Kallelse Föredragningslista Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige

Transkript

1 Kallelse Föredragningslista Kommunfullmäktige 1(3) Sammanträde Kommunfullmäktige Plats och tid Bohusläns museum kl. 17:30 onsdagen den 12 september 2018 Ordförande Sekreterare Alf Gillberg Markus Hurtig Föredragningslista Föredragande 1. Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering Dnr KS Motion från Elving Andersson (C) och Anna-Malin Björk Joelsson (C) angående program för att förhindra självmord bland barn och unga Dnr KS 2017/ Antagande av mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Uddevalla kommun Dnr KS 2018/ Tolkförmedling Väst - Årsredovisning och revisionsberättelse för år 2017 Dnr KS 2018/ Årsredovisning med tillhörande verksamhetsberättelse samt revisionsberättelse för 2017, från Samordningsförbundet Väst Dnr KS 2018/ Årsredovisning Fyrbodals kommunalförbund 2017 Dnr KS 2018/ Granskning av kommunens protokollhantering, revisionsrapport Dnr KS 2017/ Granskning av kommunens ärendehantering, revisionsrapport Dnr KS 2017/ Revisionsrapport om kommunens säkerhetsarbete Dnr KS 2018/ Revisionsrapport om lokalförsörjningsprocessen i barn och utbildningsnämnden Dnr KS 2018/00429

2 Kallelse Föredragningslista Kommunfullmäktige 2(3) Föredragningslista Föredragande 11. Revidering av avfallsplan för Uddevalla kommun Dnr KS 2018/ Anpassning av lokalprogram för framtidens badhus i Uddevalla Dnr KS 2018/ Begäran från Uddevalla Hamnterminal om godkännande av investeringsbehov till två nya kranar Dnr KS 2018/ Revidering av riktlinjer för representation och uppvaktning för anställda och förtroendevalda Dnr KS 2018/ Skolgång för asylsökande ungdomar Dnr KS 2018/ Ändring av grunder för uttagande av avgift m.m. för parkering (fri parkering under vissa högtider och arrangemang) Dnr KS 2018/ Räddningstjänst Mitt Bohuslän medlemsavgift 2019 Dnr KS 2018/ Avsiktsförklaring avseende fastigheterna Stadsfjället 1:93 m.fl. Bulidsområdet, mellan Fortifikationsverket och kommunen Dnr KS 2018/ Kultur och fritidsnämndens avrapportering av uppdrag från kommunfullmäktige om Ljungskile Bibliotek Dnr KS 2018/ Bokslut för donationsfonder 2017 Dnr KS 2018/ Bestämmande av sammanträdesdagar för kommunfullmäktige 2019 Dnr KS 2018/ Avsägelse från Cecilia Sandberg (S) gällande uppdraget som ledamot i Stiftelsen Bohusläns Museum Dnr KS 2018/ Anmälningsärenden till kommunfullmäktige 2018 Dnr KS 2018/ Nya motioner, interpellationer, enkla frågor, medborgarförslag Dnr KS

3 Kallelse Föredragningslista Kommunfullmäktige 3(3) Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet ska anmäla detta till kommunledningskontoret@uddevalla.se eller till Anna Erlandsson, tel alt. Till Annika Thorström, tel Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande hygienartiklar.

4 Information Kan du inte närvara? Både ledamöter och ersättare ska meddela om man inte kan närvara vid sammanträdet. Anmälan sker till alternativt till Annika Thorström, tel Adressändring? Om du byter adress eller telefonnummer ska detta anmälas till kommunledningskontoret (e-post eller telefon se ovan). Interpellationer Ska du lämna en interpellation ska den vara inkommen till kommunledningskontoret, administrativa avdelningen, senast kl. 12:00 dagen före sammanträdet för att kopieras upp och lämnas ut vid sammanträdet. Ska du svara på en interpellation skall svaret vara inkommet senast kl. 12:00 dagen före sammanträdet. Dessutom skall interpellanten få ta del av svaret senast dagen före sammanträdet. Detta kan kommunledningskontoret, administrativa avdelningen, hjälpa till med om du inte själv har möjlighet. Motioner Ny motion skalllämnas till kommunledningskontoret, administrativa avdelningen, senast kl. 12:00 dagen före sammanträdet för att kunna kopieras upp till sammanträdet. Motioner som inkommer senare får motionären själv kopiera upp om det skalllämnas på sammanträdet. Allergi, astma, doftöverkänslighet Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande hygienartiklar. Ta inte med citrusfrukter och nötter. Saknar du något i kallelsen eller har andra synpunkter? Hör av dig till Annica Åberg annica.aberg@uddevalla.se alt tel

5 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2017/00476 Motion från Elving Andersson (C) och Anna-Malin Björk Joelsson (C) angående program för att förhindra självmord bland barn och unga Sammanfattning Elving Andersson (C) och Anna-Malin Björk Joelsson (C) har inkommit med en motion om att barn och utbildningsnämnden ska initiera och genomföra ett YAM-program (Youth Aware of Mental health) i Uddevallas skolor med start senast Kommunfullmäktige beslutade den 13 september 2017 att remittera motionen till barn och utbildningsnämnden. Barn och utbildningsnämnden beslutade i december 2017 att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen med hänvisning till att en intention om ett strategiskt och systematiskt arbete i skolan för att förhindra självmord bland barn och unga inte behöver utgå från en specifik metod och att kommunens folkhälsostrateg arbetade med att ta fram en handlingsplan gällande suicidpreventivt arbete i Uddevalla kommun och att tidsperspektivet att starta inte var möjligt. Ärendet utgick från kommunfullmäktiges sammanträde den 14 februari Barn och utbildningsnämnden har därefter lyft motionen på nytt utifrån tanken att YAM kan vara en del av flera insatser som initieras framöver i arbetet med att stärka barn och ungas psykiska hälsa. Det pågår ett arbete i Uddevalla kommun med att ta fram en kommunövergripande plan för suicidpreventivt arbete. Barn och utbildningsnämnden inväntar detta arbete innan arbete påbörjas på förvaltningsnivå med att ta fram en egen plan för att stärka den psykiska hälsan hos barn och unga samt förebygga självmord. YAM kan dock vara en del av flera insatser. Kommunen har till exempel erbjudits fyra platser på en utbildning i höst om MHFA (första hjälpen för psykisk hälsa) och YAM. Med hänvisning till att YAM kan vara en del av flera insatser som initieras framöver i arbetet med att stärka barn och ungas psykiska hälsa föreslår barn och utbildningsnämnden att kommunfullmäktige bifaller motionen. Elving Andersson (C) och Cecilia Sandberg (S) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Barn och utbildningsnämndens protokoll Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Hälsopolitiska rådets protokoll Barn och utbildningsnämndens protokoll Barn och utbildnings tjänsteskrivelse YAM, ett hälsofrämjande och preventivt skolprogram för psykisk hälsa bland barn och unga, Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

6 Protokoll Kommunstyrelsen forts. 180 Kommunfullmäktiges protokoll Motion inkommen Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med hänvisning till barn och utbildningsnämndens yttrande , bifalla motionen. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

7 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2017/00476 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon Motion från Elving Andersson (C) och Anna-Malin Björk Joelsson (C) angående program för att förhindra självmord bland barn och unga Sammanfattning Elving Andersson (C) och Anna-Malin Björk Joelsson (C) har inkommit med en motion om att barn och utbildningsnämnden ska initiera och genomföra ett YAM-program (Youth Aware of Mental health) i Uddevallas skolor med start senast Kommunfullmäktige beslutade den 13 september 2017 att remittera motionen till barn och utbildningsnämnden. Barn och utbildningsnämnden beslutade i december 2017 att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen med hänvisning till att en intention om ett strategiskt och systematiskt arbete i skolan för att förhindra självmord bland barn och unga inte behöver utgå från en specifik metod och att kommunens folkhälsostrateg arbetade med att ta fram en handlingsplan gällande suicidpreventivt arbete i Uddevalla kommun och att tidsperspektivet att starta inte var möjligt. Ärendet utgick från kommunfullmäktiges sammanträde den 14 februari Barn och utbildningsnämnden har därefter lyft motionen på nytt utifrån tanken att YAM kan vara en del av flera insatser som initieras framöver i arbetet med att stärka barn och ungas psykiska hälsa. Det pågår ett arbete i Uddevalla kommun med att ta fram en kommunövergripande plan för suicidpreventivt arbete. Barn och utbildningsnämnden inväntar detta arbete innan arbete påbörjas på förvaltningsnivå med att ta fram en egen plan för att stärka den psykiska hälsan hos barn och unga samt förebygga självmord. YAM kan dock vara en del av flera insatser. Kommunen har till exempel erbjudits fyra platser på en utbildning i höst om MHFA (första hjälpen för psykisk hälsa) och YAM. Med hänvisning till att YAM kan vara en del av flera insatser som initieras framöver i arbetet med att stärka barn och ungas psykiska hälsa föreslår barn och utbildningsnämnden att kommunfullmäktige bifaller motionen. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Barn och utbildningsnämndens protokoll Barn och utbildnings tjänsteskrivelse

8 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(2) Dnr KS 2017/00476 Hälsopolitiska rådets protokoll Barn och utbildningsnämndens protokoll Barn och utbildnings tjänsteskrivelse YAM, ett hälsofrämjande och preventivt skolprogram för psykisk hälsa bland barn och unga, Kommunfullmäktiges protokoll Motion inkommen Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med hänvisning till barn och utbildningsnämndens yttrande , bifalla motionen. Peter Larsson Kommundirektör Annica Åberg Förvaltningssekreterare Expediera till Barn och utbildningsnämnden Motionärerna

9 Protokollsutdrag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2017/00782 Kommunfullmäktiges remiss - Motion från Elving Andersson (C) och Anna-Malin Björk Joelsson (C) angående program för att förhindra självmord bland barn och unga Sammanfattning Kommunfullmäktige remitterade en motion från Centerpartiet om att Barn och utbildningsnämnden skall initiera och genomföra ett YAM-program i Uddevallas skolor med start senast Barn och utbildningsnämnden föreslog kommunfullmäktige att avslå motionen med hänvisning till att en intention om ett strategiskt och systematiskt arbete i skolan för att förhindra självmord bland barn och unga inte behöver utgå från en specifik metod, att kommunens folkhälsostrateg arbetade med att ta fram en handlingsplan gällande suicidpreventivt arbete i Uddevalla kommun och att tidsperspektivet att starta inte var möjligt. Barn och utbildningsnämndens ordförande önskar på ånyo lyfta motionen. Nu med tanke att YAM kan vara en del av flera insatser som initieras framöver i arbetet med att stärka barn och ungas psykiska hälsa. Beslutsunderlag Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Bilaga Information om YAM Barn och utbildningsnämndens protokollsutdrag Motion från Elving Andersson (C) och Anna-Malin Björk Joelsson (C) angående program för att förhindra självmord bland barn och unga Kommunfullmäktiges protokollsutdrag Yrkanden Camilla Olsson (C): Bifall till förslaget i handlingarna Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

10 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(2) Dnr BUN 2017/00782 Handläggare TF Verksamhetschef barn och elevhälsa Susann Magnuson Telefon Kommunfullmäktiges remiss - Motion från Elving Andersson (C) och Anna-Malin Björk Joelsson (C) angående program för att förhindra självmord bland barn och unga Sammanfattning Kommunfullmäktige remitterade en motion från Centerpartiet om att Barn och utbildningsnämnden skall initiera och genomföra ett YAM-program i Uddevallas skolor med start senast Barn och utbildningsnämnden föreslog kommunfullmäktige att avslå motionen med hänvisning till att en intention om ett strategiskt och systematiskt arbete i skolan för att förhindra självmord bland barn och unga inte behöver utgå från en specifik metod, att kommunens folkhälsostrateg arbetade med att ta fram en handlingsplan gällande suicidpreventivt arbete i Uddevalla kommun och att tidsperspektivet att starta inte var möjligt. Barn och utbildningsnämndens ordförande önskar på ånyo lyfta motionen. Nu med tanke att YAM kan vara en del av flera insatser som initieras framöver i arbetet med att stärka barn och ungas psykiska hälsa. Beslutsunderlag Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Bilaga Information om YAM Barn och utbildningsnämndens protokollsutdrag Motion från Elving Andersson (C) och Anna-Malin Björk Joelsson (C) angående program för att förhindra självmord bland barn och unga Kommunfullmäktiges protokollsutdrag Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige remitterade en motion från Centerpartiet om att Barn och utbildningsnämnden skall initiera och genomföra ett YAM-program i Uddevallas skolor med start senast Barn och utbildningsnämndens föreslog kommunfullmäktige att avslå motionen Motionen tas nu upp för nytt beslut.

11 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2(2) Dnr BUN 2017/00782 YAM (Youth Aware of Mental health) är en hälsofrämjande och preventiv insats som syftar till att förbättra den psykiska hälsan och minska självmordshandlingar bland skolelever i åldrarna år. YAM förutsätter att instruktörer utbildas, kostnaden är hög och är tids- och personalkrävande. Instruktörerna skall inte vara de som till vardags arbetar med eleverna. YAM har börjat introduceras inom Västra Götalandsregionen Det pågår ett arbete i Uddevalla kommun med en kommunövergripande plan för suicidpreventivt arbete. Barn och utbildningsförvaltningen inväntar denna innan arbete påbörjas på förvaltningsnivå med att ta fram en egen plan för att stärka den psykiska hälsan hos barn och unga samt förebygga självmord. Visst arbete pågår ändå, bl a har kommunen erbjudits fyra platser på en utbildning i höst om MHFA (första hjälpen för psykisk hälsa) och YAM. Staffan Lindroos Skolchef Susann Magnusson TF Verksamhetschef barn och elevhälsa Expediera till Barn och elevhälsan Grundskolekontoret Gymnasiekontoret

12 Protokoll Hälsopolitiska rådet Dnr KS Uddevalla kommuns arbete med suicidprevention Tomas Ländström, funktionssamordnare och rektor på Östrabol, och Eva Spetz, kurator på Östrabol, berättar om kommunens arbete med suicidprevention. Kuratorsgruppen ansökte om utvecklingsmedel, för att arbeta med suicidprevention, från hälsopolitiska rådet inför 2016 och beviljades medel för det. Under 2016 har man bl. a. haft Intern fortbildning av kuratorer studiebesök på Y AM, youth aware of mental health, Karolinska institutet Kompetensutvecklingsdag för samtlig personal inom gymnasieskolan med föreläsning av forskaren och överläkaren Ulla-Karin Nyberg. Under läsåret 16/17 träffar kuratorerna samtliga elever i åk 2 under ca 90 min/klass. Totalt har man mött ca 978 elever. Man kommer fortsätt kontinuerligt att träffa samtliga elever i åk 2. Ordförande tackar för informationen. Utdrags bestyrkande

13 Protokollsutdrag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2017/00782 Kommunfullmäktiges remiss - Motion från Elving Andersson (C) och Anna-Malin Björk Joelsson (C) angående program för att förhindra självmord bland barn och unga Sammanfattning Kommunfullmäktige har remitterat en motion från Centerpartiet om att Barn och utbildningsnämnden skall initiera och genomföra ett YAM-program i Uddevallas skolor med start senast YAM (Youth Aware of Mental health ) är en hälsofrämjande och preventiv insats som syftar till att förbättra den psykiska hälsan och minska självmordshandlingar bland skolelever i åldrarna år. YAM förutsätter att instruktörer utbildas, kostnaden är hög och är tids- och personalkrävande. Instruktörerna skall inte vara de som till vardags arbetar med eleverna. Motionens intention om ett strategiskt och systematiskt arbete i skolan för att förhindra självmord bland barn och unga behöver inte utgå från en specifik metod. Kommunens folkhälsostrateg arbetar med att ta fram en handlingsplan gällande suicidpreventivt arbete i Uddevalla. Skolans program bör ingå som en del i den övergripande planen för suicidpreventivt arbete i Uddevalla kommun. Tidsperspektivet att starta är inte möjligt. Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Bilaga - Information om YAM Motion från Centerpartiet Yrkanden Kjell Grönlund (MP): Bifall till förslaget i handlingarna Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att program/plan för skolans arbete med att förhindra självmord bland barn och unga skall arbetas fram under 2018 inom ramen för en kommunövergripande handlingsplan samt att föreslå kommunfullmäktige att motionen avslås Reservation Camilla Olsson (C) reserverar sig mot beslutet. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

14 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(3) Dnr BUN 2017/00782 Handläggare Förvaltningssekreterare Pernilla Gustafsson Telefon Kommunfullmäktiges remiss - Motion från Elving Andersson (C) och Anna-Malin Björk Joelsson (C) angående program för att förhindra självmord bland barn och unga Sammanfattning Kommunfullmäktige har remitterat en motion från Centerpartiet om att Barn och utbildningsnämnden skall initiera och genomföra ett YAM-program i Uddevallas skolor med start senast YAM (Youth Aware of Mental health ) är en hälsofrämjande och preventiv insats som syftar till att förbättra den psykiska hälsan och minska självmordshandlingar bland skolelever i åldrarna år. YAM förutsätter att instruktörer utbildas, kostnaden är hög och är tids- och personalkrävande. Instruktörerna skall inte vara de som till vardags arbetar med eleverna. Motionens intention om ett strategiskt och systematiskt arbete i skolan för att förhindra självmord bland barn och unga behöver inte utgå från en specifik metod. Kommunens folkhälsostrateg arbetar med att ta fram en handlingsplan gällande suicidpreventivt arbete i Uddevalla. Skolans program bör ingå som en del i den övergripande planen för suicidpreventivt arbete i Uddevalla kommun. Tidsperspektivet att starta är inte möjligt. Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Bilaga - Information om YAM Motion från Centerpartiet Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att program/plan för skolans arbete med att förhindra självmord bland barn och unga skall arbetas fram under 2018 inom ramen för en kommunövergripande handlingsplan samt att föreslå kommunfullmäktige att motionen avslås.

15 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2(3) Dnr BUN 2017/00782 Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige har remitterat en motion från Centerpartiet om att Barn och utbildningsnämnden skall initiera och genomföra ett YAM-program i Uddevallas skolor med start senast YAM (Youth Aware of Mental health ) är en hälsofrämjande och preventiv insats som syftar till att förbättra den psykiska hälsan och minska självmordshandlingar bland skolelever i åldrarna år. YAM förutsätter att instruktörer utbildas, kostnaden är hög och är tids- och personalkrävande. Instruktörerna skall inte vara de som till vardags arbetar med eleverna. En god psykisk hälsa är en resurs som gör att vi kan växa som individer, njuta av livet och uppleva det som meningsfullt. Att ha en god psykisk hälsa betyder även att man känner att man kan klara av vanliga påfrestningar, kan arbeta produktivt och att man kan bidra till det samhälle man lever i. De allra flesta barn och unga uppger att de har en bra hälsa samtidigt som många också har återkommande psykiska och somatiska besvär. Det finns stora vinster, både mänskligt och ekonomiskt, med att så tidigt som möjligt identifiera och arbeta främjande och förebyggande för att motverka psykisk ohälsa hos barn och unga. Det är elevhälsans viktigaste uppdrag i skolan. Forskning visar på ett samband mellan goda skolresultat och psykisk hälsa. Att gå ut skolan med godkända betyg är en stark skyddsfaktor. Självskadebeteende debuterar oftast under tonåren när ungdomar fortfarande går i skolan. Det finns en koppling mellan självskadebeteende, psykisk ohälsa och mer allvarliga självdestruktiva handlingar, även suicid. Kunskap om självskadebeteende behöver därför finnas i de miljöer där ungdomar vistas. Skolan kan fungera som en arena för både prevention och tidig upptäckt av de som behöver mer omfattande stöd. Förebyggande program som tar upp psykisk ohälsa kan också bidra till att minska stigmatiseringen av dessa tillstånd. En fördel med skolbaserade preventionsprogram är att de når alla. Insatsen är därmed rättvist fördelad och påverkas inte av sådant som tillgänglighet till hälso- och sjukvård eller av föräldrars omsorgsförmåga. Elevhälsan har ett särskilt ansvar för att bevaka att skolan bidrar till att skapa goda och trygga uppväxtvillkor, en skola där eleven kan växa, trivas och utvecklas. Motionens intention om ett strategiskt och systematiskt arbete i skolan för att förhindra självmord bland barn och unga behöver inte utgå från en specifik metod. Kommunens folkhälsostrateg arbetar med att ta fram en handlingsplan gällande suicidpreventivt arbete i Uddevalla. Skolans program bör ingå som en del i den övergripande planen för suicidpreventivt arbete i Uddevalla kommun. Tidsperspektivet att starta är inte möjligt.

16 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 3(3) Dnr BUN 2017/00782 Hans-Lennart Schylberg Skolchef Lena Cederberg Avdelningschef Barn och elevhälsan Expediera till

17 YAM Youth Aware of Mental health Ett hälsofrämjande och preventivt skolprogram för psykisk hälsa bland unga

18 YAM Affischer Elevers medverkan Häfte Föreläsningar Diskussioner Rollspel

19 YAM Youth Aware of Mental health Ett hälsofrämjande och preventivt skolprogram för psykisk hälsa bland unga I Stockholms län planeras nu YAM en hälsofrämjande och preventiv insats som syftar till att förbättra den psykiska hälsan och minska självmordshandlingarna bland skolelever. YAM, Youth Aware of Mental health (Ungdomar medvetna om psykisk hälsa) är ett program för skolelever som främjar diskussion, utvecklar färdigheter för att möta livets svårigheter och ökar kunskap om psykisk hälsa. YAM har visat sig vara effektiv i en studie bland drygt skolelever i tio EU-länder. Programmet främjar utvecklingen av problemlösande förmåga och emotionell intelligens till exempel hur man handskas med egna och andras känslor, relationer samt empati. Information ges om psykiskt hälsofrämjande livsstilar och hur man kan hjälpa sig själv och sina kompisar. Målgruppen är skolelever i åldern Skolor i Stockholms län blir nu först ut i Sverige att erbjudas insatsen. Ett utbildningsprogram i skolorna Utbildningsprogrammet YAM genomförs i skolan, under skoltid fem timmar under tre veckor. Utbildningen utgår ifrån sex huvudområden: 1. Vad är psykisk hälsa 2. Självhjälpsråd 3. Stress och kriser 4. Depressioner och självmordstankar 5. Att hjälpa en kompis som har det svårt 6. Vem kan jag be om råd Affischer som behandlar programmets huvudområden hängs upp i klassrummen och eleverna får, vid totalt fem lektionstimmar utspridda på tre veckor arbeta aktivt med utbildningsmaterial samt genomföra rollspelsövningar. Utbildningen och rollspelen leds av instruktörer som är utbildade av NASP, Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa vid Karolinska Institutet. Skolans egen personal deltar inte vid dessa tillfällen. NASP och SLL, Stockholms läns landsting arbetar med att bygga upp ett samarbete med elevhälsan samt övrig hälsooch sjukvård för att erbjuda stöd och vård till elever vid behov. Utvärdering och uppföljning av programmet planeras genom enkätfrågor till skoleleverna.

20 Ansvariga för programmet är NASP vid Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting Huvudansvarig för YAM-projektet är Professor Danuta Wasserman, Karolinska Institutet Projektansvarig SLL Carin Bokedal, Stockholms läns landsting Kontakt Med. dr. Inga-Lill Ramberg, Karolinska Institutet Samordnare Marie-Louise Söderberg, Mer information om YAM YAM stimulerar till utveckling av ett stort antal färdigheter och kunskaper om psykisk hälsa. YAM genomförs i Stockholms län av NASP, Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa vid Karolinska Institutet tillsammans med SLL, Stockholms läns landsting. Denna broschyr vänder sig till myndigheter, politiker och tjänstemän inom kommuner och landsting samt organisationer. Fakta Psykisk ohälsa ökar bland unga (Ref. Socialstyrelsen (2013). Psykisk ohälsa bland unga: Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013.) I Stockholms län har 2597 barn och ungdomar försökt att ta sitt liv (registrerade i sluten vård) under åren (Ref. Bokedal, C. Kullberg, J. Självmordsförsök och självmord bland åringar i Stockholms län. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms läns landsting ) Psykisk ohälsa leder till låg skolprestation (Ref. Asarnow, J. R., et. al. (2005). Depression and role impairment among adolescents in primary care clinics. Journal of Adolescent Health, 37, Wood, J. J. (2006). Effect of anxiety reduction on children s school performance and adjustment. Developmental Psychology, 42, ) Elever vars emotionella färdigheter tränas presterar bättre i skolor och de har en bättre psykisk hälsa (Ref. Durlak JA, Weissberg RP et.al. The impact of enhancing students social and emotional learning: a metaanalysis of school-based universal interventions. Child Dev Jan-Feb;82(1): ) YAM-utbildningen tränar bland annat emotionella färdigheter och har i en stor europeisk randomiserad kontrollerad studie genomförd i 10 olika länder visats reducera självmordstankar och självmordsförsök med 50% (Ref. Wasserman, D. et al. School-based suicide prevention programmes:the SEYLE cluster-randomised, controlled trial. Lancet Apr 18;385 (9977):

21 Protokoll Kommunfullmäktige Dnr KS 2017/00476 Motion från Elving Andersson (C) och Anna-Malin Björk Joelsson (C) angående program för att förhindra självmord bland barn och unga Beslut Kommunfullmäktige beslutar att skicka motionen på remiss till barn och utbildningsnämnden. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Alf Gillberg, Ole Borch, Monica Bang Lindberg Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Barn och utbildningsnämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

22 Motion till Uddevalla kommunfullmäktige Angående program för att förhindra självmord bland barn och unga. Varannan dag tar en ungdom 0 24 år sitt liv. I hela landet begick 155 unga självmord under 2015 och vi ser en ökning av självmorden bland unga. Psykisk ohälsa bland tonåringar är inte bara jobbigt utan försvårar också inlärning och riskerar att ge problem som följer med och förvärras i vuxen ålder. Självmord är en av de främsta dödsorsakerna i världen bland medelålders människor och den andra största orsaken till dödsfall globalt bland människor yngre än 25 år. Kunskapen om riskfaktorer för självmord och hur man kan stärka skyddsfaktorer bland unga behöver öka och målet måste vara att helt undvika att barn och unga begår självmord. En ny studie publicerad i vetenskapstidskriften The Lancet visar hur man kan förebygga suicidalt beteende hos unga. Resultatet ger ett kraftigt stöd för en metod där skolelever får lära sig upptäcka psykisk ohälsa hos sig själva och hos sina vänner, samtidigt som de får träning i att förstå, tolka och hantera svåra känslor. Den europeiska studien har letts från Karolinska Institutet, där forskarna nu hoppas att metoden når många ungdomar genom ett brett införande i svenska skolan och genom att anpassas till en modern internetlösning, som en mobilapp. I Sverige har det totala antalet självmord per invånare minskat sedan en lång tid tillbaka, bland både män och kvinnor. Det gäller dock inte för självmord bland unga i åldersgruppen år, där antalet har legat relativt konstant. Uddevalla är på intet sätt något undantag i detta sammanhang. Det har saknats kunskap om vilken strategi som är bäst för att förebygga suicidalt beteende hos unga människor. Nu har en stor EU-finansierad studie som omfattar över skolelever från nära 170 skolor i tio EU-länder undersökt saken. I studien har elevernas skolor slumpmässigt valts ut till att införa en av tre modeller för att förebygga självmord, alternativt till att ingå i en kontrollgrupp. De tre metoderna var dessa:

23 En metod där lärare och annan skolpersonal får träning i att känna igen suicidalt beteende och motivera elever till att söka hjälp. En klassrumsscreening, där psykiatrer, psykologer och kuratorer skulle identifiera elever med psykisk ohälsa och behandla dem. Ett medvetandegörande program, kallat Awareness-programmet, YAM, som utvecklats av forskare vid Karolinska Institutet och Columbia University i USA. Det är en metod där eleverna genom korta föreläsningar, affischer i klassrumsmiljön och en mer omfattande broschyr att ta hem lär sig att känna igen psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa. Eleverna fick också delta i handledda rollspel där de fick pröva sina känslor i och lära sig bemästringsstrategier för olika svåra livssituationer som kan leda till suicidala beteenden. Sammanlagt tog utbildningsinsatsen fem timmar under fyra veckor. I en kontrollgrupp vidtogs inga åtgärder mer än att sätta upp affischerna som ingick i Awarenessprogrammet i klassrummen. Studien ger ett starkt stöd för att Awareness-programmet, som ger eleven verktyg att få eget inflytande över sin psykiska hälsa, har god effekt för att förebygga självmordsförsök och allvarliga självmordsplaner hos unga. Ett år efter avslutad insats var antalet självmordsförsök och allvarliga självmordstankar med självmordsplaner endast hälften så många i denna grupp, jämfört med i kontrollgruppen. I de två andra grupperna, där ansvaret för elevernas psykiska hälsa enbart låg hos lärare respektive professionell vårdpersonal, var antalet detsamma som i kontrollgruppen. I Stockholms län har man bestämt sig för att få ner antalet självmord bland unga och där genomförs just nu i 140 skolor träningsprogrammet YAM. Samtidigt har undersökningar av elevernas psykiska hälsa, som kontroll till YAM-interventionen, utförts i dessa skolor. Vi har en nollvision av antalet omkomna i trafiken och det är hög tid att vi även har en nollvision om självmord. Centerpartiet i Uddevalla föreslår därför Att kommunfullmäktige uppdrar åt Barn- och utbildningsnämnden att initiera och genomföra ett YAM-program i Uddevallas skolor med start senast 1/ Uddevall den 16 aug Elving Andersson (c) Anna-Malin Björk Joelsson (c) Stig Olsson (c) Jakob Olsson (c)

24 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2018/00358 Antagande av mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Uddevalla kommun Sammanfattning Enligt Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:1383, ändrad 2013:866) ska alla kommuner planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Som instrument för denna planering skall kommunerna ta fram riktlinjer för sin lokala bostadsförsörjning. Riktlinjerna skall antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod och anger den politiskt strategiska inriktningen för framtida bostadsplanering. Riktlinjerna avser inte bara nyproduktion utan omfattar även det befintliga bostadsbeståndet. Kommunledningskontoret har med utgångspunkt i nuvarande antagna dokument tagit fram ett nytt förslag till mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen. Riktlinjerna grundas på en analys av hur befolkningen förändras över tid och hur det nuvarande bostadsbeståndet ser ut samt en bedömning av vilka förändringar som krävs i befintligt och framtida bostadsbestånd. De nya riktlinjerna har stämts av mot förändringar i de nationella målen och den regionala visionen samt kommunens styrdokument. En annan förändring är att kommunens samhällsbyggnadsstrategi och genomförandeplanen för bostadsförsörjning ges större utrymme i riktlinjerna. Ytterligare förändring är det kvantitativa målet för att möta bostadsbyggnadsbehovet. Målet är att genom en god planberedskap skapa förutsättningar för en årlig bostadsproduktion om cirka 250 bostäder. En ny uppdatering av riktlinjerna för bostadsförsörjningen kommer att ske tidigt i kommande mandatperiod i samband med arbetet med ny översiktsplan. Mikael Staxäng (M), Gunilla Magnusson (MP), Christer Hasslebäck (UP), Rolf Carlsson (SD), Kenneth Engelbrektsson (S), Carin Ramneskär (M) och Stefan Skoglund (S) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Uddevalla kommun. Yrkanden Kenneth Engelbrektsson (S): sista meningen i sista stycket, sid 6 i förslag till mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen ska ha lydelsen Den kommunala VA-planeringen fortsätter i enlighet med kommunens VA-strategi. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

25 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen forts Christer Hasslebäck (UP), Carin Ramneskär (M) och Rolf Carlsson (SD) biträder Kenneth Engelbrektssons (S) yrkande. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förslaget i handlingarna med Kenneth Engelbrektssons (S). m.fl. ändringsyrkande och finner att kommunstyrelsen så beslutar. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Uddevalla kommun med ändring av sista meningen i sista stycket, sid 6 till lydelsen: Den kommunala VA-planeringen fortsätter i enlighet med kommunens VA-strategi. Vid protokollet Markus Hurtig Justerat Ingemar Samuelsson, Kenneth Engelbrektsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Markus Hurtig Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

26 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2018/00358 Handläggare Lokalstrateg Mattias Hagelberg Telefon Antagande av mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Uddevalla kommun Sammanfattning Enligt Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:1383, ändrad 2013:866) ska alla kommuner planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Som instrument för denna planering skall kommunerna ta fram riktlinjer för sin lokala bostadsförsörjning. Riktlinjerna skall antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod och anger den politiskt strategiska inriktningen för framtida bostadsplanering. Riktlinjerna avser inte bara nyproduktion utan omfattar även det befintliga bostadsbeståndet. Kommunledningskontoret har med utgångspunkt i nuvarande antagna dokument tagit fram ett nytt förslag till mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen. Riktlinjerna grundas på en analys av hur befolkningen förändras över tid och hur det nuvarande bostadsbeståndet ser ut samt en bedömning av vilka förändringar som krävs i befintligt och framtida bostadsbestånd. De nya riktlinjerna har stämts av mot förändringar i de nationella målen och den regionala visionen samt kommunens styrdokument. En annan förändring är att kommunens samhällsbyggnadsstrategi och genomförandeplanen för bostadsförsörjning ges större utrymme i riktlinjerna. Ytterligare förändring är det kvantitativa målet för att möta bostadsbyggnadsbehovet. Målet är att genom en god planberedskap skapa förutsättningar för en årlig bostadsproduktion om cirka 250 bostäder. En ny uppdatering av riktlinjerna för bostadsförsörjningen kommer att ske tidigt i kommande mandatperiod i samband med arbetet med ny översiktsplan. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Uddevalla kommun. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Uddevalla kommun.

27 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(2) Dnr KS 2018/00358 Peter Larsson Kommundirektör Mattias Hagelberg Lokalstrateg Expediera till Länsstyrelsen Västra Götalandsregionen

28 Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Uddevalla kommun

29 INLEDNING Varje kommun ska anta riktlinjer för att planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet är att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska i sin tur utgöra underlag för planläggning enligt plan- och bygglagen (PBL) när det gäller det allmänna intresset bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod. Lag (2013:866) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Riktlinjerna ska redovisas i ett separat dokument. De kan alltså inte beslutas som en del av översiktsplanen. Riktlinjerna för bostadsförsörjning som har betydelse för den fysiska planeringen ska vara underlag för de bedömningar som görs i översiktsplanen och som gäller bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter: - kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet - kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål - hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Dessa riktlinjer är antagna av Uddevalla kommunfullmäktige 2018-XX-XX. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Titel Sida Inledning 2 Riktlinjer i bostadsplaneringen 3-4 Mål för bostadsförsörjningen 5-11 Tillgodose en hållbar bostadsutveckling 6-7 Tillgodose boende för alla 8-9 Tillgodose bostäder för särskilda grupper 9-10 Tillvarata kulturhistoria, befintligt bostadsbestånd och miljön runt boendet 11 Bildmaterial: Jenny Martinsson och Mattias Hagelberg 2

30 RIKTLINJER I BOSTADSPLANERINGEN NATIONELLT MÅL Det övergripande målet för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushålln- ing med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. Regeringens målsättning är att det fram till år 2020 ska byggas minst nya bostäder. Delmålet för bostadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven.målet för integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Detta mål uppnås främst genom generella åtgärder för hela samhället, vilket innefattar åtgärder inom bland annat området bostadsbyggande. Kommunen har ansvar för att behovet av bostäder tillgodoses. Genom en aktiv bostadsplanering kan förutsättningar skapas för att ge alla möjligheten till en bra bostad till en rimlig kostnad. REGIONAL VISION Region Västra Götaland har det regionala utvecklingsansvaret och har presenterat sin målbild i Vision Västra Götaland - Det goda livet. Det centrala i visionen är det goda livet vilket definieras bland annat som trygghet, gemenskap och delaktighet i samhällslivet samt en god miljö där förnybara system värnas. KOMMUNENS POLITISKA STYRDOKUMENT I Uddevalla kommun finns det ett antal politiskt antagna styrdokument som har anknytning till bostadsplanering. Tillsammans utgör dessa dokument de kort- och långsiktiga målen för samhällsutvecklingen i Uddevalla kommun. Operativt ansvarar kommunens olika förvaltningar för att förverkliga målen, vilket förtydligas i nämndernas styrkort och förvaltningarnas verksamhetskort. De politiska styrdokumenten utgör grunden för bostadsförsörjningsplanen. VISION 2040 Vision 2040 är antaget enhälligt i kommunfullmäktige. Det är en övergripande politisk viljeinriktning över kommunens långsiktiga samhällsutveckling. Visionen säger bl a att Utveckling och bebyggelse av stad och land görs utifrån ett hållbart samhälle där det offentliga och privata tillsammans värnar miljön och det goda livet. STRATEGISK PLAN Strategisk plan är den politiska majoritetens styrdokument under innevarande mandatperiod och formulerar bland annat politiska målsättningar som förvaltningarna har att arbeta med. Av planen framgår att vi tillsammans ska verka för en hållbar utveckling, god folkhälsa, friskare invånare samt en bättre värld utan miljöförstöring och klimatförändringar. Vi ska bedriva en social, ekonomisk, ekologisk samhällsplaner- ing samt ha en god hushållning med natur- och kulturresurserna. I de utvecklingsperspektiv som ingår i den strategiska planen framgår att vi vill ha ett levande centrum som har sin utgångspunkt i handel, service, kultur, fritid, turism och bostäder med varierande upplåtelseformer. Infrastrukturen, verksamhets- och bostadsområden ska planeras med hänsyn till behov av transporter såsom gång/cykelvägar och tillgång till kollektivtrafik. 3

31 ÖVERSIKTSPLAN OCH SAMHÄLLSBYGGNADSSTRATEGI Kommunen har en översiktsplan samt ett antal fördjupningar av delområden och tematiska översiktsplaner (t ex vindkraft). Översiktsplanen är vägledande för hela kommunens mark- och vattenanvändning och säger bland annat: Den övervägande delen av ny sammanhållen bebyggelse ska etableras i tätorterna Uddevalla och Ljungskile. Kompletterande sammanhållen bebyggelse kan i vissa fall (exempelvis om VA-anslutning finns) förläggas till Skredsvik, Hogstorp, Lane-Ryrs Fagerhult, Kyrkebyn, Rotviksbro eller till kustområdet mellan Ammenäs och Ljungskile alternativt mellan Utby och Sundsandvik. Utökade byggrätter inom t ex fritidshusområden kan medges om prövningen görs i ett sammanhang så att helhetsbilden är klar. Detta förutsätter godkända VA-lösningar. Kommunen ska sträva efter att blanda upplåtelseformer, hustyper och lägenhetsstorlekar vid både ny- och ombyggnation. Samhällsbyggnadsstrategi tar sin utgångspunkt i översiktsplanen och dess beskrivning över användning av mark och vatten. Samhällsbyggnadsstrategin är en konkretisering av översiktsplanen och formulerar med hänsyn till de bostadspolitiska riktlinjerna och övriga måldokument ett antal planeringsprinciper för kommunens utveckling. Till samhällsbyggnadsstrategin kopplas en genomförandeplan som prioriterar projekt som skall genomföras eller utredas vidare innan ett eventuellt genomförande. Strategin och dess genomförandeplan är därmed ett underlag för kommunens verksamhetsplanering och budget för planering av bostadsutbyggnad, investeringar, exploatering osv. I den till samhällsbyggnadsstrategin kopplade genomförandeplanen görs konkreta prioriteringar av vilka bostadsprojekt som skall genomföras de närmaste åren. 4

32 Genom prioritering och beslut om nya projekt kan den framtida utvecklingen påverkas och styras mot de uppsatta målen för samhällets utveckling. För vissa projekt kan ett bättre beslutsunderlag vara en förutsättning innan genomförande kan bli aktuellt. Genomförandeplanen ingår som del av kommunens flerårsplan. Lokalförsörjningsplanen är ytterligare ett planeringsinstrument för att nå kommunens mål för bostadsförsörjning avseende ett boende för särskilda grupper. MÅL FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNINGEN Utifrån en analys av bostadsmarknadsläget i Uddevalla kommun har ett antal övergripande utmaningar för framtiden bostadsplanering identifierats. Grundläggande för all bostadsutveckling i Uddevalla är att den ska präglas av hållbarhetsperspektivet i dess tre delar socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Viktigt att konstatera är att bostadsförsörjningen inte bara handlar om att bygga nytt, utan också att förädla och förvalta nuvarande bestånd. Ur ett utvecklingsperspektiv som svarar upp mot de politiska styrdokumenten och skapar förutsättningarna för ett gott boende i livets alla skeden och som tilltalar såväl nya som gamla Uddevallabor skall bostadsplaneringen i Uddevalla kommun de kommande åren i första hand fokusera på att: 1. Tillgodose en hållbar bostadsutveckling 2. Tillogodose ett beonde för alla 3. Tillgodose bostäder för särskilda grupper 4. Tillvarata kulturhistoria, befintlig bebyggelse och värna miljön kring boendet 5

33 1. TILLGODOSE EN HÅLLBAR BOSTADSUTVECKLING DEN EKOLOGISKA DIMENSIONEN Klimatförändringar och risker för översvämningar är frågor som stadigt växer i betydelse och riktlinjer från länsstyrelsen ställer ökade krav på kommunernas planering. Uddevalla kommun har studerat konsekvenser- na av en stigande havsnivå och behöver planera för åtgärder som på sikt kan mildra effekterna av förändrade havsnivåer. Inte minst är dessa behov påtagliga i centrala delarna av staden och längs Bäveåns utlopp. Här finns förutom bostäder många samhällsviktiga funktioner som behöver säkras för framtiden. Det har utförts ett omfattande arbete för att kartlägga förutsättningarna för hur ett permanent översvämningsskydd för Uddevalla stad skulle kunna genomföras. En handlingsplan är framtagen och projekt Kajpromenad med översvämningsskydd är uppstartat. Men det finns många andra sätt för kommunen att påverka och förbättra den ekologiska hållbarhetsdimensionen. Bland dessa finns behoven av en effektiv resursanvändning, vilket kommunen har möjlighet att påverka vid t ex markupplåtelseavtal och planläggning av nya bostäder och stadsdelar, men också genom ett effektivt utnyttjande av existerande infrastruktur i form av vägar, järnvägar, V/A-nät, fjärrvärme m m. Uddevalla kommun ser möjligheterna att aktivt påverka framtida bostadsetableringar med en genomtänkt infrastruktur- och kollektivtrafikplanering. Precis som nya vägar kan utvecklade kollektivtrafikstråk påverka samhällets bostadsutveckling i önskvärd riktning. Det innebär att vi i den fysiska planeringen av vår kommun vill verka för ett minskat transportbehov genom att förtätningar och större nybyggnationer huvudsakligen läggs i anslutning till existerande infrastruktur, allmänna kommunikationer och offentlig service. Då nya större bostadsområden planeras ska möjligheterna till kollektivtrafikförsöjning, samt gång- och cykelvägar, vägas in redan i det intiala planeringsskedet. Att etablera ny samlad bebyggelse där kollektivtrafikförsörjningen inte kan tillgodoses bör undvikas. Förtätningar på landsbygd eller konvertering av fritidshusområden till året-runt-bostäder kan i områden med låg kollektivtrafikförsörjning vara ett positivt bidrag för ett ökat kollektivtrafikunderlag och utökad offentlig service. Ett annat sätt är möjligheten att ställa krav på energieffektivitet och uppmuntra till hållbara energilösningar i samband med om- och nybyggnationer eller konvering av fritidshusområden till året-runt-bostäder. Kommunen har inga särkrav i förhållande till Boverkets Byggregler (BBR) men kan överväga att ställa krav på energieffektivitet, energioptimering och miljömässigt hållbar uppvärmning vid markupplåtelse av kommunal mark, samt uppmuntra till användandet av ny energiteknik och smarta materialval vid bostadsbyggande. Bostadssektorn är en central komponent i förverkligandet av kommunens höga miljöambititioner och till stöd för fastighetsägarna finns kommunens energirådgivning som en viktig resurs. I detta arbete har också de kommunala bostadsstiftelserna en avgörande roll. Även tillgången till vatten och avlopp är av avgörande betydelse för kommunens utveckling mot ett hållbart samhälle. En av de enskilt största miljöförbättrande åtgärderna i Uddevallla är överföringsledningen för vatten och avlopp mellan Uddevalla och Ljungskile. All ny samlad bostadsbebyggelse i Uddevalla bör därför etableras där tillgång till det kommunala VA-nätet finns, alternativt där enskilda eller gemensamma miljömässigt tillfredställande vatten- och avloppslösningar kan tillgodose lagkraven enligt Miljöbalken. Den kommunala VA-planeringen fortsätter i enlighet med kommunens VA-strategi. 6

34 DEN EKONOMISKA OCH SOCIALA DIMENSIONEN Den ekonomiska hållbarhetsdimensionen hänger i hög grad samman med den ekologiska och bygger på att ta tillvara befintlig infrastruktur, kollektivtrafiknät, gatu- och ledningsnät (fjärrvärme, V/A m m) samt skolmiljöer på ett effektivt sätt. Det innebär att Uddevalla kommun ska fortsätta använda sitt attaktiva läge och erbjuda boenden i varierande upplåtelseformer, företrädesvis i områden med tillgång till, eller i närheten av, existerande infrastrukturnät. Genom en aktiv boendeplanering kan kommunen styra bostadsutvecklingen i linje med den ekonomiska och sociala dimensionen. Den sociala dimensionen handlar om att skapa goda boendemiljöer för alla, oavsett ålder, kön, etnisk och kulturell bakgrund eller funktionsnedsättning. Därför är det viktigt att hela bostadsmarknaden erbjuder en bred variation av upplåtelseformer, varierande storlekar på lägenheter och bygger på det svenska samhällets mångfald. En avgörande utmaning för Uddevalla är att motverka segregationen. Störst är utmaningarna i stadens miljonprogramsområden. Redan idag har Uddevalla kommun genom sitt arbete med mötesplatserna på Dalaberg och Tureborg ett aktivt arbete för att stärka områdena. I områdena finns behov av fler och större lägenheter, trygghetskapande åtgärder och upprustning av befintligt bostadsbestånd. Ett närmare samarbete med hyresvärdarna i områden med högt utanförskap behöver stärkas. Slutligen behöver vi beakta den fysiska aktiviteten i samhällsbyggandet. Närheten till natur och grönområden är av stor betydelse för hälsa och livskvalité. Tillgången till lekplatser och spontan lek är en viktig del som behöver integreras vid nybyggnation och i samband med kompletterande bebyggelse. I samband med detta bör också frågor som trygghetsskapande åtgärder ordnas på bästa sätt. MÅL FÖR EN HÅLLBAR BOSTADSUTVECKLING Projektering och genomförandet av lösning för översvämningsproblematiken i centrala Uddevalla behöver fullföljas. All större nybyggnation (samlad bebyggelse) ska i första hand planeras utmed eller i närheten av befintlig infrastruktur. Då nya bostadsområden planeras ska möjligheterna till kollektivtrafikförsörjning samt gångoch cykelvägar, vägas in redan i planeringensfasen. Uddevalla kommun bör när så medger gå före, men kan också överväga möjligheterna att ställa krav på exploatören, vad gäller energieffektivitet och hållbara energilösningar samt uppmuntra till ny energiteknik och smarta materialval. Under programperioden ska andelen förnyelsebar energi i kommunen öka. Genom en aktiv mark- och planberedskap ska tätorterna utvecklas med fokus att bygga inifrån och ut. Varierade bostadstyper och upplåtelseformer ska eftersträvas. Samarbetet behöver stärkas mellan kommunen och bostadsmarknadens aktörer i områden med högt utanförskap under planperioden. Vid planering av nya bostadsområden behöver planerna för områdets tillgång till grönområden och möjligheter till vardagsmotion beaktas. Trygghetskapande åtgärder bör i första hand prioriteras i områden med högt utanförskap och barns behov av fysisk aktivitet och trygghet ska beaktas i planering av nya bostadsområden. 7

35 2. TILLGODOSE BOENDE FÖR ALLA I arbetet att stärka Uddevalla kommuns attraktivitet som bostadsort för alla ska kommunen verka för att nya och befintliga bostadsområden i så hög grad som möjligheterna medger får en blandad bebyggelse där varierande upplåtelseformer och varierande hustyper finns att tillgå. Mångfalden i upplåtelseformer är ett viktig instrument för att ge människor med varierande ekonomiska möjligheter och önsekmål att välja ett bra boende över hela kommunen. Under den kommande tioårsperioden beräknas antalet invånare öka med ca 6700 personer, från år 2016 till knappt år Detta motsvarar en ökning på ca 12 %. Fram till och med 2026 väntas kommunen öka sin befolkning med i genomsnitt ca 670 personer/år. Befolkningstillväxten beror till största delen på ett positivt flyttnetto, d.v.s. fler personer flyttar in till kommunen än ut ur den. Flyttnettot väntas vara störst under början av prognosperioden för att sedan succesivt minska. Länsstyrelsen har utifrån VGR:s årliga befolkningsprognos beräknat bostadsbyggnadsbehovet för länet, år , till cirka bostäder, d.v.s. cirka per år. Uddevallas bostadsbyggnadsbehov har i samma material beräknats till 294 bostäder per år Dessa siffror är baserade på 2016 års befolkningsprognos och kommer att revideras under Med utgångspunkt i befolkningsprognosen och länsstyrelsens framräknade bostadsbyggnadsbehov är bedömningen att det krävs förutsättningar för en nyproduktion av ca 250 bostäder per år under kommande tioårsperiod. En tydlig politisk målsättning är att 20 % av dessa bostäder bör ha hyresrätt som upplåtelseform. Kommunen ska genom sitt markinnehav, strategiska markförvärv och det kommunala planmonopolet skapa förutsättningarna för ett mångsidigt boende. Vid markanvisning av kommunal mark kan villkor för t ex utformingen av bebyggelsen och dess upplåtelseform ställas. Dessa medel ska i högre utsträckning användas och regleras i kommunens markanvisningspolicy. Policyn möjliggör också för kommunen att använda sig av marknanvisningstävlingar för byggprojekt av särskilt karaktär. Det kan handla om projekt där arkitekur, nytänkande, teknikutveckling eller utmanande topografi tillsammans med ekonomi är viktiga aspekter. Uddevalla kommunala bostadsstiftelser har tillsammans med de många privata fastighetsägarna en avgörande roll på bostadsmarknaden. Ca 50 % av hyreslägenhetsbeståndet i Uddevalla ägs och förvaltas av de kommunala bostadsstiftelserna. Hyresrätten är en viktig upplåtelseform att utveckla som komplement till övriga upplåtelseformer. Undersökningar av vilka grupper som flyttar till Uddevalla och deras boendeönskemål stärker denna bild. Stiftelserna drivs på marknadsmässiga villkor men har i uppdrag att verka för en god bostadsituationen i kommunen och styrs genom stadgar av politiskt tillsatta styrelser. Genom sin storlek och marknadsledande roll i kommunen är stiftelserna ett viktigt politiskt verktyg i bostadsförsörjningen. Dessa verktyg är viktiga att, tillsammans med övriga aktörer, använda i arbetet att säkerställa kommunens ansvar för bostadsförsörjningen. Kommunen för en kontinuerlig dialog med marknadens aktörer i syfte att förverkliga bostadsförsörjningsprogrammets intentioner. I Uddevalla kommun finns stadsdelar och bostadsområden som är utpräglade villa- eller lägenhetsområden. Där den yttre miljön tillåter kan kompletteringsbyggnation som bryter ensidiga boendeformer förstärka områdets attraktivitet genom att det ger människorna möjligheten att bo kvar i området under livets alla skeden. Det är också ett bra sätt att motverka segregation genom att mångfalden av boendealternativ ger en blandad befolkning. I planprocesserna har åtgärdsförslag som syftar till att bryta dessa mönster hög prioritet. 8

36 MÅL FÖR ATT TILLGODOSE BOENDE FÖR ALLA Kommunen ska föra en aktiv dialog med marknadens aktörer för att förverkliga ambitionerna i det bostadspolitiska programmet. Kommunen ska skapa förutsättningar för ett varierat utbud av bostäder genom att aktivt använda sig av de styrinstrument (t ex markanvisningar, planmonopol och exploateringsavtal, markanvisningstävlingar) man förfogar över. Kommunen ska genom strategiska markförvärv i tätortsnära lägen i Uddevalla och Ljungskile frigöra byggbara tomter i syfte att förtäta kommunens två viktigaste centra. En god planberedskap ska upprätthållas för att skapa förutsättningar för en årlig bostadsproduktion om cirka 250 bostäder. Områden med ensidiga upplåtelseformer bör när de yttre omständigheterna medger prioriteras i planarbetet i syfte att skapa en mer varierad bostadsbebyggelse. Ambitionen är att 20 % av nyproduktionen av bostäder utgörs av hyresrätter. 3. TILLGODOSE BEHOVET FÖR SÄRSKILDA GRUPPER ÄLDRE Uddevalla kommun står liksom hela övriga Sverige inför en stor utmaning i och med att andelen äldre kommer att öka. Gruppen äldre har stora variationer i sina behov och kommunen behöver arbeta på flera sätt för att tillgodose dessa. Kvarboende, nya lägenheter, seniorbostäder och trygghetsboenden är några. I livets slutskede krävs tillgång på vård- och omsorgsplatser. Dessa bedöms idag ligga i fas med behoven och kommunen följer noga de framtida demografiska behoven. Möjligheterna till kvarboende i hemmet är ett önskemål från många äldre, alternativt möjligheten att bo kvar i sitt närområde. Med en god bostadsplanering ökar vi möjligheterna att tillgodose dessa önskemål. Tillgänglighetsanpassning av lägenheter gör det möjligt att bo kvar längre i sitt hem, medan möjligheterna att bo kvar i samma område ställer högre krav på kommunens mark- och planberedskap. Inte minst i kommunens mindre tätorter är tillgången på olika boendeformer begränsad. Kommunen har undersökt de äldres intresse för boende i senior- eller trygghetsboende. Undersökningen visar på att ntresset är stort för olika former av generationsboende. Uddevalla kommun är positiva att stödja olika idéer för etablering av dessa boendeformer. I samband med detta är det viktigt för kommunen att bevaka att inte ytterligare segregation tillkommer som en följd av generationsboendet. Trygghets- och sen- iorboenden bör därför integreras som en del i det existerande bostadsbeståndet eller som ett medel att skapa ett mer varierat bostadsområde. UNGDOMAR Att nyproducera bostäder till kostnader som möjliggör inflyttning för personer som står i början av sin boendekarriär är svårt. Byggkostnaderna för nyproduktion i Sverige har alltid varit höga och det är mycket annat än produktionskostnaden som påverkar priserna (räntor, kvalitétsnormer, miljöambitioner etc). Det finns projekt som visar att det går att sänka kostnaderna med uppemot 25 % genom t ex en offensiv upphandling, materialval osv. Det finns också olika exempel på konceptproduktion av bostäder till lägre priser, samtidigt som man inte gör avkall på kraven om en god bostadskvalité. Detta till trots blir kostnaderna ofta så höga att hyressättningen blir allt för ekonomiskt betungande för t ex ungdomar. 9

37 Utredningar pekar på att ett bra sätt att få loss lägenheter för mindre kapitalstarka grupper är att bygga nya mindre och medelstora hyreslägenheter. På så sätt frigörs lägenheter i det äldre och ofta billigare beståndet. Det är därför viktigt för Uddevalla kommun att tillförsäkra en viss nyproduktion av mindre och medelstora hyreslägenheter, i första hand i tätortsnära läge. GRUPPER MED SÄRSKILDA BEHOV Uddevalla har höga bostadssociala mål och tar sitt bostadsförsörjningansvar på allvar. De grupper som står längst från den ordinarie bostadsmarknaden har starkt varierande behov och lösningarna är flera. Viktigast är i dagsläget att tillförsäkra tillgången för svaga grupper, däribland inom särskild handikappomsorg där ett ökat behov av gruppbostäder samt servicelägenheter finns. För att uppnå dessa ambitioner är det viktigt att kommunen behåller de delar av sitt bostadsbestånd som idag är lämpliga för bostadssociala åtgärder. Vidare innebär kommunens bostadssociala ambitionerna att fler fastighetsägare uppmuntras teckna avtal med socialtjänsten i syfte att skapa möjligheterna till bostadssociala kontrakt. Ett bostadssocialt kontrakt innebär att kommunen står som garant för bostadskontraktet tills dess personen ifråga bedöms ha förmåga att själv överta kontraktet. Idag finns den absoluta merparten av dessa i UddevallaHems bestånd. Ett vidareutvecklat samarbete med de privata fastighetsägarna skulle kunna förstärka detta arbete. MÅL FÖR ATT TILLGODOSE BOENDE FÖR SÄRSKILDA GRUPPER Uddevalla kommun ska stödja tillkomsten av trygghetsboende i de stadsdelar och mindre orter där det efterfrågas. Uddevalla kommun ska aktivt arbeta med bostadsanpassning av lägenheter och villor för att möjliggöra kvarboende för äldre. Uddevalla kommun uppmuntrar nybyggnation av mindre och medelstora, tätortsnära, hyresrätter för att därigenom frigöra fler billiga lägenheter ur det äldre beståndet. Fler bostadssociala kontrakt eftersträvas med fler fastighetsägare. Samhällsbyggnadsförvaltningen har i samråd med socialtjänsten ansvaret för att bevaka att ett lämpligt fastighethetsbestånd för socialt boende bevaras och utvecklas i kommunen. 10

38 4. TILLVARATA KULTURHISTORISK BEBYGGELSE OCH EN GOD LIVS- MILJÖ KRING BOENDET För att kommunens attraktivitet som boendeort fortsatt skall kunna hävdas även vid en ständig förtätning krävs att vår identitet värnas, utvecklas och stärks. Att tydliggöra de historiska sambanden i vår kulturhistoriska bebyggelse och miljö bidrar till ökad trivsel och skapar vilja till att bo kvar i och vilja att flytta till Uddevalla. Det finns idag god kunskap om vilka områden och speciella byggnader som har ett särskilt intresse att bevaras för att identitet och särart skall bevaras. Många av dem finns dokumenterade i Kulturmiljövårdsprogrammet. Översiktsplanen talar också om särskilt skyddsvärda naturområden som behöver värnas. Riktlinjer i dessa dokument är vägledande i alla politiska beslut när kommunens utveckling diskuteras. Vårt läge utmed den inre fjorden i kombination med gamla landmärken är karaktärsdrag att bevara och utveckla. Gestaltnings- eller kvalitetsprogram kan vid utveckling av nya områden stärka stadsdelar och de mindre orternas identitet. Ambitionen bör vara att arbeta strategiskt med nya stadsdelars gestaltning, kommunala eller i exploatörers regi. Vid försäljning av kommunal mark kan markanvisningstävlingar då användas för att förstärka kvalitetsaspekterna i ny bebyggelse. Uddevalla använder sig av trygghetsvandringar och medborgardialog som instrument för att stärka invånarnas möjlighet att påverka sin närmiljö. Det är viktigt att alla känner att de kan vara med och påverka sitt bostadsområde, sin stad och dess utveckling. MÅL FÖR ATT TILLVARATA KULTURHISTORISK BEBYGGELSE OCH EN GOD LIVSMILJÖ KRING BOENDET Vid förtätning och nybyggnation där ianspråkstagande av parkytor eller andra rekreationsområden förekommer ska möjligheterna att ersätta dessa undersökas. Kommunens kulturmiljövårdsprogram bör levandegöras genom att ett mer lättöverskådligt program tas fram. Programmet ligger som grund för hur kommunen förvaltar sin kulturhistoriska bebyggelse. Markanvisningstävlingar kan vid försäljning av kommunal mark användas i högre utsträckning för att stärka kvaliteten i utformningen av nya bostadsområden. Alla medborgare ska ha möjlighet till delaktighet och inflytande i bostadsplaneringen genom dialog. Ansvaret för en attraktiv stadsbild bör fördjupas och fler avtal om offentlig konst tecknas med privata fastighetsägare och de kommunala bostadsstiftelserna. 11

39

40 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2018/00406 Tolkförmedling Väst - Årsredovisning och revisionsberättelse för år 2017 Sammanfattning Kommunalförbundet Tolkförmedling Väst har inkommit med årsredovisning och revisionsberättelse för år Förbundet skriver i årsredovisningen att efterfrågan av tolktjänstet blev betydligt lägre än lagd budget för 2017 och utfallet blev drygt uppdrag, dvs ca färre uppdrag än budgeterat. Resultatet blev 79 tkr att jämföra med budgeterat nollresultat. Förmedlingsintäkter och kostnader för uppdragstagare är de utfall som skiljer sig mest mot budget och de är direkt kopplade till det minskade antalet uppdrag under året. Revisorerna tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen. Stefan Skoglund (S) och Elving Andersson (C) anmäler jäv och deltar ej i handläggningen av ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Årsredovisning Tolkförmedling Väst. Revisionsberättelse. Revisorernas PM. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med hänvisning till revisorernas bedömning bevilja direktionen och samt de enskilda ledamöterna i densamma ansvarsfrihet för verksamhetsåret att godkänna årsredovisning 2017 för Tolkförmedling Väst. Vid protokollet Markus Hurtig Justerat Ingemar Samuelsson, Kenneth Engelbrektsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Markus Hurtig Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

41 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(1) Dnr KS 2018/00406 Handläggare Utredare Markus Hurtig Telefon Tolkförmedling Väst - årsredovisning och revisionsberättelse för år 2017 Sammanfattning Kommunalförbundet Tolkförmedling Väst har inkommit med årsredovisning och revisionsberättelse för år Förbundet skriver i årsredovisningen att efterfrågan av tolktjänstet blev betydligt lägre än lagd budget för 2017 och utfallet blev drygt uppdrag, dvs ca färre uppdrag än budgeterat. Resultatet blev 79 tkr att jämföra med budgeterat nollresultat. Förmedlingsintäkter och kostnader för uppdragstagare är de utfall som skiljer sig mest mot budget och de är direkt kopplade till det minskade antalet uppdrag under året. Revisorerna tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Årsredovisning Tolkförmedling Väst. Revisionsberättelse. Revisorernas PM. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med hänvisning till revisorernas bedömning bevilja direktionen och samt de enskilda ledamöterna i densamma ansvarsfrihet för verksamhetsåret att godkänna årsredovisning 2017 för Tolkförmedling Väst. Peter Larsson Kommundirektör Markus Hurtig Utredare Expediera till Tolkförmedling Väst

42

43 Innehåll Förvaltningsberättelse... 3 Inledning... 3 Vision... 4 Omvärldsanalys Nuläge... 4 Övergripande verksamhetsmål... S Måluppfyllelse... S Verksamhetsmål 2017 och måluppfyllelse..... S Måluppfyllelse Verksamhet... 7 Tolkar och översättare... 7 Kunder... 8 Organisation... 9 Direktionen... 9 Personal O Tillsvidare- och visstidsanställda Sysselsättningsgrad sjukfrånvaro Pensioner Händelser av väsentlig betydelse Ny ordförande Nya verksamhetschefer Upphandlingar Medlemskap i Tolkservicerådet Ledord för förbundet Nya medlemmar Förväntad utveckling avseende verksamhet och ekonomi Förbundets investeringsverksamhet Upplysningar om hur förbundet deft.nierats/avgränsats, vilka juridiska personer den består av Ekonomi Likviditetsprognos Mål för god ekonomisk hushållning Utvärdering av ekonomisk ställning Utfall i förhållande till budget Bakgrund till budget... 1S Utfall S Balanskrav utifrån årsresultat... 1S Resultaträkning Resultaträkning Balanskravsavstämning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter Redovisningsprinciper Noter (22)

44 1. Förvaltningsberättelse Inledning Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund med uppdrag att tillgodose medlemmarnas behov av språktolktjänster genom att bedriva språktolk- och översättningsförmedling. Medlemmar i förbundet är Västra Götalands läns landsting och kommunerna Alingsås, Borås, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Hjo, Karlsborg, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Mariestad, Munkedal, Mölndal, Orust, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara och Öckerö. u mt ommuntr - -VIIIra~ En direktion med ledamöter från respektive medlem leder kommunalförbundet. Särskilt utsedda revisorer flnns för att granska förbundets verksamhet. Tolkförmedling Västs verksamhet har varit i drift sedan 1 april2013. Förbundet har kontor på fem olika orter samt ett kansli med säte i Göteborg. 3(22)

45 Vision Tolkförmedling Västs vision är att förbundet, genom att erbjuda kvalitativa språktolktjänster, bidrar till en ökad integration i samhället. Tillhandahållandet av tolk regleras i Förvaltningslagen 8: När en myndighet har att gijra med någon som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad bör myndigheten vid behov anlita tolk. Detta område berörs även i Regeringsformens bestämmelser om likabehandling, saklighet och opartiskhet. Omvärld I slutet av 2016 hade 65,6 miljoner människor av olika anledningar valt att lämna sina hem. Av dessa människor är 22,5 miljoner flyktingar enligt UNHCRs definition. 1 Antalet flyktingar har ökat med 1,2 miljoner människor sedan Fyra gånger om året lämnar Migrationsverket prognos till regeringen gällande antalet asylsökande, senaste året har prognosen sänkts vid varje redovisning. Under 2017 beräknade Migrationsverket att mellan till personer söka asyl i Sverige. För 2018 är prognosen mellan till asylsökande. 2 ED-kommissionen har under hösten 2017 lagt ett förslag om en förändring av rådande Schengenregler i syfte att möjliggöra fortsatta gränskontroller. Regeringen beslutade i november om fortsatt gränskontroll till och med 11 maj Såväl detta som kommande beslut i frågan bedöms påverka antalet asylsökande och därmed behovet av språktolk och översättning. Nuläge Under 2017 har Tolkförmedling Väst utfört ca uppdrag. Budgeterat antal uppdrag för 2017 var Föregående år utfördes uppdrag. De mest efterfrågade språken är arabiska och somaliska som tillsammans står för drygt 53 % av uppdragen. Turkiska 1,8% Dari, persiska, BKS (bosniska, kroatiska och serbiska), tigrinja Polska 2,0% och sorani följer därefter. Albanska 2,1% Arabiskan har ökat med över 3 Sorani 2,9% % medan somaliska, dari och persiska har minskat varav dari Tigrinja 3,1% har minskat med hela 3%. De tio största språken utgör över BKS 4,2%.../ 85 % av samtliga tolkuppdrag. Persiska J 6,8% 1 UNHCR 2017 Global Trends World At War 2 Migrationsverket, Verksamhets- och utgiftsprognos februari Regerings kansliet, pressmeddelandenl2017 l 11 l granskontroller-vid-inre-gransforlangsl 4 (22)

46 Övergripande verksamhetsmål Tolkförmedling Väst ska erbjuda tolktjänster som är av hög kvalitet. Verksamheten ska präglas av professionellt bemötande, rättssäkerhet och tillgänglighet i alla led. Följande övergripande verksamhetsmål gäller för verksamheten: Kvalitetssäkrad, rättssäker och enhetlig tolkservice. Tillgång till tolk när beställaren behöver. God tillgänglighet vid beställning. Tolkarna har hög kompetens; i språken samt om de verksamheter tolkarna används inom, vad gäller sin roll och sitt bemötande samt om myndighetens ansvar att göra vård och service tillgänglig för alla på lika villkor. Antalet uppdrag som utförs av auktoriserade tolkar ska öka. Synpunkter och klagomål tas omhand och leder till förbättring Tolkarna som arbetar för Tolkförmedling Väst ska följa Kammarkollegiets vägledning "God tolksed". Tolkförmedling Väst ska bidra till en ökad kunskap och medvetenhet om behovet av språktolk i samhället. Dessutom ska Tolkförmedling Väst vara En attraktiv uppdragsgivare. Kostnadseffektiv. Måluppfyllelse Tolkförmedling Väst arbetar kontinuerligt med att kvalitetssäkra sin service till kund. Detta sker bland annat genom utbildning av tolkar men också genom uppföljning av synpunkter från kunder och uppdragstagare. Förbundets tolkaspiranter genomgår grundutbildning som innefattar ämneskurser, terminologi, handledning och god tolksed. Aktiva tolkar inom förbundet erbjuds såväl allmän som specialinriktad vidareutbildning och handledning i förbundets regi. Förbundet har under året haft en relativt bra tillgänglighet på tolkar men arbetar ständigt med att ytterligare förbättra tillgång och tillgänglighet vid beställning. Beställningar som tillsätts med auktoriserade tolkar har ökat från föregående år. Förbundet har under året förbättrat rutinen för att ta hand om klagomål och synpunkter i syfte att kvalitetssäkra leveransen. Arbetet fortsätter under Under 2017 har representant från förbundet pratat om såväl tolkyrket som tolkanvändande i olika forum. Förbundet har varit på högskolor, sjukhus och på mässor. Förbundet arbetar kontinuerligt med att erbjuda vidareutbildning och andra kompetenshöjande insatser för uppdragstagarna och att arvodena ska vara marknadsmässiga. Detta för att vara en attraktiv uppdragsgivare. Verksamhetsmål 2017 och måluppfyllelse För 2017 har direktionen fastslagit följande mål: Antal tillsatta beställningar från medlemskunder ska vara minst 99 %. Andel uppdrag som utförs av auktoriserade tolkar ska vara minst 17 %. Andel sjukvårdsuppdrag som utförs av auktoriserade tolkar med speciell kompetens inom sjukvårdstolkning ska vara minst 1 O %. Andel uppdrag som utförs av tolkar på nivå 1 C ska vara minst 35 %. 5 (22)

47 Antalet avvikelser avseende försenade och uteblivna tolkar ska vara max 1 % på bokade uppdrag. Tolkbeställningar som inkommer via webben ska utgöra minst 50 % av alla beställningar. Antalet kundbesök och kundutbildningar ska öka. Samtliga nya tolkaspiranter på de mest frekventa tolkspråken ska genomgå utbildning så att de uppnår nivå 1C inom 2 år. Måluppfyllelse Antal tillsatta beställningar från medlemskunder ska vara minst 99 %. Under 2017 tillsatte förbundet 99% av medlemskundernas beställningar. Målet är därmed uppfyllt. Andel uppdrag som utförs av auktoriserade tolkar ska vara minst 17 %. Andelen uppdrag som utförts av auktoriserade tolkar under 2017 är 11,3% vilket är en liten ökning jämfört med föregående år. Den stora efterfrågan på tolkar som idag råder resulterar i att tolkar inte behöver vara auktoriserade för att få uppdrag vilket minskar motivationen för att auktorisera sig. Kammarkollegiet auktoriserar heller inte i alla språk som idag efterfrågas. Målet är inte uppfyllt. Andel sjukvårdsuppdrag som utförs av auktoriserade tolkar med speciell kompetens inom sjukvårdstolkning ska vara minst 10 %. Förbundet tillsatte 5,4% av andelen sjukvårdsuppdrag med auktoriserad tolk med specialkompetens inom sjukvård. Den stora efterfrågan på tolkar som idag råder resulterar i att tolkar inte behöver vara auktoriserade för att få uppdrag vilket minskar motivationen för att auktorisera sig. Kammarkollegiet auktoriserar heller inte i alla språk som idag efterfrågas. Målet är inte uppfyllt. Andel uppdrag som utförs av tolkar på nivå 1C ska vara minst 35 %. Andelen plats- och distanstolkning som utförts under 2017 av tolkar på nivå 1C var 45,7%. Förbundet har arbetat fokuserat med att vidareutbilda tolkarna vilket har resulterat i en 10% ökning från föregående år. Målet är därmed uppfyllt. Antalet avvikelser avseende försenade och uteblivna tolkar ska vara max 1 % på bokade uppdrag. Andelen avvikelser avseende försenade och uteblivna tolkar har under 2017 ökat 0,2 procentenheter och är nu knappt 1,2%. En orsak till ökningen tros bland annat vara de förseningar som uppstod i samband med trafikbegränsningar vid ED-toppmötet i Göteborg under hösten. Målet är därmed inte uppfyllt. Tolkbeställningar som inkommer via webben ska utgöra minst 50% av alla beställningar. Under 2017 har 42% av beställningarna inkommit via webben vilket är en ökning med 5% från föregående år. En förutsättning för att nå målet bedöms vara ett nytt och modernare verksamhetssystem med förenklad webbmiljö. På grund av överklagad upphandling har inte systemet inte kunnat implementeras under 2017 enligt plan. Målet är därmed inte uppfyllt. 6 (22)

48 Antalet kundbesök och kundutbildningar ska öka Under 2017 genomfördes 33 kundbesök vilket är en ökning med ett besök jämfört med föregående år. Målet är därmed uppfyllt. Samtliga nya tolkaspiranter på de mest frekventa tolkspråken ska genomgå utbildning så att de uppnår nivå 1C inom 2 år. Under 2015 registrerades 85 nya tolkaspiranter i förbundet. 37 av dessa har genomgått hela grundutbildningen och därmed uppnått nivå 1 C inom två år. Detta innebär en ökning jämfört med föregående år, målet är dock inte uppfyllt. 2. Verksamhet Tolkförmedling Väst har genom att bedriva språktolk-och översättningsförmedling i uppdrag att tillgodose behovet av språktolkning samt erbjuda översättning till dess medlemmar. Förmedlingsarbetet innefattas av plats- och distanstolkning samt meddelandeservice och översättning av text. För bokning av förbundets tjänster kan såväl telefon som webb användas. Förmedlingskontoren har öppet vardagar på kontorstid. Övriga tider administreras bokningen av Västra Götalandsregionens regionservice. Tolkförmedling Väst har haft en relativt bra tillgänglighet vid beställningar av språktolktjänster. Under året har förbundet utfört ca uppdrag vilket innebär 98,8% tillsättning av inkomna beställningar. Tolkförmedling Väst har under perioden förmedlat språktolktjänster på 109 (98) språk. Ar Antal utförda u Procentuell tillsättnio 98,8% 97,6% 97,3% Tolkar och översättare Den 31 december 2017 hade förbundet 992 (969) aktiva tolkar och 151 (138) aktiva översättare registrerade som uppdragstagare (38 uppdragstagare arbetar som både tolk och översättare). 264 (261) av de aktiva tolkarna och översättarna är auktoriserade och 52 (52) har även speciell kompetens inom sjukvårdstolkning. Ca 17% (17 %) av samtliga uppdragstagare är registrerade för F-skatt. Kammarkollegiet ansvarar för auktorisation av tolkar och erbjuder för närvarande endast auktorisation i ca 40 språk för språktolkar och i ca 30 språk för översättare. Detta kan jämföras med de ca 200 språk som talas i Sverige. 4 Tillgången på utbildning för tolkar är därmed begränsad varför stor del av tolkuppdragen utförs av tolkar som inte är auktoriserade. Tolkförmedling Väst arbetar kontinuerligt med att rekrytera och utbilda såväl nya som befintliga tolkar för att säkerställa tillgång och kvalitet på de tjänster som erbjuds. Under 2017 har 211 personer genomfört förbundets rekryteringstest, antalet som erhöll godkänt resultat var 56%. Förbundet har numera ett mer selektivt förhållningssätt till vilka som får genomföra rekryteringstestet Detta har inneburit att betydligt fårre personer genomför testet men procentuellt sett så har nästan en dubblering skett gällande antalet som blir godkända (22)

49 Antal personer som genomför rekryteringstest Antal personer som fått godkänt resultat,% 56% 52% 33% Förbundet erbjuder grundutbildning till sina tolkaspiranter. Under 2017 har 78 personer höjt sig till nivå 1C vilket innebär att de genomgått hela grundutbildningen med ämneskurserna; sjukvård, juridik, samhälls- samt migrationstolkning och språkhandledning. Under 2017 har 212 personer genomgått olika ämneskurser inom förbundet. I samarbete med Kunskapscentrum för sexuell hälsa i Västra Götalandsregionen ger Tolkförmedling Väst utbildning i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR. Under 2017 har 62 personer genomgått denna utbildning och totalt har förbundet utbildat 344. Ambitionen är att alla förbundets tolkar ska genomgå utbildningen Antal personer som genomgått ämneskurser Antal personer som utbildat sig inom SRHR 76 Genom förbundets utbildningar får tolkarna möjlighet att öka sin kompetens och därmed höja sin arvodesnivå. Arvodena är indelade i fem nivåer baserade på utbildning och auktorisationsnivå. Under året har förbundet bjudit in tolkarna på samtliga kontor till fyra möten. Två informationsmöten och två möten av mer social karaktär. Såväl informationsträffarna som exempelvis julfikat har varit uppskattade kommunikationstillfållen för både förbundets personal som uppdragstagarna. Samtliga nyregistrerade tolkaspiranter tilldelas dessutom en mentor, som ger råd och återkoppling. Kunder Den 31 december 2017 hade förbundet registrerade medlemskunder. Varje månad förmedlas uppdrag till ca 1900 Avtal med medlemskommuner kunder. 99,9% av förmedlade 0,2% uppdrag köps av medlemskunder. Största kund är Västra Götalandsregionen, som står för ca 64% (ca 66 %) av de bokade uppdragen vilket är en minskning jämfört med föregående år. Förklaringen tros ligga i det minskade antalet asylsökande samt utplaceringen till kommunerna. övriga medlemskommuner 4,8% 8 (22)

50 3. Organisation f OROUNOSt, rfef Direktionen Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund med direktion. Direktionens uppdrag regleras i kommunallagen och den förbundsordning som medlemmarna har antagit. Direktionen har haft fem möten under Tolkförmedling Västs direktion utgjordes av: Göteborgs Stad Aslan Akbas (S), ordförande Rustan Hälleby (M), ersättare Alingsås kommun Per- Gordon Tranberg (M), ledamot Leif Hansson (S), ersättare Essunga kommun Daniel Andersson (M), ledamot Gunilla Hermansson (KD), ersättare Grästorps kommun Tobias Leverin (C), ledamot Jens Persson (S), ersättare Götene kommun Anders Månsson (GF), ledamot Lars Holmberg (FP), ersättare Karlsborgs kommun Elise-Matie Samuelsson (S), ledamot Kjell Sjölund (C), ersättare Lidköpings kommun Lena O J enemark (S), ledamot Rasmus Mäller (M), ersättare Mariestads kommun Björn Fagerlund (M), ledamot Ida Ekeroth (S), ersättare Västra Götalandsregionen Björn Thodenius (M), vice ordförande J onas Kristiansen Adelsten (S), ersättare Borås Stad Lars-Ake Johansson (S), ledamot Birgitta Bergman (M), ersättare Falköpings kommun Hans Johansson (C), ledamot Pia Ragnar (M), ersättare Gullspångs kommun Ann-Christin Erlandsson (S), ledamot Eric Mellberg (M), ersättare Hjo kommun Ann-Christine Fredriksson (M), ledamot Bodil Hedin (S), ersättare Lerums kommun Eva Andersson (C), ledamot Ulf Utgård (M), ersättare Lilla Edets kommun Ingemar Ottosson (S), ledamot Julia Färjhage (C), ersättare Mölndals stad Shahla Alamshahi (S), ledamot Merjem Maslo (M), ersättare 9 (22)

