Hur samlar och använder man information om kvalitét Socialstyrelsens arbete
|
|
- Linnéa Andreasson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur samlar och använder man information om kvalitét Socialstyrelsens arbete 22 okt 2015 Marcus Gry och Anna Bennet Bark
2 Socialstyrelsen arbetar för att vården i Sverige ska vara säker för patienterna. Vården ska också vara lika för alla i hela Sverige. Vi söker ny kunskap om socialtjänst och sjukvård genom att ta fram statistik, göra undersökningar och läsa om forskning. Vi kan tala om för dem som ger vård och socialtjänst hur de kan arbeta bättre och vad människor behöver. 20xx-xx-xx
3 God vård och omsorg en gemensam målsättning God vård och omsorg Kunskapsbaserad Säker Individanpassad Effektiv Jämlik Tillgänglig Vården och omsorgen ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet. Vården och omsorgen ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska också präglas av rättssäkerhet. Vården och omsorgen ska ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig. Vården och omsorgen ska utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Vården och omsorgen ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla. Vården och omsorgen ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid. Ingen ska behöva vänta oskälig tid på den vård eller omsorg som hon eller han har behov av
4 Uppföljning och statistik
5 Uppföljning och statistik Uppföljning och utvärderingar Är ofta regeringsuppdrag, till exempel utvärderingar av reformer. Hälsodataregister Vi ansvarar för ett antal hälsodataregister som förbättrar möjligheterna att förebygga och behandla sjukdomar. De används bland annat i forskning, uppföljning och utvärderingar. Andra register Vi ansvarar också för donationsregistret och dödsorsaksregistret, samt fem register inom socialtjänstområdet. Statistik Vi ansvarar för Sveriges officiella statistik inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Vi tar även fram folkhälsostatistik
6 Vad gör vi med registren? Officiell statistik Epidemiologiska analyser Regeringsuppdrag Öppna jämförelser Riktlinjer med målnivåer
7 Två typer av register Nationella register alla patienter inget samtycke krävs, ingen rätt att bli struken Vårdgivaren måste rapportera regleras i lagen om hälsodataregister Kvalitetsregister områdes/diagnosspecifika data frivilligt för patienten att lämna uppgifter frivilligt för vårdgivaren att medverka regleras i patientdatalagen
8 Socialstyrelsens register Patientregistret Cancerregistret Medicinska födelseregistret Läkemedelsregistret Tandhälsoregistret Registret över kommunal hälso- och sjukvård Ekonomiskt bistånd Insatser enligt LSS Insatser för barn och unga Socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning (SoL) Tvångsvård av vuxna missbrukare Dödsorsaker
9 Kvalitetsregister 81 certifierade register, 24 kandidater (2014) För kvalitetsarbete på lokal, regional eller nationell nivå Även för forskning och statistik Detaljer om åtgärder, uppföljning, väntetider, PROM och PREM etc beroende på inriktning 9
10 Gynop Gynekologisk kirurgi Dalarna Jönköping Södermanland Gävleborg Östergötland Västerbotten Kalmar Halland Blekinge Värmland Jämtland Norrbotten Uppsala Västra Götaland Stockholm RIKET Västernorrland Kronoberg Gotland Örebro Skåne Västmanland 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % Matchande fall Endast kvalitetsregister Endast patientregister 10
