 1840 Svante Kolsgård Brukskultur Åtvidaberg 2002 Expansion 1760 1840 Svante Kolsgård Under 1700-talet och fram mot mitten av 1800-talet inträffade den stora bruksepoken i Sverige. Vid mitten
Läs merSpår i marken. av gruvans drift i Sala tätort
Spår i marken av gruvans drift i Sala tätort En informationsfolder om vad den historiska gruvbrytningen lämnat efter sig i vår närmiljö och vad vi bör och måste tänka på att göra för att minimera skadlig
Läs merHuseby - undersökning av en gränsbygd
Bilaga 9 2 3 Huseby - undersökning av en gränsbygd Huseby bruk Skatelövs socken Alvesta kommun Pedagogiska enheten - Avdelningen för Kulturarv Smålands museum - Sveriges glasmuseum Omslagsbild: Årskurs
Läs merFERRUM. svenskt järn och stål genom tiderna
FERRUM svenskt järn och stål genom tiderna 7 Jonas Lindwall Ferrum Lärarhandledning till Tekniska museets utställning Ferrum Tekniska museet 2000 Tekniska museet 2000 Grafisk form: Chris Hinchcliffe Förord
Läs merHammarsmedjan del 3. Arbetsskiss för blåsmaskinen
Hammarsmedjan del 3. Arbetsskiss för blåsmaskinen Detta är en skalenlig ritning på blåsmaskinen som vi anser att den en gång var monterad. Delarna finns och är i renoverat skick. Läggmärke till att hela
Läs merRamnäs Virsbo Hembygdsförening. http://nya.hembygd.se/ramnas-virsbo. Ramnäs
Ramnäs Vid Kolbäcksån, i sydöstra änden av sjön Nadden, ligger Ramnäs, en ort med gamla anor. Redan 1590 anlades den första hammaren av Katarina Stenbock, som fått området i livgeding (änkepension), efter
Läs merAntikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1
a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge
Läs merSmåskalig vattenkraft är kretsloppsenergi.
Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi. Våra kraftstationer. Redan på 1500- och 1600-talet byggde man dammar för att ta tillvara på den energi som vattnet kan producera. Idag har Mälarenergi 41 vattenkraftstationer
Läs merSilvervägen- En del av Sveriges transport historia
89 Silvervägen- En del av Sveriges transport historia 'it' mi narie arhete i "kogshistoria. '!1\tJlutlonen (ör \'t'ulf;\lionscko!ogl. t 'Illca. VI lqq",, \, Av: Magnus Löfmark, jk 91195 90 Silvervägen-
Läs merLärarhandledning: Vallonbruken. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Vallonbruken Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T41507 Ämnen: Historia, Samhällskunskap Målgrupp: Grundskola 4-6, Grundskola 7-9 Speltid: 18 min Produktionsår: 2015 INNEHÅLL:
Läs merLövstabruk. Järnframställningslämningar i form av slagglager
Lövstabruk Järnframställningslämningar i form av slagglager Förundersökning genom schaktövervakning vid fornlämningarna RAÄ 143:1 och 356, Österlövsta socken, Tierps kommun, Uppsala län Arkeologisk förundersökning
Läs merVindparken Gärdshyttan
Vindparken Gärdshyttan Arkeologisk förstudie Oktober 2012 Eric Paulsson 1 Innehåll Inledning Bakgrund Målsättning och metod Historisk bakgrund Historisk kartanalys Sammanfattning och åtgärdsförslag Referenser
Läs mer18 hål på historisk mark
18 hål på historisk mark Golfbanan i N ligger på historisk mark - i det här området har det funnits bofasta människor i över 4000 år. Du står just nu vid en av tre gravar från bronsåldern. 586 Om den här
Läs merSpöket i Sala Silvergruva
Spöket i Sala Silvergruva Hej! Jag har hört att du jobbar som smådeckare och jag skulle behöva hjälp av dig. Det är bäst att du får höra vad jag behöver hjälp med. I Sala finns Sala Silvergruva, den har
Läs merDokumentation av vattenhjulen vid Bofors Karlskoga kommun, Värmland
Dokumentation av vattenhjulen vid Bofors Karlskoga kommun, Värmland Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2007-15 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 KORT HISTORIK... 4 VATTENHJULEN IDAG... 7 KORTFATTAD
Läs merManual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla
Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla I den här manualen kan du läsa om hur du kan arbeta med Puls Geografi Sverige år 4 på en interaktiv skrivtavla. Tanken är att övningarna ska
Läs merTips för stenintresserade
Tips för stenintresserade Anvisningar för stensökning En bra hobby Sökande och samlande av sten är en utmärkt hobby ute i naturen och passar alla oavsett ålder. Det går bra att bekanta sig med stenar i
Läs merRiseberga 2004. Gravar skadades i samband med renovering. Kontakt. Utgrävning vid Riseberga kloster 2004. Startsida Klostret Loggbok 2010-01-21
2010-01-21 Gravar skadades i samband med renovering Under sommaren har Riseberga klosterruin renoverats. På uppdrag av länsstyrelsen lagas murarnas spruckna fogar och murkrönen täcks av skyddande torv
Läs merFiberanslutning till Riseberga kloster 1:3
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:13 ARKEOLOGISK UTREDNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Fiberanslutning till Riseberga kloster 1:3 RAÄ 30:1, Riseberga kloster 1:3, Edsbergs socken, Lekebergs kommun,
Läs merARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:09
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:09 ANTIKVARISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Kolladan i Pershyttan Västmanland, Nora socken, Nora kommun, RAÄ 60:1 Helmut Bergold och Ebba Knabe ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:09
Läs merFORNTIDSVANDRING NÄRA STAN
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Nyköping Brandkärr Hållet CIRKA 3,5 KM Plats 1 7, platser med fornlämningar 4 3 2 1 6 7 5 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Brandkärr PLATS 1 Brandkärr Mellan husen i Brandkärr
Läs merCO +( CO 2 )+ Fe 2 O 3 -> Fe 3 O 4 + CO + CO 2
Högst upp i masugnen: Ugnen fylls på med malm- och träkolsbitar Kolmonoxiden i masugnsgasen reagerar med hematiten och det bildas magnetit och koldioxid. kvävgasen ( ) torkar och värmer malm 2 O 3 2 3
Läs merSTÅNGGÅNGSTEKNIKEN I NÄRSTADS GRUVOR Svante Kolsgård
STÅNGGÅNGSTEKNIKEN I NÄRSTADS GRUVOR Svante Kolsgård Brukskultur Åtvidaberg 2002 Stånggångstekniken i Närstads gruvor Svante Kolsgård De svenska bruken har spelat en viktig roll som spridare av ny teknik.
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merLärarhandledning Bland skog och berg 2011
Lärarhandledning Bland skog och berg 2011 Inför besöket Läs gärna på om skog och berg innan ni kommer hit. Använd lärarhandledningen, men även de hemsidor vi hänvisar till, se längst ned. Gruvan är en
Läs merGoslar Rammelsberg September 2008
Goslar Rammelsberg September 2008 Reserapport av Ida Wedin Så fick jag äntligen en studieresan till den medeltida staden Goslar och dess bergverk Rammelsberg, i utkanten av den tyska nationalparken Harz.
Läs merGårdstomt sökes. Arkeologisk förundersökning
Arkeologisk förundersökning Gårdstomt sökes Arkeologisk förundersökning vid RAÄ 144 inför planerna på byggnation av djurstall och anläggande av gödselbrunn Askeryds socken i Aneby kommun Jönköpings län
Läs merHäfla Hammarsmedja. 333 år 1682-2015
Häfla Hammarsmedja 333 år 1682-2015 Unikt Bruk från 1682 Hävla Hammarsmedja ett av Sveriges bäst välbevarade järnbruk med bruksmiljö och ligger i Hällestads Bergslag i norra Östergötland. Urpatron och
Läs merLilla Jordberga 4:47, fornlämning 38:1
Arkeologisk förundersökning 2014 Lilla Jordberga 4:47, fornlämning 38:1 HUSBYGGE Källstorps socken, Trelleborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:12 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2014
Läs merGissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på:
1. Gissa vilket ämne! Det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan är en förutsättning för det informationssamhälle vi har idag. Detta ämne ingår i transistorradion, i dioder och i integrerade kretsar
Läs merDiamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av?
1. Diamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av? 1. Hårt glas x. Kol 2. Kåda 2. Hur varm är lava? När det är tillräckligt varmt smälter berget. Så varmt är det
Läs merNominering av Skrekarhyttans Hyttgrupp till Nora kommuns kulturpris
Nominering av Skrekarhyttans Hyttgrupp till Nora kommuns kulturpris Härmed vill vi nominera Skrekarhyttans Hyttgrupp till Nora kommuns kulturpris. Gruppen är en arbetsgrupp inom Vikers Hembygdsföreningen
Läs merNordmarks museum. Lärarhandledning
Nordmarks museum Lärarhandledning Välkomna till Nordmarks museum Värmlands historia är starkt knuten till gruvbrytning och järnhantering (bergsbruk) som har haft stor betydelse för samhällsutvecklingen.
Läs merArkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9
Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 431-7397-2010 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 637/10 917 Ansvarig för undersökningen:
Läs merEn arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken
En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken Populärvetenskaplig sammanfattning Johanna Lega Västarvet kulturmiljö 2018 En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar
Läs merResan till Lövstabruk 2016
Resan till Lövstabruk 2016 Den 27 september, i strålande höstväder, genomförde SPF Seniorerna Håbo resan till Lövstabruk i Norduppland, med Gert Lidö och Staffan Wohrne som reseledare. Lövsta ingår i den
Läs merSEVÄRT I VÄSTERBOTTENS LÄN
SEVÄRT I VÄSTERBOTTENS LÄN olofsfors bruk 3 Olofsfors bruk förvaltas av Stiftelsen Olofsfors bruksmuseum. Sedan 1979 har stiftelsen om besörjt omfattande restaureringar av de gamla industribyggnaderna
Läs merRestaurering av masugn (etapp 2) och rostugn vid Galtströms bruk
Restaurering av masugn (etapp 2) och rostugn vid Galtströms bruk Njurunda socken, Sundsvalls kommun, Västernorrlands län Kulturmiljöavdelningen rapport 2010:23 Hjördis Ek Innehållsförteckning Inledning
Läs merMETALLBEARBETNING. Metaller har många attraktiva egenskaper: de är hållbara och samtidigt formbara, de har ledningsförmåga.
METALLBEARBETNING Metaller har många attraktiva egenskaper: de är hållbara och samtidigt formbara, de har ledningsförmåga. Dessutom är flera av dem vackra och har lyster, som ädelmetallerna guld och silver.
Läs merKurs i hagastängning/gärdesgårdsbygge på Jamtli 8-9 okt Anna Hansen och Terese Olofsson
Kurs i hagastängning/gärdesgårdsbygge på Jamtli 8-9 okt 2011 Anna Hansen och Terese Olofsson Kursen inleddes med att Jamtlis byggnadsantikvarie Olof Edin berättade lite kort historik kring gärdesgårdsbygge.
Läs merFigur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.
9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck
Läs merB E R G E T STENBROTTET I YXHULT 1931. FOTO: MÅRTEN SJÖBECK/ATA. Berget
STENBROTTET I YXHULT 1931. FOTO: MÅRTEN SJÖBECK/ATA Berget 139 Inom länets gränser har tillgången på brytbara malmer och stenarter varit god. Dessutom har den rikliga tillgången på vatten som drivkraft
Läs merLärarhandledning Gruvans historia fram till Gustav Vasa (ca 1530)
Lärarhandledning Gruvans historia fram till Gustav Vasa (ca 1530) När de första människorna kom till platsen där Falu Gruva ligger idag var det en vildmark. Gå långsamt genom det första rummet och gör
Läs merRAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
PDF-format: www.stockholmslansmuseum.se RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING LINGSBERG Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning, RAÄ 272:2 och 481:1, Lingsberg 1:22 m.fl, Vallentuna
Läs merFredsgatan 11 i Sala. Schaktning i samband med oljesanering. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:46 Fredsgatan 11 i Sala Schaktning i samband med oljesanering Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Sala stad 62:1 Bergmästaren
Läs merFORNTIDSVANDRING NÄRA STAN
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Flen Salsta Stenhammar CIRKA 6 KM 7 6 5 4 3 Plats 1 11, platser med fornlämningar 8 2 1 9 10 11 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Grav från järnåldern PLATS 1 Grav från järnåldern
Läs merUnder en dryg månad hösten 2003 var en del av Stortorget i Örebro avstängt. Sydkraft Mälarvärme AB skulle lägga om fjärrvärmenätet.
