Parkplan Spånga oktober 2010

Transkript

1 Parkplan Spånga oktober 2010 FÖRHANDSSKOPIA SPÅNGA TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING

2 PARKPLAN SPÅNGA HAR UTARBETATS AV: Trafikkontoret, Stockholms stad Henri Dehaim, landskapsarkitekt Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Maggan Cervinger, parkingenjör Grontmij AB Tora Bärnarp, landskapsarkitekt/uppdragsansvarig Lisa Hellberg, landskapsarkitekt Margareta Jonsson, landskapsarkitekt Anders Falk, landskapsarktiekt Foton är tagna av någon av ovanstående personer, där inget annat anges. 2 PARKPLAN SPÅNGA 2010

3 INNEHÅLL INLEDNING INLEDNING S. 4 VÄRDEN OCH TILLGÅNGSANALYS S. 18 Bakgrund s. 4 Ekologiska värden s. 18 Syfte s. 5 Kulturhistoriska värden s. 20 Mål s. 5 Sociala värden och tillgångsanalys s. 24 Upplägg s. 5 DEL 1 Arbetsmetod s. 5 Planeringsunderlag s. 6 INTRODUKTION S. 9 HISTORIA S. 10 Historisk tid s. 10 Modern tid s. 10 TRÄD S. 31 SKÖTSEL S. 32 Nuvarande skötsel s. 32 Nuvarande status s. 32 Skötselplaner s. 33 Parkdatabas s. 33 Prioriteringar och möjliga skötselförändringar s. 33 FÖRUTSÄTTNINGAR S. 12 Bebyggelsestruktur s. 12 Barriärer och buller s. 12 Landformer och topografi s. 13 Grönstruktur s. 14 ÅTGÄRDSFÖRSLAG OCH PRIORITERINGAR S. 34 Allmänna åtgärder s. 34 Platsspecifika åtgärder s. 35 ORDLISTA S. 38 PÅGÅENDE OCH PLANERADE PROJEKT S. 15 Spånga centrum s. 15 Bromstens industriområde s. 15 KARAKTÄRER S. 16 Kvarterspark s. 16 Parktorg s. 16 Naturområde s. 17 Naturkvarter s. 17 DEL 2 REFERENSER S. 39 OBJEKTSINDELNING S. 42 PARKER OCH TORG S. 44 NATUROMRÅDEN S. 86 VÄGOMRÅDEN S. 106 ÖVRIGA OMRÅDEN S. 106 PARKPLAN SPÅNGA

4 INLEDNING BAKGRUND Stadens parker och naturområden kan förhöja livskvalitén i vår närmiljö. Stadsgrönskan ger platser för såväl promenader, ro och avkoppling som för idrottsutövning och lek. De gröna rummen bidrar dessutom till en bättre stadsluft och utgör viktiga mötesplatser för stadens invånare. Staden utvecklas kontinuerligt och nya krav på stadens gröna rum uppstår. För att säkerställa en god parktillgång samt optimera värden och investeringar i stadens parkoch naturmark har Stockholms stad arbetat fram ett övergripande parkprogram. Syftet är att skapa en samsyn om vad som är väsentligt för stadens park- och naturmark och hur den bör hanteras. (Stockholms Parkprogram, s. 6) Parkprogrammet antogs av kommunfullmäktige Stockholms parkprogram anger tre övergripande mål för arbetet med stadens park- och naturmark: God parktillgång för ett rikt utbud av värdetäta grönområden. Hållbar parkmiljö med historisk kontinuitet Rik park- och landskapskultur för sund, livskraftig miljö och biologisk mångfald. Enligt parkprogrammet ska en parkplan för varje enskilt stadsdelsområde ska tas fram. Parkplanen ska fungera som ett instrument för att skapa och bevara attraktiva och välskötta parker för boende och besökare. I parkplanen beskrivs stadsdelens grönstruktur, dess historia, karaktärer, värden och andra viktiga förutsättningar. Här formuleras mål för framtida utveckling och skötselprioriteringar. 4 PARKPLAN SPÅNGA 2010

5 SYFTE Parkplanen upprättas utifrån mål, råd och riktlinjer i Stockholms parkprogram. Syftet med parkplanen är att: Kartlägga behov av investeringsåtgärder och skötselinsatser för att utveckla och bevara attraktiva och välskötta parker och friytor för stadsdelens boende och besökare. Vara underlag för det årliga budgetarbetet gällande investering och skötsel. Vara underlag för hanteringen av parkmark vid kommunens fysiska planering. Riktlinjer för skötsel och utveckling av parker- och friytor tas fram, med syfte att optimera värden och investeringar i stadsdelens park- och naturmark. OMFATTNING Parkplanen omfattar den mark som är parkmark enligt gällande detaljplaner. Planen omfattar även gröna ytor på gatumark. I planen ingår däremot inte fastighetsmark, skolgårdar, kyrkogårdar och idrottsplatser. Parkplanens planeringshorisont är cirka tio år. Planen ska vara ett levande dokument som bör uppdateras varje år i samband med budgetarbetet. Beskrivningarna av enskilda platser i del 2 bör uppdateras efter varje genomförd åtgärd. Parkplan Spånga innefattar stadsdelarna Solhem, Sundby, Flysta, Solhöjden och Bromsten. Tensta och Hjulsta, som också ingår i stadsdelsförvaltningsområdet Spånga-Tensta, behandlas i en separat parkplan. MÅL Parkplanen ska ligga till grund för att nå följande mål: Boende i Spånga ska ha tillgång till en stadsdelspark eller en kvarterspark i sin närmiljö. Parker och naturområden i Spånga ska vara väl definierade platser med en tydlig identitet. Kulturhistoriskt värdefulla miljöer och områden i Spånga ska bevaras, skyddas och utvecklas. Områden med ekologiska värden i Spånga ska bevaras, skyddas och utvecklas för att gynna den biologiska mångfalden. Parker och naturområden i Spånga ska erbjuda pedagogiska kvaliteter för närliggande skolor och förskolor. UPPLÄGG Planen är uppdelad i två delar: Del 1 beskriver grönstrukturens karaktär, historik, värden och förutsättningar. Förslag till åtgärder och prioriteringar för framtida skötsel och utveckling av stadsdelens grönytor presenteras. Del 2 beskriver stadsdelens parker och naturområden plats för plats, med mål och åtgärdsförslag för framtida utveckling. ARBETSMETOD Samtliga parker och friytor på parkmark samt gröna ytor på gatumark i Spånga har inventerats. Behov av förändring och förnyelse har kartlagts. Ekologiska, kulturella och sociala världen har kartlagts och analyserats, utifrån riktlinjer i Stockholms Parkprogram. Värden och tillgångsanalyser har vägts samman med övriga förutsättningar. Åtgärdsförslag har tagits fram för samtliga platser. Investerings- och underhållsåtgärder har sammanställts och prioriterats. Allmänhetens synpunkter och önskemål har beaktats. Förutom att ett formellt samråd hålls, har referensgrupper granskat parkplanens innehåll under arbets gång. PARKPLAN SPÅNGA