11 Bipolär Barnreuamatism ECT-registret Gyn-kirurgi (adnex-operationer) Fotledsregistret (artrodeser) MS-registret Barncancer Hjärtintensivvård (Riks-HIA) Gyn-kirurgi (operationer) Diabetesregistret Infektionssjukdomar ÖNH-registret (tonsillektomier) Mödrahälsovårdsregsitret GallRiks (operationer) GallRiks (ercp) Swedevox Rättspsyk Rikshöft Tillväxthormonsbehandling Korsbandsregistret Riksstroke Bråckregistret Kataraktregistret Kolorektalcancer Fotledsregistret (operationer) Hjärtkirurgi Knäprotesregistret Höftprotesregistret Obesitaskirurgi Njurregistret Prostatacancer Hjärtintensivvård (SCAAR) Täckningsgradsjämförelser Andel patienter i kval.reg. jämfört med pat.reg 100% 80% 60% 40% 20% 0% 11
12 Öppen redovisning av kvalitet
13 Bakgrund Öppen redovisning är ett sätt att kontinuerligt utvärdera vården och omsorgens kvalitet. Man kan mäta många olika aspekter på regional, nationell och internationell nivå. Datatillgång och datakvalitet är A och O Arbetet måste drivas i samarbete med professionerna
14 Datatillgång och kvalitet Termiologi, klassifikationer Aktualitet Presentationsverktyg Återkoppling Förvaltning Inrapportering Kodning Kvalitetsindikatorer Verksamhetsdata Ersättningsmodeller Lagstiftning Kunskap Nytta
15 Om öppna jämförelser av hälsooch sjukvården Årlig tryckt rapport sedan 2006 och webportal Landstingsjämförelser (könsfördelat), nationella trender, sjukhusjämförelser Ca 50 datakällor Indikatorerna speglar olika aspekter av kvalitet (189 indikatorer för hälso-och sjukvård, 70 för cancer 2014) Deskriptiva data- Socialstyrelsen tolkar inte resultaten.
16 Syftet med öppna jämförelser Skapa öppenhet och förbättrad insyn i den offentligt finansierade vården och omsorgen Underlag för utveckling, förbättring, uppföljning, analys och lärande Initiera lokala, regionala och nationella analyser och diskussioner om verksamheternas kvalitet och effektivitet Underlag för ledning och styrning Informationsunderlag för vård- och omsorgsval
17 Många datakällor Bl a Hälsodataregister (patientregister, cancerregister, medicinskt födelsereg mm) Dödsorsaksregister Patientenkäter (via SKL) Väntetider (via SKL) Kvalitetsregister (ett 30-tal) 20xx-xx-xx
18 Generell och tematisk rapportering Hälso- och sjukvård helheten Äldreomsorg Kroniska sjukdomar Cancer Läkemedel Folkhälsa Jämlik vård (t ex somatisk vård vid psykisk sjukdom) 20xx-xx-xx
19 Åtgärdbar dödlighet- helheten
20 Åtgärdbad dödlighet- män och kvinnor
21 Resultat och rekommendationerfrån riktlinje till utvärdering
22 Riktlinjernas innehåll Evidensbaserad översikt Indikatorer Prioskala (1-10), FoU, Ickegöra (Målnivåer) Konsekvensbedömning Ca 17 riktlinjer 2014
23 Målnivåer i nationella riktlinjer Målnivåer ger hälso- och sjukvården en tydlig riktning att arbeta mot. Målnivåerna tas fram i en transparent process med deltagande av professionen, huvudmän och patientföreträdare. I dagsläget finns målnivåer till indikatorer i 7 av 15 nationella riktlinjer. 20xx-xx-xx
24 Indikatorbaserad utvärdering Behandling vid förmaksflimmer RAD C16.01 C16.02 Förmaksflimmer ökar kraftigt risken för stroke orsakad av en blodpropp. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård ger behandling med blodförtunnande läkemedel (NOAC eller warfarin) hög prioritet. Tillstånd Åtgärd Förmaksflimmer, förhöjd risk att drabbas av stroke (CHA2DS2-VASc 2) Nya orala antikoagulantia eller warfarin Rekommendation 2 20xx-xx-xx
25 58 procent av patienterna hämtade ut warfarin eller NOAC från apotek xx-xx-xx
26 Hur väl följer hälso- och sjukvården rekommendationen? Hösten 2013 tog Socialstyrelsen fram en nationell målnivå för denna indikator minst 80 procent av patientgruppen bör få behandlingen. Det betyder att ytterligare cirka patienter/år bör behandlas. 20xx-xx-xx
27 Två år senare 70 procent av patienterna ut NOAK eller warfarin vid förmaksflimmer. De bästa landstingen ligger nära målnivån. Ytterligare cirka patienter per år bör behandlas. 20xx-xx-xx
