Minnesanteckningar tjänstemannaledning hälsa, stöd, vård och omsorg 1 juni 2018

Transkript

1 Minnesanteckningar tjänstemannaledning hälsa, stöd, vård och omsorg 1 juni 2018 Deltagande Åsa Himmelsköld, Mikael Köhler, Åsa Dahlen, Eva Telne Torun Hall, Gunilla Svedström Hans Åhnberg, Susanne Söderberg, Elisabet Kantor, Ulrika Hjerpe, Tomas Brandell Mats Ståhl Elgström Håkan Dahlqvist, Irene Hansson Förhinder Carina Kumlin Helena Carlsson, Elinor Hedberg Åsa Johansson, Region Uppsala, Regionkontoret Region Uppsala, Akademiska sjukhuset Region Uppsala, Regionkontoret Region Uppsala, Lasarettet i Enköping Region Uppsala, Nära vård och hälsa Region Uppsala, Akademiska sjukhuset psykiatri Knivsta kommun, Utbildningskontoret Uppsala kommun, kommunledning Enköpings kommun, Socialförvaltningen Älvkarleby kommun, Utbildning- och omsorg Håbo kommun, Socialförvaltningen Knivsta kommun, Socialförvaltningen Östhammars kommun, Socialförvaltningen Enköpings kommun, Vård- och omsorg Östhammars kommun, Vård och omsorg Tierps kommun, Vård- och omsorg Knivsta kommun, Vård- och omsorg Heby kommun, Vård- och omsorg Inbjudna Jesper Hök Västra Götalandsregionen, punkt 4 Birgitta Ekholm Lejman Region Uppsala, punkt 2d Christianne Simson Region Uppsala, punkt 4 Ingrid Larsson Uppsala kommun, punkt 4 Christina Bromark Uppsala kommun, punkt 4 Ann-Marie Thordeman Region Uppsala, punkt 3b Cecilia Boija Uppsala kommun, punkt 2b Anja Dahlin Price Region Uppsala, punkt 2b Ann-Sofie Geschwint Region Uppsala, punkt 4 Regionkontoret Storgatan 27 Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 1) Inledning 2 2) Samverkanstruktur och processer a) Arbetsformer för lokal samverkan samt reviderat avtal avseende närvårdskoordinatorer TML HSVO beslutar att godkänna avtal för närvårdsstrateger med en justering i uppdragsbeskrivningen. Bevaka och följa upp tagna beslut ändras till Vara ett stöd för chefer i bevakning och uppföljning av tagna beslut. Alla kommuner, även Enköping vill ha ett avtal. Avtalen ska gälla från den 1 september b) Nulägesinformation och workshop om arbete med förankring av närvårdsstrategin. Susanne Söderberg inleder med att berätta om bakgrunden och betydelsen av att förankra närvårdsstrategin för att få till beteendeförändring. Kommunikatörerna Cecilia Boija (Uppsala kommun) och Anja Dahlin Price (Region Uppsala) genomför övningar som handlar om vilken omfattning av förändring som krävs och vilka möjligheter och hinder som mötesdeltagarna ser i arbetet. Dokumentation och bilder bifogas minnesanteckningarna. c) Lägesrapport inom kunskapsstyrningsområdet, nationellt och regionalt. Ann-Charlott Norman, enhetschef för Vårdkvalitetsenheten på Region Uppsala informerar om uppdraget att anpassa den lokala strukturen till den nationella och sjukvårdsregionala. Diskussion om vilken organisation som ska finnas i länet för att driva frågor som rör kunskapsstyrning. Det råder enighet om att det finns behov av att tydliggöra uppdragen och rollerna samt hur arbetet ska bedrivas gemensamt på lokal nivå. TML HSVO beslutar bilda en arbetsgrupp följa upp hur arbetet med kunskapsstyrning fungerar idag och ge förslag på framtida struktur för styrning och organisering. Arbetsgruppen ska ge förslag på uppdrag och tidplan till nästa möte 31 augusti för beslut. Deltagare: Susanne Söderberg, Uppsala kommun (sammankallande), Håkan Dahlqvist, Östhammars kommun, Ann-Charlott Norman, Region Uppsala, Torun Hall, Region Uppsala Elisabet Kantor, Enköpings kommun d) Beslut om länsgemensamma riktlinjer NPF Birgitta Ekholm Lejman (Region Uppsala) informerar om en ny rutin gällande remissförfarande för barn och unga under 18 år med neuropsykiatrisk problematik. Framtagandet av rutinen har varit ett framgångsrikt exempel på