51 Munkedals kommun Hans-Joachim Isenheim (MP) Malin Corner (M), ersättare Skara kommun Michael Karlsson (S), ledamot Markus Hagberg (M), ersättare Tibro kommun Rasmus Hägg (S), ledamot Maria Marie (I<D), ersättare Trollhättans Stad Margreth Johnsson (S), ledamot Michael Meijer (M), ersättare Uddevalla kommun Stefan Skoglund (S), ledamot Elving Andersson (C), ersättare Vara kommun Ulf Genitz (C), ledamot Agneta Edvardsson (M), ersättare Orust kommun Bertil Olsson (S), ledamot Ulf Sjölinder (FP), ersättare Skövde kommun Birgitta Johansson (C), ledamot Anita Löfgren (S), ersättare Tidaholms kommun Hajrodin Abdihodzic (V), ledamot Gunilla Dverstorp (M), ersättare Töreboda kommun Mikael Faleke (M), ledamot Anne-Charlotte Karlsson (S), ersättare Ulricehamns kommun Inga-Kersti Skarland (S), ledamot Per Johansson (M), ersättare Öckerö kommun Kent Lagrell (M), ledamot Jan-Åke Simonsson (S), ersättare Personal På uppdrag av direktionen leds verksamheten av förbundschef Tjänstemaru1aorganisationen be tår i övrigt av ett kansli vilket leds av förbundschef I Göteborg, Borås, Mariestad, Trollhättan och Uddevalla finns lokalkontor vilka leds av verksamhetschefer. Verksamhetschefen för Fyrbodal har under hösten tagit över ansvaret för översättningsförmedlingen vilken tidigare låg under förbundschefen. Administrativa stödfunktioner inom IT, ekonomi, HR och lön köps av Mariestads kommun. Verksamhetsspecifikt IT-stöd och verksamhetsanpassat telefonisystem köps separat. I september utökades bemanningen på kansliet med en verksamhctscontroher. Tjänsten bemannades med förbundets tidigare controller som varit föräldraledig. Vikarierande controller erhöll då tillsvidareanställning på tjänsten som controller. Den geografiskt utspridda utbildning- och rekryteringsverksamheten sågs över under Rollerna renodlades, arbetet har samordnats och placeringen av medarbetarna har centraliserats till Göteborg. En ny utbildningssamordnare tillträdde i slutet av mars och processen med att utveckla och kvalitetssäkra arbetet har under året intensifierats. Under slutet av 2016 förändrades Göteborgskontorets arbetsmodell. Efter utvärdering av den nya modellen har de tre uppdragen med samordningsansvar avvecklats och istället har en koordinator rekryterats och tillträtt i slutet av året. Den översyn som gjordes av receptionen under 2016 har resulterat i att den renodlade receptionisttjänsten avvecklats under För effektivare användning av resurser bemannas receptionen sedan början av november av förmedlingsper onal vilka kombinerar såväl receptionsarbete som förmedlingsarbete. 10 (22)

52 Förbundet har i syfte att minska timanställda, och därmed kvalitetssäkra förmedlingsarbetet, tillsatt två resursförmedlare vilka är geografiskt placerade på Mariestadskontoret. Resursförmedlarna har i uppdrag att täcka för korttidsfrånvaro på samtliga kontor. Under året har en introduktion för nya medarbetar tagits fram. Samtlig personal har under året tagit del av introduktionen i syfte att skapa större förståelse för förbundets helhet. I december hade hela förbundet en gemensam utvecklingsdag med inbjuden föreläsare. Temat för dagen var bemötande och syftet var att bygga vi-känsla, ge medarbetarna möjlighet att träffa kollegor från andra kontor samt ge alla en gemensam kompetensutveckling och därmed kvalitetshöja verksamheten. Tillsvidare- och visstidsanställda Under 2017 har en översyn gjorts av förbundets bemanning vilket resulterat i att det per den 31 december var 57,2 tillsvidareanställda årsarbetare (åa) jämfört med 50 tillsvidareanställda åa Förbundet har tidigare bemannats i stor utsträckning med visstidsanställd personal och som ett resultat av översynen har framförallt rimanställda minskats till förmån för tillsvidareanställda. En tjänst som resursförmedlare har inrättats vars uppdrag är att bemanna upp förmedlingsarbetet inom hela förbundet vid kortare frånvaro. Översynen har resulterat i 1,0 farre åa jämfört med föregående år. År Tillsvidare åa Viss tid.)... (å_a'- ) T_i_m_a_n_s_ta_ ll_d_a--'(~å a...(. ) T_o_ta_l_t ~(å_a'-) _ 57,2 7,6 2,6 67,4 50 8,8 9,6 68,4 Av de tillsvidareanställda är 47 kvinnor och 12 män. Av de visstidsanställda är fyra kvinnor och två män. Den största personalgruppen är förmedlare. Förbundet har tre studielediga och två förätdralediga medarbetare per den 31 december Sysselsättningsgrad Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för de tillsvidareanställda medarbetarna är 97%. 89% av kvinnorna respektive 92% av männen arbetar heltid inom förbundet. sjukfrånvaro sjukfrånvaron har under 2017 sjunkit i förbundet till 7,0%, vilket jämfört med föregående år är en minskning med drygt fyra procentenheter. Minskningen bedöms vara ett resultat av ett intensivt arbetsmiljöarbete under året på såväl grupp som individnivå. sjukfrånvaron förväntas kunna sänkas ytterligare och arbetsmiljöarbetet inklusive såväl bemanning som värdegrund fortlöper. 10,00 6,00 2,00 sjukfrånvaro%, TOTAL TFV - TOTAL TFV KORT 11 (22)

53 Pensioner Intjänande av pensioner inklusive löneskatt bokförs löpande i driftsredovisningen och är en pensionslösning via KP A. I samband med årsbokslut har förbundet inhämtat prognos från KPA för att säkerställa att kostnadsförda premier inte avviker väsentlig från prognos. 4. Händelser av väsentlig betydelse Ny ordförande Till årets första direktionsmöte i februari tillträde förbundets nya ordförande Aslan Akbas. Nya verksamhetschefer I januari till trädde två nya verksamhetschefer, en för kontoret i Mariestad och en för kontoret i Borås. I slutet av maj, knappt fem månader efter tillträdet slutade verksamhetschefen för Boråskontoret sin anställning på egen begäran. Den dåvarande verksamhetschefen för Göteborgskontoret har under perioden maj-augusti varit tf verksamhetschef för Boråskontoret Då denne önskade fortsätta som chef på Boråskontoret rekryterades istället en ny verksamhetschef till Göteborgskontoret Den nya verksamhetschefen tillträdde sitt uppdrag i slutet av augu ti. Upphandlingar I början av februari utdelades tilldelningsbeslut enligt Direktionens beslut avseende upphandling av nytt verksamhetssystcm. Uppbandlingen överklagades och Förvaltningsrätten dömde i november till förbundets fördel. Beslutet överklagades dock till Kammarrätten och i december gavs prövningstillstånd. Förbundet har svarat och beslut väntas i början av Medlemskap i Tolkservicerådet I mars återinträdde förbundet som medlemmar i branschorganisationen Tolkservicerådet, TSR. Förbundet har efter årsmötet två representanter i styrelsen för TSR och verkar nu aktivt för branschens utveckling. Förbundet är även del i en remissinstans till Kammarkollegiets rådgivande nämnd genom sitt engagemang i TSR. Ledord för förbundet Under hösten som ett led i arbetet med FR2000 har tre ledord för förbundet tagits fram. Professionalitet, Tillgänglighet och Trygghet. I framtagandet av ledorden har samtliga medarbetare inom förbundet involverats. Nya medlemmar Direktionen har under 2017 öppnat upp för nya medlemmar. Flera av de kommuner inom Västra Götalands län som idag inte är medlemmar har visat intresse för medlemskap. Förbundet kommer med sannolikhet utökas med fler medlemmar från och med Sista ansökan om medlemskap är slutet av februari Förväntad utveckling avseende verksamhet och ekonomi Efterfrågan av förbundets tjänster har minskat jämfört med föregående år. Under 2017 levererades fårre uppdrag än Efterfrågan närmaste året bedöms sjunka ytterligare för att sedan nå en mer stabil nivå. Förbundet beräknas få ett antal nya medlemmar till2019 vilket tros skapa förutsättningar för förbundet att behålla nuvarande volym. 12 (22)

54 Under hösten gjordes en ny avstämning med förbundets kunder avseende tolkleverans. Resultatet visade på att flera av medlemmarna fortfarande vänder sig till andra leverantörer av språktolktjänster. Medlemmarna har uppmärksammats på detta och förväntas därmed fortsättningsvis nyttja förbundets tjänster i högre utsträckning. För att kvalitetssäkra förbundets leverans av språktolk- och översättningstjänster pågår ständigt rekrytering av nya uppdragstagare samt vidareutbildning av befintliga. Beslut från Kammarrätten avseende upphandling av nytt verksamhetssystem förväntas komma i början av Förbundets förhoppning är att kunna påbörja införandet av nytt verksamhetssystem under våren Det nya verksamhetssystemet kommer med stor sannolikhet att såväl minska administrationen som förenkla och förändra rådande arbetsprocesser och roller inom förbundet. Under året har arbetet med förbundets organisation och bemanning fortgått vilket resulterat i att en tjänst som verksamhetscontroller inrättats. Syftet med denna utökning är säkerställa att förbundets kvalitets- och utvecklingsarbete drivs framåt. Det har också blivit tydligt att förbundet behöver en kommunikatör. Genom omfördelning av befintliga resurser kommer en kommunikatörstjänst att tillsättas i början av Verksamhetschefen för Boråskontoret kommer att gå i pension under våren Rekrytering av ersättare har pågått under hösten och ny verksamhetschef tillträder i början av februari Uppstart med kvalitetsledningssystemet FR2000 skedde under 2017 och arbetet beräknas pågå under hela 2018 för att en kvalitetscertifiering ska kunna ske tidigast i slutet av De ledord (professionalitet, tillgänglighet och trygghet)som tagits fram under föregående år kommer under 2018 att implementeras i verksamheten. Förbundet har under hösten kunnat erbjuda några av sina medlemskunder tolkning via Skype. Utveckling av denna produkt kommer fortgå under 2018 för att fler medlemskunder ska få ta del av tjänsten. Förbundet firar under 2018 femårsjubileum. Detta kommer att uppmärksammas under året. 6. Förbundets investeringsverksamhet 2017 fanns en investeringsbudget på 3,5 mkr gällande nytt verksamhetssystem vilken inte nyttjats på grund av överklagande av upphandlingen. Tidigare gjorda investeringar 2013 på inventarier skrivs av på fem år. Avskrivningen baseras på anskaffnings-värdet. 7. Upplysningar om hur förbundet definierats/avgränsats, vilka juridiska personer den består av Kommunalförbundet är en egen offentligrättslig juridisk person, fristående i förhållande till sina medlemmar. Förbundet har övertagit uppgiften och ansvaret för språktolkförmedling från sina medlemmar och är huvudman för verksamheten. Medlemmarna har kvar ett yttersta ekonomiskt ansvar för verksamheten. Tolkförmedling Västs medlemmar är Västra Götalandsregionen samt kommunerna Alingsås, Borås, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Hjo, Karlsborg, Lerum, 13 (22)

55 Lidköping, Lilla E det, Mariestad, Munkedal, Mölndal, Orust, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara och Öckerö. Varje medlem har tillskjutit 1 krona per kommuninnevånare som andelskapital Kvotvärdet av detta ger medlemmens andel i kommunalförbundet. 8. Ekonomi Förbundsordningen reglerar att kommunalförbundets årliga kostnader minst ska täckas av årets intäkter. Som övergripande verksamhetsmål anges att verksamheten ska vara kostnadseffektiv. Intäkter fås genom förmedling av språktolk- och översättningstjänster. Största kostnaden för kommunalförbundet är arvoden till uppdragstagare. Den totala kostnaden för arvoden och totala intäkter är beroende av hur mycket tjänster som beställs. Kommunalförbundet ska debitera medlemmarna för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. Direktionen fastställer varje år verksamhetsplan och budget för de tre kommande åren i enlighet med kommunallagen. Budgeten är ett verktyg för planering, styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten och i budgeten anges de ekonomiska resurserna samt de av direktionen fastställda målen. Andelskapitalet är beräknat på medlemmarnas invånarantal och uppgår till totalt 2,8 mkr. Likviditetsprognos Förbundet har haft en god likviditet under hela 2017 och den checkkredit som finns på 10 mkr har inte utnyttjats. Mål för god ekonomisk hushållning I enlighet med kommunallagen ska förbundet ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Verksamheten ska genomsyras av en god ekonomisk hushållning både i ett kortoch i ett långsiktigt perspektiv. Kännetecken för detta är bland annat att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna och att resultatet, sett över en längre period, är positivt. Direktionen har fastslagit följande finansiella mål rörande god ekonomisk hushållning: Den löpande verksamheten ska visa ett positivt resultat. Checkkrediten ska ej nyttjas Den löpande verksamheten visar ett positivt resultat och likviditeten har varit god vilket innebär att checkkrediten inte nyttjats. Utvärdering av ekonomisk ställning Förbundet finansieras av intäkter från de tjänster som medlemmarna köper enligt självkostnadsprincipen. Under de tidigare verksamhetsåren har förbundet gjort ett kraftigt överskott och tillsammans med medlemsandelarna har detta genererat ett stabilt eget kapital vilket gör att den ekonomiska ställningen är god. Det ekonomiska överskottet tillsammans med medlemsandelarna är de likvida medel som förbundet byggt upp. Direktionen har fastställt att lägsta nivå på eget kapital ska vara 25 mkr innan eventuell återbetalning av överskjutande belopp till medlemmarna blir aktuell, samt att de årligen ska fatta beslut om återbetalning av eget kapital. Checkkrediten kommer därför att finnas kvar. Inga investeringar har skett sedan driftstarten 2013 som påverkat likviditeten och därmed har inget behov av lån uppstått. 14 (22)

56 Det överskott som genererats under de tre senaste verksamhetsåren gör att den ekonomiska ställningen är god. Utfall i förhållande till budget Bakgrund till budget Budget för 2017 är lagd utifrån antalet beställda uppdrag under våren 2016 samt efterfrågade antal uppdrag Budgeten är lagd utifrån att medlemmamas behov av tolktjänster är och att förbundet ska ha ett nollresultat vid årets slut. Utfall Efterfrågan av tolktjänster blev betydligt lägre än lagd budget för 2017 och utfallet blev drygt uppdrag vilket är ca fårre uppdrag än budgeterat. Resultatet blev 79 tkr att jämföra med budgeterat nollresultat Förmedlingsintäkter och kostnader för uppdragstagare är de utfall som skiljer sig mest mot budget och de är direkt kopplade till det minskade antalet uppdrag under året. Kostnaderna för tolkutbildning ligger ca 800 tkr under budget och är en besparing för året för att nå ett nollresultat. Utfallet i grupperna som rör!tkostnader ligger ca 1,2 mkr under budget och beror främst på uteblivet verksamhetssystem och kostnader i samband med implementering av detsamma. INTÄKTER Utfall2017 Budget 2017 Förmedlingstjänster Övriga Intäkter Summering KOSTNADER Personalkostnader inkl direktion Arvoden och ersättningar tolkar Tolkutbildning Lokalkostnader Hyra IT-utrustn,!T-program, licenser Inventarier, förbrukningsmaterial Administrativa, IT- konsulttjänster, jouravtal Finansiella kostnader Surnmerjng RESULTAT o o Balanskrav utifrån årsresultat 2017 fanns inget balanskrav att återställa. 15 (22)

57 Resultaträkning Förbundets årliga kostnader ska minst täckas av årets intäkter. Förbundet debiterar medlemmarna för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. Om årets kostnader inte täcks ska finansieringen av underskottet fördelas mellan medlemmarna procentuellt i relation till värdet av nyttjade tjänster under året. Resultaträkning Belopp i tkr Not Verksamhetens inräkter Verksamhetens kostnader ' Resultat före avskrivningar Avskrivningar Resultat efter avskrivningar Finansiella intäkter Finansiella kostnader 4 s Redovisat resultat (22)

58 Balanskravsavstämning Belopp i tkr Årets resultat enligt resultaträkningen minus samtliga realisationsvinster/ förluster o o o plus sänkning av diskonteringsränta o o o plus realisationsvinster som inte står i överensstämmelse med god ekonomisk hushällning o o o plus orealiserade förluster i värdepapper o o o minus återföring av orealiserade förluster i värdepapper o o o Årets resultat efter balanskravsjusteringar Medel till resultatutjämningsreserv (RUR) o o o Medel frän resultatutjämningsreserv (RUR) o o o Årets balanskravsresultat Balanskravsresultat att reglera o o o Budgetomslutning (tkr) Verksamhetens kostnader Personalkostnader egen personal A-tolkar (ej anställda av kommunalförbundet) Nettoinvesteringar o o o Likvida medel31/12 respektive är Resultat Arets resultat Ingående Eget kapital Nyckeltal Kassalikviditet 176% 171% 165% soliditet 43% 42% 40% 17 (22)

59 Balansräkning Belopp i tkr TILLGÅNGAR Not AnläggningstiJJgångar Materiella anläggningstillgångar J nventarier Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Fordringar Lik-vida medel Summa omsättningstillgångar Summa tiugångar EGET KAPITAL AVSÄTT NINGAR OCH SKULDE R Eget kapital Eget kapital Andelskapital medlem kommuner Årets/perioden resultat Summa eget kapital Skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder (22)

60 Kassaflödesanalys Belopp i tkr Den löpande verksamheten Arets resultat Justering för av- och nedskrivning Medel från verksamheten fo"re fo"rändring av rö'relsekapital Ökning/ minskning kortfristiga fordringar Ökning/ minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Not Investeringsverksamheten Bruttoinvestering i materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten o o o o Finansieringsverksamheten Andelskapital Kassaflöde från finansieringsverksamheten 11 o o o o Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Noter Redovisningsprinciper Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år. Arsredovisningen har upprättats i enlighet med Lagen om kommunal redovisning. Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärdet om inget annat anges. Intäkter redovisas i den period som tolkuppdragen har utförts. Eftersom fakturering sker i efterskott uppskattas upplupna intäkter för att hänföras till rätt period. Intäkter har upptagits till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras av förbundet och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar upptas till det lägsta av nominellt värde och det belopp varmed de beräknas inflyta. Likvida medel omfattar kassa och tillgodohavande hos bank. Intjänande av pensioner inklusive löneskatt bokförs löpande i driftsredovisningen. Avskrivning av inventarier sker på fem år. 19 (22)

61 Noter Belopp i tkr Noter Verksamhetens intäkter Förmedlingstjänster Övriga intäkter Summa Verksamhetens kostnader Direktionskostnader Sociala avgifter direktion Personalkostnader Sociala avgifter personal Arvoden och ersättning tolkar Sociala avgifter tolkar Tolkutbildning Lokalkostnader Dator/IT /telefoni/post Inventarier, förbrukningsmaterial Administrativa- och konsulttjänster Summa Avskrivningar Inventarier Summa Finansiella intäkter Ränteintäkter Summa Finansiella kostnader Räntekostnad Övriga finansiella kostnader Summa o Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden och belastar följaktligen resultatet i den period de hör hemma. 6 Anläggningstillgångar Inventarier Anskaffningsvärde (22)

62 Ackumulerade avskrivningar Arets investering Arets avskrivning Utgående bokfört värde Fordringar Kundfordringar Div. kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa o Kassa och bank Bank Summa Allmänt eget kapital Balanserat resultat Andelskapital, medlemskommuner Arets/periodens resultat Summa Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Moms Personalens skatter och avgifter Skulder till anställda Upplupna semesterlöner Upplupet arvode A-skatt tolkar, inkl sociala avgifter Övriga upplupna kostnader Summa o En checkkredit på 10 mnkr finns. Ingen kredit var nyttjad per 31 december Andelskapital Arets förändring av andelskapital Varje medlem i förbundet har andelar motsvarande antalet invånare Under 2015 tillkom 22 nya medlemskommuner Summa o o o o Tolkförmedling Väst, Göteborg As!anAkbas On!fijrande B;ö'rn Tbodenius Vice or4fijrande 21 (22)

63

64 ' l Revisorerna i kommunalförbundet Tolkförmedling Väst Till fullmäktige i Västra Götalandsregionen Alingsås kommun Borås Stad Essunga kommun Falköpings kommun Grästorps kommun Gullspångs kommun Göteborgs stad Götene kommun Hjo kommun Karlsborgs kommun Lerums kommun Lidköpings kommun Lilla Edets kommun Munkedals kommun Mölndals stad Orust kommun Skara kommun Skövde kommun Mariestads kommun Tibro kommun Tidaholms kommun Trollhättans Stad Törehodas kommun Uddevallas kornmun Ulricehamns kommun Vara kornmun Öckerö kommun Revisionsberättelse för år 2017 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i kommunalförbundet Tolkförmedling i Väst (organisationsnummer ) av dess direktion. Direktionen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller for verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll i verksamheten. Tolkförmedling Väst Box Göteborg Besöksadress Barlastgatan Göteborg Telefon E-post kansli@tolkfonnedlingvast.sc

65 Tolkförmedling Väst Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper och pröva om verksamheten bedrivits enligt de uppdrag, mål, lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet, förbundsordningen och revisionsreglementet Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behöv för att ge rimlig grund tbr bedömning och ansvarsprövning. Vi bedömer sammantaget att direktionen i kommunalförbundet Tolkförmedling i Väst har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att direktionens interna kontroll har varit tillräcklig. Vi bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är torenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som direktionen uppställt. Vi tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfribet för direktionen samt dc enskilda ledamöterna i densamma. Vi åberopar bifogad redogörelse. - i mar Sundeen 201s- e ;.;f : LC; le., r. Ulla Göthager (!':)''.. o., Bilaga: Till revisionsberättelsen hör bilagan: PM avseende årsredovisning 2017 Tolliformedling i Väst, PwC Tolkförmedling Väst Box Göteborg Besöksadress Barlastgatan Göteborg Telefon E-post kansli@tolkfonnedlingvast.sc

66 Tolkförmedling Väst Revisorerna i kommunalförbundet Tolkförmedling Väst Till fullmäktige i Västra Götalandsregionen Alingsås kommun Borås Stad Essunga kommun Falköpings kommun Grästorps kommun Gullspångs kommun Göteborgs stad Götene kommun Hjokommun Karlsborgs kommun Lerums kommun Lidköpings kommun Lilla Edets kommun Munkedals kommun Mölndals stad Orust kommun Skara kommun Skövde kommun Mariestads kommun Ti bro kommun Tidaholms kommun Trollhättans Stad Törehodas kommun Uddevallas kommun Ulricehamns kommun Varakommun Öckerö kommun Revisionsberättelse för år 2017 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i kommunalförbundet Tolkförmedling i Väst (organisationsnummer ) av dess direktion. Direktionen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll i verksamheten. Tolkförmedljng Väst Box Göteborg Besöksadress Barlastgatan Göteborg T elefoo E-post kansli@tolkformedlingvast.se www. tolkformedlingvast.se

67 Tolkförmedling Väst Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper och pröva om verksamheten bedrivits enligt de uppdrag, mål, lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet, förbundsordningen och revisionsreglementet Granskningen har genomforts med den inriktning och omfattning som behövs for att ge rimlig grund for bedömning och ansvarsprövning. Vi bedömer sammantaget att direktionen i kommunalförbundet Tolkförmedling i Väst har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att direktionens interna kontroll har varit tillräcklig. Vi bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de frnansiella mål och verksamhetsmål som direktionen uppställt. Vi tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt dc enskilda ledamöterna i densamma. Vi åberopar bifogad redogörelse. (/J~...-.\~ar Sundeen ~~ - C { Bilaga: Till revisionsberättelsen hör bilagan: PM avseende årsredovisning 2017 Tolkförmedling i Väst, PwC Tolkfönned ting Väst Box Göteborg Besöksadress Barlastgatan Göteborg Telefon E-post kansli@tolkformedlingvasr.se www. tolk formedlingvast. se

68 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2018/00364 Årsredovisning med tillhörande verksamhetsberättelse samt revisionsberättelse för 2017, från Samordningsförbundet Väst Sammanfattning Samordningsförbundet Väst har inkommit med årsredovisning, verksamhetsberättelse och revisionsberättelse för år Förbundets kostnader under 2017 uppgick enligt resultaträkningen till kr. Förbundet har under 2017 förbrukat kr mindre än erhållet bidrag. Skillnaden mellan aktuell kostnadsbudget och utfall under 2017, blev kr. Enligt årsredovisningen är anledningen till skillnaden mellan kostnadsbudget i verksamhetsplan och utfall är i första hand att avsatta medel för nya insatser inte har använts eftersom dessa inte har genomförts. Förbundet skulle flytta till nya större lokaler under året, men flytten genomfördes först i februari 2018 och därmed kommer kostnader för anpassning av lokalerna, flytt mm att belasta 2018 och inte som planerat Förbundet uppger också ovanligt stor personalomsättning som anledning till att vissa insatser inte har genomförts i den omfattning som var planerat. Förbundet uppger också att den största delen av egna kapitalet är inräknat i planerade insatser 2018 och Revisorerna bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsredovisningen har upprättats enlighet med tillämpliga delar av lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed. Revisorerna tillstyrker att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet. Stefan Skoglund (S) anmäler jäv och deltar ej i handläggningen av ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Årsredovisningen 2017 för Samordningsförbundet Väst, med bilagor 1-3. Styrelseprotokoll Samordningsförbundet Väst. PM granskning 2017 sakkunnig revisor, Samordningsförbundet Väst. Revisionsberättelse 2017, samordningsförbundet Väst. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med hänvisning till revisorernas bedömning bevilja förbundsstyrelsens ledamöter ansvarsfrihet för verksamhetsåret att godkänna årsredovisning 2017 för Samordningsförbundet Väst. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

69 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2018/00364 Handläggare Utredare Markus Hurtig Telefon Årsredovisning med tillhörande verksamhetsberättelse samt revisionsberättelse för 2017, från Samordningsförbundet Väst Sammanfattning Samordningsförbundet Väst har inkommit med årsredovisning, verksamhetsberättelse och revisionsberättelse för år Förbundets kostnader under 2017 uppgick enligt resultaträkningen till kr. Förbundet har under 2017 förbrukat kr mindre än erhållet bidrag. Skillnaden mellan aktuell kostnadsbudget och utfall under 2017, blev kr. Enligt årsredovisningen är anledningen till skillnaden mellan kostnadsbudget i verksamhetsplan och utfall är i första hand att avsatta medel för nya insatser inte har använts eftersom dessa inte har genomförts. Förbundet skulle flytta till nya större lokaler under året, men flytten genomfördes först i februari 2018 och därmed kommer kostnader för anpassning av lokalerna, flytt mm att belasta 2018 och inte som planerat Förbundet uppger också ovanligt stor personalomsättning som anledning till att vissa insatser inte har genomförts i den omfattning som var planerat. Förbundet uppger också att den största delen av egna kapitalet är inräknat i planerade insatser 2018 och Revisorerna bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsredovisningen har upprättats enlighet med tillämpliga delar av lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed. Revisorerna tillstyrker att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Årsredovisningen 2017 för Samordningsförbundet Väst, med bilagor 1-3. Styrelseprotokoll Samordningsförbundet Väst. PM granskning 2017 sakkunnig revisor, Samordningsförbundet Väst. Revisionsberättelse 2017, samordningsförbundet Väst. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med hänvisning till revisorernas bedömning bevilja förbundsstyrelsens ledamöter ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2017.

70 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(2) Dnr KS 2018/00364 att godkänna årsredovisning 2017 för Samordningsförbundet Väst. Peter Larsson Kommundirektör Markus Hurtig Utredare Expediera till Samordningsförbundet Väst

71 Samordningsförbundet Väst Sammanträdesprotokoll nr Sida l av 6 Datum: Tid: Plats: stadshuset i Uddevalla, lokal Bäve 1-17 Beslutande: Henrik Svedberg Linda Biltmark Yvonne Martinsson (tjänstgörande ersättare) Nils-Olof Bengtsson (tjänstgörande ersättare) Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Munkedals kommun Sotenäs kommun Närvarande ersättare: övriga deltagare: Christina Gustafson Anna-Lena Carlsson Ulrika Magnusson Bohm Kristin Wallenäs Gudrun Emilsdottir, förbundschef Mar'ia Hassing Karlander, processamordnare Lysekils kommun Strömstads kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Tid och plats för justering: , Samordningsförbundet Väst, Silentzvägen 6 i Uddevalla sekreterare: Ordförande: Justerare: Linda Biltmark Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justering har tillkännagivits genom anslag. Protokollet finns också på Organisation Protokollet är anslaget under tiden: Förvaringsplats för protokollet: Samordningsförbundet Väst Hos förbundschef Gudrun Em ilsdottir, tele: Kopia finns på kansliavdelningen i respektive kommun och på Regionens Hus i Vänersborg, under anslagstiden Underskrift:.....

72 Samordningsförbundet Väst Sammanträdesprotokoll nr Sida 2 av 6 l Mötets öppnande Ordförande Henrik Svedberg hälsade alla välkomna och förklarade mötet öppnat. 2 Val av justerare Förslag till beslut: att välja Linda Biltmark, jämte ordförande, till justerare av dagens protokoll. Styrelsen beslutar: att välja Linda Biltmark, jämte ordförande, till justerare av dagens protokoll. 3 Fastställande av dagordning Förslag till dagordning hade skickats till styrelsen inför mötet. Förslag till beslut: att fastställa dagordning enligt utskick. styrelsen beslutar: att fastställa dagordningen enligt utskick. 4 Föregående mötesprotokoll Inga synpunkter framkom. Förslag till beslut: att lägga föregående mötesprotokoll till handlingarna. Styrelsen beslutar: att lägga föregående mötesprotokoll till handlingarna. 5 Årsredovisning med förvaltningsberättelse 2017, beslut 2017 års årsredovisning med förvaltningsberättelse, samt bilagor med statistik, beskrivning av insatserna samt mål och måluppfyllelse hade skickats till styrelsen inför mötet. Förbundschef Gudrun Emilsdottir föredrar. Förbundet hade ett överskott på 920 tkr, awikelsen från budget var tkr och eget kapital var tkr. Anledningen till skillnaden mellan kostnadsbudget i verksamhetsplan och utfall är i första hand att avsatta medel för nya insatser inte har använts eftersom dessa inte har genomförts, först och främst. pga. brist på lokaler. Sof Väst skulle flytta till nya större lokaler under året, men det genomfördes först i februari 2018 och där med kommer kostnader för anpassning av lokalerna, flytt mm att belasta 2018 och inte som planerat Det har varit ovanligt stor personalomsättning och sjukdom hos personal som skulle arbeta med insatser. Det har medfört att vissa insatser inte har genomförts i den omfattning som var planerat. Samordningsförbundet har "drabbats av" att det är god arbetsmarknad och personalen som arbetar med insatserna söker andra bättre betalda arbeten. Samordningsförbundet får inte konkurrera med parterna med bättre lön. Största delen av egna kapitalet är inräknat i planerade insatser 2018 och l de individinriktade insatserna hade Samordningsförbundet Väst 406 deltagare, 240 kvinnor och 165 män. Av 406 deltagare var 15 anonyma och 313 unika, dvs. 78 deltagare deltog i mera än en insats. Justerares signatur cf /b J1 Utdragsbestyrkande

73 Samordningsförbundet Väst Sammanträdesprotokoll nr Sida 3 av 6 l strukturövergripande insatser deltog 595 medarbetare från myndigheterna, därav var 283 som deltog på Arenadaga rna. Volymen är bra i förbundet med aktiva och framgångsrika insatser. Förslag till beslut: att godkänna årsredovisning med förvaltningsberättelsen 2017 för Samordningsförbundet Väst. styrelsen beslutar: att godkänna årsredovisning med förvaltningsberättelsen 2017 för Samordningsförbundet Väst. 6 PM från sakkunnig revisor Förbundschef Gudrun Emilsdottir föredrar granskningsrapporten från de sakkunniga revisorerna, den hade skickats till styrelsen tillsammans med handlingarna till mötet. sakkunniga revisorer har vid sin granskning gjort den sammanfattade bedömningen att verksamheten har skötts ändamålsenligt och på ett ekonomiskt tillfredställande sätt samt att den ekonomiska hushållningen har varit tillfredställande under Uppföljning av verksamhet och ekonomi sker regelbundet och rapporteras till styrelsen. sakkunnig revisorn noterar att tillsammans med tidigare års överskott uppgår det egna kapitalet till tkr vilket överstiger det rekommenderade egna kapitalet enligt Nationella Rådet väsentligt. Enligt förbundet utgör dock de nya lokalerna med plats för utökade insatser en bra grund för att under de kommande tre åren använda tidigare inte utnyttjade men erhållna bidrag vilket speglas i budgeten för de kommande tre åren. Förslag till beslut: att beakta synpunkterna från sakkunnig revisor. styrelsen beslutar: att beakta synpunkterna från sakkunnig revisor. 7 Intern kontrollschema 2018, beslut Förslag till internkontrollschema hade bifogads med handlingarna till mötet. Förslag till beslut: att anta förslag tillintern kontrollschema styrelsen beslutar: att anta förslag tillintern kontrollschema Gällande Attestordningsreglemente som blev antaget vid styrelsemöte nr , beslut Det hade bifogats med handlingarna till mötet. Förslag till beslut: att gällande Attestordningsreglemente, ska gälla under 2018 styrelsen beslutar: att anta förslag till beslut att gällande Attestordningsreglemente, ska gälla under Justerares signatur Utdragsbestyrkande

74 Samordningsförbundet Väst Sammanträdesprotokoll nr l Sida 4 av 6 9 Gällande Delegation och verkställighet som blev antaget vid styrelsemöte nr , beslut Det hade bifogats med handlingarna till mötet. Förslag till beslut: att gällande Delegation och verkställighet, ska gälla under 2018 Styrelsen beslutar: att anta förslag till beslut att gällande Delegation och verkställighet ska gälla under Gällande Risk- och väsentlighetsanalys som blev antaget vid styrelsemöte nr , beslut Det hade bifogats med handlingarna till mötet. Förslag till beslut: att gällande Risk- och väsentlighetsanalys, ska gälla under 2018 styrelsen beslutar: att anta förslag till beslut att gällande Risk- och väsentlighetsanalys ska gälla under Uppföljning av Internkontrollplan samt risk och väsentlighetsanalys, beslut Sammanfattning med uppföljning av internkontrollplan samt risk- och väsentlighetsana lys, hade bifogats med handlingarna till möte och redovisades av förbundschefen. Diskussion fördes om hur samordningsförbundet ska tillämpa GDPR. Förslag till beslut: att anta redovisningen av internkontrollplanen. styrelsen beslutar: att anta redovisningen av internkontrollplanen. 12 Aktuell lägesrapport, beslut Lägesrapport inklusive rapport om personalsituation hade skickats ut med kallelsen till mötet. Förbundschefen redogjorde och diskussioner fördes om vad förbundet kan göra åt att det är problematiskt att verkställa insatserna pga. brist på personal. Förbundschefen informerade om att hon i överenskommelse med presidiet har avvaktat med ny skrivelse till NNS tills efter årsmötet den 17 april, där deltar både hon och Henrik Svedberg/ordförande. Information om att beredningsgruppen genomgår JGL utbildning (jämställdhet- genus -ledarskap). Förslag om att diskutera vidare personalsituationen och hur vi arbetar med jämställdhet, på Förbundets Dag den 18 maj, möte med styrelsen, beredningsgruppen och personalen som arbetar med insatser finansierade av Samordningsförbundet Väst. Förslag till beslut: att förbundschefen får i uppdrag att ta fram underlag för fortsatt dialog i syfte att synliggöra samordningsförbundet som en positiv arbetsplats. Justerares signatur Utdragsbestyrkande

75 Samordningsförbundet Väst Sammanträdesprotokoll nr Sida Sav 6 att insatser. förbundschefen planerar för fortsatt dialog kring personalförsörjning i samordningsförbundets att jämställdhetsarbete. Styrelsen beslutar: att 13 Indikatorer förbundschefen får i uppdrag att planera för dialog och diskussion kring fortsatt arbete kring godkänna redovisningen och anta förslag till beslut. Nytt uppföljningssystem som vi har avtal med NNS (Nat ionella nätverket för Samordningsförbund) om, och som insatserna har börjat använda från årsskiftet. Uppföljning som även gäller styrelsen, beredningsgruppen och förbundschefen. Förbundschefen visar webbsida och enkäter för styrelseledamöterna. Vi gör ett uppehåll med våra egna utvärderingsenkäter för att nu komma igång med detta nya uppföljningssystem. Förslag till beslut: att styrelsen beslutar: att notera informationen notera informationen 14 Nationella nätverkskonferensen i Göteborg april, 7 styrelseledamöter, samt förbundschef och processamordnare kommer att delta. Ett återbud har inkommit, som vi kan erbjuda någon av personalen som arbetar i insatserna att delta istället. Förslag till beslut: att notera informationen och förbundschefen och processamordnaren får i uppdrag att utse en representant ur personalgruppen som ersättare till Nationella nätverkskonferensen. styrelsen beslutar: att notera informationen och anta förslag t ill beslut. 15 Mötestider maj september november Förbundets Dag på fm, är möte med beredningsgruppen och dagen avslutas med styrelsemöte, stadshuset i Uddevalla, Bäve styrelsemöte som inleds med möte med Beredningsgrupen, plats blir i Norra Bohuslän styrelsemöte, plats blir i Norra Bohuslän Förslag till beslut: att anta förslag på mötestider styrelsen beslutar: att fastställa mötestider för 2018 enligt förslag Justerares signatur Utdragsbestyrkande

76 Samordningsförbundet Väst Sammanträdesprotokoll nr Sida 6 av 6 16 Nya frågor, beslut Invigning av förbundets nya loka ler på Si lentzvägen 6 i Uddevalla. Förslag till beslut: att förbundschefen får i uppdrag att arrangera en invigning under våren Diskussion om vilka som ska bjudas in, press, KS ledamöter, näringslivsrepresentanter, skola, elevhälsa. Samverkan måste vara budskapet. styrelsen beslutar: att anta förslag till beslut. 17 Mötets avslutande Ordförande tackade alla för ett bra möte och hälsade medlemsrepresentanterna välkomna, då det i direkt anslutning till styrelsemötet hölls medlemsdialog. Justerares signatur C i-,j!;~ Utdragsbestyrka n de

77 NORDENHAMS REVISIONSBYRA AB PM granskning av årsredovisning och intern kontroll år.2017 f:ör Samordningsförbundet Väst l i ~ ~. l! i l\ t På uppdrag av revisorerna för Samordningsförbundet Väst har vi ~~anskat årsredovisningen och den interna kontrollen år Syftet med granskningen är att bedöma om verksamheten har skötts på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt samt om årsredovisningen är rättvisande. Vår granskning baseras på utkast till årsredovisning per styrelsen fastställer årsredovisningen Granskningen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige så som den uttrycks i International Auditing standards samt rekommendationer och uttalanden från FAR. t Sammanfattande bedömning och iakttagelser år 2017 Vi bedömer att verksamheten har skötts ändamålsenligt och på ett ekon~.)rliskt tillfredställande sätt samt att den ekonomiska hushållningen har varit tillfr.edställande under Uppföljning av verksamhet och ekonomi sker regelbundet och rapporteras till styrelsen. Årsredovisningen är i allt väsentligt uppställd i enlighet med Kommunal redovisningslag (avvikelser kommenteras nedan) och bedöms som rättvisande. l Organisation och verksamhet år 2017 styrelsen har haft regelbundna sammanträden (4 st) under året. Styrande för verksamheten under år 2017 har varit den verksamhetsplanen som styrelsen antagit , 69. Samordningsförbundet har sagt upp sina befintliga lokaler för att flytta tih större och ändamålsenligare lokaler, vilket man har gjort under Befintliga hyreskontraktet inklusive uppsägningstiden med Uddevalla kommun sträcker sig dock över 2019 vilket kan i ' leda till att Samordningsförbundet har dubbla lokalkostnader om ingen överenskommelse med Uddevalla kommun nås. På grund av olika anledningar som anges i årsredovisningen har man inte kunnat utföra planerade insatser under året vilket har mynnat ut i ett överskott om 920 tkr för verksamhetsåret. Tillsammans med tidigare års överskott uppgår det egna kapitalet till tkr vilket överstiger det rekommenderade egna kapitalet enligt Nationella Rådet väsentligt. Enligt förbundet utgör dock de nya lokalerna med plats för utökade insatser en bra grund för Auktoriserad revisor, medlem av föreningen FAR. Västra Gatan 88, Kungälv. Tel: Fax: Stenunge alle 3, Stenungsund. Tel:

78 NORDENHAMS HEVISIONSBYRA AB att under de kommande tre åren använda tidigare inte utnyttjade men erhållna bidrag vilket speglas i budgeten för de kommande tre åren. Årsredovisning 2017 Samordningsförbundet Årsredovisningen år 2017 har ställts upp i enlighet med den kommunala r;edovisningslagen (KRL) med beaktande av den praxis som gäller för samordningsförbund inom Västra Götaland. Vi har i vår granskning inte funnit några väsentliga avvikelser fr~n god sed. Vi har följande iakttagelser avseende år 2017 Budgeterad användning av överskott från tidigare verksamhetsår har under 2017 inte utnyttjats. Upplupna kostnader är delvis baserade på uppskattningar av kost~ader, dessa bedöms dock rimliga Intern kontroll Samordningsförbundet Väst har skriftligt fastställda dokument i form av intern kontrolip lan, Attestordningsreglemente och Delegationsordning. Attestordning och delegationsordning har reviderats under året. Den interna kontrollplanen har följts upp vid de 4 styrelsemöten under året. Vi bedömer att dessa dokument och dess efterlevnad skapar en god kontroll miljö. Samordningsförbundets inhyrda personal är försäkrad via respektive arbetsgivare, deltagare är försäkrade via den anvisade myndigheten, förutom de deltagarna som ej uppbär ersättning från myndigheterna, dessa är försäkrade via Uddevalla kommuns olycksfallsförsäkring. Utbetalningar sköts av ekonomipersonal, Socialtjänsten inom Uddevalla kommun, som har anlitats av Samordningsförbundet för ekonomiadministrativ service. Ekonomisk redovisning och rapportering Redovisningen har under 2017 skötts av anlitad ekonomipersonal inom S~:cialtjänsten, Uddevalla kommun. Löpande avstämningar har gjorts mellan ekonomen och förbundschefen som i sin tur har rapporterat till styrelsen vid styrelsesammanträden. En delårsrapport har upprättats och beslutats enligt 44 för perioden Auktoriserad revisor, medlem av föreningen FAR. Västra Gatan 88, Kungälv. Tel: Fax: Stenunge alle 3, Stenungsund. Tel: i

79 NORDENHAMS HEVISIONSBYRÄ AB Vi har följande iakttagelser avseende år 2017 Samordningsförbundet tillämpar kontantmetoden vilket gör att leverantörsfakturor och kundfakturor redovisas först vid betalningstillfälle. Man tillämpar dock löpande periodiseringar under året och får därmed rättvisande resultat vid avstämningstillfällen. l bokslutet är leverantörsfakturor upptagna som interimsskulder varför man inte har redovisat ingående moms som fordran avseende dessa. Detta medför endast en senareläggning av momsredovisningen och har ingen påverkan med hänsyn till förbundets goda likviditet. Kerstin Norde ham Murby Auktoriserad Revisor Nordenhams Revisionsbyrå AB l' r' Auktoriserad revisor, medlem av föreningen FAR. Västra Gatan 88, Kungälv. Tel: Fax: Stenunge alle 3, Stenungsund. Tel:

80 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2018/00380 Årsredovisning Fyrbodals kommunalförbund 2017 Sammanfattning Fyrbodals kommunalförbund har inkommit med årsredovisning och revisionsberättelse för år 2017.Årets resultat uppgår i resultaträkningen till 0 tkr, där basverksamhetens resultat är -67tkr, projektverksamheten + 67 tkr och övrig verksamhet är 0 tkr. Revisorerna har, liksom föregående år, uppmärksammat att kommunalförbundets långsiktiga soliditetsmål inte uppnåtts under Av årsredovisningen framgår att avvikelser kan förekomma beroende på åtaganden som direktionen finner angelägna. Revisorerna anser att avvikelser bör kommenteras i årsredovisningen. Revisorerna tillstyrker att kommunfullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen. Ingemar Samuelsson (S), Magnus Jacobsson (KD) och Carin Ramneskär (M) anmäler jäv och deltar ej i handläggningen av ärendet. Paula Berger träder, i enlighet med reglementet, in som ordförande i egenskap av den ledamot som i obruten följd varit ledamot längst tid i kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Årsredovisning Fyrbodals kommunalförbund. Revisionsberättelse. Revisorernas PM. Granskningsrapport, projekthantering. Granskningsrapport, reseräkningar. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med hänvisning till revisorernas bedömning bevilja direktionen sam de enskilda ledamöterna i densamma ansvarsfrihet för verksamhetsåret att godkänna årsredovisning för år Vid protokollet Markus Hurtig Justerat Ingemar Samuelsson, Kenneth Engelbrektsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Markus Hurtig Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

81 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(1) Dnr KS 2018/00380 Handläggare Utredare Markus Hurtig Telefon Årsredovisning Fyrbodals kommunalförbund 2017 Sammanfattning Fyrbodals kommunalförbund har inkommit med årsredovisning och revisionsberättelse för år Årets resultat uppgår i resultaträkningen till 0 tkr, där basverksamhetens resultat är -67 tkr, projektverksamheten + 67 tkr och övrig verksamhet är 0 tkr. Revisorerna har, liksom föregående år, uppmärksammat att kommunalförbundets långsiktiga soliditetsmål inte uppnåtts under Av årsredovisningen framgår att avvikelser kan förekomma beroende på åtaganden som direktionen finner angelägna. Revisorerna anser att avvikelser bör kommenteras i årsredovisningen. Revisorerna tillstyrker att kommunfullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Årsredovisning 2017, Fyrbodals kommunalförbund. Revisionsberättelse. Revisorernas PM. Granskningsrapport, projekthantering. Granskningsrapport, reseräkningar. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med hänvisning till revisorernas bedömning bevilja direktionen sam de enskilda ledamöterna i densamma ansvarsfrihet för verksamhetsåret att godkänna årsredovisning för år Peter Larsson Kommundirektör Markus Hurtig Utredare Expediera till Fyrbodals kommunalförbund

82 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2017/00201 Granskning av kommunens protokollhantering, revisionsrapport Sammanfattning På uppdrag av revisorerna i Uddevalla kommun har Deloitte AB granskat om kommunstyrelsen, barn och utbildningsnämnden, socialnämnden samt kommunens bolag och stiftelser har ändamålsenliga system och rutiner för att säkerställa att protokoll upprättas på ett ändamålsenligt sätt och följer kommunallagens och aktiebolagslagens krav på protokoll. Revisorernas bedömning är att kommunens granskade nämnder följer kommunallagens krav på protokoll. I granskningen har dock noterats ett antal iakttagelser och rekommendationer. Revisorerna rekommenderar att nämnderna tydliggör rubriksättningen på upprättade tjänsteskrivelse för att efterleva språklagens krav på tydlighet, att språket i protokollen ses över för att utvärdera om vissa ord och formuleringar bör bytas ut, samt att underlag till sammanträdena bör publiceras på Uddevalla kommuns hemsida. Revisorerna noterar vidare att flertalet av granskade bolag och stiftelser upprättar protokoll med knapphändig information och att besluten inte alltid är tydliga. Kommunstyrelsen, barn och utbildningsnämnden och socialnämnden har i sina yttranden kommenterat revisorernas iakttagelser och lämnat svar på vilka åtgärder som förvaltningarna ämnar vidta med anledning av de rekommendationer som revisorerna redovisar i rapporten. Berörda bolag och stiftelser har lämnat svar på rapporten till revisorerna. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokoll Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Barn och utbildningsnämndens protokoll Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Socialnämndens protokoll Socialtjänstens tjänsteskrivelse Uddevalla Turism AB protokoll Uddevallahems protokoll Yttrande från Norra Bohusläns stiftelse Jakobsberg Yttrande från Uddevalla Hamnterminal AB Yttrande från Uddevalla Energi AB Yttrande från Gustafsbergsstiftelsen Yttrande från Västvatten AB Yttrande från Uddevalla Omnibus AB Revisorernas följebrev till granskning av kommunens protokollhantering Rapport avseende granskning av protokollhantering, januari Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

83 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen forts. 139 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna nämndernas, bolagens och stiftelsernas svar till revisorerna. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Ingemar Samuelsson och Cecilia Sandberg Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

84 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(3) Dnr KS 2017/00201 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon Granskning av kommunens protokollhantering, revisionsrapport Sammanfattning På uppdrag av revisorerna i Uddevalla kommun har Deloitte AB granskat om kommunstyrelsen, barn och utbildningsnämnden, socialnämnden samt kommunens bolag och stiftelser har ändamålsenliga system och rutiner för att säkerställa att protokoll upprättas på ett ändamålsenligt sätt och följer kommunallagens och aktiebolagslagens krav på protokoll. Revisorernas bedömning är att kommunens granskade nämnder följer kommunallagens krav på protokoll. I granskningen har dock noterats ett antal iakttagelser och rekommendationer. Revisorerna rekommenderar att nämnderna tydliggör rubriksättningen på upprättade tjänsteskrivelse för att efterleva språklagens krav på tydlighet, att språket i protokollen ses över för att utvärdera om vissa ord och formuleringar bör bytas ut, samt att underlag till sammanträdena bör publiceras på Uddevalla kommuns hemsida. Revisorerna noterar vidare att flertalet av granskade bolag och stiftelser upprättar protokoll med knapphändig information och att besluten inte alltid är tydliga. Kommunstyrelsen, barn och utbildningsnämnden och socialnämnden har i sina yttranden kommenterat revisorernas iakttagelser och lämnat svar på vilka åtgärder som förvaltningarna ämnar vidta med anledning av de rekommendationer som revisorerna redovisar i rapporten. Berörda bolag och stiftelser har lämnat svar på rapporten till revisorerna. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokoll Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Barn och utbildningsnämndens protokoll Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Socialnämndens protokoll Socialtjänstens tjänsteskrivelse Uddevalla Turism AB protokoll Uddevallahems protokoll Yttrande från Norra Bohusläns stiftelse Jakobsberg Yttrande från Uddevalla Hamnterminal AB

85 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(3) Dnr KS 2017/00201 Yttrande från Uddevalla Energi AB Yttrande från Gustafsbergsstiftelsen Yttrande från Västvatten AB Yttrande från Uddevalla Omnibus AB Revisorernas följebrev till granskning av kommunens protokollhantering Rapport avseende granskning av protokollhantering, januari Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna nämndernas, bolagens och stiftelsernas svar till revisorerna. Ärendebeskrivning På uppdrag av revisorerna i Uddevalla kommun har Deloitte AB granskat om kommunstyrelsen, barn och utbildningsnämnden, socialnämnden samt kommunens bolag och stiftelser har ändamålsenliga system och rutiner för att säkerställa att protokoll upprättas på ett ändamålsenligt sätt och följer kommunallagens och aktiebolagslagens krav på protokoll. Uddevalla Hamnterminal AB skriver i sitt yttrande att bolaget i dagsläget inte avser införa någon innehållsförteckning i protokollen, utan anser att nuvarande upplägg ger en tydlig och lättöverskådlig bild. Bolaget avser inte heller i nuläget att publicera dokumenten på hemsidan. Uddevalla Energi AB, och Uddevalla Omnibus AB noterar att inga väsentliga brister framkommit i granskningen och bedömer att det inte föreligger behov av förändring av nuvarande rutiner. Norra Bohusläns stiftelse Jakobsberg skriver i sitt yttrande att stiftelsen i dagsläget inte har för avsikt att publicera protokollen på hemsidan. Stiftelsen noterar för övrigt att inga väsentliga brister framkommit i granskningen och bedömer att det inte föreligger behov av förändring av nuvarande rutiner. Revisorerna noterar efter utförd stickprovsgranskning att Uddevalla Turism AB inte följer förvaltningslagens krav på myndigheters serviceskyldighet. Uddevalla Turism AB låter meddela att åtgärder vidtagits och rutinerna har skärpts sedan rapporten presenterades. Fler personer bevakar nu bolagets maillådor och att protokoll inklusive dess bilagor sparas både digitalt och i pappersform för att kunna lämnas ut till den som efterfrågar detta. Ordförande tar även upp arbetet gällande upprättandet av en internkontrollplan där risker inringas och styrelsen beslutar att gemensamt arbeta vidare med denna.

86 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 3(3) Dnr KS 2017/00201 Styrelsen för Uddevallahem anser att dokumentationen gällande protokoll uppfyller behovet av adekvat information, vilket innebär att nuvarande protokoll bibehålls på nuvarande nivå. Gustafsbergsstiftelsen noterar att det inte riktas några allvarliga anmärkningar mot stiftelsens protokoll- och ärendehantering. Stiftelsen ingår frivilligt i den så kallade koncernredovisningen vid Uddevalla kommun varpå stiftelsen intar en särställning gentemot kommunens övriga stiftelser och bolag. Stiftelsen beslutar själv hur protokoll ska upprättas och ärendehantering bedrivas. Stiftelsen är dock noga med att följa lagstadgade regler vad gäller offentlighet och insyn. Västvatten AB skriver i sitt yttrande att på både kallelse och protokoll kommer de dokument som är underlag för beslut att anges tydligt under rubrik med det namnet. Vidare anges även diarienummer på de dokument som är underlag för beslut. Kommunstyrelsen, barn och utbildningsnämnden och socialnämnden har i sina yttranden kommenterat revisorernas iakttagelser och lämnat svar på vilka åtgärder som förvaltningarna ämnar vidta med anledning av de rekommendationer som revisorerna redovisar i rapporten. Enligt fastställda riktlinjer för ärendehanteringen i kommunen ska tjänsteskrivelsernas rubrik innehålla ärenderubriken i aktuellt ärende. Rubriksättningen av upprättade tjänsteskrivelser anses därmed vara tydlig och efterleva språklagens krav på tydlighet. Språket i protokollen diskuteras i nämnds- och registratorgruppen, där samtliga förvaltningar deltar. Försök har gjorts i en nämnd att byta ut vissa formuleringar, som till exempel propositionsordning mot beslutsgång, men någon utvärdering av försöket har inte genomförts. Kommunledningskontoret föreslår att det görs en utvärdering, dels så att beslut kan tas om samtliga nämnder ska ändra vissa språkliga formuleringar och dels för att säkerställa att samtliga protokoll i kommunen skrivs på likartat sätt. En del handlingar publiceras inte med hänsyn till lagstiftningen för personuppgifter och sekretess. Förutom dessa handlingar, publiceras kallelsen med underliggande handlingar i direkt anslutning till protokollen på Uddevalla kommuns hemsida. Peter Larsson Kommundirektör Annica Åberg Förvaltningssekreterare Expediera till Kommunens revisorer Berörda nämnder, bolag och stiftelser

87 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2017/00202 Granskning av kommunens ärendehantering, revisionsrapport Sammanfattning På uppdrag av revisorerna i Uddevalla kommun har Deloitte AB granskat om kommunstyrelsen, barn och utbildningsnämnden, samt kommunens bolag och stiftelser har ändamålsenliga system och rutiner för att säkerställa en ändamålsenlig hantering av allmänna handlingar. Revisorernas bedömning är att kommunens granskade nämnder, bolag och stiftelser till stor del har ett ändamålsenligt system och tillfredsställande rutinerför att registrera, hantera och följa upp ärenden. I granskningen har dock noterats ett antal iakttagelser och rekommendationer. Bland annat framkom det att rutinen för att det alltid ska finnas en fullmakt för postöppning vid frånvaro ofta glöms bort av kommunens anställda. Vidare rekommenderar revisorerna bland annat nämnderna att arbeta med att öka den interna medvetenheten gällande ärendehanteringsprocessen för att öka kunskapen hos samtliga anställa och säkerställa att samtliga allmänna handlingar registerars. Därutöver anses sökfunktionen på uddevalla.se svårhanterlig. Det framgår inte tydligt på kommunens hemsida vem som ska kontaktas vid begäran om utlämnande av allmän handling, samt att det råder osäkerhet bland förtroendevalda politiker avseende ärendehantering av konversationer på sociala medier. Granskade bolag och stiftelser utan upprättade rutiner för ärendehantering rekommenderas att utvärdera sina behov till att upprätta rutiner för att säkerställa att gällande lagstiftning efterlevs. Kommunstyrelsen och barn och utbildningsnämnden har i yttranden respektive kommenterat revisorernas iakttagelser och lämnat svar på vilka åtgärder som förvaltningarna ämnar vidta med anledning av de rekommendationer som revisorerna redovisar i rapporten. Berörda bolag och stiftelser har lämnat svar på rapporten till revisorerna. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokoll Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Barn och utbildningsnämndens protokoll Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Uddevalla Turism AB protokoll Uddevallahems protokoll Yttrande från Norra Bohusläns stiftelse Jakobsberg Yttrande från Uddevalla Hamnterminal AB Yttrande från Uddevalla Energi AB Yttrande från Gustafsbergsstiftelsen Yttrande från Västvatten AB Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

88 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen forts. 140 Yttrande från Uddevalla Omnibus AB Revisorernas följebrev till granskning av kommunens ärendehantering Rapport avseende granskning av ärendehantering, januari Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna nämndernas, bolagens och stiftelsernas svar till revisorerna. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Ingemar Samuelsson och Cecilia Sandberg Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

89 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(4) Dnr KS 2017/00202 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon Granskning av kommunens ärendehantering, revisionsrapport Sammanfattning På uppdrag av revisorerna i Uddevalla kommun har Deloitte AB granskat om kommunstyrelsen, barn och utbildningsnämnden, samt kommunens bolag och stiftelser har ändamålsenliga system och rutiner för att säkerställa en ändamålsenlig hantering av allmänna handlingar. Revisorernas bedömning är att kommunens granskade nämnder, bolag och stiftelser till stor del har ett ändamålsenligt system och tillfredsställande rutinerför att registrera, hantera och följa upp ärenden. I granskningen har dock noterats ett antal iakttagelser och rekommendationer. Bland annat framkom det att rutinen för att det alltid ska finnas en fullmakt för postöppning vid frånvaro ofta glöms bort av kommunens anställda. Vidare rekommenderar revisorerna bland annat nämnderna att arbeta med att öka den interna medvetenheten gällande ärendehanteringsprocessen för att öka kunskapen hos samtliga anställa och säkerställa att samtliga allmänna handlingar registerars. Därutöver anses sökfunktionen på uddevalla.se svårhanterlig. Det framgår inte tydligt på kommunens hemsida vem som ska kontaktas vid begäran om utlämnande av allmän handling, samt att det råder osäkerhet bland förtroendevalda politiker avseende ärendehantering av konversationer på sociala medier. Granskade bolag och stiftelser utan upprättade rutiner för ärendehantering rekommenderas att utvärdera sina behov till att upprätta rutiner för att säkerställa att gällande lagstiftning efterlevs. Kommunstyrelsen och barn och utbildningsnämnden har i yttranden respektive kommenterat revisorernas iakttagelser och lämnat svar på vilka åtgärder som förvaltningarna ämnar vidta med anledning av de rekommendationer som revisorerna redovisar i rapporten. Berörda bolag och stiftelser har lämnat svar på rapporten till revisorerna. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokoll Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Barn och utbildningsnämndens protokoll Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Uddevalla Turism AB protokoll Uddevallahems protokoll

90 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(4) Dnr KS 2017/00202 Yttrande från Norra Bohusläns stiftelse Jakobsberg Yttrande från Uddevalla Hamnterminal AB Yttrande från Uddevalla Energi AB Yttrande från Gustafsbergsstiftelsen Yttrande från Västvatten AB Yttrande från Uddevalla Omnibus AB Revisorernas följebrev till granskning av kommunens ärendehantering Rapport avseende granskning av ärendehantering, januari Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna nämndernas, bolagens och stiftelsernas svar till revisorerna. Ärendebeskrivning På uppdrag av revisorerna i Uddevalla kommun har Deloitte AB granskat om kommunstyrelsen, barn och utbildningsnämnden, samt kommunens bolag och stiftelser har ändamålsenliga system och rutiner för att säkerställa en ändamålsenlig hantering av allmänna handlingar. Revisorernas bedömning är att kommunens granskade nämnder, bolag och stiftelser till stor del har ett ändamålsenligt system och tillfredsställande rutinerför att registrera, hantera och följa upp ärenden. Revisorerna noterar efter utförd stickprovsgranskning att Uddevalla Turism AB inte följer förvaltningslagens krav på myndigheters serviceskyldighet. Uddevalla Turism AB låter meddela att åtgärder vidtagits och rutinerna har skärpts sedan rapporten presenterades. Fler personer bevakar nu bolagets maillådor och att protokoll inklusive dess bilagor sparas både digitalt och i pappersform för att kunna lämnas ut till den som efterfrågar detta. Ordförande tar även upp arbetet gällande upprättandet av en internkontrollplan där risker inringas och styrelsen beslutar att gemensamt arbeta vidare med denna. Bostadsstiftelsen Uddevallahem behandlade revisionsrapporten på styrelsemötet och beslutade att ge VD i uppdrag att se över samt återrapportera en skriftlig rutin avseende hantering av allmänna handlingar. Västvatten AB besvarar revisionsrapporten med att meddela att det automatsvar som skickas från informationsbrevlådan när mail inkommer kompletteras med information om eventuell frånvaro i kundservice. Detta för att förhindra att förfrågningar om dokument från diariet blir liggande. Uddevalla Hamnterminal AB har efter granskningsmötet med revisorerna upprättat skriftliga rutiner för ärendehantering.

91 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 3(4) Dnr KS 2017/00202 Uddevalla Energi AB, Uddevalla Omnibus AB och Norra Bohusläns stiftelse Jakobsberg noterar att inga väsentliga brister framkommit i granskningen och bedömer att det inte föreligger behov av förändring av nuvarande rutiner. Gustafsbergsstiftelsen noterar att det inte riktas några allvarliga anmärkningar mot stiftelsens protokoll- och ärendehantering. Stiftelsen ingår frivilligt i den så kallade koncernredovisningen vid Uddevalla kommun varpå stiftelsen intar en särställning gentemot kommunens övriga stiftelser och bolag. Stiftelsen beslutar själv hur protokoll ska upprättas och ärendehantering bedrivas. Stiftelsen är dock noga med att följa lagstadgade regler vad gäller offentlighet och insyn. Båda barn och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen kommer att se över rutinerna för fullmakt för öppnande av post för att tillse att rutinen efterlevs och att nyanställda vid introduktionen får information om vad som gäller. Alla handläggare i kommunen går en utbildning i ärende- och dokumenthanteringssystemet samt en utbildning i Handboken för ärendehantering. Med start under hösten 2016 har en utbildningsinsats gjorts där anställda inom kommunens förvaltningar fått utbildning (ofta på arbetsplatsträffar) i ärendehanteringsprocessen. Vidare finns löpande utbildningar i ärendehandboken, offentlighet och sekretess, samt förvaltningslagen som anställda kan anmäla sig till via internwebben. Kommunledningskontoret har även tagit fram en processkarta avseende begäran om allmän handling som finns på internwebben och som med bilder och beskrivande text visar hur en begäran om utlämnande av allmän handling ska handläggas. Barn och utbildningsnämnden ämnar därutöver arbeta för att information om allmänna handlingar sprids vidare ut i organisationen för att minska risken att en allmän handling inte registreras. När det gäller struktur och rubriksättning och liknande på hemsidan har Uddevalla kommun köpt in och går efter den så kallade Funkastrukturen, som är framtagen av hur medborgare söker på hemsidan. Hemsidan bygger på ett fastställt koncept varpå kommunen är begränsad till att göra egna och andra lösningar. I och med att kontaktcenter öppnades våren 2017 framgår det dock tydligare på kommunens hemsida vart man ska vända sig för att ta kontakt med kommunen. Kommunledningskontoret har upprättat Handledning Uddevalla kommun i sociala medier som ska vara ett stöd för alla verksamheter och medarbetare som använder sociala medier för extern kommunikation. Hanledningen uppdateras kontinuerligt och finns tillgänglig på internwebben. Det är dock svårt med gränsdragningarna på sociala medier. Det kan även vara svårt med gränsdragningen mellan rollen som förtroendevald i kommunen och rollen som partimedlem och politiker. Kommunledningskontoret ställer sig bakom revisorernas förslag om att se över möjligheten till utbildning och/eller mer information.

92 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 4(4) Dnr KS 2017/00202 Peter Larsson Kommundirektör Annica Åberg Förvaltningssekreterare Expediera till Revisorerna Berörda nämnder, bolag, stiftelser.

93 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2018/00373 Revisionsrapport om kommunens säkerhetsarbete Ärendet utgår vid dagens sammanträde på grund av tidsbrist. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Jarmo Uusitalo, Björn Skår Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

94 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(1) Dnr KS 2018/00373 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon Revisionsrapport om kommunens säkerhetsarbete Sammanfattning Deloitte AB har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun genomfört en granskning av kommunens säkerhetsarbete. Granskningens syfte har varit att bedöma om kommunstyrelsen och nämnderna inom Uddevalla kommun tillser att säkerhetsarbetet och arbetet för att minimera risk för hot och våld sker på ett ändamålsenligt sätt. Granskningen visar att Uddevalla kommun till stor del tillser att kommunens säkerhetsarbete och arbetet för att minimera risk för våld och hot mot medarbetare sker på ett ändamålsenligt sätt. I granskningen gjordes ett antal iakttagelser, bland annat att samtliga tillbud rörande hot och våld inte inrapporteras av de anställda, att funktionen som kommunens säkerhetschef är sårbar samt ett det inte finns några rutiner och riktlinjer för vilka incidenter avseende säkerhet samt hot och våld mot tjänsteman som verksamheten direkt skall informera till förvaltningsledning, säkerhetschef, kommunchef och kommunstyrelse. Enligt reglemente för revisorerna ( 24) står att de sakkunnigas rapporter ska tillställas kommunfullmäktige så snart en granskning är avslutad, för kännedom och debatt. Beslut i sakfrågan kan kommunfullmäktige fatta förts när ärendet är berett av berörds nämnd/styrelse och när nämndens svar redovisas. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Följebrev till revisionsrapport om kommunens säkerhetsarbete Revisionsrapport om kommunens säkerhetsarbete. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att notera informationen till protokollet. Peter Larsson Kommundirektör Annica Åberg Förvaltningssekreterare

95 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2018/00429 Revisionsrapport om lokalförsörjningsprocessen i barn och utbildningsnämnden Ärendet utgår vid dagens sammanträde på grund av tidsbrist. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Jarmo Uusitalo, Björn Skår Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

96 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2018/00429 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon Revisionsrapport om lokalförsörjningsprocessen i barn och utbildningsnämnden Sammanfattning Deloitte AB har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun granskat om barn och utbildningsnämnden har ändamålsenliga processer och rutiner för att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv lokalförsörjningsprocess. Granskningen visar att barn och utbildningsnämnden till viss del säkerställer att det finns en ändamålsenlig och effektiv lokalförsörjningsprocess inom nämnden. I granskningen gjordes ett antal iakttagelser, bland annat att nämnden bör utarbeta tydliga riktlinjer för hur nämndens lokalbehov skall prioriteras, att det är viktigt att samarbetet med samhällsbyggnadsförvaltningen avseende lokalfrågor förbättras och att akutgruppen fortsätter sitt arbete med att identifiera lösningar till nya lokaler. Enligt reglemente för revisorerna står att de sakkunnigas rapporter ska tillställas kommunfullmäktige så snart en granskning är avslutad, för kännedom och debatt. Beslut i sakfrågan kan kommunfullmäktige fatta först när ärendet är berett av berörd nämnd/styrelse och när nämndens svar redovisas. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Revisionsrapport om lokalförsörjningsprocessen i barn och utbildningsnämnden, Följebrev till revisionsrapport om lokalförsörjningsprocessen i barn och utbildningsnämnden, Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att notera informationen till protokollet.

97 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(2) Dnr KS 2018/00429 Peter Larsson Kommundirektör Annica Åberg Förvaltningssekreterare Expediera till Kommunens revisorer

98 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2018/00441 Revidering av avfallsplan för Uddevalla kommun Sammanfattning Enligt Miljöbalken ska alla kommuner ha en avfallsplan som omfattar samtliga avfallsslag och vilka åtgärder som behövs för att hantera och minimera avfallet på ett miljö- och resursmässigt lämpligt sätt. Samhällsbyggnadsnämnden är enligt reglementet huvudman för renhållningen i Uddevalla kommun och initierade en revidering av avfallsplanen i augusti 2016 med direktiv om inriktningar enligt en projektbeställning. Syftet med Uddevalla kommuns avfallsplan är att skapa förutsättningar för en hållbar avfallshantering och en effektiv resurshantering som främjar ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Ett förslag togs fram i samverkan med berörda verksamheter inom kommunala förvaltningar och kommunala bolag. För att göra avfallsplanen mer lättläst och tillgänglig har dokumentet utformats så att en kortfattad information finns i huvuddokumentet och den mer detaljerade informationen lagts i bilagor. Nämnden beslutade i oktober 2017 att ställa ut förslaget till reviderad avfallsplan för samråd. Samrådet genomfördes från och med till och med och det inkom synpunkter från fjorton instanser. Avfallsplanen har bearbetats efter samrådet. De inkomna synpunkterna redovisas och besvaras i samrådsredogörelsen tillsammans med beskrivning om hur de eventuellt tagits omhand i det bearbetade förslaget. Övergripande förändringar i det bearbetade förslaget efter samrådet: Komplettering med tidplan för delmålen samt förtydligande av vissa åtgärder Komplettering med nyckeltal för uppföljning i bilaga 10 Sammanslagning av målområde 6,7 och 8 vilket innebär totalt sju målområden. Kompletteringar med relevanta styrdokument samt enstaka uppdateringar. Renhållningsordningen består av avfallsplanen och avfallsföreskrifterna. Föreskrifterna har inte reviderats vid detta tillfälle. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att möjlighet ska finnas för kommunstyrelsen att besluta om vissa ändringar i dokumentet under planperioden. Kommunledningskontoret bedömer dock att det av juridiska skäl är lämpligast att samtliga sådana ändringar behandlas av kommunfullmäktige. Avfallsplanen som antogs av kommunfullmäktige 2011 upphör att gälla när beslut om Avfallsplan träder i kraft. Mikael Staxäng (M), Christer Hasslebäck (UP), Rolf Carlson (SD), Gunilla Magnusson (MP), Magnus Jacobsson (KD) och Camilla Olsson (C) yttrar sig i ärendet. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

99 Protokoll Kommunstyrelsen forts. 181 Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Projektbeställning Förslag till reviderad avfallsplan Samrådsredogörelse Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Avfallsplan för Uddevalla kommun och att den tillsammans med gällande avfallsföreskrifter ska utgöra Uddevalla kommuns Renhållningsordning. Protokollsanteckning Carin Ramneskär (M), Mikael Staxäng (M), Elving Andersson (C), Rolf Jonsson (L), Magnus Jacobsson (KD), Camilla Olsson (C), Monica Bang Lindberg (L), och David Sahlsten (KD) noterar till protokollet att Tillämpningen av Avfallsplanen bör präglas av en inriktning mot ett teknikneutralt arbetssätt, vad gäller att på ett hållbart sätt lösa omhändertagandet av enskilda avlopp. Christer Hasslebäck (UP) och Rolf Carlson (SD) noterar till protokollet att de ansluter sig till protokollsanteckningen. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

100 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2018/00441 Handläggare Utredare Markus Hurtig Telefon Revidering av avfallsplan för Uddevalla kommun Sammanfattning Enligt Miljöbalken ska alla kommuner ha en avfallsplan som omfattar samtliga avfallsslag och vilka åtgärder som behövs för att hantera och minimera avfallet på ett miljö- och resursmässigt lämpligt sätt. Samhällsbyggnadsnämnden är enligt reglementet huvudman för renhållningen i Uddevalla kommun och initierade en revidering av avfallsplanen i augusti 2016 med direktiv om inriktningar enligt en projektbeställning. Syftet med Uddevalla kommuns avfallsplan är att skapa förutsättningar för en hållbar avfallshantering och en effektiv resurshantering som främjar ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Ett förslag togs fram i samverkan med berörda verksamheter inom kommunala förvaltningar och kommunala bolag. För att göra avfallsplanen mer lättläst och tillgänglig har dokumentet utformats så att en kortfattad information finns i huvuddokumentet och den mer detaljerade informationen lagts i bilagor. Nämnden beslutade i oktober 2017 att ställa ut förslaget till reviderad avfallsplan för samråd. Samrådet genomfördes från och med till och med och det inkom synpunkter från fjorton instanser. Avfallsplanen har bearbetats efter samrådet. De inkomna synpunkterna redovisas och besvaras i samrådsredogörelsen tillsammans med beskrivning om hur de eventuellt tagits omhand i det bearbetade förslaget. Övergripande förändringar i det bearbetade förslaget efter samrådet: Komplettering med tidplan för delmålen samt förtydligande av vissa åtgärder Komplettering med nyckeltal för uppföljning i bilaga 10 Sammanslagning av målområde 6,7 och 8 vilket innebär totalt sju målområden. Kompletteringar med relevanta styrdokument samt enstaka uppdateringar. Renhållningsordningen består av avfallsplanen och avfallsföreskrifterna. Föreskrifterna har inte reviderats vid detta tillfälle. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att möjlighet ska finnas för kommunstyrelsen att besluta om vissa ändringar i dokumentet under planperioden. Kommunledningskontoret bedömer dock att det av juridiska skäl är lämpligast att samtliga sådana ändringar behandlas av kommunfullmäktige. Avfallsplanen som antogs av kommunfullmäktige 2011 upphör att gälla när beslut om Avfallsplan träder i kraft.