28 Har det haft någon effekt? De flesta indikatorerna förbättras över tid Professionerna vill vara delaktiga i rapporteringen. Ökar transparansen i svensk sjukvård Kvalitetsfokus. Kvalitetsaspekter diskuteras på olika nivåer och i media. Landstingen har egna organisationer som arbetar med resultat och vårdkvalitetsförbättringar. Större fokus på riktlinjer, evidensbaserad medicin, jämlik vård och omsorg och kvalitetsförbättringar
29 Utvärdering och analys
30 Innehåll Organisation Lägesrapporter / snapshots Utvärderingar Kvantitativa analyser och epidemiologi Systemanalyser 20xx-xx-xx
31 Organisation
32 20xx-xx-xx
33 Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg Behovs- och problemanalys för val av åtgärder Enhetliga termer och gemensam informationsstruktur Bästa tillgängliga kunskap Statistik Resultat Uppföljning Utvärdering God hälsa, vård och omsorg för hela befolkningen Föreskrifter Riktlinjer Vägledningar Rekommendationer Indikatorer Målnivåer Vård och omsorg på lokal och regional nivå Socialstyrelsens arbete med kunskapsstyrning 35
34 Behovs- och problemanalys som grund för val av åtgärd Instruktion regeringsuppdrag Samarbeten myndigheter och internationellt Verksamheters behov Behovs- och problemanalys för val av åtgärder Forskningsläget, ev kunskapsöversikter Analys av resultat Medborgares behov Socialstyrelsens arbete med kunskapsstyrning 36
35 Lägesrapporter snapshots inom hälso- och sjukvård och socialtjänst
36 Välfärdsanalys - lägesrapporter Nutidsanalys Fyra områden hälso- och sjukvård inklusive tandvård äldreomsorg och äldrevård stöd och service till flickor och pojkar samt kvinnor och män med funktionsnedsättning individ- och familjeomsorg Publiceras årligen 20xx-xx-xx
37 Folksjukdomar, aktuell utveckling Medellivslängden fortsätter att öka, framför allt på grund av kraftigt minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar. Antalet personer som insjuknar i hjärtinfarkt har minskat med 10 procent på ett år. Strokesjukvården fortsätter att förbättras. Andelen patienter som kommer till sjukhus inom tre timmar efter symtomdebut ökar. Samtidigt kvarstår könsskillnader, fler män än kvinnor vårdas vid strokeenhet. Inom diabetesvården sker förbättrad behandling av livsstilsfaktorer, men rökning och fysisk inaktivitet inom patientgruppen är en fortsatt utmaning. 20xx-xx-xx
38 Psykisk ohälsa, aktuell utveckling Antalet personer som begår självmord ökar mellan men minskar över tid. Sjukhusinläggningar för självskadebeteende bland kvinnor minskar. Förskrivningen av antidepressiva medel till barn och unga ökar kraftigt, störst ökning ses bland flickor i åldern år. Andelen patienter som har vårdplaner när de skrivs ut från psykiatrisk tvångsvård ökar. 49 procent av männen och 52 procent av kvinnorna hade vårdplan Myndighetsgemensamt kunskapsstöd vid adhd finns nu på kunskapsguiden.se 20xx-xx-xx
39 Hälso- och sjukvård 20xx-xx-xx
40 Tillgänglighet Under har väntetiderna kortats, framför allt till specialiserad vård, efter införande av vårdgarantin och kömiljarden. Vid många akutmottagningar ökar väntetiderna. Sedan 2010 har medianvistelsetiden ökat med 28 minuter var väntetiden 2 timmar och 50 minuter. Mellan landstingen ses stora variationer. Fortsatt långa väntetider för cancerpatienter och stora regionala skillnader. Inga förbättringar kan ses de senaste åren. Tillgången på barnmorskor, sjuksköterskor och läkare fortsätter att öka. Antalet specialistsjuksköterskor minskar. 20xx-xx-xx
41 Utvärderingar