6 PLANERINGSUNDERLAG I utarbetandet av Parkplan Spånga har följande dokument utgjort underlag. Vid förändringar och fortsatt arbete med Spångas parker bör likvärdigt planeringsunderlag beaktas. Stockholms Parkprogram, 2006 Enligt parkprogrammet ska en parkplan tas fram för varje stadsdelsområde. Planen ska beskriva parkernas historia, karaktär, värden och andra förutsättningar. Stockholms grönkarta och sociotopkarta Kartorna redovisar stadsdelsområdenas ekologiska, sociala, och kulturella värden, viktiga landformer och områdenas friytetillgång. Översiktsplan, 1999 Översiktsplan för Stockholm, 2010 Enligt Stockhoms översiktsplan ska stadens grönområden ska utvecklas så att fler stockholmare kan njuta av dem och nya parker ska skapas och anläggas. De regionala gröna kilarna ska bevaras. Stadens stadsdelar ska kopplas samman med trygga och attraktiva parkstråk. Mötesplatser och målpunkter för rekreation och idrott i parker och grönområden ska vidareutvecklas. Ett rikt utbud av idrottsytor ska säkerställas i hela staden och förutsättningar för spontanidrott ska studeras särkilt. Särskild uppmärksammhet ska enligt översiktsplanen riktas mot barn och ungdomars miljöer och tillgången till rofyllda och tysta områden. Även ökad trygghet i parker och grönområden bör prioriteras. Stadens ekologiska infrastruktur ska därtill värnas och utvecklas. I Stockholms översiktsplan 2010 pekas nio områden i Stockholms ytterstad ut som tyngdpunkter för utveckling av ett mer koncentrerat stadsliv. Spånga är en av dessa och området anses lämpligt att förtäta med ny stadsbebyggelse på framför allt f.d. industrimark. Sambanden mellan Rinkeby/Tensta och Spånga bör i samband med detta utvecklas för att integrera dessa delar på ett tydligare sätt och för att förbättra kopplingen mellan pendeltåg och tunnelbanesystemet. I Stockholms byggnadsordning, som är en del av översiktsplanen 1999, framgår att ytterstadens parker bör vårdas och vidmakthållas så att tydlighet och inbördes samband upprätthålls. För att delar av parkernas gröna rum ska kunna få tas i anspråk krävs att motsvarande kvaliteter nyskapas. Översiktsplanen lyfter fram kulturhistoriskt värdefulla miljöer, varav flertalet är bebyggelsemiljöer av olika karaktär från stadens olika utbyggnadsperioder. Solhem i Spånga är utpekat i Stockholms översiktsplan 1999 som stadsdel där särskild uppmärksamhet behöver ägnas åt kulturhistoriska värden. Fornlämningar uppmärksammas i den närmare markanvändningsoch bebyggelseplaneringen. Stockholms miljöprogram, 2007 I programmet framgår att särskilt värdefulla markoch vattenområden ska bevaras, att stadsbyggandet ska vara långsiktigt hållbart, att Stockholmarna ska ha god tillgång till variationsrika mark- och vattenområden, att den biologiska mångfalden ska värnas och att den ekologiska statusen i sjöar och vattendrag ska förbättras. Nationella miljömål Enligt regeringens nationella miljömål ska kulturhistoriska och estetiska värden tas till vara och förstärkas samt den biologiska mångfalden öka. Barnkonventionen Barnkonventionen slår fast att barnens bästa ska komma i första rummet och att deras rätt till lek, vila och fritid ska tillgodoses. Barn och ungdomar ska vara delaktiga i förändringen av parkmarken. Tillgänglighet, 2008 I Stockholm en stad för alla Riktlinjer för att skapa en tillgänglig och användbar utemiljö finns stadens riktlinjer för hur utomhusmiljön ska utformas. Lagstiftning som gäller tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning till allmänna platser finns i Boverkets författningssamling. Kultur i ögonhöjd, 2009 Denna plan för barn- och ungdomskultur riktar sig till nämnder och bolag i Stockholm stad som arbetar med barn och ungdomars aktiviteter och fysiska miljö. Planens ledord är delaktighet och inflyande och avsikten med planen att göra hela stadens arbete med kultur för unga mer strategisk. 6 PARKPLAN SPÅNGA 2010

7 FÖRHANDSSKOPIA Parkplan Spånga Del 1 Förutsättningar, värdeanalys och åtgärdsförslag Del 2 Plats för plats - Inventering, analys och åtgärdsförslag SPÅNGA TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING

8

9 INTRODUKTION Spånga är beläget i nordvästra Stockholm, ca tio minuters resa med pendeltåg från Stockholms central. Stadsdelen Spånga-Tensta har idag sammantaget ca invånare varav ungefär hälften bor i de områden som innefattas i denna parkplan; Bromsten, Flysta, Solhem och Sundby. Den andra hälften är bosatta i Tensta och Hjulsta. I parkplanen innefattas även Lunda verksamhetsområde med lätt industri och kontor. Spånga stadsdelsområde gränsar mot Järfälla i väster och Sundbyberg i öster. Ulvsundaleden utgör en tydlig avgränsning mot Sundbyberg. Gränsen mot Vällingby i söder kan inte på samma sätt avläsas i den fysiska miljön. I nordost gränsar stadsdelen till Rinkeby som i likhet med Tensta byggdes som en del av 60-talets miljonprogram. Gränsen mellan Spånga och Tensta/Rinkeby utgörs av en flack och öppen dalgång som utgör ett attraktivt park- och aktivitetsområde. JÄRFÄLLA VÄLLINGBY SPÅNGA BROMMA SOLLENTUNA SOLNA SUNDBYBERG JÄRFÄLLA Hjulsta Lunda Tensta Solhöjden Solhem SUNDBY- Bromsten BERG EKERÖ NORRMALM KUNGSHOLMEN VÄLLINGBY Flysta Sundby BROMMA SÖDERMALM PARKPLAN SPÅNGA 2010 DEL 1 9

10 HISTORIA HISTORISK TID I Spångatrakten började människor bosätta sig redan för ca 4000 år sedan. Boplatserna återfanns på höjder längs vattenvägarna, då stora delar av området under denna tid låg under vatten. Stadsdelen är ett av de mest fornminnestäta områdena i Stockholm. Från de tidigaste bosättningarna finns lämningar i form av skålgropar och gravrösen. Från vikingatiden, d.v.s talet, blev bosättningarna mer fasta och fynden från denna tid är också fler. Runstenar och gravfält vittnar om viktiga vattenleder och etablerade bosättningar. (För mer information om Spångas fornminnen, se Kulturhistoriska värden, s. 20) I stadsdelen återfanns från tidigt 1000-tal flera stora gårdar, bl.a. Värsta, Lunda, Nälsta och Tensta gård. I början av 1200-talet uppfördes Spånga kyrka som ända fram till förra sekelskiftet var den dominerande byggnaden i trakten, som i övrigt bestod av mindre bybildningar och gårdar på en landsbygd med odlad jord, ängar och skog. S:t Hollingers hög - ett av Spångas många kända fornminnen. Karaktäristisk gårdsbebyggelse i Spångatrakten - på bilden Akalla gård. (Källa: Spånga fornminnesoch hembygdsgille, ) MODERN TID Kring sekelskiftet 18800/1900 började Stockholm växa utanför tullarna. Nya järnvägsförbindelser, bl.a. Västeråsbanan med stationer i t ex. Bromsten och Solhem, gav nya förutsättningar för bebyggelse på landsbygden. Egnahemsrörelsen växte under samma tid fram som en reaktion på de svåra bostadsförhållandena bland stadens arbetare. Bolaget AB Hem på landet hämtade hem nya stadsbyggnadsideal från kontinenten och villastäderna Bromsten, Solhem och Flysta växte fram som ett pärlband längs järnvägen, frikopplade från staden. Solhem i Spånga är utpekat i Stockholms översiktsplan 1999 som stadsdel där särskild uppmärksamhet behöver ägnas åt kulturhistoriska värden. Solhems villor började uppföras 1904 på Värstra gårds ägor, där jordbruksmarken och ett backigt skogslandskap ännu präglade miljön. Individuellt utformade hus av olika karaktär och storlek och med grönskande trädgårdar placerades med hänsyn till terrängen vilket gav en stadsbild präglad av slingrande gator och grönska. Först när de centrala delarna var färdigbyggda upprättades en stadsplan 1911 enligt vilken samhället byggdes vidare. Många av de äldsta villorna finns ännu välbevarade i Solhems centrala delar. Solhem och de andra trädgårdsstäderna var länge egna municipalsamhällen. Först år 1949 införlivades större delen av Spånga socken med Stockholm stad. Allmänna parker eller platsbildningar anlades inte i någon större utsträckning under denna period men kuperade naturkvarter sparades mellan tomterna. 10 PARKPLAN SPÅNGA 2010 DEL 1

11 På 1930-talet byggdes ett stadsdelscentrum upp kring Spånga station med låga hyreshus och med butiker i bottenvåningen. Följande årtionden fortsatte utbyggnaden av Spånga med flerbostadshus, framför allt i Bromsten där trevånings lamellhus uppfördes längs Duvbovägen och kring Bromstensplan. I takt med utbyggnaden anlades också publika parker och lekplatser. I mitten på 1950-talet iordningställdes t.ex. parkleken Soltunet intill Spånga gymnasium. Parkleken försågs med bollplan, gräsfält och plaskdamm. I slutet på 1950-talet påbörjades arbetet med att anlägga ytterligare ett antal lekplatser i stadsdelsområdet. En lekplats anlades vid nuvarande Gribbyparken och några år senare anlades en lekplats i Palmérsparken. Mellan 1930 och1950 tillkom en ny parkstil i Stockholm som fick internationellt erkännande - Stockholmsstilen. Främst var det arkitekten Erik Glemme som ritade och förnyade ett flertal parker under ledning av stadsträdgårdsmästare Holger Blom. Svandammen i Spånga var en av de parker som genomgick en upprustning enligt Glemmes ritningar och blev stadsdelens vackra och karaktäristiska stadspark. Parken renoverades utifrån originalritningarna. Spånga fortsatte expandera och förtätas kontinuerligt under och 70-talet. Många tomter i den befintliga villabebyggelsen styckades av och nya småhus i modern stil byggdes. Under denna tid uppfördes även ett flertal av stadsdelens radhusområden. I samband med tillkomsten av ny bebyggelse anlades även parkmark, parkstråk och nya lekplatser. Solhem var en av många trädgårdsstäder som växte upp längs de nya järnvägsförbindelserna. (Källa: Solhem - En trädgårdsstad i Spånga) Reklam för det nya livet utanför staden. (Källa: Solhem - En trädgårdsstad i Spånga) PARKPLAN SPÅNGA 2010 DEL 1 11