3 3 samverkan med bred representation i länet! Rutinen gäller kommunala skolor, friskolor, BUP och habiliteringen. Rutinen har inte förankrats och remitterats via redaktionsrådet. TML HSVO betonar vikten av att alltid involvera redaktionsrådet vid beredningen av rutiner och riktlinjer så att den här typen av dokument hanteras på samma sätt. I detta fall görs ett avsteg för att införande av rutinen inte ska försenas. TML beslutar att anta rutinen som börjar gälla från den 1 juli Alla representanter i TML HSVO tar ansvar för att sprida rutinen i hemkommunen till rätt organisationer och kontaktpersoner. Det är extra viktigt med anledning av att redaktionsrådet inte kommer att remittera. 3) Prioriterade sakfrågor a) Genomförandet av Effektiv och nära vård Åsa Himmelsköld informerar om nuläget. Det råder en politisk samsyn om den övergripande inriktningen i rapporten. Ärendet tas upp i regionfullmäktige i juni. Bearbetade förslag, konsekvenser och etableringsplan och fastighetsinvesteringsbehov tas upp för beslut i oktober. Gruppen fick diskutera prioriteringar och hur arbetet kan ledas och styras framgångsrikt. Några reflektioner: Vi måste nyttja de forum och strukturer vi har för genomförande, inte införa nya projektorganisationer. Börja från befintligt! Vi måste hela tiden outtröttligt förklara i verksamheterna varför vi gör detta! Börja med lågt hängande frukt och gör verkstad. Välj några delar där det finns goda förutsättningar och förverkliga. Se till att det finns stöd centralt, både resurser och nödvändiga beslut. Det lokala närvårdsarbetet (politiken) har ett oklart styrningsmandat idag. Vad är deras roll och hur kommer de in i bilden? Vi måste klara ut hur vi ska nyttja dem, de har inte beslutsmandat idag. Viktigt att vi kommer igång med olika projekt lokalt så att det märks där för att få en förståelse och få förankring. Det måste hända nåt som man

4 4 känner koppling till. Man behöver inte börja med samma sak i hela länet. Sätt att få med politik och verksamheter i lokalsamhället. Jobba i de politiska grupperingar vi har. Involvera fullmäktige och kommunledningsnivån för att få till styrningen på övergripande nivå. Alla tar frågan med hem för förankring. Dokumentation och bilder bifogas minnesanteckningarna. b) Nulägesinformation lag om samverkan Ann-Marie Thordeman informerar om nuläget och förslag till uppföljnings och ersättningsmodell. Ingen kommun ligger över tre dagar i snitt idag. Däremot finns det långliggare. Den viktiga frågan är hur vi hanterar dessa och vilken modell krävs. Vad behövs för att följa processen? Här behöver vi tänka bort ekonomi och tänka samverkan. Dokumentation och bilder bifogas minnesanteckningarna. Det saknas underlag idag när det gäller avvikelserapporteringar och återinskrivningar. Arbete pågår för att ta fram underlag där. Styrgruppen har i uppdrag att lägga fram ett förslag till uppföljningsmodell för diskussion till nästa gång. Mötet därefter ska TML HSVO fatta beslut om förslag till modell som sedan bereds vidare politiskt. 4) Tema personcentrerade arbetssätt och metoder samt dialoger med invånare och brukare inom hälso och sjukvård, omsorg och stöd i skolan. Jesper Hök från Västra götalandsregionen informerar om personcentrerad vård som begrepp och hur verksamheter kan jobba på ett personcentrerat sätt. Utgångspunkten är att det krävs både strukturell och kulturell förändring. Dokumentation och bilder bifogas minnesanteckningarna. Några centrala frågeställningar som fångades upp: Hur startar vi? Hur blir det hållbart? Hur hitta system som fångar våra behov? Personcentrering kontra professionalism? Maktförskjutning från medarbetare till patienter? Hur hanterar vi förändringströtthet? Vad kan hälso- och sjukvården lära av socialtjänsten? Hur skapar vi arenor för att möjliggöra förändringsbeteende? Hur stödjer vi att detta ska ske? Det handlar om ett partnerskap mellan patient och vårdgivare. Det är inte bara delaktighet utan samskapande. Lärandet måste ske tillsammans med utförarna. Vi måste ta ett beslut om vad vi vill uppnå och börja utforska/genomföra och dra lärdomar. Börja i det lilla och välj en verksamhet,

5 grupp, process etc. Ligger i linje med samhällsutveckling, det är något som vi måste medverka i och hantera oavsett. 5 5) Fortsättning prioriterade sakfrågor a) Barn och assistans och egenvård Susanne Söderberg informerar om läget. Remiss ligger ute angående rutin. En pratorpilot för bättre kommunikation är i startfasen. Barnsjukhuset ska utse projektägare därefter kommer piloten att starta. b) Synpunkter på föreslagen processkarta för länsgemensam analys Elisabeth Lannergård drog förslag på processkarta vid förra mötet. Detta har kopplingar till processen för riktade statsbidrag. Förändringar i hanteringen av statsbidragen kommer att krävas. När det arbetet påbörjas återkommer denna punkt. 6) Övriga frågor a) Behov av länsövergripande rutin mellan länets kommuner och Region Uppsala avseende samarbete förskola och habilitering. Susanne Söderberg informerar om läget. Det finns behov av att förbättra samarbetet inom detta område i länet. TML HSVO beslutar att förslag på uppdrag och tidplan ska tas fram till nästa möte 31 augusti för beslut. Arbetsgrupp utses: Birgitta Ekholm Lejman, Region Uppsala (sammankallande) Susanne Söderberg, Uppsala kommun Hans Åhnberg, Knivsta kommun Ingrid Meissner, Region Uppsala b) Ta fram förslag till avtal mellan kommuner och Region Uppsala om läkarmedverkan. TML HSVO beslutar att bilda en arbetsgrupp som ska ta fram förslag till avtal mellan Region Uppsala och länets kommuner. Till nästa möte den 31 augusti ska en tidplan för arbetet redovisas. I arbetsgruppen ska MAS i Uppsala kommun, chefläkare på Regionkontoret samt chefläkare från Nära vård och hälsa ingå. Sammankallande är Maria Lindblom, Region Uppsala. c) Behov av samverkansrutin gymnasiesärskolan, habilitering, FK och LSS Susanne Söderberg informerar om läget. Rutin saknas idag och ska tas fram för hela länet. TML HSVO beslutar att förslag till uppdrag och tidplan tas fram samt att arbetsgrupp utses till nästa möte den 31 augusti. Birgitta Ekholm Lejman är sammankallande och ansvarar för att arbetsgrupp bildas.