101 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(2) Dnr KS 2018/00441 Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Projektbeställning Förslag till reviderad avfallsplan Samrådsredogörelse Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Avfallsplan för Uddevalla kommun och att den tillsammans med gällande avfallsföreskrifter ska utgöra Uddevalla kommuns Renhållningsordning. Peter Larsson Kommundirektör Markus Hurtig Utredare Expediera till Samhällsbyggnadsnämnden

102 Protokoll Samhällsbyggnadsnämnden Dnr SBN 2018/00123 Revidering av avfallsplan för Uddevalla kommun Sammanfattning Enligt Miljöbalken ska alla kommuner ha en avfallsplan som omfattar samtliga avfallsslag och vilka åtgärder som behövs för att hantera och minimera avfallet på ett miljö- och resursmässigt lämpligt sätt. Samhällsbyggnadsnämnden är enligt reglementet huvudman för renhållningen i Uddevalla kommun och initierade en revidering av avfallsplanen i augusti 2016 med direktiv om inriktningar enligt en projekt beställning. et med Uddevalla kommuns avfallsplan är att skapa förutsättningar för en hållbar avfallshantering och en effektiv resurshantering som främjar ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Ett förslag togs fram i samverkan med berörda verksamheter inom kommunala förvaltningar och kommunala bolag. För att göra avfallsplanen mer lättläst och tillgänglig har dokumentet utformats så att en kortfattad information finns i huvuddokumentet och den mer detaljerade informationen lagts i bilagor. Nämnden beslutade i oktober 2017 att ställa ut förslaget till reviderad avfallsplan för samråd. Samrådet genomfördes från och med 20 l till och med och det inkom synpunkter från fjorton instanser. Avfallsplanen har bearbetats efter samrådet. De inkomna synpunktema redovisas och besvaras i samrådsredogörelsen tillsammans med beskrivning om hur de eventuellt tagits omhand i det bearbetade förslaget. Övergripande förändringar i det bearbetade förslaget efter samrådet: Komplettering med tidplan för delmålen samt förtydligande av vissa åtgärder Komplettering med nyckeltal för uppföljning i bilaga l O Sammanslagning av målområde 6, 7 och 8 vilket innebär totalt sju målområden. Kompletteringar med relevanta styrdokument samt enstaka uppdateringar. Renhållningsordningen består av avfallsplanen och avfallsföreskriftema. Föreskrifterna har inte reviderats vid detta tillfåll e. Avfallsplanen som antogs av kommunfullmäktige 2011 upphör att gälla när beslut om Avfallsplan träder i kraft. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Projektbeställning Förslag till reviderad avfallsplan Samrådsredogörelse Yrkanden Christer Hassiebäck (UP): tilläggsyrkande som lyder: Att Uddevalla Kommun genom Uddevalla Energi kan elda upp det komposterbara materialet om miljönyttan inte överstiger de kostnader materialet orsakar runt hanteringen av materialet för gasproduktion L~ Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

103 Protokoll Samhällsbyggnadsnämnden Forts. 157 Propositionsordning Ordforande ställer proposition på forslaget i handlingama och finner att nämnden bifaller det. Ordförande ställer därefter proposition på Christer Hasslerbäcks (UP) tilläggsyrkande och finner att nämnden avslår det Beslut Samhälls byggnadsnämnden bes l u tar att godkänna samrådsredogörelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta Avfallsplan för Uddevalla kommun och att den tillsammans med gällande avfallsföreskrifter ska utgöra Uddevalla kommuns Renhållningsordning samt att föreslå kommunfullmäktige att beslut om uppdateringar som inte är av principiell betydelse i Avfallsplan for Uddevalla kommun tas i kommunstyrelsen. Protokollsanteckning Mikael Staxäng (M) och Jerker Lundin (KD) noterar med ordförandes godkännande följande anteckning till protokollet: Vi förordar att teknikneutralitet ska råda i det fortsatta arbetet. Christer Hassiebäck (UP) och Martin Pettersson (SD) ansluter sig till protokollsanteckningen. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

104 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad 1(2) Dnr SBN 2018/00123 Handläggare Enhetschef, Planering Paula Nyman Telefon Förslag till Avfallsplan för Uddevalla kommun Sammanfattning Enligt Miljöbalken ska alla kommuner ha en avfallsplan som omfattar samtliga avfallsslag och vilka åtgärder som behövs för att hantera och minimera avfallet på ett miljö- och resursmässigt lämpligt sätt. Samhällsbyggnadsnämnden är enligt reglementet huvudman för renhållningen i Uddevalla kommun och initierade en revidering av avfallsplanen i augusti 2016 med direktiv om inriktningar enligt en projektbeställning. Syftet med Uddevalla kommuns avfallsplan är att skapa förutsättningar för en hållbar avfallshantering och en effektiv resurshantering som främjar ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Ett förslag togs fram i samverkan med berörda verksamheter inom kommunala förvaltningar och kommunala bolag. För att göra avfallsplanen mer lättläst och tillgänglig har dokumentet utformats så att en kortfattad information finns i huvuddokumentet och den mer detaljerade informationen lagts i bilagor. Nämnden beslutade i oktober 2017 att ställa ut förslaget till reviderad avfallsplan för samråd. Samrådet genomfördes från och med till och med och det inkom synpunkter från fjorton instanser. Avfallsplanen har bearbetats efter samrådet. De inkomna synpunkterna redovisas och besvaras i samrådsredogörelsen tillsammans med beskrivning om hur de eventuellt tagits omhand i det bearbetade förslaget. Övergripande förändringar i det bearbetade förslaget efter samrådet: Komplettering med tidplan för delmålen samt förtydligande av vissa åtgärder Komplettering med nyckeltal för uppföljning i bilaga 10 Sammanslagning av målområde 6,7 och 8 vilket innebär totalt sju målområden. Kompletteringar med relevanta styrdokument samt enstaka uppdateringar. Renhållningsordningen består av avfallsplanen och avfallsföreskrifterna. Föreskrifterna har inte reviderats vid detta tillfälle. Avfallsplanen som antogs av kommunfullmäktige 2011 upphör att gälla när beslut om Avfallsplan träder i kraft. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Projektbeställning Förslag till reviderad avfallsplan Samrådsredogörelse

105 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad 2(2) Dnr SBN 2018/00123 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna samrådsredogörelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta Avfallsplan för Uddevalla kommun och att den tillsammans med gällande avfallsföreskrifter ska utgöra Uddevalla kommuns Renhållningsordning samt att föreslå kommunfullmäktige att beslut om uppdateringar som inte är av principiell betydelse i Avfallsplan för Uddevalla kommun tas i kommunstyrelsen. Carina Johansson Förvaltningschef Paula Nyman Enhetschef Planering Expediera till Kommunstyrelsen

106 Sida 1(21) SAMRÅDSREDOGÖRELSE AVFALLSPLAN Tillhörande avfallsplan för Uddevalla kommun SBN 2018/ Redogörelsen är upprättad av Samhällsbyggnadsförvaltningen HANDLÄGGNING AV SAMRÅDET Samråd genomfördes under perioden genom utställningsexemplar på Kontaktcenter, Stadsbiblioteket, Dalabergs bibliotek, Mötesplats Dalaberg och Tureborg samt digitalt på uddevalla.se och i sociala medier. Förslaget sändes också till myndigheter, närdemokratiområden, intresseorganisationer, politiska partier, stiftelser, kommunala nämnder och bolag. Synpunkter inkom från fjorton instanser. Kungörelse om samrådet annonserades i Bohusläningen Sista svarsdagen var SAMMANDRAG AV INKOMNA SAMRÅDSSYNPUNKTER SAMT SAMHÄLLSBYGGNADS KOMMENTARER 1 Länsstyrelsen, A Avfallsplanens syfte: Avfallsplanens syfte har beskrivits i planen. 1 B Mål och åtgärder: Länsstyrelsen anser att kommunen på ett tydligt sätt har redovisat uppsatta mål och målen uppfattas som realistiska och till viss del mätbara. Kommunen kan påverka de åtgärder som föreslås genomföras, för att helt eller delvis uppnå målen. Det finns en strategi för när utvärdering av hur arbetet går ska ske. Det finns en prioriteringsordning för mål och åtgärder. Avfallets miljöpåverkan från att det uppstår till dess att det deponeras, förbränns, återvinns eller återanvänds beaktas samt tillämpning av avfallshierarkin. Möjligtvis skulle eventuella åtgärder som med förhållandevis liten insatts i förhållande till effekt pekas ut, för att kunna få en högre prioritet. Kommentar: Det finns en risk att fokusera på de lätta åtgärderna, att de dyrare och mer krävande insatserna inte blir av eller skjuts fram. Det som tar längst tid att genomföra behöver oftast planeras i tidigt stadie. Ingen förändring har därför gjorts utifrån synpunkten. 1 C Nedskräpning: I avfallsplanen redovisas mål och åtgärder för att förebygga och begränsa nedskräpning. 1 D Styrmedel: I avfallsplanen redovisas de styrmedel som kommunen planerar att använda. 1 E Koppling mellan fysisk planering och avfallsplanering:

107 I de reviderade föreskrifterna läggs större vikt på samordning mellan olika kommunala planer. Det står bland annat att avfallsplanen ska innehålla en beskrivning av hur behovet av platser för anläggningar för att hantera avfall har tillgodosetts i kommunens översiktsplan och i kommunens övriga arbete med fysisk planering (9 ). Av avfallsplanen framgår att avfallsplanen är en del av kommunens översiktsplan (ÖP), att en ny ÖP förväntas vara klar 2020 och att vissa av avfallsplanens mål ska hanteras i ÖP. Avfallsplanen anger inte några tydliga anvisningar för vad som krävs av en ny ÖP för att lösa framtidens problem. Däremot framgår att den nya ÅVC i stadens västra delar som planerats inte är genomförd än, men att planen kvarstår. Det framgår också att det finns en intressekonflikt mellan att öka kapaciteten i kommunens samlade avfallshantering samt att underlätta för allmänheten att höja kvaliteten i sin källsortering å ena sidan, och att en sådan utbyggnad riskerar att medföra miljöstörningar för de närboende med åtföljande motstånd inför en förändring. Det lokaliseringsproblem som är följden av denna intressekonflikt kan troligen endast lösas med ett långsiktigt arbete där de olika lokaliseringsalternativen vägs mot varandra i översiktsplanen så att de tål också ett överklagande om det visar sig oundvikligt. Det bör därför framgå av avfallsplanen att ett nödvändigt stöd för att genomföra den krävs i ÖP (s12, Delmål 5:2, ÅVC västra UA). På samma sätt bör avfallsplanen peka på de generella rekommendationer som ÖP behöver ge till kommande detaljplaner för att söka utrymme för fler kärl i befintliga anläggningar. Detta för att nå målet om en ökad kapacitet (fler/större kärl för varje fraktion) och för en ökad kvalitet (fler fraktioner). Motsvarande markbehov för uppsamlingskärl och transportvägar kan även vara aktuella för FNI, fastighetsnära insamling, när man planlägger för nya områden (Delmål 5:3respektive 5:4). Miljökonsekvensbeskrivningen saknar nollalternativ med motivet att det inte skulle följa gällande lag. Att kort beskriva nollalternativet kan dock öka acceptansen för de nya anläggningar som kommer att krävas för att klara en nödvändig kapacitetsökning. Detta motiv bör vara lika starkt som att följa lagen. En sådan konsekvensbeskrivning av själva avfallets väg vid noll åtgärder borde därför ligga i kommunens intresse att tillföra, vad blir konsekvenserna av en otillräcklig avfallskapacitet till exempel i termer av lukt-problem? Det är betryggande att arbetsgruppen är bemannad av deltagare som tar fram den nya översiktsplanen, det ger kommunen goda möjligheter att hitta bra lösningar redan i översiktsplanen och hitta problemformuleringar och rekommendationer som ger handlingskraft till detaljplaner och tillstånd. Kommentar: Behovet av att Avfallsplanens åtgärder och mål får stöd i Översiktsplanen har förtydligats i huvuddokumentets avsnitt 6 (framtida behov och krav) och i bilaga 2 (Omvärldens krav och regelverk) avsnitt Miljöbedömningens nollalternativ har kompletterats med resonemang kring behovet av att öka avfallshanteringens kapacitet i takt med att befolkning och dess behov ökar. 2

108 Miljöbedömningen skickades under sommaren 2017 till Länsstyrelsen för samråd och Länsstyrelsen lämnade Miljöbedömningen utan åtgärd. I samband med hanteringen av synpunkter från utställningen av Avfallsplanen har Miljöbedömningen uppdaterats för att överensstämma med Avfallsplanen, exempelvis har de tidigare målområdena 6-8 slagits ihop till ett och samma målområde. Förändringarna innebär endast redaktionella skillnader i Miljöbedömningen och Uddevalla Kommun anser därför att den inte behöver skickas till Länsstyrelsen för samråd igen. 1 F I Naturvårdsverkets nya föreskrifter (NFS 2017:2) framgår enligt 19 följande: Kommunen ska lämna följande uppgifter om den kommunala avfallsplanen till länsstyrelsen: 1. datum för antagande av planen, 2. en sammanställning av mål, åtgärder och styrmedel enligt resultatet av uppföljningen av föregående plan enligt 14, samt 4. uppgifter om nedlagda deponier enligt 15. Länsstyrelsen ser gärna att uppgifterna, enligt 19, redovisas i tabellform. Observera att den ändrade avfallsplanen genast ska sändas till Länsstyrelsen för kännedom. Kommentar: Avfallsplanen kommer att sändas in när beslutet är taget i Kommunfullmäktige. 2 Uddevalla kommuns Myndighetsavdelning Prövning och Tillsynsenheten, A Vi saknar i planen något om omhändertagande av fosforfällor/fosforfilter av kalk. En fosforfälla kan vara en del av en enskild avloppsanläggning där kalkfiltret renar fosfor. Kalkmaterialet i fosforfilterna är ett hushållsavfall. Vi har ingen exakt siffra på hur många fosforfällor som finns i kommunen, men en grov uppskattning är att det ligger någonstans runt 50 stycken. Fosforfällan består av en kg (beror på modell) tung säck med ett kalkmaterial som binder fosfor från hushållets avloppsvatten. Dessa fosforfällor blir mättade efter en tid (omkring 1-3 år) och fastighetsägaren köper då en ny. Den gamla säcken med det mättade kalkmaterialet betraktas som ett hushållsavfall. Det uttjänta filtermaterialet kan vara lämpligt att sprida på åkermark. Hittills har Uddevalla kommun inte haft något system för hämtning och hantering av detta hushållsavfall utan det sköts i huvudsak så att den enskilde fastighetsägaren tecknar ett avtal med säljaren för bortforsling. VA-laget har under 2017 kontaktats av en gräventreprenör i kommunen som har uttryckt intresse för att ta hand om uttjänta fosforfällor i större skala, eventuellt som underentreprenör åt renhållningen. Vi har under januari hört från renhållningen att de har planer på att köpa in en kran, som bland annat skulle kunna användas till hämtning av dessa fällor. Kommentar: Avfallet från fosforfällor är ett hushållsavfall. Uddevalla Energi Renhållningen kommer från 2018 att kunna hämta och ta hand om fosforfällor. Det är redan idag möjligt för kommunens invånare som har fosforfälla att vända sig till Uddevalla 3

109 Energi. Strävan i omhändertagandet är att filtermaterialet ska kunna ingå i ett kretslopp. 2 B I avfallstrappan ser vi en öppning under minimering att få in kommunensarbete med extremt snålspolande toaletter som leder till en minskning av toalettavfall från enskilda avlopp. Toalettslammet som uppstår blir också av högre kvalitet med högre gödselvärde med mindre vatteninblandning. Kommentar: Till avfallstrappans översta trappsteg som handlar om minimering av avfall kan egentligen flera målområden och delmål härledas. Exempelvis återbruk istället för att köpa nya produkter. I förslaget är det dock matsvinnet som är prioriterat att arbeta med för att minska uppkomsten av avfall. I förslaget kopplas toalettslammet istället till utvecklingen av kretsloppslösningar. Strategin för enskilda avlopp är antagen och behöver synliggöras bättre i avfallsplanen. Det sker genom en komplettering av informationen i bilaga 3, avsnitt C Vi önskar utredning kring tömningsintervallet för slutna tankar för toalettavlopp. Hittills i tidigare renhållningsordning har det angetts till tömning vid behov men minst en gång per år om inte särskilda skäl föreligger Skulle man kunna ge möjlighet till ett längre tömningsintervall för slutna tankar med extremt snålspolande toaletter? Hur långt det tömningsintervallet skulle kunna vara bör utredas tillsammans med personal från renhållningen och myndighetsavdelningen. Kommentar: Synpunkten hanteras i samband med en revidering av avfallsföreskrifterna. 2 D Fortsättning tömning av slutna tankar med anslutna extremt snålspolande toaletter som genererar en mer högkvalitativ produkt (slam med låg vatteninblandning = högre värde för kretsloppet). Vi önskar att taxan speglar detta alternativa utrymme för någon typ av miljöpremie för de fastigetsägare som levererar bättre slam jämfört med konventionella toaletter som ger lägre gödselvärde. Kommentar: Det pågår en översyn av nuvarande taxekonstruktion. Miljöaspekten ingår som en av flera bedömningsgrunder i översynen. Synpunkten tas med i det pågående arbetet. 2 E Under delmål 6:1. Ordvalet Skapa förutsättningar för att återvinna näringsämnen ur källsorterat toalettvatten, är det helt riktigt då system för insamling, behandling och återföring redan finns på plats i kommunen? Kommentar: Delmål 6.1 ändras till Fortsätta utveckla förutsättningarna för att återvinna näringsämnen ur källsorterat toalettvatten,. 2 F Under delmål 6:1 framgår certifiering av hanteringen av källsorterat Toalettvatten som delmål. Finns planer/mål att certifiera hanteringen av slammet som uppstår på Skansverket, exempelvis genom REVAQ? Kommentar: 4

110 Idag används slammet som biogödsel på åkermark i Skaraborgsregionen. Närings- och mullämnena kommer således i kretslopp i enlighet med Västvattens slamstrategi. Västvatten är även delaktig i Rambo AB:s utredning om slamförbränning och återvinning av fosfor. REVAQ är ett certifieringssystem som ska göra det lättare att sprida slammet på åkermark. Certifieringen är dock en resurskrävande och kontinuerlig process. Slammet inom Västvatten håller låga halter av tungmetaller som understiger dagens och kommande föreslagna gränsvärden. Det finns idag avsättning för slammet som biogödsel vilket gör att fördelarna med Revaq certifiering inte anses resursmässigt försvarbart. 2 G Till bilaga 2. Omvärldens krav och regelverk: I Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd om små avloppsanordningar för hushållspillvatten, HVMFS 2016:17 finns att läsa till 2 kap. 5 MB: Kretslopp och hushållning, hantering av restprodukter Kommunen bör skapa förutsättningar för att hushållsavfall som utgörs av avloppsfraktioner nyttiggörs, exempelvis genom att inrätta system för insamling, behandling och lagring samt överlåtelse till jordbrukare, eller genom att vägleda om nyttjande på den aktuella fastigheten med vidmakthållande av hygien och minimering av potentiell smittspridning. Detta jobbar Uddevalla kommun aktivt med sedan flera år i och med återföringssystemet som finns uppbyggt för källsorterat toalettavlopp från enskilda hushåll. Kommentar: Utveckling av kretsloppslösningar för toalettvatten från slutna tankar kopplas till Havs-och vattenmyndighetens allmänna råd enligt synpunkten. Komplettering sker i bilaga 2, avsnitt H Sidan 40, Åtgärd 10:1 Återföring av näringsämnen från källsorterade enskilda avlopp drivs inte längre som ett projekt utan är införlivat som ett av kommunens system för hantering av hushållsavfall. Projektet slutfört och ersatts med ett system. Kommentar: Texten i bilaga 5 åtgärd 10:1 har korrigerats enligt synpunkten. 2 I Sidan 51, Externslam slam från slutna tankar töms - utöver på Skansverket, till lokala mottagningsanläggningar för hygienisering och återföring till åkermark. Kommentar: Texten i bilaga 6 avsnitt 4.1 (Externslam) har korrigerats enligt synpunkten. 2 J På sida 51 står att Uddevalla kommun har tre avloppsreningsverk; Skansverket, Fagerhult och Kyrkbyn. Slammet från Fagerhult och Kyrkbyn hämtas med slamsugare och töms i Skansverket. Tidigare har cirka fem reningsverk beskrivits. Bör även dess anläggningar finnas med i avfallsplanen: - Skredsviks rotzonsanläggning dimensionerad för 150pe - Hässleröd som drivs av Västvatten - Bokenäs skola som drivs av tekniska avdelningen. - Bassholmen som drivs av tekniska avdelningen. 5

111 Bör uppgifter om de kretsloppsbrunnar som kommunen hygieniserar avloppsfraktionen från slutna tankar i redovisas? Det finns fyra stycken Sunds herrgård, Rålanda, Skafteröd samt Skarnhälla gård. Det tas upp ett antal kommunala strategier i planen, bör inte strategin för enskilda avlopp beskrivas i planen. Kommentar: Avfallsplanen kompletteras med information om anläggningarna vid Skredsvik och Hässleröd. 2 K 13 Avfallsplanen ska innehålla uppgifter om de anläggningar som kommunen bedömer vara nödvändiga för att förebygga och hantera det avfall som kommunen ansvarar för. Avfallsplanen ska även innehålla uppgifter om anläggningar av betydelse i kommunen för att förebygga och hantera det avfall som kommunen inte ansvarar för. Förslag på anläggningar är: Stena Recycling på Kuröd, Skrotfrag skrot och bildemontering på Lillesjö samt och Ängebackens bildelar. Kommentar: En kommentar kring förekomsten av icke kommunala anläggningar för avfallshantering har lagts till som en ny underrubrik i bilaga 6, avsnitt 3.6. För att inte riskera att peka ut eller favorisera någon aktör har verksamheten beskrivits mycket översiktligt. 2 L 15 Avfallsplanen ska innehålla uppgifter om nedlagda deponier. För varje nedlagd deponi ska en bedömning av risken för olägenheter för människors hälsa eller miljön redovisas. För de nedlagda deponier där kommunen har varit verksamhetsutövare ska planen även innehålla uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder för att förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön. 2 M I avfallsplanen nämns 5 deponier i en tabell och två under egen rubrik. Bör beskrivning och åtgärder och riskbedömningar beskrivas i större uträckning än det nu görs? 2 N De åtgärder som planeras för Bomyrendeponin bör förtydligas i avfallsplanen. Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kommunala avfallsplaner finns detta upptaget: 15 Avfallsplanen ska innehålla uppgifter om nedlagda deponier. För varje nedlagd deponi ska en bedömning av risken för olägenheter för människors hälsa eller miljön redovisas. För de nedlagda deponier där kommunen har varit verksamhetsutövare ska planen även innehålla uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder för att förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön. Man bör utveckla den beskrivning som finns för de fem deponier som nämns i avfallsplanen. Kommentar: De fem nedlagda deponierna som finns i kommunen omnämns i bilaga 7. Där framgår riskklassning för alla fem objekten. Bilaga 7 har kompletterats med ytterligare information om de Geohydrologiska undersökningarna i tabellen. 6

112 En riskklassning enligt MIFO fas 1 är gjord men behöver uppdateras inför planering av eventuella åtgärder för respektive nedlagd deponi. Åtgärderna för delmål 7:3 (delmål 9:3 i det tidigare samrådsförslaget) har förtydligats med uppdatering av riskklassning samt plan och budget för respektive nedlagd deponi. 2 O Delmål 9:1 innebär följande två mål: 1. Kontrollera och inventera otillåtna deponier. Vad innebär inventering av otilllåtna deponier? Om otillåtna deponier blir kända kommer dessa att kontrolleras och ett arbeta ske med att motverka dessa. Vilket kanske är ett rimligare mål än inventering. 2. Ta fram information/utbildning kring hantering av bland annat massor. Vad innebär information om bland annat, utöver massor? Vem har ansvar för delmålet? Kommentar: Åtgärder för delmål 7:1 (delmål 9:1 i det tidigare samrådsförslaget) är omformulerade enligt synpunkterna. 2 P Under målområden så saknas det regionala etappmålet för efterbehandling av förorenade områden vilket berör målområdet minimera avfallet samt återanvända avfallet samt energiåtervinning. Det regionala etappmålet lyder: Användningen av annan teknik än schaktning följt av deponering, utan föregående behandling av massorna, har ökat år Kommentar: Avfallsplanen har kompletterats med det regionala etappmålet (bilaga 2 avsnitt 3.3). 2 Q Under målområde 9 anges att man vill minska påverkan från deponering genom att utreda miljöpåverkan från de fem stora nedlagda deponierna i kommunen. I bilaga 7 finns information om deponierna. Bilaga 7 bör uppdateras med information om alla de fem deponierna samt tidssatta mål och aktiviteter inklusive budgeterade kostnader samt utpekat vem som är ansvarig för respektive åtgärd. Kommentar: Avfallsplanen har kompletterats med kort information om nedlagd deponi vid Skälebacken, Kolsby och Högstale i bilaga 7. Åtgärderna för delmål 7:3 (delmål 9:3 i det tidigare samrådsförslaget) har omformulerats för att tydliggöra behovet av ny riskklassning innan åtgärdsplan upp rättas. 2 R I bilaga 8 anges att planerade byggnationer i kommunen kan komma att påverka avfallshanteringen. Förvaltningen anser att planen bör kompletteras med en utredning av hur framtida stora efterbehandlingsprojekts uppkomna avfallsmassor (Anegrundsområdet, Riversideängen, Översvämningsskyddet m fl) kan omhändertas lokalt alternativt i närområdet samt hur uppkomsten av avfall från dessa kan minimeras. (Jämför med det regionala etappmålet). 7

113 Kommentar Avfallplanen har kompletterats med det regionala tilläggsmålet (etappmålet) för Giftfri miljö i bilaga 2, avsnitt 3 samt belyst behov av planering vid byggnation i områden med förorenad mark i bilaga 8 avsnitt 2.1. En övergripande strategi för förorenad mark kommer att tas fram inom Uddevalla kommun. Den ska bland annat beskriva ansvar för kommunen som problemägare, fysisk planering och inkluderar också plan för fyllnadsmassor m.m. Strategin kommer att kopplas till översiktsplanen som nu håller på att tas fram. Översiktsplanen och Strategin inväntas innan eventuella ytterligare handlingsplaner och åtgärder tas fram när det gäller avfallshanteringen. 2 S Redaktionella synpunkter: - Sidan 7, Sista meningen i ingresstexten under rubriken "7. Mål och handlingsplaner för " stämmer inte med avfallstrappan. "Målet är att komma så högt upp till höger som möjligt i avfallshierarkin". Det ska vara till vänster i texten. - Sidan 30 Under föregående mandatperiod inaktualitetsförklarades: FÖP för Uddevalla tätort 1996 Fördjupad översiktsplan Uddevalla stad är under utställning ÖP Riktlinjer för utbyggnad av vindkraftverk Vindbruksplan 2016 antogs mars Vindbruksplanen har inte inaktualiserats. FÖP för Uddevalla tätort beslutades i november Vilken är föregående mandatperiod? Det kanske är bättre att skriva vilken mandatperiod, om det är viktigt? Det finns fler rubriker med "föregående mandatperiod" som ska ändras i så fall. Kommentar: Korrigeringar är genomförda i avfallsplanens avsnitt om Översiktsplan bilaga 2, styrande dokument. 3 Kommunstyrelsen, Kommunstyrelsen beslutar att en översyn av hanteringen av organiskt avfall bör göras, samt att därutöver inte lämna några synpunkter på förslag till Uddevalla kommuns avfallsplan Kommentar: Insamling av organiskt avfall/matavfall sker enligt upparbetat system i separat kärl och transporteras till en anläggning för rötning och framställning av biogas. Det sker enligt tidigare tagna beslut. Systemet följer EU direktiv, de nationella miljökvalitetsmålen och Naturvårdverkets etappmål (givna av regeringen) för ökad resurshushållning i livsmedelskedjan upphörde möjligheten att lämna matavfall för rötning och framställning av biogas på Ragnsells/Heljestorp. Alternativet för att följa upprättat system blev då att transportera matavfallet till Linköping, eftersom det inte fanns tillgänglig mottagare för rötning i närområdet. Uddevalla Energi har med hjälp av ett konsultföretag inom energi-, avfalls- och transportfrågor kalkylerat övergripande på miljönyttan i förhållande till förlängda transporter av matavfallet. Det visar sig att det fortfarande är en stor miljönytta i att upprätthålla systemet med rötning för fram- 8

114 ställning av biogas. En break-even (där det går jämt upp) för transportdistans energimässigt beräknas grovt uppgå till mil enkel väg. Beräkningarna utgår från ca 3000 MJ per ton matavfall, netto (inklusive förluster i förbehandling samt el och värmeanvändning i produktionen). Uddevalla Energi samlar i nuläget in 4100 ton matavfall per år. Transportören av matavfallet samordnar turerna med transporter till Munkedals Bruk och Preemraff. Därefter hämtas Uddevallas matavfall. Numera hämtas även matavfall från Rambo vilket innebär att de alltid kör med fulla lass. Detta innebär att det är enkeltransporter från Uddevalla. För att tydliggöra avfallplanens inriktning att minska transporterna och bidra till målsättning om fossiloberoende 2030 har avfallsplanen kompletterats med åtgärden att verka för lokal/regional rötning av matavfall. 4 Barn och utbildningsnämnden, Barn och utbildningsnämnden beslutar att barn och utbildningsnämnden inte har några synpunkter på de samrådshandlingar som tagits fram rörande förslag till Avfallsplan för Uddevalla kommun. 5 Socialtjänsten, I samband med årets interna miljörevision inom Socialtjänsten togs frågan upp att ett förbättringsområde inom avfallshantering som har stor miljöpåverkan, är hantering av läkemedelsavfall inom kommunen. Ett förbättringsförslag som framkommer är att skapa tydliga rutiner för hantering av farligt avfall i form av läkemedel för medarbetarna i kommunen. Frågeställningen kring läkemedelsavfall bör tas upp och belysas i ny avfallsplan för kommunen. Kommentar: I dialog med Socialtjänsten framgår att det finns krav och regler samt interna rutiner för läkemedelsavfall. Inga ytterligare åtgärder och förändringar görs i förslaget till avfallsplan. 6 Uddevalla Vatten/ Väst Vatten AB, Kommentar till mening angående fett längst ner på sidan 51: Slam från fettavskiljare tas ej längre emot på Skansverket. Kommentar Under framtagandet av förslaget har förutsättningarna ändrats när det gäller mottagning av fett från fettavskiljare på Skansverket. Anläggningen var inte konstruerad för att ta emot stora mängder fett och det skapade stora driftstörningar. Västvatten AB/Uddevalla Vatten AB anser att kostnaden för att investera i en separat fettmottagning är så stor att den inte är försvarbar. Ombyggnad skulle kräva ett nytt tillstånd för att bedriva befintlig verksamhet då dagens tillstånd inte omfattar fettmottagning. Det innebär att fett från fettavskiljare istället transporteras till Trollhättans reningsverk som har en anpassad reningsprocess för fett. Ökade transportkostnader innebär ökade avgifter till kund för tömning av fettavskiljare. 9

115 Information om mottagning och behandling av slam från fettavskiljare har korrigerats i avfallsplanen med avseende på förändringen. 7 Uddevalla Hamnterminal AB, Har inga synpunkter på avfallsplanen. 8 Den samlade Alliansen ((M, KD, L, C), Undertecknade ställer sig inte bakom delmål 6:1 i det upprättade förslaget till avfallsplan. (Avfallsplanen , sid 69, Målområde 6: Skapa kretslopp för slam.) Vad gäller kretsloppsanpassade avloppslösningar, är undertecknades åsikt att källsorterat toalettvatten inte skall spridas på jordbruksmark. Ytterligare och fortsatt forskning behövs för att fullskaligt kunna, på ett säkert sätt, driva dylik verksamhet. Utifrån detta synsätt krävs att Målområde 6 i grunden omformas till att utmynna i en ny och uppdaterad VA-strategi. Denna skall präglas av en kraftfull inriktning mot ett mer teknikneutralt synsätt, vad gäller att på ett hållbart sätt lösa omhändertagandet av enskilda avlopp. Kommentar: I en kommun behandlas i olika VA-frågor på olika sätt, främst genom strategiska dokument som VA-plan, VA-strategi, VA-översikt och strategi för enskilda avlopp. Då VA-frågorna är omfattande måste kommunen arbeta på bred front för att lösa de olika frågor som finns inom VA, där källsortering av toalettvatten är en av lösningarna för att komma tillrätta med en del av problematiken. VA-området är brett och därför behöver det finnas flera lösningar för att kunna tackla utmaningen. Uddevalla började arbeta aktivt med källsortering av avlopp och återföring av källsorterat toalettvatten Uddevalla Energi hämtar det sorterade toalettvattnet från fastighetsägarnas slutna tankar och transporterar innehållet till närmaste hygieniseringsanläggning, idag finns 3 stycken i kommunen. Om ingen av hygieniseringanläggningarna vid tillfället är lämpliga att tömma toalettavfallet i transporterar Uddevalla Energi istället innehållet till Skansverkets reningsverk inne i centrala Uddevalla, dit allt slam gått tidigare. Att Uddevalla Energi sedan 2013 också kan transportera toalettavfall till lokala anläggningar istället för enbart in till Skansverket har lett till minskad körtid och minskat antal körda mil för renhållningen. Innehållet i de slutna toalettankarna består enbart av fekalier, urin, toalettpapper och spolvatten. Annat avfall ska aldrig spolas ned i toaletten utan lämnas till angivna återlämningsplatser. Innan spridning av det behandlade toalettvattnet tas slutprov för att säkerställa produktens kvalitet. Prover har tagits sedan starten 2013, under projekttiden så ofta som veckovis och skickats för analys på ackrediterat laboratorium och till SLU i Uppsala. Prov tas på exempelvis tungmetaller, näringsämnen, salmonella. Tungmetaller så som bly och kadmium hamnar under detektionsgräns (så låga halter att de inte är mätbara) medan halter av 10

116 exempelvis fosfor och främst kväve visar på högt näringsinnehåll. Det källsorterade toalettvattnet innehåller också en hög andel mullämnen och andra organiska material som åkermark idag kan ha behov av. Forskning visar på att läkemedelsrester har en bättre förmåga att brytas ned i åkermark jämfört med den konventionella hanteringen i reningsverk där avloppsvattnet snabbt leds vidare till recipienten nedströms. Det finns forskning som visar på att organismer och djur nedströms reningsverk har lidit skada från utsläpp. I Uddevalla minskar vi utsläppen till vatten genom att istället sortera ut och ta hand om det näringsrika toalettinnehållet och återföra det till åkermark. Just åkermark har en avsevärt högre mikrobiell aktivitet än vad som finns i vatten som gör att exempelvis läkemedelsrester kan brytas ned. Ur JTI-rapport 2016 Läkemedel i källsorterat klosettvatten och latrinbehandling och risker sidan 7: Det beräknade dagliga intaget av läkemedel genom förtäring av vete och morot som gödslats med klosettvatten var mycket lågt. För att nå en totalmängd motsvarande den lägsta dagliga dos som förskrivs medicinskt av läkemedlet losartan skulle en vuxen behöva äta gödslat vete eller gödslade morötter i minst år. Enligt simuleringarna är således exponering via intag av grödor odlade på en klosett-vattengödslad åker försumbar. Att minska tillförseln av läkemedelsrester och antibiotika tillbaka till miljön bör vara en prioriterad fråga, både för små och stora avlopp och för exempelvis djurhållning för att minska risken för spridning av antibiotikaresistenta bakterier i vår miljö. För att utveckla kretsloppsanpassat avlopp ska systemet certifieras, ansökan lämnades in under våren 2017 och revision utfördes under sommaren Den certifiering som finns idag är SPCR178 och certifieringsorgan är RISE (Research Institutes of Sweden som är en forsknings- och innovationspartner för näringsliv och samhälle). RISE uppdaterar certifieringsreglerna sedan 2017, och Uddevalla kommun avvaktar detta arbete. Uddevalla utvecklar också kretsloppssystemet genom ett LOVA-finansierat projekt som ska visa om hygieniseringsprocessen kan bli mer effektiv. Detta LOVA-projekt pågår fram till Uddevallapartiet, Lämnar följande synpunkt från Uddevallapartiet på Avfallsplanen. Fullmäktige har idag lämnat direktiv till att det komposterbara materialet skall rötas och göras gas utav. Detta beslut är bra om det också finns lämpliga mottagningsanordningar i närområdet. För dagen är det inte möjligt vilket gör att vårt avfall körs med lastbil till Linköping. Vi kan inte se miljönyttan med dessa långa transporter. Ekonomin skall vägas mot de effekter en åtgärd medför Vi önskar således en skrivning där det är möjligt för Uddevalla Energi att elda upp avfallet om det inte finns lämpliga mottagningsanordningar i närområdet. Kommentar: Se kommentar till synpunkt nr 3 i samrådshandlingen. 11

117 10 Lantbrukarnas Riksförbund Uddevalla Kommungrupp, A LRF anser att ansvarsfrågan mellan Samhällsbyggnadsförvaltningen, Västvatten (Uddevalla Vatten) och Uddevalla Energi när det gäller beslut, åtgärder och kontakter med privatpersoner, företag och organisationer är otydlig, svårförståelig och inte tillräckligt konkret ens för kommunens egna politiker eller tjänstemän. Detta bör utredas och presenteras på ett lättfattligt sätt. Kommentar: Synpunkten noteras. Kommunens avfallsorganisation presenteras i avsnitt 4. Huvudansvar för respektive åtgärd presenteras under målområde och delmål. Inga ändringar eller kompletteringar har gjorts i avfallsplanen. 10 B Avfallsplanen måste betecknas som motsägelsefull eftersom det konstateras att avfallsmängden och avfallets farlighet skall minska samtidigt som det anses som ett alternativ att sprida giftigt avfall från hushållens toaletter på jordbruksmark. Ett avfall som dessutom har minimalt näringsvärde. Kommentar: Se kommentar till synpunkt nr 8 i samrådshandlingen. 10 C Det saknas incitament för att minska avfallsmängden och för att vi skall uppnå en giftfri miljö. Kommentar: Hela avfallsplanen syftar till att minska den totala mängden avfall och bidra till de nationella miljökvalitetsmålen, exempelvis En giftfri miljö. Arbetsgruppen har tittat över åtgärderna igen och ser att ambitionen finns, men två åtgärder gällande information har omformulerats för delmål 1:1 och 1:2. för att bli mer aktiva i sitt utförande. 10 D Transporterna av avfall bör minskas. Idag insamlas hushållsavfall runt om i kommunen från näst intill tomma bruna återvinningskärl som därefter transporteras och hanteras på ett tveksamt sätt. Kommentar: Se kommentar till synpunkt nr 3 i samrådshandlingen. 10 E Matsvinnet från grossister och butiker bör hanteras på ett bättre sätt. Kommentar: Insamling av matavfall från grossister och butiker hanteras ibland som hushållsavfall och ibland som verksamhetsavfall. Det är idag inte helt tydligt i lagen. Matavfall från restauranger är hushållsavfall eller därmed jämförligt avfall och kan därför hanteras i avfallsplanen. Att informera och motivera privatpersoner ger också effekt på exempelvis butiker. 10 F Landsbygdens problem med allmänhet som använder dikesrenar, mötesplatser och enskilda vägar som soptippar till förfång för både människor och djur bör beivras. Kommentar: 12

118 Nedskräpning längs vägar innebär både förebyggande arbete när det gäller beteendeförändring, möjlighet att lämna avfall på rätt ställe men också upparbetade städrutiner från trafikverket, kommunen och vägsamfälligheter. Genom att allmänheten rapporterar nedskräpning i naturen till kommunens Kontaktcenter kan ansvarig mark och väghållare uppmärksammas på eventuella behov av städning. 10 G Återvinningsstationernas mottagande bör ergonomiskt förbättras. Exempelvis kan man få lyfta inlämnade däck upp över kanten på containrar eller tömma oljor i behållare där man måste lyfta dunkar högt. Det skall vara enkelt att återvinna! Dessutom bör hämtningsschemat, som tidigare publicerats på nätet, åter visas på samma sätt som tidigare. Kommentar: Det pågår ständigt arbete med att förbättra miljön för besökare och personal på Havskuren och Aröds återvinningscentraler. Vid behov kan besökare få hjälp av personalen på plats med att lyfta saker. Istället för hämtningsschemat som i sin helhet tidigare fanns publicerat och som också skickades ut till hushållen, finns idag olika digitala alternativ till information. Exempelvis via en applikation att ladda ner på telefonen där man bland annat kan se sina hämtningsintervall. Det går också bra att vända sig till Uddevalla Energis kundservice för att få en utskrift på sina hämtningsintervall. Hämtningsintervallen finns också att läsa på Mina sidor på Uddevalla Energis hemsida. Det pågår uppdateringar av Uddevalla Energis hemsida där kunden enkelt ska kunna få sina aktuella hämtningsdatum genom att skriva in sin adress direkt på första sidan. 10 H För landsbygdsbefolkningen frågar man sig vad som menas med Fastighetsnära insamling (FNI)? Det saknas konkreta förslag. Kommentar: En beskrivning av fastighetsnära insamling (FNI) finns i Avfallsplanens bilaga 8, avsnitt 3.1. Insamlingssystem. 10 I När det gäller kretslopp för slam, anser LRF, att varken källsorterat toalettvatten eller rötslam från reningsverk skall användas på jordbruksmark. Vem garanterar innehållet? Var finns dialogen med lantbrukare och LRF? Vad kostar transporter? Vad är miljönyttan? Vad hände med certifieringen som skulle varit klar för ett år sedan? Varför satsar man inte i första hand på att ta tillvara reningsverket slam på ett godtagbart sätt vilket torde ge bra mycket bättre effekter än att tvinga landsbygdsbefolkningen till dyrbara och i många fall onödiga ombyggnationer som inte står i paritet med miljönyttan. En ny strategi för enskilda avlopp och omhändertagande av avloppsslam bör omedelbart tas fram. Kommentar: Se kommentar till synpunkt nr 8 i samrådshandlingen. 10 J Slutligen är det förvånande att inte LRFs kommungrupp fått medverka som Bollplank och haft möjlighet att inkomma med synpunkter under arbetets gång med att ta fram ny Avfallsplan. 13

119 Kommentar: Projektgruppen tar till sig synpunkten och kritiken. Det kan absolut finnas anledning att fundera över ifall det kunde erbjudits medverkan från fler intresseorganisationer i det inledande skedet. Förklaringen till urval av referensgrupp/bollplank är att de representerade målgrupper som blir berörda men som sällan brukar inkomma med synpunkter eller dialoger om avfallshanteringen. 11 Styrelsen för Bokenäs Framtid, A Avfallsplanen syftar till att skapa en hållbar avfallshantering och ge förutsättningar för kommunen att arbeta för en cirkulär ekonomi. Då nära 30% av kommunens innevånare bor utanför tätorten Uddevalla och Ljungskile, behöver avfallsplanen säkerställa en hållbar avfallshantering för hela kommunen, även för de som bor på landsbygden. Det är viktigt att det genomsyrar de åtgärder som planeras för att nå målen. Kommentar: Synpunkten är relevant och en översyn av planen visar att det finns vissa justeringar och förtydliganden att göra när det gäller att ta vara på nyttigheter på bästa sätt. Förslaget har arbetats om för att tydliggöra målsättningen. Detta har skett genom att mål 6, 7 och 8 slagits ihop och nu heter målområde 6: Avfallets nyttigheter ska återvinnas och ingå i ett kretslopp. Övriga mål och åtgärder som riktar sig till områden utanför Uddevalla och Ljungskile tätort är fastighetsnära insamling för villor, FNI (delmål 5:4), öka insamling av farligt avfall (delmål 4:1) samt att anlägga en återvinningscentral i västra Uddevalla för ökad tillgänglighet och minskade transporter (delmål 5:2). 11 B Delmål 2:3 Det är positivt att det planeras att anlägga en återbruksanläggning för bygg- och rivningsavfall. Den bör anläggas tillsammans med den planerade ÅVC, gärna på Bokenäset om det finns en lämplig plats. Kommentar: Synpunkten noteras och den stödjer målsättning i avfallsplanen. 11 C Delmål 4:1 Vi vill att det görs ett tillägg till åtgärden om att utöka antalet Samlare. Att Samlare även ska finnas på strategiska platser på landsbygden. Exempelvis vid en ÅVS, bensinstation eller livsmedelsaffär. För Bokenäset är Hogstorp, Skredsvik, Rotviksbro och Bokenäs knutpunkter där det är lämpligt med en Samlare. Kommentar: En bra idé som gärna tas tillvara på. Avfallsplanen har kompletterats med förslaget om fler Samlare på landsbygden under delmål 4:1. 14

120 11 D Delmål 5:2 Det är bra att det planeras för ytterligare en ÅVC i de västra delarna av kommunen. Den bör anläggas tillsammans med den planerade återbruksanläggningen för bygg-och rivningsavfall. Bokenäset nämns som en tänkbar plats. Viktigt att placering sker i dialog med de boende i området. Kommentar: Synpunkten noteras inför kommande planering. Precis som Bokenäsets Framtid påpekar är det viktigt att ta tillvara på möjligheten till återbruk vid en eventuell nyanläggning av ÅVC. 11 E Delmål 5:3 Sommarhalvåret innebär en ökad belastning på de ÅVS som finns på Bokenäset. Fler kärl eller oftare tömning är en åtgärd som särskilt behövs i områden med ökad andel boende och besökare på sommaren. Kommentar: Synpunken tas omhand direkt i kommunens samrådsmöte med Förpacknings och tidningsinsamlingen (FTI AB). Det kommer att bli tätare tömningar under sommaren, bland annat på Bokenäs ÅVS. 11 F Delmål 6:1 Målet är att skapa förutsättningar för att återvinna näringsämnen ur källsorterat toalettvatten. Metoden som används idag är omdiskuterad och det kan finnas risk för spridning av läkemedelsrester som ex. antibiotika vilket oroar. Målet behöver kompletteras med fler åtgärder för att säkerställa kvaliteten på det källsorterade toalettvattnet, exempelvis analys av resthalter. Kommentar: Se kommentar till synpunkt nr 8 i samrådshandlingen. 11 G Delmål 6:2 Vi saknar ett mer proaktivt och framåtsyftande delmål för hur rötslam från reningsverk ska få en ökad nytta. Det måste jobbas fram lösningar för hur även slammet ifrån reningsverken, som är den stora volymen, kan bli renare och återanvändas på olika sätt. Kommentar: Se kommentar till synpunkt 2F i samrådshandlingen. 11 H Bilaga 3 Ett av de ekonomiska styrmedel som tillämpas för att få en mer hållbar avfallshantering är max 10 st avgiftsfria besök på ÅVC. Vi tycker att styrmedlet delvis är kontraproduktivt. För boende på landsbygden är det en fördel att i samband med daglig arbetspendling eller andra resor till Uddevalla kunna ta med mindre mängder avfall till ÅVC. Med nuvarande system måste hushållen lagra mer avfall (även farligt avfall) i och utanför bostäderna och behöver istället göra extra resor till ÅVC med bil och släp. Att det skulle medfört minskade transporter (enligt Bilaga 5 7:2), tror vi inte gäller för de landsbygdsboende. Kommentar: Det finns myndighetskrav att förebygga transporter till och från återvinningscentralerna. En del i detta är att erbjuda tio avgiftsfria besök. Ytterligare förslag i av- 15

121 fallsplanen för att förebygga långa transporter är att anlägga en ny ÅVC i västra Uddevalla. 11 I Bilaga 9 - Miljöbedömning Målområde 6: Skapa kretslopp för slam i miljöaspekten Resurshushållning och Påverkan till luft lyfts att slammet ersätter konstgödsel och att det minskar transportbehovet. Med tanke på att hygieniseringen görs med tillsats av kvävegödselmedlet Urea, så är det tveksamt att systemet bidrar till en minskad konstgödselanvändning och minskad transport totalt. Kommentar: Se kommentar till synpunkt nr 8 i samrådshandlingen. 11 J Övrigt: Avfallsplanen behöver kompletteras med en tidplan för när de olika delmålen ska vara uppnådda Kommentar: Avfallsplanen har kompletterats med förslag på tidplan för när delmålen ska vara uppnådda. 12 Göte Klingvall, Bakgrund och motivering: Separat insamling av matavfall från hushåll är ekonomiskt, energimässigt och miljömässigt feltänkt! Ekonomiskt skenar kostnaderna. Efter att först ha meddelat hushållen att det inte kostar något extra med papperspåsarna till matavfallet är man några månader senare tvungen att höja taxan med hela 8 %. Flera styrelseledamöter i Uddevalla Energi var tveksamma till beslutet när det togs i all hast via epost! Det tidigare systemet med röda/gröna påsar i samma kärl var mycket kostsamt på grund av ett ofördelaktigt avtal och omfattande transporter fram och tillbaka till Heljestorp. När det avtalet löpte ut hade det varit möjligt att sänka kostnaderna med cirka 10 Mkr per år om man istället hade valt att köra allt direkt till Lillesjöverket för förbränning. Denna beräkning har jag presenterat tidigare och ingen har ännu ifrågasatt dess riktighet. Dessutom hade transporterna minskat väsentligt, med en positiv miljöpåverkan. Nuvarande system, med separata kärl, kostar minst lika mycket som det tidigare och transporterna har inte minskat. Speciellt efter att Länsstyrelsen hotade att dra in tillståndet för rötningen på Heljestorp och företaget valde att lägga ner rötningsverksamheten istället för att uppfylla rimliga miljökrav. Nu körs matavfallet tvärs över landet till Linköping för rötning. Uddevalla har fördelen att äga ett avfallseldat kraftvärmeverk för 1 miljard, vilket bör utnyttjas bättre av den egna kommunen. Av de ton som förbränns kommer cirka 6000 ton från hushållen i kommunen. Vid förbränning produceras el och värme med mycket bra verkningsgrad och miljöprestanda och det förbränns redan stora mängder osorterat avfall från kommuner som inte infört separat insamling av matavfall. Rötning av matavfallet syftar till att producera biogas för fordon. Detta sker idag i Linköping. En omfattande studie utförd av forskare bland annat vid SLU har visat att det inte är miljömässigt motiverat att röta matavfallet till biogas samt få en 16

122 rötrest som sprids på åkermark. Effektiviteten i insamlingen är inte tillräcklig och det blir problem med kadmiumspridning via rötresten. Enda fördelen är att man kan återföra fosfor till marken, men det uppväger inte skadan från kadmiumspridningen. Denna rapport har delgivits Uddevalla Energi, som inte tycks ha tagit någon notis om detta i förslaget till avfallsplan. Om biogas till fordon anses prioriterat kan man ta vara på biogasen från Skansverket. Den förbränns idag och tas inte tillvara som fordonsbränsle. Istället ersätter den fjärrvärme från avfallseldning. 12 A Upphör med separat insamling av matavfall för hushållskunder. Kommentar: Se kommentar till synpunkt nr 3 i samrådshandlingen. 12 B Kör allt hushållsavfall till Lillesjöverket för produktion av el, värme och pellets. Kommentar: Se kommentar till synpunkt nr 3 i samrådshandlingen. 12 C Återgå till rimliga hämtningsintervall för villakunder. Kommentar: Normalt hämtningsintervall enligt avfallsföreskrifterna är varannan vecka för matavfall och var fjärde vecka för restavfall. Vid behov kan även restavfallet tömmas varannan vecka mot en avgift. Ingen förändring har gjorts i förslaget till avfallsplan. Tömningsintervallen finns beslutade i gällande avfallsföreskrifter och revideras inte i samband med förslag till ny avfallsplan. 12 D Producera fordonsgas vid Skansverket från befintlig biogas. Kommentar: Förslaget har utretts av Uddevalla Energi. Utredningen visade att Skansverket producerar för lite gas för att en anläggning skulle bli ekonomiskt hållbar. 12 E Tömning av restavfallet var fjärde vecka är närmast att betrakta som en sanitär olägenhet på sommaren. Tömning bör minst ske varannan vecka. Kommentar: Se kommentar under synpunkt 12 C 12 F På sid 7 står att målet är att komma så högt upp till höger som möjligt i avfallshierarkin, bör väl vara till vänster. Kommentar: Detta är korrigerat i avfallsplanen. 12 G Målområde 4: Kadmiuminnehållet i rötresten från matavfallsrötning medför att det inte bör spridas på åkermark. Förbränning gör att farligheten minskar genom bra reningsprocesser. Fastställt i en SLU-rapport som delgivits Uddevalla Energi. Kommentar: 17

123 Avfall Sverige har tagit fram en certifiering för biogödsel, SPCR 120, med gränsvärden för exempelvis kadmium i rötresten för biogödsel. 1 mg/kg ts är maxgränsen i certifieringen och medelvärdet från rötresten i Linköpings biogasanläggning som Uddevalla Energi AB skickar till ligger på 0,37 mg/kg ts. Anläggningen i Linköping tar emot flera sorters avfall, ungefär hälften kommer från matavfall. Med utgångspunkt från att mätbara värden ligger under gränsvärden ser Uddevalla Kommun inget alarmerande i att återföra rötresten till åkermark. 12 H Målområde 5: Insamling av plast är ytterst tveksamt eftersom endast 16 % återvinns och resten förbränns eller deponeras enligt en nyligen presenterad rapport från Återvinningsindustrierna. Bättre att förbränna direkt lokalt! Kommentar: Just nu pågår utveckling av plaståtervinningen inom Förpacknings och tidningsin samlingens (FIT AB) ansvar. En ny anläggning håller på att byggas. Ingen förändring har gjorts i förslaget till avfallsplan. 12 I Målområde 6 och 7: Inget nämns om biogasproduktionen på Skansverket som redan idag producerar väsentliga mängder biogas som bara eldas upp. Här finns potential för en betydande produktion av fordonsgas. Speciellt nu när kommunen efter 11 år har insett att man kan köra bilar på fordonsgas i den egna verksamheten. Kommentar: Förslaget har utretts av Uddevalla Energi. Utredningen visade att Skansverket producerar för lite gas för att en anläggning skulle bli ekonomiskt hållbar. 12 J Delmål 7.1 har helt fel åtgärd! Kommentar: Åtgärdsförslaget under delmål 7:1 för att skapa förutsättningar för biogasproduktion följer beslutat system samt nationella och regionala mål för insamling av matavfall. Delmålet har kompletterats med åtgärd för att minska transporterna till anläggning för biogasframställning. 12 K Målområde 8: Detta är tyvärr komplicerat om inte matavfallet kan kvalitetssäkras på främst kadmiuminnehåll, vilket är praktiskt omöjligt från hushålls av fall. Nuvarande system kan medföra att medborgarna slänger mat i tron att det inte gör så mycket då det ändå tas omhand, när det i verkligheten är mycket kostsamt och ineffektivt. Papperspåsar är dock bättre än plastpåsar. Kommentar: Se kommentar till synpunkt 12 G i samrådshandlingen. 12 L Bilaga 9 Miljöbedömning. Under 5.1 metodik framgår att det är kvalitativa gissningar man sysslar med och bortser tydligen från fakta och befintlig forskning. Det är ju ärligt men anmärkningsvärt. Kommentar: Som beskrivs i Miljöbedömningen är kunskapsunderlaget i flera fall bristfällig. Det finns även områden där forskning och undersökningar finns men där result ten pekar åt olika håll. Inför nästa revidering av Avfallsplanen kan ny kunskap har tillkommit som medför andra prioriteringar. 18

124 12 M Målområde 8: En miljöaspekt är att skapa en positiv känsla, men det förutsätter ju att åtgärden är nyttig. Insamling av matavfall är konstaterat via forskning inte lämpligt ur resurs och miljösynpunkt. Konstaterande angående resurshushållning är således felaktigt. Genom spridning av kadmium finns en påverkan på mark som man bortser ifrån. Kommentar: Se kommentar till synpunkt 12 G i samrådshandlingen. 13 Nils Melin, Målområde 6: Skapa kretslopp för slam Svenska och internationella offentliga myndigheter som har sitt kompetensområde inom medicin och miljö avråder i dag mycket tydligt för att sprida ut avloppsslam från våra reningsverk eller från slutna tankar på åkermark eller på deponi i naturen om slammet inte först behandlats så att läkemedelsrester inaktiverats. Forskningen på detta specifika område, slamspridning kontra läkemedelsrester/ antibiotikaresistens, har varit lågt prioriterat under senare år. I dag finns ett tydligt ökat intresse för ökade forskningsinsatser, vilket bl a LRF ser som ytterst betydelsefullt. Antibiotikaresistenta bakterier hos människor och djur anses sannolikt vara vårt allra största hot mot det vi i dag benämner välfärd ur medicinsk synvinkel. Slam från slutna tankar innehåller betydligt mer av läkemedelsrester än traditionellt slam från reningsverken. Inköp och inblandning av urea, det högst koncentrerade kvävegödselmedlet (46 % kväve) som finns i handeln, utgör inte en fullständig garanti för att slamgödsel, spridd på åkermarken och i miljön, inte kan bidra till det faktum att antibiotikaresistenta bakterier kan utvecklas. I den nyss bildade organisationen "Skydda antibiotikan" anger forskare under rubriken "Minska utsläppen i miljön" citat: "när antibiotikan hamnar i miljön ökar risken för att resistens utvecklas hos bakterier som finns i naturen. Anlagen för resistens kan sedan spridas från harmlösa miljöbakterier till sjukdomsframkallande bakterier. Vi kan förbättra reningen av avloppsvatten så att tillflödet av antibiotika till miljön minskas", slut citat. Kemikalieinspektionen anger i Formas litteratur, Urban af Gennäs: citat: "Den rimliga hållningen när det gäller slamspridning i miljön i allmänhet och på odlingsmark i synnerhet är därför att tillämpa försiktighetsprincipen. Den innebär att en vetenskapligt grundad misstanke om risker för miljö och hälsa är ett tillräckligt skäl för att vidta åtgärder även om det inte finns fullständiga bevis", slut citat. Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, artikel i Läkartidningen , JTI rapport nr , är några ytterligare tunga exempel på myndigheter/organisationer som i dag tydligt varnar för att sprida ut slam på åkermark där livsmedel skall produceras. 19

125 På Uddevalla Västvattens hemsida 2015 angav Västvatten angående hygieniserat toalettvatten, "Det sker en viss nedbrytning av läkemedel". Vad innebär "viss nedbrytning"? Hur kan Uddevalla kommun acceptera att läkemedel ur avloppsslam förs ut i miljön? LRF vill se ett slam bli ett gödningsämne utan oönskade föroreningar. Jag anser att det i dag saknas tillräckliga kunskaper om läkemedelsrester (även andra kemikalier) avseende miljö- och hälsofarliga egenskaper, i synnerhet när slam sprids ut i miljön. LRF är positiv till kretslopp inom området växtnäring, men definitivt inte i den form det sker i Uddevalla i dag. Förhoppningsvis kan Avfallsplanens tidsangivelse utgöra tiden när forskare inom medicin/växtnäring/biologi/ kan lämna svar på viktiga frågor kring hur avloppsslam skall hanteras, kanske brännas, kanske ozonbehandlas, kanske skapa biokol, kanske "bara" värmas upp i likhet med högpastöriserade produkter. Tysklands förbundsdag klubbade den 12 maj 2017 igenom att i det närmaste inget avloppsslam skall spridas på åkermark. Samtliga tyska lagstiftande organ hade dessförinnan godkänt detsamma. I den form Uddevalla nyttjar kretsloppsperspektiv och utifrån den i dagsläget begränsade nationella och internationella forskning som finns tillgänglig inom området slamanvändning anser jag att Uddevalla kommun för närvarande skall avstå helt från att följa Avfallsplanen , sid 69, Målområde 6: Skapa kretslopp för slam. Förslag: Omarbeta Målområde 6 i sitt grundförslag Kommentar: Målområdet är omarbetat i syfte att förtydliga avfallsplanens samlade riktning för att återföra nyttigheter i ett kretslopp. Målområde 6, 7 och 8 i samrådsförslaget har omarbetats till ett samlat målområde. Se även kommentar till synpunkt nr 8 i samrådshandlingen. 14 Samhällsbyggnadsförvaltningens projektenhet Behov av nya deponier som kan ta emot jordmassor för känslig markanvändning och mycket känslig markanvändning. Kostnaden för att hantera allt som farligavfall är stor. Detta beskriver också entreprenörer för projektledare på samhällsbyggnad. Kommentar: Enligt en rapport om materialförsörjning i Uddevalla från 2016 anges Havskurens återvinningscentral och schaktdeponin vid Geddeknippeln som Alternativ för deponering av renare massor. Mottagningen av jordmassor på Havskuren är begränsad eftersom sluttäckningen i stort sett är klar. Uddevalla är en tillväxtkommun och i takt med att bygg-och anläggningsprojekten ökar kan det finnas anledning att undersöka lämpliga platser och områden för deponering och mellanlagring av renare jordmassor. Förutom tillgång till deponi behöver också användning av tekniker för annan hantering än schaktning följt av deponering öka i enlighet med det regionala tilläggsmålet för en Giftfri miljö. Exempel på sådan teknik kan vara 20

126 behandling av förorenade massor på plats i stället för borttransport. En övergripande strategi för förorenad mark kommer att tas fram inom Uddevalla kommun. Den ska bland annat beskriva ansvar för kommunen som problemägare, fysisk planering, planering för fyllnadsmassor m.m. Strategin kommer att kopplas till översiktsplanen som nu håller på att tas fram. Översiktsplanen och Strategin inväntas innan eventuella ytterligare handlingsplaner och åtgärder tas fram när det gäller avfallshanteringen. Avfallplanen har kompletterats med det regionala tilläggsmålet för Giftfri miljö i bilaga 2 avsnitt 3. Kompletteringar i beskrivande text även när det gäller behov av eventuell översyn av lämpliga platser för deponering av renare jordmassor samt att ha god planering vid byggnation i områden med förorenad mark i bilaga 8 avsnitt 2. SAMHÄLLSBYGGNAD Andreas Roos Avdelningschef, Planering Paula Nyman Enhetschef, Planering 21

127 Projektbeställning 1 (5) Dnr: 2016/00475 Handläggare Stabschef Paula Nyman Telefon paula.nyman@uddevalla.se Beställning-Revidering av Uddevalla kommuns avfallsplan Beställare Samhällsbyggnadsnämnden är huvudman för renhållningen i Uddevalla kommun och beställare för revidering av avfallsplanen. Samhällsbyggnadsförvaltningen ansvarar för verkställande av projektbeställningen. Projektbeställningen syftar till att ge beställaren, styrgruppen, projektägaren och projektledaren samsyn kring förväntad kvalitet och tidsplan. Det är ett styrdokument och direktiv för projektledaren och projektorganisationen. Projektägare Stabschef/Renhållningsansvarig, Samhällsbyggnad Bakgrund Sedan 1991 ska alla kommuner ha en avfallsplan som omfattar samtliga avfallsslag och vilka åtgärder som behövs för att hantera avfallet på ett miljö- och resursmässigt lämpligt sätt. Kravet finns i miljöbalken 15 kap 11. Där framgår att det för varje kommun ska finnas en renhållningsordning med avfallsföreskrifter och en avfallsplan som ska innehålla uppgifter om avfall inom kommunen och om kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Miljöbalken innehåller också krav om hur renhållningsordningen och avfallsplanen ska tas fram. Det gäller exempelvis kraven om samråd och utställning och att beslut om renhållningsordning och avfallsplan ska fattas av kommunfullmäktige. Naturvårdsverket håller på att arbeta fram en ny nationell avfallsplan som kommer att gälla Liksom de nationella miljömålen och lokala styrdokument som rör hållbarhet blir inriktningen i den nya nationella avfallsplanen viktig att ta sikte på för Uddevalla kommun. Den ger också en vägledning för vilka åtgärder som kan tas med i den kommunala avfallsplanen. Naturvårdsverket har också ställt krav på vad en avfallsplan måste innehålla. Även dessa föreskrifter har setts över nationellt och projektledaren kommer att sätta sig in i förändringarna. Gällande renhållningsordning antogs av Kommunfullmäktige 2011 och avfallsplanen ska enligt avfallsförordningen ses över minst vart fjärde år och uppdateras/revideras vid behov. En uppföljning av avfallsplanen presenterades för tekniska nämnden i november Föreskrifterna i renhållningsordningen har reviderats 2015 som en följd av gällande åtgärdsplan. Beställningen av projektet berör därför endast revidering av avfallsplanen Forvaltning Avdelning Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax Postadress Gatuadress fax E-post funktionsbrevlada

128 Projektbeställning 2 (5) Dnr: 2016/00475 som tillsammans med föreskrifterna kommer att utgöra Uddevalla kommuns reviderade renhållningsordning. En översiktlig genomgång av de mål och åtgärder som finns i den gällande planen visar att den till stora delar har genomförts. Genomgången av avfallsplanen tillsammans med omvärldsbevakning har också gett vägledning i övergripande inriktningar och specifika områden som bör beaktas i projektarbetet med den nya avfallsplanen. Utvärderingen och omvärldsanalysen som sker inom projektet kommer troligen att generera fler områden och frågor att hantera. Syfte och mål med projektet Syftet med projektet är att belysa, underbygga och förankra relevanta målsättningar och åtgärdersplaner när det gäller avfallsfrågor. De ska ge effekt i att nå nationella, regionala och lokala miljömål. Avfallsplanen är ett viktigt verktyg ur miljö-och resurssynpunkt för att förebygga och minska avfall samt att utveckla avfallshanteringen. Den har också koppling till många andra frågor som ekonomi, fysisk planering, energi, miljötillsyn, infrastruktur och folkhälsa. Avfallsplanen ska syfta till ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Förutom miljöoch resursaspekter är det därför viktigt att också se till servicegrad, tillgänglighet och god livskvalitet för att öka Uddevallabornas nöjdhet och möjlighet för alla att göra rätt. Målet är att ta fram ett beslutsunderlag till Samhällsbyggnadsnämnden och Kommunfullmäktige med förslag till en reviderad avfallsplan (och följaktligen en reviderad renhållningsordning) som gäller för perioden Avfallsplanens upplägg med mål, åtgärdsplaner och uppföljning ska harmoniera med Uddevalla kommuns riktlinjer för styr och ledning och det ska finnas en tydlig koppling till kommunens vision och övergripande mål. Inriktning för den nya avfallsplanen är: Den totala avfallsmängden ska minska Avfallets farlighet ska minska Nedskräpningen ska minska Avfallets nyttigheter ska återvinnas och ingå i ett kretslopp Fossiloberoende 2030 Avgränsningar Projektet ska inte beskriva hur eventuell tillsyn, fysisk planering eller annan handläggning och myndighetsutformning ska genomföras. Taxor och avgifter hanteras inte inom projektet (endast en ekonomisk konsekvensanalys av förslaget). Avfallsföreskrifterna finns som grundkrav i projektarbetet inför en ny avfallsplan. Uddevalla kommuns projektmodell 1.0

129 Projektbeställning 3 (5) Dnr: 2016/00475 Föreskrifterna ska inte ändras inom projektarbetets ram men kan senare komma att behöva uppdateras/revideras beroende på slutgiltigt beslut i kommunfullmäktige om den nya avfallsplanen eller i takt med att åtgärder i den genomförs. Tillsynsplaner och andra program kan också komma att påverkas av en ny antagen avfallsplan. Organisation Styrgrupp: Representanter för ledningsgruppen i Samhällsbyggnadsförvaltningen, VästVatten AB och Uddevalla Energi. Projektägare: Renhållningsansvarig, Samhällsbyggnad Projektledare: Lars Cart-Lamy, Uddevalla Energi Projektdeltagare: Gruppen sätts samman efter beslut om uppstart av nämnden. Lämpligen består den av funktioner inom Uddevalla Kraft/Renhållningen, VästVatten, miljötillsyn och miljö-och klimatfrågor. Sakkunniga: Konsult med kunskap i miljö och avfall (upphandlas), planarkitekt, trafikingenjör, miljöinspektör. Vid behov konsulteras Avfall Sverige och SKL. Referenser: Samhällsbyggnadsnämndens presidium, Samhällsbyggnadsnämnden (beslutande), Kultur- och fritidsförvaltningen, Barn -och Utbildningsförvaltningen, Kommunledningskontoret (enheten för planering och styrning samt avdelningen för strategisk samhällsplanering), Ungdomsfullmäktige, Kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning. Tidplan Projektet startar september 2016 och beslut om att ställa ut förslaget planeras till augusti Därefter kan beslut tas i Samhällsbyggnadsnämnden i oktober 2017 och i Kommunfullmäktige i december Budget och finansiering Arbetet med att revidera avfallsplanen finansieras av renhållningskollektivet genom renhållningstaxan. Kostnader utgörs framförallt av egen arbetad tid av personal inom projektgruppen och kostnader för avfall/miljökonsult, studiebesök och kommunikation. Återrapportering och uppföljning Projektresultatet återrapporteras till Samhällsbyggnadsnämnd i form av ett beslutsunderlag med förslag till en reviderad avfallsplan/renhållningsordning för Beslutet gäller då att ställa ut förslaget för samråd och insamling av synpunkter från Länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och allmänheten. Efter eventuella tillägg och ändringar som inkommit under utställningen tar nämnden beslut om att godkänna planen. Därefter ska den vidarebefordras till Kommunfullmäktige för slutgiltigt beslut. Uddevalla kommuns projektmodell 1.0

130 Projektbeställning 4 (5) Dnr: 2016/00475 Beslutad renhållningsordning rapporteras till Länsstyrelsen. Uppföljning under projekttiden sker till Samhällsbyggnadsnämnden genom del-och årsrapportering och genom muntlig information i nämnden. Avstämning sker också med presidiet vid behov. Styrgruppen följer och styr inriktningen av arbetet utifrån Samhällsbyggnadsnämndens beställning fram till nämndens och kommunfullmäktiges antagande av planen. Mottagare och överlämning Avfallsplanen gäller för avfallshanteringen inom hela kommunen. Därför är det många aktörer som blir mottagare i form av ansvarig för att genomföra och samverka kring åtgärderna i planen. I möjligaste mån involveras de redan i projektarbetet som deltagare i arbetsgruppen, som sakkunnig eller som referens. Medborgarna ses också som mottagare av planen och därför är det viktigt att ta fram och följa en kommunikationsplan för att förankra och eventuellt också involvera medborgare i något skede eller någon del i projektet. Allmänheten kommer också enligt lag få möjligheter att lämna synpunkter på förslaget vid utställningen/samrådet. Att beakta och ta hänsyn till i projektet Kommunikation under projektet En kommunikationsplan tas fram initialt i projektet för att planera information och kommunikation med myndigheter (Länsstyrelsen och kommunal miljötillsyn), berörda verksamheter och med allmänheten. Möjlighet till delaktighet från medborgare i något skede eller del av projektet ska beaktas vid planeringen. Uppföljningar och utvärderingar som ska beskrivas i förslaget till reviderad avfallsplan Måluppfyllelse, åtgärdsplaner och nyckeltal i den gällande avfallsplanen. Inför projektbeställningen har endast en grov genomgång och bedömning gjorts för att kunna tydliggöra projektets inriktning och ta fram lättidentifierade områden för vidare utredning. Enkätundersökningar från SCB, SKL och egna undersökningar. Omvärldsanalys som exempelvis nya lagkrav, trender och erfarenheter från andra kommuner. Konsekvensbeskrivning och miljöbedömning av det framtagna förslaget Återkoppling (med eventuella godkända förändringar) till mål och syfte i projektbeställningen Uddevalla kommuns projektmodell 1.0

131 Projektbeställning 5 (5) Dnr: 2016/00475 Områden som är viktiga att beakta i framtagandet av ny avfallsplan: Åtgärder i den gällande avfallsplanen som kommunen behöver jobba vidare med, omvärldspåverkan, synpunkter från medborgare samt nya krav gör att följande områden är viktiga att utreda i arbetet: Återbruk för social, ekonomisk och ekologisk vinst Matavfall/Matsvinn Kommunalt ansvar för insamling av förpackningar och tidningar för återvinning Fastighetsnära insamling av förpackningar för villor (FNI) Förebygga och hantera marint skräp (mikroplaster, strandstädning mm) Alternativa bränslen för transporter och planering av rutter Papperspåse för matavfall Övriga relevanta frågor och områden som framgår av den inledande uppföljningen och analysen. Lagar och krav som ska beaktas: Miljöbalken Avfallsförordningen Nationell avfallsplan samt nya regler och föreskrifter om innehållet i en kommunal avfallsplan. EU förordningar och statliga beslut som gäller ex producentansvar och insamlingsansvar för förpackningar, tidningar och elektronik samt cirkulär ekonomi. Styrande dokument för Uddevalla kommun som ska beaktas: Översiktsplan Samhällsbyggnadsstrategin VA strategin Energiplan Miljöpolicy och övergripande miljömål Uddevalla kommuns vision Strategisk plan och Kommunfullmäktiges styrkort Samhällsbyggnadsnämndens styrkort Gällande Renhållningsordning (avfallsplan och avfallsföreskrifter) Uddevalla kommuns projektmodell 1.0

132 Tillsammans för ett hållbart Uddevalla nu och i framtiden! AVFALLSPLAN Uddevalla kommun Antagen i Kommunfullmäktige 2018-xx-xx

133 INNEHÅLL 1. Sammanfattning 3 2. Läshänvisning 3 3. Inledning 4 4. Avfall i Uddevalla kommun Information och kommunikation 5 6. Framtida behov och krav 5 7. Mål och handlingsplaner för Uppföljning av avfallsplanen Konsekvenser av avfallsplanen Miljöbedömning av planer och program 18 Bilagor Bilaga 1. Begreppsförklaringar Bilaga 2. Omvärldens krav och regelverk Bilaga 3. Kommunens styrmedel Bilaga 4. Medverkande vid revidering Bilaga 5. Uppföljning av tidigare avfallsplan Bilaga 6. Nulägesbeskrivning 2016 Bilaga 7. Nedlagda deponier Bilaga 8. Framtidsprognos Bilaga 9. Miljöbedömning Bilaga 10. Nyckeltal för måluppföljning Samhällsbyggnadsförvaltningen Planeringsavdelningen Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax UDDEVALLA Stadshuset Varvsvägen Sida 2 av 76 E-post samhallsbyggnad@uddevalla.se

134 1. Sammanfattning Uddevalla kommuns avfallsplan syftar till att skapa en hållbar avfallshantering och att ge förutsättning för kommunen att arbeta för en cirkulär ekonomi. I planen finns sju målområden med tillhörande delmål och åtgärder för att uppnå syftet En stor del av kommunens verksamhet berörs av avfallsplanen och såväl kommunens medborgare som privata och offenliga aktörer kommer att påverkas av den. Avfallsplanen bygger på gällande lagar, internationella överenskommelser och lokala styrande dokument. Arbetet med att revidera Uddevalla kommuns avfallsplan har skett i samråd med ett stort antal aktörer som är verksamma i Uddevalla kommun, och planen har varit utställd och skickats på remiss för att fånga upp så många synpunkter som möjligt. 2. Läshänvisning Denna avfallsplan har utarbetats för att följa Naturvårdsverkets föreskrift om innehåll i kommunala avfallsplaner (NFS 2017:2). För att göra avfallsplanen mer lättläst och tillgänglig har dokumentet utformats så att kortfattad information finns i huvuddokumentet medan mer djupgående och detaljerad information lagts i bilagor. Hur djupt läsaren vill gå inom de olika delarna är därmed upp till läsaren själv. Sida 3 av 76

135 3.Inledning Syfte Syftet med Uddevalla kommuns avfallsplan är att skapa förutsättningar för en hållbar avfallshantering och cirkulär ekonomi. Se definition av cirkulär ekonomi i bilaga 1. Varför en avfallsplan? Riksdagen beslutade 1990 att Sveriges kommuner ska ta fram kommunala avfallsplaner. Bestämmelserna finns i Miljöbalkens 15 kapitel 41 där det står att varje kommun ska ha en renhållningsordning som ska innehålla lokala avfallsföreskrifter och en avfallsplan. Revideringsarbetet För att det ska vara möjligt att nå en hållbar avfallshantering måste avfallsplanen få en bred förankring. I revideringsarbetet har därför representanter från flera kommunala förvaltningar och bolag varit delaktiga. För en sammanställning av de funktioner som varit med, se bilaga 4. I allt utvecklingsarbete är det viktigt att se hur det tidigare arbetet gått och dra lärdom av det. I bilaga 5 finns en sammanställning över de mål och åtgärder som gällde i den förra avfallsplanen. De flesta av målen har uppnåtts medan några visat sig vara olämpliga och andra flyttats över till denna nya avfallsplan. Samråd enligt Miljöbalken För att kommuninnevånare och andra aktörer ska ha en möjlighet att uttrycka sina synpunkter kring avfallsplanen ska den ställas ut för samråd innan den fastställs. Denna avfallsplan har varit utställd för samråd enligt Miljöbalken under november 2017 till januari Inkomna synpunkter har beaktats i de slutliga justeringarna av avfallsplanen. Samrådsredogörelsen är en offentlig handling och kan begäras ut från samhällsbyggnadsförvaltningen. 4. Avfall i Uddevalla kommun 2017 Avfallets uppkomst Avfallets mängd och sammansättning beror till stor del på befolkningens storlek och sammansättning och det näringsliv som bedrivs. Uddevalla kommun är en kustkommun i mitten av Bohuslän. Det kustnära läget har gett näringslivet en koppling till varvsverksamhet, men på senare tid finns huvuddelen av arbetstillfällena inom vård och omsorg, handel och utbildning. Se vidare i bilaga 6. Vid utgången av 2016 hade kommunen invånare. Den största befolkningsgruppen finns i åldrarna år. En redovisning av uppkomna avfallsmängder under 2016 finns i bilaga 6. Insamling och hantering Insamling av hushållsavfall Insamling av hushållsavfall sker i två enfackskärl, ett för restavfall och ett för matavfall. Egen hemkompost är möjlig. Återvinningscentraler (ÅVC) Återvinningscentraler finns i Uddevalla (Havskuren) och Ljungskile (Aröd). Återvinningsstationer (ÅVS) Återvinningsstationer för insamling av förpackningsmaterial sköts av FTI. Totalt finns 20 ÅVS fördelade över kommunen. Sida 4 av 76

136 Se bilaga 6 för mer information om insamling och avfallsanläggningar i kommunen. Kommunens avfallsorganisation Samhällsbyggnadsnämnden i Uddevalla kommun är renhållningsansvarig nämnd. Kommunfullmäktige beslutar om renhållningsordning (avfallsplan och föreskrifter) och avfallstaxor. Uddevalla Kraft AB, som ingår i Uddevalla Energi AB, har utföraransvaret för avfallshanteringen i Uddevalla kommun. Bolaget samlar in hushållsavfall och driver kommunens avfallsanläggningar. Uddevalla Kraft AB sköter även nedlagda avfallsupplag i kommunen. För mer information om dessa, se bilaga 7. Uddevalla Energi AB driver Lillesjöverket och Hovhultsverket i Uddevalla. Vid Lillesjöverket används avfall som bränsle och vid Hovhultsverket används trädbränsle. Båda anläggarna producerar värme till fjärrvärmenätet och vid Lillesjöverket produceras även el. För tillsyn enligt Miljöbalken ansvarar Samhällsbyggnadsnämnden. 5. Information och kommunikation Information Information om avfallshanteringen i Uddevalla kommun sprids bland annat via kommunens och Uddevalla Energis hemsida, utskick, via en särskild app och vid event. Informationen rör exempelvis öppettider vid ÅVC, ändrade hämtningsintervall för hushållsavfall, var olika avfallsslag kan lämnas, sorteringsguide för avfall, farligt avfall, taxor och avgifter. Synpunkter och åsikter Uddevalla kommuns invånare kan lämna synpunkter och förbättringsförslag kring avfallshanteringen via hemsidor, Kontaktcenter och till Uddevalla Energis kundtjänst. Regelbundna enkätundersökningar genomförs framförallt av SKL, Avfall Sverige och Rangola. 6. Framtida behov och krav Förutsättningarna för en hållbar avfallshantering bestäms av kommuninvånarnas produktions- och konsumtionsmönster, de avfallsmängder som kommunens invånare ger upphov till, de behov och förväntningar kommunens invånare har och den lagstiftning och styrande dokument som gäller. Befolkning Uddevalla kommun växer och enligt befolkningsprognosen kommer fördelningen mellan olika åldersgrupper att förändras under avfallsplanens tidsperiod. Gruppen unga och äldre bedöms växa mer än gruppen däremellan (20 64 år) vilket innebär såväl möjligheter som utmaningar för arbetet att Sida 5 av 76

137 uppnå avfallsplanens syfte och mål. Se vidare i bilaga 8. Lagar och mål Lagstiftningen om avfallshantering finns dels på nationell nivå och dels på EU-nivå. Lagstiftningen på båda nivåerna rör sig alltmer mot cirkulär ekonomi och förebyggande av avfall. Avfallsplanen berörs även av mål, överenskommelser och riktlinjer på regional, nationell och internationell nivå. Många av dessa strävar mot ett hållbart samhälle ur ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. Avfallsplanen och de målsättningar och ambitioner planen anger påverkar och påverkas av Uddevalla kommuns samhällsplanering. Arbete pågår med att ta fram en ny översiktsplan (ÖP). Översiktsplanen anger riktlinjer och strategier för hur samhället ska planeras och visar hur mark- och vattenanvändningen ska disponeras i stora drag. För att Avfallsplanen ska kunna genomföras krävs att åtgärderna får stöd i ÖP. Avsikten med den nya översiktsplanen är att även inkludera de sociala frågorna för ett helhetsperspektiv. För mer information om gällande och kommande lagstiftning, mål och andra styrande dokument, samt hur hänsyn tagits till dessa i revideringen av avfallsplanen, se bilaga 2. Sida 6 av 76

138 7. Mål och handlingsplaner för Avfallshierarkin visar hur vi ska prioritera när vi planerar vår avfallshantering. Att arbeta enligt avfallshierarkin, även kallad avfallstrappan, är ett krav enligt såväl europeisk som svensk lagstiftning. Vill du veta mer, se bilaga 2. Målet äratt komma så högt upp som möjligt i avfallshierarkin. Målområde 1: Minska matsvinnet Målområde 2: Öka återbruket Målområde 3: Förebygga och hantera nedskräpning Målområde 4: Minska avfallets farlighet Målområde 3: Förebygga och hantera nedskräpning Målområde 4: Minska avfallets farlighet Målområde 7: Minska miljöpåverkan från deponier Målområde 5: Förenkla medborgarnas möjlighet till sortering och insamling av avfall Målområde 6: Avfallets nyttigheter ska återvinnas och ingå i ett kretslopp Målområde 6: Avfallets nyttigheter ska återvinnas och ingå i ett kretslopp För respektive målområde på de kommande sidorna redovisas vilka globala, nationella och lokal hållbarhets- och miljömål målområdet är kopplat till. För en beskrivning av de olika globala, nationella och lokala målen, se bilaga 2. För respektive målområde anges även vilken typ av styrmedel som kommunen avser att använda för att genomföra åtgärderna och uppnå målen. För en sammanställning över möjliga styrmedel, se bilaga 3. Nyckeltal för uppföljning av mål och delmål redovisas i bilaga 10. Sida 7 av 76

139 Målområde 1 Minska matsvinnet Åtgärder, ansvar och tidplan Delmål 1:1 Klart 2024 Åtgärd Ansvar Steg i avfallshierarkin: 1 Minimera avfallet Delmål: 1:1 Minska matsvinnet i förskolor, skolor och socialtjänstens verksamheter med 20% under planperioden jämfört med år 2016/2017. Ta fram och inför rutin för kommunikation mellan skola och skolkök om antal elever som ska äta. Informera och motivera kring matsvinn på skola, förskola och socialtjänstens verksamhet. Genomför plockanalyser på skola, förskola och boende för uppföljning av delmålet. Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Utred möjlighet att ta tillvara på överblivna produkter. Samhällsbyggnadsnämnden Uddevalla Energi AB 1:2 Minska matsvinnet från restauranger och storkök. 1:3 Minska matsvinnet från privatpersoner med 20% under planperioden jämfört med 2016/2017. Motivering: Agenda Mål nr 12.3 Minska matsvinnet Nationella miljökvalitetsmål - God bebyggd miljö Sveriges nationella avfallsplan - Mål: Matavfallet ska minska Uddevalla kommuns miljömål - Uppmuntra och inspirera Delmål 1:2 Klart 2021 Åtgärd Genomför plockanalyser tre gånger under perioden för uppföljning av delmålet. Informera och motivera kring matsvinn till restaurang- och storköksägare, exempelvis att erbjuda doggy bag. Ansvar Uddevalla Energi AB Uddevalla Energi AB Delmål 1:3 Klart 2024 Åtgärd Informera och motivera hushållen för att minska matsvinn. Genomför plockanalyser för uppföljning av delmålet. Ansvar Samhällsbyggnadsnämnden Uddevalla Energi AB Styrmedel Informativa styrmedel Användarvänliga och lättillgängliga insamlingssystem Sida 8 av 76

