Skötselplan för Trottasjön Januari 2009

Transkript

1 Skötselplan för Trottasjön Januari 2009 av Peter Feuerbach, Hushållningssällskapet Halland, Lilla Böslid, Eldsberga. Bilaga: Karta med avgränsning för skötselzoner Besöksdatum Tel Fastighet Trottaberg 2:14 Namn Adress Trottasjön Halmstads Kommun, Tekniska kontoret, Halmstad 1(9)

2 Teknisk beskrivning Vattenareal Övrig våtmarksyta Största vattendjup Max vattenvolym Flöde 3,75 ha 2,45 ha Ca 1,6 m Ca m3 Typ av område Belägenhet i relation till vägar, industrier och bostäder Tillrinning Inlopp Utlopp Från 10 ha parkmark och asfaltytor på andra sidan Tylösandsvägen. Nivåbrunn med 200 mm rör som leder vattnet till en samlingsbrunn bakom vallen. Kan ställas på tre nivåer varav den lägsta ger en nästan fullständig tömning av dammen. Tillrinning till brunnen sker via makadammbädd i botten och mellan betongringarna. Det största insatsröret är hålborrat ca 15 cm under rörkanten, vilket ger en motsvarande nivåfluktuation av vattenytan vid lågflödesperioder. 2 st säkerhetsrör 200 mm varav ett till samlingsbrunnen och det andra ca 60 m österut till det öppna diket bakom vallen. Båda säkerhetsrören är gömda och skyddade genom stora stenar. Nivå vid säkerhetsrör +21,20 Jordart Sand med lera vid ca 70 cm djup och därunder. Infart-Tillgänglighet Övrigt Entreprenaddetaljer att komma ihåg Infart till anläggningens egna bilparkering utmed Tylösandsvägen. Framför parkeringen finns en grusad utsiktsplats med utplacerade stora block samt med betongringar för grillning. Anläggningsår Den stora vallen består mestadels av sand men är på vattensidan klädd med ca 30 cm lera ner till det naturliga lerskiktet i alven. Sanden ligger här i ett ca 1 m tjockt ytlager och är mycket grov och genomsläpplig. I sydvästra delen införlivades en f d märgelgrav som är igenfylld och därför inte lätt att känna igen. Den var tidigare fylld med halm och kraftigt försumpad. Vid anläggningsarbetena täcktes sumpskiktet med sand. Det kan dock dröja många år innan detta sandskikt har komprimerats och tål att gå på. 2(9)

3 Bakgrund Norr om Bäckagård/Pålsbo anlades en damm inom ramen för Halmstads kommuns LIP-projekt Målsättningen med projektet var att dels uppnå en näringsretention och dels att öka områdets biologiska mångfald som saknar öppna vattenytor. Samtidigt skulle dammen även anpassas till att vara en publik besöksanläggning med tanke på tätbebyggelsen i omedelbar närhet. Projekteringen gjordes av Hushållningssällskapet Halland 2003 och entreprenaden genomfördes av Halmstads Bärarelag AB, 2005 och De första åren 2006: I samband med byggnation av Söndrums kyrkby försvann större delen av tillrinningen då en dränering sannolikt hade ledats av tillfälligt mot söder. Påfyllnaden av dammen gick därför mycket långsamt. Under första vintern låg vattennivån kvar vid lägsta möjliga nivå. Samtidigt uppdagas det kraftig avloppslukt i tillrinningsbrunnen nedanför småhusbebyggelsen längs gamla Tylösandsvägen. 2007: Kulverten från Söndrums kyrkby dras fram till området. Tillrinningen blir åter normal. I samband med inledning av nytt dagvatten och misstankarna om avloppsläckage från småhusbebyggelsen inledde kommunen en diskussion med grannarna om framtida lösningar för vatten och avlopp. En planerad mindre rens- och utjämningsdamm som skulle ta emot vattnet blir dock i detta skede inte byggd. Istället rinner vattnet i ett djupt grävt brant dike ner till sjön. Vattenytan når på våren sin högsta nivå och dammen är helt vattenfylld för första gången. Efter häckningssäsongen sänktes nivån åter till sommarvattennivån (ca halva vattendjupet), som bibehölls även under nästföljande vinter. Under året besöktes sjön av många naturintresserade som lockats av det intensiva fågellivet med hundratals änder och stora flockar av gäss. Lyckade häckningar av bl a skrattmåsar och skärfläckor blev till en stor attraktion. Trottajön är nu efter Trönninge ängar den näst bästa fågellokalen för fågelskådning i Halmstads kommun. Inloppet via det provisoriska diket vilket bidrar till sjövattnets grumlighet. 3(9)