12 FÖRUTSÄTTNINGAR BEBYGGELSESTRUKTUR Spånga har en varierad bebyggelsestruktur som till stor del präglas av den äldre villabebyggelsen. Solhem och Flysta är utpräglade villaområden som genom kontinuerliga avstyckningar av tomter har förtätats med villor från olika tidsepoker. Övriga områden i Spånga har en mer blandad bebyggelse. I Bromsten finns förutom småhusbebyggelse även flerbostadshus, framförallt trevånings lamellhus från 50-talet och ett större område uppfört under 90-talet. Spånga har också ett flertal radhusområden från 60- och 70-talet. I Spånga sker kontinuerligt en förtätning där de senaste exploateringarna har inneburit såväl nya flerbostadsområden som radhusområden. Norr om Bromma dammar, på Solvallas gamla träningsbana, färdigställdes 2007 ett område med kedjehus och mindre flerbostadshus. På Avestagatan uppfördes radhus och parhus och väster om Spånga centrum byggdes lägenheter som färdigställdes Kontrasten mellan Spångas varierade och småskaliga bebyggelse och Tensta och Rinkebys mer homogena bebyggelse, präglad av miljonprogrammets rationella byggande, är stor. BARRIÄRER OCH BULLER Järnvägen som löper rakt genom Spånga är en del av Mälarbanan som utgör en viktig länk för såväl pendeltågstrafik som regional tågtrafik. Spårområdet med omgivande industribebyggelse utgör en stark barriär som delar Spånga i två delar, med Bromsten och Solhöjden i norr och Flysta, Sundby, Solhem och Lunda i söder. Ulvsundaleden i öster och Bergslagsvägen i väster är hårt trafikerade vägar som utgör tydliga barriärer mot Järnvägsspåren utgör en tydlig barriär i Spånga. omgivande områden. För gång- och cykeltrafikanter är möjligheterna till överfart begränsade till ett fåtal platser och är i många fall utformade som planfria korsningar. Även Avestagatan och Bromstensvägen Solhemsvilla med fruktträd i trädgården. (Källa: Solhem - En trädgårdsstad i Spånga) Bostäder vid parkstråk utmed Kronofogdevägen färdigställda Mindre flerbostadshus norr om Bromma dammar byggt PARKPLAN SPÅNGA 2010 DEL 1

13 som passerar genom Spånga är hårt trafikerade vägar. Bullret från de större vägarna är ett påtagligt inslag i stora delar av stadsdelen. Vistelsevärdet i de naturområden som gränsar mot vägmiljöerna minskar på grund av vägbullret. Strax öster om Spånga ligger Bromma flygplats och i hela stadsdelen är flygtrafiken till och från flygplatsen påtaglig. Stora delar av Sundby och Flysta ligger inom den zon där bullret från flygplatsen överskrider rekomenderade gränsvärden. (Se karta, s. 14) I dalgångarna söder och öster om Spånga är kraftledningar påtagliga inslag i miljön. De öppna, gröna områdena används flitigt för bl.a. promenader och hundrastning men kraftledningarnas dominans påverkar vistelsevärdet. Kraftledningar är ett påtagligt inslag i vissa av Spångas parkmiljöer. LANDFORMER OCH TOPOGRAFI Spånga karaktäriseras av branta och kuperade områden och av flacka dalgångar. De Geer moräner finns i Flysta och på några platser i Sundby. Särskilt de Geer-moränerna i Sundby framträder tydligt i terrängen mot de omgivande gräsmarkerna. Det var dessa Gerhard de Geer använde i sin forskning om hur landisen lämnade Stockholmstrakten efter den senaste istiden. I och med den kuperade terrängen finns ett flertal platser i Spånga som erbjuder vida utblickar över omgivningar och bebyggelse. Dessa platser är viktiga delar av grönstrukturen som bör tas till vara och utvecklas. Flera av Spångas kuperade naturkvarter erbjuder utblickar över omgivningar. PARKPLAN SPÅNGA 2010 DEL 1 13

14 GRÖNSTRUKTUR Spånga har en relativt uppbruten och småskalig grönstrukur. I stadsdelens utkanter finns större naturområden med skogsbeklädda kullar och öppna ängsmarker. Lunda gravfält, Tenstadalen, Rissne skog och Sundby friområde är Spångas största sammanhängande grönområden. Rinkebydalen norr om Bromsten utgör också en viktig resurs för rekreation. Dalgångarna norr om Spånga länkar även Spångas gröna struktur till Järvafältet och de många kvaliteter som återfinns där. I övrigt saknas större parkområden. Mindre naturkullar ligger insprängda bland bebyggelsen, liksom ett flertal anlagda kvartersparker, ofta med lekplatser. Naturområden, naturkvarter och kvartersparker i kombination med en gles bebyggelsestruktur och generösa trädgårdar gör att Spånga sammantaget upplevs som ett mycket grönt område. I Stockholms grönkarta redovisas den sammantagna friytetillgången på allmän mark och kvartersmark i stadsdelen och kartan visar på en generellt mycket god friytetillgång (se s. 25). Med tanke på avsaknaden av större sammanhängande parkområden inom stadsdelen är sambanden med omgivande grönstruktur viktig. Sammanhängande gröna stråk utan barriärer som kopplar samman viktiga målpunkter och den befintliga grönstrukturen är viktiga. smala vattendrag och på många håll kulverterade. Delar av å-stråken utgör värdefulla gröna miljöer med bl.a. karaktäristisk vegetation men stora delar av å-stråken är idag dåligt utnyttjade. Bergslagsvägen Vinstavägen Vällingby centrum Spångaån Avestagatan Sörgårdsvägen Tenstadalen Spånga centrum Solhagavägen Hjulstavägen Parkplanens område Större vägar Huvudgator Spångadalen Rinkebydalen Duvbovägen Bromstensvägen Järvafältet Tensta centrum Ulvsundavägen Viktiga gröna samband Barriärområde Bullerområde Kymlingelänken Järvafältet Spånga är mycket rikt på fornlämningar och de flesta av dessa återfinns i stadsdelens naturområden. (Se Kulturhistoriska värden, s. 20) Spånga saknar kontakt med större vattenområden. Spångaån/Bällstaån som rinner genom stadsdelen är Orienteringskarta Spångavägen Nälsta dike Buller från Bromma flygplats 14 PARKPLAN SPÅNGA 2010 DEL 1

15 PÅGÅENDE OCH PLANERADE PROJEKT För närvarande pågår två större stadsbyggnadsprojekt i Spånga; en planerad upprustning av Spånga centrum samt ett stadsutvecklingsprojekt i Bromstens industriområde. SPÅNGA CENTRUM Spånga Centrum är både en viktig knutpunkt för kollektivtrafiken och ett levande centrum. Ett program för upprustning har tagits fram av Trafikkontoret i samarbete med Spånga- Tensta stadsdelsförvaltning under Detaljplanering utförs under och anläggningsarbetet planerar att utföras etappvis under Målsättningen är ett välfungerande, vackert och tryggt centrum som uppfyller stadens mål om tillgänglighet. Programmet omfattar entréplatsen vid pendeltågsstationen, torget, fickparken, gångstråket mellan fickparken och Sörgårdsvägen samt Värsta allé. BROMSTENS INDUSTRIOMRÅDE Stadsbyggnadskontoret har 2006 tagit fram ett planprogram för Bromstens industriområde för att utreda förutsättningarna för att förtäta området med arbetsplatser och bostäder. Programsamråd hölls mellan april och juni Förberedande detaljplanearbete har gjorts. Förslaget syftar till att ta bort den barriär som industriområdet utgör idag. Spångaån föreslås utvecklas till ett långsträckt park- och entréstråk och å-rummet förstärks med en bredare fåra och omgivande grönytor. Ett par dammar anläggs utmed ån för att förstärka vattentemat. Mitt i den nya stadsdelen formas ett nytt centralt parkrum. Den föreslagna exploateringen innebär en förbättring av Spångas grönstruktur. En påtaglig bärriär byggs bort och skapar nya förutsättningar. Nya parkytor tillförs och å-stråket utvecklas på ett sätt som tillför såväl ekologiska som sociala värden. Spånga centrum Bromstens industriområde Planerade upprustnings- och exploateringsprojekt i Spånga. Spångaån kan vid en exploatering av Bromstens industriområde utvecklas till ett grönt stråk för rekreation. (Program för stadsutveckling Bromstens Industriområde, Sbk 2006) PARKPLAN SPÅNGA 2010 DEL 1 15