140 Målområde 2 Öka återbruket Steg i avfallshierarkin: 2 Återanvända Delmål: 2:1 Skapa förutsättningar för ett ökat återbruk av "kommunal utrustning". 2:2 Skapa bättre förutsättningar till återbruk för privatpersoner. 2:3 Skapa bättre förutsättningar till återbruk av bygg- och rivningsavfall. 2:4 Skapa arena/mötesplats där företag som har en restprodukt kan hitta mottagare som kan nyttja restprodukten. Motivering: Agenda Mål nr 12.5 Minimera avfallet genom förebyggande arbete - Mål nr 12.7 Främja hållbara offentliga upphandlingsmetoder - Mål nr 12.8 Säkerställa att människor har information och medvetenhet för en hållbar utveckling Nationella miljökvalitetsmål - Giftfri miljö - God bebyggd miljö Sveriges nationella avfallsplan - Förberedande för återanvändning och annat materialutnyttjande av bygg- och rivningsavfall ska öka - Återanvändningen av hushållens avfall ska öka - Återanvändning av textilier och material återvinning av textilavfall ska öka - Materialåtervinning av hushållens avfall ska öka - Insamling av elavfall till materialåtervinning ska öka Uddevalla kommuns miljömål - Uppmuntra och inspirera - Skapa förutsättningar för en hållbar livsstil - Socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar samhällsplanering Åtgärder, ansvar och tidplan Delmål 2:1 Klart 2021 Åtgärd Beakta hur återbruk av produkter kan främjas vid upphandlingar, exempelvis genom återtagande av produkter eller längre användning av inventarier. (Fortlöpande). Skapa en tjänst för Uddevalla kommuns interna begagnade inventarier (exempelvis kontorsmöbler). Sida 9 av 76 Ansvar Uddevalla kommun och bolag Uddevalla kommun Delmål 2:2 Klart 2021 Åtgärd Ta fram och sprid information om befintliga möjligheter till återbruk. Starta kurser i återbruk (lappa och laga). Främja "delningspooler". Skapa en samverkansfunktion inom kommunen kring återbruk och cirkulär ekonomi. Ansvar Uddevalla Energi AB Socialnämnden Uddevalla kommun Uddevalla kommun Delmål 2:3 Klart 2021 Åtgärd Anlägg en återbruksanläggning för bygg- och rivningsavfall. Ta fram och sprid information kring återbruk av bygg- och rivningsavfall. Ansvar Uddevalla kommun Samhällsbyggnadsnämnden Delmål 2:4 Klart 2021 Åtgärd Utred/kartlägg "restströmmar" från verksamheter som kan användas som råvara. Styrmedel Informativa styrmedel Miljöanpassad offentlig upphandling Ansvar Samhällsbyggnadsnämnden/ Uddevalla Energi AB

141 Åtgärder, ansvar och tidplan Målområde 3 Förebygga och hantera nedskräpning Delmål 3:1 Klart 2020 Åtgärd Ta fram och sprida information till konsumenterna angående mikroplast i produkter. Ansvar Steg i avfallshierarkin: Ta fram kriterier för miljöbättre upphandling och avtal inom kommunens verksamhet. 3 Materialåtervinning 4 Energiåtervinning Delmål: 3:1 Skapa förutsättningar för att minska utsläppen av mikroplast. 3:2 Öka strandstädningen längs kusterna. 3:3 Minska nedskräpningen i parker, på allmän plats och badplats. Motivering: Agenda Mål nr 12.5 Minimera avfallet genom förebyggande arbete - Mål nr 14.1 Minska tillförsel av plast i haven Nationella miljökvalitetsmål - God bebyggd miljö Sveriges nationella avfallsplan - Mål: Nedskräpningen ska minska i städer, naturområden och längs kuster Uddevalla kommuns miljömål - Uppmuntra och inspirera Delmål 3:2 Klart 2020 Åtgärd Bygg upp en organisation för strandstädning. Informera allmänheten om Strandstädarkartan. Engagera kommunen i organisationer och /eller event kring strandstädning. Ansvar Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Delmål 3:3 Klart 2020 Åtgärd Genomför projekt för avfallshantering vid badstränder. Installera system för att kontrollera tömningsbehov av papperskorgar i parker och på allmän plats via sensorer. Minska problem med klotter i centrum genom samverkan mellan relevanta aktörer. Styrmedel Informativa styrmedel Miljöanpassad offentlig upphandling Ansvar Kultur- och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Användarvänliga och lättillgängliga insamlingssystem Sida 10 av 76

142 Målområde 4 Minska avfallets farlighet Åtgärder, ansvar och tidplan Delmål 4:1 Klart 2024 Åtgärd Ta fram och sprid information kring vikten av att sortera farligt avfall rätt. Ansvar Uddevalla Energi AB Steg i avfallshierarkin: 3 Återvinna 4 Energiåtervinning Delmål: 4:1 Minska andelen farligt avfall i hushållsavfall med 20% jämfört med 2016/2017. Utöka antalet "Samlare" för farligt avfall i exempelvis livsmedelsaffärer till minst 10 stycken. Öka insamlingen av farligt avfall på landsbygden, exempelvis genom "Samlare". Genomför plockanalyser för uppföljning av delmålet. Uddevalla Energi AB Uddevalla Energi AB Uddevalla Energi AB 4:2 Minska andelen farligt avfall i brännbart avfall från verksamheter. Delmål 4:2 Klart 2024 Motivering: Agenda Mål nr 12.4 Miljömässigt hållbar hantering av kemikalier i hela livscykeln - Mål nr 12.8 Säkerställa att människor har information och medvetenhet för en hållbar utveckling Åtgärd Genomför plockanalys. Ta fram och sprid information kring vikten av att sortera farligt avfall rätt. Ansvar Uddevalla Energi AB Uddevalla Energi AB Nationella miljökvalitetsmål - Giftfri miljö Sveriges nationella avfallsplan - Materialåtervinning av hushållens avfall ska öka - Insamling av elavfall till materialåtervinning ska öka Styrmedel Informativa styrmedel Användarvänliga och lättillgängliga insamlingssystem Uddevalla kommuns miljömål - Uppmuntra och inspirera - Skapa förutsättningar för en hållbar livsstil - Socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar samhällsplanering Sida 11 av 76

143 Målområde 5 Förenkla för medborgarna att sortera och lämna avfall Steg i avfallshierarkin: 3 Återvinna Delmål: 5:1 Verka för rätt kvalitet, tillgänglighet och omfattning av återvinningsstationer. 5:2 Anlägg en ny återvinningscentral. 5:3 Skapa förutsättningar för bättre utsorteringsgrad vid ÅVC 5:4 Utveckla fastighetsnära insamling av återvinningsmaterial. 5:5 Ökade informationsinsatser 5:6 Ökad textilåtervinning Motivering: Agenda Mål nr 12.4 Miljömässigt hållbar hantering av kemikalier i hela livscykeln - Mål nr 12.5 Minimera avfallet genom förebyggande arbete - Mål nr 12.8 Säkerställa att människor har information och medvetenhet för en hållbar utveckling Nationella miljökvalitetsmål - Giftfri miljö - God bebyggd miljö Sveriges nationella avfallsplan - Återanvändningen av hushållens avfall ska öka - Återanvändning av textilier och material återvinning av textilavfall ska öka - Materialåtervinning av hushållens avfall ska öka - Insamling av elavfall till materialåtervinning ska öka Uddevalla kommuns miljömål - Uppmuntra och inspirera - Skapa förutsättningar för en hållbar livsstil - Socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar samhällsplanering Åtgärder, ansvar och tidplan Delmål 5:1 Åtgärd Fortsatt samverkan med FTI, påverka för högre kvalitet och att det är rent och snyggt på återvinningsstationerna (ÅVS). Sida 12 av 76 Fortlöpande Ansvar Delmål 5:2 Klart 2024 Åtgärd Planera för och anlägga ytterligare en ÅVC i västra delen av Uddevalla kommun. Skapa samarbete med relevanta aktörer kring ÅVC i västra Uddevalla kommun. Ansvar Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden / Uddevalla Energi AB Uddevalla Energi AB Delmål 5:3 Klart 2020 Åtgärd Fler containrar/kärl för sortering på befintliga ÅVC. Förbättrad vägledning vid ÅVC. Ansvar Uddevalla Energi AB Uddevalla Energi AB Delmål 5:4 Klart 2021 Åtgärd Utred förutsättningarna för att utveckla fastighetsnära insamling (FNI). Genomför pilotprojekt med FNI (i första hand i områden utan ÅVS) inför vidare beslut i Uddevalla kommun. Ansvar Uddevalla Energi AB Uddevalla Energi AB Delmål 5:5 Klart 2019 Åtgärd Utveckla och förbättra informationen och kommunikationen om hållbar avfallshantering på olika språk och riktat till olika målgrupper. Ansvar Uddevalla Energi AB

144 forts. Målområde 5 Förenkla för medborgarna att sortera och lämna avfall Steg i avfallshierarkin: Åtgärder, ansvar och tidplan Delmål 5:6 Klart 2022 Åtgärd Skapa förutsättningar för textilåtervinning (inklusive trasiga textilier). Ansvar Uddevalla Energi AB 3 Återvinna Delmål: 5:1 Verka för rätt kvalitet, tillgänglighet och omfattning av återvinningsstationer. Styrmedel Användarvänliga och lättillgängliga insamlingssystem 5:2 Anlägg en ny återvinningscentral. 5:3 Skapa förutsättningar för bättre utsorteringsgrad vid ÅVC 5:4 Inför fastighetsnära insamling av återvinningsmaterial. 5:5 Ökade informationsinsatser 5:6 Ökad textilåtervinning Motivering: Agenda Mål nr 12.4 Miljömässigt hållbar hantering av kemikalier i hela livscykeln - Mål nr 12.5 Minimera avfallet genom förebyggande arbete - Mål nr 12.8 Säkerställa att människor har information och medvetenhet för en hållbar utveckling Nationella miljökvalitetsmål - Giftfri miljö - God bebyggd miljö Sveriges nationella avfallsplan - Återanvändningen av hushållens avfall ska öka - Återanvändning av textilier och material återvinning av textilavfall ska öka - Materialåtervinning av hushållens avfall ska öka - Insamling av elavfall till materialåtervinning ska öka Uddevalla kommuns miljömål - Uppmuntra och inspirera - Skapa förutsättningar för en hållbar livsstil - Socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar samhällsplanering Sida 13 av 76

145 Åtgärder, ansvar och tidplan Målområde 6 Avfallets nyttigheter ska återvinnas och ingå i ett kretslopp Steg i avfallshierarkin: Delmål 6:1 Klart 2020 Åtgärd Ta fram och sprid information om insamling av källsorterat toalettvatten. Certifiera hanteringen från källsorterat toalettvatten till jordbruksmark. Ansvar Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden 3 Materialåtervinning 4 - Energiåtervinning Delmål: 6:1 Fortsätta utveckla förutsättningarna för att återvinna näringsämnen ur källsorterat toalettvatten, det vill säga från slutna tankar till vilka endast WC är anslutna. 6:2 Öka nyttan av rötslam från reningsverk. 6:3 Skapa förutsättningar för biogasproduktion 6:4 Effektivisera kommunens transport av avfall 6.5 Minst 80% av Uddevalla Energi AB s fordon ska drivas av förnyelsebara bränslen. 6:6 Inför papperspåse för insamling av matavfall 6:7 Öka nyttan av fett från fettavskiljare Delmål 6:2 Klart 2019 Åtgärd Hitta annat omhändertagande efter sluttäckning av Havskurens deponi och i det arbetet följa det kommande slamdirektivet från Miljödepartementet. Ansvar Väst Vatten AB (Uddevalla Vatten) Delmål 6:3 Klart 2022 Åtgärd Upprätthåll goda förutsättningar för insamling av matavfall till rötning. Verka för en lokal/regional rötning av matavfall. Ansvar Uddevalla Energi AB Uddevalla Energi AB Delmål 6:4 Klart 2020 Åtgärd Ansvar Genomför ruttoptimering för insamling och transport av hushållsavfall och slam. Uddevalla Energi AB Delmål 6:5 Klart 2023 Åtgärd Ställ om fordonsflottan till fordon som använder förnyelsebara bränslen. Ansvar Uddevalla Energi AB Sida 14 av 76

146 Målområde 6 forts. Avfallets nyttigheter ska återvinnas och ingå i ett kretslopp Motivering: Agenda Mål nr 7.2 Öka andelen fossilfri energi - Mål nr 12.2 Uppnå en hållbar förvaltning av naturresurser Nationella miljökvalitetsmål - Giftfri miljö - Ingen övergödning - Begränsad klimatpåverkan - God bebyggd miljö Sveriges nationella avfallsplan - Matavfall från hushåll, storkök, butiker och restauranger ska sorteras ut och behandlas så att växtnäring och energi tas tillvara Uddevalla kommuns miljömål - Uppmuntra och inspirera - Skapa förutsättningar för en hållbar livsstil - Socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar samhällsplanering - Ställa krav på miljökrav och etiska krav vid upphandling och inköp - Minskad klimatpåverkan av resor och transporter Åtgärder, ansvar och tidplan Delmål 6:6 Klart 2019 Åtgärd Implementera system med papperspåsar för matavfall till hushållen och verksamheter. Ta fram och sprid information. Genomför plockanalyser för uppföljning av delmålet. (Fortlöpande). Ansvar Uddevalla Energi AB Uddevalla Energi AB Uddevalla Energi AB Delmål 6:7 Klart 2020 Åtgärd Ta fram metoder för att öka nyttan av fett från fettavskiljare. Verka för ett regionalt samarbete kring hantering av fett från fettavskiljare. (Fortlöpande). Styrmedel Informativa styrmedel Miljöanpassad offentlig upphandling Ansvar Användarvänliga och lättillgängliga insamlingssystem Uddevalla Energi AB Uddevalla Energi AB Sida 15 av 76

147 Målområde 7 Minska påverkan från deponerat avfall Steg i avfallshierarkin: 5 - Deponering Åtgärder, ansvar och tidplan Delmål 7:1 Åtgärd Kontrollera otillåtna deponier genom tillsyn enligt Miljöbalken. Sprid information om hantering av massor som en del av tillsynen enligt Miljöbalken. Fortlöpande Ansvar Delmål: 7:1 Minska den otillåtna deponeringen 7:2 Färdigställ sluttäckning av Havskurens deponi 7:3 Minimera miljöpåverkan från de fem stora nedlagda deponierna i kommunen Motivering: Agenda Mål nr 12.8 Säkerställa att människor har information och medvetenhet för en hållbar utveckling Delmål 7:2 Klart 2019 Åtgärd Fortsätt sluttäckning av deponin enligt gällande tidplan. Ansvar Uddevalla Energi AB Delmål 7:3 Klart 2023 Åtgärd Uppdatera riskklassning enligt MIFO-metod (MIFO 1) för respektive deponi. Ansvar Nationella miljökvalitetsmål - Giftfri miljö - God bebyggd miljö Sveriges nationella avfallsplan - Risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda deponier ska minska Ta fram åtgärdsplan och budget för respektive nedlagd deponi. Styrmedel Informativa styrmedel Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Uddevalla kommuns miljömål - Uppmuntra och inspirera - Skapa förutsättningar för en hållbar livsstil - Socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar samhällsplanering Sida 16 av 76

148 8. Uppföljning av avfallsplanen Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för uppföljningen av avfallsplanen. Uppgiften att följa upp respektive åtgärd och målområde kan överlämnas till den del inom kommunens organisation som bedöms vara bäst lämpad. Fördelning eller överlämnande av uppgifter ska dokumenteras och det är viktigt att den som mottar uppgiften förstår och har möjlighet att genomföra den. Avfallsplanens mål och åtgärder ska arbetas in i den kommunala verksamheten och kommunens styr- och ledningsstystem. I de kommunala bolagen sker uppföljning enligt befintliga system. Utvärdering av hur arbetet går ska ske årligen i samband med årsbokslutet. Utifrån resultatet av den årliga uppföljningen ska utrymme och behov av nya eller ändrade mål och åtgärder utvärderas. Uppgifterna i avfallsplanen ska ses över minst vart fjärde år och uppdateras vid behov. När avfallsplanen ändras ska kommunen genast underrätta Länsstyrelsen om ändringen. 9. Konsekvenser av avfallsplanen Uddevalla kommuns avfallsplan syftar till att skapa förutsättningar för en hållbar avfallshantering och cirkulär ekonomi. De mål och åtgärder som fastställts för att uppfylla detta syfte kommer att ge konsekvenser för såväl kommunens medborgare, kommunens verksamhet och miljön. Några av de åtgärder som fastställts i avfallsplanen innebär möjlighet till nya arbetstillfällen. Det handlar framförallt om enkla arbeten vilket kan bidra till att personer som i dagsläget står utanför arbetsmarknaden kan få sysselsättning. Detta kan medföra ett minskat utanförskap och en ökad integration. Avfallsplanens mål och åtgärder leder även till ökad medvetenhet och kunskap kring hållbar avfallshantering vilket är en förutsättning för att skapa en hållbar utveckling för Uddevalla kommun där cirkulär ekonomi kan åstadkommas. För hushållens del medför flertalet av målen till ökad servicegrad, exempelvis anläggande av ytterligare en Återvinningscentral (ÅVC) och införande av Fastighetsnära insamling (FNI) för villor, och tydligare och mer lättillgänglig information. Det blir lättare att göra rätt. I bilaga 9, Miljöbedömning, redovisas hur de olika målen kan komma att påverka människors hälsa. Från miljösynpunkt leder de mål och åtgärder som fastställs i avfallsplanen bland annat till en minskad mängd avfall, en minskning av avfallets farlighet, ökad materialoch energiåtervinning och minskade transporter. Att genomföra förändringar för att förbättra miljön kan medföra ökade kostnader, åtminstone initialt. Föreslagna åtgärder som kan påverka renhållningstaxan är framförallt en ny ÅVC samt utökad FNI för villor. Inför beslut om genomföranden av större förändringar är det därför viktigt att utreda nytta och kostnader. Sida 17 av 76

149 10. Miljöbedömning av planer och program Kommunala avfallsplanerna berörs av bestämmelserna för miljöbedömning av planer och program 1. Enligt bestämmelserna är det obligatoriskt att genomföra en miljöbedömning vid upprättande eller ändring av vissa planer och program. Detta gäller för översiktsplaner, kommunala energiplaner, åtgärdsprogram för miljökvalitesnormer, länstransportplaner och kommunala avfallsplaner. Eftersom kommunala avfallsplaner är en av de planer och program som kräver en miljöbedömning har en sådan upprättats. Se bilaga 9. Uddevalla kommun har bjudit in länsstyrelsen i Västra Götalands län till samråd kring Miljöbedömningen ( ). Länsstyrelsen har valt att inte lämna något yttrande kring Miljöbedömningen (Länsstyrelsens dnr , ). För andra planer och program ska en behovsbedömning ske för att avgöra om planen eller programmet behöver miljöbedömas. Det är då endast de planer som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan som ska miljöbedömas. En plan antas medföra en betydande miljöpåverkan om den anger förutsättningar för kommande tillstånd. 1 6 kap miljöbalken (MB) Sida 18 av 76

150 Bilaga 1.Begreppsförklaringar Avfall Avfallshierarkin Bortskaffande av avfall Brännbart avfall Cirkulär ekonomi Farligt avfall (FA) Fastighetsnära insamling (FNI) Grovavfall Hantering av avfall Hushållsavfall Insamling av avfall Mikroplast Varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Det finns en förteckning över avfallskategorier i avfallsförordningen. En hierarki för i vilken ordning olika metoder för att hantera avfall bör användas. Även kallad Avfallstrappan. Att bli av med avfall utan att få ut någon nytta av det, exempelvis deponering av avfall i eller på marken. Avfall som brinner utan energitillskott efter att förbränningsprocessen startat. En cirkulär ekonomi bygger på att återanvända, laga och att betrakta avfall som en resurs. En cirkulär ekonomi strävar efter produkter som är allt mer hållbara, allt mer återvinningsbara och där icke förnybara material över tid ersätts med förnybara 2. Som hushållens farliga avfall räknas farliga kemikalier, olja, bekämpningsmedel, batterier, färgrester etc. samt elektriskt- och elektroniskt avfall, glödlampor, lysrör, tryckimpregnerat trä etc. Fastighetsnära insamling är insamling av förpackningar och tidningar i direktanslutning till hemmet. Avfall som uppkommer vid normalt boende och som är så tungt eller skrymmande att det inte är lämpligt att lägga i ordinarie avfallskärl för hushållsavfall. En verksamhet eller en åtgärd som utgörs av insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall. Avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Exempel på avfall från hushåll: köksavfall, brännbart avfall, latrin, slam från slambrunnar och slamtankar, grovavfall, läkemedelsrester och farligt avfall. Exempel på avfall från annan verksamhet som är jämförligt med avfall från hushåll: avfall från personalmatsalar, storkök och livsmedelsbutiker, toalettavfall. Uppsamling, sortering eller blandning av avfall för vidare transport. Ett samlingsnamn för plastpartiklar som är mindre än 5 millimeter Sida 19 av 76

151 Miljöstation Matavfall Producent Producentansvar Återanvändning Återbruk Återvinning Återvinningscentral (ÅVC) Återvinningsstation (ÅVS) En avlämningsplats för farligt avfall som uppkommer i hushållen, t.ex. kemikalier av olika slag, bekämpningsmedel, spilloljor, färgrester, lösningsmedel, batterier. Matrester från hushåll, restauranger och storkök som är komposterbart eller rötbart. Den som yrkesmässigt tillverkar, för in till Sverige eller säljer en vara eller en förpackning eller den som i sin yrkesmässiga verksamhet ger upphov till avfall som kräver särskilda åtgärder av renhållnings- eller miljöskäl. Skyldighet för producent att se till att det avfall som producenten ger upphov till samlas in, transporteras bort, återvinns, återanvänds eller bortskaffas. En åtgärd som innebär att en produkt eller komponent som inte är avfall används igen. Kan vara det samma som återanvändning eller innebära att produkten ändras lite innan den används, exempelvis en tröja som sys om eller en vinylskiva som används som lampskärm. Med återvinning avses bland annat materialåtervinning, energiutvinning, kompostering och annan biologisk behandling. Återvinning innebär att nyttan från avfallet, exempelvis i form av material, energi eller näringsämnen, tas tillvara. Avlämningsplats för hushållens grovavfall. Platsen är försedd med containrar/behållare för sortering i olika materialslag. En avlämningsplats för hushållens returpapper och förpackningar av glas, plast, metall och kartong som ingår i producentansvaret. Sida 20 av 76

152 Bilaga 2. Omvärldens krav och regelverk 1. Lagar och styrmedel En rad lagar och föreskrifter reglerar avfallshanteringen i Sverige. Många av de bestämmelser som styr avfallshantering kommer från EU-direktiv som arbetats in i den svenska lagstiftningen. Det finns även EU-förordningar som gäller direkt i Sverige utan att passera den svenska lagstiftningsprocessen. Bestämmelserna kring avfallshanteringen utgår från den så kallade avfallshierarkin, eller avfallstrappan, som anger en prioriteringsordning för hur avfall ska hanteras. Avfallshierarkin kommer ursprungligen från ett EU-direktiv och har arbetats in i den svenska Miljöbalken. Målet är att nå så högt upp i trappan som möjligt, det vill säga att i första hand undvika att avfall uppstår, och på så sätt minimera att det uppstår avfall som behöver tas omhand. Avvikelser från hierarkin kan vara nödvändiga av tekniska, ekonomiska eller miljömässiga skäl. 1. Minimering Verka förebyggande för att undvika att avfall uppkommer 2. Återanvändning Sälja eller skänka saker som man inte vill ha kvar 3. Materialåtervinning Göra nya produkter av tidigare använt material, t.ex. glas och plast 4. Energiåtervinning Använda den energi som finns i avfallet, t.ex. att skapa fjärrvärme genom att bränna avfall eller biogas genom att röta matavfall. 5. Deponering Lägga avfall på en deponi. Sida 21 av 76

153 1.1. Gällande lagstiftning Grunderna för avfallshantering i Sverige ges i Miljöbalken och tillhörande förordningar. En rad föreskrifter ifrån Naturvårdsverket ger detaljerna. Se de främsta lagrummen i Tabell 1. Miljöbalken SFS 1998:808 Avfallsförordning SFS 2011:927 Förordning om avfallsförbränning SFS 2013:253 Förordning om deponering av avfall SFS 2001:512 Föreskrifter om deponering NFS 2004:10 Europaparlamentets och rådets förordning om transport av avfall EG nr 1013/2006 Föreskrifter om transport av avfall NFS 2005:3 Förordning om producentansvar för returpapper SFS 2014:1074 Förordning om producentansvar för förpackningar SFS 2014:1073 Förordning om producentansvar för däck SFS 1994:1236 Förordning om producentansvar för bilar SFS 2007:185 Förordning om PCB m.m. SFS 2007:19 Förordning om producentansvar för batterier SFS 2008:834 Förordning om producentansvar för elutrustning SFS 2014:1075 Föreskrifter och allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall NFS 2004:4 Föreskrifter om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall NFS 2017:2 Allmänt råd om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten HVMFS 2016:17 Tabell 1 De viktigaste lagarna och förordningarna som styr avfallshanteringen Den kommunala renhållningsskyldigheten Enligt Miljöbalkens 15 kapitel 20 ska kommunen se till att hushållsavfall i kommunen transporteras till en behandlingsanläggning. Där ska det återvinnas eller bortskaffas på ett sätt som är godtagbart för både människors hälsa och miljö. Producentansvar Det finns ett flertal förordningar som reglerar det så kallade producentansvaret. Producentansvaret innebär att den som producerar en viss vara eller förpackning ska se till att det finns ett system för att samla in, transportera bort och återanvända, återvinna eller deponera varan eller förpackningen när konsumenten inte längre vill ha den kvar. Både i utveckling av produkter och vid hantering av avfallet ska hänsyn tas till avfallshierarkin På gång inom lagstiftning och vägledning Cirkulär ekonomi I december 2015 presenterade EU-kommissionen ett förslag om cirkulär ekonomi. En cirkulär ekonomi bygger på kretsloppssystem och innebär att produkters mervärde bevaras så länge som möjligt och att avfall elimineras. Det innebär att en produkt som har nått slutet av sin livscykel fortsätter att utnyttjas i ny produktion. Den svenska regeringen och Naturvårdsverket arbetar för att skapa förutsättningar för cirkulär ekonomi. Under våren 2017 är ett så kallat Betänkande av Utredningen om cirkulär ekonomi (SOU 2017:22) ute på remiss bland myndigheter, kommuner och organisationer. Sida 22 av 76

154 Utredningen innehåller en grundlig genomgång av problematiken med dagens så kallade linjära ekonomi och möjligheterna med att ställa om till en cirkulär ekonomi. Även hindren för en cirkulär ekonomi (konsumentmönster, lagstiftning, marknadsstruktur osv) beskrivs. Utredningen ger även förslag på åtgärder som behöver vidtas för att Sverige ska nå en cirkulär ekonomi. Bland annat föreslås lagändringar för att öka förekomsten och användandet av bilpoolar, skyldigheter för kommunerna att underlätta för medborgarna att förebygga avfall och skattereduktioner på hyr-, begagnat- och reparationstjänster. Hur utredningens slutsatser kommer att påverka avfallshanteringen återstår att se. När avfall upphör att vara avfall En del av EU-kommissionens förslag om cirkulär ekonomi handlar om att göra det lättare att klassa om ett avfall så att det upphör att vara avfall och därmed kan användas för att exempelvis producera nya varor eller använda det på annat sätt. Nya bestämmelser för olika materialströmmar kan väntas under de kommande åren. Avfall i anläggningsarbeten Naturvårdsverket ser över sin vägledning om hur avfall i anläggningsarbeten ska hanteras. Att kunna använda avfall i anläggningsarbeten är ett sätt att komma närmare en cirkulär ekonomi. Insamlande av förpackningar En utredning om ändrad ansvarsfördelning för insamling av förpackningar presenterades i mars 2016 (M2015:A). Utredningens uppdrag var att lämna ett förslag som leder till att alla hushåll får tillgång till mer lättillgängliga insamlingssystem så att mängderna insamlat avfall kan öka och att en hög materialåtervinning möjliggörs. Utredningen beskriver ett ändrat ansvar för själva insamlingen av förpackningsavfall och returpapper som flyttas till kommunerna. Enligt utredningen ska producenterna se till att det finns ett återvinningssystem. Riksdagen anser dock att ansvaret för insamlingen av förpackningsavfall och returpapper ska ligga kvar på producenterna och det har under våren 2018 kommit remissförslag från Miljö och Energidepartementet som utvecklar producenternas insamlingsansvar mot mer fastighetsnära insamling av förpackningsanfall och returpapper. Hur eventuella förändringar i insamlingen kommer att påverka avfallshanteringen återstår att se. Minskad nedskräpning I oktober 2016 presenterades Naturvårdsverkets utredning "Åtgärder för minskad nedskräpning". Det uppdrag Naturvårdsverket fått av regeringen var bland annat att föreslå hur det nationella förebyggande arbetet mot nedskräpning kan säkerställas. Utredningen lämnar följande förslag för att minska nedskräpningen: Extra medel till strandstädning behövs på Bohuskusten. De skräpmätningar som gjorts visar att det flyter i land lika mycket skräp på Bohuskustens stränder som på havsstränderna i resten av Sverige varje år. För att hantera detta behöver de berörda kommunerna ekonomiskt stöd. Sida 23 av 76

155 Kommunens ansvar enligt gaturenhållningslagen föreslås motverka skada på växtoch djurliv och naturmiljön i övrigt. Kommunens renhållningsansvar omfattar idag främst att hindra olägenheter för människors hälsa och att uppfylla krav på trevnad, framkomlighet och trafiksäkerhet. Utredningen föreslår att detta ansvar ska utökas så att det även gäller att undvika skada på växt-, djur- och naturmiljön i övrigt. Det är oklart hur mycket detta kommer att kosta för kommunerna. Kommunens ansvar utanför detaljplan föreslås förstärkas och förtydligas. Det är idag otydligt vem som ansvarar för att städa på allmänna platser utanför detaljplan. Utredningen föreslår att kommunernas ansvar förtydligas så att samtliga kommuner tar sitt fulla ansvar. Hela gaturenhållningslagen bör ses över. Lagen om gaturenhållning och skyltning reglerar ett stort antal olika frågor. Utredningen menar att lagen är ålderdomligt utformad, delvis svårläst och har otillräcklig reglering för vissa frågor. Utredningen föreslår därför en total översyn av lagen. Hur utredningens slutsatser kommer att påverka avfallshanteringen återstår att se. Sida 24 av 76

156 2. Nationell avfallsplan och Nationellt program för att förebygga avfall Enligt EU-direktivet för avfall (2008/98/EG) ska alla EU:s medlemsländer ha avfallsplaner och ta fram särskilda program för förebyggande av avfall. Bestämmelserna har arbetats in i den svenska Avfallsförordningen (SFS 2011:927). I Sverige ligger ansvaret för att ta fram den nationella avfallsplanen och programmet för förebyggande av avfall hos Naturvårdsverket Nationell avfallsplan Sveriges gällande avfallsplan heter Från avfallshantering till resurshushållning - Sveriges avfallsplan Planen innehåller mål och åtgärder för fem prioriterade områden och exempel på vad som behöver göras för att nå ett mer resurseffektivt samhälle med utgångspunkt från de nationella miljökvalitetsmålen och EU:s avfallshierarki. Avfallsplanens prioriterade områden: Avfall i bygg- och anläggningssektorn Hushållens avfall Resurshushållning i livsmedelskedjan Avfallsbehandling Illegal export av avfall till andra länder. För att nå målen i planen krävs samarbete mellan kommuner, myndigheter, näringsliv och forskarsamhället. Avfallsplanen lyfter fram vad enskilda aktörer behöver göra för att nå målen. Till planen finns också en miljökonsekvensbeskrivning och ett dokument som beskriver konsekvenserna för olika aktörer av de åtgärder som föreslås i planen. Arbetet med nästa nationella avfallsplan har påbörjats. Den ska gälla och också innehålla nästa avfallsförebyggande program Nationellt program för att förebygga avfall Det nationella programmet för att förebygga avfall innehåller 8 mål och 167 exempel på åtgärder som företag, myndigheter, branschorganisationer, kommuner och landsting kan göra för att minska avfallet. Programmet har fyra fokusområden: Mat Textil Elektronik Byggande och rivning Fokusområdena har valts ut för att de antingen ger mycket avfall eller har en stor miljöpåverkan per kilo vara, räknat ifrån att varan produceras till att den blir avfall. Arbetet med nästa avfallsförebyggande program har påbörjats. Programmet kommer att ingå i den nya nationella avfallsplanen som tas fram för perioden Sida 25 av 76

157 3. Mål 3.1. Globala hållbarhetsmål (Agenda 2030) De 17 globala hållbarhetsmålen, som går under samlingsnamnet Agenda 2030, syftar till att leda världen mot en fredlig och hållbar utveckling. Målen antogs av stats- och regeringschefer från FNs samtliga 193 medlemsländer vid FNs toppmöte den 25 september De globala hållbarhetsmålen tar över efter Milleniemålen som nådde sin deadline vid årsskiftet 2015/2016. Genom att anta målen har världens länder förbundit sig att tillsammans jobba för att uppnå långsiktigt hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Alla länder har åtagit sig att implementera Agenda 2030 genom att ta fram egna nationella strategier och handlingsplaner anpassade efter landets förutsättningar. Arbetet ska pågå under en 15-årsperiod, med start 1 januari 2016 och fram till år I Sverige är alla statsråd i regeringen ansvariga för genomförandet av Agenda 2030 inom sina respektive ansvarsområden. Det nationella genomförandet inkluderar kommuner, landsting, statliga myndigheter och Regeringskansliet. Regeringen har tillsatt en delegation som ska stödja och stimulera Sveriges genomförande av Agenda Delegationen ska bland annat ta fram en övergripande handlingsplan för Sveriges genomförande av agendan och uppmärksamma goda exempel på området. Sida 26 av 76

158 3.2. Nationella miljökvalitetsmål Sveriges nationella miljökvalitetsmål visar den politiska målsättningen för vilken kvalitet miljön i Sverige ska ha. För att nå målen krävs insatser från samtliga aktörer i samhället, såväl stat, landsting, kommuner, företag, organisationer och privatpersoner. Det övergripande målet är att år 2020 kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Det sammanfattas i generationsmålet som beskriver vad som ska skyddas och på vilket sätt det ska ske. Utöver generationsmålet finns 16 miljökvalitetsmål som riktar sig mot olika aspekter av naturen och samhället. Att nå de svenska miljömålen får inte leda till ökade miljö- och hälsoproblem i andra länder. Nationella miljökvalitetsmål 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Med utgångspunkt i generationsmålet och miljökvalitetsmålen införs styrmedel och olika åtgärder för att göra miljön bättre. Det kan exempelvis handla om begränsningar av utsläpp, skydd av natur eller ekonomiskt stöd till miljösmarta alternativ. Regelbundna utvärderingar ger information om läget för Sveriges miljö och anger vilka åtgärder och prioriteringar som krävs för att miljötillståndet ska förbättras. I en årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen bedöms om beslutade styrmedel och åtgärder är tillräckliga för att nå målen. De nationella miljökvalitetsmål som främst berör avfallshanteringen är mål nummer 4. Giftfri miljö och nummer 15. God begyggd miljö. Sida 27 av 76

159 3.3.Regionala miljömål Länsstyrelsen har en samordnande roll i det regionala arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen och följer upp hur miljöarbetet går. Länsstyrelsen kan även formulera egna tilläggsmål som gäller för det egna länet. Tilläggsmålen kan exempelvis innebära preciseringar eller egna etappmål för ett nationellt miljökvalitetsmål. I Västra Götalands län finns 50 tilläggsmål, varav 45 är unika (eftersom samma tillläggsmål kan återfinnas under flera miljökvalitetsmål). De tilläggsmål som främst relaterar till denna avfallsplan är: Begränsad klimatpåverkan 1. En ekonomi oberoende av fossila bränslen 2. Minskade utsläpp av växthusgaser 3. Ökad andel förnybar energianvändning 4. Minskad klimatpåverkan från vår konsumtion Giftfri miljö 1. Minskning av farliga ämnen 3. Alla områden med mycket stor risk eller stor risk för människors hälsa eller miljön ska åtgärdas. År 2020 har användningen ökat av annan teknik än schaktning följt av deponering, utan föregående behandling av massorna. Hav i balans och levande kust och skärgård 5. Minskad mängd marint skräp 3.4. Lokala miljömål och styrande dokument Lokala miljömål Uddevalla kommunfullmäktige antog år 2013 sex övergripande miljömål för Uddevalla kommun. Målen visar fullmäktiges vilja att kommunen ska kunna utvecklas och växa utan att den gemensamma livsmiljön belastas och syftar även till att minska kommunens ekologiska fotavtryck. De nu gällande (2017) miljömålen är: Uddevalla kommun ska inspirera och motivera till hållbar utveckling i samverkan och i dialog med medarbetare, medborgare, organisationer och näringsliv. Uddevalla kommun ska skapa förutsättningar för en hållbar livsstil genom att underlätta resurssnål konsumtion, minska resursanvändningen och minska kemikalieanvändningen. Uddevalla kommun ska bedriva en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar samhällsplanering samt ha en god hushållning med natur- och kulturresurserna. Uddevalla kommun ska ställa tydliga miljökrav och etiska krav vid upphandling och vid inköp av varor och tjänster där så är möjligt. Sida 28 av 76

160 Uddevalla kommun ska främja en minskad energianvändning och öka andelen förnybar energi. Uddevalla kommun ska verka för en minskad klimatpåverkan av resor och transporter. Styrande dokument I Uddevalla kommun finns ett antal styrande dokument som på olika sätt antingen påverkar eller kan påverkas av kommunens avfallsplan. Översiktsplan (ÖP): ÖP anger inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön i kommunen. Avfallsplanen är en del av ÖP och för att Avfallsplanen ska kunna genomföras krävs att åtgärderna får stöd i ÖP. Översiktsplanen omfattar hela kommunen och ska ge vägledning för hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är vägledande men inte bindande för myndigheter och enskilda. Det innebär att slutliga avvägningar mellan till exempel enskilda och allmänna intressen sker först i andra former. Det finns även fördjupade översiktsplaner (FÖP). Följande översiktsplaner är bedömda som aktuella under nuvarande mandatperiod: Fördjupad översiktsplan för Uddevalla tätort, Vindbruksplan 2016 och fördjupad översiktsplan för Centrala Uddevalla. Arbete pågår med att med att ta fram en ny kommuntäckande översiktsplan som planeras att vinna laga kraft år I översiktsplanen kommer avfallsplanens övergripande strategier att anges samt hur avfallsplanen skall hållas aktuell över tid. Samhällsbyggnadsstrategi: Uddevalla kommuns samhällsbyggnadsstrategi är en konkretisering av kommunens översiktsplan (ÖP). Samhällsbyggnadsstrategin lägger fokus på utveckling av bostäder och verksamheter men lyfter samtidigt fram att samhällsbyggnad berör i hög grad fler politikområden som energi, miljö, kulturmiljövård, naturvård, lokalförsörjning osv. I samhällsbyggnadsstrategin beskrivs behovet av att skapa förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling, bland annat genom förtätning av bebyggelse. Energiplan: Uddevalla kommuns Energiplan är ett strategiskt verktyg för att långsiktigt nå ett hållbart energisystem samtidigt som den är en konkret plan för energiplanperioden. Planens åtgärder är tidsatta och har en tydlig ansvarsfördelning för genomförandet. Åtgärderna kan vara i form av investeringsprojekt, utredningsbehov eller nya arbetssätt/riktlinjer som understödjer att utvecklingen går åt rätt håll för energisystemet. Energiplanen är direkt styrande för kommunens egen verksamhet samt för majoritetsägda kommunala bolag i tillämpliga delar och vägledande för kommunala stiftelser. I andra sammanhang beskriver energiplanen en viljeinriktning. Det övergripande mål i Energiplanen som främst berör denna avfallsplan är: "Användningen av fossila energikällor ska fasas ut mot ur klimatsynpunkt bättre alternativ, liksom mot energikällor med låg primärenergi och energi som annars går till spillo". Sida 29 av 76

161 Vatten- och avloppstrategi: Strategin innehåller planering för alla medborgares behov av vatten och avlopp som en kommun är skyldig att planera för. Syftet med VAplaneringen är att upprätthålla en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar vattenoch avloppsförsörjning i hela kommunen och att bidra till god vattenstatus i kommunens yt- och grundvatten. VA-planeringen i Uddevalla kommun följer Hav och Vattenmyndighetens vägledning för kommunal VA planering. Strategi för enskilda avlopp: Dokumentet beskriver Uddevalla kommuns strategi för hur enskilda avlopp bör behandlas i kommunen mot bakgrund av miljöbalkens regelverk, lokala förutsättningar och behov av särskild hänsyn i vissa fall. Sida 30 av 76

162 Bilaga 3. Kommunens styrmedel Utöver lagkrav och mål finns även andra sätt att påverka kommunens invånare och aktörer mot en mer hållbar avfallshantering. Informativa styrmedel Broschyrer Internet/Sociala medier Mobilapp Skolinformation Rådgivning och arbetsplatsbesök Nationell och lokal TV Informationsslingor i affärer Tillsyn Ekonomiska styrmedel Differentierad avfallstaxa Fria besök på ÅVC (10 st/år) Pant på returförpackningar (producentansvar) Skrotningspremier och avgifter för bilar (producentansvar) Andra styrmedel Användarvänliga och lättillgängliga insamlingssystem som underlättar återvinningen Miljöanpassad offentlig upphandling (återtagande, leasing m.m.) Miljöledningssystem som exempelvis ISO 14001, EMAS eller Miljödiplomering Sida 31 av 76

163 Bilaga 4. Medverkande vid revidering Arbetet med att revidera Uddevalla kommuns avfallsplan har skett i samråd med ett stort antal aktörer som är verksamma i Uddevalla kommun. Aktörerna har samlats i tre olika grupper som haft olika uppdrag och funktioner. 1. Styrgrupp Styrgruppens arbete har fokuserats på att kontrollera och godkänna redovisat material kring revideringen av avfallsplanen samt att tillföra nya infallsvinklar. Styrgruppen har bestått av följande funktioner: Avdelningschef Planeringsavdelningen (Samhällsbyggnadsförvaltningen) Driftchef (Västvatten AB) Affärsområdeschef Renhållningen (Uddevalla Energi AB) 2. Arbetsgrupp Arbetsgruppens arbete har fokuserats på att formulera målområden och åtgärder för att nå en hållbar avfallshantering. Arbetsgruppen har bestått av följande funktioner: Kommunekolog (Samhällsbyggnadsförvaltningen) Miljö- och hälsoskyddsinspektör (Samhällsbyggnadsförvaltningen) Översiktsplanerare (Strategisk samhällsplanering) Projektledare Renhållningen (Uddevalla Kraft AB) Metodutvecklare Barn- och utbildningsförvaltningen Driftingenjör Väst Vatten AB Arbetsledare Renhållningen (Uddevalla Kraft AB) Miljösamordnare (Samhällsbyggnadsförvaltningen) Kock Måltidsservice (Samhällsbyggnadsförvaltningen) Arbetsledare Gata Park (Samhällsbyggnadsförvaltningen) Kundservice Renhållningen (Uddevalla Energi AB) Enhetschef (Kultur och fritid) Förvaltningschef (Arbetsmarknadsavdelningen) Arbetsledare (Arbetsmarknadsavdelningen) Avdelningschef, Stöd och service (Socialtjänsten) 3.Bollplank Bollplanket har fått information kring revideringen av avfallsplanen och haft möjlighet att inkomma med synpunkter. Arbetsgruppen har bestått av följande funktioner: Centrumutvecklare Transportör (Uddevalla LBC) Kommunalt bostadsföretag (Uddevallahem AB) Villaägarföreningen Fastighetsägarföreningen Räddningstjänsten Sida 32 av 76

164 Bilaga 5. Uppföljning av tidigare avfallsplan Nedan kommenteras de mål och åtgärder som togs fram i avfallsplanen för Uddevalla kommun Som underlag till avgörandet/bedömningen av om målen och åtgärderna uppfyllts har statistik (exempelvis insamlade avfallsmängder), resultat från kundenkäter och intervjuer med nyckelpersoner använts. De kundenkäter/-undersökningar som använts är: Kritik på teknik 2016 Kundenkät som organiseras av SKL (Sveriges kommuner och landsting). Syftet med enkäten är att ge en uppfattning om hur medborgarna uppfattar kommunens service när det gäller gator, parker, vatten/avlopp samt avfallshämtning och avfallshantering. Enkätundersökning Havskurens återvinningscentral, maj 2015 Kundenkät som genomfördes av två praktikanter på uppdrag av Tekniska kontoret, Uddevalla kommun, under fem dagar i maj av 118 tillfrågade besökande svarade. Resultatnyckel: Målet/åtgärden har klarats! Målet/åtgärden klarades inte riktigt, men resultatet är ändå tillräckligt. Målet/åtgärden klarades inte. Sida 33 av 76

165 Mål och åtgärder Hur har det gått? Kommentar Mål 1 Åtgärd 1:1 Åtgärd 1:2 Åtgärd 1:3 Mål 2 Åtgärd 2:1 Totala avfallsmängden ska minska jämfört med 2008 liksom avfallets farlighet Plats ska upplåtas på Havskurens ÅVC och Aröds ÅVC för återbruksbodar där inlämning kan ske av användbara saker. Platserna upplåtes till ideella organisationer där överskottet går till gratis nytta för tredje man. "Samlaren" skall installeras i affärscentra Regelbundna informationsinsatser till hushållen om hantering av farligt avfall Insamlingen ska vara estetiskt tilltalande och ha god tillgänglighet och säkerhet för hushållen samt säkerställa en separat hantering av farligt avfall. Minst 90 procent av hushållen ska vara nöjda med insamlingen år 2015 En ny ÅVC skall planläggas Återbruksbodar finns på såväl Aröd och Havskuren ÅVC. Återbruksbodarna har medfört att mer än 2000 ton möbler, husgeråd m.m. samlas in per år. Samlaren, där det finns möjlighet att lämna småelektronik, glödlampor och batterier, har installerats vid bland annat Ica Kvantum, Ica Spara, Coop, Willys och City Gross. Den första sattes ut under Hittills har ton samlades in under Information sprids via hemsidan, annonsering i samband med besök av "Farligt avfall-bilen" och en mobil-app som lanserades I appen finns bland annat information om öppettider vid avfallsanläggningar, datum för nästa hämtning vid fastigheten och en sorteringsguide på flera språk. Enligt Kritik på Teknik anser de flesta tillfrågade att de är tillräckligt informerade. Ingen ny ÅVC har anlagts. Planer finns fortfarande för att bygga minst en ytterligare ÅVC. Sida 34 av 76

166 Åtgärd 2:2 Åtgärd 2:3 Åtgärd 2:4 Mål 3 Åtgärd 3:1 Åtgärd 3:2 Åtgärd 3:3 Åtgärd 3:4 Insamling av hushållens farliga avfall inklusive elektronikavfall skall förutom vid befintliga miljöstationer ske med miljöbil från fasta platser i kommunen enligt turlista. Påverka FTI via samråd att bygga nya estetiskt tilltalande, säkra och praktiska återvinningsstationer för producentansvarsmaterial och annat återvinningsbart material Städningsrutinerna på Havskurens ÅVC ändras så att städning sker oftare Nedskräpningen utomhus på allmänna platser ska ha minskat med 50 % jämfört med 2008 Regelbunden information om avfallsfrågor samt antinedskräpningskampanjer i skolor, utöver den information som ges till alla barn i klass 5 Anlita skolungdom för årlig strandstädning Återkommande städkampanjer genomförs i samverkan med organisationer, skolor, väg- och sommarstugeföreningar mm. Samarbetsrutin vad gäller städning av områden dit allmänheten har tillträde tas fram av Tekniska nämnden och Miljö och Stads- Målet ligger kvar i nästa avfallsplan. Farligt avfall-bilen samlade under 2015 in 790 ton farligt avfall, vilket är mindre än förväntat. För att öka insynen och tryggheten vid ÅVS har plank ersatts med nätstaket. Samrådsmöte mellan FTI och Samhällsbyggnadsförvaltningen hålls minst 1 ggr/år. Vid samrådsmötena görs även besök på stationerna. Städfrekvensen vid Havskurens ÅVC har ökat från cirka 1 gång/vecka till flera gånger/ vecka. Detta har medfört att en bättre miljö på centralen. Det har saknats resurser för att genomföra denna åtgärd. Strandstädning har inte genomförts av skolungdom, däremot städar de runt sina skolor. Målet följer inte läroplanen och kommer inte att lyftas över i nästa avfallsplan i denna formulering. Kampanjer genomförs en gång per år, på våren. Såväl deltagarna i kampanjerna som kommunens invånare är positivt inställda. Samarbetsrutinen har tagits fram och efterlevs. Invånarnas respons är att det är Sida 35 av 76

167 Mål 4 Åtgärd 4:1 Åtgärd 4:2 Åtgärd 4:3 Mål 5 Åtgärd 5:1 byggnad Källsorterade avfallsfraktioner skall vara så rena som möjligt. Minst 80 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker ska tas om hand för biogasproduktion och rötresten ska nyttjas som växtnäring på åkermark till 100%. Kvaliteten på insamlat matavfallet ska vara mycket god och andelen rättsorterat skall vara minst 90%. Nytt insamlingssystem med separata kärl för matavfall och brännbart hushållsavfall införs. Matavfallet ska behandlas i en anläggning som medger att rötresten kan nyttjas som växtnäring på åkermark Regelbunden information (ett utskick per år) ska gå ut till hushåll m.fl. som redovisar resultaten från plockanalyser, vad som händer med avfallet samt belyser vikten av att matavfallet ej blandas med annat avfall En plan för hantering av slam och återvinning av näringsämnen skall finnas framme senast % av fosforföreningarna i det kommunala avloppet ska användas som växtnäring varav 50% ska gå till åkermark Regelbunden information till hushållen om att inte hälla farligt avfall, färgrester mm i avloppet. bra med gemensamma och tydliga "ingångar" och kontakter. Målet har delvis uppfyllts. 74% av matavfallet samlades under 2015 in och skickades till rötning (mot målets 80%). Enligt mottagaren för rötresten har 100% används som växtnäring på åkermark. Insamlingssystemet med separata kärl för matavfall och brännbart avfall infördes Sedan införandet har mer matavfall sorterats ut och fraktionen har varit renare (mer rättsorterad). Enligt Kritik på Teknik är de flesta tillfrågade nöjda med hur matavfallet samlas in. Insamlat matavfall omhändertas vid Heljestorp avfallsanläggning varifrån all rötrest används till växtnäring. Information sprids via hemsidan, annonsering i samband med besök av "Farligt avfall-bilen" och en mobil-app som lanserades I appen finns bland annat information om öppettider vid avfallsanläggningar, datum för nästa hämtning vid fastigheten och en sorteringsguide på flera språk. Det nya slamdirektivet som ska styra hur återvinning av näringsämnen får ske bereds, men har ännu inte beslutats av Miljödepartementet. Målen för användning av fosfor till växtnäring har därför inte uppnåtts. Information sprids bland annat via hemsidan, Öppet hus på reningsverket och initiativet "VA i fem- Sida 36 av 76

168 Åtgärd 5:2 Åtgärd 5:3 Mål 6 Åtgärd 6:1 Genomföra regelbundna inventeringar av de verksamheter som är kopplade till reningsverken Utreda konsekvenserna av att bränna rötresten/slammet Andelen producentansvarsmaterial i den insamlade brännbara fraktion i hushållsavfallet ska minska till 10%. Regelbunden information till hushållen om vikten av att källsortera bättre för att öka materialåtervinningen och också minska kostnaden för avfallshanteringen man" som vänder sig till alla femteklassare. Enligt Kritik på Teknik anser de flesta tillfrågade att de är tillräckligt informerade, men ändå känner sig 12% dåligt informerade. Detta kan bero på att det inte finns information på flera språk. Uppföljning görs av slamavskiljare som är kopplade till reningsverket. Provförbränning av rötrest/slam kommer att ske under Information sprids via hemsidan, annonsering i samband med besök av "Farligt avfall-bilen" och en mobil-app som lanserades I appen finns bland annat information om öppettider vid avfallsanläggningar, datum för nästa hämtning vid fastigheten och en sorteringsguide på flera språk. Åtgärd 6:2 Plockanalys genomförs 2 ggr/år Plockanalys har genomförts 1 gång/år vilket bedöms vara tillräckligt. Mål 7 Åtgärd 7:1 Åtgärd 7:2 Kontrollen ska vara god vad gäller sorteringen av grovavfall på Havskurens ÅVC Bemanningen vid Havskuren ska öka Bomsystem, med kort för abonnenter, införs på Havskurens och Bemanningen vid Havskurens ÅVC har ökat från 4 till 6 personer. Enligt enkätundersökningen 2015 är de flesta som tillfrågats nöjda med bemötandet. Det har dock förkommit problem med hot och våld mot personalen och en åtgärdsplan för att hantera det är under framtagande. Bomsystemet infördes Sida 37 av 76

169 Aröds ÅVC Enligt enkätundersökningen 2015 är de flesta som tillfrågats nöjda med bom- och betalsystemet. Uddevalla Kraft upplever att nedskräpningen utanför ÅVC minskat och att registreringen av företagens avfall blivit bättre. Invånarna kommer oftare med fulla lass istället för att köra enstaka saker i taget, vilket medför minskade transporter. För arbetsmiljön och säkerheten är det även positivt att kontanthanteringen försvunnit. Åtgärd 7:3 Mål 8 Åtgärd 8:1 Åtgärd 8:2 Mål 9 Åtgärd 9:1 Åtgärd 9:2 Åtgärd 9:3 Återkommande plockanalyser på avfall, både verksamhetsavfall och ej källsorterat hushållsavfall som tillförs Lillesjöverket samt bottenaska från Lillesjöverket. Minimering av transporter av avfall Stationer för mellanlagring av externslam ska anordnas genom att ställa upp tankbilssläp på en eller flera ställen i kommunen. Genomföra ruttoptimering av sopbilar Tömning av fettavskiljare ska fungera väl, med återvinning av energi och näring i fettavskiljarslammet. Allt slam från tömning av fettavskiljare ska behandlas i en rötningsanläggning Avlämning av använd frityrolja och liknande i småbehållare ska vara möjlig på kommunens ÅVC. Oljan ska återvinnas Miljö och Stadsbyggnad ska i samarbete med VA-avdelningen ta fram rutiner för hur fettavskiljare Regelbundna plockanalyser genomförs inte, däremot görs stickprov bland annat för att minska mängden elektronikavfall. Målsättningen kvarstår och lyfts över till den nya avfallsplanen. Istället för tankbilssläp används tre gödselbrunnar. Det finns planer att utöka med ytterligare en brunn. Arbetet pågår men har inte kunnat slutföras under målperioden. Målsättningen kvarstår och lyfts över till den nya avfallsplanen. Allt slam från tömning av fettavskiljare behandlas i rötgasanläggning. Årligen samlas cirka 500 liter olja in och skickas till Västsvensk Fettåtervinning. Avfallslämnarna har varit positivt inställda. Fettavskiljare töms cirka 4 ggr/år enligt överenskommelse mellan Uddevalla Energi och Västvatten. Sida 38 av 76

170 Åtgärd 9:4 Mål 10 Åtgärd 10:1 Mål 11 Åtgärd 11:1 Mål 12 Åtgärd 12:1 Åtgärd 12:2 Åtgärd 12:3 ska tömmas Ruttplanering av slamtransporter genomförs för att förkorta transporterna Kretsloppsanpassade avloppssystem ska prioriteras Ett projekt med kretsloppsanpassning av toalettavfall ska genomföras och utvärderas i något lämpligt område. Möjliga system för urinsortering, lagring och spridning på åkermark utreds Gamla nedlagda deponier i kommunen ska åtgärdas Översyn av samtliga kända deponier. Bristfällig täckning åtgärdas i samråd med fastighetsägaren Kommunen ska ha god kännedom om avfallsmängder, avfallsslag och behandling av avfall från verksamheter i kommunen. Enkät till större verksamheter varje år för uppföljning av mängder och avfallsslag. Regelbundna tillsynsbesök hos tillståndspliktiga verksamheter, varje anläggning får besök minst en gång vartannat år Tillsynsmyndigheten skall vara uppdaterad, vara med i planeringsprocessen när det gäller nyetableringar, bedöma tillkommande avfallsmängd och typ från nya verksamheter. Ansvaret ligger på fastighetsägaren. Arbetet pågår men har inte kunnat slutföras under målperioden. Målsättningen kvarstår och lyfts över till den nya avfallsplanen. Projektet har slutförts och hanteringen är införlivad som ett av kommunens system för hantering av hushållsavfall. För Bomyrendeponin har en utredning om bland annat påverkan på recipient genomförts. Uddevalla kommun hjälper vägföreningen att rensa vägdiken. Vid övriga nedlagda deponier sker provtagning för att säkerställa att de inte orsakar miljöskada. Inga enkäter om avfall har skickats till större verksamheter. Tillståndspliktiga verksamheter besöks minst en gång/år. Ambitionen är att utöka tillsynen ytterligare. Tillsynsmyndigheten får kännedom om nya verksamheter genom vissa verksamheters anmälningsplikt, bygglov och uppsökande arbete. Någon bedömning av tillkommande avfallsmängder görs dock inte. Sida 39 av 76

171 Åtgärd 12:4 Åtgärd 12:5 Mål 13 Åtgärd 13:1 Åtgärd 13:2 Åtgärd 13:3 Åtgärd 13:4 Regelbundna plockanalyser på inkommande verksamhetsavfall till avfallsanläggningarna genomförs för att öka kunskapen om avfallets sammansättning. Miljö och Stadsbyggnad ska årligen sammanställa statistik över inkomna avfallsuppgifter Insamlingen av producentansvarsmaterial fungerar väl med hög insamlingsgrad och få klagomål från användarna av återvinningsstationerna (ÅVS) samt är estetiskt tilltalande Påverka Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) att anpassa behållare och förbättra skyltningen på befintliga ÅVS Påverka FTI att upprätta en åtgärdsplan när det gäller nedskräpningen kring ÅVS. Påverka FTI att bygga fler ÅVS i centrala Ljungskile Ha flera projektmöten per år med FTI Regelbundna plockanalyser görs inte, däremot registreras inkommande avfall och möjlighet finns att kontrollera innehållet. Uppgifter om det avfall som kommer in till Havskuren eller någon av de ÅVS som finns i kommunen sammanställs i den årliga Miljörapporten för Havskurens avfallsanläggning. Dessutom har förbättringar skett när det gäller mark, städning, belysning och staket. FTI har förbättrade rutiner för att städa inom och runt ÅVS erna. Tömningsfrekvenserna har också ökat. Dock är dumpning av grovsopor på ÅVS ett ökat problem. En ny och större ÅVS har etablerats på Skafterödsvögen Sida 40 av 76

172 Bilaga 6. Nulägesbeskrivning Uddevalla kommun Uddevalla kommun ligger i mellersta Bohuslän. I centralorten Uddevalla bor cirka invånare och i näst största orten, Ljungskile, bor cirka invånare. Huvuddelen av arbetstillfällena inom kommunen finns inom vård och omsorg, handel och utbildning. I kommunen finns cirka aktiva företag. Tyngdpunkten ligger på handel, byggnadsindustri, byggvaruhandel och maritima näringar. Det geografiska läget har gett Uddevalla en stark koppling till skeppsbyggande och offshoreindustri, numera är det främst design- och ingenjörskunnande som ligger i framkant 3. I avfallsplanen används uppgifter för befolkningsmängd, avfallsmängd etc. från 2016 som jämförelse. Befolkning i Uddevalla kommun Antal kommuninnevånare Antal hushåll i en- eller tvåfamiljshus Antal hushåll i flerbostadshus Tabell 1 Befolkningsuppgifter 2016, Uddevalla kommun 2. Insamling av avfall Insamling av hushållsavfall görs av Uddevalla Kraft AB på uppdrag av Uddevalla kommun. Insamling sker i två stycken enfackskärl (restavfall och matavfall). Insamling av verksamhetsavfall till Havskuren sköts av privata aktörer, främst Lastbilscentralen (LBC). Insamling av producentansvarsavfall sköts av Uddevalla Kraft AB och privata aktörer på uppdrag av HA Recycling AB som har avtal med FTI AB. 3. Avfallsanläggningar I Uddevalla kommun finns anläggningar för mottagning av avfall och hantering av visst avfall. För mottagande av avfall finns två större bemannade återvinningscentraler; Havskurens avfallsanläggning i Uddevalla och Aröds återvinningscentral i Ljungskile, en miljöstation vid OKQ8 samt 20 återvinningsstationer som drivs av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI). För behandling av avfall finns kraftvärmeverket Lillesjöverket, som nyttjar hushålls- och Andel hushåll efter boendeform och kommun den 31 december 2016, Sida 41 av 76

173 verksamhetsavfall som bränsle och Hovhultsverket som nyttjar bland annat returträ som bränsle. Matavfall från kommunen transporteras till upphandlad rötningsanläggning. Avfall till deponi transporteras till godkänd aktiv deponi Havskurens avfallsanläggning På Havskurens avfallsanläggning finns en återvinningscentral för hushåll och företag, en sorteringsanläggning, en komposteringsanläggning och en tidigare deponi. Anläggningen är tillståndspliktig enligt Miljöbalken och ett nytt tillstånd har sökts. Mottagning av avfall och mellanlagring av farligt avfall Vid ÅVC kan privatpersoner och verksamheter lämna bland annat förpackningsmaterial, farligt avfall, skrymmande brännbart avfall och avfall till deponi. Under 2013 installerades ett bomsystem vid infarten till återvinningscentralen (ÅVC) på Havskurens avfallsanläggning. Privatpersoner boende i Uddevalla kommun kan lämna avfall vid ÅVC 10 gånger per år utan kostnad (del av renhållningstaxan) genom att dra sitt kort. För ytterligare besök tas en avgift ut. Verksamheter betalar för antalet besök. Till avfallsanläggningen kommer även verksamhetsavfall i containrar och lastbilar. Inkommande avfall som inte ska till ÅVC vägs och registreras. Sortering av avfall Vid sorteringsplattan sorteras blandat avfall från främst verksamheter. Kompostering Kompostering av park- och trädgårdsavfall sker på hårdgjord yta. Fram till hösten 2016 skedde komposteringen med inblandning av gödsel. Den färdiga jordprodukten används vid sluttäckning av deponin eller säljs till privatpersoner. Mellanlagring av avfall Farligt avfall mellanlagras i en särskild byggnad i väntan på borttransport. Byggnaden är utformad så att eventuellt läckage av flytande farligt avfall samlas upp och inte läcker till omgivningen. Trä mellanlagras under perioder inför flisningskampanjer. Deponering, sluttäckning och lakvattenhantering Fram till 1976 deponerades hushållsavfall, byggavfall, industriavfall med mera på Havskurendeponin. Deponeringen upphörde helt i december 2008 och sluttäckning av deponin pågår och planeras vara klar vid utgången av Lakvattnet från deponin avleds till en lakvattendamm, Rundtjärn, där det luftas och sedimentation kan ske. Vid in- och utloppen finns flödesmätare som registrerar flödet kontinuerligt. Vattnet från Rundtjärn släpps till en anlagd våtmark för ytterligare rening av vattnet. Utloppet från våtmarken sker till Vännerbergsbäcken. Avrinnande ytvatten från ÅVC-ytan leds till diken. Sida 42 av 76

174 3.2. Aröds återvinningscentral Aröds återvinningscentral är anmälningspliktig enligt Miljöbalken. Mottagning av avfall Vid Aröds ÅVC kan privatpersoner och verksamheter lämna bland annat förpackningsmaterial, farligt avfall, skrymmande brännbart avfall och avfall till deponi. Under 2013 installerades ett bomsystem vid infarten till Aröds ÅVC. Privatpersoner boende i Uddevalla kommun kan lämna avfall vid ÅVC 10 gånger per år utan kostnad (del av renhållningstaxan) genom att dra sitt kort. För ytterligare besök tas en avgift ut. Verksamheter betalar för antalet besök. Hantering av avfall Det grovavfall, trä, brännbart avfall och parkavfall som kommer in till Aröds ÅVC transporteras till Havskurens avfallsanläggning för sortering och transport till fortsatt omhändertagande. Övrigt avfall, exempelvis förpackningsavfall och farligt avfall hämtas av anlitad transportör Lillesjöverket Kraftvärmeverket Lillesjöverket i Uddevalla togs i drift under hösten I Lillesjöverket eldas hushålls- och verksamhetsavfall för produktion av fjärrvärme och el. Tillståndsbeslutet från 2013 medger att Lillesjöverket tar emot upp till ton brännbart hushålls- och industriavfall per år. Vid en förbränning på ton avfall per år uppgår fjärrvärmeproduktionen till MWh vilket motsvarar uppvärmningsbehovet för ungefär villor. Elproduktionen på Lillesjöverket kan ge upp till MWh per år. Maximalt producerad effekt är 10 MW. En normal villafamilj förbrukar 5-6 MWh el till hushållet vilket innebär att Lillesjöverket levererar el till cirka villor. Slaggen som blir kvar efter förbränningen, cirka ton per år, används för närvarande som konstruktionsmassor på Havskurendeponin efter att ha siktats och mellanlagrats. Avskiljd flygaska är klassad som farligt avfall och transporteras till Langöya i Norge för behandling användning som utfyllnadmassor i ett kalkstensbrott. Mängden uppgår till cirka ton per år Hovhultsverket Vid Hovhultsverket används bland annat returträ och biobränslen som bränsle för att producera fjärrvärme. Gällande tillståndsbeslut är från Avloppsreningsverk I Uddevalla kommun finns tre avloppsreningsverk och två mindre reningsanläggningar: Sida 43 av 76

175 Skansverket reningsverk, dimensionerat för pe 5. Fagerhult reningsverk, dimensionerat för 400 pe. Kyrkbyn reningsverk, dimensionerat för 200 pe. Forshälla markbäddsanläggning, dimensionerat för 150 pe. Skredsvik rotzonsanläggning, dimensionerat för 200 pe. Vid kommunens största reningsverk, Skansverket, renas cirka m³ avloppsvatten varje år. Reningen sker mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Det som avskiljs är skräp, sand, näringsämnen som kväve och fosfor samt organiskt material. Skansverket tar även emot slam från enskilda avlopp Andra anläggningar för avfallshantering Utöver de anläggningar för hantering av avfall som drivs av Uddevalla kommun finns privata anläggningar, exempelvis för skrot- och bildefragmentering. 4. Avfallsmängder Avfallsplanen ska omfatta såväl det avfall som kommunen har ansvar och rådighet över, det vill säga hushållsavfallet, som det avfall som ligger utanför kommunens monopol, det vill säga verksamhetsavfallet. Sammanställningen av avfallsmängder utgår från avfallshierarkin Hushållsavfall Definitionen av hushållsavfall finns i Miljöbalkens 15 kapitel: 3 Med hushållsavfall avses i detta kapitel avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Begreppet "därmed jämförligt avfall från annan verksamhet" har beskrivits av Naturvårdsverket i en vägledning kring definitionen av hushållsavfall: "( ) avfall som uppkommer som en direkt följd av att människor oavsett ändamål eller verksamhet uppehåller sig inom en lokal eller i en anläggning. Som exempel kan nämnas avfall från personalmatsalar, restaurangavfall och toalettavfall." 6 För insamling av hushållsavfall gäller ett kommunalt monopol vilket innebär att endast kommunen, eller en aktör som får uppdraget från kommunen, får samla in avfallet. 5 pe = Personekvivalenter 6 Vägledning till definitionen av hushållsavfall, Naturvårdsverket, Sida 44 av 76

176 Hantering av hushållsavfall Minimera uppkomsten av avfall Återbruk förekommer bland annat inom Socialtjänstens verksamhetsområde Stöd och service. Det är framförallt arbetsuppgifter för brukare med beslut om daglig verksamhet enligt LSS och målet är att brukare ska utvecklas, vara delaktiga och känna tillfredsställelse i att utföra uppgifterna. Exempel på sådan återbruksverksamhet är: Omhändertagande av begagnade kläder från insamlingsstationer. De begagnade kläderna tvättas och sorteras. En del av kläderna säljs i verksamhetens butik Da Capo och en del hyrs ut som maskeradkläder. Startpaket för nyblivna mödrar. Det är ett paket med ett par begagnade barnkläder, en filt (som stickas i verksamheten) och några tygblöjor (som sys i verksamheten) de bildar ett paket som sedan via Emaus Björkå levereras till länder i Afrika där behovet av dessa paket är stort. Tillverkning av väskor, kuddar, förkläden mm av begagnade kläder och tyger. Produkterna säljs i verksamhetens butik Textilhörnan. Omhändertagande av kablar så att olika metaller kan återvinnas och säljas. Återanvändning av verksamheternas möbler vid andra verksamheter. Återanvända avfall Vid kommunens återvinningscentraler, Havskuren och Aröd, finns containrar där avfallslämnarna kan lämna "hela och rena" saker till frivilligorganisationer. Cirka 2000 ton avfall till återanvändning samlas in varje år. I anslutning till flertalet ÅVS finns insamlingsboxar för kläder. Antalet har ökat genom samarbete och avtal mellan kommunen och organisationer som samlar in kläder. Återvinna avfall Producentansvar För insamling och transport av förpackningsmaterial och tidningar ansvarar FTI (Förpackningsoch tidningsinsamlingen AB). Insamling sker vid de 20 återvinningsstationer (ÅVS) som finns i kommunen. Annat avfall som omfattas av producentansvar, exempelvis bildäck och elavfall, kan lämnas vid återvinningscentralerna Huskuren och Aröd. Sida 45 av 76

177 Insamlat avfall för återvinning i Uddevalla kommun (2016) ton totalt kg/person Glasförpackningar* ,4 Pappersförpackningar* ,1 Plastförpackningar* ,4 Metallförpackningar* ,8 Tidningar/returpapper* ,9 Batterier** 17 0,35 Elutrustning (exkl. batterier)** ,9 Däck - - Uttjänta bilar*** st år 2015 i Sverige 0,02 st 2015 Tabell 2. Insamlat avfall till återvinning i Uddevalla kommun * Uppgift om mängd/person hämtad från FTI.se. Beräkning av total mängd är baserad på invånare (Uddevalla kommuns statistik). ** Uppgift hämtad från el-kretsen.se. Beräkning av mängd per person är baserad på invånare. *** Uppgift baserad på det totala antalet utfärdade skrotningsintyg under 2015 ( st) och Sveriges befolkning vid utgången av 2015 ( personer). Kompostering Hemkompostering sker i cirka 895 hushåll i en- och tvåfamiljshus. Eftersom avfallet inte samlas in finns ingen uppgift om hur stor mängd matavfall som hanteras i hemkompost. Det finns inga matavfallskvarnar installerade i hushåll som är anslutna till det kommunala avloppsnätet. Trädgårdsavfall som tas emot vid ÅVC komposteras på Havskuren ÅVC. Årligen kommer cirka 3000 ton trädgårdsavfall in. Näringsämnen från enskilda avlopp Ett hushållsavlopp innehåller mycket näring och 90 % av näringen finns i toalettvattnet. I Uddevalla tas näringen om hand genom spridning av toalettvattnet på åkermark. Toalettvattnet hämtas från slutna toalettankar och transporteras till närmaste hygieniseringsanläggning. Hygieniseringen innebär att toalettvattnet lagras i några månader och behandlas under tiden med urea som bryter ner bakterierna som finns i toalettvattnet. Produkten blir en ren koncentrerad växtnäring som sedan sprids på åkermark av lantbrukaren. Därmed ingår toalettvattnet i ett kretslopp. Detta kretsloppsystem startades som projekt 2013 och är idag inarbetad i de ordinarie uppdragen i kommunen. En utveckling av systemet är att hanteringen från hämtning av toalettvattnet till spridning av toalettvattnet kommer att certifieras samt ett LOVA projekt som ser över möjligheterna att hygienisera toalettvattnet effektivare. Sida 46 av 76

178 Energiåtervinning Under 2016 samlades ton hushållsavfall (matavvfall och brännbart avfall) in från kärl. Rötning av matavfall Matavfall transporteras till upphandlad rötningsanläggning för utvinning av biogas. Under 2016 rötades 4200 ton matavfall från Uddevalla kommun vid Heljestorp. Efter att möjligheten att skicka matavfallet till Heljestorp upphört transporteras det istället till Linköping. Genomförda analyser av nyttan av att röta avfallet i förhållande till den negativa påverkan av att transportera avfallet till Linköping visar att miljönyttan är större än den negativa påverkan från transporterna. Hushåll Hushållens matavfall sorteras och läggs i avsett kärl för matavfall. Under 2016 samlades ton matavfall in från hushåll i Uddevalla kommun. Plockanalyser av matavfallspåsar har genomförts i flerbostadshus och villor i tätbebyggda områden under 2015 och I tabell 3 redovisas resultaten från plockanalyserna i flerfamiljshus. De procentuella andelarna rätt sorterat och fel sorterat matavfall är desamma under 2017 som 2015, däremot har mängderna i det närmaste fördubblats. Andelen onödigt slängd mat (matsvinnet) har ökat något från 2015 till Bland det felsorterade avfallet, det vill säga avfall som inte hör hemma i matavfallspåsen, syns den största skillnaden i fraktionen "Övrigt brännbart" som bland annat innehåller blöjor och kläder. Denna fraktion har i stort sett halverats mellan 2015 och Plockanalys matavfall: Flerfamiljshus 2015 och 2017 Vikt% Kg/hushåll Kg/hushåll Vikt% och vecka och vecka Rätt sorterat matavfall 81,6 0,68 81,6 1,21 - Oundvikligt 56 0,47 58,8 0,87 - Onödigt (matsvinn) 18 0,15 20,2 0,3 - Annat (hushållspapper, snittblommor m.m.) 4 0,03 2,5 0,04 - Matavfallspåsar, tidningar i botten 3,6 0, Fel sorterat 18,4 0,15 18,4 0,27 - Papper och kartong 1,6 0,02 2,6 0,04 - Plast 1,8 0,01 3,1 0,04 - Metall 0,3 0,0 0,4 0,01 - Glas 0,2 0,0 0,7 0,03 - Bioavfall (trädgårdsavfall, jord) 4,2 0,03 4,3 0,06 - Inert material (porslin, kattsand) 0,4 0,0 2,6 0,04 - Farligt avfall (läkemedel, kemikalier) 0,0 0,0 0,0 0,00 - El och elektronik 0,0 0,0 0,01 0,00 - Övrigt brännbart (blöjor, kläder, trä) 9,5 0,08 4,8 0,07 Tabell 3. Plockanalys av matavfallspåsar från flerbostadshus 2015 och Sida 47 av 76

179 I tabell 4 redovisas resultaten från plockanalyserna i villor i tätbebyggda områden. De procentuella andelarna rätt sorterat och fel sorterat matavfall och mängderna är i stort desamma under 2017 som Andelen onödigt slängd mat (matsvinnet) har ökat något från 2015 till Fördelningen mellan de olika felsorterade fraktionerna är i stort densamma mellan 2015 och Plockanalys matavfall: Villor i tätort 2015 och 2017 Vikt% Kg/hushåll Vikt% Kg/hushåll och vecka och vecka Rätt sorterat matavfall 93,2 3,35 94,6 3,47 - Oundvikligt 69,3 2,5 74,2 2,72 - Onödigt (matsvinn) 11,5 0,41 16,8 0,62 - Annat (hushållspapper, snittblommor m.m.) 7,9 0,28 3,5 0,13 - Matavfallspåsar, tidningar i botten 4,5 0, Fel sorterat 6,8 0,25 5,4 0,20 - Papper och kartong 0,8 0,03 1,0 0,03 - Plast 1,7 0,06 1,2 0,05 - Metall 0,0 0,00 0,1 0,01 - Glas 0,0 0,00 0,0 0,00 - Bioavfall (trädgårdsavfall, jord) 2,2 0,08 1,1 0,04 - Inert material (porslin, kattsand) 0,4 0,01 0,2 0,01 - Farligt avfall (läkemedel, kemikalier) 0,0 0,00 0,0 0,00 - El och elektronik 0,0 0,00 0,05 0,00 - Övrigt brännbart (blöjor, kläder, trä) 1,7 0,06 1,6 0,06 Tabell 4. Resultat från plockanalyser av matavfall från villor i tätort 2015 och En jämförelse mellan resultaten av plockanalyserna från flerfamiljshus och villor i tätort visar att andelen rättsorterat matavfall är större i villorna än i flerfamiljshusen. Den totala mängden avfall i matavfallspåsen är större i villorna, även om mängden från flerfamiljshusen har ökat sedan Restauranger och storkök Restauranger, skolkök, storkök och liknande har separat hämtning av matavfall. Plockanalyser på matavfall från skolmatsalar genomfördes 2015 och från äldreboenden Analyserna visar att andelen onödigt matavfall (matsvinn) är stor, se tabell 5. Observera att antalet kilo per person är per dag för skolan och per vecka för äldreboendet. Sida 48 av 76