2010-01-21 Ett titthål på i Under en dryg månad hösten 2003 var en del av i avstängt. Sydkraft Mälarvärme AB skulle lägga om fjärrvärmenätet. Från början var det planerat som ett omfattande arbete med
Läs merSKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! LÄRARHANDLEDNING 2015. Järnet och skogen. Människans bruk av skog och berg förr och nu Årskurs 4-6
SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! 2015 Järnet och skogen Människans bruk av skog och berg förr och nu Årskurs 4-6 Innehåll Mål... 2 Kopplingar till kursplan... 2 Teknik... 2 Historia... 2 Inför besöket...
Läs merarkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg
Nr 2015:03A KN-SLM14-180 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Peter Berg datum. 2015-02-03 ang. förenklad rapport över arkeologisk
Läs merFRÅGOR OCH SVAR OM KLINTE & KALKEN
FRÅGOR OCH SVAR OM KLINTE & KALKEN Q: Varför vill SMA bryta kalksten i Klinte? A: Gotländsk kalksten är unik i Sverige. Den är så ren och av sådan kvalitet som till exempel stål- och pappersindustri behöver
Läs merMEDELTIDA BERGSMANSBRUK Åtvidabergs bergslag fram till 1500 Svante Kolsgård
MEDELTIDA BERGSMANSBRUK Åtvidabergs bergslag fram till 1500 Svante Kolsgård Brukskultur Åtvidaberg 2002 Medeltida bergsmansbruk Åtvidabergs bergslag fram till 1500 Svante Kolsgård Det är med bergsbruket
Läs merExploration Report. Prospekteringsmetoder. 1 Blockletning och berggrundsgeologisk kartläggning 2006-06-14-1 -
Exploration Report 2006-06-14-1 - Prospekteringsmetoder 1 Blockletning och berggrundsgeologisk kartläggning I prospekteringsarbetet ingår blockletning och geologisk kartläggning av berggrunden ofta som
Läs merEN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden
Läs merBOSGÅRDSFALLET Renovering av en av dammvallarna
BOSGÅRDSFALLET Renovering av en av dammvallarna Britt-Marie Lennartsson Renovering av dammvall, ett projekt inom Vårda Vattendragens Kulturarv Bosgårdsfallet, Bosgård 1:15, Torups socken, Hylte kommun
Läs merIndustriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet
Industriella revolutionen började i Storbritannien under 1700-talet Det agrara samhället Före industrialiseringen så arbetade så gott som alla inom jordbruket Var och en ägde en liten bit av varje jordsort,
Läs merpetrus och silvertjuvarna Ordlista
Ordlista Bergslag var ursprungligen, från 1100 talet eller 1200 talet, förmodligen en beteckning på det lag av bergsmän fria bönder som under jordbrukets lågsäsong, vintern, deltog i bergsbruk i ett område
Läs merSuder-Mattesstatyn. Minneskullen vid sjösta
Suder-Mattesstatyn Minneskullen vid sjösta Suder-Mattes staty I slutet av 1500-talet ansåg Hertig Karl att obygden skulle odlas upp. I Finland rådde nöd i det s.k. klubbekrigets skugga och många svedjebrukande
Läs merHistorien om järnets betydelse för Kristinehamn
Historien om järnets betydelse för Kristinehamn Kristinehamn - en viktig utskeppningshamn Järnet är tätt sammanknippat med Kristinehamns utveckling och stadsbildning. Kristinehamnaren Kjell Sundberg har
Läs merKYRKSPÅN. Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA
KYRKSPÅN Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL Christina Persson Börje Samuelsson SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL Projekt kvalitetssäkring av
Läs merLANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och
Läs merKvarnholmsvägen, Nacka, restaurering av granitmurar Åtgärdsprogram Förfrågningsunderlag
Kvarnholmsvägen, Nacka, restaurering av granitmurar Åtgärdsprogram 2013-09-16 Förfrågningsunderlag Kvarnholmsvägen, Nacka, restaurering av granitmurar Åtgärdsprogram 2013-09-16 Förfrågningsunderlag 2(6)
Läs merFixa en kamin (Husqvarna)
Fixa en kamin (Husqvarna) Kaminer har aldrig varit så vanliga i Finland som i Sverige kanske därför att en stor del av Sverige ligger söder om Finlands sydkust. Men i vårt hus i Medåker, Arboga finns det
Läs merGeschwornern 8. Arkeologisk schaktningsövervakning. vid schaktning för fjärrvärme genom stadslager RAÄ 68 i Falu stad och kommun, Dalarna 2014
