Samhällsutmaninger för en hållbar regional tillväxt och attraktionskraft i Örebro län En promemoria från Oxford Research

Transkript

1 Samhällsutmaninger för en hållbar regional tillväxt och attraktionskraft i Örebro län En promemoria från Oxford Research

2 Samhällsutmaningar för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Maj 2016 En promemoria till Region Örebro län Kontaktperson Hjalmar Eriksson Telefon Epost Om Oxford Research Knowledge for a better society Oxford Research är specialister på analyser, utvärderingar och strategier med fokus på välfärds-, näringslivs- och regional utveckling. Oxford Research genomför skräddarsydda analyser, resultat-, process-, och effektutvärderingar för departement, myndigheter, stiftelser samt privata och civila organisationer. Vi ger också råd om strategiutveckling, faciliterar utvecklingsprocesser och förmedlar våra resultat genom föreläsningar och seminarier. Vi kombinerar akademisk forskning, strategisk förståelse och god kommunikation på det sättet skapar vi ett användarorienterat resultat som kan göra skillnad. Oxford Research grundades 1995 och har verksamhet i Danmark, Norge, Sverige, Finland och Lettland. Oxford Research är en del av Oxford Group. Oxford Research AB Norrlandsgatan , Stockholm Sverige (+46) office@oxfordresearch.se

3 Innehåll 1. Inledning Uppdrag Metod och analysram 1 2. Tio samhällsutmaningar för Örebro län Digitalisering Entreprenörskap och företagande Folkhälsa Integration Matchning på arbetsmarknaden Fossilfri ekonomi och resurseffektiva lösningar Snabbare och smidigare pendlingsmöjligheter Urbanisering och bostäder Utbildning och kompetensförsörjning Ökad andel äldre 5 3. Kompletterande analyser 6 Bilaga 1. Analysram 8 Bilaga 2. Sammanställning av utmaningar 10 Underlag 1: Örebroregionen utifrån och in, inklusive bilaga 10 Underlag 2: Sammanställningar av utmaningar från workshoppar 11 Underlag 3: Kommunernas utmaningar 13 Underlag 4: Perspektivansvarigas SWOT-analyser 14

4 1. Inledning 1.1 UPPDRAG Under 2015 till 2017 arbetar Region Örebro län med att ta fram en ny Örebroregionens utvecklingsstrategi (RUS). Strategin ska vara en gemensam vägvisare för regionens framtidsarbete. Syftet är att skapa bästa möjliga förutsättningar för medborgare och verksamheter i regionen genom en hållbar regional tillväxt och utveckling. Som en följd av Region Örebro läns arbete med revideringen av RUS har Oxford Research fått i uppdrag att identifiera samhällsutmaningar med bäring på den regionala utvecklingen. Resultatet från uppdraget, vilket redovisas i detta PM, ska användas som underlag för diskussioner i Örebroregionen. På nationell nivå antog regeringen i juli 2015 En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Det övergripande målet för den regionala tillväxtpolitiken är att skapa utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft 2. Oxford Researchs uppdrag har varit att genomföra en sammanställning av tidigare framtagna underlag i RUS-processen samt en analys av dessa utifrån en överenskommen analysram. Analysramen bygger på de utmaningar som den nationella strategin anger. Syftet med uppdraget har varit att besvara den huvudsakliga frågan: Vilka är utmaningarna för Örebro län att uppnå hållbar regional tillväxt och attraktionskraft? 1.2 METOD OCH ANALYSRAM Det finns ingen vedertagen definition av vad en samhällsutmaning är. En utmaning skulle kunna definieras som något som behöver ansenlig ansträngning men där ansträngningen kan ge utveckling och ökad kunskap. En samhällsutmaning skulle därför kunna ses som en påfrestning för samhället som stort, men som även kan bidra med nya visioner och möjligheter för samhällets fortsatta utveckling. Den nationella strategin identifierar fyra samhällsutmaningar som regeringen bedömer kommer ha en långvarig inverkan på den regionala tillväxten och som det är av största vikt att den regionala tillväxtpolitiken möter. Dessa är demografisk utveckling, globalisering, klimat, miljö och energi samt social sammanhållning. De fyra utmaningarna är övergripande och ett antal underliggande utmaningar har i samråd med Region Örebro län identifieras av Oxford Research. I Figur 1 presenteras de fyra övergripande utmaningarna, med sammanlagt 14 underliggande utmaningar. Dessa utgör uppdragets analysram. För en mer detaljerad framställning av samhällsutmaningarna från den nationella strategin, se Bilaga 1. 1 Regeringskansliet, 2015, En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Ibid, s. 8 1