180 Plockanalys matavfall, skolor 2015 och äldreboende 2017 Skolor 2015 Äldreboende 2017 kg/elev och kg/boende Vikt% Vikt% dag och vecka Rätt sorterat matavfall 99,3 0,11 97,8 2,18 - Oundvikligt 15,2 0,02 47,5 1,06 - Onödigt (matsvinn) 75,3 0, ,05 - Annat (hushållspapper, snittblommor m.m.) 4,6 0,0 3,3 0,07 - Matavfallspåsar, tidningar i botten 4,2 0,0 - - Fel sorterat 0,7 0,0 2,2 0,05 - Papper och kartong 0,1 0,0 0,3 0,01 - Plast 0,5 0,0 1,0 0,02 - Metall 0,0 0,0 0,0 0,00 - Glas 0,0 0,0 0,0 0,00 - Bioavfall (trädgårdsavfall, jord) 0,0 0,0 0,0 0,00 - Inert material (porslin, kattsand) 0,0 0,0 0,0 0,00 - Farligt avfall (läkemedel, kemikalier) 0,0 0,0 0,0 0,00 - El och elektronik 0,0 0,0 0,0 0,00 - Övrigt brännbart (blöjor, kläder, trä) 0,1 0,0 0,8 0,05 Tabell 5. Plockanalys av matavfall från skolkök och äldreoende Förbränning av hushållsavfall Brännbart avfall går till Lillesjö kraftvärmeverk i Uddevalla. Hushållens brännbara avfall sorteras i påsar som läggs i avsett kärl. Under 2016 samlades ton brännbart kärlavfall från hushåll in. I tabell 6 redovisas resultatet från en plockanalys av den brännbara påsen från villor i tätort Plockanalys brännbart avfall: Villor i tätort 2017 Vikt% 2017 Kg/hushåll och vecka Bioavfall 26,9 0,52 Papper och kartong 16,3 0,32 Plast 17,5 0,34 Metall 1,3 0,03 Glas 1,8 0,03 Inert material (porslin, kattsand) 3,3 0,06 Farligt avfall (läkemedel, kemikalier) 0,03 0,001 El och elektronik 0,55 0,01 Övrigt brännbart (blöjor, kläder, trä) 32,4 0,63 Tabell 6. Plockanalys av brännbart avfall från villor i tätort Brännbart grovavfall kan dels lämnas av hushållen vid ÅVC och dels hämtas av kommunen från flerfamiljshus vid särskilda insamlingsrundor. Sida 49 av 76

181 Slam rötning och förbränning Slam från kommunala avloppsreningsverk Uddevalla kommun har tre avloppsreningsverk; Skansverket, Fagerhult och Kyrkbyn. Slammet från Fagerhult och Kyrkbyn hämtas med slamsugare och töms i Skansverket. Vid Skansverket rötas och centrifugeras slammet. Större delen av den rötgas som bildas ( Nm 3 under 2016) används till uppvärmning av reningsverket och leverans till fjärrvärmenätet. Det rötslam som blir kvar efter centrifugeringen har transporterats till Havskurens avfallsanläggning för att användas vid sluttäckning av deponin till utgången av Rens från Skansverket tvättas, rivs och pressas och transporterades till Lillesjöverket för förbränning. Sand från Skansverkets reningsverk tvättas och avvattnas och används därefter på Havskurendeponin som sluttäckningsmassor. Avfall från reningsverk Slam 2016 (ton) Rens 2016 (ton) Sand 2016 (ton) Reningsverk: - Skansverket , Fagerhult Kyrkbyn 0 0,1 0 - Hässleröd 42 m³ (ingen fördelning av fraktionerna görs vid tömning) - Skredsvik 110 m³ (ingen fördelning av fraktionerna görs vid tömning) - Bokenäs - Bassholmen Mängden slam, rens och sand mäts ej. Mängderna är mycket små. Totalt ,6 15 Användning: - Sluttäckning deponi Förbränning 0 52,5 0 - Växtnäring på åkermark Tabell 7. Slam, rens och sand från kommunala avloppsreningsverk i Uddevalla kommun under Externslam Slam ifrån hushåll, det vill säga avloppsslam från trekammarbrunnar och slutna tankar kallas externslam och lämnas vid avloppsreningsverket Skansverket. Även slam från mindre avloppsreningsverk och pumpstationer töms vid Skansverkets avloppsreningsverk och behandlas med övrigt avloppsslam. Externslam från slutna tankar lämnas även till lokala mottagningsanläggningar för hygienisering och återföring till återmark. Externslam Mängd 2016 (ton) Insamlad mängd totalt varav - Slam från hushåll Slam från mindre AVR och pumpstationer Behandlingsmetod: - Rening i avloppsreningsverk Tabell 8. Insamlat externslam i Uddevalla kommun under Sida 50 av 76

182 Slam från fettavskiljare Slam från fettavskiljare har tidigare blandats med övrigt slam och behandlats i Skansverket. Efter att reningsverkets process ändrats är denna hantering inte längre möjlig och fettet transporteras istället till Trollhättan. Deponering Latrin Mängden latrinavfall som samlas in i kommunen visas i Tabell 9. Latrinet som samlas in i engångskärl deponeras för närvarande med dispens på Heljestorps avfallsanläggning. Latrin Mängd 2008 (ton) Mängd 2016 (ton) Insamlad mängd totalt 30 5 Behandlingsmetod: Deponering 30 5 Tabell 9. Mängden insamlat latrinavfall samt behandlingsmetod (Källa: Avfall web Uddevalla) Målsättningen är att hanteringen av latrin ska upphöra. Latrinhämtning är en besvärlig hantering utifrån arbetsmiljö, hygien och behandling. På sikt är det önskvärt att lokal hantering sker i enskilda avloppslösningar eller genom anslutning till kommunalt avloppsnät. Utsorterad deponifraktion Utsorterad deponifraktion transporteras till godkänd aktiv deponi Verksamhetsavfall Allmänt Verksamhetsavfall är sådant avfall som inte är hushållsavfall, det vill säga sådant som inte uppkommer från hushåll eller därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Begreppet "därmed jämförligt avfall från annan verksamhet" har beskrivits av Naturvårdsverket i en vägledning kring definitionen av hushållsavfall: "( ) avfall som uppkommer som en direkt följd av att människor oavsett ändamål eller verksamhet uppehåller sig inom en lokal eller i en anläggning. Som exempel kan nämnas avfall från personalmatsalar, restaurangavfall och toalettavfall." Det kommunala monopol som gäller för hushållsavfall gäller inte för verksamhetsavfall, vilket innebär att privata aktörer kan samla in och hantera avfallet. Det innebär även att kommunen inte ansvarar för eller har rådighet över verksamhetsavfallet. Den kommunala avfallsplanen ska dock innehålla översiktliga uppgifter om verksamhetsavfallet. Verksamheter i Uddevalla kommun De verksamheter som finns i Uddevalla kommun speglas i fördelningen av arbetstillfällen. I figur 1 nedan framgår att den största andelen arbetstillfällen finns inom vård och omsorg, följt Sida 51 av 76

183 av handel och utbildning. I förhållande till Sverige i stort är andelen arbetstillfällen inom tillverkning och utvinning relativt låg. Figur 1. Fördelning av arbetsttillfällen i Uddevalla kommun och Sverige Källa: SCB I figur 2 redovisas nationella avfallsmängder fördelat på bransch. Den i särklass mest avfallsintensiva branschen, utvinning av material, finns dock inte med i sammanställningen. Byggverksamhet är, förutom gruvindustrin, den bransch som ger störst mängd avfall. Vård och omsorg och handel ingår i branschen Tjänsteproducenter. Figur 2. Avfallsmängder i Sverige 2014 fördelat på bransch. Källa: Avfall i Sverige 2014, Naturvårdsverket. Sida 52 av 76

184 Inom branschen tjänsteproducenter, där vård och omsorg och handel ingår, är en stor andel hushållavfall, det vill säga inte verksamhetsavfall, se figur 3. Detta hushållsavfall från tänsteproducenter kan bland annat bestå av avfall från personalmatsalar eller annat avfall från boende/brukare. Figur 3. Avfall från tjänsteproducenter fördelat på avfallstyp. Källa: Avfall Sverige 2014, Naturvårdsverket. Baserat på fördelningen av arbetstillfällen och de nationella avfallsmängderna från respektive bransch kan bedömningen göras att den största andelen verksamhetsavfall i Uddevalla kommun kommer från byggbranschen. Minimera uppkomsten av avfall Det finns ingen samlad bild över vilka åtgärder som vidtas för att minska uppkomsten av verksamhetsavfall i Uddevalla kommun. Möjligheterna att minimera avfallet är stor i bland annat byggbranschen. Exempel på avfallsminimerande åtgärder i byggbranschen är måttbeställda byggvaror, använda hållbara material med lång livstid som minskar behovet av underhåll och rivningsmetoder som inte förstör materialen utan möjliggör återanvändning. Återanvända avfall Hur mycket av verksamhetsavfallet som återanvänds i Uddevalla kommun är oklart. På nationell nivå användes ton bygg- och rivningsavfall i form av jordmassor, betong, sten m.m. till konstruktion under Detta utgör cirka 44% av den totala mängden bygg- och rivningsavfall i landet. Sannolikt ser andelen liknande ut för Uddevalla kommun. 7 Avfall i Sverige 2014, Naturvårdsverket rapport 6727, juni 2016 Sida 53 av 76

185 Återvinna avfall Avfall till materialåtervinning sorteras i varierande grad ut vid verksamheter. Verksamheterna väljer själva entreprenör för att hämta exempelvis förpackningsavfall och annat avfall till materialåtervinning. En del av verksamheternas avfall till återvinning mellanlandar på Havskurens avfallsanläggning. Exempelvis passerar cirka ton metallskrot Havskuren per år men det saknas uppgifter om den totala mängden verksamhetsavfall till återvinning. Energiåtervinning Brännbart verksamhetsavfall krossas och förbränns. Verksamheterna väljer själva entreprenör för hämtning och mottagning/förbränning. Årligen passerar cirka ton brännbart verksamhetsavfall Havskurens avfallsanläggning men det saknas uppgifter om total mängd brännbart verksamhetsavfall. Deponering och kvittblivning Den mängd verksamhetsavfall som deponeras är marginell. Sida 54 av 76

186 Bilaga 7. Nedlagda deponier Inom Uddevalla kommun finns fem större nedlagda deponier som avslutades under talen, se Figur. Figur 1. Nedlagda deponier i Uddevalla kommun; 1, Herrestad Åker, 2 Kolsby, 3 Högstale, 4 Skälebacken, 5 Bomyren 1. Undersökningar och klassning Geohydrologiska undersökningar har genomförts på samtliga fem större nedlagda deponier. Under 2005 genomfördes en så kallad MIFO 8 - klassning, fas 1, vid de fem större nedlagda deponierna i Uddevalla kommun. Samtliga deponier bedömdes tillhöra riskklass 3 (1 högst risk och 4 lägst risk), vilket innebär att deponierna utgör en måttlig risk för en skyddsvärd recipient (yt- och grundvatten). Uppgifter kring de nedlagda deponierna har sammanställts i tabell 1. Sida 55 av 76

187 Deponi Typ av avfall Avslutad år Recipient för lakvatten Geohydrologisk undersökning MIFOklass Herrestad- Åker Hushållsavfall m.m Dike som mynnar i Kärrån År Kolsby Hushållsavfall m.m Skredsviksån År 2004 Påverkan från deponin bedöms kunna ske periodvis, men effekterna bedöms vara ringa. 3 Högstale Hushållsavfall m.m tal Böksbäcken År 2004 Påverkan från deponin bedöms vara ringa. 3 Skälebacken Hushållsavfall m.m Rotviksbäcken År 2004 Påverkan bedöms vara ringa, kan dock påverkas av stora grundvattenuttag. 3 Bomyren Hushållsavfall m.m Dike som mynnar i Sparreviken År Tabell 1. Sammanställning av uppgifter om nedlagda deponier i Uddevalla kommun 2. Ytterligare åtgärder Vid två av deponierna har åtgärder och/eller undnersökningar genomförts efter den geohydrologiska utredningen och MIFO-klassningen. Vid övriga har inga ytterligare åtgärder/undersökningar genomförts Bomyrendeponin Efter den geohydrologiska undersökningen vid Bomyrendeponin år 2000 kompletterades deponins täckning, provtagning av privata brunnar i närheten av recipienten genomfördes och provtagningen av ytvatten fortsatte under två år. Ingen påverkan konstaterades. År 2009 återupptogs provtagningen av ytvattnet (lakvattnet) strax nedströms deponin. Under de följande åren påvisades förhöjda värden av kväve och järn samt en ökande trend av syreförbrukande ämnen och vissa metaller. Det konstaterades även att utfällningen av järnhaltigt slam var kraftig vilket innebar att rödbrunt slam ansamlades längs dikeskanter och i kulvertar. Beslut fattades om att utreda möjliga åtgärder för att minimera utläckaget av lakvatten. I oktober 2014 presenterades en rapport med bland annat en riskbedömning av "nuvarande påverkan" (2013) och förslag till åtgärder för att minska utläckaget av lakvatten. Lakvattnet 8 Metodik för inventering och riskklassning av förorenade områden (MIFO) Sida 56 av 76

188 bedömdes kunna ha en negativ inverkan på vattenlevande organismer i recipienten om trenden med ökande halter fortsatte. Utläckaget bedömdes inte medföra någon hälsorisk för människor utan problemet bedömdes främst vara av estetisk natur. De åtgärdsförslag som presenterades var att: Anlägga en lakvattendamm där lakvattnet syresätts och stannar upp vilket innebär att järnutfällningar kan sedimentera innan det når recipienten. Lägga om lakvattendikena till dräner så att utfällningen inte blir synlig. Regelbunden spolning av dränerna är sannolikt nödvändig. Komplettera deponins skyddstäckning vilket minskar infiltrationen och därmed lakvattenbildningen. 2.2.Herrestad åker Vid deponin vid Herrestads åker har provtagning av lakvatten och recipient skett. Provtagningen har dock upphört. Sida 57 av 76

189 Bilaga 8. Framtidsprognos Avfallsplanen syftar till att skapa förutsättningar för en hållbar avfallshantering i Uddevalla kommun. Mål och åtgärder i avfallsplanen behöver därför anpassas och ta höjd för planerade och till viss del oplanerade förändringar i framtiden. 1. Befolkningsprognos 1.1. Prognos Enligt Uddevalla kommuns befolkningsprognos från kommer befolkningen i kommunen att öka med cirka personer, från år 2015 till drygt år Detta motsvarar en ökning på cirka 13 %. Under prognosperioden förväntas kommunen i genomsnitt öka sin befolkning med knappt 700 personer/år. Andelen barn och unga (0-19 år) samt äldre (65 år och äldre) förväntas öka i större omfattning än andelen invånare åldern år. De kommande fem åren förväntas den största befolkningsökningen ske i Uddevalla tätort, Ljungskile och Ammenäs. Ökningen beror till största delen på en förväntad stor inflyttning till följd av bostadsbyggande och invandring Bedömd påverkan på avfallshanteringen En befolkningsökning på cirka 7000 personer under en 10-årsperiod kommer att medföra att mer avfall behöver samlas in och omhändertas, om inte arbetet med att förebygga uppkomst av avfall får genomslagskraft. Den förändrade demografiska fördelningen mot fler unga och gamla medför ändrade möjligheter och utmaningar. En ökande grupp unga innebär att utbildningsinsatser och projekt i förskolor och skolor kan få stor genomslagskraft i attityd- och beteendefrågor. En ökande grupp äldre medför ökade krav på tillgänglighet till insamlingsplatser och hushållsnära lösningar. 2. Planerade utbyggnader i kommunen som kan påverka avfallshanteringen Uddevalla är en tillväxtkommun och i takt med att bygg-och anläggningsprojekten ökar kan det finnas anledning att undersöka lämpliga platser och områden för deponering och mellanlagring av renare jordmassor. Förutom tillgång till deponi behöver också användning av tekniker för annan hantering än schaktning följt av deponering öka i enlighet med det regionala tilläggsmålet för en Giftfri 9 Befolkningsprognos Uddevalla 2016, Uddevalla kommun Sida 58 av 76

190 miljö. Exempel på sådan teknik kan vara behandling av förorenade massor på plats i stället för borttransport Förtätad bebyggelse Enligt gällande Samhällsbyggnadsstrategi (2017) ligger fokus inom planeringen för utbyggnad av bostads- och verksamhetsområden på att förtäta redan exploaterade områden. Ur avfallshanteringsperspektiv innebär detta att befintlig infrastruktur kan utnyttjas, men att det finns en risk för att denna infrastruktur kan överbelastas. Exempelvis kan antalet eller tillgängligheten till ÅVC och ÅVS behöva öka och rutter för insamling av hushållsavfall behöva förtätas eller planeras om. I ett flertal projekt, särskilt i Uddevallas stadsmiljö, påträffas förorenad mark. Med hänsyn till det regionala tilläggsmålet för Giftfri miljö som anger att användningen av annan teknik än schaktning följt av deponering ska öka vid arbeten i förorenade områden, är det av stor vikt att planering för hantering av jordmassor finns med i ett tidigt skede när bygg-och anläggningsarbeten planeras Bebyggelse i kustnära områden I gällande Samhällsbyggnadsstrategi (2017) beskrivs behovet av fungerande system för vatten och avlopp vid byggande av nya bostäder eller omvandling av fritidshus i kustnära områden. Även avfallshanteringen kan behöva anpassas, exempelvis genom planering av insamlingsrutter och eventuellt inköp av andra fordon om bärigheten på vägar och andra tillgänglighetsfrågor medför att befintlig fordonsflotta är otillräcklig Nya anläggningar Ett nytt badhus, förskolor, skolor och äldreboende planeras i Uddevalla kommun. Vid planering, projektering, uppförande och drift bör avfalls- och resursfrågorna hanteras på sådant sätt att återanvändning och återvinning blir en självklar del. 3. Insamlingssystem och avfallsanläggningar 3.1. Insamlingssystem Prov med insamling av hushållsavfall och förpackningar i direkt anslutning till fastigheten, så kallad fastighetsnära insamling (FNI), planeras att genomföras i Uddevalla kommun. Områden väljs utifrån dagens tillgänglighet till återvinningsstation. FNI medför ökad service för kommunmedborgarna, ett minskat behov av privata transporter till ÅVS, ökad sorteringsgrad av förpackningar och kan även innebära en ökad möjlighet för äldre och personer med vissa funktionsnedsättningar att bo kvar hemma. Det finns flera metoder och system för FNI, exempelvis flerfackssytem. Återvinningsavfallet sorteras i olika fack och töms med särskilda fordon. Om försöket faller väl ut är detta en reell möjlighet även i andra områden för att öka sorteringsgraden och tillgängligheten. Inför beslut om ett övergripande system för FNI behöver kostnader och ansvar ses över i samråd med FTI AB som representerar producentansvaren för förpackningar och tidningar. Sida 59 av 76

191 3.2. Avfallsanläggningar Återvinningscentral En ny återvinningscentral behöver anläggas i västra delen av kommunen för att öka tillgängligheten för boende i området och minska transportbehovet. Återvinningscentralen ska enligt plan fungera som befintliga ÅVC vid Havskuren och Ljungskile, det vill säga med genomkörsramp och bomkort. Vid projekteringen bör möjligheten att anlägga ett centrum för återbruk finnas med. Möjligheten att skapa ett system där återvinningscentralen kan besökas när den är obemannad ska undersökas. Återvinningsstationer För att anlägga återvinningsstation krävs bygglov samt att en plats hittas som accepteras av såväl närboende som kommunens Samhällsbyggnadsnämnd. Det gör att det kan vara svårt att hitta nya platser för återvinningsstationer. Som alternativ till återvinningsstationer kan fastighetsnära insamling eller nedgrävda avfallsbehållare användas. Detta system medför en mindre störning för närboende än en ÅVS med behållare ovan mark. Särskilda fordon och bygglov krävs dock. Sida 60 av 76

192 Bilaga 9. Miljöbedömning 1.Bakgrund Ett förslag till reviderad avfallsplan för Uddevalla kommun har tagits fram för perioden Kommunfullmäktige planeras anta den nya planen under Den tidigare gällande avfallsplanen antogs Enligt Miljöbalken ska en miljöbedömning av en kommunal plan göras om genomförandet av planen antas medföra betydande miljöpåverkan. I miljöbedömningsprocessen ingår upprättandet av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som fungerar som underlag för beslutsfattare. MKB: n ska beskriva sådant som är rimligt utifrån aktuell kunskap, avfallsplanens detaljeringsgrad och allmänhetens intresse. Uddevalla kommuns förslag till reviderad avfallsplan bedöms medföra betydande miljöpåverkan vid ett genomförande och därför ska en MKB upprättas. Bedömningen baseras bland annat på att planens mål bidrar till möjligheten att uppnå en rad av de nationella miljökvalitetsmål som berör avfallsområdet. 1.1.Syfte Syftet med miljöbedömningen är att kunna integrera miljöaspekter i avfallsplanen och att relevanta miljöaspekter beaktas i planarbetet. Den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som upprättas inom ramen för miljöbedömningen ska bland annat garantera att de som beslutar om planen har kännedom om den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen kan antas medföra. 2.Uddevalla kommuns avfallsplan för Avfallsplanens syfte Syftet med Uddevalla kommuns avfallsplan är att skapa förutsättningar för en hållbar avfallshantering och cirkulär ekonomi. 2.2.Avfallsplanens innehåll I Naturvårdsverkets föreskrift om innehåll i en kommunal avfallsplan (NFS 2017:2) framgår vad en kommunal avfallsplan ska innehålla. Uddevalla kommuns avfallsplan är uppbyggd enligt kraven i föreskriften. Huvuddokumentet innehåller kortfattad information medan mer djupgående information finns i bilagor. Förslaget till avfallsplan innehåller sju målområden: 1.Minska matsvinnet 2.Öka återbruket 3.Förebygga och hantera nedskräpning 4.Minska avfallets farlighet 5.Förenkla medborgarnas möjlighet till sortering och insamling av avfall Sida 61 av 76

193 6.Avfallets nyttigheter ska återvinnas och ingå i ett kretslopp 7.Minska påverkan från deponerat avfal Samtliga mål och utförligare information om avfallsplanens innehåll finns i utkastet till avfallsplan för Uddevalla kommun Alternativ Vid upprättandet av en MKB ska alternativ till planens utformning tas upp. 3.1.Nollalternativ Nollalternativet avser den situation som uppstår om den föreslagna planen inte genomförs. Då skulle den i dagsläget gällande avfallsplanen från 2011 kvarstå. Enligt Avfallsförordningen (SFS 2011:927) ska den kommunala avfallsplanen ses över minst vart fjärde år och vid behov uppdateras. Den nya lagstiftningen innebär att nollalternativet skulle medföra att kommunen inte följer lagstiftningen. Nollalternativet innebär att insamlingssystemens kapacitet och utformning behålls på dagens nivåer. Med en ökande befolkning innebär det att det blir allt svårare att för renhållningen att säkerställa en hygienisk och hållbar insamling av hushållsavfallet. Risken för skadedjur och dåligt lukt ökar. Nollalternativet innebär även att resurshushållningen inom avfallshanteringen inte förbättras. Den kan till och med komma att försämras om FTI inte hinner tömma kärl vid ÅVS i tillräckligt stor omfattning, vilket kan leda till minskat engagemang hos kommunens invånare när man upplever att ÅVS inte sköts tillräckligt bra. Dagens insamlingssystem, logistik och förutsättningar är inte tillräckliga för att täcka framtidens utmaningar inom avfallsområdet. 3.2.Andra alternativ Planens inriktning och mål har arbetats fram genom diskussioner med många olika berörda parter och ligger inom ramen för vad kommunen anser vara rimligt att genomföra under planens giltighetstid. 4.Bedömningsgrunder Genomförandet av miljöbedömningen underlättas av tydliga avgränsningar och bedömningskriterier. 4.1.Underlag För att kunna bedöma avfallsplanens miljöpåverkan och vilka miljöaspekter som är betydande har följande underlag använts: Nationell och internationell lagstiftning Den nationella avfallsplanen för perioden år med tillhörande avfallsförebyggande program Nationella miljökvalitetsmål (relevanta mål) Sida 62 av 76

194 Globala hållbarhetsmål, Agenda 2030 (relevanta mål) Regionala miljömål Lokala miljömål och andra lokala styrande dokument Naturvårdsverkets handbok om miljöbedömning av planer och program I avfallsplanen redovisas vilka globala, nationella och lokal hållbarhets- och miljömål respektive målområde är kopplat till. 4.2.Avgränsningar Betydande miljöaspekter Miljökonsekvensbeskrivningen fokuserar på de miljöaspekter som anses vara betydande vid avfallsplanens genomförande. De mest betydande miljöaspekterna för avfallshanteringen bedöms vara: Påverkan på människors hälsa (fysiskt och psykiskt) Resurshushållning Påverkan på luft och klimat Förorening av mark och vatten Energianvändning Vad gäller nybyggnation av återvinningscentral hanteras miljöpåverkan endast kortfattat i denna MKB. Miljöbedömningar genomförs istället som en del av byggprocesserna i ett senare skede. Geografisk och tidsmässig avgränsning Miljöbedömningen avgränsas i första hand till miljöpåverkan i Uddevalla kommun. När det gäller gränsöverskridande transporter av exempelvis råvaror och material tas dock även den påverkan med. Den tidsmässiga avgränsningen är 4 år, från 2018 och fram till 2022 då planens ska aktualitetsgranskas. 5.Miljöpåverkan De miljökonsekvenser som den föreslagna avfallsplanens genomförande bedöms ge beskrivs för respektive målområde. Se Avfallsplanen för vidare formulering av delmål och åtgärder för respektive målområde. För respektive målområde anges även koppling eller beröringspunkter till de globala hållbarhetsmålen, de nationella miljökvalitetsmålen, den nationella avfallsplanen och lokala mål. 5.1.Metodik Bedömningen av målområdenas miljöpåverkan har gjorts kvalitativt eftersom förutsättningarna och kunskapsunderlaget för en kvantitativ bedömning i många fall är bristfällig. Flera av målen och åtgärderna är utredande eller syftar till att skapa förutsättningar och är därmed inte direkt mätbara med siffror. Sida 63 av 76

195 Målområde 1: Minska matsvinnet Ambitionen att minska matsvinnet återfinns i såväl de globala hållbarhetsmålen (mål 12.3), det nationella miljökvalitetsmålet "God bebyggd miljö" och den nationella avfallsplanens mål "Matavfallet ska minska". Minska matsvinnet Miljöaspekt Människors hälsa Positiv / negativ påverkan Kommentar Att minska matsvinnet kan ge en positiv känsla av att göra en god gärning, men det bedöms inte påverka människors hälsa. Resurshushållning + Om den mat som köps utnyttjas bättre bör mängden mat som köps minska. Det medför en förbättrad resurshushållning. Påverkan på luft och klimat + Bättre hushållning med mat medför minskat behov av arbetsmaskiner vid framställning och transporter till och från förädling, affärer och hem/restauranger. Detta medför minskade utsläpp av exempelvis CO₂, partiklar och NOx. Påverkan på mark och vatten + Ett minskat matsvinn medför minskat behov av nyproduktion av mat vilket kan bidra till att minska behovet av exempelvis gödsel och bekämpningsmedel. Detta medför minskad förorening av mark och vatten. Energianvändning + / - Bättre hushållning med mat medför minskat behov av arbetsmaskiner vid framställning och transporter till och från förädling, affärer och hem/restauranger. Detta medför minskad användning av drivmedel som bensin och diesel. Minskat matsvinn skulle även kunna innebära att mängden utsorterat matavfall till exempelvis framställning av biogas minskar. Detta skulle i sin tur medföra en minskad tillgång till biogas som alternativt drivmedel. Sida 64 av 76

196 Målområde 2: Öka återbruket Ambitionen att öka återbruket återfinns i såväl de globala hållbarhetsmålen (mål 12.5, 12.7 och 12.8), de nationella miljökvalitetsmålen "Giftfri miljö" och "God bebyggd miljö", flertalet mål i den nationella avfallsplanen och tre av Uddevalla kommuns miljömål. Öka återbruket Miljöaspekt Positiv / negativ påverkan Kommentar Människors hälsa + Genom att öka återbruket kan användningen av helt nya produkter minska. Det kan bidra till en minskad exponering av kemikalier som ofta finns i nya produkter. Resurshushållning + Genom att öka återbruket kan användningen av nya produkter minska. Detta främjar en god resurshushållning. Påverkan på luft och klimat + Genom att öka återbruket kan användningen av nya produkter minska. Detta medför ett minskat behov av nyproduktion och transport av varor vilket kan ge minskade utsläpp till luft av exempelvis CO₂, partiklar, NOx och diverse rökgaser. Påverkan på mark och vatten + Genom att öka återbruket kan användningen av nya produkter minska. Detta medför ett minskat behov av nyproduktion vilket kan ge minskade utsläpp till mark och vatten av diverse kemikalier som färger, lösningsmedel och mikroplast. Energianvändning + Genom att öka återbruket kan användningen av nya produkter minska. Detta medför ett minskat behov av nyproduktion och transport av varor vilket i sin tur medför minskad energianvändning. Sida 65 av 76

197 Målområde 3: Förebygga och hantera nedskräpning Ambitionen att förebygga och hantera nedskräpning återfinns i såväl de globala hållbarhetsmålen (mål 12.3 och 14.1), det nationella miljökvalitetsmålet "God bebyggd miljö" och den nationella avfallsplanens mål "Nedskräpningen ska minska i städer, naturområden och längs kuster". Förebygga och hantera nedskräpning Miljöaspekt Positiv / negativ påverkan Kommentar Människors hälsa + Minskad nedskräpning kan bidra till en upplevelse av en tryggare stadsmiljö och en bättre naturupplevelse. Resurshushållning + Om det avfall som i dagsläget bidrar till nedskräpning istället hanteras genom material- eller energiåtervinning förbättras resurshushållningen. Påverkan på luft och klimat Ingen direkt påverkan. Påverkan på mark och vatten + En minskad nedskräpning av hav och andra vattenmiljöer medför minskade problem med exempelvis plast i haven och mikroplaster. Minskad nedskräpning av medför även minskad risk för att farliga ämnen läcker ut och förorenar mark och vatten. Energianvändning + Om det avfall som i dagsläget bidrar till nedskräpning istället hanteras genom material- eller energiåtervinning minskar behovet av fossila bränslen till uppvärmning eller materialframställning. Sida 66 av 76

198 Målområde 4: Minska avfallets farlighet Ambitionen att minska avfallets farlighet återfinns i såväl de globala hållbarhetsmålen (mål 12.4 och 12.8), det nationella miljökvalitetsmålet "Giftfri miljö", två mål i den nationella avfallsplanen och tre av Uddevalla kommuns miljömål. Minska avfallets farlighet Miljöaspekt Positiv / negativ påverkan Kommentar Människors hälsa + Genom att öka utsorteringsgraden av farligt avfall så att det farliga avfallet hanteras på rätt sätt minskar risken för att människor kommer i kontakt med det farliga avfallet. Resurshushållning + Genom att minska förekomsten av farligt avfall i exempelvis matavfall och brännbart avfall kan resursutnyttjandet för dessa avfall öka. Möjligheten att använda askor och slaggprodukter som bildas vid förbränning till något annat än täckning av deponier eller fyllning av kalkbrott ökar. Påverkan på luft och klimat + Om det brännbara avfallet innehåller mindre farligt avfall minskar risken för att farliga ämnen når luften via rökgaserna. Påverkan på mark och vatten + Om förekomsten av farligt avfall i mat- och brännbart avfall minskar, minskar även risken för att farliga ämnen läcker ut till mark och vatten. Energianvändning Ingen direkt påverkan. Sida 67 av 76

199 Målområde 5: Förenkla medborgarnas möjlighet till sortering och insamling av avfall Ambitionen att förenkla medborgarnas möjlighet till sortering och insamling av avfall återfinns i såväl de globala hållbarhetsmålen (mål 12.4, 12.5 och 12.8), de nationella miljökvalitetsmålen "Giftfri miljö" och "God bebyggd miljö", fyra mål i den nationella avfallsplanen och tre av Uddevalla kommuns miljömål. Förenkla medborgarnas möjlighet till sortering och insamling av avfall Miljöaspekt Människors hälsa Positiv / negativ påverkan Kommentar Att skapa förutsättningar för att sortera och samla in avfall kan ge en positiv känsla av att göra en god gärning, men det bedöms inte påverka människors hälsa. Resurshushållning + Bättre förutsättningar för sortering och insamling bedöms förbättra sorteringsgraden och den mängd avfall som kommer till rätt hantering. Detta medför ökad material- och energiåtervinning vilket medför bättre resurshushållning. Påverkan på luft och klimat + Bättre förutsättningar för sortering och insamling bedöms förbättra sorteringsgraden och därmed minska behovet av att framställa jungfruliga råvaror. Detta kan minska utsläppen av exempelvis CO₂ till luft. Att anlägga en ny ÅVC vid Bokenäset medför minskat transportbehov för de avfallslämnare som bor i området. Det medför minskade utsläpp av exempelvis CO₂, partiklar och NOx till luft. Påverkan på mark och vatten + Bättre förutsättningar för sortering och insamling kan minska medborgarnas benägenhet att skräpa ned vilket kan minska spridningen av exempelvis plast till haven. Även förbättrade förhållanden på ÅVC minskar risken för felsortering och överfulla kärl vilket i sin tur kan leda till minskad nedskräpning. Energianvändning + Bättre förutsättningar för sortering och insamling bedöms förbättra sorteringsgraden och därmed minska behovet av att framställa jungfruliga råvaror. Detta kan minska an- Sida 68 av 76

200 vändningen av energi. Att anlägga en ny ÅVC vid Bokenäset medför minskat transportbehov för de avfallslämnare som bor i området. Målområde 6: Skapa kretslopp för slam (Ingår efter utställningen i målområde 6: Avfallets nyttigheter ska återvinnas och ingå i ett kretslopp) Ambitionen att skapa ett kretslopp för slam återfinns i såväl de globala hållbarhetsmålen (mål 12.2), de nationella miljökvalitetsmålen "Giftfri miljö", "Ingen övergödning" och "God bebyggd miljö" och tre av Uddevalla kommuns miljömål. Skapa kretslopp för slam Miljöaspekt Människors hälsa Positiv / negativ påverkan Kommentar Att slammet från toaletten nyttiggörs kan ge en positiv känsla av att göra en god gärning, men det bedöms inte påverka människors hälsa. Detta under förutsättning att slammet är hygieniserat när det sprids. Resurshushållning + Om källsorterat toalettvatten kan användas för gödning av jordbruksmark kan behovet av konstgödsel minska. Det samma gäller för slam från reningsverk. Påverkan på luft och klimat + Slam från toaletter/reningsverk är en närproducerad produkt till skillnad från många typer av konstgödsel. Om närproducerat slam kan ersätta konstgödsel minskar transportbehovet och därmed utsläppen till luft. Dessutom minskar utsläppen till luft i samband med framställning. Utsläpp till luft uppkommer när toalettvattnet transporteras till och från slambrunnarna. Eftersom detta vatten i annat fall skulle ha körts till reningsverk bedöms skillnaden dock vara liten. Påverkan på mark och vatten + Läckage av näringsämnen från konstgödsel kan leda till övergödning av hav, sjöar och vattendrag. Även näringsämnen från toalettvatten/slam från reningsverk kan läcka till mark Sida 69 av 76

201 och vatten. Läckagets storlek bedöms dock inte öka om toalettvatten/ reningsverksslam används. Om hygienisering och annan hantering av toalettvattnet/reningsverksslammet inte är fullgod kan exempelvis bakterier och parasiter spridas. Detta undviks genom kontrollerad hantering och god kunskap. Energianvändning +(/-) Kortare transporter i förhållande till långväga leverans av konstgödsel minskar behovet av fordonsbränsle. Energibehovet för att hygienisera, hantera transportera och sprida toalettvatten/ reningsverksslam bedöms vara motsvarande dagens hantering (möjligen något större). Målområde 7: Minska kommunens beroende av fossila bränslen (Ingår efter utställningen i målområde 6: Avfallets nyttigheter ska återvinnas och ingå i ett kretslopp) Ambitionen att minska beroendet av fossila bränslen återfinns i såväl de globala hållbarhetsmålen (mål 7.2), de nationella miljökvalitetsmålen "Begränsad klimatpåverkan" och "God bebyggd miljö" och tre av Uddevalla kommuns miljömål. Minska kommunens beroende av fossila bränslen Miljöaspekt Människors hälsa Positiv / negativ påverkan Kommentar Att minska beroendet av fossila bränslen kan ge en positiv känsla av att göra en god gärning, men det bedöms inte påverka människors hälsa (utöver indirekt påverkan från miljöaspekterna nedan). Resurshushållning + Minskad användning av fossila bränslen medför förbättrad resurshushållning eftersom fossila bränslen är en ändlig resurs. Påverkan på luft och klimat + Minskad användning av fossila bränslen medför minskade utsläpp av fossil CO₂ vilket ger minskad påverkan på klimatet. Sida 70 av 76

202 Påverkan på mark och vatten + Minskad användning av fossila bränslen medför minskade utsläpp till vatten på den plats de fossila bränslena utvinns.att minska förekomsten av petroleumprodukter medför även minskad risk för läckage/spill till mark och vatten vid förvaring, tankning och användning. Energianvändning + Genom ruttoptimering kan bränsleförbrukningen minska. Målområde 8: Öka nyttan av biologiskt avfall (Ingår efter utställningen i målområde 6: Avfallets nyttigheter ska återvinnas och ingå i ett kretslopp) Ambitionen att öka nyttan av biologiskt avfall återfinns i såväl de globala hållbarhetsmålen (mål 12.2), det nationella miljökvalitetsmålet "God bebyggd miljö", ett av målen i den nationella avfallsplanen och tre av Uddevalla kommuns miljömål. Öka nyttan av biologiskt avfall Miljöaspekt Människors hälsa Positiv / negativ påverkan Kommentar Att öka nyttan av sitt biologiska avfall kan ge en positiv känsla av att göra en god gärning, men det bedöms inte påverka människors hälsa. Resurshushållning + Att få ut mer nytta av matavfallet, exempelvis genom rötning eller kompostering, medför en bättre resurshushållning än om matavfallet används till energiutvinning. Påverkan på luft och klimat +/(-) Om mer matavfall samlas in och rötas skapas mer biogas som kan ersätta fossila bränslen och därmed minska den negativa påverkan på klimatet. Bytet till papperspåse förväntas inte påverka utsläppen av fossil CO₂ från transporter på ett negativt sätt. Påverkan på mark och vatten Ingen direkt påverkan. Energianvändning (-) Att använda papperspåse istället för plastpåse för insamling av matavfall kan medföra en viss ökning i bränsleförbrukning. Sida 71 av 76

203 Målområde 9: Minska påverkan från deponerat avfall (Har efter utställningen blivit målområde 7) Ambitionen att minska beroendet av fossila bränslen återfinns i såväl de globala hållbarhetsmålen (mål 12.8), de nationella miljökvalitetsmålen "Giftfri miljö" och "God bebyggd miljö", ett av målen i den nationella avfallsplanen och tre av Uddevalla kommuns miljömål. Minska påverkan från deponerat avfall Miljöaspekt Positiv / negativ påverkan Kommentar Människors hälsa + Genom att hantera de nedlagda deponierna på rätt sätt minskar risken för att farliga ämnen läcker ut och att människor kommer i kontakt med dessa ämnen. En nedlagd deponi som hanterats på rätt sätt kan även användas till exempelvis friluftsändamål. Resurshushållning + Om massor från exempelvis markarbeten och rivningar används som konstruktionsmaterial istället för att deponeras olagligt kan behovet av "jungfruligt" konstruktionsmaterial (exempelvis grus) minska. Detta medför förbättrad resurshushållning. Påverkan på luft och klimat (+) Om någon av de nedlagda deponierna läcker metangas kan eventuella åtgärder för att minska läckaget minska den negativa påverkan på klimatet. Påverkan på mark och vatten + Genom att hantera de nedlagda deponierna på rätt sätt minskar risken för att farliga ämnen läcker ut till mark och vatten. Energianvändning + Om massor från exempelvis markarbeten och rivningar används som konstruktionsmaterial istället för att deponeras olagligt kan energibehovet för att framställa "jungfruligt" konstruktionsmaterial minska. 6.Sammanfattande bedömning De målområden och tillhörande åtgärder som föreslås i den reviderade avfallsplanen för Uddevalla kommun bedöms främst ge positiva effekter på miljön. Vissa är väldigt tydliga, exempelvis att minskad nedskräpning leder till minskade problem med plast i haven, medan andra är mer diffusa. Flera av avfallsplanens åtgärder syftar till att öka kunskapen och medvetenheten hos kommunens medborgare och verksamheter. Förutom att möjliggöra för en hållbar avfallshantering kan en ökad kunskap och medvetenhet få ringar på vattnet så att ett miljöbättre beteende skapas även i andra situationer och frågor. Sida 72 av 76

204 Bilaga 10. Nyckeltal för måluppföljning 1. Anvisning Nyckeltal kan användas som indikatorer för att följa utvecklingen av mål i avfallsplan och indikera behov av nya eller omprioriterade åtgärder under planperioden. Nyckeltalen följs upp årligen via Avfall web och plockanalyser. Nyckeltalen bör sammanställas som ett styrkort för avfallsplanen med nationell statistik och utveckling som grund. 2. Nyckeltal Målområde 1 Minska matsvinnet Nyckeltal Hänvisning Kommentar Matsvinn i förskolor, skolor och socialtjänstens verksamheter, g/portion Delmål 1:1 Plockanalys Mängd matavfall i restavfall villa, kg/hushåll*år Delmål 1:3 Plockanalys Avfall web Mängd matavfall i restavfall lägenhet, kg/hushåll*år Delmål 1:3 Plockanalys Avfall web Nöjdhet information om källsortering hushåll (andel nöjda i %) Delmål 1:3 Avfall web SKL-Kritik på teknik Målområde 2 Öka återbruket Nyckeltal Hänvisning Kommentar Mängd insamlade textilier till återvinning och återanvändning, kg/person Hushållens vilja att sälja/lämna in sina begagnade saker så att någon annan kan få användning för dem, andel ganska eller mycket sannolikt Delmål 2:2 Delmål 2:2 Avfall web Hjälporganisationer Avfall web SKL-Kritik på teknik Hushållens vilja att köpa begagnade saker, andel ganska eller mycket sannolikt Hushållens vilja att ändra levnadssätt för att minimera avfallsmängder, andel ganska eller mycket Delmål 2:2 Delmål 2:2 Avfall web SKL-Kritik på teknik Avfall web Sida 73 av 76

205 Målområde 3 Förebygga och hantera nedskräpning Nyckeltal Hänvisning Kommentar Nyckeltal saknas i nuläget Delmål 3:1-3:3 Målområde 4 Minska avfallets farlighet Nyckeltal Hänvisning Kommentar Mängd farligt avfall/elavfall i restavfall villa, g/hushåll*år Delmål 4:1 Avfall web Entreprenör Mängd farligt avfall/elavfall i restavfall lägenhet, g/hushåll*år Delmål 4:1 Avfall web Entreprenör Nöjdhet information om farligt avfall, andel som anger ganska eller mycket Nöjdhet tillgänglighet inlämningsställe farligt avfall, andel som anger ganska eller mycket Hur stor andel av farligt avfall lämnas in, andel som anger väldigt mycket eller allt Hur stor andel av elavfall lämnas in, andel som anger väldigt mycket eller allt Delmål 4:1 Delmål 4:1 Delmål 4:1 Delmål 4:1 Avfall web SKL-Kritik på teknik Avfall web SKL-Kritik på teknik Avfall web SKL-Kritik på teknik Avfall web SKL-Kritik på teknik Målområde 5 Förenkla medborgarnas möjlighet till sortering och insamling av farligt avfall Nyckeltal Hänvisning Kommentar Mängd förpackningar och tidningar i restavfall villa, kg/hushåll*år Mängd förpackningar och tidningar i restavfall lägenhet, kg/hushåll*år Delmål 5:1 Delmål 5:1 Avfall web, FTI Avfall web, FTI Nöjdhet enkelhet lämna förpackningar och tidningar, ganska eller mycket Delmål 5:1 Avfall web Kritik på teknik SKL Nöjdhet besök återvinningsstation, ganska eller mycket Delmål 5:1 Avfall web Kritik på teknik SKL Sida 74 av 76

206 Nöjdhet tillgänglighet till återvinningsstation, ganska eller mycket Delmål 5:1 Avfall web SKL-Kritik på teknik Nöjdhet besök ÅVC, ganska eller mycket Delmål 5:3 Avfall web SKL-Kritik på teknik Nöjdhet information om källsortering hushåll Delmål 5:5 Avfall web SKL-Kritik på teknik Mängd insamlade textilier till återvinning och återanvändning, kg/person Delmål 5:6 Avfall web Hjälporganisationer Mängd textilier i restavfall villa, kg/hushåll*år Delmål 5:6 Avfall web Plockanalys Mängd textilier i restavfall lägenhet, kg/hushåll*år Delmål 5:6 Avfall web Plockanalys Målområde 6 Avfallets nyttigheter ska återvinnas och ingå i ett kretslopp Nyckeltal Hänvisning Kommentar Nyckeltal saknas i dagsläget. Eventuellt kan nöjdhet slamtjänster från kundundersökning Svensk slamhantering användas även om frågor inte direkt kopplar till delmål. Andel av uppkommet matavfall som behandlas biologiskt genom rötning så att växtnäring tas tillvara. (%) Andel av uppkommet matavfall som behandlas biologiskt genom rötning så att både växtnäring och energi tas tillvara. (%) Delmål 6:1 6:2 Delmål 6:3 Delmål 6:3 Svensk slamhantering Avfall web Avfall web Energianvändning insamling mat- och restavfall, kwh/ton Delmål 6:4 Avfall web Andel miljövänliga drivmedel insamling mat- och restavfall, % Delmål 6:5 Avfall web Mängd insamlat matavfall, kg/person Delmål 6:6 Avfall web Lillesjö Nöjdhet information om källsortering hushåll Delmål 6:6 Avfall web SKL-Kritik på teknik Sida 75 av 76

207 Målområde 7 Minska miljöpåverkan från deponier Nyckeltal Hänvisning Kommentar Nyckeltal saknas i nuläget Delmål 7:1 7:3 Uddevalla kommuns utredningar Sida 76 av 76

208 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2018/00485 Anpassning av lokalprogram för framtidens badhus i Uddevalla Sammanfattning Kommunfullmäktige behandlade ärendet Framtidens bad/simhall ett förslag till lokalprogram framtaget av kultur- och fritidsnämnden. Lokalprogrammet återremitterades till nämnden med uppdrag om anpassning till flerårsplanens ram om maximalt 400 mkr för investeringen. Kultur- och fritidsnämnden har nu tagit fram förslag till ett anpassat lokalprogram. Programmet beskrivs i kultur- och fritidsförvaltningens utredning och i det skissförslag som upprättats. Prioriteringarna har tagit sin utgångspunkt i nuvarande uppdrag för Walkesborgsbadet, dvs simundervisning, friskvård/motion och tränings- och tävlingsverksamhet för vattenverksamheters aktiviteter. I tillägg till förslaget i utredningen föreslår kultur- och fritidsnämnden att antalet banor i 50-metersbassängen utökas från åtta till tio. Sedan förslaget behandlades i kommunfullmäktige har kostnadsläget i byggsektorn stigit. Projektet har därför räknats upp med entreprenadindex innebärande en utökning med c: a 34 mkr till 434 mkr. Utökningen av antalet banor kräver en utökad byggnadsarea och beräknas öka investeringens omfattning med mkr och ge en ökad driftkostnad i uppvärmning m.m. om 1,5 mkr per år. Den totala investeringsutgiften för framtidens bad är upptagen till 400 mkr i flerårsplanen Den fördelar sig under flera år med tyngdpunkten under Därför föreslås att utökningen med 64 mkr, för indexuppräkning och fler bassängbanor, inarbetas och finansieras i flerårsplanen Den ökade investeringsutgiften ger en merkostnad för driften med 2 3 mkr och påverkar den totala driftkostnaden när badhuset tas i bruk. En ny driftkostnadskalkyl tas fram och redovisas till budgetdialogen 2019 i enlighet med riktlinjer för investeringar och tillämpningsanvisningar till dessa. Monica Bang Lindberg (L), Annelie Högberg (S), Magnus Jacobsson (KD), Christer Hasslebäck (UP), Sonny Persson (S) och Rolf Carlson (SD) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kultur och fritidsnämndens protokoll Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse Kultur och fritidsförvaltningens utredningsrapport, , med bilagor: 1. Skissförslag PP arkitekter , vs 2 2. Skissförslag PP arkitekter vs 2 Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

209 Protokoll Kommunstyrelsen forts Ursprungligt förslag till lokalprogram KFN , vs 2 4. Kostnadsindikation simma-runt-kanal , vs 2 5. SKL måttbok februari 2016 simidrotter, vs 2 6. PreDevo rapport Uddevalla nya badhus , vs 2 Kommunfullmäktiges protokoll Yrkanden Christer Hasslebäck (UP): bifall till förslaget i handlingarna. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta PP arkitekter AB skissförslag med en utökning till 10 banor i 50-metersbassängen, samt att investeringsramen för projektet ska vara 464 mkr. Protokollsanteckning Ledamöterna från (M)-gruppen, (KD)-gruppen. (L)-gruppen och (C)-gruppen i kommunstyrelsen noterar till protokollet att Alliansens (M, KD, L, C) ställer sig bakom den höjda ramen men vi anser att innehållet skall omarbetas så att det innehåller 10 banor, fullgod kapacitet av läktare samt ytterligare bassängkapacitet som gör att vi undviker konflikter mellan fritids- och föreningsbad. Utöver den nu reviderade budgeten tillkommer i praktiken kostnader för ett alternativt bad (ca miljoner kr) samt en utebliven intäkt i form av icke såld tomt för bostäder (drygt 55 miljoner kr). Handlingen borde innehålla någon form av kommentar avseende dessa ca 100 miljoner kr. Carin Ramneskär (M), Magnus Jacobsson (KD), Rolf Jonsson (L), Elving Andersson (C) Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

210 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2018/00485 Handläggare Utredare Markus Hurtig Telefon Anpassning av lokalprogram för framtidens badhus i Uddevalla Sammanfattning Kommunfullmäktige behandlade ärendet Framtidens bad/simhall ett förslag till lokalprogram framtaget av kultur- och fritidsnämnden. Lokalprogrammet återremitterades till nämnden med uppdrag om anpassning till flerårsplanens ram om maximalt 400 mkr för investeringen. Kultur- och fritidsnämnden har nu tagit fram förslag till ett anpassat lokalprogram. Programmet beskrivs i kultur- och fritidsförvaltningens utredning och i det skissförslag som upprättats. Prioriteringarna har tagit sin utgångspunkt i nuvarande uppdrag för Walkesborgsbadet, dvs simundervisning, friskvård/motion och tränings- och tävlingsverksamhet för vattenverksamheters aktiviteter. I tillägg till förslaget i utredningen föreslår kultur- och fritidsnämnden att antalet banor i 50-metersbassängen utökas från åtta till tio. Sedan förslaget behandlades i kommunfullmäktige har kostnadsläget i byggsektorn stigit. Projektet har därför räknats upp med entreprenadindex innebärande en utökning med c:a 34 mkr till 434 mkr. Utökningen av antalet banor kräver en utökad byggnadsarea och beräknas öka investeringens omfattning med mkr och ge en ökad driftkostnad i uppvärmning m.m. om 1,5 mkr per år. Den totala investeringsutgiften för framtidens bad är upptagen till 400 mkr i flerårsplanen Den fördelar sig under flera år med tyngdpunkten under Därför föreslås att utökningen med 64 mkr, för indexuppräkning och fler bassängbanor, inarbetas och finansieras i flerårsplanen Den ökade investeringsutgiften ger en merkostnad för driften med 2-3 mkr och påverkar den totala driftkostnaden när badhuset tas i bruk. En ny driftkostnadskalkyl tas fram och redovisas till budgetdialogen 2019 i enlighet med riktlinjer för investeringar och tillämpningsanvisningar till dessa. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kultur- och fritidsnämndens protokoll

211 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(2) Dnr KS 2018/00485 Kultur- och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse Kultur och fritidsförvaltningens utredningsrapport, , med bilagor: 1. Skissförslag PP arkitekter , vs 2 2. Skissförslag PP arkitekter vs 2 3. Ursprungligt förslag till lokalprogram KFN , vs 2 4. Kostnadsindikation simma-runt-kanal , vs 2 5. SKL måttbok februari 2016 simidrotter, vs 2 6. PreDevo rapport Uddevalla nya badhus , vs 2 Kommunfullmäktiges protokoll Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta PP arkitekter AB skissförslag med en utökning till 10 banor i 50-metersbassängen, att investeringsramen för projektet ska vara 464 mkr. Peter Larsson Kommundirektör Markus Hurtig Utredare Expediera till Kultur- och fritidsnämnden

212 Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden Dnr KFN 2015/00055 Lokalprogram framtidens bad Sammanfattning Enligt beslut från kommunfullmäktige angående byggnation av nytt badhus, , skulle kultur och fritidsnämnden ansvara för att ta fram ett lokalprogram för att definiera badets innehåll och funktion. Kultur och fritidsnämnden uppdrog åt kultur och fritidsförvaltningen att ta fram ett lokalprogram för framtidens bad i Uddevalla. Lokalprogrammet arbetades fram i en bred medborgardialog där både de som idag använder kommunens bad och potentiella nya besökare fick möjlighet att föra fram sina önskemål på innehåll och funktion. Kultur och fritidsnämnden antog det framtagna lokalprogrammet i sin helhet och beslutade att framtidens bad i Uddevalla kommun ska präglas av stadens identitet och rummets känsla. Kultur och fritidsnämnden beslutade även att badanläggningen ska ha en hög grad av energieffektivitet. I flerårsplan , KF , beslutade kommunfullmäktige om investeringens maxbelopp vilket sattes till 400 mkr. Kultur och fritidsförvaltningen anpassade lokalprogrammet för att rymmas inom beslutad budgetram under hösten Uppdraget genomfördes tillsammans med PP Arkitekter AB. Utgångspunkten för anpassning av lokalprogrammet var att behålla alla funktioner som det antagna lokalprogrammet beskriver och att göra de olika bassängerna mer flexibla för att uppnå detta. Kultur och fritidsnämnden beslutade att PP arkitekters skissförslag för framtidens bad skulle användas som utgångspunkt för processen framöver, Förslaget var vid beslutet grovt kostnadsberäknat och skulle enligt indikationer rymmas inom angiven budgetram. Vid efterföljande mer precis kostnadsberäkning konstateras dock att anpassat lokalprogram fortsatt blev för omfattande för att rymmas inom budgeterad ram. Kommunfullmäktige beslutar att PP arkitekters skissförslag ska användas som utgångspunkt för byggnation av Framtidens bad samt att laget ska rymmas inom investeringsramen 400 mkr och att anpassningar därför ska göras enligt de möjligheter som framgår av utredningen. Utredningen som beslutet hänvisade till är Anpassning av lokalprogram för framtidens bad till flerårsplanens ram om maximalt 400 mkr för investeringen, , Kultur och fritidsförvaltningen. För att skapa förutsättningar att vid denna anpassning av lokalprogrammet nå hela vägen till balans mellan kostnadskalkyl och budgetram genomfördes först en mer detaljerad kostnadsberäkning av beskrivet lokalprogram. Denna kostnadsberäkning genomfördes av White arkitekter AB. Kostnadsberäkningen indikerade att de tidigare beskrivna möjliga anpassningarna inte skulle vara tillräckliga för att nå balans varför förvaltningen fick titta på ytterligare anpassningar/justeringar av lokalprogrammet. Förvaltningen har tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen valt att utföra även denna anpassning av lokalprogrammet tillsammans med PP Arkitekter AB. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

213 Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden Kultur och fritidsförvaltningen rekommenderar i sin utredning att nämnden fattar beslut om de anpassningar som framgår i förvaltningens utredning, och som framgår i PP Arkitekters skissförslag I utredningen beskrivs de konsekvenser dessa anpassningar får på det ursprungliga lokalprogrammet och nämnden beslut avseende detta, Förvaltningens prioriteringar tar sin utgångspunkt i målsättningen med nuvarande verksamhet i Walkesborgsbadet vilka är - att bidra till simkunnighet och utökad vattenvana/säkerhethos besökare, genom att skapa förutsättningar att bedriva simundervisning - att bidra till friskvård och motion för allmänheten - att skapa förutsättningar för tränings- och tävlingsverksamhet för simidrotten samt för andra vattenverksamheters aktiviteter Förvaltningen utgår i sitt förslag från att framtidens bad ska uppfylla dessa målsättningar. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse , KFN 2015/00055 Kultur och fritidsförvaltningens utredningsrapport, , KFN 2015/00055 inklusive bilagor 1-6 Protokollsutdrag KF Protokollsutdrag KFN Protokollsutdrag KF Protokollsutdrag SBN Protokollsutdrag KF Protokollsutdrag KFN Protokollsutdrag KF Tjänsteskrivelse KLK , KS 2014/00223 Beslut Förvaltningens förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden godkänner förvaltningens utredningsrapport ( inklusive bilagor 1 6) samt föreslår för kommunfullmäktige att PP Arkitekter AB:s skissförslag används som lokalprogram vid byggnation av Framtidens bad i Uddevalla. Förslag till beslut på mötet Kultur och fritidsnämndens ordförande föreslår att ersätta förvaltningens förslag till beslut med följande: Kultur och fritidsnämnden godkänner utredningen inklusive bilagor 1-6, samt föreslår Kommunfullmäktige att anta PP arkitekter AB skissförslag med en utökning till 10 banor i 50-metersbassängen. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

214 Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden Kultur och fritidsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att tillskjuta erforderliga investeringsmedel för att täcka utökningen av antalet banor i 50-metersbassängen. Caroline Henriksson (UP) ställer sig bakom ordförandes förslag till beslut. Monica Bang Lindberg (L), Niklas Moe (M), Anibal Rojas (KD) och Karin Johansson (KD) i den samlade Alliansen vill behålla möjligheten till det prestationslösa deltagandet samtidigt som vi vill utöka 50 metersbassängen till 10 banor. Beslutsgång Ordförande ställer de två förslagen till beslut mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt ordförandes förslag. Beslut Kultur och fritidsnämnden godkänner utredningen inklusive bilagor 1-6, samt föreslår Kommunfullmäktige att anta PP arkitekter AB skissförslag med en utökning till 10 banor i 50-metersbassängen. Kultur och fritidsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att tillskjuta erforderliga investeringsmedel för att täcka utökningen av antalet banor i 50-metersbassängen. Reservation Monica Bang Lindberg (L), Niklas Moe (M), Anibal Rojas (KD) och Karin Johansson (KD) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt eget förslag. Vid protokollet Josefin Florell Justerat Annelie Högberg, Monica Bang Lindberg Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Josefin Florell Expedierat Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

215 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 1(3) Dnr KFN 2015/00055 Handläggare Avdelningschef Anna Reinhardt Telefon Förslag till beslut om anpassning av lokalprogram för framtidens bad i Uddevalla vs 2 Sammanfattning Enligt beslut från kommunfullmäktige angående byggnation av nytt badhus, , skulle kultur och fritidsnämnden ansvara för att ta fram ett lokalprogram för att definiera badets innehåll och funktion. Kultur och fritidsnämnden uppdrog åt kultur och fritidsförvaltningen att ta fram ett lokalprogram för framtidens bad i Uddevalla. Lokalprogrammet arbetades fram i en bred medborgardialog där både de som idag använder kommunens bad och potentiella nya besökare fick möjlighet att föra fram sina önskemål på innehåll och funktion. Kultur och fritidsnämnden antog det framtagna lokalprogrammet i sin helhet och beslutade att framtidens bad i Uddevalla kommun ska präglas av stadens identitet och rummets känsla. Kultur och fritidsnämnden beslutade även att badanläggningen ska ha en hög grad av energieffektivitet. I flerårsplan , KF , beslutade kommunfullmäktige om investeringens maxbelopp vilket sattes till 400 mkr. Kultur och fritidsförvaltningen anpassade lokalprogrammet för att rymmas inom beslutad budgetram under hösten Uppdraget genomfördes tillsammans med PP Arkitekter AB. Utgångspunkten för anpassning av lokalprogrammet var att behålla alla funktioner som det antagna lokalprogrammet beskriver och att göra de olika bassängerna mer flexibla för att uppnå detta. Kultur och fritidsnämnden beslutade att PP arkitekters skissförslag för framtidens bad skulle användas som utgångspunkt för processen framöver, Förslaget var vid beslutet grovt kostnadsberäknat och skulle enligt indikationer rymmas inom angiven budgetram. Vid efterföljande mer precis kostnadsberäkning konstateras dock att anpassat lokalprogram fortsatt blev för omfattande för att rymmas inom budgeterad ram. Kommunfullmäktige beslutar att PP arkitekters skissförslag ska användas som utgångspunkt för byggnation av Framtidens bad samt att förslaget ska rymmas inom investeringsramen 400 mkr och att anpassningar därför ska göras enligt de möjligheter som framgår av utredningen. Utredningen som beslutet hänvisade till är Anpassning av lokalprogram för framtidens bad till flerårsplanens ram om maximalt 400 mkr för investeringen, , Kultur och fritidsförvaltningen. För att skapa förutsättningar att vid denna anpassning av lokalprogrammet nå hela vägen till balans mellan kostnadskalkyl och budgetram genomfördes först en mer detaljerad kostnadsberäkning av beskrivet lokalprogram. Denna kostnadsberäkning genomfördes av White arkitekter AB. Kostandsberäkningen indikerade att de tidigare

216 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 2(3) Dnr KFN 2015/00055 beskrivna möjliga anpassningarna inte skulle vara tillräckliga för att nå balans varför förvaltningen fick titta på ytterliggare anpassningar/justeringar av lokalprogrammet. Förvaltningen har tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen valt att utföra även denna anpassning av lokalprogrammet tillsammans med PP Arkitekter AB. Kultur och fritidsförvaltningen rekommenderar i sin utredning att nämnden fattar beslut om de anpassningar som framgår i förvaltningens utredning, och som framgår i PP Arkitekters skissförslag I utredningen beskrivs de konsekvenser dessa anpassningar får på det ursprungliga lokalprogrammet och nämnden beslut avseende detta, Förvaltningens prioriteringar tar sin utgångspunkt i målsättningen med nuvarande verksamhet i Walkesborgsbadet vilka är - att bidra till simkunnighet och utökad vattenvana/säkerhethos besökare, genom att skapa förutsättningar att bedriva simundervisning - att bidra till friskvård och motion för allmänheten - att skapa förutsättningar för tränings- och tävlingsverksamhet för simidrotten samt för andra vattenverksamheters aktiviteter Förvaltningen utgår i sitt förslag från att framtidens bad ska uppfylla dessa målsättningar. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse , KFN 2015/00055 Kultur och fritidsförvaltningens utredningsrapport, , KFN 2015/00055 inklusive bilagor 1-6 Protokollsutdrag KF Protokollsutdrag KFN Protokollsutdrag KF Protokollsutdrag SBN Protokollsutdrag KF Protokollsutdrag KFN Protokollsutdrag KF Tjänsteskrivelse KLK , KS 2014/00223

217 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 3(3) Dnr KFN 2015/00055 Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden godkänner förvaltningens utredningsrapport ( inklusive bilagor 1 6) samt föreslår för kommunfullmäktige att PP Arkitekter AB:s skissförslag används som lokalprogram vid byggnation av Framtidens bad i Uddevalla. Katarina Hansson Kultur och fritidschef Anna Reinhardt Avdelningschef Expediera till Kommunfullmäktige

218 UDDEVALLA KOMMUN Anpassning av lokalprogram för Framtidens bad vs 2 Kultur och fritidsförvaltningen Anna Reinhardt

219 Inledning Nuvarande uppdrag Kommunfullmäktige fattade följande beslut : Kommunfullmäktige beslutade att PP arkitekters skissförslag ska användas som utgångspunkt för byggnation av "Framtidens bad", att förslaget ska rymmas inom investeringsramen 400 mkr och att anpassningar därför ska göras enligt de möjligheter som framgår av utredningen, att Walkesborgsbadet och gamla idrottshallen ska rivas innan byggnation av "Framtidens bad" påbörjas, att uppdra åt kultur och fritidsnämnden att skyndsamt slutföra utredningen om åtgärder för att lösa behoven av tillgång till bad under tiden från att Walkesborgsbadet tas ur drift till att Framtidens bad är i bruk, att uppdra åt kultur och fritidsnämnden att påbörja arbetet med Framtidens bad och därmed godkänna igångsättning av projektet, samt, att förklara återremissens uppdrag om anpassning av lokalprogrammet för framtidens bad till flerårsplanens ram om maximalt 400 mkr för investeringen avslutat Denna utredning tar fasta på följande punkter ur beslutet: att PP arkitekters skissförslag ska användas som utgångspunkt för byggnation av "Framtidens bad", samt att förslaget ska rymmas inom investeringsramen 400 mkr och att anpassningar därför ska göras enligt de möjligheter som framgår av utredningen. Kommunikation under arbetets gång Information kring pågående process har getts till presidiet i kultur och fritidsnämnden samt hela kultur och fritidsnämndens och samhällsbyggnadsnämnden under deras nämndsammanträden. Utöver detta har även majoritetens kommunstyrelsegrupp samt opositionens gruppledare tagit del av information och skissförslag. Kommundirektörens ledningsgrupp är styrgrupp för arbetet med framtidens bad. Arbetsgrupp utgörs av medarbetare på kultur och fritidsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen. På styrgruppsmöten informeras om arbetet inom projektet och vägledande beslut tas. Förvaltningen har under pågående process haft dialogmöten med Uddevalla Sim. Föreningen har under processen fått ta del av och lämna synpunkter på underlag i form av skissmaterial m.m. Bakgrund Enligt beslut från kommunfullmäktige angående byggnation av nytt badhus, , skulle kultur och fritidsnämnden ansvara för att ta fram ett lokalprogram för att definiera

220 badets innehåll och funktion. Den ekonomiska ramen för projektet var en översiktlig kostnadsindikation på 400 miljoner kronor+/- 20 %. I projektet skulle medborgardialoger genomföras. Samhällsbyggnadsnämnden (dåvarande tekniska nämnden) gavs i uppdrag att ansvara för projektet i sin helhet. Kultur och fritidsnämndens arbete med lokalprogram framtidens bad Kultur och fritidsnämnden antog kultur och fritidsförvaltningens förslag till lokalprogram. Lokalprogrammet arbetades fram i en bred medborgardialog där både nuvarande och potentiella nya besökare fick möjlighet att föra fram sina önskemål på, och behov av, innehåll och funktion. Dessa utgjorde grunden för framtagandet av lokalprogrammet Målet med Framtidens bad var att åstadkomma en inkluderande badhusmiljö för alla. Inriktningar Kultur och fritidsnämnden antog fem kategorier av inriktningar; l, rehabilitering och rekreation, 2, Upplevelsebad Barn, 3, Upplevelsebad Vuxna, 4, Upplevelsebad Ungdom samt 5, Motion/utbildning/träning/tävling. Kultur och fritidsnämnden beslutade att framtidens bad i Uddevalla kommun ska präglas av stadens identitet och rummets känsla, är kreativt, flexibelt och levande. Dessa principer ska åstadkommas med hjälp av två separata enheter; enhet l och enhet 2. Syftet med de två enheterna var att undvika friktion mellan olika brukargruppers intressen. Kultur och fritidsnämnden gav förvaltningschef i uppdrag att bära lokalprogrammets vision vidare i arbetet med gestaltningen av framtidens bad i Uddevalla och därmed säkerställa nämndens fortsatta inflytande över anläggningens utformning och innehåll. Kultur och fritidsnämnden beslutade även att badanläggningen ska ha en hög grad av energieffektivitet Besöksprognos Vid lokalprogramframtagandets inledningsskede, användes besöksprognos från PP Arkitekter AB. Efter beslut i styrgruppen har arbetsgruppen uppdaterat besöksprognosen för Framtidens bad. 1 I uppdatering ingick att validera samt komplettera befolkningsprognosen och på så vis säkerställa beräknade besökssiffror. För att bedöma framtida behov har analys av befolkningsutvecklingen gjorts. slutsatserna baseras på modellering av befolkningsdata från statistiska Centralbyrån och Uddevalla kommun samt kommunens framtida stadsplaner. I den nya badanläggningen beräknas antalet besökare öka i jämförelse med det antal som besöker nuvarande Walkesborgsbadet, detta tack vare bättre faciliteter, mer aktiviteter och en allmänt fräschare anläggning. Huruvida prognoserna i slutändan kommer att reflektera 1 Uddevallas nya badhus, PreDevo , bilaga 6

221 verkligheten beror till stor del på hur framgångsrik den framtida verksamheten är på att attrahera besökare samt hur väl utbudet i badet speglar det som befolkningen efterfrågar. En traditionell simhall har normalt mellan 1,5-3 besök per kommuninvånare (Walkesborgsbadet 2,2 besöklkommuninvånare, 2017) under ett år medan ett mer modernt bad med ett bredare utbud normalt har mellan 3-5 besök per kommuninvånare, eventuella gymbesök exkluderade. Det finns avvikelser från dessa siffror men de har en hög grad av träffsäkerhet, enligt PreDevos rapport. Med en befolkning 2018 på ca i kommunen och ett nyckeltal på ca 5 besök per kommuninvånare, indikerar det ca besök per år. Enligt plan förväntas att badhuset står klart år Under öppningsåret kan badhuset förväntas ha ca badbesök baserat på den årliga fårväntade befolkningsökningen på ca l,5% per år. Mer relevant blir det att titta 15 år framåt, år 203 7, när kommunen beräknas vara ca kommuninvånare vilket ger en beräkningsgrund på ca badbesök per år och kommuninvånare baserat på liknande ökning på ca l,5 % per år. Kommunfullmäktiges beslut om definierad ekonomisk ram I flerårsplan , KF O 14 7, angavs investeringens maxbelopp till 400 miljoner. Beslut om placering fattades av kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutade dels att placera Framtidens bad på Windingsborg och att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta detaljplan, dels att återremittera lokalprogrammet till kultur och fritidsnämnden för att anpassa det till flerårsplanens ram på max 400 miljoner kronor. Kultur och fritidsnämndens anpassning av lokalprogram, version l. Kultur och fritidsförvaltningen genomförde det givna uppdraget tillsammans med badhusarkitekter för att säkerställa hög kvalitet och väl reflekterade ställningstagande i lämnade beslutsunderlag. Utgångspunkten Iör anpassning av lokalprogrammet var att, med hänvisning till nämndens tidigare beslut om badhusets innehåll och funktion, behålla alla funktioner som det antagna lokalprogrammet beskriver och att göra de olika bassängerna mer flexibla för att uppnå detta. Avsikten med att göra bassängerna mer flexibla var att minska på badets totala yta - detta är direkt kopplat till investeringens storlek. Kultur och fritidsnämndens beslut Kultur och fritidsnämnden beslutade att PP arkitekters skissförslag för framtidens bad skulle användas som utgångspunkt för processen framöver, Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslut att PP arkitekters skissförslag ska användas som utgångspunkt för byggnation av "Framtidens bad", att förslaget ska rymmas inom investeringsramen 400 mkr samt att anpassningar därför ska göras enligt de möjligheter som framgår av utredningen. Utredningen som beslutet hänvisade till är Anpassning av

222 lokalprogram för framtidens bad till flerårsplanens ram om maximalt 400 mkr för investeringen, , Kultur och fritidsförvaltningen. Kostnadsberäkning Arkitektfirmornas kostnadsberäkningar stämde inte överens. Den mer precisa kostnadsberäkningen från White arkitekter, resulterade i att ytterligare anpassningar, utöver de tidigare föreslagna, behövde genomföras för att nå balans mellan lokalprogram och beslutad investeringsnivå. A v det skälet har kultur och fritidsförvaltningen, tillsammans med PP arkitekter och Samhällsbyggnadsförvaltningen, ännu en gång anpassat lokalprogrammet Kultur och fritidsnämndens anpassning av lokalprogram, version 2. Kultur och fritidsförvaltningen har i arbetet med anpassning av lokalprogrammet åter tagit hänsyn till nämndens beslut, , om att bära lokalprogrammets vision vidare och på så sätt säkerställa nämndens inflytande i anläggningens utformning. Utgångspunkten för anpassning av lokalprogrammet har varit att behålla funktioner som det antagna lokalprogrammet beskriver och att göra de olika bassängerna mer flexibla för att uppnå detta. Avsikten med att göra bassängerna mer flexibla har varit att minska på badets totala yta - detta är direkt kopplat till investeringens storlek. Resultat, förändringar i innehåll och funktion l. Förändringar bassängplan För att få en överblick av de förändringar som föreslås hänvisas till bilaga Grunduppdrag, anpassningar för att nå ekonomisk ram Bassäng, Syfte med Förändring Förändring Konsekvens ursprungligt bassäng anpassning l anpassning 2 lokalprogram 50 x 25- Motionssim, Minskad bassäng Tidigare förslag Utökad funktion som meters bassäng, träning, tävling, till 50x 20,5 m, kvarstå inkluderar lek, delbar undervisning inkluderar två upplevelse, motion, (djup 1,2-2,0 m). * höj- och träning, utbildning och sänkbara vägar tävling. och botten i en del samt djupdel Fler med hopp intresseinriktningar ska rymmas i samma 5 m längs ena bassängyta, den långsidan, med, friktion som tidigare alternativt djup beskrivits kvarstår. tas bort Undervisnings- Undervisning, Slås ihop med Tidigare förslag Fler bassäng 16,7x8m, möjlighet till Habiliteringsbas kvarstä intresseinriktningar rar höj- och sänkbar avskildhet, för säng. dela på samma botten, djup O - 2,0 iosimning och vattenyta. ; m avbadning vid tävlingar,

223 Cirkel-lelipsformad hälsomotion Inkluderas Tas bort Prestationslös motionsbassäng. hälsomotion får (Simma-runt-kanal) inkluderas i 50- metersbassäng Multibassäng minst för lek och Inkluderas Tas bort Lek och funktion får 12,5x6 m, höj och gruppaktiviteter inkluderas i 50- sänkbar botten, djup + 0,2-2,0 m, m.m. metersbassäng Habiliteringsbassän möjlighet till Tas bort, Tidigare förslag Habiliteringsaktiviteter g minst 12,5x6 m,. avskildhet, funktion förs in i kvarstå får genomföras i reglerbar U ndervisningsba undervisningsbassäng vattentemperatur, ssäng. höj- och sänkbar botten, djup 0-2,0 m, för rehab träning, gruppaktiviteter, simskola, babysim och särskilda behov Djup bassäng (4 m) för hopp och Tas bort. Tidigare forslag Fler andra Funktion kvarstå intresseinriktningar attraktioner inkluderas i ska rymmas i samma baserade på barn djupdel i 50- bassängyta, den och ungdomars metersbassäng friktion som tidigare 1 önskemål av beskrivits kvarstår. upplevelse Barnbassäng. vattenlek, icke- inkluderas inkluderas Sluttande botten, djup 0-0,8 m, för simkunniga Relaxavdelning med för avkoppling Rekreativ Rekreativ Inkluderas i övrig t.ex. salt bad, kallt och återhämtning avdelning avdelning på badmiljö, vilket bad, bastu, lugn avskild på plan plan l påverkar möjligheten avdelning, 3, enligt till avskildhet och bubbelpool, solrum, behovsanalys avskilda avslappning. vattenenheter * I utformningen avsätts en dellängs ena långsidan, 50 x 5 meter. Denna del används till att skapa trygghet i övergången mellan undervisningsbassäng och djup bassäng och/eller som rehabilitering/motion for promenad i vatten (djup 1,2 m). l.2 Uppdrag om byte av rekreativt bad mot simma-runt-kanal Förvaltningen har, på uppdrag av kultur och fritidsnämndens presidium, genomfört en studie på hur det påverkar att behålla simma-runt-kanalen och multibassängen istället för det rekreativa badet. PP Arkitekter AB levererade skisser beskrivande detta Att göra denna anpassning innebär att BT A ytan blir l O 195 kvm i relation till förslaget med det rekreativa badet som påvisar en BTA yta på 8898 kvm. Kostnad/kvm kan utifrån erfarenhet från byggnation av andra bad sättas till ca kr/kvm i bassängutrymmen. 2 Se bilaga 4, PP arkitekter kostnadsindikation Simma-runt-kanal

224 Förvaltningen kan konstatera att simma-runt-kanalen och multibassängen inte kan behållas i lokalprogrammet om förslaget ska rymmas inom beslutad budgetram. 2. Övriga förändringar 2. l Förändringar i markplan Bottenplan var efter anpassning l 4755 kvm. 3 Förslaget var att placera byggnaden ovan mark vilket innebar att teknikplan låg i marknivå. Utöver teknik fanns även träningslokal samt en del disponibel yta i markplan-den disponibla ytan hade möjliggjorts genom att fläktrummet placerats i plan 3. Detta alternativ togs fram för att skapa en attraktiv och livfull fasad ut mot Göteborgsvägen. I nuvarande anpassning har: Fläktrum flyttats till markplan Personalutrymmen, kansliutrymmen och konferensrum flyttat till markplan Friskvårdsutrymmet minskat från 630 ti11349 kvm Swimshop tagits bort Vattenrutschbanans landning sänkts ett halvt våningsplan Skälen till förändringarna har varit att minska badets totala BTA yta. För verksamheten innebär förändringen av friskvårdsutrymmet mindre yta att disponera för brukarna. F ör det prioriterade området Ett levande centrum, medför förändringarna risk för en försämrad fasadmiljö i gatuplan ut mot Göteborgsvägen. 2.2 förändringar i sektioner Huskroppen minskar i höjd ut mot Göteborgsvägen på grund av att det rekreativa badet inkluderas i bassängplan och fläktrum, personal- och kansliutrymmen samt konferensrum flyttas till markplan. 2.3 Förändring av BTA yta BTA ytan är efter föreslagna anpassningar kvm, mot tidigare Il 31 O kvm. Det innebär en minskning med 21 %. 3 Se bilaga l, PP arkitekter skissförslag

225 Kostnadsbedömning En kostnadsbedömning på förslag till anpassning 2 är gjord tillsammans med White arkitekter. Kostnadsbedömningen för förslaget ryms inom angiven budgetram efter att densamma räknats upp med entreprenadindex. Uppdelning kostnadsbedömningen for hela projektet kr i prisnivå Mars 2018 enligt följande: Omläggning V A-ledningar Västvatten Rivning bef fastighet Sanering miljöfarligt avfall Byggherrekostnader ink! projektering konstnärlig utsmyckning räntekostnader mm Byggnadsarbete Markarbete Rörarbete Vattenrening bassänger Ventilationsarbete ink! styr El, tele-data Solel Hissarbete Storkök Oförutsett Summa: : : : : : : : : : : : : : :- exkl mervärdesskatt Indexreglering av investeringsramen tog upp med styrgruppen (kommundirektörens ledningsgrupp) på styrgruppsmöte Ekonomiavdelningen fick då i uppdrag att fastslå index. På styrgruppsmötet lämnas information om uppräkning med entreprenadindex från investeringsbeslutet togs juni 2014, dvs basmånad juni Uppräkning av investeringsramen med entreprenadindex innebär en kostnadsuppräkning med ca 34 mkr, dvs att den totala investeringsramen ökar till434 mkr. Effekter för olika besöksgrupper Utifrån den genomförda medborgardialogen samt fokusgrupperna så ser förvaltningen följande konsekvenser för verksamheten: l. Ökad risk för friktion mellan olika besöks grupper: Det omarbetade förslaget har stor påverkan på enhetsindelning som det ursprungliga lokalprogrammet beskrev, enhet l för motion/utbildning/träning/tävling samt enhet 2 för rekreation/lek/upplevelse. En av de största utmaningar som sågs, koppat till målet att skapa en inkluderande badhusmiljö för alla, var att åstadkomma en anläggning där det prestationslösa deltagandet fick utrymme utan att konkurrera med det traditionella föreningslivet och de vana motionärerna. På så vis skulle fler; både nya besökare och befintliga användargrupper erbjudas plats men onödig friktion mellan konkurrerande intressen undvikas. 2. Behov av stängning vid tävlingsarrangemang: En möjlighet med två enheter var att vid arrangemang kopplat till en enhet skapa tillgång till bad för andra grupper i andra

226 enheter. Denna möjligheten finns inte eller begränsas starkt i och med denna anpassmng. 3. Tillgång till bassängyta: för att allas tillgång till bassängutrymme ska tillgodoses kommer det även fortsättningsvis finnas behov av att fördela tider och tillgång till vattenyta och banor i förhållande till badets syfte att bedriva simundervisning, öka simkunnighet samt skapa förutsättningar för friskvård och motion för allmänheten, och för tränings och tävlingsverksamhet för simidrotten, samt för andra vattenverksamheters aktiviteter. Konsekvenserna av anpassningen av det ursprungliga lokalprogrammet, för att nå beslutad budgetram, har framförallt påverkat de önskemål som lämnats från de grupper som önskar tillgång utifrån rekreation, lek och upplevelse- dvs enhet 2:s ingående delar. Funktionerna i dessa bassänger får istället inkluderas i 50 x 20,5 m bassäng. Effekter för föreningsliv Simidrotten i badhuset Nuvarande förslag på anpassning förändrar inte utförande på de bassänger som simidrottens verksamhet har behov av. Förslaget är fortsatt en bassäng med 50x20,5 m. Dock påverkas simidrotten av bassängemas utökade funktioner och av att fler ska ges tillträde till bassängytorna även framledes. Under pågående process har förvaltningen tagit del av politiska frågeställningar kring tidigare anpassning som medförde en minskning av antalet banor i 50-metersbassängen till 8 banor istället för l O banor. I det ursprungliga förslaget var de två extra banorna i ett alternativt djup -detta för att möjliggöra en övergång mellan undervisningsbassäng och djup bassäng för målgruppen icke simkunniga, men även för att möjliggöra skonsam träning i form av t.ex. promenader i vatten. Denna modell av bassäng finns t.ex. i Borås Arena och är där, enligt verksamheten, mycket uppskattad. Möjligheten till funktionen som tidigare fanns i den fasta "hyllan" i dåvarande förslag inkluderas nu i och med en höj och sänkbar botten i mitten av 50 m bassängen. En utökning av 50 m bassängen till l O banor ryms inte inom avsatt budget varför förvaltningen inte föreslår detta i nuvarande anpassning. Utifrån SKL:s måttbok 4 ser krav på antal banor och mått ut enligt följande för tävlingar på olika nivåer i simning: 4 SKL måttuppgifter för fritidsanläggningar, Simsporter 2016 bilaga 5

227 SKL måttuppgifter för fritidsanläggningar, Simsporter 2016 Lämpliga mått Antal Va ttendjup, i!.usilllll-!lo'-"lflll Takhojd. frromtad~. se ~~~d~ lolda banor min brod:l tafllld' mtn aj b' d EM,VM.OS 10 l,0(3.0rek) ,0 4, , i liternationella td~ U n ga r, Ioomhus l /5<l.O 1, lnlernatlooema ta.nngar. utomhus 8 ur ,0 ~.o 3,0 2,0 3,0 6.0 SM. Iång odl ~o rt bana' lnorrhus och utomhus Natronella 131/llngar. lnorrllus och utomhu. 8 J,S" /lS..O ~.o J,O 6.0 8" 1.8' 12.5 l5.d 4,0 Hl 2.0 J,O 5.0 Att utöka50-metersbassängen till 10 banor innebär att Uddevalla kommun får en bassäng som motsvarar EM, VM, OS-standard, medan 8 banor tillåter tävling upp till SM. Kopplat till tävlingsnivåer finns även från Svenska Simförbundet krav på läktarplatser, följande tabell visar nu gällande krav i relation till tävlingsnivå samt beräknat antal aktiva. Svenska Simförbundets krav på läktarkapacitet Tlivllng Antal Publik Aktlva/trllnare Antal Antal banor SM/JSM (50 m) SM (25m) JSM (25m) Surn-Sim (50 m) Sum-Sim (25 m) Grand Prix (50 m) Läktaren i det lokalprogram som föreslås i denna anpassning har en kapacitet på max permanenta platser samt 150 mobila platser- vilket möjliggör yta som kan användas för landträning av ex Uddevalla SIM. Att utöka bassängen till l O banor men behålla läktarkapacitet på 300 medför en stor begränsning avseende möjliga arrangemang utifrån Svenska SimfOrbundets anläggningskrav. Undervattensrugby Under framtagandet av det ursprungliga lokalprogrammet bjöds representanter för undervattensrugby in till fokusgruppsmöten. Inga representanter hade möjlighet att medverka och UV -rugbyn bokade vid tillfället ej heller tider i nuvarande bad. Under nuvarande anpassning har, genom politiska representanter, framförts behov att anpassa bassäng för UVrugby- föreningen har även börjat boka tider i nuvarande bad. UV rugby spelas i bassäng med djup mellan 3,5-5 m på en spelplan som är bredd8-12m och längd m, dessa mått bör tas hänsyn till vid utformning av djupdelen i 50 m bassängen. De behov som UV -rugby har gällande anläggningen, är därmed tillgodosedda. Kultur och fritidsförvaltningens förslog och rekommendationer Kultur och fritidsnämndens uppdrag är att skapa goda förutsättningar för invånarna att uppleva, skapa, påverka och delta i ett rikt kultur-och fritidsliv i Uddevalla. Kultur och

228 fritidsnämnden ska enligt sitt reglemente särskilt värna om att barn och ungas forutsättningar for detta stärks. Kultur och fritidsnämndens verksamhet syftar till att: - stärka demokrati och yttrandefrihet - stärka folkhälsan - stärka social gemenskap - stärka den kulturella infrastrukturen i samhällsutvecklingen Kultur och fritid ska aktivt arbeta for att stärka tillgängligheten och attraktiviteten i all verksamhet som sker. I kultur och fritidsnämnden verksamhetsplan fastslogs, , målsättningen med nuvarande Walkesborgsbadet till f6ljande - Att bidra till simkunnighet och utökad vattenvana/säkerhethos besökare, genom att skapa forutsättningar att bedriva simundervisning - Att bidra till friskvård och motion for allmänheten - Att skapa forutsättningar for tränings- och tävlingsverksamhet for simidrotten samt for andra vattenverksamheters aktiviteter Förvaltningen utgår i sitt forslag till anpassning från att även framtidens bad ska uppfylla dessa målsättningar. Förvaltningens foreslår kultur och fritidsnämnden att anta PP Arkitekters AB:s nya skissforslag, , som utgångspunkt for lokalprogram for framtidens bad i Uddevalla. Anpassningen ryms, enligt White arkitekter AB beräkningar, inom den beslutade investeringsramen. Enligt utredningen finns inte utrymme i investeringsramen att behålla simma-runt-kanalen samt multibassängen, dessa bassängers funktioner får inkluderas i 50 m bassängen. Anpassningen innehåller de funktioner som det rekreativa badet erbjuder besökarna, dessa är relaterat till de tydliga behov som verksamma handikapporganisationer inom kommunen framfort Med bakgrund av detta foreslår f6rvaltningen att behålla det rekreativa badet. Det rekreativa badet kommer dock, for att möta kraven på investeringens ekonomiska ram, att placeras i forbindelse med de andra bassängytorna och den önskade möjligheten till avskildhet och lugn kan därav begränsa. Utifrån 50 m bassängens utformning så ser forvaltningen snarare ett behov av att utöka antalet publikplatser än att utöka bassängytan från 8 till l O banor, dvs 50x25 m. En utökning av publikplatser motsvarar bättre de krav som ställs från Svenska Simforbundet i relation till om anläggningen ska fungera for tävlingsarrangemang utöver träning for simidrotten. En utökning av bassängytan till 50x25 m ryms inte inom budgeterad ram. Förvaltningen foreslår vidare att djupdelen i 50 m bassängen anpassas till undervattensrugbyns mått for att även i framtiden möjliggöra träning och tävling for denna idrott. Enheterna, enhet l och enhet 2, bör fortsatt, så långt möjligt, präglas av de inriktningar som f6reslogs i det ursprungliga lokalprogrammet och stadens identitet bör vara bärande i denna utformning.