4 Teknisk- och biologisk status dec 2008 Utloppen är intakt och fungerar bra. Regleringsröret för högsta vattennivån sitter kvar och är modifierat genom 2 st borrade hål ca 15 cm under rörkanten, för att öka utjämningsamplituden för sjön när detta rör används. Undervattenväxtligheten är efter 2,5 år fortfarande mycket gles. Sjöns vatten är grumlig vilket kan vara en av orsakerna. Ev bidrar ursköljning av lera från det nygrävda öppna diket vid inloppet till grumligheten. Även övervattenväxterna är sparsamt representerade, vilket är ett resultat av att vattennivån inte sänkts sedan förra våren. En del växter som redan varit etablerade som t ex ett större bestånd svärdslilja i västra delen, har avdödats av den långvarigt höga vattennivån. De sista resterna av svärdsliljor i förgrunden. Året innan fanns den i ett stort bestånd flera meter ner på slänten. I bildens mitt syns svalting som tillhör pionjärväxterna i nyanlagda våtmarker. Den förekommer fortfarande mycket sällsynt här och där medan gräsvålen efter den gamla vallen fortfarande dominerar stränderna. Den uteblivna skötseln närmast våtmarken märks främst längs det öppna diket på vallens baksida. Där finns högt och gammalt gräs ackumulerade under 3 års tid. Enstaka stenar från grävarbetena ligger fortfarande längs diket och i väster har en ny 6 m bred trädridå längs med diket etablerats. Vallens framsida och krön är i bra skick tack vare ett intensivt bete av gässen. Samma gäller för öarna, som är i bra skick med kort gräs efter fåglarnas tramp och bete. I övrigt kantas anläggningen av högt och gammalt gräs. 4(9)

5 I övergången mellan vallen och åkern syns tydligt hur gässen hållit växtligheten nere på vallen men ratat det gamla gräset på åkern. Baksidan av dammvallen med gammalt gräs till vänster och det öppna diket i gränsen till höger. Genomförd skötsel Sommaren 2006 slogs de högre belägna vallytorna, ca 2 ha, av en jordbrukare för skörd av ensilage slogs bara den västra delen runt bostadshuset, då den övriga marken blev ojämn och delvis otillgänglig i anslutning till det korsande öppna diket som grävdes som förlängning av dagvattenledningen från Söndrums kyrkby upphörde skötseln helt. Sjön samlar under våren stora mängder gäss, som effektivt betar av stränderna och vallen upp till krönet. Öster om utsiktsplatsen har div buskar planterats. 5(9)