16 KARAKTÄRER Karaktär är ett begrepp som används i Stockholms parkprogram för att beskriva hur en miljö ser ut och hur den eventuellt är gestaltad. Vid upprustningar, skötselförändringar och nyinvesteringar i park- och naturmarken är det viktigt att fastslå om en plats befintliga karaktär ska behållas eller om en ny karaktär ska eftersträvas. Varje park- och naturområde bör bli en egen plats, med egen identitet och sammansättning av värden, inom ramen för en övergripande karaktär. Karaktär och gestaltning ska ses som medel för att skapa en god sammansättning av värden utifrån platsens specifika förutsättningar. Karaktären bör användas som målbild för programskrivningar samt i parkplaner och skötselplaner. Karaktärerna för Spångas park- och naturmark har tagits fram med utgångspunkt i beskrivningar och skötselklasser i Stockholms Parkprogram. För detaljerad information om olika parkkaraktärer se Stockholms Parkprogram. KVARTERSPARK (parkkvarter och parkstråk) Halvöppen park eller stråk, en grön oas med gräsytor och sittplatser för avkoppling. Lekplatser förekommer. 1. Svandammen 2. Palmérsparken 3. Parkstråk Bromstensvägen/Bromstens idrottsplats 4. Parkstråk längs Kronofogdevägen 5. Solhemsängens skola 6. Parkstråk parallellt med Söderbergavägen 7. Gunneboparken (Gunnebogatan/Fagerstavägen) 8. Byvägen/Bergbostigen 9. Branddammsängen 10. Vikingaparken 11. Park vid Uppgårdsvägen 12. Soltunet 13. Pilbågsparken 14. Nyckelpigeparken (Flystagränd/Johannelundsvägen) 15. Park vid Småbrukarvägen 16. Park vid Sundbyskolan 17. Gribbyparken 18. Bromstensparken 19. Fordonsparken 20. Bällsta å-park 21. Park vid Bifrostvägen 22. Parkstråk vid Sörgårdsvägen/Älvkvarnsvägen Gribbyparken PARKTORG Små grågröna platser med gräsytor, blomsterplanteringar och enstaka träd. Ofta en del i gatustrukturen som ett grönt torg. Siffrorna före parknamnet hänvisar till kartor i parkplanens Del 2, s 44 och 86. Bromstensplan 23. Bromstensplan 16 PARKPLAN SPÅNGA 2010 DEL 1

17 NATUROMRÅDE (5-50 ha) Öppen ängs- eller hagmark, alternativt sluten till halvsluten skogsmiljö ofta på höjdrygg. Tall och lövinslag är vanligt. Lunda gravfält 51. Lunda gravfält/lunda bytomt 52. Område vid Bergslagsvägen/Lunda bytomt 53. Fagerstagatan/Domnarvsgatan 54. Rissne skog och område vid Ulvsundavägen 55. Sundby friområde 56. Flystaberget 57 Område vid Gribbyvägen 58. Område vid Ellen Key-skolan 59. Antons backe och damm vid Skogsbacken NATURKVARTER och naturstråk (0,5-5 ha) Mindre skogsbeklädd höjdrygg, bergssluttning, eller naturmark som ofta finns insprängd i bebyggelsestrukturen. Ex. Ett av stadsdelens populära naturkvarter. I SOLHEM 70. Sörgårdsvägen/Bergslagsvägen 71. Torulf 72. Gullriset/Aralstigen 73. Utgårdsvägen/Vinstavägen 74. Område vid Gläntan 75. Logvägen I FLYSTA 76. Bindestrecket/Vildmarksvägen 77. Fägringsbrinken/Båtsman Nähls Väg 78. Kil mellan Lindalsslingan och Båtsman Nähls Väg I SUNDBY 78. Gribbyvägen/Biskötarvägen 79. Biodlarvägen 80. Kompassbacken 81. Dagverksvägen/Gamla Bromstensvägen I BROMSTEN 82. Mamrevägen I SOLHÖJDEN 83. Norrskensbacken 84. Solhemsbackarna 85. Solhöjdsslingan/Solskensbrinken 86. Solhems hagväg/spånga kyrkväg 87. Kilar mot Tenstadalen I SOLHÖJDEN 84. Norrskensbacken 85. Solhemsbackarna 86. Solhöjdsslingan/Solskensbrinken 87. Solhems hagväg/spånga kyrkväg 88. Kilar mot Tenstadalen ÖVRIGT I Spånga finns även, utöver ovan nämna karaktärer, mindre grönytor bland bebyggelse och i vägmiljöer som saknar tydliga sociala värden. Dessa har dock ändå värden för helhetsintrycket av stadsdelen. PARKPLAN SPÅNGA 2010 DEL 1 17

18 VÄRDEN OCH TILLGÅNGSANALYS Parker och naturområden har olika värden och förutsättningar. Värdena kan vara kulturhistoriska, sociala eller ekologiska. Enligt Stockholms Parkprogram ska dessa värden vara utgångspunkt för planering och vid framtagande av programförslag och programutredningar. Värdena utgör argument för att förändra eller bevara en park eller ett naturområde. Generellt eftersträvas värdetäthet, d.v.s. att det ska finnas många olika värden på platsen. Varje park eller naturområde bör också ha unika värden, d v s vara en PLATS med egen identitet. Stockholms Parkprogram, s. 27. EKOLOGISKA VÄRDEN I natur och friluftsområden större än 50 ha och i naturmark, prioriteras ekologiska värden samt tystnad. Stockholms Parkprogram, s. 37. Det finns inga naturmoråden större än 50 ha inom parkplansområdet för Spånga. De största ekologiska värdena i Spånga stadsdelsområde ligger istället utanför parkplansområdet, i Järva friluftsområde. Dessa områden ingår i Järvakilen som är den av Stockholms gröna kilar som fortsätter ända till centrala Stockholm och Nationalstadsparken. Biologisk mångfald är dock inte bara en fråga för friluftsområden och kulturmiljöer. För att bevara den biologiska mångfalden är alla gröna ytor av värde; villatomter, alléer, vägkanter och restytor. Genom att hålla samman kontakten med det omliggande landskapet och samtidigt eftersträva ett varierat innehåll av träd och andra växter finns goda möjligheter för biologisk mångfald även i ett relativt tätbebyggt område som Spånga. Stockholms Grönkarta beskriver den ekologiska värderingen av friytor uppdelat på tre klasser; värdefulla naturmiljöer, potentiellt värdefulla naturmiljöer samt områden med lågt ekologiskt värde. Inom parkplansområdet finns ett flertal spridda små värdefulla naturmiljöer, d v s områden som har förutsättningar för att vara livsmiljö för ett stort antal arter. Dessa utgörs främst av de kuperade obebyggda skogsklädda områdena mellan villatomterna. Största delen av parkplansområdets friyta utgörs av potentiellt värdefulla naturmiljöer, d v s miljöer som kan vara av betydelse för buffring och spridning. De mest tätbebyggda bostadsområdena i Spånga samt industri och spårområdena är klassade som områden med lågt ekologiskt värde. Här finns ingen eller mycket lite vegetation och områdena fungerar som barriärer för många arter. Småbiotoper som torrbackar, hällar och gamla grova träd kan höja det ekologiska värdet i spridningszoner och områden med lågt ekologiskt värde. Mycket artrika torrbackar finns i Solhem, Bromsten och på några av moränryggarna i Sundby. Den fridlysta Större vattensalamandern finns i dammen vid Antons backe. (Fotograf : Sebastian Bolander) 18 PARKPLAN SPÅNGA 2010 DEL 1

19 Diken och vattendrag har stor betydelse för flora och fauna. Som exempel kan nämnas Spångaån/ Bällstaån, Nälsta dike samt diken vid Bergslagsvägen och Lunda. I Solhem invid Antons Backe finns en damm som fungerar som livsmiljö för den fridlysta och hotklassade större vattensalamandern. Vid Gamla Bromstensvägen finns ett parkmoråde där Vattnet i Nälsta dike fördröjs i en våtmark för att sedan via dammanläggningar slutligen mynna i Spångaån. Våtmarken har tät och rik fuktvegetation och bildar tillsammans med dammen en ekologiskt och biologiskt intressant miljö. Ängsmarkerna i Lunda naturområde innehåller en rik ängsflora. Skötseln av ängarna är avgörande, marken slåttras och sköts så att floran blir densamma som vid bete. I Lunda/Skesta ökade antalet arter från tio till fyrtio sedan fornminnesgruppen tog över skötseln av marken på 1980-talet avslutades fornminnesgruppens uppdrag och 2010 lades gruppen ner. Artrikedomen är idag hotad. Biologisk mångfald är en värdefull källa till biologisk och ekologisk kunskap för förskolor, skolor och allmänhet. Det gäller såväl den mer exklusiva naturen, som våtmarker och äldre träd, som den vardagsnära naturen. Möjligheten att visa och synliggöra ekologi och kretslopp bör tas till vara så mycket som möjligt i naturmarken. Dammar vid Gamla Bromstensvägen. Artrika naturområden utgör värdefulla pedagogiska miljöer. Råd och riktlinjer för ekologiska värden Ur Stockholms Parkprogram: Ekologiska värden ska utvecklas i samspel med andra värden. En sammanhållen grönstruktur i kontakt med landsbygden eftersträvas. Gröna kilar är en förutsättning. Ekologiskt värdefulla ytor bör inte tas i anspråk för andra ändamål. En mångfald av biotoper eftersträvas generellt i park och naturmark. Lokalt omhändertagande av dagvatten och kretsloppsprinciper bör tillämpas i allt stads- och parkbyggande. ÅTGÄRDSFÖRSLAG Ekologiska värden Ta fram skötselplaner för naturområdena Lunda gravfält och Sundby. Spara gamla och ihåliga träd där detta är möjligt med hänsyn till säkerheten. Bevara och skydda hotade och skyddsvärda arter. Skapa flerskiktade växtbestånd där detta är möjligt. Prioritera träd, buskar och perenner som gynnar fåglar, fjärilar och insekter. Ta fram skötselplaner för de av Spångas fornlämningar som ligger på parkmark. I framtagandet av dessa ska Stadsmuseet/ Lämnsmuseets Strategi för fornvård beaktas. (Under arbete 2010.) PARKPLAN SPÅNGA 2010 DEL 1 19