5 Figur 1. Analysram 3 Källa: Regeringskansliet, 2015, En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft , Kapitel 2, omarbetad av Oxford Research Oxford Research har inom detta uppdrag analyserat följande fyra underlag mot analysramen. För att inte utesluta andra eventuella utmaningar som underlagen från Region Örebro län pekar ut, men som inte ingår i den nationella strategin har även övriga utmaningar inkluderats i analysen. 1. Rapporten Örebroregionen utifrån och in, inklusive rapportens bilaga 2. Samanställning från workshoppar, summerade i åtta områden med utmaningar omformulerade till målbilder, samt Excel-fil med rådata 3. Excel-fil med länets kommuners tre viktigaste utmaningar perspektivansvarigas SWOT-analyser, inklusive sammanställning av de perspektivansvarigas processchecklistor 3 I analysramen ingår även övrig faktor under respektive utmaning, samt en övrig utmaning. 2

6 2. Tio samhällsutmaningar för Örebro län I detta kapitel presenteras en sammanställning av de tio främsta samhällsutmaningarna för Örebro län. Dessa är en syntes av de utmaningar som framkommer från samtliga underlag. För en analys av respektive underlag, se Bilaga DIGITALISERING Den nationella strategin fokuserar på att digitaliseringen av samhället bidrar till en ökande globaliseringstakt. Genom att tillvarata de möjligheter som en ökad digitalisering innebär kan företags konkurrenskraft förbättras. Företag kan få tillgång till ny information och kunskap som i tur kan omsättas till nya varor och tjänster på nationella och internationella marknader. Samtidigt ställer det stora krav inte minst på företags förmåga att ta till sig kunskap. I underlaget från regionen läggs snarare stor vikt vid att minska det digitala utanförskapet för att skapa en bättre inkludering i samhället, dvs. digitalisering behandlas i termer av social sammanhållning. Det digitala utanförskapet rör främst äldre som inte har kunskap om internet och de i glesbygden som inte har tillgång till stabilt bredband via fiber. En utmaning för Örebroregionen är att kombinera dessa delar; att öka den digitala kompetensen, att se till att den digitala kompetensen är jämlik och även att se till att den digitala kompetensen omvandlas till nya varor och tjänster. 2.2 ENTREPRENÖRSKAP OCH FÖRETAGANDE En annan samhällsutmaning för regionen avser att skapa ett bra entreprenörskaps- och företagsklimat. Ett gott entreprenörsklimat bidrar till regionens tillväxt och konkurrenskraft, både nationellt och globalt. I underlagen framgår att några av kommunerna i regionen klassas som mycket sårbara. Sårbarheten handlar främst om att orter har ett stort beroende av arbetstillfällen från enskilda företag. Samtidigt finns det andra kommuner i regionen som växer starkt och antalet nystartade företag stiger i regionen. I underlagen framgår även att det finns stora skillnader mellan olika grupper av företagande. Utmaningen för Örebroregionen är att arbeta systemövergripande med att stötta och tillhandahålla goda förutsättningar för entreprenörskap och företagande för alla typer av samhällsgrupper och alla delar av länet. Detta för att minska sårbarheten i regionen och skapa fler arbetstillfällen FOLKHÄLSA Den psykiska ohälsan ökar och drabbar främst unga. Generellt sjukskrivs kvinnor i betydligt högre grad än män, men män dör oftare en för tidig död. 5 Till exempel har Örebroregionen bland den högsta andelen män med fetma i landet. 6 Regionen står även framför en rad olika utmaningar när det gäller ungas hälsa. Även grupper som funktionshindrade och HBTQ-personer rapporterar i högre 4 I underlaget som Oxford Research har fått ta del av är det genomgående lite fokus på det regionala näringslivets utmaningar. Möjligheter finns för ökade prioriteringar kring långsiktiga satsningar som främjar den regionala attraktiviteten och konkurrenskraften för företagen, se avsnitt 3. 5 Från samanställningarna från workshoppar, summerade i åtta områden med utmaningar omformulerade till målbilder. 6 Enligt Örebroregionen utifrån och in. Statistik från Folkhälsomyndigheten, , visar dock att, medan andelen överviktiga är högre än genomsnittet för riket och likaså andelen med besvär av fetma, är andelen med fetma i Örebroregionen är inte högst i landet. 3