6 Styrning av vattennivån Det som kan och bör styras i en bra fågelsjö är vattennivån, vilket här sker genom insättning respektive uttag av regleringsrören i utloppsbrunnen. Nivåregleringarna har mycket stor betydelse för: -Framkomligheten för skötselåtgärder. -Högre näringsreduktion. -Störningar i strandzonen som ger hög variation i växtlighet och därmed även annan biologisk mångfald. Man bör aktivt förändra vattennivån ungefär så som nivåfluktuationer förekommer naturligt i flacka fågelsjöar på slätten: Från våren då gässen redan tidigt lägger sina ägg fram till slutet av juli bör sjön hållas vid sin högsta vattennivå och där så stabilt som möjligt för att inte störa häckningarna. När de flesta fågelungarna är färdigutvecklade kan i början av augusti vattennivån sänkas med ungefär 60 cm till drygt halva vattendjupet, vilket frilägger dybankar med ny mat åt fåglarna och som ger nya strandväxter möjlighet att gro och att etablera sig. Samtidigt får undervattenvegetationen lite stöd i form av bättre solgenomträngning ner till dammbottnen.. I slutet av augusti kan sjön sedan sänkas helt. Nu friläggs ännu större arealer med dybankar som blir ett dykat bord for flyttfåglarna, som i stora antal sträcker förbi Trottasjön. Den låga vattennivån pinar samtidigt de stora vattenväxterna som t ex bredkaveldun och bladvass, vilket håller emot ev igenväxning med dessa. Nu är stränderna och vallen som torrast vilket underlättar för mekanisk avslagning med traktor, som bör genomföras för att undvika ansamling av gammalt gräs, som är osmakligt för fåglarna och förhindrar framkomligheten för ungar och de mindre arterna. I början av december ställs vattennivån åter på halva höjden, vilket ger ett bra och någorlunda säkert skridskois. De högre belägna delarna av stranden får nu frysa till och vegetationen glesas ut som ett led i att ge plats åt så många växtarter som möjligt längs med stränderna. I mitten av mars, strax innan gässen reder sina bon, inleds höjningen tillbaka till sjöns högvattennivå för att ge fåglarna en stor vattenyta och stabila förutsättningar för sin häckning. Nivårören i brunnen med det långa röret för sommarvattennivån isatt i utloppets böj som ligger i brunnens botten. Till höger hänger en halvlång rörstump som används i augusti och från december till mars. 6(9)

7 Kommentar angående det manipulerade högvattenröret. Högvattenröret har av kommunen modifierats genom borrning av 2 st 5 cm hål ca 15 cm under rörets kant. Skälet uppges vara att öka Trottasjöns magasineringskapacitet och för att undvika en extrabelastning av efterföljande kulvert, som skulle inträffa om även anläggningens 2 säkerhetsrör skulle börja vattenfyllas (vilket de ännu inte gjort). Manipulationen (borrhålen) leder till en amplitudförstärkning med 15 cm till ca 30 cm totalt, vilket kan komma att skada häckningar, ifall detta rör används under sommarmånaderna. En stor andel av fågelbon på öar mm ligger normalt över rådande vattennivå vid boets läggning och hamnar då efter regn i riskzonen för dränkning. Den rekommenderade perioden för användning av högvattenröret är mitten av mars till slutet av juli. Frågan är om det överhuvudtaget uppkommer kritiska förhållanden under denna period för kulverten nedströms, även om säkerhetsrören skulle fyllas vid extrem hög nederbörd. Markerna under maj till juli brukar trots allt kunna suga upp allt överskottsvatten även under extrema förhållanden. Vattnet sprutar in i högvattenröret genom två borrade hål. Ifall kommunen anser att det behövs en extra utjämningskapacitet i sjön under april t o m juli, rekommenderas istället följande alternativ till förändringar: Alt. 1 Högvattenröret återställs i ursprungligt skick och vallen höjs istället med 15 cm. De 2 säkerhetsrören höjs med 5 cm. Samtidigt som magasineringskapaciteten ökas kraftigt ökas även sjöns vattenyta, vilket är positivt för biologin. Det finns speciella förutsättningar för att få entreprenaden utfört till en mycket låg kostnad. Alt. 2 Högvattenrörets kapas i höjd med vattengången för nuvarande borrningarna. Detta minskar den onödiga nivåamplituden under normala regnperioder och mildrar något riskerna för fågelbon. Vattennivån stiger alltså inte i onödan redan vid relativt små regnmängder och kapaciteten för att ta emot vatten vid större regnhändelser direkt efter mindre sådana ökar i motsvarande grad. 7(9)