6 d) Länslogopedi 6 TML HSVO beslutar att uppdrag och tidplan ska tas fram samt att arbetsgrupp utses till nästa möte den 31 augusti. Birgitta Ekholm Lejman är sammankallande och ansvarar för att arbetsgrupp bildas. e) Överenskommelse psykiska funktionshinder Överenskommelsen behöver förlängas tills en reviderad version är klar. TML HSVO beslutar att gällande version prolongeras året ut. f) Överenskommelse barn utanför hemmet Oklart om det finns någon övergripande överenskommelse kring detta idag. TML HSVO beslutar därför att Birgitta Ekholm Lejman och Monika Brundin undersöker vilka behov som finns och återkommer med information till nästa möte. Om det saknas överenskommelse ska de formulera förslag till ställningstagande om fortsatt hantering av frågan.

7 Anja Dahlin Price Dokumentation workshop 1 juni 2018: Strategi för närvårdssamverkan i Uppsala län, närvårdsstrategin Kommentarer till arbetet med bild om förståelse, att gradera förändring: Grupperna kom alla efter samtal överens om att den förändring som behöver genomföras är stor. Att det är en gradvis förändring som tar tid om vi alla ska gå från förhandlingskultur till samverkanskultur. Några menade att det är ett symbolvärde i sig att diskutera frågeställningarna och att förändringarna kommer att bli olika stora i olika delar av organisationerna. Den stora utmaningen blir att nå fram hela vägen. Det kan vara relativt enkelt att komma överens högst upp, svårare längre ut i organisationen där personliga budgetar påverkas. Budskap behöver anpassas och vi behöver kunna svara på varför vi gör detta. Kommentarer till arbetet med bild om hinder, möjligheter och resultat: Legitimitet är viktigt, HSVO behöver ta ansvar och lösa eventuella problem som kan uppstå ute i organisationerna Skifte i formuleringarna från tidigare samverkansstrategier, då skulle vi tydliggöra respektive parts ansvar, nu fokus på patient/brukare (vad behöver de?) och att vi gör det här tillsammans; verklig samverkan även lokalt, mer fokus på riktning och beteende Tillsammans från början skapar bäst förutsättningar för att lyckas, tillsammans klarar vi uppdraget annars klarar vi inte framtiden Samverkanskrav inget nytt, nu handlar det om att ta hand om konsekvenser av en samhällsförändring Vi går mot en verkligt utvecklad nära vård Tydlig målbild med fokus på engagemang för patient/brukare, tillit Första linjens chefer är viktigast, de behöver dela samma målbild som vi på 2000 meters höjd, men även invånare och länets idella delar behöver involveras, delaktighet nyckelord Förändring kräver investering i tid, engagemang och resurser av olika slag Risk att förhandlingskulturen är svår att ta bort, att vi de ser de andras brister Kräver politiskt mod att fullfölja 2020 har vi fler vårdprocesser som flyter friktionsfritt, vi arbetar tillsammans från början, patienter/brukare hamnar inte mellan stolarna, det är roligare att arbeta, ökad kännedom om varandras organisationer, kännedom om samverkanskultur och vi kommunicerar praktiska goda exempel. Övergripande sammanfattning av närvårdsstrategin: Syftet med strategin är att tydliggöra samverkan inom Uppsala län och de förutsättningar som nu finns med patienten i fokus. Långsiktigt arbete med det nya synsättet, att vi avser att samverka.

8 Invånarna i länet ska uppleva en god och sammanhållen vård och omsorg som präglas av kontinuitet och tydlighet.

9 Workshop 1 juni Strategi för närvårdssamverkan i Uppsala län, Närvårdsstrategin En god och sammanhållen vård som präglas av långsiktighet, kontinuitet och tydlighet

10 Syfte och mål med workshop Övergripande målbild: Att invånarna i länet ska uppleva en god och sammanhållen vård som präglas av långsiktighet, kontinuitet och tydlighet. Syfte: Genom att arbeta med närvårdsstrategin från ett förändringsperspektiv ökar möjligheterna för en förflyttning från förhandlingskultur till samverkanskultur. Workshopen ska stärka förändringsarbetet och bidra till bättre samsyn och målbild för kommuners och regionens samarbete i gemensamma kommunikationsinsatser. Mål med workshopen: Fånga viktiga kommunikationsperspektiv, identifiera möjligheter och hinder, identifiera gemensamma prioriteringar för att stärka kommunikationen i förändringsarbetet.