7 grad en sämre hälsa jämfört med andra grupper i regionen. Socioekonomisk utsatthet, dålig anknytning till arbetsmarknaden och otrygga arbetsförhållanden påverkar alla den ökade ohälsan. Den nationella strategin lyfter inte en förbättrad hälsa som en prioritering, men det samlade underlaget pekar ut att detta är en viktig utmaning i regionen. 2.4 INTEGRATION Flera underlag har pekat ut förbättrad integration som en viktig prioritering för regionen. En utmaning framöver är därför att hitta nya sätt att förbättra integrationen och egenförsörjningen för de samhällsgrupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. Sysselsättningsgraden för utrikesfödda är omkring 50 procent i regionen för åldersgruppen 20 till 64 år, vilket är avsevärt lägre än för inrikes födda. 7 Klyftor mellan olika samhällsgrupper tenderar att hämma den regionala utvecklingen. I linje med den nationella strategin bör fokus läggas på att skapa ökad delaktighet och social sammanhållning. Regionens tillväxt ska komma alla till del. 2.5 MATCHNING PÅ ARBETSMARKNADEN Precis som med stora delar av Sverige, förväntas en ökad invandring till Örebroregionen de kommande åren. Ett ökat inflöde av personer i arbetsför ålder kan vara lösningen på utmaningen kring den åldrande befolkningen. Medan den växande andelen utrikes födda utgör en betydande arbetskraftspotential ställer den samtidigt krav på individernas kompetens samt att matchningen på arbetsmarknaden fungerar. Två av tio företag i regionen uppger att de upplever brist på rätt kompetens. Att förbättra samarbete mellan näringsliv och utbildning är en viktig prioritering för att möta utmaningen kring ökad befolkning och arbetskraftsbrist inom vissa yrken. Detta ligger väl i linje med utmaningarna i den nationella strategin. 2.6 FOSSILFRI EKONOMI OCH RESURSEFFEKTIVA LÖSNINGAR Utmaningarna inom miljö- och klimatområdet innebär ett stort ansvar för regioner och kommuner att aktivt bidra till en grön, resurseffektiv ekonomi. Underlagen från regionen fokuserar till stor del på beroendet av fossila bränslen och omställningen till hållbara produktionsmetoder samt energieffektivisering av bostäder och lokaler. Den nationella strategin, däremot, poängterar vikten av att undersöka potentialen för bioekonomi och cirkulär ekonomi, för en miljödriven näringslivsutveckling. Örebroregionens utmaning är att undersöka möjligheterna för regionen att bli mer hållbar och resurseffektiv samt potentialen för hur en fossilfri ekonomi med resurseffektiva lösningar kan vara en drivkraft i regionens tillväxt. 2.7 SNABBARE OCH SMIDIGARE PENDLINGSMÖJLIGHETER En av de främsta utmaningarna som lyfts i underlagen är pendlingen. Arbetsmarknadsområdena blir större och därmed ställs högre krav på att pendlingsmöjligheterna är goda. För att främja hållbart resande behövs mer fokus läggas på att skapa ett hållbart transportsystem där förutsättningarna för gång, cykling och kollektivtrafik stärks. Detta är i enlighet med den nationella strategins prioritering 7 Från Rapporten Örebroregionen utifrån och in, inklusive rapportens bilaga 4

8 om attraktiva miljöer och tillgänglighet. Idag står kollektivtrafiken i regionen för endast 13 procent av den totala motoriserade pendlingen, vilket visar på potential för förbättringar URBANISERING OCH BOSTÄDER Den nationella strategin pekar ut en tilltagande urbanisering som både en utmaning och en möjlighet för att åstadkomma en ekonomisk hållbar utveckling. Underlaget från regionen visar att urbaniseringen i länet främst sker till följd av ökad invandring och höga födelsetal i tätorter och städer. I många av kommuners centralorter (åtta av tolv) råder bostadsbrist och ekonomiskt utsatta grupper som ungdomar, studenter, nyanlända och äldre med speciella behov drabbas främst av detta. En uppskattad årlig nettoinvandring till regionen är ca 4500 personer. 9 Detta ställer krav inte minst på mindre kommuner att kunna tillgodose samtliga med adekvat samhällsservice för att skapa en bättre integration och skapa en stabil och långsiktig befolkningsökning. 2.9 UTBILDNING OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING Kompetensförsörjning och utbildning är en viktig utmaning för att skapa social sammanhållning samt bidra till regionens konkurrenskraft. Social sammanhållning handlar om att ha en välfärd som kommer alla till del och där befolkningens kompetens, kreativitet och erfarenhet tas tillvara. Detta anses i den nationella strategin att vara en viktig förutsättning för att skapa en konkurrenskraftig region. Utbildningsnivån i regionen är lägre än genomsnittet i landet vilket har en direkt påverkan på regionens kompetensförsörjning. Likaså finns det en skillnad mellan tätort och glesbygd när det gäller utbildningsnivån, samt en skillnad mellan utrikes födda och individer födda i Sverige. 10 En viktig utmaning för Örebroregionen är att höja utbildningsnivån och bli bättre på att fånga upp elever med svårigheter som behöver stöd ÖKAD ANDEL ÄLDRE Att andelen äldre ökar i relation till andelen i arbetsför ålder i regionen innebär att de som arbetar måste försörja allt fler. Detta är en demografisk utmaning som även den nationella strategin tar upp. En åldrande befolkning är både en utmaning för Sverige och stora delar av Europa. Andelen äldre i befolkningen förväntas öka med 30 procent mellan 2010 och 2050, enligt SCB:s befolkningsprognos. Det innebär att en fjärdedel av Sveriges befolkning kommer att vara 65 år eller äldre år Prognoser för regionen visar att samtliga kommuner står inför en ökad andel äldre i relation till de i arbetsför ålder, i synnerhet kommunerna i norr (Ljusnarsberg, Hällefors och Nora). 11 Utmaningen innebär ökade vårdbehov, minskad arbetskraft och vikande skatteunderlag för att finansiera välfärden. Många äldre i regionen bor i glesbygden vilket ställer krav på god infrastruktur inom service, IT och kollektivtrafik för att denna grupp inte ska förfördelas. 8 Från Rapporten Örebroregionen utifrån och in, inklusive rapportens bilaga 9 Från Rapporten Örebroregionen utifrån och in, inklusive rapportens bilaga 10 Barn och ungasperspektivansvarigas SWOT-analyser, inklusive sammanställning av de perspektivansvarigas processchecklistor 11 Välfärd och Folkhälsoperspektivansvarigas SWOT-analys, inklusive sammanställning av de perspektivansvarigas processchecklistor 5