20 KULTURHISTORISKA VÄRDEN I värdefulla kulturmiljöer prioriteras kulturhistoriska och estetiska värden. Vid eventuell intressekonflikt får inte höga kulturhistoriska värden åsidosättas. Stockholms Parkprogram, s. 32. Den gröna miljön är en viktig bärare av en orts identitet och karaktär. En plats med tydlig historia och kultur upplevs som tryggare mer meningsfull och är lättare att skapa ett personligt band till. Fornlämningar, gamla vägar, alléer, bybildningar och hembygdsgårdar får oss att minnas platsers egenart och historia. Fornlämningar Spånga socken tillhör de fornlämningstätaste socknarna i Stockholm. Särskilt framträdande är lämningarna från den yngre järnåldern ( e.kr). De flesta fornlämningarna ligger i området runt Bergslagsvägen, Avestagatan och Fagerstagatan. Många av lämningarna finns på parkmark. Fornlämningar omfattas av kulturminneslagens bestämmelser. Fornlämningar ska skyddas, vårdas och skyltas. Fornlämningarna har fram till 2008 skötts och vårdats av den nu nedlagda Fornminnesgruppen. Ansvaret ligger nu på Skesta/Lunda gravfält Stadsdelen, som är i behov av både ökade resurser och kunskap för kunna hålla en tillräcklig nivå på skötseln. Stadsmuseet håller i dagsläget 2010 på att utveckla en strategi för fornvården. Arbetet sker i samarbete med länsmuseet på uppdrag av länsyrelsen. (Läs mer om fornvård i avsnittet om skötsel sid. xx) Här följer en beskrivning av några av de viktigaste fornlämningarna i parkplansområdet: Skesta/Lunda gravfält I Solhem på gränsen till Lunda finns ett av Stockholms kommuns största och mest välbevarade gravfält med 145 synliga gravar från yngre järnålder e Kr. Gravarna ligger på en moränrygg som mäter cirka x 210 meter och syns som övertorvade förhöjningar i markytan. Flertalet gravar är runda stensättningar, men här finns även kvadratiska och rektangulära stensättningar, treuddar, högar och skeppssättningar. Skesta bytomt Inom östra delen av Lunda/Skesta gravfält ligger även bebyggelselämningar i form av husgrunder som tillhört Skesta bytomt. Bytomten i Skesta fanns med stor sannolikhet redan under järnåldern. Byn försvann under 1800-talet och kvar idag finns ett flertal husgrunder, vattenhål, terrasseringar, en fägata, en bruksväg och en trädgård med bevarade prydnads- och nyttoväxter. Bytomten ligger på en moränrygg som mäter cirka 160 x 180 meter. St. Hollingers hög På östra sidan av ovan nämnda moränrygg ligger St. Hollingers hög som är en av stockholmstraktens mest kända gravar, sannolikt från yngre järnåldern. Den är närmare 10 meter i diameter. Enligt sägnen ska Holmger Knutsson ha rastat här efter att ha deltagit i slaget vid Sparrsätra utanför Enköping Holmger Knutsson var av folkungaätt och stred om makten med Birger Jarl. 20 PARKPLAN SPÅNGA 2010 DEL 1

21 Lunda bytomt Den till ytan största lämningen i området är den forna bytomten Lunda, vilken idag genomskärs av Bergslagsvägen. Lunda by har sannolikt sina rötter i vikingatid. Tomten var bebodd ända fram till 1970-talet då Berslagsvägen drogs rakt genom tomten. De synliga lämningarna är ett tiotal husgrunder, terrasseringar, röjda odlingsytor, röjningsrösen och en väg med en gårdsplan. En del av den gamla växtligheten finns även bevarad, bland annat en fruktträdgård, en parkanläggning samt en syrenberså. Lunda gårdsväg Flera av de äldre vägar och stigar som funnits i området har försvunnit. En del finns kvar. En vägsträckning av stort kulturhistoriskt intresse är den väg som från sydost passerar söder om Skesta bytomt och som vidare genom Lunda gravfält leder upp mot Lunda bytomt. Idag finns den södra delen kvar som en lokalgata i Solhem med det passande namnet Lundagårdsvägen. I höjd med Skesta bytomt övergår gatan till cykel- och promenadväg genom Lundagravfältet fram till Fagerstagatan. Norr om Järnåldersgravfält vid Skogslöparvägen. Fagerstagatan är delar av vägen förstörd. Vägens sträckning talar för att den är av mycket gammalt ursprung och förmodligen från vikingatid. Det är sannolikt i närheten av denna väg som runsten U 79 ursprungligen stått. Runstenen flyttades på 1860-talet till Hässelby slott där den finns än idag. Bromstens fornborg På höjden mellan Winquists väg och Duvbovägen ligger Bromstens fornborg. Då de omgivande områdena låg under vatten var detta en strategisk plats norr om farleden mot Järfälla. Fornborgen användes troligen i försvarssyfte. På berget finns spår av husgrunder. den kände runmästaren Fot. Den minner om den tid på 1000-talet när Sverige kristnades. Flystas förhistoriska tid var därmed slut. Utsikt från Bromstens fornborg. Runhäll Sundbyvägen I hörnet av Sundbyvägen och Bromstensvägen finns en praktfulla runhäll: Andvätt och Gärdar läto rista dessa runor efter Sven, sin fader, och Kättilvid efter sin make Den kan vara utförd av Andvätt och Gärdar läto rista dessa runor efter Sven, sin fader, och Kättilvid efter sin make PARKPLAN SPÅNGA 2010 DEL 1 21

22 En av Stadsmuséets fornminnesskyltar. Kulturhistoriskt värdefulla miljöer Stora delar av villabebyggelsen i Spånga är kulturhistoriskt värdefull. Solhem är utpekat i Stockholms översiktsplan (1999) som stadsdel där särskild uppmärksamhet behöver ägnas åt kulturhistoriska värden. Samhället uppfördes under 1900-talets första årtionde, då stadsdelen fortfarande låg frikopplat från staden, och karaktäriseras av individuellt utformade villor av varierande storlek och ålder och av oregelbundna och olikformade tomter anpassade efter topografin. Villaträdgårdarna innehåller för stadsdelarna karaktäristiska äldre fruktträd, varvat med tomter med sparad kuperad naturmark med gran, tall, björk mm. Många av de äldsta villorna finns ännu välbevarade i Solhems centrala delar. (För mer information se Historia, s. xx) Kulturhistoriskt värdefulla parker Mellan 1930 och1950 tillkom en ny parkstil i Stockholm som fick internationellt erkännande, Stockholmsstilen. Främst var det arkitekten Även stadsdelsförvaltningen har satt upp infoskyltar vid vissa fornlämningar. Skyltning av formnlämningar För att informera om stadens fornlämningar har Stadsmuseet tagit fram en särskild fornminnesskylt i gjutjärn. Tre sådanna fornminnesskyltar finns i området; vid Lunda gravfält, St: Hollingers hög och vid Skesta bytomt. Dessutom har Stadsdelsförvaltningen skyltar vid flera av områdets fornminnen. Skyltningen avfornminnen skulle kunna ses över och bli mer heltäckande. Solhemsvilla speglar sig i Svandammens vatten. (Källa: Solhem - En trädgårdsstad i Spånga, 2002) 22 PARKPLAN SPÅNGA 2010 DEL 1