42 Principiellt om utvärdering Utöver att kartlägga och analysera så finns en värdering Studerar lagändringar, reformer och andra statliga satsningar i relation till intentioner och bidrag till en god vård och omsorg. Kvantitativa och kvalitativa undersökningar 20xx-xx-xx
43 Uppdrag från regeringen Uppföljning av stimulansmedel för ökad bemanning inom äldreomsorgen Uppföljning av kommunernas arbete med ehälsa Kartläggning av primärvårdens uppdrag Utvärdering av Fritt val av hjälpmedel Utvärdering av samverkansformen Sociala Insatsgrupper för unga som riskerar att bli kriminella 20xx-xx-xx
44 Kvantitativa analyser och epidemiologi
45 Typer av analyser Kvantitativa metoder vid Socialstyrelsen inbegriper ofta registeranalyser Nationella hälso- och sjukvårdsregister och socialtjänstregister kvalitetsregister Epidemiologiska analyser Prevalens/incidens (deskriptiva analyser) Skatta risker (utfall behandling) eller överlevnad 20xx-xx-xx
46 Exempel på analyser Läkemedelsanvändning bland adhddiagnosticerade barn Stor variation i förskrivning Vårdkonsumtion bland HBTQ-personer denna grupp konsumerar mer läkemedel, har högre andel psykiatriska diagnoser och är oftare i missbruk Ökad risk för förtida död bland samkönade äktenskap bland män Ökad risk för blödningar vid användning av nya antikoagulantia Viss riskökning för gruppen män > 75 år som använder fler än 5 andra läkemedel samtidigt 20xx-xx-xx
47 Systemanalyser
48 Systemanalyser - definition Ett mer omfattande förhållningssätt vad gäller analysarbete Ett system kan göras obegränsat komplex 20xx-xx-xx
49 Systemanalyser Systemanalyser ska bidra till beslutsfattares och andras förståelse för hur komplexa vård- och omsorgssystem fungerar och vilka konsekvenser olika förändringar kan få och varför. Systemanalyser ska bidra till lärande om hur styrning, organisering, lagstiftning, ersättningssystem, kompetens och andra s.k. systemfaktorer samvarierar och sammantaget påverkar kvalitet och effektivitet samt ytterst förmågan att uppnå god vård och andra mål som lagstiftaren lagt fast
50 Ny bild av verkligheten. Förslag till åtgärder. SYSTEMET SOM ANALYSERAS på mikro-, meso- eller makronivå Explorativt Deskriptivt (Vem, vad, hur många, hur mycket, hur länge?) Politik, beslut, styrning, regler Arbetskraft, kompetens VERKLIGHETEN Tjänster inom vård och omsorg Information, kommunikation Finansiering, ersättningsmodell Människors behov, efterfrågan Teknik, produkter, läkemedel m.m. Förklarande Hur? Varför? Påverkan? Hur avgränsa systemet? Vilka systemkomponenter är viktiga för att förklara det utfall vi ser? Hur samspelar systemkomponenterna med varandra för att ge detta utfall? Varför fungerar detta system bättre/sämre än ett annat? Vad mäts och i vilket syfte? UTFALL Medicinska resultat Patientsäkerhet Bot, överlevnad, livskvalitet Tillgänglighet Servicenivå, bemötande Kostnader Samhällsnytta Jämlik
51 Cancervård följa upp väntetider enligt principen om patientens väg genom vården Nationella kvalitetsregister inom cancervården Patientperspektiv Första symtom Första kontakt med vårdgivare 3.Information om diagnos 4. Med patienten upprättad och beslutad vårdplan 5. Behandling startar Tid Vårdgivarperspektiv 1.Remissbeslut 2.Första besök hos specialistläkare Behandlings-beslut Socialstyrelsens modell för att mäta väntetider/ledtider enligt principen om patientens väg genom vården
52 Mer information finns på:
Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård
Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård Västerås 2014 05 22 2014 05-22 Inom vilka områden publiceras Öppna jämförelser? Öppna jämförelser finns idag för: Hälso-och sjukvården, Läkemedel, Cancer,
Läs merSocialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen
Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen Anna Dovärn 2016-11-29 Socialstyrelsens registerservice En servicefunktion som tar emot och expedierar databeställningar
Läs merUnderbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen
Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL
Läs merBilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen
26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m
Läs merStöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer
Läs merEn god vård? SoS 2018
En god vård? SoS 2018 Ramverk En god vård? Hur mycket betalar vi för hälso-och sjukvården? Har vi tillgång till hälso-och sjukvård när vi behöver? Hur väl bidrar hälso-och sjukvården till att hålla oss
Läs merGrönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014
Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns
Läs merhar du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Läs merKarin Nyqvist. Socialstyrelsen, Avdelningen statistik och utvärdering mförelser. karin.m.
Användning ndning och Kvalitet i data Karin Nyqvist Socialstyrelsen, Avdelningen statistik och utvärdering Enheten för Öppna jämfj mförelser karin.m..m.nyqvist@socialstyrelsen.se Användning ndning av data
Läs merMed örat mot marken. Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården. Digitimme med HFS-nätverket 4 april 2019
Med örat mot marken Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården Digitimme med HFS-nätverket 4 april 2019 Med örat mot marken Agenda Angreppssätt och utgångspunkter Resultat Fortsatt utveckling
Läs merUtvärdering palliativ vård i livets slutskede
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Om utvärderingen Utifrån rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede från 2013. Arbetet har bedrivits
Läs merKvinnors andel av sjukpenningtalet
Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3
Läs merSå arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna
Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna För ett anhörig- och demensvänligt samhälle, 11 mars 2015 Margareta Hedner, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,
Läs merAntal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -
Läs merI landsting, kommuner och hos privata vårdgivare
AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3
Läs merHälsodataregister. räddar liv och ger bättre vård
juni 2019 Hälsodataregister räddar liv och ger bättre vård Hälso- och sjukvården utvecklas snabbt, tack vare ny medicinsk kunskap, nya behandlingsmetoder, tekniska innovationer och modernare arbetssätt.
Läs merPsykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa
Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror
Läs merStatlig styrning med kunskap
Statlig styrning med kunskap hur är det tänkt? BUP-kongress i Uppsala Barbro Thurfjell medicinskt sakkunnig, barn- och ungdomspsykiatri Agenda Socialstyrelsens roll Vad är styrning med kunskap? Rådet och
Läs merVård och omsorg om äldre. Michaela Prochazka, PhD Samordnare för äldrefrågor
Vård och omsorg om äldre Michaela Prochazka, PhD Samordnare för äldrefrågor Innehåll Detta gör Socialstyrelsen Aktuell utveckling Öppna jämförelser Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
Läs merVilka nationella register kan Malmö ha nytta av?
Vilka nationella register kan Malmö ha nytta av Måns Rosén SBU Tidigare chef EpC, SoS Utredare för översynen av kvalitetsregister Hälsodataregister en unik konkurrensfördel i folkhälsoforskning Unika personnummer
Läs merHur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys
Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys Agenda 1. Vilka behov av information har brukare? 2. Kan ÖJ/Äldreguiden tillgodose det? 3.