9 3. Kompletterande analyser Sammanställningen av underlagen visar att Örebroregionen möter överlag liknande utmaningar som lyfts i den nationella strategin. Utmaningar som kompetensförsörjning, urbanisering och integration är några av flera utmaningar som Örebroregionen har lyft fram i sina underlag och som regeringen även bedömer är utmaningar som kommer att påverka Sveriges regioner och det regionala tillväxtarbetet framöver. En utmaning som den nationella strategin inte lyfter, men som underlagen från Örebroregionen har lyft fram, är problemet med ohälsoantalet i regionen. Vidare analys kring Örebroregionens ohälsa skulle vara av intresse för att kunna svara på om utmaningen kring folkhälsan är något som skiljer ut Örebroregionen från andra liknande regioner, eller om underlagen i sig ger en missvisande bild av regionens utmaning inom folkhälsoområdet. Ohälsans påverkan på den regionala utvecklingen för att uppnå regional tillväxt och attraktionskraft är även ett område som det skulle vara värdefullt att analysera vidare. I den nationella strategin lyfts klimat- och miljöfrågan fram som en stor utmaning för det regionala tillväxtarbetet. I regionens underlag är det dock generellt lite fokus på utmaningar inom detta område. Många av utmaningarna inom klimat-, miljö- och energiområdet kan utgöra drivkrafter för innovation- och tjänsteutveckling i samtliga branscher och kan därmed även bidra till en ökad miljödriven näringslivsutveckling. Bristen på fokus kring miljö- och energifrågor i underlagen kan innebära att frågan inte blir tillräckligt prioriterad i det regionala tillväxtarbetet. Detta innebär att det finns behov av att belysa och kartlägga eventuella miljöutmaningar i Örebroregionen utförligare, för att undersöka hur miljö- och klimatutmaningen kan bidra till miljödriven näringslivsutveckling. Precis som med miljö-, klimat- och energiområdet så visar underlaget från Örebroregionen på lite fokus kring näringslivsutmaningar. Globaliseringen medför en ökad rörlighet och minskade handelshinder, men samtidigt medför en större handelsmarknad ökade krav på det regionala näringslivet att snabbt kunna ta tillvara på nya möjligheter och att göra strategiska och långsiktiga satsningar, som främjar den regionala attraktiviteten och konkurrenskraften. För att inte riskera att Örebroregionen missar en viktig utmaning framöver, finns det ett behov att utföra kompletterande analyser på som fokuserar på näringslivsområdet. Digitalisering av samhället lyfts fram i den nationella strategin som en viktig utmaning att uppmärksamma. Digitaliseringen minskar betydelsen av geografiska avstånd och möjliggör för företag att nå ut på nya marknader. Däremot kräver det att företag har en förmåga att ta till sig kunskap kring IT och dess tillämpningar, inklusive en förmåga att raskt ställa om när produkter och marknader utvecklas i snabb takt. I underlagen som Oxford Research har fått tillgång till handlar digitaliseringsutmaningen om att minska det digitala utanförskapet snarare än att öka företags konkurrenskraft. Att tillgängliggöra stabilt bredband till fler och öka kunskapen kring användningen av internet bland framförallt äldre är en viktig del för att öka inkluderingen i samhället. Däremot är det viktigt att inte glömma bort de möjligheter och utmaningar som digitalisering innebär för Örebroregionens företag och organisationer. Här rekommenderas kompletterande analyser. 6

10 Enligt den nationella strategin så bör utvecklingen av den regionala tillväxtpolitiken grunda sig på analyser och uppföljning av specifika regionala förutsättningar. Därför är det viktigt att ha en kontinuerlig lärande- och kunskapsutveckling i form av utvärderingar och analyser, erfarenhetsutbyte och regionala samarbeten för att vidare kunna förstå vilka de viktigaste utmaningarna är för Örebroregionen. 7