229 Rekommendationer Med ovanstående som bakgrund rekommenderar förvaltningen nämnden att förordar att PP arkitekters skissförslag, , bilaga 2, för framtidens bad ska användas som utgångspunkt för processen framöver. Förvaltningen anser att kostnaderna för flytt av VA ledningar, som nu passerar fastigheten, inte ska belasta projektet. VA ledningarna har legat i marken under många år och bör vara avskrivna, reinvesteringskostnaden för denna flytt bör läggas på det kommunala V A-bolaget Västvatten. Anledningen till detta är att så långt det är möjligt skapa en tydlighet i olika verksamheters kostnader och kommunens satsningar inom desamma

230 UDDEVALLA FRAMTIDENs BAD FÖRSLAGSSKISS EXTERIÖR VY pp arkitekter

231 BAVEAN [] ;f l l l l?f o 1o w 5"Q.,..g_ UDDEVALLA t-kamtidens BAD FÖRSLAGSSKISS SITUATIONSPLAN SKALA: ( A3) ~ pp arkitekter

232 HUVUDENTRE A 1_ VATTEN RENING A J B 1_ FLÄKTRUM/ TEKNIK B J VATTENRENING FÖRENINGAR SKALA l :400 (A3) I IIIII l lo ENTRE FÖRENING/ PUBLIK UDDEVALLA FRAMTIDENS BAD FÖRSLAGSSKISS PLAN 1, TEKNIKPLAN SKALA: 1:400 ( A3) [l) pp arkitekter

233 A J REHAB / UNDERVISNINGSBAD VY +6,50 Djup +0,0-2,0m B 1_, 7~~~f ~ -- ~:~~G ~-~--~ ~--*8~ t ~m_ m_;.~~ 1 ~- -.9xZl+ T ~~~-~ ~ _- HOPJ'OEir----d ~ MULnDEL l l_ 25-METERSDEL 1s;3i21l,s'in- 1 1 S.sX2o-;5in '25x2ll,sm ~il!i!.~- -~ ~ _QJu.e.o~.!!!!' T T - ~~j& ~ ~ L L~~2L ~~ Il B J SKALA 1:400 (A31 Ii i ' i " j l l o UDDEVALLA FRAMTIDENs BAD FÖRSLAGSSKISS PLAN 2, BASSÄNGPLAN SKALA 1400 ( A 3) pp arkitekter

234 A 1_ A j' FLÄKTRUM 8 1_ 8 j' SKALA 1:400 (A3) I I I II I l l l o 5 1 o UDDEVALLA FRAMTIDENS BAD FöRSLAGSSKISS PLAN 3, START KANA, TEKNIK SKALA HOO ( A3) ~k- k pp ar 1te ter

235 SEKTIONA-A SEKTION B-B ORIENTERINGSFIGUR SKALA 1:400 (A3) IIIIII l ~ UDDEVALLA FRAMTIDENs BAD FÖRSLAGSSKISS SEKTIONER SKALA: 1 :400 ( A3) PP arkitekter

236 +1 ITJ DO KONTOR RUM PERSONAL SKISS, FASAD MOT GÖTEBORGSVÄGEN, SYDOST SKALA 1:400 (A3) IIIIII l UDDEVALLA FRAMTIDENs BAD FÖRSLAGSSKISS FASAD SKALA: 1 :400 ( A3) ~ pp arkitekter

237 UDDEVALLA FRAMTIDENS BAD FÖRSLAGSSKISS EXTERIÖR VY pp arkitekter

238 BÄVEAN D l l l! 1 --,f O 1o 10 SOm UDDEVALLA FRAMTIDENs BAD FÖRSLAGSSKISS SITUATIONSPLAN SKALA: 1:1000 ( A3) PP arkitekter

239 HUVUDENTRE Y. tco :l ro! VATTEN,.RENING'.FRISKVARD/ GYM l ~ PERSONAL -.,. ENTRE UTJ_. TANK 1--- UT.J_. TANK 1--- VATTEN-. RENING FRD if DISPONIBELT O S m UDDEVALLA FRAMTIDENs BAD FÖRSLAGSSKISS PLAN 1, TEKNIKPLAN SKALA: 1 :400 ( A3) pp arkitekter

240 R EliAB-l UNDERVISNINGSBAD VY 0'6.50 Djup 0,0-2,0m T't IH~.+I +-1llt--~---+-~ --+ O S 10 1S 2.0 m UDDEVALLA FRAMTIDENs BAD FÖRSLAGSSKISS PLAN 2, BASSÄNGPLAN SKALA: 1:400 ( A3) ~ pp arkitekter

241 o 8 RE HA B-/ UNDERVISNINGSBAD ÖVRE DEl 50-M BASSÄNGRUM ÖVRE DEl FLÄKTRUM r , l l O S 10 15: 'lo m UDDEVALLA FRAMTIDENs BAD SKALA: 1:400 (A3) FÖRSLAGSSKISS PLAN 3, PERSONAL, FÖRENINGAR, KONFERENS ~ pp arkitekter

242 SEDUMTAK (SOLCELLER) ~~H Ll b O S 10 1S W m UDDEVALLA FRAMTIDENs BAD FÖRSLAGSSKISS PLAN 4, RELAX SKAlA: 1 :400 ( A3) ~ pp arkitekter

243 SEKTIONA-A A 1- ]' B 1-.J' A B SEKTION B-B tt~ 1 ll -1 ~- 0 S 10 1S 2.0 m UDDEVALLA FRAMTIDENs BAD FÖRSLAGSSKISS SEKTIONER SKALA: 1 :400 { A3) pp arkitekter

244 ~\'~.i'. ' ' ~ -. ~.._.._r_ '!.'ii(s,,... - ""'-..: - -:.... ~, 5':-- UDDEVALLA FRAMTIDENs BAD FÖRSLAGSSKISS ILLUSTRATION pp arkitekter

245 Förslag tilllokalprogram Framtidens bad Lokalprogramgruppen, kultur och fritidsförvaltningen

246 SLUTRAPPORT PROJEKT FRAMTIDENS BAD, LOKALPROGRAM BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL l PROJEKTBEsKRIVNING; LOKALPROGRAMGRUPPENs ARBETE... 2 LOKALPROGRAMGRUPPENs ARBETSFORMER OCH UTVECKLING... 2 MEDBORGARDIALOG OCH ÖVRIG KUNsKAPSINHÄMTNING... 2 Enkäter Fokusgrupper RESULTAT AV MEDBORGARDIALOG -INKOMNA ÖNSKEMÄL OCH IDENTIFIERADE BEHOV... 4 ENKÄTER... 4 Barnenkät... 4 Ungdoms/vuxenenkät FOKUSGRUPPER ÖVRIGA SYNPUNKTER SOM KOMMIT GRUPPEN TILLHANDA RESULTAT AV OMVÄRLDSANALYS STORLEK PÅ ANLÄGGNINGEN, ANTAL BESÖKARE OCH PRELIMINÄR BUDGET SLUTSATSER AV MEDBORGARDIALOGENs RESULTAT SAMT FÖRSLAG TILL LOKALPROGRAM... lo ENHETER OCH DESS BESTÅNDSDELAR... lo KORT OM PRIORITERING Bassänger och deras användningsområden Omklädning/dusch Övriga utrymmen PLATSENS IDENTITET OCH BADETS KÄNSLA Tillgänglighet Samband/flöden l3 ENHET l MOTION/UTBILDNING/TRÄNING/TÄVLING Entre ENHET 2 REKREATION/LEK/UPPLEVELSE Foaje/entre/lounge Upplevelse barn Upplevelse ungdom Upplevelse vuxen Rekreation/rehabilitering ls SLUTORD... 15

247 Slutra p port lokalprogram l (15) slutrapport projekt framtidens bad, lokalprogram Lokalprogramsgruppen (LPG) bildades i november 2014 på kultur och fritidsförvaltningen. LPG utgörs av projektledare Malin Bengtsson, badmästare, Bengt Alm, enhetschef anläggningar, Anna Reinhardt, enhetschefföreningsstöd/utveckling, Torben Larsson, handläggare och Anna-Helena Wiechel, utredare/sekreterare. Bakgrund, syfte och mål Kommunstyrelsen beslutade , 132 att ge tekniska nämnden i uppdrag att påbörja projektet "Badhus Uddevalla" i enlighet med det översiktliga program som beskrevs i kommunledningskontorets tjänsteskrivelse I tjänsteskrivelsen framgår att kultur och fritidsnämnden ska besluta om lokalprogram. Lokalprogrammet ska sedan slutgiltigt beslutas i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige, på grund av projektets ekonomiska betydelse för kommunen. Mot bakgrund av detta utformades en organisation för projektet. Ledningsfunktionen för organisationen består av en central styrgrupp, med representanter från kultur och fritidsnämnden och tekniska nämnden samt tjänstemän från båda förvaltningarna. Uppdraget från denna styrgrupp, att ta fram lokalprogram, gavs till kultur och fritidsförvaltningen. Kultur och fritidsförvaltningens ledning utsåg i sin tur deltagare i den s.k. lokalprogramsgruppen, LPG. Uppdraget till LPG var att utreda och föreslå ett lokalprogram, dvs. badhusets funktion och innehåll. Lokalprogrammet ska ligga till grund för beräkning av volymer, ytor och ekonomi. LPG:s övergripande syfte har varit att ta fram innehåll och funktion i badanläggningen som på bästa sätt svarar mot brukares och tilltänkta användares behov och önskemål, speglar Uddevalla kommuns identitet och är kreativt, flexibelt och levande. För att definiera önskemål om innehåll och funktion har LPG använt sig av medborgardialog. LPG:s arbete har saknat ramar i form av politiskt uppsatta mål med badhus. 1 Uddevalla kommuns befintliga badhus, Walkesborgsbadet, är inte knutet till något specifikt nämnduppdrag. Däremot ingår badhuset i kultur och fritidsnämndens huvudmannaskap för idrotts- och fritidsanläggningar samt den öppna kultur och fritidsverksamheten. 2 LPG har arbetat utifrån det nuvarande badhusets inriktning (som både idrottsanläggning och öppen verksamhet), kommunens vision och strategiska plan samt relevanta styrdokument för att skapa grundvalarna till det framtida badets utformning. Kommunens övergripande mål om social, ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsutveckling för medborgama varit gruppens norm. 3 Arbetet för en god folkhälsa och en välmående befolkning pågår ständigt. I Uddevalla kommun ska möjligheterna till rekreation, friskvård och spontanidrott ges till alla. 4 En förutsättning för demokratins utveckling är känslan av delaktighet, varför platser där människor möts för att ha 1 Under LPG:s arbetsprocess har en politisk grupp arbetat fram värdeord i en parallell process. Dessa har inte varit fastställda. 2 Se reglementet 3 Se Uddevalla kommuns strategiska plan 4 Se ovan

248 slutrapport lokalprogram 2 (15) roligt, må bra och känna gemenskap är särskilt viktiga. Kultur och fritidsnämndens uppgift, att skapa goda mötesplatser för barn och ungdom med stöd av vuxna, har därför varit en grundläggande ambition för LPG. Med ovanstående som bakgrund har det övergripande målet för gruppens arbete varit att skapa en inkluderande badhusmiljö för alla. 5 LPG har i sitt arbete också tagit fasta på Uddevalla kommuns identitet som gammal kurort med varvs-, fiske- och båttradition. Projektbeskrivning; Lokalprogramgruppens arbete Lokalprogramgruppens arbetsformer och utveckling LPG samlades för första gången i mitten av november Därefter har gruppen träffats med 1-2 veckors mellanrum för avstämning och uppföljning. Inledningsvis arbetade gruppen med mål- och syftesformulering, planering och metodologiska överväganden. Därefter identifierades målgrupper för medborgardialog och arbetet med medborgardialogens olika former tog vid. Under januari skickades kallelser till fokusgrupper och enkäter ut. Fokusgruppsmötena hölls under februari månad. Sammanställning av enkätsvar har skett successivt vartefter gruppen mottagit svaren. Vid månadsskiftet februari- mars gick gruppen igenom det inkomna materialet och på basis av detta utformades ett förslag på lokalprogram som presenterats för huvudprojektledare på tekniska kontoret samt arkitekt från Pyramiden arkitekter den 11 mars Medborgardialog och övrig kunskapsinhämtning Som offentlig institution är det övergripande uppdraget att skapa verksamhet för kommunens medborgare. Med stöd av kommunens riktlinjer för medborgardialog har LPG arbetat grundligt med att identifiera olika så kallade prioriteringsgrupper - dvs. inte bara nuvarande brukare utan även potentiella besökare. Efter identifieringsskedet fördelades dessa i större övergripande grupper utifrån gemensamma nämnare. Gruppernas gemensamma nämnare i relation till badhuset avgjorde sedan valet av dialogform. LPG har genomfört fokusgrupps intervjuer, 6 enkätundersökningar och haft telefon- och mailkontakt med berörda. studiebesök på ett flertal badanläggningar har gjorts, både planerade och spontana, för inspiration och erfarenhetsutbyte. LPG har även tagit del av planerade och påbörjade badhusprojekt i andra kommuner, deltagit i Bad- och idrottsmässa och i övrigt inhämtat kunskaper löpande om befintliga badanläggningar i vår omvärld, via såväl internet som gruppens kontaktnät. LPG:s kompetenser vad gäller drift av nuvarande badanläggning och andra kommunala anläggningar har varit en central resurs. 5 se bilagda: Uddevalla Vision 2040, strategisk plan samt "Tillgängliga och användbara miljöer, riktlinjer och standard for fysisk tillgänglighet" VGR LPG valde denna metod eftersom den lämpar sig väl när syftet är att söka ideer till fdrändringar. Fokusgrupper är en intervjuform där en liten grupp människor med gemensam nämnare samtalar runt ett förbestämt ämne. En moderator styr frågestunden. Metoden erbjuder möjlighet till fördjupad förståelse och insikt i ett ämne eftersom deltagama inte bara framför sina åsikter utan också tar del av andras. Kommentarer och värdebärande ord som rör de förbestämda områdena sammanställs.

249 slutrapport lokalprogram 3 (15) Enkäter Kultur och fritidsnämndens reglemente anger att sätta barn- och ungdomars rätt till kultur och fritid främst. Därför har barnens inflytande varit viktigt för gruppens arbete. Enkäter skickade ut till samtliga barn i Uddevalla kommuns grundskolor och gymnasieskolor. Barn från förskaleklass till klass 5 och särskolan har fätt fysiska enkäter distribuerade via rektorerna på respektive skola. Barnen fick beskriva vad som var bäst med badhuset idag samt kryssa i fyra av åtta på förhand givna aktiviteter i ett badhus. 7 På enkätens baksida fick barnen illustrera vad de vill att ett framtida badhus ska innehålla (se bilagd bamenkät). Enkäterna skickades ut tillsammans med instruktioner via internpost (vanlig post till friskolor). Som hjälp och inspiration tilllärarna och eleverna vid arbetet med att lämna svar, spelade LGP in en film som visar hur nuvarande badhus ser ut och vad det innehåller. Länk till filmen fanns i instruktionerna. För elever från årskurs 6 till sista året på gymnasiet skickades enkäten liksom instruktionsbrevet ut digitalt via lärplattformen vklass, alternativt via rektorerna (se bilagd ungdoms/vuxenenkät). Enkäten inleddes med två öppna frågor; Varfår besöker du ett badhus? /Varför besöker du inte ett badhus? Därefter följde förslag på ett badhus innehåll/miljö/service som respondenten fick ta ställning till: mycket viktigt, ganska viktigt, mindre viktigt och inte viktigt. Dessa svar kunde sedan utvecklas alternativt kompletteras. A vs lutningsvis ställdes frågan om respondenten önskade andra aktiviteter/tjänster i eller i närheten av ett badhus. Enkäten skickades även till mötesplatserna (Dalaberg och Tureborg), kommunens öppna förskolor, närhälsan, kriscentrum och de kommunala pensionärs- och handikappråden. Ett urval 8 av besökare till Walkesborgsbadet har också givits möjlighet att fylla i enkäten. Fokusgrupper Enligt reglementet ska nämnden också aktivt stödja föreningslivet I det här fallet blir fokus särskilt på föreningar som kan kopplas till vattenaktiviteter. LPG:s ambition har varit att ta reda på föreningslivets önskemål och implementera dem i lokalprogrammet Inte bara fåreningsliv ska rymmas i det tilltänkta badhuset. LPG har därför, utöver föreningar med vattenanknytning, genomfört fokusgruppsdialog med representanter för tillgänglighetsfrågor, representanter från kommunala förvaltningar och bolag som på ett eller annat sätt berörs av badhusets innehåll och funktion samt personal på Walkesborgsbadet. Fokusgruppsmötena har gått till på följande vis; deltagare har blivit kallade ca två veckor före mötet. I kallelsen har metoden presenterats liksom vad som förväntas av deltagarna. Två personer ur LPG har lett varje möte. Inledningsvis har processen presenterats får grupperna, får att öka förståelsen för representanternas delaktighet i densamma. Vikt har lagts vid att beskriva representantskapets roll, för att medvetandegöra deltagamas uppgift i samtalet. Samtalet har bestått av två delar. Steg ett var att dela med sig av tidigare erfarenheter. Interaktionen mellan deltagama har uppmuntrats till en ökad bredd av perspektiv och större förståelse för varandra. I steg två 7 Inspiration till enkätens utformning hämtades från Eskilstuna kommun, vars nya badanläggning är under uppbyggnad. Barnen i kommunen har fått besvara enkät. 8 För att säkerställa bredd i underlaget

250 slutrapport lokalprogram 4 (15) lämnades önskemål och behov in får det nya badhuset. Avslutningsvis avsattes en stund får reflektion över framkomna önskemål och möjlighet till prioritering av dessa. Resultat av medborgardialog-inkomna önskemål och identifierade behov Det övergripande intrycket som LPG fått av informanterna är att metodvalet varit framgångrikt, i den meningen att det skapat stor delaktighet och känsla av inflytande i en fråga som är betydelsefull. Vad gäller enkäterna finns inneboende problem kopplade till distribution, information samt uppföljning, eftersom LPG inte äger hela flödet fram till medborgarna. Det går således inte att garantera att alla har fått ta del av enkäterna och informationen knuten till dem, men det kan ändå konstateras att de allra flesta som har lämnat synpunkter har tagit uppgiften på allvar. LPG bedömer att underlaget räcker får att skapa en bild över önskemål och synpunkter. En iakttagelse som LPG gjort vid genomgång av såväl enkäter som fokusgruppsresultaten är att en stor del av svaren har, av naturliga skäl, använt närliggande bad som referensobjekt när man definierar sina önskemål. De barn, och även föräldrar, som lyft attraktioner som inte finns i Walkesborgsbadet idag hänvisar till framfårallt Vänersborg. Simidrotten refererar till Borås simarena och Eriksdalsbadet i Stockholm. LPG har hela tiden arbetat under ett pressat tidschema i fårhållande till den höga ambitionen avseende medborgarnas inflytande. Under sådana fårutsättningar är viljan, ambitionen och möjligheten från deltagarna att avsätta tid och engagemang centralt. Detta gäller särskilt fokusgruppsdeltagare. Om inbjudna deltagare av någon anledning inte kunnat delta, har LPG erbjudit andra former får inflytande, alternativt annan tidpunkt. Medborgardialogen har bestått av både kvalitativa och kvantitativa inslag. Gemensamt ger dessa två tydliga trender av önskemål som redovisas under respektive dialogform. Enkäter Barnenkät Barnenkäten skickades ut till3 584 barn och svar inkom från l 393 stycken, alltså 39 procent. Könsfårdelningen var jämn; 47 procent av dessa var tjejer, 46 procent killar och 7 procent uppgav inte kön.

251 slutrapport lokalprogram 5 (15) Diagram l. Åldersfördelning barnenkät Ålder I enlighet med vad diagrammet visar, har LPG fatt svar ifrån alla åldersgrupper som enkäten riktade sig till. Svaren på den kvantitativa delen av barnenkäten visar att hopp och dyk är viktigast. Därefter "fika och mumsa", "klättra och klänga" och "överraskas och bli riktigt blöt". I beskrivningen över vad som är bäst i badhuset idag framkom i första hand hopp och trampolin, men även hinderbana, rutschkana, simma, leka och fika. Att rita en teckning var frivilligt. Rubriken för teckningen var "det här vill jag göra i det nya badhuset". De allra flesta valde att illustrera sina önskemål. Efter genomgång av teckningarna framkom att barnens mest önskade aktivitet var att åka rutschkana. Vad som också uppenbarades var att barnen åskådliggjorde vikten av umgänget, glädjen och leken. Det barnen illustrerade var till allra största del prestationslösa/kravlösa aktiviteter. Ungdoms/vuxenenkät Enkäten riktade sig till ungdomar (12-18 år), och vuxna (19-). Respondentgruppens storlek är odefinierad, eftersom enkäten dels skickats till elever i skolan, dels till besökare inom olika öppna verksamheter. LPG har tagit emot 385 enkätsvar varav 55 procent av svaren kom från kvinnor, 43 procent från män och 2 procent uppgav inte kön. Av de 385 svarande var 250 ungdomar och 135 vuxna. Badhusanknytning De inledande två frågorna i enkäten var; Varför besöker du ett badhus? /Varför besöker du inte ett badhus? har hjälpt LPG att förstå vad som ligger bakom valet att besöka ett badhus, och anledningen till att inte besöka badhus. På så vis framkom vilken kategori av badhusbesökare respondenten är; sällanbesökare, anhörigstödjare, motionär, simskoleförälder, vattengympadeltagare etc.

252 slutrapport lokalprogram 6 (15) Badhuset framstår i de lämnade svaren som en viktig mötesplats för ungdomar. Det främsta skälet till ett besök för denna kategori är för nöjes skull; för att bada, ha roligt och träffa kamrater. Ungdomarna är också på badhuset för motion och simträning. Vidare är rekreationen viktig. Ungdomarna angav "koppla av" och "ta det lugnt". Eftersom skolidrotten delvis läggs på badhuset uppgav ett antal att de bara besöker badet när deras idrottslektion placeras där. Om badhuset däremot uppfattas som tråkigt, trångt eller kallt skulle många ungdomar inte besöka det. Tillgängligheten, utifrån såväl allmänna kommunikationer som fysiska och ekonomiska faktorer, lyfts för vissa som avgörande för ett besök. Några som svarat kan inte simma och besöker därför inte ett badhus. Ä ven de vuxna anger motion, avkoppling och möten som de viktigaste skälen för besöket. Träffa vänner, bada bastu, fika och träna vattengympa nämns återkommande, men även besök utifrån barn och bambamens behov och simkunnighet lyfts fram. I likhet med ungdomarna avstår även de vuxna från ett besök om det upplevs som trångt och kallt. Tillgänglighetsaspekterna som lyftes av ungdomarna återkommer även här. Faktorer/funktioner i ett badhus Respondentema fick förhålla sig till nio olika faktorer/funktioner i ett badhus och rangordna dem (enkäten begränsade inte respondentens rangordning, varför svaren ger en övergripande fingervisning om prioritering). Alla faktorer/funktioner bedömdes som viktiga. Den viktigaste faktorn/funktionen var värmen i vattnet. Därefter kom omklädningsrummets utformning, tätt följd av den övergripande miljön och ljussättningen. Efter rangordning av faktorer/funktioner gavs möjlighet till komplettering och egna förslag. Ungdomarna tryckte då på önskemål som rörde omklädningsrummets utformning och behovet av avskildhet däri. Det framkom även önskemål om att verksamheten ska avgränsa utrymmen och vattenyta mellan allmänhet, simskolor och föreningar. Ungdomarna önskade utomhusbassäng med anslutning till inomhusbassäng och även solarium. Vidare önskades något kul för de mindre barnen samt att få möjlighet att hoppa i vattnet från hopptorn/avsats/klippa/berg. Man önskade sig vattenfall, klättervägg, hinderbana, äventyrsbad och vattenrutschkana. Viktigt var också känslan av trygghet vid besöket. Någon har nämnt att de önskar en lång simbana och någon har specifikt önskat 25 meters-, samt 50 metersbassäng. Miljön ska upplevas som stor och rymlig, får gärna innehålla konst och även en "Swimshop". Service i form av mat och fika angavs som viktigt. Vuxna framhöll entrens betydelse för besöket, samt en genomgående rekreativ upplevelse vad gäller ljud, ljus och omgivning. Vad gäller tillgängligheten lyftes, utöver det som redan framkommit, även parkeringsplats för såväl cykel som bil och generösa öppettider. Återigen framkom önskemålet av uppdelning mellan allmänhet, skola och föreningar, för att inte trängas. Faktorer/funktioner som kompletterades av de vuxna var relaxavdelning med solarium, kallbad,

253 slutrapport lokalprogram 7 (15) bastulandskap och salta kurbad. En djup rehabiliteringsbassäng för både vuxna och barn önskades liksom simskola för barn och vuxna, babysim, bad för kvinnor, vattenlek för små barn och ett utökat utbud av vattengympapass. I likhet med en del ungdomarna önskade en del vuxna 50- metersbassäng, utomhusbassäng, rutschkana och äventyrsbad. Dock uttryckte flera att de INTE vill ha äventyrsbad. Flera nämnde önskemål om aktiviteter för reumatiker. Service i form av restaurang eller liknande var central. Förslag på andra verksamheter som kan kopplas till ett badhus var idrottshus, gympapass utomhus, ishall, löpbana, bowling, parkour, spa med massage och andra behandlingar, beachvolleybollplan, utomhusgym och inomhusgym. Därutöver föreslogs yoga, sjukgymnastik, konstutställningar, biljard och kalasavdelning samt lekplats i anslutande parkmiljö. Fokusgrupper Trots att fokusgrupperna varit olika till sin karaktär med skilda intresseområden och perspektiv, har LPG i sammanställningen av önskemålen dragit slutsatsen att grupperna haft flera gemensamma önskemål som inte bara kan förenas och utan också ligger i linje med den övergripande målsättning som LPG arbetat fram. En sammanställning av gruppemas önskemål finns bilagd. Det första steget i fokusgruppsmetoden, tidigare erfarenheter, hade som främsta syfte att skapa förståelse för varandras perspektiv. Andra steget var att lämna önskemål på utformning av nytt bad. Det som i steg ett framkom, som hade bärighet på det framtida badets utformning, rörde framförallt den upplevda trängseln, friktion mellan badets olika besöksgrupper (träning och undervisning gentemot motion, rekreation och lek) och bristen på flexibilitet i omklädningsmiljö och möjligheten att anpassa en äldre byggnad till dagens norm för tillgänglighet. Friktionen uppstår i det nuvarande badets alla delar, dvs. från ankomstrum via omklädningsrum till bassängrum. Önskemål och behov För en detaljerad redogörelse över de synpunkter och önskemål som framkom i steg två hänvisas till bilagd sammanställning. Här följer de övergripande synpunkterna. Inom området fysisk tillgänglighet fanns mellan grupperna ingen friktion avseende önskemålen. Således blir en gemensam prioritering från alla fokusgrupper att skapa en badmiljö som är inkluderande utifrån fysisk tillgänglighet. Ett konkret önskemål, från både socialtjänsten och tillgänglighetsgruppen, är att kommunen ska använda sig av en tillgänglighetsarkitekt vid projektering av badhuset. Ä ven den psykiska tillgängligheten lyftes. Ett annat område där grupperna varit eniga är behovet av stor vattenyta, vilket refereras till den trängsel som upplevs i nuvarande bad. Önskemål om hur vattenytan ska vara fördelad på olika bassänger varierar. Simidrotten hade som högsta önskan en 50-metersbassäng för träning och tävling. Önskemålet stöds även av Uddevalla elitidrottsgymnasium (UEIG) samt företrädare för besöksnäring som såg ett stort värde i att det skapas arrangemang i kommunen.

254 slutrapport lokalprogram 8 (15) Utifrån undervisningsperspektiv framfördes stora vattenytor med flexibilitet för att öka tillgängligheten och för att underlätta och kunna utöka simundervisningen. Behovet av bassänger i avskildhet framfördes också, utifrån främst kulturella aspekter men även utifrån utbildningssyfte. Utifrån besöksnäringen framfördes en tydlig önskan till att inte bygga ett "actionbad" utan istället använda Uddevalla kommuns identitet som badets profil. Detta förmodades öka badets attraktionskraft. Behovet av rehabiliteringsbassäng och undervisningsbassäng med flexibla lösningar (avskildhet, värme, djup m.m.) har framförts ifrån alla grupper. Tillgänglighetsgruppen uttalade önskemål om kurbad (t.ex. kalla bad, salta bad samt bubbelbad). Temat för fokusgrupperna var främst tillgänglighetsaspekter och vattenmängd. Antalet aktiviteter kopplade till badhuset som önskades var relativt ta. Från undervisningsperspektivet framfördes behovet av hopp och möjligheter till att öva livräddning. Vad gäller övriga delar i ett badhus har omklädningsrummen ratt stort fokus. Grupperna framförde var och en för sig en gemensam önskan om fterfunktionsomklädningsrum. 9 Personalgrupperna, inom både utbildningsförvaltningen och anställda på Walkesborgsbadet, har uttalat behov av personalomklädningsrum. I övrigt framkom önskemål om exempelvis mötesrum, lektionssalar, arbetsrum, läktare, lättillgängliga förråd, kansli, rehabgym och vilrum. Synpunkter på utformningen av entren lyftes från flera instanser. Tydligt ärattentren fungerar som uppsamlingsplats, mötesplats och väntsal. Som en följd av deltagarnas upplevelser vad gäller friktion, betonades ifrån flera håll behovet av att separera olika typer av verksamheter/aktiviteter i det tilltänkta badet. Separationen av olika verksamheter/aktiviteter förmodas minska upplevelsen av trångboddhet, bl. a. Övriga synpunkter som kommit gruppen tillhanda LPG har under processens gång arbetat målinriktat med omvärldsanalys och inhämtat vidare erfarenheter och intryck från olika kultur- och fritidsorienterade verksamheter med badanknytning. Detta har givit gruppen en ytterligare bredd och fördjupad kunskap kring vad en badanläggning idag kan generera i form av upplevelse och värde för besökare. Det finns tydliga trender på området. En trend är skapa den mest actionfyllda upplevelsen för besökarna. En annan trend är att åstadkomma en kontrast till samhällets uppkopplade och pressande utveckling, och skapa ett rum för rekreation och återhämtning. En tredje trend är att skapa rum för mer än bara badupplevelse, att integrera kulturella och andra uttryck i bassängrummet och därmed vidga rummets användningsområde. 9 Med flerfunktionsomklädningsrum menas omklädningsrum som kan användas till exempel av funktionsnedsatt med assistent, familj, vara HBTQ-anpassat samt anpassat för olika religioner och kulturer.

255 slutrapport lokalprogram 9 (15) Resultat av omvärldsanalys Attraktionskraften i en stad hänger i många fall samman med den tillgång som invånarna upplever sig att ha till mötesplatser. En stad med brett kultur- och fritidsliv stimulerar invånarna till deltagande och gemenskap. Badets utformning har således bärighet på stadens attraktionskraft, både för invånare och får andra besökare. skolverket fick år 2006 i uppdrag av regeringen att se över definitionen av simkunnighet i planen får idrott och hälsa till skolan. I samband med denna beslöts även att simkunnigheten skulle följas upp på nationell nivå. Uppföljningen gavs ut år 20 J Det visade sig att mer än 8 procent av eleverna i årskurs 5 inte var simkunniga. Orsakerna var framfårallt rädsla får vatten och kulturella. Man såg att många nyinvandrade elever hade liten eller ingen vattenvana. För Uddevalla innebär detta att en allt större del av befolkningen inte ser det som naturligt att besöka ett badhus. Det betyder att den tilltänkta badanläggningen i större utsträckning än den nuvarande bör utformas så att dessa gruppers behov tillgodoses, får att kunna locka dem till sig och öka simkunnigheten. Tillgängligheten handlar inte bara om det kulturella glappet, utan kan också härledas till andra grupper som idag inte känner sig bekväma med att besöka en badanläggning. Vid om- och nybyggnation av badanläggningar i kommuner runt om i landet har extra hänsyn tagits till tillgänglighetsaspekter utifrån ett utökat perspektiv. Barn- och ungdomsidrotten tappar utövare i Sverige. 11 Fler barn väljer följaktligen att stå utanfår det organiserade fåreningslivet, av olika skäl. Utrymme får denna grupps chans till rörelseglädje och spontanidrott blir därfår viktigt. Det som barnen i våra enkäter framhållit är ett önskemål om en prestationslös verksamhet som komplement till den specialisering som fåreningsidrotten uppvisar. Sveriges befolkning blir allt äldre. Med stigande ålder försämras den fysiska funktionen. Gruppen friska äldre är dock stor liksom behovet av fysisk aktivitet får dem. I en undersökning över motionsvanor hos äldre vuxna (65-84 år) framhålls simning som en av de populäraste aktiviteterna. 12 Denna erfarenhet stämmer väl med besökskategorierna i Walkesborgsbadet. För ett antal år sedan lades rehabiliteringsbassängen på Rosenhäll ner. Nedläggningen betyder att Uddevalla inte längre har samma tillgänglighet till rehabiliteringsbad som tidigare. Vad LPG erfar finns ett stort behov av verksamhet får personer som befinner sig mellan friskvård och sjukvård, dvs. i en rehabiliteringsfas i livet. storlek på anläggningen, antal besökare och preliminär budget LPG:s uppfattning är att tidigare utredning beträffande besöksantal (om ca /år) och storlek på anläggningen utifrån inkomna synpunkter stämmer väl. Förslag till JO skolverket Dnr 2010:01242, Uppföljning av simkunnighet i årskurs 5 11 Sveriges Radios sammanställning "Bänkade barn" MSB och Karolinska institutet 2014 "Motionsvanor och erfarenheter av motion hos äldre vuxna"

256 slutrapport lokalprogram 10 (15) lokajprogram ryms också inom en grövre uppskattning av de tidigare angivna ekonomiska ramarna. 13 slutsatser av medborgardialogens resultat samt förslag till lokalprogram En av de största utmaningar som LPG ser, koppat till målet att skapa en inkluderande badhusmiljö får alla, är att åstadkomma en anläggning där det prestationslösa deltagandet får utrymme utan att konkurrera med det traditionella fåreningslivet och de vana motionärerna. På så vis nås fler; både nya besökare och befintliga användargrupper. I Borås har man valt att skapa två olika anläggningar får att möta de olika inriktningarnas behov. Det har inte bara minskat friktionen mellan verksamhetsinriktningarna utan även skapat nya användargrupper. Som resultat har också besöksantalet ökat. Enheter och dess beståndsdelar Utifrån LPG:s samlade erfarenhet och önskemål framkomna i medborgardialogen har LPG urskilt följande behov; enheter får motionlutbilning/träning/tävling bör särskiljas från rekreation/lek/upplevelse får att undvika onödig friktion mellan konkurrerande intressen samt får att öka flexibiliteten. Vid arrangemang kopplat till en enhet kan tillgången till bad tillgodoses får andra grupper i andra enheter. Utrymme får möten och umgänge mellan olika åldersgrupper och badinriktningar skapas därmed och underlättar den sociala aspekten av besöket. Förslaget kan illustreras enligt följande: Illustration över inriktningar Motion/utbildning/träning/tävling Rehabilitering Rekreation Upplevelsebad Vuxna Upplevelsebad Barn Upplevelsebad Ungdom 13 "Bad i Uddevalla" utredning avseende program och lokalisering. PP Arkitekter feb-maj 2012

257 slutrapport lokalprogram 11 ( 15) Kort om prioritering Behov nedan är indelad på s.k. grön prioritering vilket är skallkrav för en fungerande badanläggning utifrån de slutsatser som LPG drar från identifierade behov och önskemål. Röd prioritering är tillägg för att ytterligare tillmötesgå givna önskemål. Bassänger och deras användningsområden För att tillgodose behovet av stor vattenyta, möjlighet till olika verksamhetsinriktningar, hög flexibilitet, värmen i vattnet, driftsekonomiska aspekter, reglerbar vattenteknik samt möjligheten till avskildhet ingår följande bassänger: Prioritet Enhet l Enhet 2 Grön 50 x 25-metersbassäng, delbar Cirkel-lelipsformad motionsbassäng som står i (djup 1,2-2,0 m).* kommunikation med andra bassänger, djup l,4 m. Undervisningsbassäng 16, 7x8m, Multibassäng minst 12,5x6 m, höj och sänkbar möjlighet till avskildhet, får botten, djup + 0,2-2,0 m, för lek och skolverksamhet samt simskola gruppaktiviteter m.m. för olika grupper och för insimning och avbadning vid tävlingar, höj- och sänkbar botten, djup O - 2,0 m. Rehabbassäng minst l2,5x6 m, möjlighet till avskildhet, reglerbar vattentemperatur, höj- och sänkbar botten, djup 0-2,0 m, för rehab träning, gruppaktiviteter, simskola, babysim och särskilda behov. Djup bassäng ( 4 m) för hopp och andra attraktioner baserade på barn och ungdomars önskemål av upplevelse Barnbassäng. Sluttande botten, djup 0-0,8 m, för vattenlek, icke-simkunniga Relaxavdelning med t.ex. salt bad, kallt bad, bastu, lugn avdelning, bubbelpool, solrum, avskilda vattenenheter för avkoppling och återhämtning Röd Hoppmöjlighet, djupdel i 50 x Mindre utomhusbassäng med anslutning till 25-metersbassäng inomhusbassänger *I utformningen avsätts en dellängs ena långsidan, 50 x 5 meter. Denna del används till att skapa trygghet i övergången mellan undervisningsbassäng och djup bassäng och/eller som rehabilitering/motionför promenad i vatten (djup 1,2 m).

258 slutrapport lokalprogram 12 (15) Omklädning/dusch För att tillgodose olika gruppers behov av avskildhet och öka den fysiska tillgängligheten, är följande enheter identifierade: Prioritet Enhet 1 Enhet 2 Grön standard damomklädningsrum Flerfunktionsomklädningsrum, fysisk tillgänglighet med bl.a. lyftanordningar, bädd, brits, sittstolhanddusch standard herromklädningsrum Flerfunktionsomklädningsrum social/övrig tillgänglighet; avskildhet inom rum, särskilt familjerum/könsneutralt rum samt utrymme för assistenter och brukare Flerfunktionsomklädningsrum Rymliga omklädningsrum för herr och damflexibla utifrån besöksflöden Bastu kopplat till herr-, dam- och Bastu kopplat till herr-, dam- och flerfunktionsomklädningsrum flerfunktionsomklädningsrum Toaletter ink!. HWC Stort antal toaletter med avlastningsmöjligheter-även i badmiljö, ink!. HWC Spegelfritt i vissa delar utifrån specifika önskemål. Övriga utrymmen För att anläggningen ska bli en helhet, dvs. både för besökare, åskådare och personal krävs ett flertallokaler och utrymmen: Prioritet Enhet 1 Enhet 2 Grön Mötesrum/lektionssal/fikarum elever Mötesrum/lektionssal/fikarum besökare Personalrum/förråd/omklädning för Personalrum/förråd/omklädning för skolpersonal och anläggningspersonal anläggningspersonal Vilrum Vilrum Kanslirum/förråd/omklädning tränare städcentraler Läktare Utrymme för förvaring av rullstolar, barnvagnar mm samt garderobsdel Teknikrum Träningsrum för rehabilitering (komplement till rehab-bassäng), och för motion. städcentraler Utställningslokal Utrymme för förvaring av rullstolar, barnvagnar mm samt garderobsdel Teknikrum Praktiska platser för badövervakning

259 slutrapport lokalprogram 13 (15) Platsens identitet och badets känsla Utifrån illustrationen ovan visas olika inriktningar som i viss mån kan förenas. Inriktningarna förutsätts bära olika identiteter och känslor utifrån den verksamhet som de syftar till att tillhandahålla/målgrupp de riktar sig till. Tillgänglighet Tillgängligheten till enhet l ska fylla Västra Götalands riktlinjer för fysisk tillgänglighet, grön tillgänglighet. I enhet 2 ska tillgängligheten vara extrem, dvs. utgå ifrån grön tillgänglighet enligt riktlinjerna och skapa ytterligare förutsättningar. Samband/flöden Väl genomtänkta flöden vad gäller varor, tjänster och besökare inom badhuset såväl som utomhusmiljön är en förutsättning för en fungerande anläggning. Vidare är städbarbeten central. Enhet l Motion/utbildning/träning/tävling Dessa inriktningar möts på ett naturligt sätt. Här ska idrotten och motionen stå i fokus, med goda pedagogiska möjligheter för tränare och idrottslärare. Anläggningen bör inte vara för varm och luftkvaliteten god. Publika arrangemang med god sikt över bassängen ska möjliggöras. Arenan ska överensstämma med simförbundets krav vad gäller tävling och träning. Känsla och vatten/verksamheter Simidrottens hemvist och kulturella arv ska speglas i rummet. Stillsam ljussättning, mjukt och flexibelt ljus. Välljuddämpad miljö. Den stora bassängen ska möjliggöra allt från elittävlingar till trygg motionsaktivitet Den ska vara delbar för att skapa en flexibel användning. Bassängen kompletteras med en mindre bassäng för undervisning och in- och avsimning. Denna ska vara avskiljbar. Övergången från den lilla till den stora bassängen underlättas med hjälp en grundare del i den stora bassängen, längs ena långsidan. Entre Entren i enhet l ska fungera som en praktisk uppsamlingsplats med enkla flöden. Här bör även plats för väntande föräldrar o dyl skapas samt vara anpassad för större arrangemang. Den bör vara lättöverskådlig, ljus och präglas av en "introduktion" till den känsla som enheten i stort skapar. Någon form av serveringsutrymme bör ingå. Enhet 2 Rekreation/lek/upplevelse Dessa olika inriktningar har en hel del gemensamma rum, som beskrivits i tabellerna. Gemensamt är rekreationen, leken och upplevelsen vilka ska förmedlas i de gemensamma ytorna och fördjupas i de olika inriktningarna. Den fördjupade känslan i de olika inriktningarna redovisas därför separat

260 slutrapport lokalprogram 14 (15) nedan, liksom de bassängbehov/aktiviteter som kopplas till respektive inriktning. Utrymme ska ges får sittplatser och sociala ytor i det större gemensamma rummet som binder samman inriktningarna. Foaje 1 entre flounge Denna miljö är en uppsamlingsplats, mötesplats och rekreativ plats och bör därfår vara beräknad utrymmesmässigt så att dessa olika verksamheter/behov ryms. Entren bör utformas så att den dels skapar fårväntansfullhet och en positiv känsla och speglar verksamheten "bakom", dels är informativ och lätt att orientera sig i. I entren bör även någon form av cafeverksamhet bedrivas. Cafeet bör även rikta sig mot badande i anläggningen. Upplevelse barn Känsla och vatten/verksamheter Inspiration från Snoezelen 14 ska ligga till grund får utformningen av barnens upplevelse. Lekfull pedagogik med stadens historia som utgångspunkt får att skapa en generationsöverskridande mötesplats. Bassäng får vattenlek får icke-simkunniga. Sluttande botten. Vidare en bassäng får barn, lek och gruppaktiviteter, höj och sänkbar botten samt med överhöjning (bassänggolv ovanfår vattenytan) som möjliggör andra typer av evenemang. Flexibla överraskningsmoment såsom regn, vind, vattenfall, fors, sluss, pump, kopplat till Uddevalla stads fiske- och båttradition. Upplevelse ungdom Känsla och vatten/verksamheter Spänning, nyfikenhet och frimod. Varvshistoriskt tema. Naturljud kopplat till kust; mås, sus, vågor, brus, etc Flexibelt ljus som ändrar rummets atmosfär Djup bassäng med trampett Kopplad till berg med klättervägg, rutschkana, hopp och linbana. Bockkran med linor och rep, olika väder. 14 Ordet Snoezelen är sammansatt av två holländska ord; snuffelen ("lukta") och doezelen ("dåsa"). Innebörden i dessa två ord beskriver vad aktiviteten innehåller: att använda ett eller flera sinnen aktivt för att få information från omvärlden samt att vila/gå ner i varv. Grundiden innebär att man erbjuder en person sinnesstimulering i en anpassad miljö kopplat till ett speciellt förhållningssätt. Förhållningssättet företräds av en "enabler" (=möjliggörare) vilket utgörs av medfölj aren. Medföljaren är en person från den funktionsnedsattas vardag som ska hjälpa till att skapa en trygg atmosfär. Medföljaren ska också uppmuntra den funktionshindrade att ta initiativ, välja, utveckla lek, stimulera glädje och njutning samt vara uppmärksam på de signaler som personen skickar ut och därmed vara lyhörd för det samspel som uppstår.

261 slutrapport lokalprogram 15 (15) Upplevelse vuxen Känsla och vatten/verksamheter Prestationslöst och flexibelt, lättillgängligt och överskådligt. Hälsomotion i centrum. Från våra informanter har vi uppfattat att de vuxnas önskemål är att kunna kombinera motionssimning med övriga familjeaktiviteter i badanläggningen, alt besöka relaxen. Detta kan tillgodoses med en motionsbassäng som är cirkel- eller elipsformad och står i kommunikation med andra bassängrum. Rekreation/rehabilitering Känsla och vatten/verksamheter Bekvämlighet, frihet och avslappning ska prägla atmosfären. Belysningen ska vara varm och varierande. Ljudanläggningar ska finnas på olika ställen i rummet. Den varma bassängen för rehabilitering, gruppaktiviteter, simskola, babysim och särskilda behov ska vara avskiljbar, höj-och sänkbar. Relaxavdelning i kommunikation med bassängen som inkluderar salt bad, kallt bad, bastu, lugn avdelning, bubbelpool, ljus, solrum. Små, avskilda vattenfyllda enheter för avkoppling och rehabilitering i relaxavdelning (ska kunna besökas särskilt men också ingå i badupplevelse). Träningshall i kommunikation med bassäng. Slutord Lokalprogramgruppen vill skapa något unikt som refererar till Uddevalla kommuns identitet och sticker ut. Uddevalla kommun ska inte upprepa det som redan finns i vår omgivning. Genom att ta tillvara stadens historia och gestalta denna i badupplevelsen, hoppas lokalprogramgruppen att kommunmedborgarna ska känna glädje, stolthet och nyfikenhet i såväl badmiljö som för staden som helhet. Liv lust läge blir livskvalitet i hjärtat av Bohuslän!

262 Nybyggnad av badhus i Uddevalla: 1.<11:.:11 tytam2.:.tternativ t.j j m... tomn..ent:lfer l l r-" u-e 250 Stot~ ' f6rhjiljnot: 1ill ~ksfr~vens topptas l iu ~ra och c~e n r.u~u r ~.Jurnn& l l l l l ISlolki.J,..,, och heltle come"'""'"'"nd" böol.slol'por" l l l l l l l l l l r l l l l l l l l R.BQ\aill1u/ Cilfe Er.trepr...n&;s.. t Ilat f6 n:nlnasdrivet'l tlilljjora.na?. b-hl fain.t i:s.:ittnina ce:ntr_.lt ~flt!!. utj.kjn knlnb'tiurlind An~ot.~&~n.>Uvke: ft'lr bj' dhul~lc..:lf«j. Scrvttffn& Ovto ~ "" b.u:sol~.ukuul"' l l l IBistro mellantin1 m~ lian cafe /restaurang l l l l l l l Omkläd,tn&fJdiidsMp 8~ 1650 kuidsk-'r> :svilrar mot 700 besökare per dag, l tlmflrnk t5onm>mkl)dnlf1g.fle:xrum 100 ft!t<jd a.c: u...; IB..roende p6 ploo16snill& l l l l l l Huvudbassäl'\& 2xl5m + extrabredd 2190 leass.jng skall vara-vdelbar i längsled l l l l l l taktare 300 personer e,nrllbrl!d6 m.t.a ""t~uid - up Jnot und~ct'lllis ning_bassäns l Kopplad U l und r'ollon 'tll<bo>~nll l l l l l l l l l l l l l l l U.cde.rvis_nins.sbassäng 16x8 m (förskrs.j 146 l l hcoppt.jd tal Uvlingsbas~na. höj och sänkbar botten l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l M1..1ltibassing 12..Sx6 l l 146 l l l H6j- ock s.lnkbar botten.även anvolndas som sce-n l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l Rehabbassäng l 220 l l 134 sr vattentemp kräver egen klimatzon. ~j insyn, ho~ och dnkbar botten l l l l l l l l l jeztra yta runt om f6r till~nslighet l l l l l l l Djupbas>;.'itog med ~.!&& l 400 l l l Extra ba!slngdjup 3,8 m oct"l t!!ld:ra rum5tlojd l l l l l l l och bergsavsatser l l l l l l l l l l l l l l l Bassa~s för vattenlek l l 128 l l l ij simkunniga l l l l l l l 1 l l l l l l l l l l l l J l l l Bass.ä118er inom rei.jxaydejning j 400 ' l l ]IngA t l rel.l,..vdelning l L l l l l l l l J l l l l l.bastu volt- och ån&bastu mm l l l l l l l l Bussäng för motionssim l 700 l l [Cirk.ul.':ir eller "slingrande bassäns" i l l l l l l l orkelbassäns l l l lbadlandskapet.. mellan övriga bassänger l l l l l l l Personalutrym~n l l 180 l l l l l l l l l l l l Teknik luft! t 600 l l l l l l l l l l l l! TeJc.n.ik.va.t:ten l l 2000 l l l l 1 l l l l l l l l SWnma~(brurto) ,_.,...,;c.,..~llldOI ldls 03 iw

263 Kostnadsindikation - Simma-runt-kanal Uddevalla Framtidens Bad Arbetsmaterial Skisser- Plan1 l \ \ l KC~ITUR URSPRU~I GSFORSLAG / l H+H+Hl j - H-H-~~1-J+l o PP Arkitekter AB 1 Fiskhamnsgatan Göteborg l (3)

264 Skisser- Plan 2 1\i-19---l=-= :!i.., -:jl ~ - J ---_.l. :r r 1 - ~~ ~ r- 1!:_'!'"'-TII,_ _:_ =-=rtj:::- t""'-== ===-==-== -----~ ~ l j - + r r KONTUR URSPRUNGSFORSLAG l IIP.-i l Hl 1111!1!11 o Pl AN 2 PP Arkitekter AB 1 Fiskhamnsgatan 1 O Göteborg www_pparkitekter.se 2 (3)

265 Uddevalla Framtidens bad Nybyggnad av badanläggning Investeringsindikation For an JO l Badet dimensionerat för besökarelår Entre kr Omklädning kr klädskåp (st) kr 50 M Bassängrum, motion 8 banor kr bassängmellanväggar kr höj- och sänkbar botten, B, 5x 20,5 M kr Upplevelsebad kr höj- och sänkbar botten, 6 x 12,5 M rutschkana kr Rehabbad kr höj- och sänkbar botten, B, 5 x 16,7 M kr Friskvård/gym kr Personal, kontor mm kr Föreningslokal, extern kr Konferens kr Övrigt, trappor etc kr Teknik kr Total bruttoarea, BTA (m") kr Kostnad kr/m2 (entreprenadkostnad) kr Plus byggherrekostnader 15 % kr Kostnad kr/m2 (totalkostnad) kr Sammanräkningen indikerar en Investeringskostnad kring (med en osäkerhet av+/- 20%) 352 miljoner kronor PP Arkitekter AB 1 Fiskhamnsgatan Göteborg (3)

266 GNINGAR Simsporter Konstsim Simhopp Simning Sportdykning Sveriges Kommuner och Landsting

267 Förord Måttboken är sedan 1970-talet en produkt som Sveriges Kommuner och Landsting ger ut där tävlingsmåtten för ett antal idrotter behandlas tillsammans med en allmän del. Den allmänna delen innehåller bland annat: Regler, normer, standard Belysning Ljudmiljö Förråd Konstgräs Måttbokens syfte är att vara ett stöd till arkitekter, anläggningsägare, idrottsföreträdare och andra kring hur idrottsmiljöer och idrottsanläggningar kan byggas. I samtliga fall, oavsett det handlar om nybyggnation eller renovering, är det viktigt att beakta vad anläggningen ska användas till och vilka behov användarna av den har. Måttboken behandlar tävlingsytan för ett antal idrotter och gör inte anspråk på att vara vägledande vad gäller säkerhetsfrågor. Uppdatering av Måttboken sker löpande med hjälp av idrottsförbund och ett antal experter. Dessa granskar respektive del och anger önskade revideringar. Revidering av innehållet sker när behov uppstår, till exempel vid regeländringar, och hänsyn tas till ändringarnas omfattning, kostnader och tidsaspekter för genomförande. I Måttboken används rubrikerna Regelmått och Lämpliga mått. Regelmått gäller t. ex. om anläggningen ska användas för internationella tävlingar eller spel i högre divisioner. I vissa fall innebär Regelmått ökade kostnader, t. ex. krav på höga fria höjder till innertak m.m. Angivna Regelmått omfattar utdrag ur tävlingsregler för de olika idrotterna. De mått som anges under Lämpliga mått beskriver mått som gör anläggningarna användbara för utövande av respektive idrott, men som inte har de mått som krävs för att t. ex. arrangera internationella tävlingar eller elittävlingar. Innan måtten på en anläggning bestäms bör anläggningsägaren avgöra hur den ska användas och vilka funktioner den ska fylla. Detta kan göras i samråd med de tänkta användarna som t. ex. skola, föreningsliv och självorganiserade. När detta är bestämt väljer anläggningsägaren de mått och funktioner som ger den mest effektiva användningen av anläggningen. Vi vill också poängtera att det är anläggningens ägare, som bland annat av ekonomiska skäl, har det yttersta ansvaret för att avgöra utformningen på anläggningen. Måttuppgifterna har granskats av idrottens specialförbund samt experter på området. Måttboken är tänkt att användas vid såväl nybyggnad och ombyggnad som vid upplinjering av anläggningar. Mer information om Måttboken finns på hemsidan. mattboken.se På hemsidan finns en förteckning över Måttbokens alla delar, där framgår datum för aktuell version. Upplysningar om innehållet: mattboken@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2015 Produktion: Kombinera

268 Måttbok Februari 2016 KONSTSIM Konstsim Konstsim har tre tävlingsvariante r. Tävlingar upp till och medjuniornivå genomförs med figursimning och musiksimning. För seniorer finns tävlingsformen obligatoriskt tekniskt program tillsammans med fritt program. Numera finns dessutom en ren musikgren, fri kombination, där solo-, par- och lagmoment kombineras till ett enda program - med valfri ordning. Musiksimningen pågår i högst 5 minuter och sker i solo, par, lag eller kombinationslag. Ett lag har 4-8 simmare och ett kombinationslag har mellan 4-10 simmare. Vid tävling kanföljandefunktionärer förekomma En tävlingsledare Vidfigursimning En biträdande tävlingsledare för varje domarpanel.1-4 paneler kan förekomma. Varje domarpanel består av 6-7 domare. Som undantag kan panelen bestå av 3-5 domare. För varje panel: en sekretariatschef och 2 protokollskrivare. En panel med 1-2 poängregistrerare. Vid musiksimning 15 domare, placerade på motsatta sidor av bassängen. Som undantag kan 5-12 domare förekomma. Domare bör sitta på cirka 50 cm höga podier. 3 tidtagare för solo, par och lag och kombinationslag. En panel med 1-2 poängregistrerare och 1-2 funktionärer. En musikmästare, en kontrollant för undervattenshögtalare, sjukvårdspersonal, speaker, pressvärd och andra funktionärer som bedöms erforderliga, t ex löpare, dvs personal som samlar in och befordrar domarutlåtanden osv. Belysning Besvärande spegling i vattnet skall undvikas. Horisontalbelysning mäts i höjd med vattenytan med plan detektor som hålls vågrätt. Vertikalbelysning (halvcylindrisk belysningsstyrka) mäts 0,1 m över vattenytan med halvcirkelformad detektor som hålls lodrätt. Belysning under vattenytan får inte ha sådan ljusstyrka att den bländar simmarna. Se f. ö. allmänna avsnittet om belysning. 3

269 Måttbok Februari 2016 KONSTSIM Mått och markeringar Lämpliga mått Bredd Längd Delmått Djup Takhöjd A B c D E F min min min G min min min Internationella och nationella mått 8+4* * 3,0 2,0 4 * Måttet kan undantagsvis minskas tilll,o utefter en långsida. Vattentemperatur > är önskvärt. Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått) A B c D E max F G Internationella t~vlingar Nationella tävlingar ,0 2,0 Bassängen kan utformas så att den kan användas för såväl bad som simsport. Markeringar, utrustning Utrustning för återgivning av tal och musik både över och under vattenytan. (Regelkrav: s-märkta undervattenshögtalare). Bassängbotten skall ha markeringar, t ex banmarkeringar för att underlätta simmarnas orientering under vattnet. Alla mått i meter Mått-toleranser Mått får avvika högst Sx l mm där l = måttet i m. oberoende av om måttangivelser sker med eller utan decimaler. 4

270 Måttbok Februari 2016 KONSTSIM Detaljmått Vägg eller hinder Bassäng / A / F / B F ' ' ' ' / ["- / l l ' l l u.. l l l l' l l l l l l l UJ Djup= G r l l l l l l ] l /o u Gräns för l l ändrat djup l l Djup= l Friområde l u.. l l '/ ' v ' Måttpllsförklarihg )l le Avstånd avser ytterkant K )l Avstårid avser innerkant AVstånd "' avser centrum 5

271 Måttbok Februari 2016 SIMHOPP Simhopp Tävlingsgrenar i simhopp är svikthopp och höga hopp, individuellt och synkroniserat, (par hoppning). Svikthopp sker från l och 3m höga sviktar, höga hopp från 5, 7,5 eller lo m höga trampoliner. Trampoliner med höjderna l och 3 m kan också förekomma för träning. Möjlighet till "krusning" (förhindrande av spegelblank vattenyta) bör finnas. Önskvätt är att vattentemperaturen i hoppbassäng håller som lägst 26 grader Celsius. Vid tävling kanföljandefunktionärer förekomma: l hoppledare 5-7 hoppdomare, vid "syncro" hoppning 7-ll hoppdomare 4 sekreterare (fördelade på två grupper) l speaker (vanligen densamma som hoppledaren) Domarna ska placeras åtskilda och om möjligt på båda sidor av bassängen i 90 graders vinkel till hoppställningen, vid synkron/par hoppning måste man kunna placera domare på båda sidor, så att båda hopparna kan bedömas likvärdigt, utan att den en döljer den andra. Domarnas sittplatser ska utmärkas med tydliga nummer. Vid tävling med hopp från 3-10 meters höjd skall domarnas sittplatser vara som lägst på 2,0 meters höjd över vattenytan. Belysning Vid utomhusbad bör hoppanordningar placeras så att uthopp sker i nordlig riktning så att hoppare inte bländas av sol. Horisontalbelysning mäts i höjd med vattenytan med plan detektor som hålls vågrätt. Vertikalbelysning (halvcylindrisk belysningsstyrka) mäts l m över vattenytan med halvcylinderformad detektor som hålls lodrätt. Simhopparna skall vara belysta under hela hoppet med rymdljus vilket skall vara lika med de vertikalt uppmätta värdena på l m höjd. Besvärande spegling i vattnet ska undvikas. Se f.ö. allmänna avsnittet om belysning. Mått och markeringar Lämplig kombination, l och 3 meters svikt samt 3 och 5 meters trampolin. Regelmått O tävlingsregler föreskrivna mått) Vid nybyggnad hänvisas till de krav som ställs av det internationella simförbundet FINA i deras FINA Facilities rules I kapitel fem samt annex l.l och 1.2 finns kraven på tävlingsanläggningar i simhopp närmare beskrivet. contentjfacilities-rules Markeringar Resultatmarkeringar Resultattavla med 3x2+3 siffror ITJ ITD ITJ ITD ITJ ITD 6

272 Måttbok Februari 2016 SIMHOPP Övrigt Vattentemperatur >26 C. 30 C är önskvärt. Vattenytan krusas med luftbubblor eller vatten. Munstycke till vattenstråle får inte monteras så att strålen träffar ansiktet på simmande som kommer upp från undervattensläge. Vid övning av svåra hopp kan luftinblandning i vattnet göras för att mildra negativa eft'ekter av felsktiga nedslag i vattnet. Räcken kring trampoliner och sviktar ska vara 1,1 höga. Öppning under räckets underkant får inte vara större än 0,05 mot gångyta eller trapp nos. Det ska inte gå att klättra på räcket och vertikala öppningar i räcket får inte vara större än 0,10. Se även BBR. Alla mätt i meter Mått-toleranser Mått får avvika högst 5 x-,[[ mm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelser sker med eller utan decimaler. 7

273 Måttbok Februari 2016 SIMNING Simning Tävlingar genomförs med fyra olika simsätt: Bröstsim, fjärils im, ryggsim och frisim. Medley är en kombination av alla fyra simsätten. Vid tävling kanföljandejimktionärer förekomma l tävlingsledare l biträdande tävlingsledare 2bandomare l starter l tidtagare per bana l måldomare pervarannan bana l vändningskontrollant för varje bana och kortsida l tävlingssekreterare l tidavläsare l tidtagarledare l måldomarledare l speaker Vid mästerskapstävlingar och internationella tävlingar ska minstföljandefunktionärer tjänstgöra l tävlingsledare l biträdande tävlingsledare 2bandomare l starter l speaker 2 vändningskontrollantledare l vändningskontrollant per bana och kortsida l tävlingssekreterare l tidavläsare l tävlingsassistent l tidtagarledare l tidtagare per bana l tävlingsläkare Funktionärer befinner sig påföljande platser runt bassängen O Tävlingsledare * Tävlingssekreterare e Starter + Bandomare Måldomarledare Speaker D Måldomare och vändningskontrollanter ~ Utlösning av stopplina b. Tidtagare och vändningskontrollanter <> Våndningskontrollantledare Helautomatisk tidtagningsutrustning 6,0 Friområde (se nästa sida) b ~ o o o o o o + + Bassäng startpallar ~ ~ ~ ~ ~ ~ 8

274 Måttbok Februari 2016 Mått och markeringar Alla mått i meter Lämpliga mått Antal Vattendjup, Bassäng- Bassäng- Takhöjd, Friområde 2, se föregående sida banor min bredd längd 1 min a3 b3 c d EM, VM,OS 10 2,0 (3,0 rek.) 2S,O SO,O 4,0 3,0 Internationella tävlingar, inomhus 8 1,8 4 20,S 2S,O/SO,O 4,0 3,0 Internationella tävlingar, utomhus 8 1,8 4 20,S 50,0 4,0 3,0 2,0 3,0 6,0 2,0 3,0 6,0 2,0 3,0 6,0 SM, lång och kort bana 5 8 1,8 4 20,5 50,0/25,0 4,0 inomhus och utomhus 3,0 2,0 3,0 6,0 Nationella tävlingar, inomhus och utomhus 86 1,8 4 12,S 25,0 4,0 3,0 2,0 3,0 s.o 1 +0,00- +0,03 m mätt i alla punkter från 0,3 m över till 0,8 m under vattenytan. 2 För samtliga mästerskapstävlingar och internationella tävlingar gäller att anläggningen skall ha tillräcklig läktarkapacitet och medge att funktionärerna kan arbeta obehindrat runt hela bassängen. Inom angivna mått kan sittande publik/tävlande inte medges. 3 Om simmarna måste gå längs bassängen för att nå omklädning ökas måttet med 1,0. Om evenemang ska sändas i TV behövs 1,S m för spår till TV-kamera på 1 m avstånd från bassängkant. l så fall får funktionärer och simmare använda utrymmet bakom TV-kamerans spår. 4 1,1 kan godtas i bassänger med kombinerad användning, dock minst 1,8 på startpallsidan (1-6m från startplats). För bästa tävlingsresultat2-3m djup. S Även andra mästerskapstävlingar inklusive de på kort bana (SM, JSM, Ungdomsmästerskap och motsvarande distriktsmästerskap) 6 Dispens kan ges för tävlingar med färre banor och 2-metersbanor Tidtagningsplattor Internationella simförbundet FINA har reviderat sina bassängmått till50,020-50,030 samt 25,020-25,030 för att ge utrymme för tidtagarplattor. Måtten gäller alltså utan tidtagningsplattor isatta. Detta är något att beakta vid ny- och ombyggnation, beroende på teknikval och byggkonstruktion. Begränsningslinor fästes i nivå med vattenytan. Bannumrering sker från höger till vänster om man är placerad bakom startpallarna vänd mot bassängen. Vid lo banor numreras de O till9. Bassängerna kan utformas så att de kan användas för såväl bad som simsport. Vattentemperatur skall vara C vid internationell tävling. Under tävling får märkbar strömning eller turbulens inte förekomma. Regelmått (I tävlingsregler föreskrivna mått) Vattendjup, Antal banor min Banbredd Banlängd 1 EM, VM, OS 10 2,0 (3,0 rek.) 2,S Internationella tävlingar 8 1,1 3 2,S Mästerskapstävlingar 4 8 1,1 3 2,S Nationella tävlingar 5 8 1,1 3 2,S 50,0 25,0/50,0 25,0/50,0 25,0/50,0 startpallens höjd över vattenytan 2 O,S0-0,75 O,S0-0,75 0,50-0,75 0,50-0, ,00- +0,03 m mätt i alla punkter från 0,3 m över till 0,8 m under vattenytan. Måttet ska även medge plats för tidtagningsplattor motsvarande 1 cm. 2 Inom intervallet skall finnas plats för överväxlingsplattor 3 Minst 1,8 på startpallsidan (1-6m från startplats). 4 Dispens kan sökas för anläggningar färdigställda innan 2007 års utgång S Dispens kan sökas för avvikelser gällande banbredd och antal banor 9

275 Måttbok Februari 2016 SIMNING Detaljmått Plan Simbanornas bottenmarkeringar Bottenmarkering Målvarnare för ryggsim (1,80 m över yta11) ll ~25m l l 15m --= : l l 15m stopplina (Min 1,2 m) över vattenytan Banbegränsninglinor Linornas färg: 10 banor GBBBYYYBBBG 8 banor GBBYYYBBG 6 banor GBYYYBG G=grön, B=blå, Y=gul lom 11 t. 10m 10m Kortvägg Vy 0,30 vid ny- eller ombyggnad 11 För 50 m bassäng färdigställd efter ska en 0,50 m lång tvärlinjeplaceras på bottenmarkeringen 15 m från vardera start- resp. vändningsvägg. 25 meters markeringen ska vara 1,0 m. 15m l ' '---~"- 50 m bassäng 2,5 (2,0) o.so *"""* Om bassäng används för simhoppsträning, se även simhoppsdelen för utiamning av vilplan. sektion,... o lj) o' "" -.! G M o ~e. ~1 "" o' f~..,.- -=--- 6 o N o... 00,...;.!: 2 o o "' 6 "' 6 s 2 l =----"'-<1 \1 's l Max 10o St t Il ar pa L-\..-J-J Handtag för ryggsimstart Horisa ntellt och/eller vertikalt på framkant oc h sidorna Eventuellt galler Fäste för banbegränsningslinor ~ ~ Eventuell eltidtagning och hajkl l l fri v~ndyta över hela väggen l Viiplan bredd 0,10-0,15 l Bassängbotten Alla mått i meter Mått-toleranser Mått får avvika högst 5 x1l mm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelser sker med eller utan decimaler. Måttpilsförklaring ~ JE Avstånd avser ytterkant Avstånd avser innerkant x x Avstånd avser centrum 10

276 Måttbok Februari 2016 SIMNING Markeringar Linjebredd 0,25 Linjefärg mörk, NCS 6000 eller mörkare Bottenfärg ljus, NCS 1500 eller ljusare Kulörer kan användas. Bottenfärg bör vara vit. Färger och svarthet anges här enligt SIS färgatlas SIS Ol baserad på NCS-systemet (Natural Colour System). Resultatmarkering. 2+6 siffror D D l l l l l l l (Placering, bana, tid) D D l l l l l l l D o l l l l l l l Belysning Besvärande spegling i vattnet skall undvikas. Vid startpallarna och vid vändningen skall ljusstyrkan vara minst 600 lux. Horisontalbelysning mäts i höjd med vattenytan med plan detektor som hålls vågrätt. Vertikalbelysning (halvcylindrisk belysningsstyrka) mäts 0,1 m över vattenytan med halvcylinderformad detektor som hålls lodrätt. Belysning under vattenytan får inte ha sådan ljusstyrka att den bländar simmarna. Se f.ö. allmänna avsnittet om belysning. 11

277 Måttbok Februari 2016 r SPORTDYKNING Sportdykning Sportdykning bedrivs utomhus och inomhus året runt. Utomhus ägnar man sig åt marinarkeologi, marinbiologi, undervattensfotografering m m och har önskemål om vattendjup ned till30 m. Inomhus, och i bassänger utomhus, tävlar man i fensim och undervattensrugby samt bedriver utbildning och har önskemål om vattendjup på minst 1,4 m för fensim och 3,5-5 m för undervattensrugby och utbildning. Utbildning bedrivs i bassänger inomhus eller utomhus med önskemål om vattendjupet minst 3 m på en yta som är minst 10x10 m. Längs ena långsidan vid sidan av bassängen behövs en fri golvyta som är minst 1,5 m bred. Nedstigning i den djupa delen av bassängen bör kunna ske från en yta på 0,3-1,5 m höjd över vattenytan. För övning i s k fri uppstigning krävs minst 3,5 m vattendjup i del av en bassäng. Exempel på bassängför utbildning 25m min loxlo m '/ ' / '.'>if.. min 3,0 m ~ v ' 0,3-1,5 m 3,5-4,0 m Dykorientering Dykorientering sker i sjöar och hav längs en bana med fasta banmarkeringar under vatten t ex flytande plast- eller korkskivor med sänken. Vattendjup nedtill20m önskas. Banor för dykorientering kan utformas på ett flertal sätt. Här är ett exempel på permanent bana vid Fiatenbadet i Stockholm. ~ () Servering Alla mått i meter Måttpilsförklaring )l K Avstånd avser ytterkant K )l Avstånd avser innerkant ;.v ;r Avstånd avser centrum 12

278 Måttbok Februari 2016 SPORTDYKNING Fensim Fensim genomförs i tre olika grenar Fensim 50, 100, 200, 400, 800, 1500 m samt lagkapp 4xl00, 4x200. Längddykning 25 och 50 m. Apparatsim 100, 400 och 800 m. Vid tävling kanföljandefunktionärer förekomma Tävlingsledare starter Funktionär vid elektronisk tidtagning Måldomare (2-4 personer) Tidtagare (minst l per bana+ 2 för segrare) Våndningskontrollanter (4-8 st) sekretariat (3-7 personer) Speaker Bandomare (2-3 personer) sjukvårdspersonal med sjuk- och räddningsutrustning Vid mästerskap och större internationella tävlingar bör tävlingsläkare utses. Funktionärernas placeringar, mått, markeringar och belysning är desamma som redovisas på måttblad för simning. Undantag är att vattendjupet för fensim måste vara minst 1,4 m även vid de grunda delarna av bassänger. Vid internationella tävlingar och mästerskapstävlingar ska vattendjupet vara minst 1,8 m. För fensim önskas liksom för livräddningstävlingar bottenmarkeringar 15 m från bassängernas kortsida t ex så som visas på följande figur. I nya bassänger bör 0,25 m breda heldragna bottenmarkeringar göras tvärs över bassängerna, 15m från kortsidorna. I befintliga bassänger kan de punkter på bottenmarkeringarna som behöver markeras göras tydliga med hjälp av högst 0,05 m höga olikfärgade tyg- eller plastklädda sänken som fixeras vid botten med sugkoppar. Sänken med minsta mått 0,15 m och största mått 0,25 m ska ha en rak kant vilken placeras i linje med och rakt under de kontroilinor som ska spännas över bassängen 15 m från dess kortsida. 13

279 Måttbok Februari 2016 SPORTDYKNING Undervattensrugby, UV-rugby Undervattensrugby spelas av två lag med 6 spelare i varje lag samtidigt i vattnet. Inom avbytarområden på golv vid bassängkant får varje lag ha högst 5 avbytare och lagledare. Dessutom får varje lag ha högst 4 reserver, totalt 15 personer. En match spelas i två halvlekar, om 15mineffektiv tid vardera med 5 min paus emellan. Vid tävling kanföljandefunktionärer.förekomma Tävlingsledare sekretariat med: protokollförare tidtagare speaker l domare på land 2 domare i vattnet 2 filmare för överföring av bild via videokamera till publik. Funktionärernas placeringar O Tävlingsledare Protokollförare D Tidtagare Speaker D. Domare på land... Domare i vattnet Cl Filmare l -<1111 l l l l l l l l l l l l l ' l l l l l l l l l l l l l l ~ ' o <] D Undervattensrugby spelas i bassäng som uppfyller iöljande krav (se nästa sida) Vattendjup min 3,5 m, max 5,0 m. Spelplanens bredd 8-12m, längd m. Där planen inte begränsas av bassängväggar avgränsas den med banlinor på vattenytan. Längs spelplanens ena långsida (öppna sidan) ska finnas en 3m bred avbytarzon som avgränsas med banlinor på vattenytan. I anslutning till avbytarzonens båda ändar ska 2 m brett avbytarområde markeras t ex med avvikande färg på golv eller med tejp på golv vid bassängkanten. Inom avbytarområdet ska finnas avbytarbänkar med plats för 5 avbytare. N ära avbytarområdena ska finnas utvisningsbänkar för 3 spelare per lag. Målkorgar av stålrör ska stå på botten mitt på spelplanens kortsidor. De bör kunna skruvas fast. Målkorgens ring ska vara gummiklädd. stegar från bassängkanten bör kunna demonteras eller täckas så skaderisker minskas. Ettans trampolin bör om möjligt lyftas bort. (Landdomare ska kunna röra sig fritt efter hela långsidan, startpallar kan accepteras) 14

280 Måttbok Februari 2016 SPORTDYKNING Spelplan Alla mått i meter l' 2m l' Ban l i n a Av by tarzon l l Avbytarområde j l l l l j \Q) Målkorg l l l l l l l l l l l l (Ö\ l Bänk 5 personer +-' c ro.:,l bo c 'ro "' ro aj D /j'.._ 2 Q) E 00 M l N M Bänk 3 pers o ner D l Mått-toleranser Mått får avvika högst 5 x-{[ mm där L = måttet i m, oberoende av om måttangivelser sker med eller utan decimaler. / 3m l 8-12 meter '" Avbytarområde '/ Målkorg 0,39-0,40 Målkorgen fästs bäst med en bult direkt i bassängbotten. Det behövs då ett gängat "'hål'' i bassängbotten där en bult som håller fast korgen kan skruvas in. När korgen inte är på plats så ska ll en gängad plastbult täcka hå let. stål gummi O, Belysning Besvärande spegling i vattnet skall undvikas. Horisontalbelysning mäts i höjd med vattenytan med plan detektor som hålls vågrätt. Vertikalbelysning (halvcylindrisk belysningsstyrka) mäts 0,1 m över vattenytan med halvcylinderformad detektor som hålls lodrätt. Belysning under vattenytan får inte ha sådan ljusstyrka att den bländar simmarna. Se f.ö. allmänna avsnittet om belysning. Måttpilsförklaring )l Avstånd avser ytterkant K ~ Avstånd avser innerkant Avstånd avser centrum 15

281 Uddevalla nya badhus Detta är en rapport upprättad av PreDevo AB. PreDevo ingår i företagsgruppen We Group AB. PreDevoAB Fiskhamnsgatan 1 O Göteborg

282 Uppdrag Uddevalla nya badhus Beställare Uddevalla Upprättad av PreDevo AB Datum l Rev l Projektnummer AW l ~~;~, 1. SAMMANFATTNING Denna rapport är ett komplement till den tidigare törstudien som gjordes för Uddevalla kommun år Utifrån uppdaterat material från kommunen samt genomgående efterforskning från PreDevo AB har de efterfrågande delarna fördjupas och med en mer ingående analys. Uddevalla kommun har en befolkningsmängd år 2018 på ca kommuninvånare. Badanläggningen måste byggas för framtida behov och prognoser. Utgångspunkten är att badhuset står klart år 2022 där vi sett till beräknade prognoser för år Andra parametrar så som nyhetens behag, förbättrad infrastruktur och statsplaningering innebär även de påverkan på hur och vad som bör byggas. Servering är en viktig service för besökarna och även en potentiellt viktig intäktskälla för anläggningen. Det nya badhuset fokusera på att bedriva hälsofrämjande aktiviteter för bland annat kommuninvånarna. Kommunen anser att en mindre servering är det optimala mellanläget mellan restaurang och ett cafe. Verksamheten kommer drivas med fokus mot nyttigare alternativ där huvudkänslan ska vara hälsosam och modern. Anläggningen byggs för ett framtida behov med nya krav och trender där närproducerat, ekologiskt och hållbarhet är några av nyckelorden. Väljer verksamheten att driva gymmet i egen regi skulle detta innebära än större investering utöver bygget. Om valet faller på ett extern entreprenör kan problematik vara att de fokusera på den strakaste kundgruppen som inbringar högst intäkter. Vikten av en tydlig kravspecifikation ska understrykas innan eventuell upphandling. Samspelat mellan förening och verksamhet bör byggas på en affärsmässig grund. Första steget är att konkretiserat tävlingsnivåer, detta bland annat för verksamhetens planering. Klarhet i kostnader och vem som står för vad är avgörande för en väl fungerande och långsiktig relation. Viktigt är att allt tydligt framgår i avtal och överenskommelser mellan partnerna.