11 Struktur för samverkan Hälsa, stöd, vård och omsorg i Uppsala län Utser Regionalt forum Uppdrar Bereder Regional ledningsgrupp (RLG) Fastställer uppdraget Fastställer uppdraget Utser Samråd HSVO Förankring inför beslut i respektive nämnd/styrelse Uppdrar Bereder Tjänstemannaledning HSVO Utser Regional samordnare barn/unga Kunskapsstyrningsnämnd Redaktionsråd (VIS) AU Regional samordnare vuxna Regional samordnare äldre Vuxna/ Äldre Regionala samverkansgrupper, tillfälliga eller permanenta

12

13 Tillbakablick: Region Uppsala bildas i januari Syfte: stärka och utveckla Uppsala län genom bättre förutsättningar för politiker på regional och lokal nivå att samverka för länsinvånarnas bästa. Beslut i Regionalt forum i januari 2017 om att ta fram gemensamt styrdokument för Region Uppsala och länets kommuner avseende samverkan inom hälso- och sjukvård och omsorg. Beslut av TML HSVO i april 2017 om att bilda arbetsgrupp med representanter från Region Uppsala och kommunerna för att ta fram strategi för samverkan inom hälso- och sjukvård. Strategin beslutad i regionstyrelsen 19 december Strategin beslutad i respektive kommun jan-mars 2018.

14 Förståelse för förändringen Vad skiljer denna strategi om närvård från tidigare liknande beslut? Vilka delar består närvårdsstrategin av? Vilka delar är möjligheter, vilka är hinder? Vem/vilka påverkas av beslutet? Hur? Hur vet vi att vi har nått framgång? Förväntat resultat 2020?

15 Förutsättningar för internkommunikation Kommunikativa ledare Uppdraget Vision Värdegrund Varumärke Kommunikativa medarbetare Kanaler som stödjer chefer och ledare Mål Strategier Verksamhetsplaner Förtroende, Resurssmarthet, Engagemang, Vi känsla Stolthet, Högre kvalitet, Nöjda mottagare av våra tjänster 7

16 Ledarens betydelse för att påverka beteenden i organisationen 7% Formell media Officiell röst : , intranät, presentationer, möten, etcetera. 61% 32% Infrastruktur Organisationens röst organisation, lön, processer, policies etcetera. Ledarskap Personliga rösten vad ledare säger, gör, fokuserar på och belönar. Källa: Towers Perrin and Tom Lee (Arceil Leadership Communications, Ltd)

17 Chefer och ledares roll i förändringen Medarbetare vill först och främst ha information från sin närmaste chef/ledare. Deras engagemang är avgörande för en framgångsrik förändring. Varför då? Den närmsta chefen/ledaren ses ofta som pålitlig Chefen/ledaren är en av oss Chefen/ledaren fungerar som opinionsledare Chefen /ledaren behöver svara på: vad betyder detta för oss? Ta hand om cheferna

18 Kommunikation och effekt

19

20

21

22 Kunskapsstyrning HSVO(T) 1 juni 2018 Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa Tillsammans gör vi varandra framgångsrika!

23

24

25 Namn Anna F Anna B S Stefan J Ylva N P O KO Lena B A C Marianne Helena Akut vård X Barn & Ungd X Cancer X Endokrina X Hjärt & kärl X X Hud och kön X Infektion X Kvinno/förloss X X Lung & allergi X Mag/tarm Neuro X Urin/njur X Psykisk hälsa X X Rörelseorg X Sällsynta X Tandvård Ögon X ÖNH X Primärv X Äldres hälsa X Rehab/Hab X X Diagnostik X Internmedicin X Kirurgi X TOTAL

26 Programråd Region Uppsala 2018 Diabetes Astma/KOL Hjärtsvikt Stroke Levnadsvanor Depression/ångest MS/Parkinson Palliativ vård Demens Läs mer på

27 Nätverk för strategisk verksamhetsutveckling Ann-Charlott Norman, vårdkvalitetschef (sammankallande) Agneta Eklund, utvecklingsansvarig programråden Morten Kildal, värdbaserad vård Akademiska sjukhuset Marie Sjödin, chef vårdkvalitetsenheten Akademiska sjukhuset Johan Lugnegård, verksamhetschef hjärtmedicin Akademiska sjukhuset Monica Cornefjord, chef värdebaserad vård Akademiska sjukhuset Gunnar Bolin, utvecklingschef Enköpings lasarett Pia Gabre, cheftandläkare Folktandvården Robert Kristiansson, chefläkare Nära vård och hälsa Lena Ring FoU-chef Nära vård och hälsa

28 Prioriteringar och uppstart 2018 Få ihop patientprocessarbetet Starta med hjärtsvikt Träff i slutet av januari med berörda nyckelpersoner (chefer och professioner) Hög målsättning i återkoppling av resultat till teamen Samla relevanta i aktörer i en workshop Kommer kräva resurser Kompetensutveckling och kunskapsutbyte Inom nätverket för strategisk verksamhetsutveckling Processutvecklare Ledare och andra funktioner Återkoppling maj 2018 Hjärtsvikt Två workshops verksamhetsutvecklare & experter Handlingsplan förslag Kerstin SW Prioritering & avgränsning WS 12 juni Analys & uppföljning Workshop 18 april samordning och fler kravanalytiker/superanvändare (resurser!) Kompetensutveckling och kunskapsutbyte Patientmiljarden (resurser till förvaltningarna) Ledarprogram förbättringskunskap - start arbetsgrupp 14 maj