11 Bilaga 1. Analysram I tabell 1 presenteras en mer utförlig version av analysramen (Figur 1). De fyra övergripande utmaningarna presenteras med respektive tillhörande faktorer, samt en förklaring till vad faktorerna innebär. Tabell 1. Samhällsutmaningar från den nationella strategin Analysram Utmaningar Förklaring Demografisk utveckling Åldrande befolkning Urbanisering Arbetskraftsbrist Ökad befolkning Andelen äldre ökar i relation till andelen i arbetsför ålder vilket innebär att de som arbetar måste försörja allt fler. En tilltagande urbanisering skapar såväl utmaningar som möjligheter för att åstadkomma en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar stadsutveckling. Särskilt yngre och människor i arbetsför ålder flyttar i stor utsträckning till större städer vilket medför en skevare åldersstruktur i många regioner och kommuner. Fler män flyttar generellt till landsbygdskommuner än kvinnor och fler yngre kvinnor flyttar från landsbygdskommuner än män, vilket skapar en obalans mellan kvinnor och män i vissa kommuner. I Sveriges större städer för urbaniseringen med sig en växande bostadsbrist. En hållbar stadsutveckling och ett ökat byggande behövs för att ta till vara den utvecklingspotential som en ökad koncentration av befolkning ger. Gles- och landsbygdsdominerade län innehåller ofta både områden som växer i befolkning och områden som minskar. Det kan även finnas ekonomiskt mycket viktiga verksamheter i områden där befolkningen minskar. Där är det en stor utmaning att möta behoven av kompetensförsörjning och samhällsservice. Pensionsavgångar är större än tillträdet av unga på arbetsmarknaden. Urbanisering kan ytterligare påverka denna utveckling. Mindre kommuner kommer sannolikt att få den största arbetskraftsbristen. Majoriteten av den ökade befolkningen kommer från invandringen, där en stor del av invandrarna är i yrkesaktiv ålder. Det är viktigt att tillvarata den kompetens som utrikesfödda tillför. Den ökade invandringen kan vara lösningen på problemet med den åldrande befolkningen, men kan även innebära utmaningar för kommuner och län när det gäller att ta emot nyanlända. Den ökade befolkningen kan även lösa problemet med utflyttningen från landsbygdskommuner, men om nyanlända bosätter sig i redan tätbefolkade städer, kan problem så som bostadsbrist och överfulla skolor att växa. Globalisering Digitalisering Rörlig arbetskraft Minskade handelshinder Digitalisering medför tätare utbyte av kunskap, information och teknologi, vilket minskar den geografiska betydelsen. Samtidigt som detta öppna upp för nya branscher blir utvecklingen mer oförutsägbar och kräver att företag blir snabbare på att utveckla och anpassa sina varor och tjänster för att bättre kunna konkurrera på den internationella marknaden. Företagens konkurrenskraft är bl.a. beroende av hur väl de tar till sig ny information och kunskap och därefter omsätter detta i nya varor och tjänster på marknader. Arbetskraften i Norden och mellan EU-länder blir mer rörligt, vilket innebär ett ökat inflöde av utländsk arbetskraft till den svenska arbetsmarknaden samtidigt som många svenskar väljer att arbeta utomlands. Minskade handelshinder ger ökad tillgänglighet till nya import- och exportmarknader. Detta medför en ökad handel av varor och tjänster samt ökade in- och utflöden av kapital och investeringar. Samtidigt som detta ger svenska företag möjlighet att växa på den internationella marknaden så förändras den inhemska spelplanen i takt med att internationella aktörer tillkommer på den svenska marknaden och ökar konkurrensen. Regioner kan också påverkas snabbt vid globala ekonomiska kriser. Sammantaget ställer globaliseringen 8