23 Erik Glemme som ritade och förnyade ett flertal parker under ledning av stadsträdgårdsmästare Holger Blom. Svandammen i Spånga var en av de parker som genomgick en upprustning enligt Glemmes ritningar och blev stadsdelens vackra och karaktäristiska stadspark. Glemmes ritning över parken är daterade 1953 en upprustning gestaltad av Glemme. Parken renoverades utifrån Glemmes ritningar. I parken finns även konstverket Kvinna, en bronsstaty av Lennart Källström, uppförd Lennart Källströms Kvinna Råd och riktlinjer för kulturhistoriska värden Ur Stockholms Parkprogram: Kulturhistoriska värden ska utvecklas i samspel med andra värden Värdefulla kulturmiljöer bör förnyas varsamt med historisk hänsyn. Stadsmuseet kontaktas. Fornlämningar ska skyddas, vårdas och skyltas. Värdefulla kulturväxter ska vårdas och skyddas. ÅTGÄRDSFÖRSLAG Kulturhistoriska värden Erik Glemmes ritning över omdaningen av Svandammen Ta fram skötselplaner för de av Spångas fornlämningar som ligger på parkmark. I framtagandet av dessa ska Stadsmuseet/ Lämnsmuseets Strategi för fornvård beaktas (under arbete 2010). Fortsätt att vårda Svandammen med historisk hänsyn och gärna med brukarmedverkan. PARKPLAN SPÅNGA 2010 DEL 1 23

24 SOCIALA VÄRDEN Park- och naturmarken har stor betydelse för invånarnas vardagsliv, livskvalitet och hälsa. Det gäller alla parkstorlekar, från större naturområden till stadsdelsparker och mindre kvartersparker. I Stockholms Parkprogram listas sociala värden som bedöms vara värdefulla för människors vardagsliv. Värdebegreppen ska användas i arbetet med att analysera och utveckla Stockholms parker och grönområden. Sociala värden i små och stora grönområden: Bad Blomprakt Bollspel Båtliv Djurhållning Evenemang Fiske Folkliv Grön oas Lek Löpträning Odling Picknick Promenader Pulkaåkning Ridning Ro Skidor Skogskänsla Skridsko Sitta i solen Torghandel Uteservering Utsikt Vattenkontakt Vild natur (Läs mer om hur värdebegreppens innebörd i Stockholms Parkrogram, s ) Utifrån riktlinjer i Stockholms parkprogram analyseras stadsdelens kvantitativa och kvalitativa tillgång till park- och naturmark samt de sociala värden som listas här intill. Den kvalitativa tillgången är en avvägning där förutsättningar såsom befolkningstäthet, friytetillgång, buller etc. vägs samman med tillgången på de värden och kvaliteter som brukare efterfrågar. Generellt eftersträvas värdetäthet, d.v.s. förekomsten av många olika värden, i stadens park- och naturmark. Den kvantitativa tillgången mäts genom en så kallad tillgångsanalys som ger ett grovt mått på tillgången till park- och naturområden av olika storkekar. Analysen tar sin utgångspunkt i riktlinjer i Stockholms parkprogram. Tillgången till utvalda värden, i det här fallet bollspel och bad, kan också studeras. Tillgångsanalysen ger en första vägledning som sedan vägs samman med den kvalitativa analysen. Kvalitativ tillgång Den kvalitativa analysen av parktillgången är generellt den viktigaste. Det är oftast kvaliteterna som människor efterfrågar snarare än ytorna i sig. Vilka parkkvaliteter människor vill ha är olika för olika brukare. Det finns behov av ro och avkoppling, men också av mötesplatser och aktivitetsytor. Olika brukare har också olika möjligheter att förflytta sig. De kvaliteter som efterfrågas av de yngsta och äldsta medborgarna är därför de som bör finnas närmast bostaden. Ett avstånd på ca 200 meter innebär 6-7 minuters promenad vilket är en viktig gräns för vardagsrekreation. Större avstånd har visat på kraftigt minskad användning. Rekommendationer enligt Stockholms Parkprogram: Mycket nära: inom 200 meter, grön oas, lek, promenader, ro, sitta i solen. Nära: inom 500 meter, blomprakt, bollspel, folkliv, parklek, picknick En bit bort: inom 1 km, bad, båtliv, djurhållning, evenemang, fiske, löpträning, odling, pulkaåkning, ridning, skridsko, skidor, skogskänsla, torghandel, vattenkontakt, vild natur, uteservering, utsikt 24 PARKPLAN SPÅNGA 2010 DEL 1

25 Spånga har en gles och varierad bebyggeslestruktur med generösa trädgårdar och bostadsgårdar. Den sammantagna friytetillgången är mycket god (se karta intill), även om grönstrukturen är småskalig och uppbruten. Generellt gäller att glesare stadsmiljöer som Spånga har ett kvantitativt mindre behov av parker än t.ex. den tätare innerstaden, tack vare den goda friytetillgången. I en uppbruten parkstruktur som Spångas med många mindre park- och naturområden är värdetätheten och kvaliteten på de gröna ytorna särskilt viktig. Det är avgörande att de parkmiljöer som finns i närområdet är av hög kvalitet och innehåller många sociala värden. Inventeringen av Spångas parkmark och samtal med invånare har visat att många av de sociala värden som listas i Stockholms parkprogram finns väl representerade i Spångas grönområden. Flertalet av stadsdelens parker har en stark egen identitet och uppfattas som tydliga platser. En av de brister som framkommit är att Spånga saknar tillgång en större, mer samlande park, en stadsdelspark. Svandammen är områdets välskötta och kulturhistoriskt intressanta finpark men dess storlek gör dock att den inte kan fungera som stadsdelspark. I samtal med invånare i stadsdelen har också avsaknaden av en evenemangsplats, för t.ex. valborgsfirande och dylikt, framkommit som en brist. Gläntans idrottsplats som fram till 2009 nyttjats som evenemangsplats i stadsdelen är inte längre lämplig för ändamålet då den planeras beläggas med konstgräs. En möjlig ny samlingsplats för evenemang föreslås i anslutning till Lunda gravfält, på de öppna gräsytorna vid Älvkvarnsvägen. Eventuellt skulle ännu en plats för evenemang behövas i östra delen av Spånga. Spånga saknar också tillgång till naturligt vatten med badplatser i sitt närområde. Den plaskdamm som finns vid Soltunet är dock mycket populär och nyttjas flitigt. (Stockholms grönkarta, 2004) Stora delar av Flysta och Sundby ligger idag inom den zon där bullret från Bromma flygplats överskrider rekommenderade gränsvärden. Bullret från omgivande större vägar är också ett problem, framför allt i Rissne skog och naturområdet i anslutning till Bergslagsvägen. Vid eventuella exploateringar eller upprustningar i dessa miljöer bör bullerminskande åtgärder genomföras där möjlighet finns. En inventering av friytetillgången på kvartersmark inklusive anslutande friytor på allmän mark har gjorts och redovisas i en fyrgradig skala. Mycket god friytetillgång Mer än 75% av området består av friytor med god kvalitet. God friytetillgång 50-75% av området består av friytor med god kvalitet. Begränsad friytetillgång 25-50% av området består av friytor med god kvalitet. Mycket begränsad friytetillgång Mindre än 25% av området består av friytor med god kvalitet. PARKPLAN SPÅNGA 2010 DEL 1 25

26 Kvantitativ tillgång - Tillgångsanalys Kartorna på följande sidor redovisar den kvantitativa tillgången på park- och naturmark samt tillgången på valda värden med utgångspunkt i Stockholms Parkprogram. Områden utanför de färgade cirklarna kan betraktas som bristområden, men resultatet måste vägas samman med områdets övriga förutsättningar såsom friytetillgång, befolkningstäthet och buller. Generellt gäller att glesare stadsmiljöer som Spånga har ett kvantitativt mindre behov av parker än t ex den tätare innerstaden. Nedan redovisas minsta avstånd till olika storleksgrupper samt deras kvalitetskrav enligt Stockholms Parkprogram. Riktlinjer för god friytetillgång enligt Stockholms Parkprogram: Naturområden >50 ha bör nås inom 1000 meter. Områdena bör ha ett varierat natur- och kulturlandskap och en bullernivå < 45 db(a). Stadsdelsparker 5-50 ha bör nås inom 500 meter. Det kan vara naturparker, landskapsparker, bergsparker eller stadsparker. Parkerna bör ha ett bra lokalklimat och en bullernivå < 50 db(a) samt fungera för lek, motion, avkoppling, samvaro och evenemang. Kvartersparker 0,5-5 ha bör nås inom 200 meter. Det kan vara kvarter, stråk, strandparker, kajparker, parktorg och täppor. Parkerna bör ha bra lokalklimat och bullernivå på < 55 db(a) samt fungera för lek, promenader, avkoppling och samvaro. Analys: En sammanslagen tillgångsanlys för kvartersparker, lek, naturkvarter och naturområden visar att Spånga i stort har en god tillgång på gröna ytor. Fördelningen av värdena är dock ojämn. T.ex. har Solhöjden en mycket god tillgång till naturkvarter men en avsaknad av kvarters- och lekparker. De områden som i tillgångsanalysen framstår som bristområden, med bristande tillgång till såväl naturmark som kvartersparker, är delar av Solhem samt Bromstens industriområde. Solhem har p.g.a. sin bebyggelsestruktur en brist på parker och naturmark, men har samtidigt en mycket god friytetillgång (se karta s.25) och uppfattas som ett grönt och lummigt område. En möjlig framtida exploatering av Bromstens industriområde, med tillkommande parkmiljöer skulle ge ett positivt utslag i tillgångsanalysen. 26 PARKPLAN SPÅNGA 2010 DEL 1