283 Uppdrag Upprättad av Uddevalla nya badhus PreDevo AB Beställare Datum l Projektnummer Uddevalla l Rev l Sid nr AW (29) 3. NULÄGESANAL YS 3.1 Kommunen Uddevalla kommun har 2018 cirka invånare och i tillhörande län, Bohuslän, är det cirka invånare. L.. -. Figur 1. Bild på Uddevalla kommun_ Källa Google_ 3.2 Befolkningsutveckling statistiska Centralbyrån (SCB) förutspår i sin rapport "Sveriges framtida befolkning " (2012) att Sverige kommer få en befolkningstillväxt de kommande 40 åren med ett genomsnitt av 4,2 promille per år. En högre takt under de närmaste åren och därefter avtagande. Denna tillväxt av invånare i Sverige är kombinerad med en ökad urbanisering. Befolkningsprognos Utöver förändringar i befolkningen som påverkas av födslar och åldrande befolkning tillkommer faktorer som in- och utflyttning. Omfattningen av de sistnämnda faktorerna tar sitt ursprung främst via hur attraktiv kommunen upplevs som boendeort där förhållanden som lokal arbetsmarknad, pendlingsmöjligheter, skola och sjukvård samt fritids- och kulturutbud är primära.

284 Uppdrag Uddevalla nya badhus Bestä llare Uddevalla Upprättad liv PreDevo AB Datum l Projektnummer 1 Rev l Sid nr AW (29) Barn & Ungdomar 0-17 år Vuxna år Seniorer 65+ år Ar 2016 hade Uddevalla kommun invånare, flest invånare var åldersgruppen vuxna med ca 57 procent vilket motsvarar ca personer av den totala befolkningen. Barn och ungdomar uppgick till ca 22 procent motsvarande ca personer och där seniorer uppgick till ca 21 procent då motsvarande ca personer. Åldersgrupp Antal personer procent Barn & Ungdomar O -18 år % Vuxna år % Seniorer 65+ år % Figur 3. Åldersfördelning Uddevalla kommun. Källa Uddevalla Befolkningsprognos Befolkningsutveckling s 000 o Figur 4. Prognos för Uddevalla kommuns befolkningsutveckling år , uppdelat på åldersgrupperna. Källa Uddevalla Befolkningsprognos 2017.

285 Uppdrag Uddevalla nya badhus Bl! ställare Uddevalla Upprättad av PreDevo AB Datum l l Rev Projektnummer l AW ~i~;~) om befolkningsstorleken ändras. Framförallt ger det i jämförelse med andra liknande badanläggningar en indikation på anläggningens relativa popularitet och eventuella outnyttjade potential och kapacitet. En traditionell simhall har normalt mellan 1,5-3 besök per kommuninvånare under ett år medan ett mer sofistikerat modernt bad med ett bredare utbud normalt har mellan 3-5 besök per kommuninvånare, eventuella gymbesök exkluderade. Det finns avvikelser från dessa siffror men de har en hög grad av träffsäkerhet. Med en befolkning 2018 på ca i kommunen och ett nyckeltal på ca 5 besök per kommuninvånare, indikerar det ca besök per år. Enligt plan förväntas att badhuset står klart år Under öppningsåret kan badhuset förväntas ha ca badbesök baserat på den årliga förväntade befolkningsökningen på ca 1,5% per år. Mer relevant blir det att titta 15 år framåt, år 2037, när kommunen beräknas vara ca kommuninvånare vilket ger en beräkningsgrund på ca badbesök per år och kommuninvånare baserat på liknande ökning på ca 1,5 % per år. BEFOLKNINGSPROGNOS o 00 o m <./J Figur 6. Prognos för Uddevalla kommuns befolkning år 2018, 2022 och 2037.

286 Uppdrog Uddevalla nya badhus Beställare Uddevalla Upprättod o v PreDevo AB Datum l l Rev Projektnummer l Sid nr AW (29) ytterligare med fler turer på liknande sätt som ovan under högtrafik. Banan kommer även uppgraderas till 120 km/tim Migration Baserat på migrationsverkets uttalande beträffande att mängden asylsökande har återgått till en normal nivå efter den explosionsartade ökningen år 2015 och att statistik från 2017 och 2018 indikerar på att asylsökningsmängd har stabiliserats räknas ej ytterligare påslag in i prognos. Ändock bör lärdomar från år 2015 tas med i beräkningen när det gäller anpassning av offentliga platser så som badhus då dessa ska tillgodose besökare 50 år fram i tiden. Vidare är ett av Svenska Simförbundets högst prioriterade område att ge alla möjlighet att lära sig simma, där de riktar sig mot barn och vuxna i hela Sverige. U IDO Antal asylsllkandt 2014 Antal asylsilkande 2015 Antal -.yl slitande 2016 Antal asyi>gkande sn i6 1011l t Figur 8. Asylsökande år , Källa Migrationsverket 4.3 Besöksunderlag Med stöd av ovanstående resonemang gör vi bedömningen att en framtida badanläggning bör attrahera 5 badbesök. l linje med investeringar som görs i det nya badet beräknas besöksantalen gå upp med ytterligare två procent sett till liknande nya anläggningar i Sverige. Med en befolkningsutveckling på ca en och en halv procent per år samt ytterligare två procent ökning totalt, härstammat av investeringen, ser vi att besöksantalet uppgår till ca bad per år Vidare tillkommer även ytterligare en procent totalt med anledning av den utvecklande infrastrukturen och kommande flöde in i staden, detta motsvarar år 2037 ca bad per år.

287 Uppdrag Uddevalla nya badhus Beställare Uddevalla Upprättad av PreDevo AB l Projektnummer Datum l Rev l Sid nr AW (29) o o Gymmet kan när badhuset är bemannat kunna ha sin entre genom den normala kassan. En gäst på gymmet kan kunna komma till badets delar (omklädning, dusch o.s.v.) utan att behöva gå ut och sedan in i lokalerna igen. 5.1 Kalkyl på gymmet Sveriges gym har ett genomsnittspris för verksamheter med tillgång till maskinpark på ca 300 kr/mån och där gruppträning är inkluderat på ca 400 kr/mån. Kommuner av Uddevallas storlek har ett genomsnittspris för gym med tillgång till maskinpark på ca 200 kr/mån och för maskinpark inklusive gruppträning på ca 300 kr/mån. Nuvarande badhusgym hade besök år 2017, med en befolkningsutveckling på en och en halv procent kan gymmet förvänta sig en ökning på ca 65 besök per år vilket innebär besökare år Med ytterligare tre procents ökning, enligt tidigare resonemang beträffande investering och infrastruktur blir besöksantalet totalt ca år Ar 2017 hade gymmet intäkter fördelat på försäljning och inträde på totalt kr, detta innebär en intäkt på ca 744 kr per person och år. Med detta som grund kan gymmet, om förväntad prisbild förblir fortsatt statisk, lågt räknat ha en årsintäkt på ca kr år Ar 2017 sålde gymmet 980 årskort, med enbart den prognostiserade befolkningsökningen kan årskorten komma att öka med ca 15 per år, totalt sålda år Om vi även tar med ökningen enligt tidigare resonemang på ca tre procent kan förväntade sålda kort uppgå till ca år Om förväntad prisbild förblir fortsatt statisk, kr/ årskort, blir förväntad intäkt på enbart årskort år 2037 ca kr. Om gymverksamheten skulle förändra sin pris bild på årskort till det genomsnittpriset som kommuner liknande Uddevallas storlek har på lågt räknat ca 250 kr per månad (totalt ca kr per sålt årskort), kan intäkter för endast årskort totalt uppgå till ca kr. 5.2 Erbjudanden Vid egen drift är en konkurrenskraftig prissättning i kombination med brett utbud av stor vikt. Gruppträning i olika former förväntas av dagens aktiva utövare, även att passen är utspridda och erbjuds över hela dagen med hög variation på inriktning. Ett konkurrenskraftigt gym erbjuder vidare hög- samt lågintensiva pass dagligen, gärna i kombination med varandra. De stora kedjorna låter sig licenseras för att stärka sin position på marknaden och därmed säkerställa kvalite, även stora gym gör en variation av ovanstående för att kunna stå sig starka i den höga konkurrensen. Ytterligare en faktor som gör sig giltig vid val av gym är tillgängligheten och

288 Uppdrag Uddevalla nya badhus Beställare Uddevalla Upprättad av PreDevo AB Datum l Projektnummer l Rev l Sid nr AW (29) verksamheten att driva gymmet i egen regi skulle detta innebära än större investering utöver bygget, där de två största utgifterna är maskinparken och rekrytering l utbildning av personal. Egen regi innebär att verksamheten bär på de ekonomiska riskerna, andra sidan går intäkterna som genereras tillbaka till kommunen. Ytterligare en aspekten som bör tas med i beräkningen är om kommunen driver en konkurrensverksamhet till andra liknande verksamheter i kommunen. Vinstdrivande verksamhet kan komma att fokusera på den strakaste kundgruppen som inbringar högst intäkter, vilket också kan innebära att inte alla kommuninvånare kommer finna nyttan i verksamheten. Detta kan vara problematiskt, där verksamhetens mål är att behålla sin tidigare mix av besökare. Här är det av stor vikt att upphandlingen tydliggör dessa krav. Vidare är det primärt att en väl genomarbetad kravlista utförs när verksamheten skall fatta beslut om en extern entreprenör, bland annat delar som underhåll och städning av anläggningen bör tas med, utöver tidigare nämnda tillgänglighetsfrågor beträffande kundsegment Men entreprenörens vinterintresse kan leda till positiva effekter så som bra service och ett konstant förbättringsarbete, där aktören förhoppningsvis är bäst på de dem gör. Andra fördelar med en extern aktör är kompetens inom området bejakas konstant där även starka etablerat varumärke och satt marknadsföring kan dras nytta av för de övriga verksamheterna. Dessutom kan detta medföra att en etablerad verksamheten ofta besitter en väl fungerande metodik, struktur på träning och verksamhet i sin helhet. Detta innebär att verksamheten i sig kan förvänta sig en högre och säkrare inkomst redan det första året vilket annars kan vara otroligt tufft vid egen regi om de inte redan finns en stark kundgrupp. De som Uddevalla kommun bör se över är om tidigare och befintlig verksamhet motiverats av möjligheten att starta på ny anläggning och omdefiniera sig utan att tappa den tidigare kundgruppen. Det två avtalstyperna som brukas i störst utsträckning: Femtio (50) procent av intäkterna exklusive moms tillfaller förvaltningen såsom hyra och ersättning för förvaltningens kostnader. Hyresavtal - enligt hyresstandard så som täckning av reparation och dylikt. Detta avtal kan skrivas av förvaltning eller i samråd med hyresgästen. Medlemskap och träningskort berättigar till fritt nyttjande av bassäng avsedd för motionssim på de tider som nya badet är öppet för motionssim. För tillgång till relaxavdelning etc., är medlem skyldig att erlägga avgift vilken i sin helhet tillfaller förvaltningen. Kontrakten bör utgå från samma tidsupplägg men i hyresavtal rekommenderas de att skriva in att detta kan omförhandlas. Avtalstiden bör vara fem (5) år och uppsägningstiden bör vara tolv (12) månader före avtalstidens utgång vilket ligger inom standard. Uppsägning skall ske skriftligen.

289 Uppdrag Uddevalla nya badhus Beställare Uddevalla Upprättad av PreDevo AB Datum l Projektnummer l Rev l Sid nr AW (29) specifikt när det kommer till drift av restauranger. Svinn skapas i köket och även vid servering. Där den större problematiken ligger är att förutse vilken mängd som kan förväntas dagligen, svårt att avgöra vilken mängd som ska förberedas. Restauranger har speciellt svårt att upprätthålla satta rutiner inom hållbar drift, bland annat när det kommer till svinn, detta beror i många fall på den höga personalomsättningen. Matsvinn är en större miljöbov en många trott tidigare, där länder som Frankrike idag har förbjudit matsvinn från matbutiker. Att eftersträva att en nolltolerans emot matsvinn är alltså i tiden. Detta ställer större krav på verksamheten att ha en väl planerad, avvägd meny och satta rutiner i verksamheten. Några saker verksamhet kan ta med sig i sitt matsvinnarbete: Bejakata: Vart skapas det mest matsvinn? Se över inköpsrutiner samt vad som ligger kvar på kundens tallrik. Notera: Vad är mängden matsvinn? Kontrollera vikten på maten som slängs och vad det är. Skapa fasta arbetsrutiner: Hur kan verksamhet förebygga problemet med svinn? Skapa fasta tydliga arbetsrutiner inom verksamheten och medarbetarna. Motivation och information: Hur ska verksamheten nå resultat? Motivera, involvera medarbetarna, genom utbildning, vägledning och konstant uppföljning i processen. Analysera: Har verksamheten nått målen? För statistik på alla åtaganden gällande ämnet. Sätt klara delmål, mät och rapportera tillbaka till medarbetarna löpande. Hållbarhet är inte bara trendigt utan även viktigt för miljön. Verksamheter som har välformulerat hållbarhets tänk, tjänar inte bara på god marknadsföring utan också på att den gör skillnad för miljön. Nyckelord när det kommer till hållbarhet är miljöneutral, kompensera den miljöpåverkan verksamheten har via olika miljöprojekt detta kan göras lokalt eller tillexempel via att deltaga i ett träplaneringsprojekt, ekologiskt, använd endast ekologiska produkter, närproducerat, fokusera på att köpa produkter lokalt och säsongsan passat, köp in produkter som är i säsong och anpassa meny efter detta. Vidare stödja producenter som finns i närområdet, även potentiella kunder i restaurangen. Att fokusera på det lokala och säsonganpassade går i linje med Uddevallas vision att det nya badhuset ska vara en verksamhet som står för hälsa. 6.1 Kalkyl på serveringarna Extern servering En extern servering kan även nyttjas av icke badande gäster, som en förlängning på den

290 Uppdrag Uddevalla nya badhus Beställare Uddevalla Upprättad av PreDevo AB l Projektnummer Datum l Rev l Sid nr AW (29) Figur 12. Karta över stadsplaneringen för Uddevalla kommun. Källa Områdesplan för Bäveån- maj _':'U.'iiJI UJ "Uf IIJ!III,.._III' Figur 13. Rörelsemönster runt Bäveån. Källa Områdesplan för Bäveån- maj Gult: Huvudstråk för gång- och cykeltrafik Rött: Huvudstråk för biltrafik inkl. gång- och cykeltrafik Badservering l denna servering ges service åt de kunder som besöker den ordinarie verksamheten. För att få en väl fungerande omsättning, både ur ett ekonomiskt som ett hållbarhetsperspektiv, bör minst

291 Uppdrag Uddevalla nya badhus Beställare Uddevalla Upprättad av PreDevo AB l Rev Datum l Projektnummer l Sid nr AW (29) Konferens kan även användas till större sällskap som önskvärt inte skall ta upp platser i badets servering, förbeställning vid aktiviteter som barnkalas och dylikt Barnkalas Barnkalas på badhus är en beprövad och säker inkomstkälla för verksamheten. Att erbjuda paketerbjudanden förenklar försäljningen och marknadsföreningen. Föräldrar är en stark köpgrupp och uppskattar att dela ansvaret samt paketerade lösningar med ett fastpris och sluttid. l detta fasta pris bör antal barn, antal föräldrar, någon form av fika samt en badvakt sättas. Att erbjuda en badvakt löser många problem som föräldrar överväger när de tar beslut om form av kalas, för att den primära rädslan föräldrar har vid kalas på badhus är drunkningsrisken. Verksamheten ska informera om att maten kan anpassas i form av allergi och preferenser. Detta är något som uppskattas hos målgruppen. Även att sätta en fast tidsintervall på kalaset är något som underlättar för verksamheten samt för förädlarna. Olika verksamheter löser sina barnkalaserbjudanden olika, dock är det genomgående att de erbjuder ett fastpris på mängd barn och antal föräldrar. Om verksamheten kan erbjuda vått och torrt kalas är även detta uppskattat. Vissa äldre verksamheter erbjuder hela badhuset i sina paket, dock är detta inte att rekommendera till ett nytt badhus med högre verkningsgrad. Exempel på paketerbjudande: Satt pris på maxantal barn, ingår: Entrepriset, plats för enklare förtäring. Kaffe till närvarande föräldrar samt en ansvarig badvakt. Varaktighet i 2 timmar. Liknade paketerbjudande ute på marknaden ligger mellan kr till kr.

292 Uppdrag Uddevalla nya badhus Beställare Uddevalla Upprättad av PreDevo AB Datum l Projektnummer l Rev l Sid nr AW (29) 6.2 Ekonomiska faktorer Branschen ger riktlinjer på en omsättning runtomkring 1 miljon SEK per anställd. Detta är generella siffror och bör därför tas i beaktning. Om serveringarna har minst 5 heltidsanställda krävs det således att omsättningen går upp mot minst 5-8 miljoner. Viktigt är att erbjuda entreprenören möjligheter att aktivt välja/finna mer möjlighet till affärer, så som att nyttja konferensdel för externa arrangemang. Det blir ett tillägg i den dagliga driften att komma åt mer funktioner och därigenom påverka sin verksamhet inom ramen av avtalet. En morot i den dagliga driften att komma åt mer funktioner och därigenom påverka inom de ramar de får enligt avtal. Entreprenören kommer att behöva komplettera med en maskinpark och bygga sin egen interiör i samråd med hyresvärden i god tid innan bygget är färdigställt, rekommendation är minst ett år. Observera att internetanslutningar även bör vara medräknat i grundbygget Det måste bli så fördelaktigt som möjligt för en aktör utan att avtalet skänkes bort. En mindre entreprenör kan tillgodose behovet på ett helt annat sätt än de stora, då de mindre har en lokal förankring och oftast inte någon överordnad affärside som de måste förhålla sig till så som franchise. 6.3 l egen regi eller med extern aktör- Servering Att ha servering i egen regi är det alternativ som idag är vanligast förekommande för en kommun. Dock börjar trender visa annorlunda, främst när det gäller nya projekt. Genom att investera i en egen servering får kommunen full kontroll över hur denna skall utformas och vilka behov som skall uppfyllas för kommuninvånarna, samt för turister och för besökare från andra kommuner. Genom att själva äga och driva verksamheten får kommunen också kontroll över prissättning, öppettider, aktiviteter, underhåll med mera. Vid egen regi av servering i badhus uppstår ekonomiska risker eftersom kommunen själv står för hela investeringen. Även om riskerna med att driva i egen regi är många är också fördelarna om det lyckas många. Alla intäkter som genereras stannar i kommunen, kommunens medarbetare på anläggningen är nöjda och invånarna i kommunen får ett gott öga till ledning och politik för en lyckad investering. En av riskerna här är att kompetensen för att driva denna typ av verksamhet kan vara bristfällig, samt att prognoser för intäkter och kostnader inte uppfylls. Vidare kan det anses vara osund konkurrens när kommunen driver restaurangverksamhet Lösningen kan då vara att istället lägga ut verksamheten på en extern aktör/entreprenör. Vid verksamhet utlagd på en extern entreprenör förloras en del av kontrollen över verksamheten. Mycket kan dock styras upp i upphandlingsfasen, här är det viktigt att alla delar tas i beaktning. Vid upphandling av extern entreprenör kan krav exempelvis ställas på öppettider och tillgänglighet. En privat entreprenör kan komma att fokusera mest på de besöksgrupper som

293 Uppdrag Uddevalla nya badhus Beställare Uddevalla Upprättad av PreDevo AB Datum l Rev l Projektnummer l Sid nr AW (29) Antalet besökare till Sveriges badanläggningar prognosliseras att öka. Ett stort antal byggprojekt pågår i landet och de anläggningar som byggs idag har ett bredare utbud. De nya anläggningarna vänder sig också till en bredare målgrupp. Badmarknadens trender Badbranschens historiska utveckling beskrivs bäst genom uppdelning i fem generationer. Ar Figur 14. Badmarknadens trender Första generationen Under industrialismens framväxt i början 1800-talet tar den moderna badhistorian sin början. Då byggdes bad för tvagning och tvättning, innan rinnande varm- och kallvatten fanns i hemmen. Istället för i bassänger badade man i badkar med hytter. Denna generation badanläggningar sträcker sig fram till och med andra världskriget. Andra generationen l mitten av 1900-talet utvecklades baden från att enbart fokusera på renlighetsaspekten till en mer motions- och träningsinriktad verksamhet med måttdefinierade bassänger. Vid denna tid skedde en snabb utbyggnad och mellan år ökade antalet badanläggningar från 43 till 260 stycken. Detta skapade mycket goda förutsättningar för olika förenings- och idrottsaktiviteter. Tredje generationen

294 Uppdrag Uddevalla nya badhus Beställare Uddevalla Upprättad av PreDevo AB Datum l Rev AW l Projektnummer l Sid nr (29) 8. FÖRENINGSLIVET 8.1 Anläggningens syfte Syftet med anläggningen är initialt att tillgodose ett familjebad med träningsmöjligheter och tävlingar. Användarna skulle vara allmänheten, föreningsliv samt turister. Dagens anläggning uppfyller idag allt till viss del, men givet inte alla samtidigt. Hälsofokus ska genomsyra hela verksamheten från servering till hälsobad och fysisk aktivitet med ett starkt föreningsliv. De kommer finnas kritiska punkter från båda sidor, vissa tider är attraktivare än andra, vilket är naturligt, så de handlar främst inte om den totala mängden. 8.2 Föreningslivets behov Verksamheten beskriver sin syn av föreningslivet behov, mer specifik Uddevalla simförening (som även kommer bedriva verksamhet utanför de satta träningstiderna). Detta lösningförslag är dock applicerbart på de andra föreningarna. De krav som Uddevalla har uppfattat som högst prioriterat är 50 meters bassäng som har 1 O banor. Verksamheten anser att alla former av tävlingar upp till SM nivå kan komma att arrangeras i det nya badet, dock ska inte badet inneha en SM standard. Primärt anser verksamheten att de tävlingar som kommer ske på anläggningen är på regionalnivå. Kapaciteten för fasta läktarplatser är 300 platser, med öppen golvyta för att vid behov montera en mobilläktare med möjlighet till 100 platser, totala kapaciteten uppgår således till 400 platser. En ny anläggning är en förutsättning för klubbens fortsatta utveckling, såväl inom bredd som tävlingsverksamhet Föreningen upplever ett mycket stort tryck på nya medlemmar vilka nu är aktiva, Uddevallasims ambition är att kunna möta den efterfrågan som finns hos invånarna för allt från barn- och ungdomsverksamhet till vuxensim och simning för personer med särskilda behov eller från andra kulturella bakgrunder. Inom tävlingsverksamheten är en av de mest framgångsrika klubbarna i Västsverige Uddevallasim. De bedriver en träning av mycket hög kvalitet och tar varje år emot nya elever som studerar vid Uddevalla Elitidrottsgymnasium. Klubben har sex heltidsanställda och ett stort antal timanställda. Totalt är det ett trettiotal aktiva tränare. Sammantaget vill föreningen fortsätta utvecklas till en klubb av rang inom simsporten samt möjlighet att arrangera större nationella mästerskapstävlingar. För ungdomssim är en ny anläggning som kommer i drift så snart som möjligt av största vikt, framförallt för att den befintliga anläggningen utgör en risk vad gäller tillgänglighet på grund av dess ålder och skick, men också för att den inte längre lever upp till den standard och kvalitet som kan förväntas. Ett allvarligt exempel på det är den astma som huvudparten av deras tävlingssimmare utvecklat i hallen som en direkt effekt av dålig luftkvalitet

295 Uppdrag Upprättad av Uddevalla nya badhus PreDevo AB Beställare Datum l Projektnummer Uddevalla l Rev l Sid nr AW (29) 8.4 Samspelat mellan förening och verksamhet Samarbete mellan verksamhet och förening är avgörande där det bör finnas tydliga avtal och riktlinjer för verksamheten att planera och kommunicera i god tid. En treårsplan kan vara lämplig för planering av större tävlingar i både tid och frekvens. Tävlingar bör inte arrangeras under högsäsong eller vid lov när den ordinarie verksamheten pikar. Undanträngningseffekten bör observeras, på så sätt inte tränga undan de betalande återkommande kunderna. Ett ordentligt avtal bör upprättas kring kompensation och eventuellt intäktstapp som därvid lämpligt kan ersättas av föreningslivet Allt bör byggas på en affärsmässig grund, då de är stora belopp vilket kan bli problematiskt, där ett avtal garanterar att pengarna kommer in. Det krävs att det finns en acceptans och lösning på den finansiella biten. Klara regler vad det kostar och vem som betalar detta för en väl fungerande relation där båda partnerna är nöjda. Det handlar slutligen om att lösa ansvarsfrågan gällande vem som betalar och fokusera på att hitta ett bra samarbete. 8.5 Ansvarsfördelning Första steget är att konkretiserat tävlingsnivåer, detta för verksamhetens planering. Gällande det finansiellt ansvar är det viktigt att inga oklarheter finns för föreningslivet Om föreningslivet behöver köpa mer kapacitet bör detta tydligt framgå i avtal och överenskommelse. Primärt är att det finns en samsyn mellan verksamhet och föreningsliv. Vissa föreningar får sponsorer som går in och bekostar delar av tävlingar. För optimal planering kan veckornöten inför planering, under tävlingsperioder, ske mellan verksamhet och förening. Här kan därtill frågor som att stämma av lämplig bemanning, städning och logistisk lämpligt ske dagligen under pågående tävlingar. Vidare är det av stor vikt att förankra tävlingars innebörd för verksamheten att besluta och fördela resurser.

296 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2018/00458 Begäran från Uddevalla Hamnterminal om godkännande av investeringsbehov till två nya kranar Sammanfattning Uddevalla Hamnterminal har inkommit med förslag om godkännande av investeringar avseende två nya kranar. I enlighet med generellt ägardirektiv för Uddevalla kommuns direkt och indirekt helägda bolag ska ärenden av principiell beskaffenhet eller annars större vikt underställas kommunfullmäktige. De aktuella kraninvesteringarna beräknas totalt uppgå till c:a 62 mkr. Investeringarna är upptagna i bolagets verksamhetsplan. Bolagsstyrelsen har också fattat inriktningsbeslut om investeringen. Kommunledningskontoret har inga synpunkter på förslaget. Sonny Persson (S), Rolf Jonsson (L), Magnus Jacobsson (KD), Christer Hasslebäck (UP), Rolf Carlson (SD) och Carin Ramneskär (M) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Skrivelse med begäran från Uddevalla Hamnterminal om godkännande av investeringsbehov. Bilaga 1, utdrag ur verksamhetsplan, Uddevalla Hamnterminal. Bilaga 2, protokollsutdrag, Uddevalla Hamnterminal, styrelsen, Bilaga 3, Underlag investeringsbehov från Uddevalla hamnterminal. Yrkanden Rolf Jonsson (L), Christer Hasslebäck (UP), Rolf Carlson (SD) och Carin Ramneskär (M): bifall till förslaget i handlingarna. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna investeringar avseende kranar enligt förslag från Uddevalla Hamnterminal. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

297 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(1) Dnr KS 2018/00458 Handläggare Avdelningschef Patrik Petré Telefon Begäran från Uddevalla Hamnterminal om godkännande av investeringsbehov till två nya kranar Sammanfattning Uddevalla Hamnterminal har inkommit med förslag om godkännande av investeringar avseende två nya kranar. I enlighet med generellt ägardirektiv för Uddevalla kommuns direkt och indirekt helägda bolag ska ärenden av principiell beskaffenhet eller annars större vikt underställas kommunfullmäktige. De aktuella kraninvesteringarna beräknas totalt uppgå till c:a 62 mkr. Investeringarna är upptagna i bolagets verksamhetsplan. Bolagsstyrelsen har också fattat inriktningsbeslut om investeringen. Kommunledningskontoret har inga synpunkter på förslaget. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Skrivelse med begäran från Uddevalla Hamnterminal om godkännande av investeringsbehov. Bilaga 1, utdrag ur verksamhetsplan, Uddevalla Hamnterminal Bilaga 2, protokollsutdrag, Uddevalla Hamnterminal, styrelsen, Bilaga 3, Underlag investeringsbehov från Uddevalla hamnterminal. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna investeringar avseende kranar enligt förslag från Uddevalla Hamnterminal.. Peter Larsson Kommundirektör Patrik Petré Avdelningschef Expediera till Uddevalla Hamnterminal

298 Uddevalla Hamnterminal Uddevalla kommun Kommunstyrelsen Uddevalla Uddevalla Kraninvesteringar Uddevalla Hamnterminal står inför ett investeringsbehov som innebär två nya kranar. Investeringsbehovet ingår i verksamhetsplanen för , en plan som också är översänd till kommunen i slutet av Uddevalla Hamnterminals styrelse har från det att verksamhetsplanen godkändes löpande informerats om den fortsatta processen, bl.a. kring arbetet med en förstudie. På styrelsesammanträdet den 16 maj godkände styrelsen också ett inriktningsbeslut och det formella investeringsbeslutet beräknas bli en agendapunkt på höstens sammanträde. l enlighet med "Generellt ägardirektiv för Uddevalla kommuns direkt eller indirekt ägda bolag" och punkten 2 "Underställningsplikt för frågor av principiell beskaffenhet m.m." så översänds information om kommande investeringsbehov i två kranar för kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges godkännande. De två kraninvesteringarna beräknas totalt sett uppgå till ca 62 Mkr. Uddevalla Hamnterminal föreslår därför att kommunstyrelsen och kommunfullmäktige godkänner investeringarna på nästa möte och att beslutet blir giltigt under förutsättning att Uddevalla Hamnterminals styrelse godkänner investeringen. Allt för att investeringsprocessen inte ska försenas. Med vänlig hälsning Bilagor: 1) Utdrag ur verksamhetsplan avseende investeringsplaner 2) Utdrag ur styrelseprotokoll från sammanträde ) Den skrivelse med information ang. kraninvesteringar som är en bilaga till styrelseprotokollet All terminal operations are performed subjects to The Swedish Ports Association's General Conditions All freight forwarding are performed subjects to NSAB 2000 with the following exceptions: 6, "time guarantee" and 27 C3 ' duty of insurance". The enterprise has a generallien in goods under its control. Address Phone Org. No Bastiongatan (0) info@uddevalla-hamn.se Box 543 Telefax Web VAT No UDDEVALLA +46 (0) SE Bank cheque Account Post cheque Accou nt

299 Uddevalla Hamnterminal Förslag till beslut Bolaget föreslår att styrelsen beslutar att: som ett inriktningsbeslut, godkänner att bolaget fortsätter arbetet medförstudien och startar upp arbetet med anbudsförfråga n. Att arbetet parallellt pågår för inköp av två kanar. godkänner att investering i nya kranar lyfts till beslut så snart arbetet med förstudie och anbudsförfrågan är klart, troligen på styrelsemötet i september alt. november. om behovsanalysen så påvisar, godkänner att planen ändras så att investeringen i en större linkran istället genomförs år 2019 och investeringen i en mindre vikarmskran i så fall flyttas till år Uddevalla Ulf Stenberg VD

300 Bil 1 Uddevalla Hamnterminal Utdrag ur VERKSAMHETSPLAN Koncernen Uddevalla Hamnterminal AB A. Sammanställning investeringar under perioden Div. investeringar 2,7 Mkr 1,O Mkr Truckar & maskiner inkl. 11,0 Mkr 5,0 Mkr tillbehör Dagvattenledning m.m. Sörvik 3,2 Mkr Spårområde vid mag. 38 4,8 Mkr Investeringar i befintliga kranar 13,3 Mkr Järnvägsspår Sörvik 4,0 Mkr Vikarmskran 22,0 Mkr Särvikskajen 7,0 Mkr Markanläggning och järnväg 7,5 Mkr Piren Markanläggningar Sörvik 4,1 Mkr Mobilkran Magasin Sörvik Totalt 39,0 Mkr 46,6 Mkr ,O Mkr 4,0 Mkr 4,8 Mkr 40,0 Mkr 22,0 Mkr 71,8 Mkr

301 Bi l. 2. Uddevalla iiiiiiiii= Hamnterminal 2(4) 3 Genomgång av föregående sammanträdesprotokoll styrelseprotokoll, nr. 2/2018 från , lades till handlingarna. 4 Delårsbol{Slut per Verkställande direktören redogjorde för godsutvecklingen i hamnen under årets första te1tial. {lliill Vidare lämnades rapport om koncernens och moderbolagets resultat och ställning per , inklusive intäkts- och kostnadsutveckling under årets fyra första månader. Styrelsen mottog också information om bedömd helårsprognos avseende resultat före skatt..m.!.!j} styrelsen godkände delårsbokslutet per Inriktning l<.raninvestering Kommande behov av kraninvesteringar föredrogs i enlighet med tidigare verksamhetsplan samt utsänt material (Bil 3). Styrelsen beslöt att godkänna ett inriktningsbeslut i enlighet med förslaget. Det innebär att styrelsen godkände att: Bolaget fmtsätter arbetet med forstudien och startar upp arbetet med anbudsförfrågan och att arbetet pågår parallellt för inlcöp av två kranar. Formellt investeringsbeslut lyfts till styrelsen så snart arbetet med förstudie och anbudsförfrågan är klatt, troligen på sammanträdet i september. Om behovsanalysen så påvisar, godkänner att planen ändras så att investeringen i en stöne linleran flyttas till år 2019 och investeringen i en mindre vikarmskran i så fall flyttas till år Styrelsen beslöt dessutom att ledningen får i uppdrag att stämma av och möta de la aven som finns i det generella ägardirektivet ang. vilka frågor som behöver lyftas för kommunfullmäktiges godkännande. UDDEVALLA HAMNTERMINAL AB, ORG.NR STYRELSESAMMANTRÄDE , PROTOKOLL NR. 3/2018

302 Bil.3 Uddevalla Hamnterminal styrelseunderlag inför kommande investering i nya kranar Bakgrund Uddevalla Hamnterminal äger sju spårbundna kranar och tre mobila kranar. Flera av kranarna är gamla och har uppnått, eller kommer att uppnå inom de närmaste åren, den teoretiska livslängden. Bolagets kostnader har på senare tid ökat betydligt för hamnens kranunderhåll samtidigt som det blir allt svårare att åtgärda de fel som dyker upp, hitta reservdelar och mekaniker som har rätt kunskap. Bolaget bedriver också ett aktivt marknadsarbete med målbilden att öka godsvolymerna över Uddevalla hamn. Ett verktyg i marknadsstrategin är t.ex. att kunna påvisa produktionshöjande åtgärder genom mer effektiva och driftssäkra kranar Bolaget har därför, framför allt under det senaste året, lyft diskussionen både internt och med styrelsen angående behovet av investering i nya kranar. Sammanställningen nedan listar bolagets samtliga kranar, in kl. tillverkningsår och framräknat teoretiskt slutår för de spårbundna kranarna. Beräkningen av restlivslängden är gjord för några år sedan av en konsult. Spårbundna kranar Kran nr. Tillverkningsår Teoretiskt slutår Placering Bad ö s Särvik Särvik Piren Piren Piren Piren Mobila kranar Kran nr Tillverkningsår Aktuell status för några av kranarna Kran 6 på Badö har inte använts på flera år. Internt beslut om rivning finns och kommer att genomföras vid lämpligt tillfälle, beroende på skrotpris. Kranen kommer inte att ersättas då den står på mark som bolaget arrenderar och på sikt kommer att avträda till kommunen.

303 Uddevalla Hamnterminal Kran 17 på Särvik har nyligen genomgått ett större planerat reparationsarbete under två veckor. Indikationer, bl.a. från det arbetet, visar på att kranen troligen har en kortare kvarstående livstid än det teoretiska slutåret Detta är oroväckande då den andra spårbundna kranen på Sörvik, kran 5, är från mitten på sextiotalet och redan har uppnått dimensionerad livslängd. Vad gäller de fyra kranarna på Piren så har lnspecta i ett skriftligt uttalande från 2015 noterat bl.a. att: "Kranarna är mellan år gamla, detta ger en första indikation på att den teoretiska livslängden är passerad med god marginal". Här har under åren kran 16 och kran 32 genomgått eller kommer att genomgå viss modernisering för att upprätthålla livslängden. Även den äldsta mobilkranen, kran 41, har på senare tid genomgått viss modernisering för att försöka förlänga livslängden något i avvaktan på nyinvestering. Verksamhetsplan Investeringsbehov för två kranar ingår i den verksamhetsplan som styrelsen godkänt för perioden En vikarmskran, beräknad till ca 22 Mkr, för år 2019 och en större mobilkran, beräknad till ca 40 Mkr, för år Förstudie Under vintern och våren har bolaget påbörjat ett arbete med en förstudie, ett arbete som beräknas fortsätta över sommaren. l delar av arbetet har bolaget tagit hjälp av en specialist, en krankonsult. Förstudien innebär bl.a. Behovsana lys, bl.a. om investeringen i en större linkran tidsmässigt bör gå före investering i en vikarmskran samt om en linkran ska vara mobil eller spårbunden Marknadsanalys över tillgängliga kranmodeller och leverantörer Belastningsanalys av hamnens kajer Omvärldsanalys för att inhämta erfarenheter från andra hamnar, bl.a. studiebesök Teknisk kravspecifikation, inkl. tillbehör Kundkrav Leveransvillkor, leveranstider & garantier Anbudsformulär Möjligheter Förutom nödvändigheten att byta ut gamla utslitna kranar för att kunna upprätthålla godshanteringen och servicen för hamnens befintliga kunder så skapar nya kranar också nya möjligheter. Det innebär främst en högre produktionstakt för befintlig godshantering möjlighet till större marginaler färre driftstopp lägre underhållskostnader möjligheten att attrahera nya godsvolymer över hamnen

304 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2018/00209 Revidering av riktlinjer för representation och uppvaktning för anställda och förtroendevalda Sammanfattning I nuvarande riktlinjer för representation och uppvaktning så inkluderas endast anställda och inte förtroendevalda. Vid omvärldsanalys ser vi att förtroendevalda inkluderas i många andra kommuner, vilket gör att kommunledningskontoret föreslår en förändring av riktlinjerna. Regler avseende uppvaktning vid födelsedagar, pensionsavgång samt hedrande vid begravning gäller för anställda och förtroendevalda med undantag för minnesgåva efter 25 års tjänstgöring, vilket inte utgår för förtroendevalda. (enligt beslut i personalutskottet 2004, 19). Efter en genomgång av riktlinjerna ser man också att förtydliganden kan göras bland annat gällande varifrån gåvor kan väljas. Beslutsunderlag Personalutskottets protokoll Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Revidering av riktlinjer för representation och uppvaktning för anställda och förtroendevalda. Riktlinjer för representation och uppvaktning för anställda och förtroendevalda. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ändra innehållet i riktlinjerna till att inkludera förtroendevalda även vid minnesgåva efter 25 års tjänstgöring. Riktlinjerna för representation och uppvaktning gäller för anställda och förtroendevalda och ersättare som har uppdrag i nämnd i Uddevalla kommun, att under avgång och punkt B) lägga till ett förtydligande att gåvan får väljas ut hos någon av de kommunen har avtal med, se gällande upphandling, samt att kommunstyrelsen får i uppdrag att se över formen för gåva och uppvaktning till förtroendevalda. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

305 Protokollsutdrag Personalutskottet Dnr KS 2018/00209 Revidering av riktlinjer för representation och uppvaktning för anställda och förtroendevalda Sammanfattning I nuvarande riktlinjer för representation och uppvaktning så inkluderas endast anställda och inte förtroendevalda. Vid omvärldsanalys ser vi att förtroendevalda inkluderas i många andra kommuner, vilket gör att vi föreslår en förändring av riktlinjerna. Regler avseende uppvaktning vid födelsedagar, pensionsavgång samt hedrande vid begravning gäller för anställda och förtroendevalda med undantag för minnesgåva efter 25 års tjänstgöring, vilket inte utgår för förtroendevalda. (enligt PU-beslut 2004, 19). Efter en genomgång av riktlinjerna ser man också att förtydliganden kan göras bland annat gällande varifrån gåvor kan väljas. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Riktlinjer för representation och uppvaktning Beslut Personalutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att ändra innehållet i riktlinjerna till att inkludera förtroendevalda även vid minnesgåva efter 25 års tjänstgöring. Riktlinjerna för representation och uppvaktning gäller för anställda och förtroendevalda och ersättare som har uppdrag i nämnd i Uddevalla kommun, att under avgång och punkt B) lägga till ett förtydligande att gåvan får väljas ut hos någon av de kommunen har avtal med, se gällande upphandling, samt att HR-enheten får i uppdrag att se över formen för gåva och uppvaktning till förtroendevalda. Vid protokollet Elisabeth Johansson Justerat Ingemar Samuelsson, Carin Ramneskär Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Elisabeth Johansson Expedierat KS Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

306 Tjänsteskrivelse 1(1) Dnr KS Handläggare HR-partner Malin Waldemarsdotter Telefon Riktlinjer för representation och uppvaktning för anställda och förtroendevalda Sammanfattning I nuvarande riktlinjer för representation och uppvaktning så inkluderas endast anställda och inte förtroendevalda. Vid omvärldsanalys ser vi att förtroendevalda inkluderas i många andra kommuner, vilket gör att vi föreslår en förändring av riktlinjerna. Regler avseende uppvaktning vid födelsedagar, pensionsavgång samt hedrande vid begravning gäller för anställda och förtroendevalda med undantag för minnesgåva efter 25 års tjänstgöring, vilket inte utgår för förtroendevalda. (enligt PU-beslut 2004, 19). Efter en genomgång av riktlinjerna ser man också att förtydliganden kan göras bland annat gällande varifrån gåvor kan väljas. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Riktlinjer för representation och uppvaktning Förslag till beslut Personalutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att ändra innehållet i riktlinjerna till att inkludera förtroendevalda även vid minnesgåva efter 25 års tjänstgöring. Riktlinjerna för representation och uppvaktning gäller för anställda och förtroendevalda och ersättare som har uppdrag i nämnd i Uddevalla kommun. att under avgång och punkt B) lägga till ett förtydligande att gåvan får väljas ut hos någon av de kommunen har avtal med, se gällande upphandling. Peter Larsson Kommundirektör Malin Waldemarsdotter HR-partner Expediera till

307 UaFS Blad 1 RIKTLINJER FÖR REPRESENTATION OCH UPPVAKTNING FÖR ANSTÄLLDA OCH FÖRTROENDEVALDA Antagna av kommunfullmäktige 12 oktober 2016, 223, ersätter tidigare bestämmelser för representation och uppvaktning för anställda och förtroendevalda Representation är en del i kommunens relationer i första hand med utomstående, men även med den egna personalen. Representationen utövas i olika sammanhang och på olika sätt, men vanligtvis avses kostnader för gåva, mat, dryck eller liknande. I Uddevalla kommuns riktlinjer mot mutor och annan korruption framgår att anställda och förtroendevalda som har rätt att representera har ett eget ansvar för att inte bryta mot gällande lagstiftning och för att agera på ett korrekt sätt för att upprätthålla allmänhetens förtroende för verksamheten. Exempel på situationer där extern representation kan vara lämplig är när kommunen inleder, eller vill bibehålla viktiga förbindelser eller vid invigningar. Ofta återkommande representation med en och samma person eller grupp ska undvikas. Representationen ska inte vara lyxbetonad eller vara av sådan karaktär att den kan äventyra kommunens goda rykte. Varje förvaltning ansvarar för att dessa bestämmelser följs. En felaktig representation skulle kunna tolkas som ett mutbrott. Givande av muta är ett brott som innebär lämnande av gåva eller löfte om gåva till person med tjänsteutövning hos myndighet, för att tillskansa sig ekonomiska eller andra fördelar. Tagande av muta innebär att anställd, förtroendevald eller annan tar emot, låter åt sig utlova eller begär muta eller annan otillbörlig belöning för sin tjänsteutövning. När kommunen och kommunägda företag representerar Kommunens och de kommunala bolagens representation ska följa den av kommunfullmäktige fastställda värdegrunden, som innebär öppenhet, respekt och professionalitet. Det gäller såväl den externa som den interna representationen. För all representation gäller att: representationen ska vara av rimlig omfattning det finns ett klart samband med den verksamhet som bedrivs valet av ort för representation har betydelse för bedömning om det föreligger ett samband med den verksamhet som bedrivs den ska vara motiverad både ifråga om ändamålet samt tidpunkten för representationen deltagarlista ska bifogas där även syftet framgår om den som beslutsattesterar själv deltar i aktiviteten ska överordnad attestera fakturan

308 UaFS Blad 2 Det är det huvudsakliga syftet med representationen som avgör om den ska redovisas som extern eller intern representation. Om det huvudsakliga syftet är att representera Uddevalla kommun mot utomstående är representationen extern. På motsvarande sätt är representationen intern om det huvudsakliga syftet är att representera mot kommunens personal. Kostnader för representation ska vara ett naturligt led i kommunens verksamhet och får aldrig ses om ersättning för privata levnadskostnader. All representation ska därför prövas om den är nödvändig och hur kostnaderna kan hållas nere. Den som ansvarar för ett representationstillfälle och den som har rätten att representera ska se till att verifikationen är specificerad och att underskrift är läsbar. De kommunägda företagen ska beakta bestämmelserna i tillämpliga delar. Detsamma gäller även stiftelser och kommunalförbund där Uddevalla kommun är förvaltare eller utser majoriteten av styrelsen/direktionen. Extern representation Riktar sig till utomstående personer, syftet ska ligga i linje med kommunens verksamhet. Extern representation innebär att kommunen: representerar med en gåva är värd för en måltid eller motsvarande med utomstående som kommunen har utbyte med Även tidigare anställda/förtroendevalda är att betrakta som externa. För att representationen ska ses som extern räcker det med att en person i sällskapet är extern. De externa deltagarna bör vara fler än representanterna från kommunen. Intern representation Riktar sig till anställd personal och förtroendevalda inom Uddevalla kommun där samtliga deltagare representerar kommunen. Interna kurser och konferenser med lunch eller middag av normal karaktär räknas i förmånssammanhang som representation och är därmed skattefri. För att räknas som kurs/konferens ska programmet omfatta minst 6 timmar/dag (exkl. lunchtid). För att vara skattefri krävs att sammankomsten är tillfällig och kortvarig. För planeringskonferens får inte innehållet handla om det direkta löpande arbetet utan ska behandla större förändringar såsom exempelvis budget, personalfrågor och inköpsstrategi. Planeringskonferenser bör hållas restriktivt. Anställda kan delta i externa studieresor, studiebesök, kurser och seminarier under förutsättning att utbildningsmomentet dominerar och är seriöst. Förmånsbeskattning förekommer oftast i dessa fall.

309 UaFS Blad 3 Personalvårdsförmåner är skatte- och avgiftsfria. För att förmånen ska räknas som en personalvårdsförmån måste förmånen rikta sig till hela personalen. Som sedvänja är kaffe/te en personalvårdsförmån som gäller för samtlig personal inom Uddevalla kommun. Utöver kaffe/te kan förfriskningar, frukt och annan enklare förtäring (som inte kan ses som måltid) få tillåtas förekomma vid interna möten som är tillfälliga och kortvariga såsom exempelvis APT. Vid regelbundna interna möten (t.ex. veckomöten) får arbetsgivaren inte bjuda på annat än kaffe/te, om så ändå sker räknas det som förmån och ska beskattas. Arbetsluncher anses inte i förmånssammanhang vara intern representation och bör därför inte förekomma. Om det ändå sker ska de anställda som blir bjudna förmånsbeskattas. Representationsrätt Kommunfullmäktiges presidie och kommunstyrelsens ordförande har ett övergripande ansvar för kommunens externa representation. Beslut ska fattas enligt gällande delegationsordning. För övrigt avgör gällande delegationsordning inom kommunen vem som har rätt att besluta om extern representation. För intern representation fattar ansvarig chef beslut utifrån grundprinciperna i dessa riktlinjer och följer tillämpningsanvisningarna. Förvaltningschef och resp. VD (eller motsvarande) ansvarar för att regelverket följs. Alkoholhaltiga drycker Allmänt gäller stor restriktivitet för servering av alkoholhaltiga drycker vid all representation i Uddevalla kommun och dess stiftelser/förbund/företag. Representationen ska som huvudregel vara alkoholfri. Om det är särskilt motiverat med hänsyn till omständigheterna får, efter respektive värds bedömande, öl och vin serveras i normal måltidsomfattning. Delegationsbeslut från kommunstyrelsen krävs. Gåvor Under vissa förutsättningar får man ge anställda gåvor, allt enligt Skatteverkets regler. För närmare information se tillämpningsanvisningar för redovisning av representation på Inblicken. Födelsedagar Kommunen uppvaktar anställda på dennes 50-årsdag med blomsterbukett och enklare förtäring. Uppvaktningen bekostas av resp. arbetsställe och chef ansvarar för genomförandet.

310 UaFS Blad 4 Minnesgåva efter 25 års anställning Anställd, ej förtroendevalda, som uppnår 25 års sammanlagd anställningstid enligt nedan ska erhålla minnesgåva. Anställd och förtroendevalda som uppnår 25 års sammanlagd anställningstid enligt nedan ska erhålla minnesgåva: Anställning med en fastställd sysselsättningsgrad motsvarande minst 40 % av heltid hos Uddevalla kommun. Anställning med en fastställd sysselsättningsgrad motsvarande minst 40 % för arbetstagare vars anställning har överförts till Uddevalla kommun i samband med övertagande av verksamheter. Sjuk- och föräldraledigheter tillgodoräknas fullt ut, övriga ledigheter tillgodoräknas i högst 6 år. Anställd väljer någon av arbetsgivaren anvisad gåva. Gåvan delas ut en gång per år i samband med middag där kommunfullmäktiges presidium och förvaltningschefer representerar kommunen. Samtliga minnesgåvor ska, där så är möjligt, vara försedda med Uddevalla kommuns stadsvapen. Värdet på 25-årsgåva fastställs årligen och följer förändring av prisbasbeloppet. Personalavdelningen ansvarar för arrangemang och beställning av 25-års gåva. Avgång A) Anställda som slutar och haft mindre anställningstid än 10 år erhåller blomsterbukett och enklare förtäring. B) Anställd som slutar sin anställning och har haft anställning i 10 år eller mer erhåller blomsterbukett, gåva samt enklare förtäring. Gåvan får väljas hos någon av de kommunen har avtal med, se gällande upphandling. Uppvaktningen bekostas av resp. arbetsställe och chef ansvarar för genomgörandet. Pension Vid avgång med pension uppvaktas pensionärer med blomsterbukett, gåva samt enklare förtäring. Uppvaktningen bekostas av resp. arbetsställe och chef ansvarar för genomförandet. Dödsfall Om anställd eller förtroendevald inom kommunen avlider kan kommunen representeras av berörd förvaltning genom personlig närvaro, kondoleans och blomsterarrangemang. Resp. arbetsställe bekostar och chef ansvarar för genomförandet. Flaggning kan ske på begravningsdagen utanför Rådhuset och Stadshuset och om så är möjligt utanför berörd arbetsplats. Förtroendevalda Ovanstående regler gäller för alla medarbetare och förtroendevalda avseende uppvaktning vid födelsedagar, pensionsavgång samt hedrande vid begravning avseende anställda ska också tillämpas för förtroendevald. med undantag för

311 UaFS Blad 5 minnesgåva efter 25 års tjänstgöring, som berör anställda och förtroendevalda och ersättare som har uppdrag i nämnder i Uddevalla kommun. vilket inte utgår för förtroendevald. (enligt PU-beslut 2004, 19).

312 UaFS Blad 1 RIKTLINJER FÖR REPRESENTATION OCH UPPVAKTNING FÖR ANSTÄLLDA OCH FÖRTROENDEVALDA Antagna av kommunfullmäktige 12 oktober 2016, 223, ersätter tidigare bestämmelser för representation och uppvaktning för anställda och förtroendevalda Representation är en del i kommunens relationer i första hand med utomstående, men även med den egna personalen. Representationen utövas i olika sammanhang och på olika sätt, men vanligtvis avses kostnader för gåva, mat, dryck eller liknande. I Uddevalla kommuns riktlinjer mot mutor och annan korruption framgår att anställda och förtroendevalda som har rätt att representera har ett eget ansvar för att inte bryta mot gällande lagstiftning och för att agera på ett korrekt sätt för att upprätthålla allmänhetens förtroende för verksamheten. Exempel på situationer där extern representation kan vara lämplig är när kommunen inleder, eller vill bibehålla viktiga förbindelser eller vid invigningar. Ofta återkommande representation med en och samma person eller grupp ska undvikas. Representationen ska inte vara lyxbetonad eller vara av sådan karaktär att den kan äventyra kommunens goda rykte. Varje förvaltning ansvarar för att dessa bestämmelser följs. En felaktig representation skulle kunna tolkas som ett mutbrott. Givande av muta är ett brott som innebär lämnande av gåva eller löfte om gåva till person med tjänsteutövning hos myndighet, för att tillskansa sig ekonomiska eller andra fördelar. Tagande av muta innebär att anställd, förtroendevald eller annan tar emot, låter åt sig utlova eller begär muta eller annan otillbörlig belöning för sin tjänsteutövning. När kommunen och kommunägda företag representerar Kommunens och de kommunala bolagens representation ska följa den av kommunfullmäktige fastställda värdegrunden, som innebär öppenhet, respekt och professionalitet. Det gäller såväl den externa som den interna representationen. För all representation gäller att: representationen ska vara av rimlig omfattning det finns ett klart samband med den verksamhet som bedrivs valet av ort för representation har betydelse för bedömning om det föreligger ett samband med den verksamhet som bedrivs den ska vara motiverad både ifråga om ändamålet samt tidpunkten för representationen deltagarlista ska bifogas där även syftet framgår om den som beslutsattesterar själv deltar i aktiviteten ska överordnad attestera fakturan

313 UaFS Blad 2 Det är det huvudsakliga syftet med representationen som avgör om den ska redovisas som extern eller intern representation. Om det huvudsakliga syftet är att representera Uddevalla kommun mot utomstående är representationen extern. På motsvarande sätt är representationen intern om det huvudsakliga syftet är att representera mot kommunens personal. Kostnader för representation ska vara ett naturligt led i kommunens verksamhet och får aldrig ses om ersättning för privata levnadskostnader. All representation ska därför prövas om den är nödvändig och hur kostnaderna kan hållas nere. Den som ansvarar för ett representationstillfälle och den som har rätten att representera ska se till att verifikationen är specificerad och att underskrift är läsbar. De kommunägda företagen ska beakta bestämmelserna i tillämpliga delar. Detsamma gäller även stiftelser och kommunalförbund där Uddevalla kommun är förvaltare eller utser majoriteten av styrelsen/direktionen. Extern representation Riktar sig till utomstående personer, syftet ska ligga i linje med kommunens verksamhet. Extern representation innebär att kommunen: representerar med en gåva är värd för en måltid eller motsvarande med utomstående som kommunen har utbyte med Även tidigare anställda/förtroendevalda är att betrakta som externa. För att representationen ska ses som extern räcker det med att en person i sällskapet är extern. De externa deltagarna bör vara fler än representanterna från kommunen. Intern representation Riktar sig till anställd personal och förtroendevalda inom Uddevalla kommun där samtliga deltagare representerar kommunen. Interna kurser och konferenser med lunch eller middag av normal karaktär räknas i förmånssammanhang som representation och är därmed skattefri. För att räknas som kurs/konferens ska programmet omfatta minst 6 timmar/dag (exkl. lunchtid). För att vara skattefri krävs att sammankomsten är tillfällig och kortvarig. För planeringskonferens får inte innehållet handla om det direkta löpande arbetet utan ska behandla större förändringar såsom exempelvis budget, personalfrågor och inköpsstrategi. Planeringskonferenser bör hållas restriktivt. Anställda kan delta i externa studieresor, studiebesök, kurser och seminarier under förutsättning att utbildningsmomentet dominerar och är seriöst. Förmånsbeskattning förekommer oftast i dessa fall.

314 UaFS Blad 3 Personalvårdsförmåner är skatte- och avgiftsfria. För att förmånen ska räknas som en personalvårdsförmån måste förmånen rikta sig till hela personalen. Som sedvänja är kaffe/te en personalvårdsförmån som gäller för samtlig personal inom Uddevalla kommun. Utöver kaffe/te kan förfriskningar, frukt och annan enklare förtäring (som inte kan ses som måltid) få tillåtas förekomma vid interna möten som är tillfälliga och kortvariga såsom exempelvis APT. Vid regelbundna interna möten (t.ex. veckomöten) får arbetsgivaren inte bjuda på annat än kaffe/te, om så ändå sker räknas det som förmån och ska beskattas. Arbetsluncher anses inte i förmånssammanhang vara intern representation och bör därför inte förekomma. Om det ändå sker ska de anställda som blir bjudna förmånsbeskattas. Representationsrätt Kommunfullmäktiges presidie och kommunstyrelsens ordförande har ett övergripande ansvar för kommunens externa representation. Beslut ska fattas enligt gällande delegationsordning. För övrigt avgör gällande delegationsordning inom kommunen vem som har rätt att besluta om extern representation. För intern representation fattar ansvarig chef beslut utifrån grundprinciperna i dessa riktlinjer och följer tillämpningsanvisningarna. Förvaltningschef och resp. VD (eller motsvarande) ansvarar för att regelverket följs. Alkoholhaltiga drycker Allmänt gäller stor restriktivitet för servering av alkoholhaltiga drycker vid all representation i Uddevalla kommun och dess stiftelser/förbund/företag. Representationen ska som huvudregel vara alkoholfri. Om det är särskilt motiverat med hänsyn till omständigheterna får, efter respektive värds bedömande, öl och vin serveras i normal måltidsomfattning. Delegationsbeslut från kommunstyrelsen krävs. Gåvor Under vissa förutsättningar får man ge anställda gåvor, allt enligt Skatteverkets regler. För närmare information se tillämpningsanvisningar för redovisning av representation på Inblicken. Födelsedagar Kommunen uppvaktar anställda på dennes 50-årsdag med blomsterbukett och enklare förtäring. Uppvaktningen bekostas av resp. arbetsställe och chef ansvarar för genomförandet.

315 UaFS Blad 4 Minnesgåva efter 25 års anställning Anställd, ej förtroendevalda, som uppnår 25 års sammanlagd anställningstid enligt nedan ska erhålla minnesgåva. Anställning med en fastställd sysselsättningsgrad motsvarande minst 40 % av heltid hos Uddevalla kommun. Anställning med en fastställd sysselsättningsgrad motsvarande minst 40 % för arbetstagare vars anställning har överförts till Uddevalla kommun i samband med övertagande av verksamheter. Sjuk- och föräldraledigheter tillgodoräknas fullt ut, övriga ledigheter tillgodoräknas i högst 6 år. Anställd väljer någon av arbetsgivaren anvisad gåva. Gåvan delas ut en gång per år i samband med middag där kommunfullmäktiges presidium och förvaltningschefer representerar kommunen. Samtliga minnesgåvor ska, där så är möjligt, vara försedda med Uddevalla kommuns stadsvapen. Värdet på 25-årsgåva fastställs årligen och följer förändring av prisbasbeloppet. Personalavdelningen ansvarar för arrangemang och beställning av 25-års gåva. Avgång A) Anställda som slutar och haft mindre anställningstid än 10 år erhåller blomsterbukett och enklare förtäring. B) Anställd som slutar sin anställning och har haft anställning i 10 år eller mer erhåller blomsterbukett, gåva samt enklare förtäring. Uppvaktningen bekostas av resp. arbetsställe och chef ansvarar för genomgörandet. Pension Vid avgång med pension uppvaktas pensionärer med blomsterbukett, gåva samt enklare förtäring. Uppvaktningen bekostas av resp. arbetsställe och chef ansvarar för genomförandet. Dödsfall Om anställd eller förtroendevald inom kommunen avlider kan kommunen representeras av berörd förvaltning genom personlig närvaro, kondoleans och blomsterarrangemang. Resp. arbetsställe bekostar och chef ansvarar för genomförandet. Flaggning kan ske på begravningsdagen utanför Rådhuset och Stadshuset och om så är möjligt utanför berörd arbetsplats. Förtroendevalda Ovanstående regler avseende uppvaktning vid födelsedagar, pensionsavgång samt hedrande vid begravning avseende anställda ska också tillämpas för förtroendevald med undantag för minnesgåva efter 25 års tjänstgöring, vilket inte utgår för förtroendevald. (enligt PU-beslut 2004, 19)

316 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2018/00235 Skolgång för asylsökande ungdomar Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden har beslutat att under förutsättning att erforderliga beslut fattas i kommunstyrelsen erbjuda gymnasieutbildning för nyanlända elever som anlänt till Sverige för 24 november 2015 och som via Migrationsverkets register har en bosättningsadress i Uddevalla. Som bakgrund till ärendet skriver nämnden att i samband med det ökade antalet asylsökande åren 2015/2016 har otydlighet om asylsökandes rätt till utbildning i gymnasieskolan uppmärksammats. För elevgruppen gäller det i första hand hur rätten till utbildning på introduktionsprogram ska hanteras. En lagändring (prop 2016/2017:190) gäller från 1 november 2017 som tydliggör rätten att fullfölja en påbörjad utbildning efter 18 års ålder. Lagändringen omfattar dock enbart introduktionsprogram men allt fler asylsökande elever blir behöriga till nationellt program och för att ge möjlighet till det krävs kommunala beslut. Studievägledarna i Fyrbodal har också uppmärksammat att de ungdomar som fyller 20 år innan de påbörjat ett nationellt program riskerar att hamna utanför utbildning helt och hållet. De avslutas i gymnasieskolan eftersom introduktionsprogrammen normalt avslutas när eleven uppnått den åldern men det finns ingen utbildning som kan ta vid eftersom studier vid komvux förutsätter att eleven har fått uppehållstillstånd. Nämnden anger att kostnadseffekten är svår att beräkna. Vid en inventering som gjordes 15 maj 2018 visade detta på en volym motsvarande c a 20 individer. En uppskattad kostnad skulle då kunna vara 1 mkr för år 2018 och 1 mkr för vårterminen Ur ett finansieringsperspektiv är det uppenbart att kommunen för 2018 har svårt att klara den beslutade budgetens resultat och första delårsrapporten visade ett negativt resultat och balanskravet klarades inte. För 2019 är den beslutade budgeten svag med finansiella mål som inte nås och ett överskott som endast uppgår till 12 mkr. Åtgärder för att minska underskottet 2018 har påbörjats inom kommunen. I vårpropositionen tillförde staten c:a 1 mkr i utökade medel för ensamkommande ungdomar som endast gäller under Detta belopp är beräknat som om alla kommuner får ersättning efter antalet invånare och fördelningsprincipen är i dagsläget inte beslutad. Även om osäkerhet finns och medlen inte direkt är kopplade för skolgång kan det bli en möjlig finansiering för Med ovanstående fakta konstateras att det långsiktiga utrymmet för finansiering av en ökad kostnad inte finns tillgänglig och om pengarna tillförs nämnden uppstår ett försämrat resultat för Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

317 Protokoll Kommunstyrelsen forts. 185 Magnus Jacobsson (KD), Carin Ramneskär (M), Rolf Carlson (SD), Elving Andersson (C), Evy Gahnström (V), Christer Hasslebäck (UP), Paula Berger (S) och Jarmo Uusitalo (MP) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Barn och utbildningsnämndens protokoll Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Barn och utbildningsnämndens protokoll Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Barn och utbildningsförvaltningens skrivelse angående asylsökande ungdomar. Yrkanden Magnus Jacobsson (KD), Carin Ramneskär (M), Elving Andersson (C), Evy Gahnström (V), Christer Hasslebäck (UP), Paula Berger (S) och Jarmo Uusitalo (MP): bifall till förslaget i handlingarna. Rolf Carlson (SD): avslag på förslaget i handlingarna. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på förslaget i handlingarna mot Rolf Carlsons (SD) avslagsyrkande och finner kommunstyrelsen bifalla förslaget i handlingarna. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att tillföra barn- och utbildningsnämnden ett utökat kommunbidrag om 1 mkr för år 2018 och 1 mkr för år 2019 för att anordna gymnasieutbildning för asylsökande ungdomar enligt nämndens förslag, att finansiering för år 2018 ska ske genom statsbidrag för ensamkommande ungdomar, samt att finansiering för år 2019 ska ske genom ett minskat budgeterat resultat. Reservation Rolf Carlson (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

318 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2018/00235 Handläggare Utredare Markus Hurtig Telefon Skolgång för asylsökande ungdomar Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden har beslutat att under förutsättning att erforderliga beslut fattas i kommunstyrelsen erbjuda gymnasieutbildning för nyanlända elever som anlänt till Sverige för 24 november 2015 och som via Migrationsverkets register har en bosättningsadress i Uddevalla. Som bakgrund till ärendet skriver nämnden att i samband med det ökade antalet asylsökande åren 2015/2016 har otydlighet om asylsökandes rätt till utbildning i gymnasieskolan uppmärksammats. För elevgruppen gäller det i första hand hur rätten till utbildning på introduktionsprogram ska hanteras. En lagändring (prop 2016/2017:190) gäller från 1 november 2017 som tydliggör rätten att fullfölja en påbörjad utbildning efter 18 års ålder. Lagändringen omfattar dock enbart introduktionsprogram men allt fler asylsökande elever blir behöriga till nationellt program och för att ge möjlighet till det krävs kommunala beslut. Studievägledarna i Fyrbodal har också uppmärksammat att de ungdomar som fyller 20 år innan de påbörjat ett nationellt program riskerar att hamna utanför utbildning helt och hållet. De avslutas i gymnasieskolan eftersom introduktionsprogrammen normalt avslutas när eleven uppnått den åldern men det finns ingen utbildning som kan ta vid eftersom studier vid komvux förutsätter att eleven har fått uppehållstillstånd. Nämnden anger att kostnadseffekten är svår att beräkna. Vid en inventering som gjordes 15 maj 2018 visade detta på en volym motsvarande c a 20 individer. En uppskattad kostnad skulle då kunna vara 1 mkr för år 2018 och 1 mkr för vårterminen Ur ett finansieringsperspektiv är det uppenbart att kommunen för 2018 har svårt att klara den beslutade budgetens resultat och första delårsrapporten visade ett negativt resultat och balanskravet klarades inte. För 2019 är den beslutade budgeten svag med finansiella mål som inte nås och ett överskott som endast uppgår till 12 mkr. Åtgärder för att minska underskottet 2018 har påbörjats inom kommunen. I vårpropositionen tillförde staten c:a 1 mkr i utökade medel för ensamkommande ungdomar som endast gäller under Detta belopp är beräknat som om alla kommuner får ersättning efter antalet invånare och fördelningsprincipen är i dagsläget inte beslutad. Även om osäkerhet finns och medlen inte direkt är kopplade för skolgång kan det bli en möjlig finansiering för 2018.