12 stora krav på landets regioner att ta vara på nya möjligheter och att göra strategiska och långsiktiga satsningar som främjar den regionala attraktiviteten och konkurrenskraften. Klimat, miljö och energi Utveckling av produktions- och energisystem Resurseffektiv, biobaserad och cirkulär ekonomi Hållbara transporter Klimatanpassning För att nå de miljöpolitiska målen samt skapa en mer hållbar tillväxt i Sverige så behöver produktions- och energisystemen utvecklas, så att beroendet av fossil energi minskar och att andelen förnybar energi ökar. Miljö- och klimatutmaningarna skapar möjligheter inom teknik, varu- och tjänsteutvecklingen i alla branscher och bidrar till en miljödriven näringslivsutveckling, men detta ställer också krav på företagen att producera kunskaps- och kapitalintensiva lösningar. Att arbeta för att ha en grön, resurseffektiv ekonomi är en viktig del i arbetet för att dels nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen, men även för att skapa ett samhälle som är hållbart, effektivt och som har en långsiktig tillväxt. En grön resurseffektiv ekonomi öppnar upp för nya affärsmodeller och hållbar utveckling genom att utveckla effektiva och giftfria kretslopp, bidra till fungerande ekosystem med biologisk mångfald, nyttja förnybara resurser som ersätter fossila råvaror, hushålla med naturresurser och bidra till hållbara konsumtionsmönster. I gles- och landsbygder finns många av de förnybara resurser som behövs för en positiv samhällsutveckling och det finns goda förutsättningar att ersätta fossilt baserade produkter med förnybara råvaror från biomassa. Den ökade globaliseringen och regionförstoring har inneburit att varor och människor reser och transporteras i större utsträckning. Utmaning framöver kommer att vara att minska klimatpåverkan som resor och transporter innebär. Utmaningen är även att hitta lösningar som kan leda till transportsnål samhällsplanering, hållbar regionförstoring och regionintegrering genom innovativa lösningar. Anpassningsåtgärder och prioriteringar behöver utgå från samt anpassas till regionala förutsättningar. Detta sker bl.a. genom regionala handlingsplaner för klimatanpassning. Klimatanpassning är en samhällsutmaning som bl.a. kräver olika typer av tekniska lösningar. Svenska företag har en god potential att leda utvecklingen av sådana lösningar, vilket kan öppna upp för nya jobb och marknader. Social sammanhållning Minskad segregering Tillväxt för alla Öka delaktigheten och social sammanhållning För att stärka den sociala sammanhållningen behöver segregeringen i samhället minska. Detta inkluderar segregering på arbetsmarknaden och av boendet. Inom det regionala tillväxtarbetet ska alla kvinnor och män, oavsett ålder, bakgrund och boendeort, ha samma rätt och möjlighet till inflytande och tillgång till resurser. Samhället är till för alla, vilket innebär att samhälleliga förbättringar och tillväxt ska komma medborgarna till del i form av ökad sysselsättning, förbättrad service, skola, omsorg och förbättrad folkhälsa. Det innebär också att diskrimineringen i samhället behöver minska. Detta inkluderar diskriminering mot kön, etnicitet, ålder och funktionshinder. En stor del av befolkningen står utanför arbets- eller studielivet, vilket skapar ett utanförskap. Andelen människor som inte känner sig delaktiga i samhället varierar mellan olika delar av landet samt mellan olika grupper i samhället. För att skapa en större delaktighet och etablering av dessa grupper i samhället krävs särskilda satsningar på unga och människor med utländsk bakgrund, där kompetenser, kreativitet och erfarenhet bättre tas tillvara. I arbetet för ökad social sammanhållning har kultur- och föreningslivet viktiga roller för att främja demokrati och deltagande i samhällslivet. Källa: Regeringskansliet, 2015, En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft , Kapitel 2, omarbetade av Oxford Research 9

13 Bilaga 2. Sammanställning av utmaningar I denna bilaga presenteras sammanställningen av respektive underlag. Den inkluderar de utmaningar som varit mest tongivande i underlagen. UNDERLAG 1: ÖREBROREGIONEN UTIFRÅN OCH IN, INKLUSIVE BILAGA De främsta samhällsutmaningarna som framkommer från underlaget är: Ökande befolkning och åldrande befolkning (demografisk utveckling) Minskad segregering (social sammanhållning) Öka delaktighet (social sammanhållning) Demografisk utveckling En stor del av underlaget fokuserar på flera utmaningar inom kategorin demografisk utveckling. Befolkningen i Örebroregionen blir allt äldre, vilket skapar en större försörjningsbörda på resterande delar av befolkningen i arbetsför ålder. En ökad åldrad befolkning samt en brist på kompetens inom vissa specialistyrken kan leda till större ansträngningar inom till exempel hälso- och sjukvården. En av de största utmaningarna inom den demografiska utvecklingen är den ökande befolkningen. Under 2015 kommer den största delen av Örebroregionens befolkningsökning från invandring. Beräkningar visar på att regionen kommer att ha ungefär personer i årlig nettoinvandring de kommande åren. Små kommuner som Laxå och Ljusnarsberg har redan mött svårigheter att bistå nyanlända med grundläggande kommunal service. En studie som genomförts i Örebro visar att 20 procent av invandrare inom en treårsperiod flyttar till andra regioner. Det finns därmed viss oro hos mindre kommuner att satsa allt för mycket resurser på till exempel lägenhetsbyggande till nyanlända eftersom kommuner riskerar att stå med tomma lägenheter efter några år. Denna oro riskerar att skapa en ond spiral där mindre satsningar på nyanlända i sig själv leder till att fler invandrare väljer att flytta efter några år. På grund av befolkningsökningen är bostadsbristen en viktig utmaning att lösa framöver. Bristen på bostäder avser främst bostäder till ungdomar, studenter och nyanlända. Enligt flera kommuner är det största hindret byggkostnader i förhållande till marknadsvärdet. På grund av detta finns det ett lågt intresse från privata aktörer. Den låga nivån av byggande riskerar att bromsa upp tillväxten och kan leda till en rad sociala konsekvenser. Utmaning för regionen är att skapa bättre flyttkedjor som skapar rörlighet på bostadsmarknaden. Globalisering Regionens näringsliv möter ett antal hinder i form av låg andel kunskapsintensiva företag och att många av kommunerna i regionen klassas som sårbara. Hällefors klassas som den näst mest sårbara kommunen i Sverige, vilket kan bero på att Hällefors (och Degerfors) har förlorat procent av arbetstillfällena inom näringslivet den senaste tiden. Undersökningar visar att relativt få företag 10