27 Kvarterspark 200 meter Lek 200 meter En kvarterspark är en park mellan 0,5 och 5 ha som ska kunna nås inom 200 meter från bostaden. Den ska fungera för lek, promenader, avkoppling och samvaro. Det bör finnas möjlighet till lek inom 200 meter. I Spånga finns ett flertal kvartersparker i storleken 0,5-5 ha. Många av dem innehåller lekredskap i någon form. Kartan visar kvartersparker (mörkare rosa ton) och kvartersparker med lek (ljusare rosa ton). Gränsen mellan kvarterspark och lekplats är dock flytande, då flertalet av kvartersparkerna har såväl lekvärden som parkvärden. Naturområde 500 meter Naturkvarter 200 meter I Spångas utkanter finns tre större naturområden på ca hektar vardera. Precis norr om parkplansområdet ligger Spånga- och Tenstadalen med öppna fält och koloniområde. Parkprogrammet kan tolkas som att detta är en storlek på naturområde eller park som bör nås inom 500 meter. I Spånga finns också många mindre naturkvarter (0,5-5 ha). Dessa bör nås inom 200. PARKPLAN SPÅNGA 2010 DEL 1 27

28 Bollspel 500 meter Möjlighet att utöva spontant bollspel bör finnas inom ett avstånd på 500 meter. Kartan visar bollplaner i och i anslutning till parkplansområdet, både planer som sköts av stadsdelarna och idrottsförvaltningen. Analysen gäller planer för spontanspel, dvs. planer som inte måste bokas för spel. Kartan visar att Spånga är välförsett med bollplaner. Det finns såväl gräs- som grusplaner samt ett par konstgräsplaner. (Kolla att kartan visar ej bokningsbara planer) Bad 1000 m Plaskdammar 500 meter Bad bör kunna nås inom 1000 meter från bostaden. Spånga är beläget mer än 1000 meter från närmaste naturliga badplats. Kommunalt bad med utomhusbassäng finns i Nälsta. Plaskdamm finns på ett ställe i Spånga, Soltunets parklek, och är mycket populär. 28 PARKPLAN SPÅNGA 2010 DEL 1

29 Sociala värden - sammanfattning och slutsatser Spånga har sammantaget en god tillgång på värdetäta grönytor med många kvaliteter. Grönstrukturen är dock uppbruten med många mindre park- och naturområden. Den geografiska fördelningen av naturområden/ naturkvarter och kvartersparker/lek är ojämn inom stadsdelen. Möjligheter att tillföra lek- och parkvärden bör ses över i områden där en tydlig brist på dessa värden finns. Inventeringen av Spångas parkmark och samtal med invånare har visat att många av de sociala värden som listas i Stockholms parkprogram finns väl representerade i Spångas grönområden. Flertalet av stadsdelens parker har en stark egen identitet och uppfattas som tydliga platser. Spångas parker är generellt välskötta, värdetäta och uppskattade av stadsdelens invånare. Spånga har en gles och varierad bebyggeslestruktur med generösa trädgårdar och bostadsgårdar. Friytetillgången är mycket god i merparten av stadsdelen (se karta s. 25) Generellt gäller att glesare stadsmiljöer som Spånga har ett kvantitativt mindre behov av parker än t.ex. den tätare innerstaden, tack vare den goda friytetillgången. Spånga saknar större sammanhängande parkområden, varför sammankopplande gröna stråk och kopplingar till omgivande parkmark är viktig. Det är därför särskilt viktigt att parker och naturområden är väl sammankopplade med goda kommunikationsmöjligheter för gångoch cykeltrafikanter. Gröna förbindelsestråk utan påtagliga barriärer kan koppla samman den uppbrutna grönstrukturen. Barriärer som försvårar kommunikationen mellan Spångas södra delar och de större parkområdena i norr bör i möjligaste mån överbryggas. Järnvägen är idag den mest påtagliga barriären och utformningen av passagerna över spårområdet bör vara prioriterade. Kopplingarna till närliggande större parkområden, t.ex. Spångadalen och vidare ut mot Järvafältet, är mycket viktiga. De bör bevaras och stärkas. Delar av Solhem och Bromstens industriområde uppträder i den kvantitativa tillgångsanalysen som områden med bristande tillgång på park- och naturmark. Solhem med sina lummiga trädgårdar är dock ett av Spångas grönaste delområden med en mycket god friytetillgång. Mellangårdens bollplan är en plats med strategiskt läge i området som skulle kunna tillföras park- och lekvärden. Önskemål om detta har framkommit i dialog med boende i området. Planen förvaltas dock i nuläget av idrottsförvaltningen. Bromstens industriområde utgör idag en stark barriär i Spånga. Den planerade exploateringen av området med ny bebyggelse och nya parker skulle innebära en avsevärd förbättring av Spångas gröna struktur och en ökning av värden som t.ex. mötesplatser, folkliv mm. Förutom att det planerade nya stadsdelsområdet skulle bidra till en kvantitativt ökad parktillgång skulle också dagens starka barriär till viss del byggs bort. Mellangårdens bollplan som idag förvaltas av Idrottsförvaltningen. I samtal med stadsdelens medborgare har avsaknaden av en evenemangsplats, för t.ex. valborgsfirande och dylikt, framkommit som en brist. En möjlig ny samlingsplats för evenemang förslås i anslutning till aktivitetsytor vid Lunda gravfält. Eventuellt skulle denna behöva kompletteras med en plats i östra delen av Spånga. PARKPLAN SPÅNGA 2010 DEL 1 29

30 Spånga har inte tillgång till naturligt vatten med badplatser i sitt närområde. Den plaskdamm som finns vid Soltunet är mycket populär och nyttjas flitigt. Planer på att anlägga ett utomhusbad på Järvafältet har funnits, vilket skulle vara positivt även för Spånga. Soltunets populära plaskdamm Stora delar av Spånga är idag utsatt för buller från Bromma flygplats. Bullret från omgivande större vägar är också ett problem, i stadsdelen. Vid eventuella exploateringar eller upprustningar i bullerutsatta miljöer bör bullerminskande åtgärder genomföras där möjlighet finns. Tillgångsanalysen visar att möjligheten att utöva spontant bollspel i Spånga är mycket god. Behovet av platser för andra typer av spontanidrott såsom skate, cykel m.m. kan ses över i dialog med skolor och ungdomsföreningar. Råd och riktlinjer för Sociala värden (Ur Stockholms parkprogram) Sociala värden ska utvecklas i samspel med andra värden. Aktivera och skapa mötesplatser. En mångfald av värden, aktiviteter och mötesplatser eftersträvas. Skapa möjlighet till ro och avkoppling. Bullerskyddade, avskärmade miljöer med bra sittplatser. Särskilt skydd har platsknutna och störningskänsliga värden som ro, utsikt, folkliv, bad, vattenkontakt, skogskänsla, djurhållning och pulkaåkning. ÅTGÄRDSFÖRSLAG Sociala värden Fortsätt utveckla parkernas karaktär och identitet. Se över möjligheten att berika parkerna med en mångfalld av värden. Utför bullerdämpande åtgärder vid upprustning där möjlighet finns. Bevara och värna om strukturen med naturkullar och naturkvarter bland bebyggelsen. Utred möjligheten att utveckla de viktigaste stråken i stadsdelen så att deras karaktär förstärks, t ex med trädalléer. Värna om Lunda gravfält och dess klippta gräsytor och ängsytor. Utred möjligheten att skapa en evenemangsplats för t ex valborgs- och midsommarfirande vid Lunda gravfält. Utred även behovet av ytterligare en plats i östra Spånga Utred möjligheten av att i framtiden utveckla Mellangårdens Bollplan, som idag förvaltas av idrottsförvaltningen. Platsen har ett strategiskt läge och skulle kunna tillföras lek- och parkvärden. 30 PARKPLAN SPÅNGA 2010 DEL 1