29 Redovisning medel för RPO Psykisk hälsa Kostnad 2017 Budget 2018 Total ( ) Region Uppsala Förstudie tillgänglighet naloxon Utbildning neuropsyk funktionsnedsättningar Deltagit NPO/NAG schizofreni/psykos Kommuner Kommuner ersättning Reserverat för gemensam fortbildning Summa

30 För ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion

31 Nära Effektiv Förebyggande och hälsofrämjande Samskapande Geografisk Tillgänglighet Relationell Rätt nivå Koncentration Kontinuitet Del i lokalsamhället Utifrån behov Uppsökande Inflytande Personcentrering Partnerskap

32 Politisk process inom Region Uppsala Regionfullmäktige i juni Bearbetade förslag, konsekvenser och förslag på etableringsplan och förändringar av fastighetsinvesteringsbehov inför plan i oktober

33 Digital infrastruktur Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling Mål/ målområde Stöd för omställning Kompetensförsörjning Forskning Kommunikation Utveckla information till länets invånare. Bearbetning, text och layout - Qulturum, Region Jönköpings län

34 Fastigheter Region Uppsala behöver omgående tillsätta en särskild utredning avseende den framtida lokal- och fastighetsstrukturen för den framtida nära vården i länet. Grunden för uppföljningen av den nära vården bör vara dialogbaserad Utveckla det övergripande analys- och uppföljningsarbetet kring befolkningsprognoser och hälsoläget i befolkningen Ta fram systemindikatorer i samverkan med kommunerna Mål/ målområde Övergripande omställning Styrning och uppföljning Utveckla principerna för en mer tillitsbaserad styrning. Utse person i central förvaltning med uppgift att slå vakt om principerna för tillitsbaserad styrning. Ett pragmatiskt utformat mjukt remisskrav till sjukhusens akutmottagningar bör införas när akutverksamheten inom den nära vården är fullt utbyggd. Följa den nationella utvecklingen och utvärderingen avseende avgiftsfrihet till primärvården. Ekonomiska förutsättningar Successiv resursöverföring från sjukhusbunden vård till nära vård. Detta kan till delar ske genom utflyttning av vård från sjukhusen utan ändring av budgetansvar och organisation När ekonomiskt reformutrymme och riktade statsbidrag fördelas ska primärvården och den nära vården prioriteras Bevaka att inte kortsiktiga nödvändiga besparingar står i konflikt med den långsiktiga omställningen av hälso- och häls- och sjukvårdssystemet Överväg som ett led i de starka framtida effektiviseringskraven vid Akademiska sjukhuset en genomgripande analys av det samlade framtida vårdplatsbehovet i regionen Bearbetning, text och layout - Qulturum, Region Jönköpings län

35 Sorterings- och prioriteringsövning vid WS Genomförbarhet, en skala från enkelt ( lågt hängande frukter ) svårt (komplext, bred förankring etc.) Tidsmässighet, en skala från bråttom mindre bråttom (ex. fastigheter som bråttom) Relevans, en skala från viktigt (starkt symbolvärde) marginell betydelse Enkelt Bråttom Viktigt - symbolvärde

36 Vårdstrukturen - några axplock från WS Utreda akutsjukvårdens flöden inklusive den prehospitala vården Utveckla de digitala kontaktvägarna integrerat i ett kontinuitetsbaserat hälso- och sjukvårdssystem Se över konceptet med mobila team vilka finns, hur kan de utvecklas, närvårdsteam i samverkan kopplade till vårdcentrum och som arbetar proaktivt Hälsouppdrag till hälsocentralerna Påbörja planering för vårdcentrumutvecklingen inkl. sistahandsansvar och förstärkt hälsouppdrag Föreslå områden som bör flytta ut från sjukhus till vårdcentrum (PV och annan specialistvård) Föreslå profilområden och vilka verksamheter som bör flyttas över från Akademiska till Enköping Planera för att utöka uppdraget till hälsocentraler alt. vårdcentrum så att barn med psykisk ohälsa tas om hand Ett sammanhållet hälsoval som inkluderar BVC, Säbo och ev BMM

37 Axplock forts.

38 Hur bör vi leda och organisera arbetet? Att integrera i befintliga processer och strukturer Styrning viktig då många involveras Utgå ifrån vad vi har idag och bygga mot målbilden att bygga åt rätt håll. Delmål behövs! Bygga succesivt. Att arbeta utifrån olika tidsperspektiv. Tillsammans! Region Uppsala, kommunerna, patientbrukarföreträdare, universitet mfl Både länsövergripande och lokalt! Kommunikation och budskap! Vikten av tidig planering det går aldrig att starta för tidigt Ha koll på och följ det nationella arbetet!