14 knoppas av från universitets forskningsverksamhet. En utmaning för regionen är att bli bättre på att tillvara ta kunskapen- och innovationskrafterna som skapas i universitetet och öka nyföretagande och fler nyetableringar inom bland annat gröna näringar. Klimat, miljö och energi Regionen har vissa utmaningar gällande att skapa en mer hållbar region. Tillverkade produkter med särskilt farliga ämnen har ökat den senaste tiden och andelen ekologisk odlad mark ökar svagt. En stor utmaning i regionen är frågan kring pendling som behöver lösas för att möta de ökade problemen med klimat och miljö. I regionen pendlar en stor del och den största andelen pendlar med bil snarare än med kollektivtrafik, vilket medför negativa konsekvenser på miljön. Social sammanhållning Utbildningsnivån i regionen är lägre än genomsnittet i landet. Flickor i regionen har de svagaste skolresultaten i riket och pojkar hamnar på andra plats i svagaste skolresultat. Regionen har även lägre eftergymnasial utbildning än genomsnittet för riket. Rapporten regionalt skolstöd visar att Örebroregionen behöver bli bättre på att fånga upp elever med svårigheter och som behöver stöd. Sysselsättningsgraden för utrikes födda omkring 50 % i regionen, vilket är avsevärd lägre än för inrikes födda. I länet finns fler än personer i arbetsför ålder som står helt utanför arbetsmarknaden. Det finns även problem med stora skillnader i hälsa mellan olika samhällsgrupper och en stor andel uppger en ökad otrygghet och minskad samhörighet i samhället. Främst bland äldre har även det digitala utanförskapet blivit allt tydligare. Likaså är det många i glesbygden som inte har tillgång till bredband via fiber. Skillnaden mellan tätort och glesbygd när det gäller tillgång till stabilt bredband riskerar att öka utanförskapet och de sociala klyftorna. UNDERLAG 2: SAMMANSTÄLLNINGAR AV UTMANINGAR FRÅN WORKSHOP- PAR De främsta samhällsutmaningarna som framkommer från underlaget är: Åldrande befolkning (demografisk utveckling) Skillnader mellan glesbygd och tätort (demografisk utveckling) Digitalisering (globalisering) Minska segregering (social sammanhållning) Demografisk utveckling Från de olika workshopparna framgår att bostadsmarknaden i regionen står inför en rad utmaningar med en ökad befolkning, ökad invandring och brist på hyreslägenheter. Det finns en växande andel äldre i befolkningen, mest markant i glesbygden. Dessa personer har och kommer att ha ett växande vårdbehov i form av serviceboende och andra typer av komplexa tjänster. Detta ställer krav på den arbetande befolkningen och skapar stora demografiska skillnader mellan tätort och glesbygd. 11