31 TRÄD Parkerna ska innehålla ett varierat och olikåldrigt trädbestånd som stämmer överens med parkernas karaktär. Stockholms Parkprogram. Träd är viktiga byggstenar i stadsdelens parker och offentliga rum. De är rumsskapande, ger platser karaktär och skänker lä och skugga. För att säkerställa en grön, lummig och uppvuxen karaktär måste stadsdelens trädbestånd kontinuerligt ses över och föryngras. Vid behov kan specialkompetens inkallas för bedömning av kvalitet och åtgärder. Ansvarsfördelning För gatuträd ansvarar trafikkontoret och för parkträden ansvarar stadsdelsförvaltningen. Kärrek i Soltunets parklek Råd och riktlinjer för träd (Ur Stockholms parkprogram) Park- och naturmarkens innehåll ska samordnas med platsens karaktär och värden. Platsens vegetation är en del av platsens ekologi, själ och historia och bör om möjligt tas till vara. Val av träd, buskar, gräs och andra växter ska alltid anpassas till platsens klimat- och markförutsättningar. Allergiframkallande växter bör undvikas. Informera allmänheten vid trädfällning. Trädfällning Vid upprättande av trädvårdplaner kan det bli aktuellt att föreslå fällning av vissa träd. Träd fälls oftast av säkerhetsskäl. Information och dialog mellan staden och allmänheten bör prägla omfattande förändringar av trädbeståndet. Information bör sättas upp varje gång ett träd ska fällas. ÅTGÄRDSFÖRSLAG Träd Se kontinuerligt över och föryngra stadsdelens trädbestånd. Utred kondition på och möjliga åtgärderför allé vid Lunda gravfält (se del 2). Utred behovet av att förstärka de större stråkens identitet med trädrader, t.ex. modernare arter. PARKPLAN SPÅNGA 2010 DEL 1 31

32 SKÖTSEL För att säkra parkernas karaktär, värden och hållbarhet krävs en fungerande skötsel. Många av stadsdelens ytor som är anlagd parkmark är attraktiv och värdetät, vilket kräver intensiv skötsel. Även naturmarken och naturkvarteren i området är omtyckta och mycket använda av de boende. Dessa områden är dessutom ofta fornminnestäta vilket kräver en större skötselinsats än normalt för naturmark. NUVARANDE SKÖTSEL Parkskötseln utförs av en entreprenör som är upphandlad i konkurrens av beställaren, stadsdelsförvaltningen. Upphandlingen baseras på ett förfrågningsunderlag, som beskriver funktion och utförande av det arbete som ska utföras av entreprenören. Stadsdelsförvaltningen använder checklistor, en tät dialog med entreprenören och kontinuerlig uppföljning/kontroll i fält för att säkerställa ett gott resultat. Utöver detta används tilläggsbeställningar då utrymme i budget medges. Stadsdelen har idag mycket god kontakt och dialog med stadsdelens invånare. God kommunikation med brukarna och känsla av delaktighet är en viktig del i att hålla stadsdelens grönytor i gott skick. Underhåll Kontinuerligt underhåll av t.ex. trappor, räcken, belysning, parksoffor och annan utrustning handlas upp som tilläggsbeställningar då utrymme i budget medges. Städning För att en park ska upplevas som attraktiv att vistas i måste den förutom att skötas även städas. Städning av parkerna utförs precis som parkskötsel av en entreprenör som upphandlas i konkurrens. Städning av parkvägar sköts oftast med maskin medan grönytor måste skötas manuellt. Rent och snyggt gäller för lekplatser och finparker. Önskemål finns om högre krav på städning i alla områden, t.ex. skräpplockning. Att tänka på vid upphandling av parkskötsel Tydliga förfrågningsunderlag och avtal. Alla ytor måste vara med i förfrågningsunderlaget. Tydliga och aktuella kartor från databasen PARK. Regelbunden kontroll och uppföljning. Årlig genomgång av behoven av drift och underhåll. Innan förfrågningsunderlag tas fram bör en utvärdering av tidigare entreprenad göras. Entreprenören måste ha trädgårds-/ parkkompetens och en kompetent arbetsledning. Arbeta långsiktigt och i ständig dialog med entreprenören för att öka engagemanget. NUVARANDE STATUS Inom ramen för parkplanen har en inventering av skötseln gjorts. Inventeringen genomfördes i fält under sommar och höst 2009 och visade att skötseln av stadsdelens parkmark generellt håller en mycket hög nivå. I stadsdelsområdet finns en finpark, Svandammen. Denna park är både kulturhistoriskt intressant och har en funktion som stadsdelens smycke. Svandammen har extra intensiv skötsel med välklippta gräsytor, damm och blomsterplanteringar. Parken har nyligen rustats upp i samarbete med en grupp brukare och är i mycket gott skick. Det är viktigt att skötseln i parken får fortsätta vara prioriterad. Stadsdelens större naturområden är rika på fornlämningar och kräver därför en mer intensiv skötsel än sedvanlig naturmark. Det finns ett behov av en ökad skötsel av dessa områden, som idag delvis börjar växa igen. Vård av fornlämningar Fornvård har bedrivits i Stockholm sedan 1930-talet bildades Fornminnesgruppen inom Stockholms stad med uppgift att, i samråd med Stockholms stadsmuseum, vårda stadens fornlämningar. Efter ett år med kraftigt minskade ekonomiska anslag 2008 lades gruppen formellt ner Ansvaret för fornminnesvården ligger idag på stadsdelsförvaltningen. För Spånga-Tensta, som är ett av Stockholm mest fornminnestäta områden, har avvecklingen av Fornminnesgruppens verksamhet slagit hårt. Flertalet av Spångas många 32 PARKPLAN SPÅNGA 2010 DEL 1

33 Häst används istället för maskiner i skötseln av Spångas naturområden. fornlämningar är belägna i naturområden och möjligheten att använda maskiner och sedvanlig rationell skötsel är begränsade. Arbetet måste ske varsamt. Det går inte att köra in med maskiner bland runstenar och rösen. Sly och annan skymmande växtlighet måste hållas efter så att lämningarna inte växer igen eller skadas på sikt. Trots de speciella behoven är de ekonomiska anslagen som stadsdelsförvaltningen idag tilldelas för skötseln av dessa områden samma som för vanlig naturmark, d.v.s. låga. Idag har stadsdelsförvaltningen inte möjlighet att sköta fornlämningarna och omgivande naturmark på ett tillfredställande sätt. Gravar, rösen och andra lämningar börjar delvis växa igen. Fornminnesgruppen har under sina verksamhetsår byggt upp en unik kunskap som nu går förlorad. I Lunda har gruppen t.ex. slåttrat ängar för att bygga upp en flora som liknar den som finns vid bete. Antalet arter ökade från 10 till 40 under fornminnesgruppens regi. De väl förvaltade miljöerna som är ett resultat av ett långsiktigt arbete baserat på gedigen kunskap, riskerar nu att på kort tid växa igen. Fornlämningar omfattas av kulturminneslagens bestämmelser. Fornlämningarna ska göras synliga i landskapet och göras tillgängliga för allmänheten samt skyddas från skador. SKÖTSELPLANER För att stadsdelsområdets värdefulla naturområden ska kunna bevaras och utvecklas bör skötselplaner tas fram. Framför allt gäller detta stadsdelens större naturområden. För Lunda finns en enklare skötselplan framtagen - denna bör revideras/ uppdateras. För området vid Sundby kolonier finns ingen plan framtagen idag. Planerna bör tas fram med fokus på vård av fornminnen och samordnas med Stadsmuseet samt godkännas av Länsstyrelsen. I planerna bör även en inventering av de ekologiska värdena ingå. Framtagandet av skötselplaner är att betrakta som investering som därmed inte belastar budgeten för drift. PARKDATABAS Dataprogrammet PARK är ett hjälpmedel för skötsel och förvaltning av Stockholms parker. Programmet används som underlag för stadens skötselupphandlingar. I PARK lagras information om parkens innehåll och alla ytor är försedda med en skötselkod. Staden svarar för uppdatering av programmet efter genomförda förändringar. En förutsättning för en effektiv skötsel är att PARK uppdateras och a-jourhålls. PRIORITERINGAR OCH MÖJLIGA SKÖTSELFÖRÄNDRINGAR I stort föreslås att nuvarande skötselnivåer upprätthålls, med undantag för stadsdelens fornminnestäta naturmark som bör skötas mer intensivt än i dagsläget. Några möjligheter till omprioriteringar av stadsdelens skötsel bedöms inte som möjliga. Med anledning av avvecklingen av Fornminnesgruppen finns istället ett behov av ökade ekonomiska medel för skötsel av fornlämningar på park- och naturmark. ÅTGÄRDSFÖRSLAG Skötsel Intensifiera skötseln av stadsdelens fornminnestäta naturområden. Ökade ekonomiska medel krävs. Ta fram skötselplaner för naturområden vid Lunda och Sundby kolonier. Säkerställ en fortsatt prioriterad skötsel av Svandammen. Säkerställ tillräckliga resurser för fortsatt god kontakt med entreprenören samt en kontinuerlig uppföljning av entreprenörens arbete. Säkerställ tillräckliga resurser för fortsatt god dialog med stadsdelens invånare. PARKPLAN SPÅNGA 2010 DEL 1 33