39 Frågeställningar Reflektioner utifrån prioriteringarna? Hur bör vi leda och styra arbetet framgångsrikt?

40 TML HSVO Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård Nuläge Modell för långsiktig uppföljning och finansiering Nära vård och hälsa

41 Nuläge Ledtider, fast vårdkontakt och SIP (Statistik ur Prator) Återinskrivningar Avvikelser Webbkoll Psykiatri inriktas analys Nära vård och hälsa

42 Axplock ur inriktas analys Länets kommuner och regionen har uppnått en relativt stor förbättring redan under 2017 med en positiv trend som fortsatt in i Utskrivningarna går snabbare från sjukhus till kommun och öppen vård utan att det förefaller ha skett på bekostnad av patientsäkerheten. Därutöver verkar vårdtiden minska. Generellt är ledtiderna väl under tre dagar för genomsnittet i samtliga kommuner Medelvärde ska därför tolkas med viss försiktighet. Fokus för en mer djupgående uppföljning bör framförallt läggas på att analysera avvikelser från genomsnittet som visar på var flaskhalsar uppstår. Nära vård och hälsa

43 Samarbetet mellan kommunerna kring Lasarettet i Enköping och lasarettet har lett till avsevärt kortare tider. Detta kan vara relaterat till kommunernas arbete, sjukhusets arbete och samarbetet dem emellan. Intervjuer styrker att alla tre delar verkar bidra. Utskrivningar till korttidsplats är fortsatt en flaskhals som bidrar till förlängda ledtider. Förbättring har dock skett Återinskrivningarna har inte ökat sedan årsskiftet för individer som skrivs ut med behov av kommunal omsorg. Detta indikerar att förändringarna skett i gynnsam riktning och inte på bekostnad av patientsäkerheten. Nära vård och hälsa

44 Modell för långsiktig uppföljning och finansiering Konsekvenser av olika ersättningsmodeller för betalningsansvar Följa lagen Följa lagen men fastslå annan ersättningsnivå Ekonomisk ersättning utifrån en snittmodell Slopa betalningsansvaret Oavsett modell behöver analysgrupper inrättas inom ramen för närvårdssamverkan med en länsgemensam beredningsgrupp/processgrupp (programråd) för ökad tydlighet. Nära vård och hälsa

45 Vad behövs för att följa processen? Lokal samverkan (Närvårdssamverkan/liknande) Indikatorer för kvalitet tex Upplevd trygghet och delaktighet, Information till pat/närstående enl riktlinje, återinskrivningar, avvikelser Indikatorer för processer/flöde tex Pratorstatistik Indikatorer för verksamhet tex SiP innan inskrivning, fast vårdkontakt, samverkan på lokalplan Indikatorer för ekonomi tex Kostnad för utskrivningsklara Val av Modell Länsgemensam grupp - beredningsgrupp/processgrupp (programråd) (Verksamhetsföreträdare) Fokusområden -kvalitet -processer/flöde -verksamhet -ekonomi Närvårdskoordinator Identifiera problem Sök orsaker Dra slutsatser Förslag till åtgärder Återkoppling Förslag till åtgärder Analysgrupp Samla ihop information Fokusera (välj ut) Dra slutsatser Sök orsaker - dialog Nära vård och hälsa

46 HSVO TML 1 juni Tema personcentrerad vård och omsorg FRÅGOR Hur översätts personcentrerad vård till socialtjänsten? Hur tar vi oss an personcentrering på alla nivåer? Hur blir det hållbart? Hur hittar vi system i det vi gör idag som fångar behoven? Kan ett personcentrerat arbetssätt hamna i konflikt med professionens uppdrag? Förlorar vi makt genom att inta ett personcenterat förhållningssätt? Vad är egentligen personcentrerat arbetssätt? Är det; Forskning Implementering Sammanhållen komponent Hur undviuker vi att personcentrerat förhållningssätt ska uppfattas som kejsarens nya kläder? Hur skapar vi arenor för att möjliggöra förändringsarbete? Hur stödjer vi en utveckling/förändring i ett förhållningssätt till medborgarna och till oss själva? DISKUSSION Vilka är dina viktigaste resurser som du använder i arbetet? De viktigaste resurserna för att kunna arbeta personcentrerat är patienter, brukare och anhöriga och oss själva. Vi fyller alla en viktig funktion för att ett personcentrerat arbetssätt ska bli lyckosamt. Inte minst viktiga är chefer och beslutsfattare på alla nivåer som arbetar med ett personcentrerat förhållningssätt i allt beslutsfattande.

47 Personcentrerad vård Ett partnerskap mellan patient och vårdgivare HSVO Uppsala 1 juni 2018 Jesper Hök jesper@gro.nu gro Co-creating sustainability

48 Två aspekter av organisering Ledningens påverkan A Vision Mål Strategier System Verktyg Linjär logik Predict & Control Struktur Nuläge Önskat läge Kultur (Människor) Relationer Beteenden Attityder Reaktioner icke linjär logik Dynamic steering Medarbetarnas påverkan gro Co-creating sustainability

49 Vilka är dina viktigaste resurser, du använder i ditt arbete? Vilka frågor har du kring personcentrering och personcentrerad vård? (Teori, forskning, effekter, ledarskap, implementering, praktik etc ) gro Co-creating sustainability

50 Personcentrerad vård Ett partnerskap mellan patient och vårdgivare Innehåll Grunder kring personcentrering och personcentrerad vård. Erfarenheter från utveckling av ökad personcentrering i olika kontexter Tillfälle att diskutera hur personcentrering skulle kunna utveckla er verksamhet och hur utvecklingsarbetet kan påbörjas. gro Co-creating sustainability