Arkeologisk schaktningsövervakning Geschwornern 8 vid schaktning för fjärrvärme genom stadslager RAÄ 68 i Falu stad och kommun, Dalarna 2014 Arkivrapport dnr 59/14 Greger Bennström 1 Lantmäteriet i2014/00618
Läs merTrummenäs udde. Ramdala socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk utredning. Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg
Trummenäs udde Ramdala socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk utredning Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg Bakgrund Med anledning av VA-arbeten gränsande till fornlämning RAÄ Ramdala
Läs merE S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E
EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till
Läs merKULTURVANDRING I SKOGSMILJÖ
KULTURVANDRING I SKOGSMILJÖ Bokelundsrundan - Traryd En vandring på ca 4 km öster om Traryd i skogsterräng och på skogsvägar. En vandring i tiden från bronsålder till nutid för att se vad våra förfäder
Läs merSex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna RAÄ 554:1, 556:1, Fristaden 1:6, Tunafors 1:6 och Tunafors 1:1 Esilkstuna socken och kommun, Södermanland
Läs merInför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1
uv öst rapport 2008:18 kulturhistoriskt planeringsunderlag Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 Bispmotala tegelbruk Motala stad och kommun Östergötland Dnr 421-605-2008 Annika
Läs merBocken brinner i Gästrikland
Bocken brinner i Gästrikland Varför var Adam alldeles klarvaken fast det var mitt i natten? Pappa väckte honom för att han skulle titta på fotografiet. Gävle I vilken stad bodde Bosse? Varför berättade
Läs merEXPERIMENTELLA FORSKNING VID VID TAMMIJÄRVI I I PYTTIS
EXPERIMENTELLA FORSKNING VID VID TAMMIJÄRVI I I PYTTIS J o J u o n u i n i J J ä ä p p p i i n e n 2 0 0 77 Syftet med denna experimentella forskning har varit att finna belägg för att man vid Tammijärvi
Läs merMiljön är väl bevarad och inga synliga sentida ingrepp har gjorts i området.
Bilaga 1. De enskilda lämningarna har registrerats i två nummerserier: Gladhammarfältet från nr 1 och uppåt och området kring kopparhyttan från nr 200 och uppåt. Beskrivningarna redovisas i bilaga 1. För
Läs merämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss
Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har
Läs merTUNKARLSBO 8:1 vid schaktning inför uppförande av vägkamera inom RAÄ 4 i Söderbärke socken, Smedjebackens kommun, Dalarna 2016
Arkeologisk schaktningsövervakning TUNKARLSBO 8:1 vid schaktning inför uppförande av vägkamera inom RAÄ 4 i Söderbärke socken, Smedjebackens kommun, Dalarna 2016 Arkivrapport dnr 126/15 David Fahlberg
Läs merFÖRETAGSBESÖK. GENOMFÖRT AV M I EDA Partiföreningen på G MODERATERNA I EDA BESÖKER VARJE MÅNAD FÖRETAG, VERKSAMHETER OCH ÖVRIGA
FÖRETAGSBESÖK GENOMFÖRT AV M I EDA Partiföreningen på G MODERATERNA I EDA BESÖKER VARJE MÅNAD FÖRETAG, VERKSAMHETER OCH ÖVRIGA FÖRETAGSBESÖK 2013-11 - 13. PREEM CHARLOTTENBERG Moderaterna i Eda Besök vår
Läs merHandledning. Innehållsförteckning
1 Handledning Denna broschyr har tagits fram för att öka förståelsen för metall- och mineralindustrin i dagens samhälle. Innehållet har utformats med utgångspunkt från grundskolans styrdokument för år
Läs merProvtagning av kol i blästslagg
Provtagning av kol i blästslagg Arkeologisk förundersökning i form av provtagning i RAÄ nr 212 Månsarps socken, Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2012:40 Linnéa
Läs merFrån Lillå till Munkgata
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:24 Från Lillå till Munkgata Ett brofundament under Munkgatans asfalt Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 232 Munkgatan Västerås stadsförsamling
Läs mer4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt:
4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: framåt Johan Eriksson Thor (f. 1848-05-12) 12) och hans hustru Maria Nilsdotter (f. 1852-11-15) 15)från Filipstad köpte den 10 juni 1901
Läs mer. M Uppdragsarkeologi AB B
C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.
Läs mer