8 Framtiden, förbättringar -Förändringar angående magasineringskapacitet och högvattenröret se föregående avsnitt. - VA- frågan angående villorna längs gamla Tylösandsvägen bör få en lösning och fördammen till Trottasjön bör anläggas enligt de ursprungliga planerna. -Kompletterande utgrävningar i sydöstra delen skulle ytterligare förhöja Trottasjöns värde som fågelsjö. Dessutom kan man samtidigt skapa 2-3 grodvatten i hörnet samt en liten sumpzon. Massorna från utgrävningarna kan användas till att höja vallnivån något och eller till att höja marknivån bakom vallen. -Parkeringen och utsiktsplatsen bör i ordning ställas med ett gömsle och informationsskyltar. Från brunnen och västerut utmed diket har redan en ny 6 m bred trädridå vuxit upp. -Trottasjöns framtid som en exklusiv fågelsjö hänger i huvudsak på hur kommunen kommer att lyckas med att hålla tillbaka träd- och buskvegetationen från området. I anslutning till bakre utloppsbrunnen syns redan efter 2 år manshöga uppslag av ny trädvegetation, som under 2009 måste röjas flera gånger för att få bort dem permanent. Planterade buskar skall rivas bort, de hindrar bara rationell maskinell avslagning av gräsvegetationen. Om träd- och buskvegetationen får fäste kommer rov- och kråkfåglar att utnyttja dessa som utsiktsplatser och därmed förstöra häckningen för många andra fågelarter. Trottasjön kommer då inte kunna va den intressanta fågellokalen som den är idag. -Omgivande åkermarken ligger högre och lämpar sig för gräsproduktion, vilket inkluderar plöjning och nyinsådd med vallfrön vart 3:e till 5:e år. Gränsen för denna zon bör dras ca 8-16 m från högsta vattennivån. Vallproduktionen bör ske som en ekologisk odling alternativt utan användning av stora mängder flytgödsel eller lättlösligt konstgödsel. Matjorden består av mullrik sand och lakas lätt ut vid hög nederbörd. 8(9)

9 Skötzelzoner för Trottasjön 1. Utloppsbrunn. 2. Strandzon och insidan vall. 3. Utsidan vall 4. Öppet dike och gränser 5. Framtida fördamm och utlopp 6. Utsiktsplatsen och parkering 7. Åkermark Skötselschema Nr Skötselzon Åtgärder Trottasjön Februari 4 Öppet dike och gränser Röjning längs hela diket bakom vallen extra röjning av igenväxande trädzon zon längs diket i väster. Borttagning av planterade buskar. Mitten av mars 1 Utloppsbrunn Högvattenrör. Tillsyn brunnar och vid behov rensning. Mitten av juni 4 Öppet dike och gränser Enbart 2009: Extra röjning av igenväxande trädzon längs diket i väster samt resten av diket. augusti september 1 Utloppsbrunn Mellanvattenrör. Tillsyn brunn och vid behov rensning. 1 Utloppsbrunn Lågvatten utan rör. Tillsyn brunn och vid behov rensning. september 2 Strandzon och insidan vall. Kompletterande maskinell avslagning där gässen inte betat eller inte betat tillräckligt. december december 3 Utsidan vall Maskinell avslagning på tjälad mark. 1 Utloppsbrunn Mellanvattenrör. Tillsyn brunn och vid behov rensning. Vid varje besök av platsen 6 Utsiktsplatsen och parkering Tillsyn och reparation Hela året. 7 Åkermark Bör arrenderas ut och uppdras att sköta som gräsmark för produktion av hästhö. Februari, solig vindstilla dag. 2 Öar och strandavsnitt. Vid behov vissa år. Bränning av korta strandavsnitt och öarna kan bli aktuellt om några år, vilket främst förbättrar gräskvaliteten och ökar dess smaklighet för gässen. 9(9)