51 Förbättrade utskrivningsrutiner Kortare vårdtider (30%-50%) Högre frekvens av återgång till hemmet efter sjukhusvistelsen Reducerade vårdkostnader med 40% Förbättrad smärtlindring Ökad muskelstyrka Minskad trötthet Minskad känsla av otrygghet Ökad självtillit Ökad livskvalitet Förbättrad självskattad hälsa Minskning av trycksår (Brännström & Bohman, 2014; Dudas et al 2012, Ekman et al. 2012, Feldthause et al., 2016; Fors et al., 2015; Hansson et al, 2015; Larsson et al., 2015; Olsson et al. 2006; Olsson et al., 2014; Ulin et al., 2015;) gro Co-creating sustainability

52 Personcentrering Grunder, Begrepp och Effekter gro Co-creating sustainability

53 Kejsarens nya kläder Det här gör vi ju redan! Patientnärmre vård Vi har ingen tid Patientcentrerad vård Ska patienten få göra som hon vill nu? Humanistisk medicin Personcentrerad vård Det var ju därför jag blev sjuksköterska, ambulanssjukvårdare, läkare etc Personalized medicine Värdebaserad vård Jämlik vård Systemet hindrar mig att ge den vård jag vill. gro Co-creating sustainability

54 Vad är en människa? Ett objekt Ett levande biologiskt material? En patient Vad någon är. Ett subjekt Någon som har känslor och erfarenheter och interagerar med andra människor? En person Vem någon är. Kristensson Uggla Bengt (2011). Homo Capax. Kristensson Uggla, Bengt (2014). Personfilosofi filosofiska utgångspunkter för personcentrering inom hälso- gro och Co-creating sjukvård. sustainability

55 Vad är en person? En person har rätt och kapacitet att själv välja sin egen väg (autonomi), är kopplad till andra och har såväl rättigheter som skyldigheter (värdighet), en helhet av livssammanhang och levnadshistoria (integritet) och är ändlig (sårbar) (Rentorff-Kemp, 2000) Ett medvetet, reflekterande, förkroppsligat, självtranscenderande centrum av subjektiv erfarenhet, varaktig identitet, moralisk övertygelse och social kommunikation, som i egenskap av verkande orsak bakom hans eller hennes egna ansvariga handlingar och interaktioner, utövar komplexa förmågor till handling och intersubjektivitet, för att utveckla oh upprätthålla hans eller hennes gen icke-kommunicera själv i kärleksfulla relation med andra personliga själv och med den icke-personliga världen (C.Smith, 2010) The Thinker Auguste Rodin, En person är en varelse som man kan tillskriva dubbla attribut, som förutsätter att det finns sanningar som fullt legitimt kommer såväl inifrån som utifrån, i linje med hur kroppen kan uppträda dels som subjekt dels som objekt. (Uggla, 2014) gro Co-creating sustainability

56 Vad är en person? Paul Ricoeur Oneself as another (1992) Objekt Person Subjekt "Två sanningar närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv." Tomas Tranströmer, Ur Mörkerseende 1970 gro Co-creating sustainability

57 Skillnaden mellan person och patient Person Patient Vem? Identitet Vad? Roll Resurser/förmåga Behov Nyfiken sökare Passiv mottagare Medveten om sin sårbarhet Skyddas från sin sårbarhet Oneself as another, Paul Ricoeur (1992) Homo Capax, Bengt Kristensson Uggla (2011) gro Co-creating sustainability

58 Personcentrering som process Partnerskapet innebär ett delat beslutsfattande mellan patienten som person och de professionella i hälso- och sjukvården. Berättelsen har en strategisk nyckelroll för att inleda och bygga ett partnerskap. Dokumentationen behövs för att säkerställa partnerskapet och ge förutsättningar för fortsatt gemensamt arbete Dessa tre komponenter förstärker och interagerar med varandra. Ekman I, Swedberg K, Taft C, et al. for the University of Gothenburg Centre for Person-Centred Care (GPCC) Person- Centred Care Ready for Prime Time. Eur J Cardiovasc Nurs. 2011;10(4): Ekman I, Hedman H, Wallengren C, Swedberg K. Person-centred care, - the Swedish initiative. BMJ ;350:h160 gro Co-creating sustainability

59 Partnerskap från Latin: Partner en person som delar, i relation till andra Partnerskap är kärnan i personcentrerad vård och innebär ett delat beslutsfattande mellan patienten som person och de professionella i hälso- och sjukvården. Partnerskap är en dynamisk process som ändrar sig över tid. Partnerskap handlar om Att lyssna och komma överens om den för båda parter bästa möjliga vård utifrån personens vilja och önskemål och vårdgivarens uppdrag. Dokumentera och kontinuerligt tillsammans med den vårdsökande utvärdera uppställda mål. Att skapa förutsättningar för dialog, ömsesidighet och jämlik vård. gro Co-creating sustainability

60 Asymmetrin i mötet Patientens underläge Den ena partner är sjuk, den andra partner ska hjälpa. Hur motverka? Uppfatta den andra som person, inte bara som patient. Den ena parten har mycket kunskap, den andra parten mindre kunskap. Uppfatta personen som oersättlig Den ena parten är i behov av resurser, den andra partner kontrollerar tillgången till dessa resurser. Uppfatta personen som kapabel. (Nortvedt & Grimmen, 2004) (Ricoeur, 1990, Uggla Kristenssons) gro Co-creating sustainability