Läs merStatistik om psykiatrisk tvångsvårdenligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), år 2013
Statistik om psykiatrisk tvångsvårdenligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), år 2013 Avdelningen för statistik och jämförelser Sanna Tiikkaja Herman Holm Diarienr. 44123/2014 Psykiatrisk tvångsvård
Läs merPatientnämnden. Region Östergötland
Patientnämnden Patientnämnden Enligt lag om patientnämndsverksamhet m.m. (1998:1656) ska varje landsting/region och kommun ha en eller flera patientnämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter.
Läs merKammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010
Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län
Läs merKömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting
Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting Besök Behandling/operation Total Rangording kömiljard kömiljard Resultat per Resultat per per Landsting 1 Halland 96% 4 816 269 16 97% 4 684
Läs merPatientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc
Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5
Läs merUppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Socialstyrelsens Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar - Nya indikatorer Artros A1 Artrosskola före höftprotesoperation*
Läs merKvalitetsregister inom kommunal hälso- och sjukvård
Kvalitetsregister inom kommunal hälso- och sjukvård Täckningsgradsjämförelser och resultat av sambearbetningar med Socialstyrelsens register Erik Wahlström Kommunalt finansierad hälsooch sjukvård Personer
Läs merVilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. juli 2015
Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland
Läs merPatientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen
Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Anders Jacobsson Lisbeth Serdén Olafr Steinum www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Kodningskvalitet i Patientregistret Slutenvård 2007 Lisbeth
Läs merPatientregister om insatser i kommunal hälso- och sjukvård. Statistik och jämförelser Ulrika Eriksson Ann-Helene Almborg
Patientregister om insatser i kommunal hälso- och sjukvård Statistik och jämförelser Ulrika Eriksson Ann-Helene Almborg Socialstyrelsen Alla ska ha tillgång till en god vård och omsorg på lika villkor
Läs merTransportolycksfall med fordon företrädesvis avsedda för vägtrafik
Appendix 1 till rapporten Statistik över skador bland barn i Sverige avsiktliga och oavsiktliga. Socialstyrelsen, Epidemiologiskt Centrum, februari 2007 Barn, 0-17 år, som vårdats inskrivna på sjukhus
Läs merSocialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården Sara Johansson Generaldirektörens stab 2017-12-08 Hur kan Socialstyrelsen stödja ert arbete för en god och jämlik vård och
Läs merSammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014
Bilaga 1 Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Uppdraget och material Enligt lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. ska nämnderna senast den sista februari varje år lämna
Läs merAtt mäta effektivitet i vård och omsorg
Att mäta effektivitet i vård och omsorg Kristina Stig Enheten för öppna jämförelser 1 2015-05-07 Modellen för effektivitetsanalys God vård och omsorg t 2015-05-07 Effektivitetsanalyser 3 Modell för effektivitet
Läs merKömiljarden resultatet. Socialdepartementet
Kömiljarden 2009 - resultatet Kömiljarden 2009 - bakgrund Lanserades i Budgetpropositionen i september 2008 450 miljoner att dela på för de landsting som klarar att erbjuda 80 procent av patienterna besök
Läs merSocialdepartementet. Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan
Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan 090424 Jag vill att alla i vårt land ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet. Vi ska
Läs merRegisterservice vid Socialstyrelsen
Registerservice vid Socialstyrelsen Anna Dovärn Anna Gref Socialstyrelsens registerservice En servicefunktion som tar emot och expedierar databeställningar från forskare, kvalitetsregister, kommuner, företag,
Läs merNationella indikatorer för f r God vårdv
Nationella indikatorer för f r God vårdv Birgitta Lindelius Enheten för öppna jämförelser Avdelningen för statistik och utvärdering birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se Nationella indikatorer för f r
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merIndividuell löneutveckling landsting
Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt
Läs merEnhetsundersökning LSS
Enhetsundersökning LSS Resultat år 2017 Nationell undersökning avseende Bostad med särskild service (vuxna) och Daglig verksamhet Omsorgsnämnden Socialstyrelsens öppna jämförelser Är ett nationellt verktyg
Läs merTilläggsöverenskommelse mellan staten och SKL till Patientmiljarden 2018
MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 10/2018 Vårt ärendenr: 18/00003 2018-06-15 Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Tilläggsöverenskommelse mellan staten och SKL till Patientmiljarden 2018 Ärendenr: 18/02339
Läs merLönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting
Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är
Läs merNationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Anders Berg, projektledare
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Anders Berg, projektledare Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning
Läs merSå arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna
Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Svenska demensdagarna, 20 maj 2015, Karlstad Pinelopi Lundquist, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,
Läs merNI 2015:1 Kort introduktion
NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla
Läs merFolkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.