319 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(2) Dnr KS 2018/00235 Med ovanstående fakta konstateras att det långsiktiga utrymmet för finansiering av en ökad kostnad inte finns tillgänglig och om pengarna tillförs nämnden uppstår ett försämrat resultat för Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Barn- och utbildningsnämndens protokoll Barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Barn- och utbildningsnämndens protokoll Barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse Barn- och utbildningsförvaltningens skrivelse angående asylsökande ungdomar. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att tillföra barn- och utbildningsnämnden ett utökat kommunbidrag om 1 mkr för år 2018 och 1 mkr för år 2019 för att anordna gymnasieutbildning för asylsökande ungdomar enligt nämndens förslag, att finansiering för år 2018 ska ske genom statsbidrag för ensamkommande ungdomar, att finansiering för år 2019 ska ske genom ett minskat budgeterat resultat. Peter Larsson Kommundirektör Markus Hurtig Utredare Expediera till Barn- och utbildningsnämnden Ekonomiavdelningen

320 Protokollsutdrag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2018/00248 Skolgång för asylsökande ungdomar Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden har tidigare hemställt kommunstyrelsen gällande att erbjuda utbildning till nyanlända elever som anlänt till Sverige innan 24 november En förutsättning för att anordna denna utbildning är att nämnden kan ta del av det generella statsbidraget som tillfaller Uddevalla kommun för ovanstående målgrupp. För att ta del av det generella statsbidraget behöver nu nämnden formalisera detta genom beslut. Beslutet i barn- och utbildningsnämnden föreslås ettårigt och avser läsåret 2018/2019. Beslutsunderlag Protokollsutdrag Skolgång för asylsökande ungdomar Barn- och utbildningsnämndens tjänsteskrivelse Yrkanden Martin Pettersson (SD): Avslag på förslaget i handlingarna 2:e vice ordförande Magnus Jacobsson (KD) för ledamöterna i allianspartierna (KD), (L) och (C): Bifall till förslaget i handlingarna Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Martin Petterssons (SD) avslagsyrkande och Magnus Jacobssons (KD) med flera bifallsyrkande och finner att barn och utbildningsnämnden beslutar enligt Magnus Jacobssons (KD) med flera bifallsyrkande. Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att under förutsättning att erforderliga beslut fattas i kommunstyrelsen erbjuda gymnasieutbildning för nyanlända elever som anlänt till Sverige för 24 november 2015 och som via Migrationsverkets register har en bosättningsadress i Uddevalla Reservation Martin Pettersson (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande med följande skrivelse: Vi har tidigare tillsammans beslutat att avgöra denna fråga i de mest publika av forum nämligen kommunfullmäktige, detta har Sverigedemokrater inte haft några invändningar emot då valdagen nalkas... Men nu vill man gå från att diskutera vart debatten skall äga rum, till att fatta mer av ett inriktningsbeslut i sakfrågan, och då är vårt ställningstagande självfallet Nej, eftersom till skillnad från de som har uppehållstillstånd så har inte de asylsökande någon laglig rätt att gå i gymnasiet. Martin Pettersson (SD) Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

321 Protokollsutdrag Barn och utbildningsnämnden Forts. 101 Ajournering Sammanträdet ajourneras mellan kl. 13:39-13:45. Därefter återupptas sammanträdet. Vid protokollet Pernilla Gustafsson Justerat Cecilia Sandberg (S), Robert Wendel (S) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Pernilla Gustafsson Expedierat Kommunstyrelsen Gymnasiekontoret Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

322 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(2) Dnr BUN 2018/00248 Handläggare Förvaltningschef Staffan Lindroos Telefon Skolgång för asylsökande ungdomar Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden har tidigare hemställt kommunstyrelsen gällande att erbjuda utbildning till nyanlända elever som anlänt till Sverige innan 24 november En förutsättning för att anordna denna utbildning är att nämnden kan ta del av det generella statsbidraget som tillfaller Uddevalla kommun för ovanstående målgrupp. För att ta del av det generella statsbidraget behöver nu nämnden formalisera detta genom beslut. Beslutet i barn- och utbildningsnämnden föreslås ettårigt och avser läsåret 2018/2019. Beslutsunderlag Protokollsutdrag Skolgång för asylsökande ungdomar Barn- och utbildningsnämndens tjänsteskrivelse Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att under förutsättning att erforderliga beslut fattas i kommunstyrelsen erbjuda gymnasieutbildning för nyanlända elever som anlänt till Sverige för 24 november 2015 och som via Migrationsverkets register har en bosättningsadress i Uddevalla Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsnämnden har tidigare hemställt kommunstyrelsen gällande att erbjuda utbildning till nyanlända elever som anlänt till Sverige innan 24 november En förutsättning för att anordna denna utbildning är att nämnden kan ta del av det generella statsbidraget som tillfaller Uddevalla kommun för ovanstående målgrupp. Utbildningen vänder sig endast till de elever som via Migrationsverkets register har en bosättningsadress i Uddevalla kommun. I de fall individen väntat minst 15 månader på uppehållstillstånd har denna rätt att ansöka på nytt till Migrationsverket och, genom beslut hos huvudmannen, ges tillträde till gymnasieutbildning. Vid en inventering som gjordes 15 maj 2018 visade detta på en volym motsvarande c a 20 individer. För att ta del av det generella statsbidraget behöver nu nämnden formalisera detta genom beslut. Beslutet i barn- och utbildningsnämnden föreslås ettårigt och avser läsåret 2018/2019. I tilläggs har regeringen fattat beslut att tillskjuta ett riktat statsbidrag på 11 mnkr som avser huvudmän som frivilligt erbjuder nyanlända elever plats på ett nationellt

323 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2(2) Dnr BUN 2018/00248 gymnasieprogram. Formerna för avgränsningar samt ansökan för detta statsbidrag är i nuläget oklara. Detta statsbidrag berör heller inte den målgrupp som nämnden avser att fatta beslut om. Staffan Lindroos Förvaltningschef Expediera till Kommunstyrelsen

324 Protokollsutdrag Barn och utbildningsnämnden 1(1) Dnr BUN 2018/00248 Skolgång för asylsökande ungdomar Sammanfattning I samband med det ökade antalet asylsökande 2015/2016 har otydlighet om asylsökandes rätt till utbildning i gymnasieskolan uppmärksammats. För elevgruppen gäller det i första hand hur rätten till utbildning på introduktionsprogram ska hanteras. En lagändring (prop 2016/2017:190) gäller från 1 november 2017 som tydliggör rätten att fullfölja en påbörjad utbildning efter 18 års ålder. Lagändringen omfattar dock enbart introduktionsprogram men allt fler asylsökande elever blir behöriga till nationellt program och för att ge möjlighet till det krävs kommunala beslut. Studievägledarna i Fyrbodal har också uppmärksammat att de ungdomar som fyller 20 år innan de påbörjat ett nationellt program riskerar att hamna utanför utbildning helt och hållet. De avslutas i gymnasieskolan eftersom introduktionsprogrammen normalt avslutas när eleven uppnått den åldern men det finns ingen utbildning som kan ta vid eftersom studier vid komvux förutsätter att eleven har fått uppehållstillstånd. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse Skrivelse från studie- och yrkesvägledarna i Fyrbodal Yrkanden Magnus Jacobsson (KD): Bifall till förslaget i handingarna Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att hemställa till kommunfullmäktige att besluta om asylsökande elevers skolgång i enlighet med förvaltningens tjänsteskrivelse. Vid protokollet Pernilla Gustafsson Justerat Cecilia Sandberg (S), Camilla Olsson (C) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Pernilla Gustafsson Expedierat Kommunfullmäktige Gymnasiekontoret

325 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(4) Dnr BUN 2018/00248 Handläggare Skolchef Hans-Lennart Schylberg Telefon Skolgång för asylsökande ungdomar Sammanfattning I samband med det ökade antalet asylsökande 2015/2016 har otydlighet om asylsökandes rätt till utbildning i gymnasieskolan uppmärksammats. För elevgruppen gäller det i första hand hur rätten till utbildning på introduktionsprogram ska hanteras. En lagändring (prop 2016/2017:190) gäller från 1 november 2017 som tydliggör rätten att fullfölja en påbörjad utbildning efter 18 års ålder. Lagändringen omfattar dock enbart introduktionsprogram men allt fler asylsökande elever blir behöriga till nationellt program och för att ge möjlighet till det krävs kommunala beslut. Studievägledarna i Uddevalla kommun har också uppmärksammat att de ungdomar som fyller 20 år innan de påbörjat ett nationellt program riskerar att hamna utanför utbildning helt och hållet. De avslutas i gymnasieskolan eftersom introduktionsprogrammen normalt avslutas när eleven uppnått den åldern men det finns ingen utbildning som kan ta vid eftersom studier vid komvux förutsätter att eleven har fått uppehållstillstånd. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse Skrivelse från studie- och yrkesvägledarna i Fyrbodal Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att hemställa till kommunfullmäktige att besluta om asylsökande elevers skolgång i enlighet med förvaltningens tjänsteskrivelse. Ärendebeskrivning I samband med det ökade antalet asylsökande 2015/2016 har otydlighet om asylsökandes rätt till utbildning i gymnasieskolan uppmärksammats. För elevgruppen gäller det i första hand hur rätten till utbildning på introduktionsprogram ska hanteras. En lagändring (prop 2016/2017:190) gäller från 1 november 2017 som tydliggör rätten att fullfölja en påbörjad utbildning efter 18 års ålder. Lagändringen omfattar dock enbart introduktionsprogram men allt fler asylsökande elever blir behöriga till nationellt program och för att ge möjlighet till det krävs kommunala beslut. Redan inför innevarande läsår fanns asylsökande elever som uppnått behörighet till nationellt program, vilket ledde till att de efter ansökan antogs till utbildning i samband

326 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2(4) Dnr BUN 2018/00248 med ordinarie gymnasieantagning. Varken antagningskansliet eller kommunerna uppmärksammade att eleverna var asylsökande, vilket sedan lett till komplicerade förhandlingar mellan kommunerna kring betalningsansvaret. Det är ganska många elever som under asylprocessen uppnår 18 års ålder och det leder till att de inte har lagstadgad rätt att påbörja en utbildning på nationellt program. Studievägledarna i Uddevalla kommun har också uppmärksammat att de ungdomar som fyller 20 år innan de påbörjat ett nationellt program riskerar att hamna utanför utbildning helt och hållet. De avslutas i gymnasieskolan eftersom introduktionsprogrammen normalt avslutas när eleven uppnått den åldern men det finns ingen utbildning som kan ta vid eftersom studier vid komvux förutsätter att eleven har fått uppehållstillstånd. Regelverket Rätt till utbildning En asylsökande ungdom har rätt till utbildning i gymnasieskolan om utbildningen påbörjas före 18 års ålder. Om så skett har eleven rätt att gå klar utbildningen enligt studieplanen även efter fyllda 18 år. Studieplanen för ett nationellt program är tre år utgör därför inget problem. Tidigare fanns tveksamhet om hur man skulle tolka begreppen studieplan och utbildning inom introduktionsprogrammen (IM). Ofta betraktades dessa som synonyma, dvs. en ny studieplan innebar en ny utbildning och eftersom studieplanen för IM är varje kommuns ansvar ansågs att en flytt till en annan kommun per definition innebar att en ny utbildning skulle starta i den nya kommunen. Hade eleven då fyllt 18 år hade hen förlorat rätten till vidare utbildning. 1 november 2017 förtydligades detta i skollagen så att en ny studieplan inom IM anses ske inom ramen för utbildningen även om eleven byter kommun och får en ny och ändrad studieplan. Det är elevens hemkommun (vistelsekommun) som ansvarar för att eleven får den skolgång den har rätt till. Asylersättning Asylersättning betalas för utbildning som sker enligt skollagens regler. Ersättningen betalas till elevens hemkommun (vistelsekommun) efter ansökan. Om en elev efter åldersbestämning anses ha påbörjat sin utbildning efter fyllda 18 år lämnas ingen ersättning för tiden efter beslutet om åldersuppskrivning. Detta leder till att en kommun som tagit emot en elev i tron att hen var under 18 år inte får ersättning fr.o.m. datum för åldersuppskrivning. Om eleven fortsätter utbildningen sker det helt på hemkommunens bekostnad. Elever som fyller 20 år Ungdomar har rätt att påbörja en gymnasieutbildning t.o.m. första halvåret det år man fyller 20 år. Därefter hänvisas man till vuxenutbildning, t.ex. komvux eller folkhögskola.

327 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 3(4) Dnr BUN 2018/00248 En elev som påbörjat ett nationellt program före 20 års ålder har rätt att gå klart utbildningen i gymnasiet även om hen blir 20 år under tiden. Studieplaner inom IM avslutas normalt vid 20-årsgränsen och vidare utbildning får ske inom vuxenutbildningen. En asylsökande elev har rätt att gå på IM upp till 20 års ålder om utbildningen startade före 18 års ålder. Efter 20 år ålder saknas denna rätt och utbildningen avslutas. Problemet för den asylsökande är dock att hen inte kan antas till komvux eftersom enbart personer med uppehållstillstånd kan antas dit. Möjligheterna att tas in till folkhögskola är begränsade. Allt fler elever befinner sig i denna situation p.g.a. de långa handläggningstiderna hos Migrationsverket (se skrivelse från studie- och yrkesvägledare i Fyrbodal). Kostnader Det är svårt att exakt beräkna kostnadseffekten av att bevilja dessa elever utbildning. Vi kan beskriva dagsläget och vad det innebär ekonomiskt, vilket kan ge en bild av vad det handlar om. För tillfället finns i verksamheten: 5 nyinskrivna IM över 18 år Uddevallaboende elever från skolstart ht-17. Inget statsbidrag. Kommunal kostnad 2018: Elevpeng utgår till rektor motsvarande kr/elev/år = elever över 18 år, Uddevallaboende, söker nationellt program inför ht-18. Inget statsbidrag. Kommunal kostnad 2018: Elevpeng utgår till rektor motsvarande snittmånadskostnad 6000 kr/4 elever*5 mån= kr Helårskostnad: kr 3 inskrivna Uddevallaboende, åldersuppskrivna 18 år ingen ersättning från Migrationsverket hela Är fortfarande inskrivna IM vt-18. Kommunal kostnad: Snittmånadskostnad 6000kr/3elever*7 mån= kr Redan konstaterade kostnader för elever i åldersgruppen år för 2018 är alltså kr. Till detta kommer elever som passerar 20-årsgränsen. Hur många det rör sig om är svårt att uppskatta. Ovanstående resonemang utgår från att eleverna är asylsökande hela året, vilket vi inte kan veta. När eleven får uppehållstillstånd och går in i etableringsprocessen erhåller

328 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 4(4) Dnr BUN 2018/00248 kommunen etableringsbidrag som fördelas internt i kommunen enligt fastställd princip. I detta läge kan eleven även tas emot i vuxenutbildning. Behov av politiska beslut Av ovanstående framgår att en strikt tillämpning av regelverket leder till att många asylsökande ungdomar riskerar att stå utan möjlighet till utbildning antingen för att de inte påbörjat gymnasieutbildning före 18 års ålder eller att de uppnått 20 års ålder och där med inte längre är gymnasieskolans ansvar. Förvaltningen föreslår därför att nämnden hemställer att kommunfullmäktige beslutar att asylsökande ungdomar boende i Uddevalla kommun ges möjlighet att fortsätta sin utbildning i gymnasieskolan även om de efter beslut om åldersuppskrivning anses ha påbörjat utbildningen efter fyllda 18 år, att asylsökande ungdomar fyllda 18 år boende i Uddevalla kommun mottas till utbildning på IM, att asylsökande elever boende i Uddevalla kommun som blivit behöriga till nationellt program mottas till utbildning enligt avtalet om fritt sök inom Fyrbodal även om de fyllt 18 år, att asylsökande ungdomar tas emot i Uddevalla gymnasieskola om hemkommunen (vistelsekommunen) förbundit sig att betala interkommunal ersättning för elevens utbildning samt att asylsökande ungdomar boende i Uddevalla kommun och som fyller 20 år erbjuds fortsatt utbildning inom antingen gymnasieskolan eller komvux i Uddevalla kommun. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Expediera till

329 Skrivelse ang. asylsökande ungdomar 4 jan Vi vill genom denna skrivelse uppmärksamma den problematik som vi studie- och yrkesvägledare möter dagligen och visa på vilka konsekvenser det får. Vi oroas över effekten både för den enskilde, för kommunerna och samhället i stort. Det gäller de elever som fyller 20 år och som kommer att lämna Introduktionsprogrammet Språkintroduktion utan att ha hunnit få uppehållstillstånd. Bakgrundsfakta Efter första kalenderåret det år en elev fyller 20 år skrivs eleven i de flesta kommuner ut från IM. Här finns generellt två vägar, studier via komvux eller folkhögskola alternativt arbete/inskrivning på Arbetsförmedlingen (AF). Komvux - För att påbörja studier på vuxenutbildningen krävs uppehållstillstånd oavsett om det gäller studier i SFI, grund-, gymnasienivå eller yrkesutbildning. AF - Ovan nämnda förutsättningar gäller för att kunna skrivas in på Arbetsförmedlingen, antingen som arbetssökande eller för att delta något av Af s program Folkhögskola - Kan endast att ta emot 5 % av sina sökande som elever, av de som saknar uppehållstillstånd. Vilket också är förenat med en avgift, som eleverna sällan har möjlighet att själva bekosta. Nuläge Alla kommuner med Introduktionsprogrammet Språkintroduktion har i princip samma utmaning. Ett stort antal elever på denna utbildning kommer inom det närmaste året att fylla 20 år. För de elever som ännu inte fått uppehållstillstånd (PUT) riskerar hen att hamna i ingenmansland, såvida inte någon form av aktivitet kan erbjudas. Ett urval av kommuner och hur många 98-or som det handlar om Uddevalla - 15 Vänersborg - 47 Strömstad - 2 Lysekil - 6 Orust - 4 Åmål - 5 Mellerud - 4 Trollhättan - 9 Som studie- och yrkesvägledare möter vi dagligen elever utan uppehållstillstånd som inom en snar framtid kommer skrivas ut från IM och inte har någon vidare sysselsättning att tillgå, siffrorna ovan förväntas dessutom att öka i takt med åldersuppskrivningar. Som asylsökande på ett boende har man inget busskort och inte alltid wifi. En del av eleverna har kommit långt i sina studier i svenska och är redo för en yrkesutbildning eller att söka arbete. Men när studierna upphör så går utvecklingen tillbaka och eleverna tappar en del av sina kunskaper och även sin motivation och framtidstro. Risken är också stor att eleven väljer att gå under jorden för att undvika utvisning och för att kunna stanna ytterligare en tid.

330 Konsekvenser av att inte göra något Unga människor som inte har någon sysselsättning och osäker framtid tappar motivation och riskerar depression. De blir lätta att rekrytera till missbruk, langning, annan brottslig verksamhet och prostitution, vilket vi ser redan idag. Vi ser en potentiell krutdurk vars konsekvenser vi nog alla vill undvika. Åtgärder (exempel) Eleverna får fortsätta att studera på IM. Detta är möjligt så länge som skolan gör en studieplan som sträcker sig förbi 20-årsgränsen. Förlita sig på, eller verka för en ökning av folkhögskolans möjlighet att ta in elever. Låta elever studera på vuxenutbildningen t.ex. som uppdragsutbildning. Skapa en kommunal enhet, eller använda en befintlig verksamhet, där man har olika typer av aktiviteter. Vår slutsats är att det är mycket lönsamt, samhällsekonomiskt och för individen, att skapa meningsfull sysselsättning för dessa unga asylsökande människor. Underskrift av studie- och yrkesvägledarna i kommunerna : Uddevalla, Vänersborg, Trollhättan, Orust, Lysekil, Sotenäs, Munkedal, Färgelanda, Mellerud, Åmål, Bengtsfors, Dals-Ed, Tanum, Strömstad.

331 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2018/00443 Ändring av grunder för uttagande av avgift m.m. för parkering (fri parkering under vissa högtider och arrangemang) Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden har inkommit med förslag om fri parkering ska råda vid vissa parkeringar då det hålls större arrangemang eller högtider i centrum under 2018, samt att nämnden ska ges möjlighet att besluta att permanenta dessa dagar. Förslaget motiveras med att det de närmaste åren kommer att ske stora insatser i stadsmiljön som kommer att påverka näringarna i centrum. Fri parkering bedöms kunna underlätta för större arrangemang och locka människor till centrum. Förslaget bygger på att man inte i första hand ska få ökad trafik i de absolut mest centrala delarna, utan uppmuntra parkering vid närliggande större parkeringsanläggningar. Exempel på dagar som föreslås vara avgiftsfria är Nationaldagen, Nattsudd och Häng på Hamngatan. Samhällsbyggnadsförvaltningen uppskattar intäktsbortfallet till c:a 100 tkr per år om alla föreslagna dagar blir avgiftsfria. Rätten att ta ut parkeringsavgift regleras i av kommunfullmäktige antagna styrdokumentet Grunder för uttagande av avgift m.m. för parkering. Om ändringar av avgiftsuttaget ska göras permanent bör detta ske i styrdokumentet. Kommunledningskontorets förslag är därför att ett tillägg förs in som ger samhällsbyggnadsnämnden bemyndigande att i årliga beslut fastställa att parkering får ske avgiftsfritt på angivna platser och dagar. För innevarande år föreslås kommunfullmäktige fatta beslut i enlighet med nämndens förslag. I samband med att dokumentet behandlas föreslås också en mindre redaktionell ändring avseende en hänvisning till lokala trafikföreskrifter. Inga utökade medel föreslås tillföras nämnden för att täcka eventuella intäktsbortfall. Christer Hasslebäck (UP), Carin Ramneskär (M), Magnus Jacobsson (KD) och Kenneth Engelbrektsson (S) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Förslag till ändrade Grunder för uttagande av avgift m.m. för parkering. Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ändra Grunder för uttagande av avgift m.m. för parkering enligt upprättat förslag, Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

332 Protokoll Kommunstyrelsen forts. 186 att fri parkering ska råda vid nedan angivna parkering och dagar under år 2018: Platser Västra Kampenhof Lotsarnas Kålhage Agneberg (Lönner) Uddevalla Östra Erik Dahlbergsgatan Badhuset (Windingsborg) Södra Hamnen Dagar 5 maj Vår-Kick Off i centrum 6 juni Nationaldagen 7 juni Studenten (omfattar också fri parkering på Prostängen) 28 juni Nattsudd 29 juni Hamnfesten 30 juni Häng på Hamngatan juli Uddevallakalaset 8 9 december Gammaldags Jultorg 21 december fram till årsskiftet att eventuella intäktsbortfall ska finansieras inom samhällsbyggnadsnämndens befintliga ekonomiska ram. Protokollsanteckning Ledamöterna från (M)-gruppen, (KD)-gruppen. (L)-gruppen och (C)-gruppen i kommunstyrelsen noterar till protokollet att Alliansens (M, KD, L, C) Vi ställer oss bakom detta förslag men vi har ett eget förslag där vi tidigare har argumenterat för att det skall vara tidsbegränsad fri parkering varje dag under hela året. Samtidigt är det bra att majoriteten äntligen erkänner att parkeringsfrågan är viktig för ett levande centrum. Carin Ramneskär (M), Magnus Jacobsson (KD), Rolf Jonsson (L), Elving Andersson (C) Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

333 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2018/00443 Handläggare Utredare Markus Hurtig Telefon Ändring av grunder för uttagande av avgift m.m. för parkering (fri parkering under vissa högtider och arrangemang) Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden har inkommit med förslag om fri parkering ska råda vid vissa parkeringar då det hålls större arrangemang eller högtider i centrum under 2018, samt att nämnden ska ges möjlighet att besluta att permanenta dessa dagar. Förslaget motiveras med att det de närmaste åren kommer att ske stora insatser i stadsmiljön som kommer att påverka näringarna i centrum. Fri parkering bedöms kunna underlätta för större arrangemang och locka människor till centrum. Förslaget bygger på att man inte i första hand ska få ökad trafik i de absolut mest centrala delarna, utan uppmuntra parkering vid närliggande större parkeringsanläggningar. Exempel på dagar som föreslås vara avgiftsfria är Nationaldagen, Nattsudd och Häng på Hamngatan. Samhällsbyggnadsförvaltningen uppskattar intäktsbortfallet till c:a 100 tkr per år om alla föreslagna dagar blir avgiftsfria. Rätten att ta ut parkeringsavgift regleras i av kommunfullmäktige antagna styrdokumentet Grunder för uttagande av avgift m.m. för parkering. Om ändringar av avgiftsuttaget ska göras permanent bör detta ske i styrdokumentet. Kommunledningskontorets förslag är därför att ett tillägg förs in som ger samhällsbyggnadsnämnden bemyndigande att i årliga beslut fastställa att parkering får ske avgiftsfritt på angivna platser och dagar. För innevarande år föreslås kommunfullmäktige fatta beslut i enlighet med nämndens förslag. I samband med att dokumentet behandlas föreslås också en mindre redaktionell ändring avseende en hänvisning till lokala trafikföreskrifter. Inga utökade medel föreslås tillföras nämnden för att täcka eventuella intäktsbortfall. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Förslag till ändrade Grunder för uttagande av avgift m.m. för parkering. Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

334 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(2) Dnr KS 2018/00443 att ändra Grunder för uttagande av avgift m.m. för parkering enligt upprättat förslag, att fri parkering ska råda vid nedan angivna parkering och dagar under år 2018: Platser Västra Kampenhof Lotsarnas Kålhage Agneberg (Lönner) Uddevalla Östra Erik Dahlbergsgatan Badhuset (Windingsborg) Södra Hamnen Dagar 5 maj Vår-Kick Off i centrum 6 juni Nationaldagen 7 juni Studenten (omfattar också fri parkering på Prostängen) 28 juni Nattsudd 29 juni Hamnfesten 30 juni Häng på Hamngatan juli Uddevallakalaset 8-9 december Gammaldags Jultorg 21 december fram till årsskiftet att eventuella intäktsbortfall ska finansieras inom samhällsbyggnadsnämndens befintliga ekonomiska ram. Peter Larsson Kommundirektör Markus Hurtig Utredare Expediera till Samhällsbyggnadsnämnden Författningssamlingen

335 UaFS Blad 1 GRUNDER FÖR UTTAGANDE AV AVGIFT M.M. FÖR PARKERING Fastställda av kommunfullmäktige den 9 maj 1989, 93 med ändring den 11 februari 1997, 20, 8 juni 2010, 131, 11 december 2013, 444, 9 december 2015, 310, 14 december 2016, 306 och x månad 2018 xx Upplåtelsen av avgiftsbelagd parkering på allmänna platser enligt ordningsstadgan lokala trafikföreskrifter och på parkering på kvartersmark sker på följande grunder: Avgifter i Uddevalla centrum, område enligt kartbild: Zon Avgift kr/tim Vardagar utom dag Vardagar före sön- Övrig tid före sön- och helgdag kl och helgdag kl Röd Gul 5 5 avgiftsfritt Grön 5 kr/tim maxtaxa 30 kr/dag 5 avgiftsfritt De tider under vilken avgift får tas ut är alla dagar kl

336 UaFS Blad 2 Utanför centrumzonen gäller parkeringsavgifter enligt nedan: Parkeringsplats Sörkällegatan Kuttersmycket Anders Knapes väg Tallvägen Södra Hamnen Strömstadsvägen Simhallen Tornhuset Barken Smedjan Lönner Östra stationen Erik Dahlbergsgatan Avgift kr/tim Avgift kr/tim kl kl Övrig information kr/dag De tider under vilken avgift får tas ut är vardagar kl utom dag före sön- och helgdag. För boendeparkeringsdekaler får avgiften inte överstiga 550 kr/kvartal inkl. moms. För nyttokort får avgiften inte överstiga 3000 kr/år inkl. moms. Avgiftsfri parkering vid vissa högtider och arrangemang Samhällsbyggnadsnämnden har rätt att i årliga beslut fastställa att parkering får ske utan avgift på vissa angivna platser och datum. I förslaget är ny text gulmarkerad och inramad. Text som föreslås tas bort är genomstruken.

337 Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden Dnr SBN 2018/00195 Fri parkering i centrum under vissa dagar 2018 Sammanfattning Under 2018 och kommande år sker stora insatser i stadsmiljön. Detta påverkar i hög grad tillgängligheten i och till staden. Det får också påverkan på stadens handel och övrig kommersiell näring. Utifrån detta föreslås att samhällsbyggnadsnämnden antar ett förslag om fri parkering vid specifika platser i staden för att underlätta för större arrangemang och locka människor till staden. Förslaget bygger på att vi inte i första hand vill få in trafik i de absolut mest centrala delarna, utan att uppmuntra parkering vid närliggande större parkeringsanläggningar. Platserna som föreslås omfattas av fri parkering är Västra Kampenhof Lotsarnas Kålhage Agneberg (Lönner) Uddevalla Östra Erik Dahlbergsgatan Badhuset (Windingsborg) Södra Hamnen Det omfattar därmed inte privata anläggningar som parkeringshusen och ytorna precis framför mataffären Willys på Kampenhof. På de delar av Kampenhof där tre timmars fri parkering redan råder föreslås inga förändringar. De valda dagarna har det gemensamt att de på olika sätt bidrar till att fylla staden med besökare, är populära arrangemang med en bred målgrupp. Flera arrangeras också av Uddevalla kommun. Vårt förslag är att detta utgör ett test och eventuella förändringar sker efter utvärdering av årets försök. Faller det väl ut återkommer förvaltningen med beslut om att permanenta dagarna. 5 maj Vår-Kick Off i centrum 6 juni Nationaldagen 7 juni Studenten (omfattar också fri parkering på Prostängen) 28 juni Nattsudd 29 juni Hamnfesten 30 juni Häng på Hamngatan (helgen marknadsförs som ett paket av arrangemang) juli Uddevallakalaset 8-9 december Gammaldags Jultorg 21 december fram till årsskiftet Avgiftsbefrielse gäller för enkelhetens skull hela dagen. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

338 Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden Forts. 150 Då beslut om avgifter ytterst regleras av kommunfullmäktige är vår bedömning att ärendet behöver vidare, då beslutsfattaren också är den som medger avvikelser. Därför föreslås att ärendet också beslutas i högre instans. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att bifalla förslaget om fri parkering vid vissa större evenemang under att föreslå kommunfullmäktige att ett eventuellt beslut om permanentning av dessa dagar kan fattas av samhällsbyggnadsnämnden efter utvärdering Vid protokollet Sebastian Johansson Justerat Kenneth Engelbrektsson Kenneth Ohlsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Sebastian Johansson Expedierat kommunledningskontoret Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

339 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad 1(2) Dnr SBN 2018/00195 Handläggare Utredare Stefan Björling Telefon Beslut om fri parkering i centrum under vissa dagar 2018 Sammanfattning Under 2018 och kommande år sker stora insatser i stadsmiljön. Detta påverkar i hög grad tillgängligheten i och till staden. Det får också påverkan på stadens handel och övrig kommersiell näring. Utifrån detta föreslås att samhällsbyggnadsnämnden antar ett förslag om fri parkering vid specifika platser i staden för att underlätta för större arrangemang och locka människor till staden. Förslaget bygger på att vi inte i första hand vill få in trafik i de absolut mest centrala delarna, utan att uppmuntra parkering vid närliggande större parkeringsanläggningar. Platserna som föreslås omfattas av fri parkering är Västra Kampenhof Lotsarnas Kålhage Agneberg (Lönner) Uddevalla Östra Erik Dahlbergsgatan Badhuset (Windingsborg) Södra Hamnen Det omfattar därmed inte privata anläggningar som parkeringshusen och ytorna precis framför mataffären Willys på Kampenhof. På de delar av Kampenhof där tre timmars fri parkering redan råder föreslås inga förändringar. De valda dagarna har det gemensamt att de på olika sätt bidrar till att fylla staden med besökare, är populära arrangemang med en bred målgrupp. Flera arrangeras också av Uddevalla kommun. Vårt förslag är att detta utgör ett test och eventuella förändringar sker efter utvärdering av årets försök. Faller det väl ut återkommer förvaltningen med beslut om att permanenta dagarna. 5 maj Vår-Kick Off i centrum 6 juni Nationaldagen 7 juni Studenten (omfattar också fri parkering på Prostängen) 28 juni Nattsudd 29 juni Hamnfesten 30 juni Häng på Hamngatan

340 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad 2(2) Dnr SBN 2018/00195 (helgen marknadsförs som ett paket av arrangemang) juli Uddevallakalaset 8-9 december Gammaldags Jultorg 21 december fram till årsskiftet Avgiftsbefrielse gäller för enkelhetens skull hela dagen. Då beslut om avgifter ytterst regleras av kommunfullmäktige är vår bedömning att ärendet behöver vidare, då beslutsfattaren också är den som medger avvikelser. Därför föreslås att ärendet också beslutas i högre instans. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att bifalla förslaget om fri parkering vid vissa större evenemang under att föreslå kommunfullmäktige att ett eventuellt beslut om permanentning av dessa dagar kan fattas av samhällsbyggnadsnämnden efter utvärdering Carina Johansson Förvaltningschef Stefan Björling Utredare Expediera till Kommunstyrelsen

341 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2018/00483 Räddningstjänst Mitt Bohuslän medlemsavgift 2019 Sammanfattning Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän äskar i beslut , 11 om medlemsavgift för Begäran omfattar totalt tkr, varav tkr avser den löpande verksamheten och tkr avser pensionskostnader. Utifrån överenskomna fördelningsnycklar är Uddevalla kommuns del av budgeten 64,15% vilket innebär att Uddevalla del av medlemsavgiften är tkr. Begäran innebär en uppräkning av kostnaderna för löpande verksamhet med SKL:s prisindex för kommunal verksamhet (PKV) enligt överenskommelsen mellan förbundet och medlemskommunerna. Medlemsavgiften för pensioner baseras på beräkningar gjorda av KPA. Det innebär att kostnaderna totalt ökar med tkr, varav tkr (2,8%) för driften och 212 tkr (4,4%) för pensioner. För Uddevalla kommuns del ökar medlemsavgiften inklusive pensionskostnader tkr från för 2018 till tkr för Utöver medlemsavgiften tillkommer pensionsavsättning för kommunens långsiktiga åtagande med tkr. Medlemsavgiften plussumman för skuldföring av det långfristiga åtagandet för pensionsavsättningen är en del av kommunstyrelsens budget som finansieras med kommunbidrag och arbetas in i flerårsplanen för Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Räddningstjänstförbundet Mitt Bohusläns protokoll Räddningstjänstförbundet Mitt Bohusläns tjänsteskrivelse Pensionsskuld inklusive löneskatt för Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän. Prisindex kommunal verksamhet Cirkulär från Sveriges kommuner och landsting angående budgetförutsättningar för åren Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna Räddningstjänstförbundet Mitt Bohusläns budget för 2019 på tkr, samt att Uddevalla kommuns medlemsavgift för 2019 därmed uppgår till tkr. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

342 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(1) Dnr KS 2018/00483 Handläggare Ekonomichef Bengt Adolfsson Telefon Räddningstjänst Mitt Bohuslän medlemsavgift 2019 Sammanfattning Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän äskar i beslut , 11 om medlemsavgift för Begäran omfattar totalt tkr, varav tkr avser den löpande verksamheten och tkr avser pensionskostnader. Utifrån överenskomna fördelningsnycklar är Uddevalla kommuns del av budgeten 64,15% vilket innebär att Uddevalla del av medlemsavgiften är tkr. Begäran innebär en uppräkning av kostnaderna för löpande verksamhet med SKLs prisindex för kommunal verksamhet (PKV) enligt överenskommelsen mellan förbundet och medlemskommunerna. Medlemsavgiften för pensioner baseras på beräkningar gjorda av KPA. Det innebär att kostnaderna totalt ökar med tkr, varav tkr (2,8%) för driften och 212 tkr (4,4%) för pensioner. För Uddevalla kommuns del ökar medlemsavgiften inklusive pensionskostnader tkr från för 2018 till tkr för Utöver medlemsavgiften tillkommer pensionsavsättning för kommunens långsiktiga åtagande med tkr. Medlemsavgiften plussumman för skuldföring av det långfristiga åtagandet för pensionsavsättningen är en del av kommunstyrelsens budget som finansieras med kommunbidrag och arbetas in i flerårsplanen för Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna Räddningstjänstförbundet Mitt Bohusläns budget för 2019 på tkr samt att Uddevalla kommuns medlemsavgift för 2019 därmed uppgår till tkr. Peter Larsson Kommundirektör Bengt Adolfsson Ekonomichef

343 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN FÖRBUNDSDIREKTIONEN Medlemsavgift 2019 samt planeringsunderlag Beräkning är gjord i enligt med överenskommelse mellan medlemskommunerna och utifrån medlemskommunernas direktiv på medlemsrådet Medlemsavgift (drift) Indexeringar för medlemsavgift (drift) har gjorts med index i Prisindex kommunal verksamhet (PKV) , enligt upprättad överenskommelse mellan förbundet och medlemskommunerna. Medlemsavgift (pensioner) och långfristigt åtagande (pensionsavsättning) Medlemskommunernas pensionsåtaganden, medlemsavgift (pensioner) och långfristigt åtagande (pensionsavsättning), baseras på beräkningar gjorda av KPA i december 2017 och regleras slutgiltigt vid årsbokslutet 2019 utifrån de faktiska kostnaderna och avsättningar års medlemsavgift och pensionsåtaganden Förbundet har inte fått några specifika förutsättningar från medlemskommunerna. Indexeringar följer upprättad överenskommelse avseende medlemsavgift. Hänsyn är tagen till de uppdrag som förbundet är ålagd att utföra på uppdrag från medlemskommunerna, förbundets egna juridiska ansvarsområden, långsiktiga inriktningar och viktiga större och mindre enskilda satsningar. Beredning Förbundsekonomens tjänsteskrivelse Cirkulär 18:5 Budgetförutsättningar för åren PKV ( ) KPAs beräkning ( ) Beslut Förbundsdirektionen beslutar att äska om medlemsavgift för 2019, i enlighet med förslag, hos medlemskommunerna. Uddevalla kommun Medlemsavgift (drift) (pensioner) == kr L~ngfristigt ~tagande (pensionsavsättning) = kr Lysekils kommun Medlemsavgift (drift) + l (pensioner) == kr L~ngfristigt ~tagande (pensionsavsättning) == kr Munkedals kommun Medlemsavgift (drift) (pensioner) L~ngfristig t ~tagande (pensionsavsättning) == kr == kr Utdragsbestyrkande

344 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3 RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN FÖRBUNDSDIREKTIONEN Expedieras Medlemskommunerna Uddevalla, Lysekil och Munkedal Medlemskommunernas ekonomichefer Utdragsbestyrkande

345 l RÄDDNINGSTJÄNSTEN MITT BOHUSLÄN Uddevalla - Lysekil- Munkedal T JÄNSTESKRIVELSE Handläggare: Carina Jonefelt Titel: Förbundsekonom Datum Dnr Medlemsavgift 2019 samt planeringsunderlag för Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Beräkning är gjord i enligt med överenskommelse mellan medlemskommunerna och utifrån medlemskommunernas direktiv på medlemsrådet Medlemsavgift (drift) Indexeringar för medlemsavgift (drift) har gjorts med index i Prisindex kommunal verksamhet (PKV) , enligt upprättad överenskommelse mellan förbundet och medlemskommunerna. Medlemsavgift (pensioner) och långfristigt åtagande (pensionsavsättning) Medlemskommunernas pensionsåtaganden, medlemsavgift (pensioner) och långfristigt åtagande (pensionsavsättning), baseras på beräkningar gjorda av KPA i december 2017 och regleras slutgiltigt vid årsbokslutet 2019 utifrån de faktiska kostnaderna och avsättningar års medlemsavgift och pensionsåtaganden Förbundet har inte fått några specifika förutsättningar från medlemskommunerna. Indexeringar följer upprättad överenskommelse avseende medlemsavgift. Hänsyn är tagen till de uppdrag som förbundet är ålagd att utföra på uppdrag från medlemskommunerna, förbundets egna juridiska ansvarsområden, långsiktiga inriktningar och viktiga större och mindre enskilda satsningar. Medlemsavgift (drift) PKV 2,8% kr* 1,028 = kr Medlemsavgift (drift) Uddevalla kommun kr Lysekils kommun kr Munkedals kommun kr RÄDDNINGSTJÄNSTEN MITT BOHUSLÄN Postadress Bastiongatan l Uddevalla Telelon vx o l 0-16 l Fax Hemsida lbohuslon.se E-post raddningstjansten@mitlbohuslan.se Org.nr

346 2 RÄDDNINGST JÄNSTEN MITT BOHUSLÄN Uddevalla- Lysekil- Munkedal T JÄNSTESKRIVELSE Medlemsavgift (pensioner) och långfristigt åtagande (pensionsavsättning) KPA:s beräkningar : Pensionskostnader Pensionsavsättning Pensionsåtagande Medlemsavgift (pensioner) kr kr kr Uddevalla kommun kr Lysekils kommun kr Munkedals kommun kr Långfristigt åtagande (pensionsavsättning) Uddevalla kommun kr Lysekils kommun kr Munkedals kommun kr Sammanställning 2019 Uddevalla kommun Medlemsavgift (drift) (pensioner) Långfristigt åtagande ( pensionsavsättning J Lysekils kommun Medlemsavgift (drift) (pensioner) Långfristigt åtagande ( pensionsavsättning J = kr = kr = kr = kr Munkedals kommun Medlemsavgift (drift) (pensioner) Långfristigt åtagande ( pensionsavsättning J = kr = kr RÄDDNINGSTJÄNSTEN MITT BOHUSLÄN Postadress Bastiongatan Uddevalla Telefon vx o l 0-16 l Fax Hemsida www millbohuslon.se E-post raddningstjansten@mitlbohuslan.se Org.nr

347 3 RÄDDNINGSTJÄNSTEN MITT BOHUSLÄN Uddevalla- Lysekil- Munkedal T JÄNSTESKRIVELSE Plan medlemsavgift och pensionsåtaganden Förbundets behov av medlemsavgift 2020 och 2021 utifrån i dagsläget kända faktorer Medlemsavgift (drift) PKV 3,4%- 0,3 %(avser ökade pensionskostnader)= 3,1% kr* 1,031 = kr Medlemsavgift (drift) Uddevalla kommun kr Lysekils kommun kr Munkedals kommun kr Medlemsavgift (pensioner) och långfristigt åtagande (pensionsavsättning) KPA:s beräkningar : Pensionskostnader Pensionsavsättning Pensionsåtagande Medlemsavgift (pensioner) kr l kr kr Uddevalla kommun kr Lysekils kommun l kr Munkedals kommun kr Långfristigt åtagande (pensionsavsättning) Uddevalla kommun l kr Lysekils kommun kr Munkedals kommun kr RÄDDNINGSTJÄNSTEN MITI BOHUSLÄN Postadress Bastiongatan Uddevalla Telefon vx Fax Hemsida E-post raddningsljansten@millbohuslan.se Org.nr

348 4 RÄDDNINGSTJÄNSTEN MITT BOHUSLÄN Uddevalla- Lysekil- Munkedal T JÄNSTESKRIVELSE 2021 Medlemsavgift (drift) PKV 3,1% kr* 1,031 = kr Medlemsavgift (drift) Uddevalla kommun kr Lysekils kommun kr Munkedals kommun kr Medlemsavgift (pensioner) och långfristigt åtagande (pensionsavsättning) KPA:s beräkningar : Pensionskostnader Pensionsavsättning Pensionsåtagande Medlemsavgift (pensioner) kr kr kr Uddevalla kommun kr Lysekils kommun l kr Munkedals kommun kr Långfristigt åtagande (pensionsavsättning) Uddevalla kommun l kr Lysekils kommun kr Munkedals kommun kr Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse Medlemsavgift 2019 samt planeringsunderlag för Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän ( ) - Cirkulär 18:5 Budgetförutsättningar för åren PKV ( ) - KPAs beräkning ( ) RÄDDNINGSTJÄNSTEN MITT BOHUSLÄN Postadress Bastiongatan l Bl Uddevalla Telefon vx Fax O l Hemsida wviw,mlt tbohuslon se E-post raddningstjansten@mittbohuslan.se Org.nr

349 5 RÄDDNINGSTJÄNSTEN MITI BOHUSLÄN Uddevalla- Lysekil- Munkedal T JÄNSTESKRIVELSE Förslag till beslut Förbundsdirektionen föreslås besluta att äska om medlemsavgift för 2019, i enlighet med förslag, hos medlemskommunerna. Uddevalla kommun Medlemsavgift (drift) (pensioner) Långfristigt åtagande ( pensionsavsättning J lysekils kommun Medlemsavgift (drift) (pensioner) Långfristigt åtagande ( pensionsavsättning J Munkedals kommun Medlemsavgift (drift) (pensioner) Långfristigt åtagande ( pensionsavsättning J = kr = kr = kr = kr = kr = kr RÄDDNINGSTJÄNSTEN MITT BOHUSLÄN Bemt Eriksson Förbunds-/räddningschef RÄDDNINGSTJÄNSTEN MITT BOHUSLÄN Posladress Bastiongatan l Uddevalla Telefon vx Fax Hemsida E-post raddningstjansten@mittbohuslan.se Org.nr

350 Sida l av 2 Pensionsskuld ink/. löneskatt ~~ Tillbaka Kund: Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Körningsdatum: Förvaltning: ALLA Alfa belopp är i tkr (tusentalskronor) KategCJi: Samtliga Kundnummer: 6342 För arbetsgivare son fotfarande har PFA är beräkningarna gjuda enligt PFA även Dn benämningarna på förmånstyperna är enligt KAP-KL. Avsatt till pensioner l Ansvarsförbindelse. ' : : ~ :,...:..._ ~ ~ ~ - 10 (}00 -. ~ r--- ~ D Avsatt pensioner exkl. ÖK-SAP Avsatt pensioner ÖK-SAP El Ansvarsförbindelse o ~._~~~~~~~~~~~.~~--~~ 20" " Beräkningstidpunkt Antal Ansvarsförbindelse Avsatt till pensidler exkl. ÖK-SAP Avsatt till pensidler ÖK-SAP 300 o o o o o o 300 o o o o o o Pensionskostnad ink/ särsk1jd löneskatt l D Total kostnad ld2004/berakning/sarski Id _loneskatt.aspx?inthuvudman=6342&str ArbgivTyp=3&dtmProddatum=

351 Sida 2 av , '".. - ~ -- ~ )... _ ',_ 6000 ~ -... ~ '"'-... '.. _..,._ r o '. ' {) År Premie KAP-KL Avgiftbestämd ÄP skuldförändring exkl. ÖK-SAP Finansiell k[$tnad Nya utbetalningar TotDt ~~ T i ll b aka _loneskatt.aspx?inthuvudman=6342&strarbgivtyp=3&dtmproddatum=

352 PKV Prisindex kommunal verksamhet PKV Personalkostnad* 3,1 3,7 3,6 3,2 3,0 3,7 3,3 Övrig förbrukning** 1,1 0,7 2,2 2,1 2,3 2,6 2,6 Prisindex kommunal verksamhet 2,4% 2,7% 3,1% 2,8% 2,8% 3,4% 3,1% * Kvalitetsjusterad lönekostnadsförändring inkl. förändring i arbetsgivaravgifter. **50% lönekostnadsförändring och 50% KPIF-KS, konsumentprisindex med fast ränta och konstant skatt. För åren 2016 och 2017 ingår lärarlönesatsningen med cirka 0,3 procentenheter per år. För åren 2018 och 2020 (inte 2019) förväntas pensionskostnaderna att öka kraftigt med kalkylens antaganden. Det ökar PKV med cirka 0,3 procentenheter dessa år. PKV (1)

353 Sveriges Kommuner och Landsting Cirkulärnr: Diarienr: Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Extern medverkan: Datum: Mottagare: Rubrik: Ersätter: Bilagor: 18:5 18/00887 Mona Fridell m.fl. Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Budgetförutsättningar för åren "Prognosunderlag K ", finns på vår webbplats via följande länk:

354 Sveriges Kommuner och landsting (1 O) CIRKULÄR 18:5 Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Mona Fridell m. fl. EJ Kommunstyrelsen Ekonom i/finans Budgetförutsättningar för åren I detta cirkulär presenterar vi: Ny skatteunderlagsprognos Kommunal verksamhet, sammanvägt prisindex Internränta för år 2019 Kompensation för sänkta pensioner 2018 Nya instruktioner till modellen Skatter & bidrag Jämfört med den prognos vi presenterade i december (cirkulär 17:68) är skatteunderlagets ökningstakt nedreviderad alla år utom Det beror främst på att 2017 års lönesumma överskattades och att löneökningstakten har reviderats ner för hela avtalsperioden Sysselsättningsutvecklingen ser samtidigt fortsatt stark ut och högkonjunkturen väntas bestå 2019 ut. I den nu aktuella prognosen räknar vi med att återgången till balans på arbetsmarknaden sker först Högkonjunkturen kulminerar Svensk ekonomi är inne i en högkonjunktur och vi räknar med att BNP växer med närmare 3 procent i år. Inhemsk efterfrågan förväntas försvagas under 2019, men samtidigt blir utvecklingen i omvärlden något bättre vilket gynnar svensk export. Vi räknar med att svensk BNP växer något långsammare 2019 än i år. Högkonjunkturen når då sin topp och resursutnyttjandet i svensk ekonomi börjar försvagas. I och med att antalet arbetade timmar inte ökar alls nästa år sker det en snabb uppbromsning av skatteunderlagstillväxten. Det innebär att ett betydande glapp riskerar uppstå mellan kommunsektorns intäkter och de kraftigt växande behov av skola, vård och omsorg som den snabba befolkningsutvecklingen för med sig. Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax Org nr , info@skl.se. www skl se

355 Sveriges Kommuner och Landsting CIRKULÄR 18: (10) Under konjunkturåterhämtningen har det framför allt varit den inhemska efterfrågan som drivit tillväxten. Tillväxten i omvärlden har varit svag. Nu tar den internationella utvecklingen bättre fart och svensk export växer också snabbare. I Europa, där många länder har haft en mycket svag återhämtning sedan 20 l O, tar det något bättre fart. I USA är förväntningarna, åtminstone på kort sikt, positiva. Ä ven i tillväxtländerna har en negativ trend brutits. Däremot mattas tillväxten i svensk inhemsk efterfrågan av något. Nästa år förväntas tillväxten i investeringarna växla ned. Det är framförallt bostadsbyggandet som från en hög nivå inte längre kan växa i samma takt som tidigare. Även hushållens och kommunsektorns konsumtion ökar långsammare än tidigare. Sammantaget innebär det att vi räknar med att kalenderkorrigerad BNP växer med knappt 2,9 procent i år, 2,4 procent 2019 och 1,6 procent Trots ett alltmer ansträngt arbetsmarknadsläge antas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. De löneavtal som slutits för de närmaste åren ligger på låga nivåer och löneglidningen är låg. Därmed är också det inhemska inflationstrycket svagt. KPIF som 2017 ökade med 2,0 procent väntas bli något lägre i år och nästa år, för att 2020 komma något över 2 procent. Riksbanken antas därmed dröja med att höja styrräntan till i oktober i år. I takt med att styrräntan sedan stegvis höjs stiger också de räntor som påverkar hushållens ekonomi, därmed ökar KPI betydligt snabbare än KPlF. Med den högkonjunktur som Sverige befinner sig i är det naturligt med överskott i de offentliga finanserna. Våra beräkningar tyder på att sparandet kommer att ligga strax under en procent av BNP kalkylperioden ut. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 3,0 2,7 2,9 2,4 1,6 1,4 Sysselsättning, timmar* 2,0 1,7 1,5 0,0-0,5 0,1 Relativ arbetslöshet, nivå 6,9 6,7 6,3 6,3 6,4 6,5 Timlön, nationalräkenskaperna 2,3 3,0 2,9 3,2 3,4 3,4 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,4 2,5 2,9 3,2 3,4 3,4 Konsumentpris, KPIF 1,4 2,0 1,8 1,9 2,1 2,0 Konsumentpris, KPI 1,0 1,8 1,6 2,3 2,9 2,6 Realt skatteunderlag 2, ,1 0,6-0,1 0,7 Befolkning år 0,9 1,1 0,6 0,7 0,4 0,5 * Kalenderkorrigerad utveckling. Svagare skatteunderlagstillväxt framöver skatteunderlagsprognosen är baserad på den samhällsekonomiska bild som presenteras i MakroNytt, 1/2018 och sammanfattas här ovan. Våra beräkningar bygger på att den långa konjunkturuppgången i svensk ekonomi bryts 2019 och att högkonjunkturen övergår till ett läge med konjunkturell balans i slutet av 2020.

356 Sveriges Kommuner och landsting CIRKULÄR 18: (10) Det betyder att den starka skatteunderlagstillväxt kommunerna kunnat vänja sig vid under konjunkturuppgången nu dämpas betydligt (diagram l). Efter flera år med ökningstal över 412 procent väntar vi oss en mer genomsnittlig ökningstakt i år och därefter ett par år med relativt svag ökning. Det främsta skälet är att arbetade timmar utvecklas betydligt svagare när vi närmar oss konjunkturtoppen, minskar 2020 och bara ökar marginellt Ä ven pensionsinkomsterna ökar i långsammare takt från och med i år. Detta motverkas endast i viss utsträckning av att lönerna väntas stiga snabbare. Diagram 1. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter Procent respektive procentenheter ~ o c:::j Sysselsättning, timmar c:::1 Övrigt c:::! Timlön - Exkl. regeleffekter -summa ~ Källa: Skatteverket och SKL. År 2018 håller höjningen av grundavdraget för personer som fyllt 65 år tillbaka skatteunderlaget med 0,6 procentenheter. skatteunderlagets faktiska ökningstakt är därmed mindre än den underliggande. Detta kompenseras kommunerna för genom en höjning av anslaget Kommunalekonomisk utjämning med ett belopp som motsvarar avdragshöjningens beräknade effekt på skatteintäkterna. Förändring jämfört med SKL:s prognos från december 2017 Jämfört med den prognos vi presenterade i december (cirkulär 17:68) är skatteunderlagets ökningstakt nedreviderad alla år utom De utbetalningar av retroaktiv lön för avtal som slöts våren 2017 som vi i förra prognosen räknade med skulle ske i slutet av året verkar till stor del ha uteblivit. Det innebär att 2017 års lönesumma överskattades och att löneglidningen ser ut att ha blivit mindre än vad som kunde väntas mot bakgrund av konjunkturläget. A v det skälet har vi reviderat ner löneökningstakten även för resten av avtalsperioden, det vill säga 2018 och Lägre löneökningar innebär att även pensionsinkomsterna stiger lång-

357 Sveriges Kommuner och Landsting CIRKULÄR 18:5 201 B (10) sammare. Dessutom visar ny statistik på mindre utbetalning av såväl sjukpenning som arbetslöshetsersättningar. Ovanstående förändringar motverkas delvis av att sysselsättningsutvecklingen samtidigt ser fortsatt stark ut och högkonjunkturen väntas bestå 2019 ut. I den nu aktuella prognosen räknar vi därfår med att återgången till balans på arbetsmarknaden sker först 2020, vilket fårklarar nedrevideringen av prognosen får slutet av perioden. Tabell 2. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring SKL feb 4,5 3,3 3,2 3,1 3,6 14,9 SKL dec 4,8 3,5 3,2 3,4 3,9 15,7 ESV nov 4,5 3,1 3,7 3,4 3,2 15,5 Reg, sep 4, ,0 3,9 17,0 Källa: Ekonomistyrningsverkel, Regeringen, SKL. Jämförelse med regeringens och ESV:s prognos Regeringens prognos visar klart starkare skatteunderlagstillväxt än SKL:s. Skillnaden fårklaras till övervägande del av en mer positiv syn på sysselsättningsutvecklingen. Ett skäl är att regeringen räknar med att det fortfarande råder högkonjunktur vid utgången av 2020, där deras beräkningar slutar. Ekonomistyrningsverkets (ESV) prognos visar större ökning av skatteunderlaget än SKL:s vissa år och mindre de andra åren. Avseende utvecklingen till och med 2020 är ESV mer optimistiskt än SKL, men ser man till hela perioden till och med 2021 är ökningen lika stor i båda prognoserna. Skillnaderna fårklaras i huvudsak av att ESVprognosen bygger på ett annat fårlopp får sysselsättningsutvecklingen än SKL:s beräkningar. Disponering av resultatutjämningsreserven Enligt kommunallagen tar medel från en resultatutjämningsreserv (RUR) användas får att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. När detta får göras måste framgå av de egna riktlinjerna får god ekonomisk hushållning. Ett sätt att avgöra om RUR får disponeras är att jämföra utvecklingen av det årliga underliggande skatteunderlaget får riket med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Med en sådan tillämpning tar reserven användas om det årliga värdet väntas understiga det tioåriga genomsnittet. Med vår nuvarande prognos skulle det vara möjligt åren (tabell3). En annan fårutsättning är att medlen från RUR ska täcka ett negativt balanskravsresultat

358 Sveriges Kommuner och Landsting CIRKULÄR 18: (10) Tabell 3. Rikets underliggande skatteunderlagsutveckling; tioårigt genomsnitt samt årlig utveckling Förändring i procent per år Snitt 1 O år 4,0 4,0 3,8 4,0 4,0 Arlig ökning 4,5 4,0 3,2 3,1 3,6 Differens 0,5 0,0-0,6-0,9-0,4 Källa: Skatteverket och SKL. slutavräkningar slutavräkning 2017 Enligt Rådet for kommunal redovisning, Rekommendation 4:2, ska det bokas upp en preliminär avräkning for innevarande års skatteintäkter i bokslutet. Avräkningen ska enligt rekommendationen beräknas utifrån SKL:s skatteunderlagsprognos i december. Regeringen fastställde uppräkningsfaktorerna for 2016 och 2017 till 5,0 procent respektive 5,2 procent i Budgetpropositionen for år Slutligt utfall for 2016 blev 4,95 procent och vår prognos i december 2017 visade på en ökning av skatteunderlaget med 4,8 procent for 20 l 7. Med den bedömningen uppgick rekommenderad uppbokning i bokslut 2017 ti\1-204 kronor per invånare den SKL:s prognos enligt detta cirkulär innebär en uppräkning med 4,5 procent for 2017 vilket innebär att prognosen för slutavräkningen 2017 beräknas ti\l-334 kronor per invånare den för Därmed uppstår en korrigeringspost på -130 kronor per invånare. slutavräkning 2018 Regeringens fastställda uppräkningsfaktorer för 2017 och 2018 uppgår till 4,8 procent respektive 3,4 procent, enligt budgetpropositionen för 20 l 8. SKL:s prognos innebär en lägre uppräkning vilket gör att vår prognos för slutavräkningen 2018 blir negativ och uppgår till-177 kronor per invånare den , vilket är en försämring med 222 kronor jämfört med decemberprognosen. Re g ler i ngsbidrag/avg ift Förbundet har gjort en bedömning av regleringsposten i den kommunalekonomiska utjämningen för åren 2018 till 2021 (tabell 4 och 5). Förändringar sedan senaste bedömningen beror på vår skatteunderlagsprognos.

359 Sveriges Kommuner och landsting CIRKULÄR 18: (10) Tabell 4. Prognos över regleringsbidrag/avgift 2018 till 2021 Miljoner kronor Inkomstutjämning, netto (+) strukturbidrag (+) Införandebidrag (+) 34 o Summa inkomster för kommunerna (1) Ramanslag (-) (Utgift för staten) (2) Differens-+ Regleringspost (2}-(1) o o Källa: SCB och SKL: Tabell 5. Prognos över regleringsbidrag/avgift 2018 till 2021 Kronor per invånare Inkomstutjämning, netto(+) strukturbidrag (+) Införandebidrag (+) 3 o Summa inkomster för kommunerna (1 ) Ramanslag (-) (Utgift för staten) (2) Differens-+ Regleringspost (2}-(1) o o Källa: SCB och SKL: Observera att den del av "Välfårdsmiljarderna" i BP20 17 som fårdelas efter invånarantal, ingår i anslaget får kommunalekonomisk utjämning och därmed även i våra beräkningar av regleringsposten ovan for åren Den del som fordelas utifrån flyktingvariabler ingår inte i våra beräkningar. De "nya välfårdsmiljardema" i BP 2018 ingår i SKL:s beräkningar av regleringsposten och påverkar därmed regleringsposten positivt fr.o.m Kommunal verksamhet, sammanvägt prisindex I våra kalkyler beräknas kommunernas verksamhetskostnader både i löpande och fasta priser. Den årliga fårändringen av kostnaderna i fasta priser kallas också verksamhetens volymfårändring. Volymforändring utgörs alltså av skillnaden mellan forändring i löpande pris och prisfårändringar på arbetskraft (löneökningar) och annan förbrukning. I tabellen nedan redovisas vår senaste bedömning av prisforändringar under perioden Syftet med uppgifterna är att göra det möjligt for kommuner att räkna om från löpande till fasta priser, t.ex. i budgetarbetet, med samma forutsättningar som används i SKL:s kalkyler.

360 Sveriges Kommuner och Landsting CIRKULÄR 18:5 201 B (10) Tabell 6. Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) Arbetskraftskostnader 3,7 3,6 3,2 3,0 3,7 3,3 övrig förbrukning 0,7 2,2 2,1 2,3 2,6 2,6 Prisförändring 2,7% 3,1% 2,8% 2,8% 3,4% 3,1% *Inklusive förändringar i arbetsgivaravgifter och kvalitetsjp stering. Prisfårändringen på arbetskraft innevarande år är SKL:s prognos får timlöneökningarna får anställda i kommunerna inklusive kända förändringar av lagstadgade och avtalsenliga avgifter. Bedömningen får kommande år baserar sig på timlöneutvecklingen får hela arbetsmarknaden enligt SKL:s prognos ( dockjusterad får den statliga lärarlönesatsningen), och beslutade fårändringar av arbetsgivaravgifterna. För 2016 och 2017 påverkar lärarlönesatsningen PKV med cirka 0,3 procentenheter per år. Allt högrre avsättningar för fårmånsbestämda _Qensioner innebär ökade pensionskostnader framöver. Det påverkar även utvecklingen av sociala avgifter, främst 2018 och Det bör dock betonas att denna utveckling är starkt fårknippad med de antagande om priser, löner m m i kalkylen. Osäkerheten ökar får varje år framåt. ör 2018 och 2020 P.å~erkar det PKV med +0,~ procemtenheter. Det sker en kontinuerlig ökning av kvaliteten på arbetsinsatsen, bland annat till följd av högre utbildningsnivå, och därmed höjda löner. Vi betraktar denna kvalitetsökning som en volymfårändring och inte som en prisförändring, därfår justeras timlöneökningarna ned med en uppskattning av kvalitetsökningen. Priset på övrig fårbrukning utgörs av en sammanvägning av vår prognos får KPIF-KS, dvs. konsumentprisindex med fast ränta och konstant skatt, och en uppskattad löneandel. Lönekostnader respektive övriga prisfårändringar vägs med sina respektive vikter i totalkostnaderna. Internränta för år 2019 Internräntan föreslås får år 2019 att vara l,5 procent. Den är en sänkning med en kvarts procentenhet jämfört med internräntan år Den föreslagna internräntan bygger på sektorns egna upplåningskostnader. Bakgrunden till sänkningen är att upplåningskostnaden fortfarande är lägre än de fasträntelån som förfaller, vilket leder till att den genomsnittliga upplåningskostnaden sjunker. Huvudkällan är information från Kommuninvests skulddatabas, Kl Finans. SKL ger fårslag på internränta för beräkning av kapitalkostnader får (aktiverade) investeringar får att kunna användas i internredovisningen. Den föreslagna internräntan återspeglar sektoms genomsnittliga lånekostnad. Det kan dock vara lämpligt att påminna om att den får kommunen mest rättvisande internräntan, är att göra en egen bedömning av sin egen genomsnittliga räntekostnad får kommunens externa upplåning.

361 Sveriges Kommuner och landsting CIRKULÄR 18: (10) SKL:s intemräntekommitte fastställer förslag till internränta årligen, senast i februari månad året innan aktuellt budgetår. En tanke är att internräntan ska vara förhållandevis stabil, varför internräntan avrundas och noteras i steg om 0,25 procent. Huvudsakliga underlaget för internräntan är data urtagna ur KI Finans skulddatabas vid årsskiftet året före aktuellt år. Från denna källa erhålls aktuell lånekostnad för merparten av kommunsektorns skuld, samt genom en simulering även \ånekostnaden i sektorn vid nästkommande årsskifte. Som kompletterande input används även information angående övrig praxis i sektorn samt övrig relevant information. Kompensation för sänkta pensioner 2018 styrelsen för SKL fattade i slutet av januari beslut om att pensionärerna som fått sänkta pensioner pga. friläggningsreglerna i P A-KL ska fa behålla sin kommunala tjänstepension 2018 på 2017 års nivå. Avtalet ska ses över av arbetsmarknadens parter under För mer information om avtalet och beslutet, se cirkulär: 18:3: kbibl/cirkdoc.jsp?searchpage:::;brsbibl cirk.htm& earch l cnr- 18%3 A *&op l =&type=&all= l &db=cirk&from:::; l &toc length=20&currdoc=2 I de prognoser över pensionskostnader avseende 2018 som gjordes av administratörerna inför årsskiftet, i december månad, hanterades detta olika. KPA hade inte beaktat den sänkta pensionen medan Skandikon hade med effekterna av de sänkta pensionerna. Eftersom beslut nu har fattats om att backa från regelverket så betyder det att prognoserna i huvudsak är på rätt nivå för de kommuner/landsting som har KPA som administratör. Medan för de kommuner/landsting som har Skandikon som administratör blir kostnaden högre än enligt den senaste prognosen. En praktisk lösning tills vidare kan vara att utgå ifrån föregående prognos avseende pensionskostnader för utbetalning på ansvarsförbindelsen. Administratörerna kan också svara på frågor kring detta. Kommunvisa beräkningar av skatter och bidrag I samband med varje uppdatering av våra beräkningar publiceras "Prognosunderlag K på vår we b bp lats på nedanstående länk: kl.se/web/ katteund rlagsprognos.aspx Genom att i Excelfilen skriva in den egna kommunkoden, får man beräkningar och bakgrundsuppgifter för sin kommun. I prognosunderlaget redovisas kommunvisa beräkningar av skatter och statsbidrag för åren Från och med det år ett bidrag övergår från att vara riktat till att bli generellt inordnas motsvarande belopp i prognosunderlaget På vår webbplats finns en tabell som innehåller vissa riktade statsbidrag samt regleringar av anslaget för kom-

362 Sveriges Kommuner och Landsting CIRKULÄR 18: (10) munalekonomisk utjämning. A v tabellen framgår om och när vissa specifika bidrag ingår i prognosen eller inte. Tabellen återfinns via nedanstående länk: kl.se/ekonomi juridikstatistik/ekonomi/budgetochplanering/ tatsbidragspecificer ing.l403.html Skillnader jämfört med förra beräkningen (cirkulär 17:68) beror på: Ny skatteunderlagsprognos Beräkningarna bygger i övrigt på 2018 års skattesatser samt att befolkningen i varje kommun utvecklas i takt med riksprognosen. Gör kommunens egen intäktsprognos åren med hjälp av modellen "Skatter & bidrag" Med hjälp av modellen kan du se kommunens intäkter efter olika antaganden om: skattesats Antal invånare och åldersstruktur i den egna kommunen skatteunderlagsutvecklingen i den egna kommunen skatteunderlag i riket Anslaget för kommunalekonomisk utjämning Du far också en ökad förståelse för hur utjämningssystemets olika delar påverkas av förändringar i befolkningen och av skatteunderlagets utveckling i riket. Vi informerar kontinuerligt i våra cirkulär om hur ändrade förutsättningar ska föras in i modellen. Modellen är endast tillgänglig för dig som ansvarar för kommunernas ekonomi- eller finans funktion. Beställning för nya användare Kommuner som inte haft modellverktyget under 2017 gör beställningen via vår beställningsblankett. Beställningsblanketten kan hämtas från vår webbplats skl.se under område Ekonomi (under Ekonomi, juridik, statistik), Budget och planering, Skatter & bidrag, kommuner. Spara den först på Din dator innan Du fyller i den! Priset år 2018 är kronor. Blanketten kan sedan e-postas till mona.fi idell@skl.

363 Sveriges Kommuner och landsting CIRKULÄR 18: (10) Uppdatering av modellen "Skatter & bidrag" Kommuner som använder denförenklade uppdateringen laddar ner filen: Uppdateringsfil-18005nrl.xls från sidan Följ sedan instruktionerna i filen eller manualen, för att uppdatera modellen efter förutsättningarna i detta cirkulär. Information om tidpunkter under 2018 Aktuella datum finns på vår webbplats under Ekonomi, juridik, statistik. Klicka på Ekonomi och sedan på Ekonomikalendern. Har du aktiverat prenumeration från vår webbplats? För att säkert få alla våra nyheter, gå in på skl.se och välj Prenumerera på webbinnehåll. Länken ligger i den grå sidfoten längst ner på sidan. Under vårt område Ekonomi (under Ekonomi, juridik, statistik) finns de senaste uppdaterade cirkulären tillgängliga och där presenteras löpande nyheter mellan cirkulären. Frågor om detta cirkulär kan ställas till Håkan Hellstrand (makroekonomi) , Bo Legerius (skatteunderlaget) , Per Sedigh (sammanvägt prisindex kommunal verksamhet) , Siv Stjernborg, (internränta och pensioner) , Robert Heed (internränta) , Fredrik Holmström (internränta) , Mona Fridell (modellen Skatter & bidrag) l O. Alla kan nås via e-post på mönstret: fornamn.efternamn@skl.se. SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING Avdelningen för ekonomi och styrning sektionen för ekonomisk analys Nielas Johansson Mona Fridell Bilagor "Prognosunderlag-K ", finns på vår webbplats på följande länk: http :/ / nderlagsprognos.aspx

364 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2018/00442 Avsiktsförklaring avseende fastigheterna Stadsfjället 1:93 m.fl. Bulidsområdet, mellan Fortifikationsverket och kommunen Sammanfattning Försvarsmakten har genom riksdagens försvarsbeslut verkställt att vissa militära enheter skall läggas ner, varav militärt övnings och skjutfält benämnt Bulid i Uddevalla kommun lagts ner. Fortifikationsverkets uppdrag innebär bland annat att myndigheten ska ställa om före detta skjutfälts- och övningsmark till civila samhällsändamål. Områdets areal uppgår till cirka 1000 hektar. Markområdet är belastat med olika typer av oexploderad ammunition (OXA). Enligt förordningen (1996:1190) om överlåtelse av statens fasta egendom ges en kommun företrädesrätt att köpa fast egendom av staten. Kommunen (Tekniska nämnden) tog 2013 ett beslut om att kommunen ska utnyttja sin företrädesrätt till markförvärv för att kunna genomföra förhandlingar med Fortifikationsverket om förvärv av hela eller delar av fastigheterna Stadsfjället 1:93 m.fl. Ett förslag till avsiktsförklaring har upprättats mellan parterna som är en del i processen för att kunna kartlägga belastningar av OXA och övriga miljöbelastningar samt kunna utreda framtida markanvändningar. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Förslag till avsiktsförklaring mellan Fortifikationsverket och Uddevalla kommun. Karta till avsiktsförklaringsavtal för fastigheterna Stadsfjället 1:93 m.fl. Bulidsområdet med Fortifikationsverket. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta förslag till avsiktsförklaring mellan Fortifikationsverket och kommunen, samt att avtalet undertecknas av kommunstyrelsens ordförande och kommundirektör. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

365 Tjänsteskrivelse 1(3) Dnr KS Handläggare Översiktsplanerare Cecilia Trolin Telefon Kommunledningskontorets förslag till beslut om avsiktsförklaring avseende fastigheterna Stadsfjället 1:93 m.fl. Bulidsområdet, mellan Fortifikationsverket och kommunen Sammanfattning Försvarsmakten har genom riksdagens försvarsbeslut verkställt att vissa militära enheter skall läggas ner, varav militärt övnings och skjutfält benämnt Bulid i Uddevalla kommun lagts ner. Fortifikationsverkets uppdrag innebär bland annat att myndigheten ska ställa om före detta skjutfälts- och övningsmark till civila samhällsändamål. Områdets areal uppgår till cirka 1000 hektar. Markområdet är belastat med olika typer av oexploderad ammunition (OXA). Enligt förordningen (1996:1190) om överlåtelse av statens fasta egendom ges en kommun företrädesrätt att köpa fast egendom av staten. Kommunen (Tekniska nämnden) tog 2013 ett beslut om att kommunen ska utnyttja sin företrädesrätt till markförvärv för att kunna genomföra förhandlingar med Fortifikationsverket om förvärv av hela eller delar av fastigheterna Stadsfjället 1:93 m.fl. Ett förslag till avsiktsförklaring har upprättats mellan parterna som är en del i processen för att kunna kartlägga belastningar av OXA och övriga miljöbelastningar samt kunna utreda framtida markanvändningar. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Förslag till avsiktsförklaring mellan Fortifikationsverket och Uddevalla kommun. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att anta förslag till avsiktsförklaring mellan Fortifikationsverket och kommunen. att föreslå kommunfullmäktige att avtalet undertecknas av kommunstyrelsens ordförande och kommundirektör. Ärendebeskrivning Försvarsmakten har genom riksdagens försvarsbeslut verkställt att vissa militära enheter skall läggas ner, varav berört militärt övnings och skjutfält benämnt Bulid i Uddevalla

366 Tjänsteskrivelse 2(3) Dnr KS kommun lagts ner. Fortifikationsverkets uppdrag innebär bland annat att myndigheten ska ställa om före detta skjutfälts- och övningsmark till civila samhällsändamål. Uppdraget innebär att avyttringen ska ske på ett för staten och samhället i övrigt så optimalt sätt som möjligt med hänsyn till ekonomi, samhällsnytta, risk, kostnader och kultur-/naturvärden. Arealen för området uppgår till ca 1000 hektar och består av fastigheterna Stadsfjället 1:93, Stadsfjället 1:30, Stadsfjället 1:31, Stadsfjället 1:36 och Stadsfjället 1:37. Markområdet är belastat med olika typer av oexploaderad ammunition (OXA). Försvarsmakten har 2010 redovisat OXA sannolikheten översiktligt över området. Enligt förordningen (1996:1190) om överlåtelse av statens fasta egendom ges en kommun företrädesrätt att köpa fast egendom av staten. Kommunen (Tekniska nämnden) tog 2013 ett beslut om att kommunen ska utnyttja sin företrädesrätt till markförvärv för att kunna genomföra förhandlingar med Fortifikationsverket om förvärv av hela eller delar av fastigheterna Stadsfjället 1:93 m.fl. Internt har en arbetsgrupp bestående av representanter från planeringsavdelningen, strategisk samhällsplanering samt kultur- och fritidsförvaltningen samrått kring avtalet. En avsiktsförklaring för området har upprättats mellan parterna som är en del i processen för att kunna kartlägga belastningar av oexploderad ammunition och övriga miljöbelastningar samt kunna utreda framtida markanvändningar. Avsiktsförklaringen är indelad i olika steg och där det även framgår vem som ansvarar och bekostar de olika delarna enligt nedan. Steg 1 Kartläggning av OXA och övriga miljöbelastningar samt redovisning av OXA belastningsgraden inom delområden av det totala skjutfältet. Ger en bild av lämpligheten och möjligheter för framtida civila markanvändningar och som i sin tur ligger till grund för val av metod för riskreducerande åtgärder. Steg 2 Utredning med hjälp av extern planarkitektkonsult, kommunens önskade bedömda behov av nya civila markanvändningar för området. Utredningen ska ske i samråd med Fortifikationsverket samt utifrån kartläggning av OXA och övriga miljöbelastningar. Utredningen resulterar i en förstudie/idébank. Fortifikationsverket står för kostnaden för förstudie/idébank. Steg 3 När kunskap kring punkt 1 och 2 inhämtats kommer kommunen ta ställning till om en planprocess ska starta för att pröva de olika identifierade markanvändningarna. I samband med det utförs relevanta riskreducerande åtgärder av OXA inom området vars proportion sker till de olika tilltänkta markanvändningarna. Fortifikationsverket bekostar all planläggning av området.

367 Tjänsteskrivelse 3(3) Dnr KS Särskilt avtal skall tecknas mellan parterna gällande samverkan för planläggning och program för exploatering. Kommunens åtagande är att svara för all planläggning av området. Steg 4 Fortifikationsverket avser att sälja området helt eller i lämpliga delar till i första hand Uddevalla kommun under förutsättning att kommunen uppfyller kraven för företrädesrätt enligt Försäljningsförordningens regler. Den del av området som slutligen avses bilda ett statligt naturreservat kommer överföras till Naturvårdsverket såsom statens ägarföreträdare. Steg 5 Önskar kommunen inte köpa området alternativt att kommunen inte uppfyller kraven på företrädesrätt kan Fortifikationsverket sälja till fastighetsmarknadens intressenter i enlighet med Försäljningsförordningens regler. Bengt Adolfsson Tf Kommundirektör Cecilia Trolin Översiktsplanerare Expediera till Fortifikationsverket Strategisk samhällsplanering Samhällsbyggnadsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen

368 Protokoll Samhällsbyggnadsnämnden Dnr SBN 2018/00196 Av~iktsförklaring avseende fastigheterna stadsfjället 1:93 m.fl... Bulidsområdet.. mellan Fortifikationsverket och kommunen Sammanfattning Försvarsmakten har genom riksdagens försvarsbeslut verkställt att vissa militära enheter skallläggas ner, varav militärt övnings och skjutfält benämnt Bulid i Uddevalla kommun lagts ner. Fortifikationsverkets uppdrag innebär bland annat att myndigheten ska ställa om före detta skjutfälts- och övningsmark till civila samhällsändamål Områdets areal uppgår till cirka l 000 hektar. Markområdet är belastat med olika typer av oexploderad ammunition (OXA). Enligt förordningen (1996:1190) om överlåtelse av statens fasta egendom ges en kommun företrädesrätt att köpa fast egendom av staten. Kommunen (Tekniska nämnden) tog 2013 ett beslut om att kommunen ska utnyttja sin företrädesrätt till markförvärv för att kunna genomföra förhandlingar med Fortifikationsverket om förvärv av hela eller delar av fastigheterna stadsfjället l :93 m.fl. En avsiktsförklaring har upprättats mellan partema som är en del i processen för att kunna kartlägga belastningar av OXA och övriga miljöbelastningar samt kunna utreda framtida markanvändningar. Beslutsunderlag Samhälls byggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse 2 O Avsiktsförklaring mellan Fortifikationsverket och Uddevalla kommun Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att anta förslag till avsiktsförklaring mellan Fortifikationsverket och kommunen. att föreslå kommunfullmäktige att avtalet undertecknas av kommunstyrelsens ordförande och kommundirektör. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

369 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad 1(3) Dnr SBN 2018/00196 Handläggare Mark- och exploateringsingenjör Frida Läckström Telefon Avsiktsförklaring avseende fastigheterna Stadsfjället 1:93 m.fl. "Bulidsområdet" mellan Fortifikationsverket och kommunen Sammanfattning Försvarsmakten har genom riksdagens försvarsbeslut verkställt att vissa militära enheter skall läggas ner, varav militärt övnings och skjutfält benämnt Bulid i Uddevalla kommun lagts ner. Fortifikationsverkets uppdrag innebär bland annat att myndigheten ska ställa om före detta skjutfälts- och övningsmark till civila samhällsändamål. Områdets areal uppgår till cirka 1000 hektar. Markområdet är belastat med olika typer av oexploderad ammunition (OXA). Enligt förordningen (1996:1190) om överlåtelse av statens fasta egendom ges en kommun företrädesrätt att köpa fast egendom av staten. Kommunen (Tekniska nämnden) tog 2013 ett beslut om att kommunen ska utnyttja sin företräderätt till markförvärv för att kunna genomföra förhandlingar med Fortifikationsverket om förvärv av hela eller delar av fastigheterna Stadsfjället 1:93 m.fl. En avsiktsförklaring har upprättats mellan parterna som är en del i processen för att kunna kartlägga belastningar av OXA och övriga miljöbelastningar samt kunna utreda framtida markanvändningar. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Avsiktsförklaring mellan Fortifikationsverket och Uddevalla kommun Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att anta förslag till avsiktsförklaring mellan Fortifikationsverket och kommunen. att föreslå kommunfullmäktige att avtalet undertecknas av kommunstyrelsens ordförande och kommundirektör. Ärendebeskrivning Försvarsmakten har genom riksdagens försvarsbeslut verkställt att vissa militära enheter skall läggas ner, varav berört militärt övnings och skjutfält benämnt Bulid i Uddevalla kommun lagts ner. Fortifikationsverkets uppdrag innebär bland annat att myndigheten ska ställa om före detta skjutfälts- och övningsmark till civila samhällsändamål. Uppdraget innebär att avyttringen ska ske på ett för staten och samhället i övrigt så

370 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad 2(3) Dnr SBN 2018/00196 optimalt sätt som möjligt med hänsyn till ekonomi, samhällsnytta, risk, kostnader och kultur-/naturvärden. Arealen för området uppgår till ca 1000 hektar och består av fastigheterna Stadsfjället 1:93, Stadsfjället 1:30, Stadsfjället 1:31, Stadsfjället 1:36 och Stadsfjället 1:37. Markområdet är belastat med olika typer av oexploaderad ammunition (OXA). Försvarsmakten har 2010 redovisat OXA sannolikheten översiktligt över området. Enligt förordningen (1996:1190) om överlåtelse av statens fasta egendom ges en kommun företrädesrätt att köpa fast egendom av staten. Kommunen (Tekniska nämnden) tog 2013 ett beslut om att kommunen ska utnyttja sin företrädesrätt till markförvärv för att kunna genomföra förhandlingar med Fortifikationsverket om förvärv av hela eller delar av fastigheterna Stadsfjället 1:93 m.fl. Internt har en arbetsgrupp bestående av representanter från planeringsavdelningen, strategisk samhällplanering samt kultur- och fritidsförvaltningen samrått kring avtalet. En avsiktsförklaring för området har upprättats mellan parterna som är en del i processen för att kunna kartlägga belastningar av oexploderad ammunition och övriga miljöbelastningar samt kunna utreda framtida markanvändningar. Avsiktsförklaringen är indelad i olika steg och där det även framgår vem som ansvarar och bekostar de olika delarna enligt nedan. Steg 1 Kartläggning av OXA och övriga miljöbelastningar samt redovisning av OXA belastningsgraden inom delområden av det totala skjutfältet. Ger en bild av lämpligheten och möjligheter för framtida civila markanvändningar och som i sin tur ligger till grund för val av metod för riskreducerande åtgärder. Steg 2 Utredning med hjälp av extern planarkitektkonsult, kommunens önskade bedömda behov av nya civila markanvändningar för området. Utredningen ska ske i samråd med Fortifikationsverket samt utifrån kartläggning av OXA och övriga miljöbelastningar. Utredningen resulterar i en förstudie/idébank. Fortifikationsverket står för kostnaden för förstudie/idébank.

371 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad 3(3) Dnr SBN 2018/00196 Steg 3 När kunskap kring punkt 1 och 2 inhämtats kommer kommunen ta ställning till om en planprocess ska starta för att pröva de olika identifierade markanvändningarna. I samband med det utförs relevanta riskreducerande åtgärder av OXA inom området vars proportion sker till de olika tilltänkta markanvändningarna. Fortifikationsverket bekostar all planläggning av området. Särskilt avtal skall tecknas mellan parterna gällande samverkan för planläggning och program för exploatering. Kommunens åtagande är att svara för all planläggning av området. Steg 4 Fortifikationsverket avser att sälja området helt eller i lämpliga delar till i första hand Uddevalla kommun under förutsättning att kommunen uppfyller kraven för företrädesrätt enligt Försäljningsförordningens regler. Den del av området som slutligen avses bilda ett statligt naturreservat kommer överföras till Naturvårdsverket såsom statens ägarföreträdare. Steg 5 Önskar kommunen inte köpa området alternativt att kommunen inte uppfyller kraven på företrädesrätt kan Fortifikationsverket sälja till fastighetsmarknadens intressenter i enlighet med Försäljningsförordningens regler. Carina Johansson Förvaltningschef Frida Läckström Mark- och exploateringsingenjör Expediera till Fortifikationsverket Strategisk samhällsplanering Kultur- och fritidsförvaltningen

372 Militärt övningstält o P uren Ko~njgdmut SaaifjiiiRt 1 :$, 30,3 Lottgården l< l Myrmossen Hutt<+.Oil Vmtermo Netu eservat.. ()Mon. St Kopperöd \._ o Sjolum!a/ 1m morna.-,. Smörkulten Bergen HoJentorp