61 Partnerskap i sjukvården gro Co-creating sustainability

62 Berättelsens betydelse Förskjutning från att: beskriva vad en patient är till att: berätta vem personen är» Person är en identitet» En Person är unik och oersättlig Att bli lyssnad till och bekräftad blir andras accepterande av mig, min personliga identitet, för vem jag är, inte bara vad jag är Kristensson Uggla (2014) gro Co-creating sustainability

63 Att lyssna på berättelsen gro Co-creating sustainability

64 Dokumentationen» Nuvarande journalsystem vilar på medicinsk grund.» En dokumentation "enligt personcentrerad vård innebär att en personlig hälsoplan formuleras utifrån berättelsen i partnerskapet och ska kunna dokumenteras i journalen.» Hälsoplanen bör vara tillgänglig för patienten och relevant personal.» Hälsoplanen kan fungera som kontrakt mellan vårdgivare och patient. gro Co-creating sustainability

65 Hälsoplan - en central struktur? gro Co-creating sustainability

66 Effekter gro Co-creating sustainability

67 Vad tycker personalen? Work strain Person-centred care Satisfaction with work Psycho-social climate Sjögren K, Lindkvist M, Sandman PO, Zingmark K, Edvardsson D. To what extent is the work environment of staff related to person-centred care? J Clin Nurs May;24(9-10): gro Co-creating sustainability

68 Exempel på effekter vid personcentrerad vård Förbättrad smärtlindring Minskad känslan av otrygghet Ökad självtillit Ökad livskvalitet Minskning av trycksår eller annan medicinsk komplikation Minskad trötthet (RA) Ökad muskelstyrka Förbättrad självskattad hälsa Förbättrade utskrivningsrutiner Kortare vårdtider (30%-50%) Högre frekvens av återgång till hemmet efter sjukhusvistelsen Reducerade vårdkostnader med 40% (Brännström & Bohman, 2014; Dudas et al 2012, Ekman et al. 2012, Feldthause et al., 2016; Fors et al., 2015; Hansson et al, 2015; Larsson et al., 2015; Olsson et al. 2006; Olsson et al., 2014; Ulin et al., 2015;) gro Co-creating sustainability

69 I praktiken gro Co-creating sustainability

70 Vad är personcentrerad vård? Grundas i en människosyn som ser människan som kapabel. (Homo Capax) Ett förhållningssätt som säkerställer att människors resurser och förmågor används. Byggstenarna är partnerskap, reflektion, etiskt ansvarstagande, personfilosofi och praktiskt handlande. gro Co-creating sustainability

71 Personcentrerad vård på sjukhus Vanlig vård etc Medicinsk datainsamling Tillägg Tillägg av data Tillägg av data Tillägg av data Tillägg av data av data Utskrivning när möjligt Akuten Personcentrerad vård Patientens berättelse och Medicinsk datainsamling Personlig hälsoplan Uppföljning hälsoplan Utskrivning enligt kontinuerligt uppdaterad plan gro Co-creating sustainability

72 Vi vill vara en partner i hälso- och vårdteamet Gör inte bara FÖR oss utan MED oss Ge oss förutsättningar att vara partner vi vill förstå Vi vill ha en proaktiv roll och samskapare av vår hälso- och sjukvård gro Co-creating sustainability

73 Personcentrering i organisationen Ledning' Ledare/Chef* Personcentrerad organisation & ledning Partnerskap (Chefer - Toppledning) Chefernas upplevelser och förutsättningar Delegerat beslutsfattande Dokumentation och information kring beslut, strukturer och processer. Pa#ent' Personcentrerad Vård Vårdpersonal, Partnerskap (Patient - Vårdpersonal) Personens egen berättelse Överenskommelsen (Delat beslutsfattande) Dokumentation (Hälsoplan etc) Personcentrerat Ledarskap Partnerskap (Medarbetare - Chefer/Ledare) Medarbetarnas upplevelser och förutsättningar Delvis delegerat beslutsfattande Dokumentation och information kring beslut, strukturer och processer. gro Co-creating sustainability

74 Framväxande förändring gro Co-creating sustainability

75 Espoused Theory Den världssyn och de värderingar vi tror och uttrycker är det våra handlingar är baserade på. Mer än bara skillnaden mellan vad folk säger och vad de gör. Det finns en teori som är i enlighet med vad vi säger och en teori som är i enlighet med vad vi gör. Därför är det inte en skillnad mellan teori och handling utan en skillnad mellan två handlingsteorier. Vi är ofta omedvetna om våra Theories-in-use och att de skiljer sig från vår Espoused Theories. Theory-in-use Den världssyn och de värderingar som uttrycks i våra handlingar. (Eller i de kartor vi faktiskt har till grund för våra handlingar) Argyris and Schon (1974), Argyris (1980) Argyris, Putnam & McLain Smith, (1985) gro Co-creating sustainability

76 Kunskap och Handling Effekt Utvärdering, reflektion, lärande & utveckling Handling Utbildning, träning, reflektion prototyping, experimenterande, teamutveckling & samarbetsutveckling Kunskap Utbildning Information Omedvetenhet gro Co-creating sustainability