Folkhälsoenkät 2008 Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Den högsta andelen ses bland unga kvinnor i åldern 18-34 år.. Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer,
Läs merSpelet om hälsan. - vinst eller förlust?
Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.
Läs merAntal självmord Värmland och Sverige
Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om
Läs merAntal självmord Värmland och Sverige
Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om
Läs merFör ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:
Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30
Läs merKunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga
Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning 2015-03-18 Ingrid Östlund Bitr Hälso- och sjukvårdsdirektör Bästa möjliga. Att leda och styra
Läs merLandstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet
Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. maj 2015
Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar
Läs merPressmeddelande för Norrbotten. december 2013
Pressmeddelande för Norrbotten december 2013 Procent 20 Norrbottens län Inskrivna arbetslösa i procent av arbetskraften* januari 1994 - - december oktober 2013 15 10 5 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006
Läs merLevnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården
1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och
Läs merLöftesfri garanti? En uppföljning av den nationella vårdgarantin. Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 7 december 2017
Löftesfri garanti? En uppföljning av den nationella vårdgarantin Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 7 december 2017 Tillgänglighet och väntetider är viktigt för patienter och befolkning Lång
Läs merVad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta?
Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta? På vilket sätt? Kan vi och ni påverka folkhälsoläget? I så fall, hur? Fullmäktige Nämnd/ förvaltning Verksamhet
Läs merResultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016
Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att
Läs merUtvecklingen i riket och länen
Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Utvecklingen i riket och länen Redovisning 19-- Sid 1 Januari 19 Vägen till 9, Sid Januari 19 Vägen till 9, Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Presentation innehåller
Läs merStora skillnader för drabbade av tarmcancer
Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare
Läs merForskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven
Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Måns Rosén Epidemiologiskt centrum Socialstyrelsen Register som finns på Epidemiologiskt Centrum Cancerregistret Medicinska födelseregistret
Läs merNEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi
Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna
Läs merLikvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik?
Likvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik? Prioriteringskonferensen 2013 22 oktober Gävle Fredrik Westander Presentation Landstingserfarenhet från Värmland
Läs merNationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom
Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-11-12 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg
Läs merIndividuell löneutveckling landsting
Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt
Läs merSällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin
Sällsynta sjukdomar 21 oktober Ulrika Vestin Sjukvårdshuvudmännen växlar upp arbetet inom området sällsynta I december 2017 Överenskommelse mellan staten och SKL Tillsammans med Landsting och regioner
Läs merUtvecklingen i riket och länen
Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Utvecklingen i riket och länen Redovisning 1--17 Sid 1 November 1 Vägen till 9, Sid November 1 Vägen till 9, Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Presentation innehåller
Läs merRapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie
Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du
Läs merRubrik: Century Gothic, bold 33pt. Punktlista nivå 1: Century Gothic, normal 19pt Nivå 2: Century Gothic normal 19pt.
bold 14pt Namn: bold 14pt Presentationsrubrik: Detta gör Vår verksamhetsidé värnar hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg. Vi verkar för en god vård och omsorg genom att styra
Läs merMätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015
Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för
Läs merSjukfrånvaro i offentlig kontra privat sjukvård
Sjukfrånvaro i offentlig kontra privat sjukvård Metod Analysen baseras på data från SCB Definitionen kortidssjukskrivna= 1-89 dagar Defintionen långtidssjukskrivna= 90 eller fler dagar Data finns tillgänglig
Läs merÖverbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013
Överbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar
Läs merMätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter juli 2014
Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter juli 214 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att
Läs merNationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3
Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Diabetesvård Landstingsprofiler Bilaga 3 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merKodningskvalitet i Patientregistret
Kodningskvalitet i Patientregistret Anders Jacobsson Statistiker Kvalitetsindikatorer för diagnoskodning Patientregistret 2018 prel. Inrapportering 35 000 Inrapportering per månad Slutenvård 2018 prel.
Läs merLandstingens och SKL:s nationella patientenkät
Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Resultat från Institutet för kvalitetsindikatorer Patientupplevd kvalitet läkar- och sjuksköterskebesök vid vårdcentraler Resultat för privata och offentliga
Läs mer:50. Kategori Verksamhetsområde Ja Nej Vet ej Totalt Andel ja Andel nej
Fråga: 9a Kan ni tänka er att erbjuda praktik/arbetsträning till en person med funktionsnedsättning? Kategori Verksamhetsområde Ja Nej Vet Andel ja Andel nej K Kommun 2 0 0 2 100,0% 0,0% 0,0% 100,0% K
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Besök oss på www.sbu.se Följ oss på Twitter @SBU_se Rådet för styrning med kunskap är: Samordnad Vi uppfattas & uppträder samordnat Rådet Huvudmannagruppen
Läs merTertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016
Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till
Läs merFöretagarpanelen Q Dalarnas län
Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20
Läs merEn god vård? Öppna jämförelser 2017 Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat
En god vård? Öppna jämförelser 2017 Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat Koncernavdelning data och analys Maria Telemo Taube januari 2018 Målområden God vård Säker.
Läs merGod tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla. Andreas Cederlund
God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla Andreas Cederlund Tandvårdslag (1985:125) Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen Nationell
Läs merTertialrapport 2 om anmälan från enskild och lex Sarah inom socialtjänsten 2017
Tertialrapport 2 om anmälan från enskild och lex Sarah inom socialtjänsten 2017 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merVad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?
Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Christina Lundqvist Utvecklingschef, professionssamordnare Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter får vardagen att funka! Om arbetsterapi
Läs merJournal- och registerstudier
Journal- och registerstudier Grundläggande forskningsmetodik för ST-läkare 2016-04-14, Johan Lyth FoU-enheten för närsjukvården Informationens väg hälsodataregister LiÖ-data kvalitetsregister Patientregistret
Läs merResultat från Strokevården i Stockholms län
Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas
Läs merNationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom
Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-09-10 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg
Läs merTertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2017
Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2017 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till
Läs merRegeringsuppdrag om utvecklad nationell uppföljning av hälso- och sjukvården
Regeringsuppdrag om utvecklad nationell uppföljning av hälso- och sjukvården Kristina Bränd Persson Statistik och Jämförelser Socialstyrelsen Agenda Uppdraget från regeringen Tolkning av uppdraget Socialstyrelsens
Läs merStrategi för hälsa. Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg Visste du att Fyra i varje klass av en årskull hamnar i utanförskap. Fem i varje klass saknade behörighet till gymnasieskolan 2015/2016.
Läs merMätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013
Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
Läs merKömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting
Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting Andel väntande inom 60 dagar Kömiljard besök andel väntande inom 60 dagar 100 90 80 70 60 2012 2011 2010 50 40 30 Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Läs merÖverbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013
Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar
Läs merSjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige
Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar
Läs merDen östgötska vårdkrisen. Så kapar vi vårdens köer.
Den östgötska vårdkrisen Så kapar vi vårdens köer. Så kapar vi vårdköerna i Östergötland Bakgrund Vårdköerna har ökat drastiskt i Sverige. Idag är de dubbelt så långa som 2014. Situationen i Östergötland
Läs mer