15 Antalet högutbildade är lägre i glesbygden (Laxå och Degerfors har lägst andel i länet) och ungdomsarbetslösheten är även högre i glesbygden. Befolkningen i regionen ökar till stor del på grund av invandringen. När allt fler flyttar till tätorter som uppstår där bostadsbrist. Sju av länets kommuner uppgav att det råder bostadsbrist. Bostadsbristen i regionen påverkas av brist på kapital till nybyggnation samt komplicerade regelverk. Små och medelstora företag uppges även ha svårt att rekrytera lämplig arbetskraft vilket kan hämma tillväxten i regionen. En stor utmaning framöver är till exempel att se till att det är bättre matchning mellan arbetsgivare och arbetstagare. Detta ställer krav på regionen att finna olika typer av lösningar i form av till exempel bättre utbildning- och kompetensförsörjning i regionen samt att det finns ett bättre samarbete mellan utbildning och näringslivet och andra former av samarbeten som kan gynna näringslivet. Gällande utrikes föddas företagande så råder det stora skillnader mellan olika grupper och ursprungsregioner. Även om företagandet bland utrikes födda är förhållandevis högt i länet så är företagandet inom vissa grupper mycket lågt, exempelvis för invånare födda i Afrika. Globalisering Digitalisering läggs fram som en viktig utmaning för regionen. Enligt PTSs bredbandskartläggning saknar många av företagen och hushållen utanför tätorterna tillgång till framtidssäker ITinfrastruktur. En utmaning för regionen är att bygga ut det stabila bredbandet via fiber, även i glesbygden. För att regionen ska kunna följa med i den snabba utvecklingen ställs inte bara krav på snabbt och stabilt bredband utan på nya krav på kompetenser hos olika branscher i regionen. Det ställs i sin tur krav på regionen att skapa ett bra innovationsklimat för företagen. En utmaning för regionen är därför att bli bättre på ta tillvara på innovationskraften och den digitala kunskapen samt skapa innovation och ökad digitalisering inom den offentliga sektorn företag startas i regionen varje år, vilket är en styrka för regionen. Samtidigt är många människor helt beroende av enskilda stora arbetsgivare i kommunerna. Detta bidrar till en större utsatthet. För att kunna möta utmaningen mot ett mer globaliserat samhälle, måste näringslivet bli mer diversifierat, innovativt och välutvecklat. Vidare behöver Örebro bli bättre på att attrahera arbetskraft och även få kompetens att stanna. Det ska även finnas möjligheter till omskolning och utbildning. Klimat, miljö och energi Vid workshopparna lyftes byggsidan fram som den viktigaste utmaningen inom klimat- och miljöområdet. Det finns stor potential för energieffektivitet men ombyggnadstakten är låg. Lika så lyfts det fram att förnybar energi används i liten utsträckning och beroendet av fossila bränslen är stort inom jord- och skogsbruket. En lösning för Örebroregionen är att skapa fler småskaliga elproducenter. Pendlingen i länet ökar stadigt och det finna en rad utmaningar förknippade med att skapa en mer hållbar pendling, då kollektivtrafiken endast står för 13 procent av pendlingen. Transporterna behöver bli mer koldioxidsnåla och det behövs ett miljötänk vid planering av infrastrukturen i regionen och skapa bättre pendlingsmöjligheter. 12

16 Social sammanhållning En utmaning i regionen är utbildning och kompetensförsörjning. Andelen invånare med eftergymnasial utbildning motsvarande tre år eller längre i Örebro län ligger i paritet med jämförbara län som Västmanland och Kronoberg. Samtidigt har andelen ungdomar som är behöriga till gymnasieskolan i länet minskat stadigt sedan millennieskiftet. Parallellt med att antalet behöriga till gymnasiet minskar så har andelen som börjar läsa på högskola inom tre år efter avslutade gymnasiestudier också minskat i nio av länets kommuner. Studieresultaten och behörigheten till vidare utbildning är särskilt låg bland de ungdomar som är födda utrikes och nyanlända till Sverige. Studieresultaten och utbildningsnivån hos utrikes födda är låga och generellt sjunker andelen behöriga till både gymnasium och högskola (i nio av länets tolv kommuner har andelen som inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning studerar på högskola minskat). Andelen utrikes födda som är behöriga till gymnasieskolan har också minskat sedan millennieskiftet, från att cirka 70 procent av männen och 78 procent av kvinnorna hade behörighet 2000 till omkring 50 procent av männen och 66 procent av kvinnorna Avseende behörighet till högskolan var dock en större andel behöriga 2014 än 2000 både för män och kvinnor, detta trots förändringar i vilken typ av gymnasieutbildningar som ger behörighet till vidare studier. Integrationen är en prioriterad fråga som behövs arbetas med inom samtliga delar av samhället. Det är långa handläggningstider för att ta tillvara på utländsk kompetens, vilket skapar hinder för integrationen. Lika så behöver arbetsmarknaden bli mer inkluderande och därmed minska segregationen. Det behövs även skapa en bättre matchning mellan arbetsgivare och arbetstagare och därmed öka antalet människor i arbetsför ålder på arbetsmarknaden. Det behöver skapas fler arbetstillfällen som inkluderar fler och skapar sysselsättning, och ungdomar behövs inkluderas bättre i samtliga delar av samhället. Bättre utbildning, lärlingsplatser och praktikplatser ska förbättra integrationen och minska utanförskapet. Likaså behövs nya former för samhällsengagemang när det politiska engagemanget minskar. Den psykiska ohälsan bland unga måste också minska. UNDERLAG 3: KOMMUNERNAS UTMANINGAR De främsta samhällsutmaningarna som framkommer från underlaget är: Förbättrade skolresultat och kompetensförsörjning Bostadsförsörjning Integration Åldrande befolkning 13

17 Sammanfattning Karlskoga och Askersund menar att en utmaning för regionen är den åldrande befolkningen som ökar i antal. Bostadsbristen lyfts fram som en samhällsutmaning av Hallsberg och Örebros kommun. Flera av kommunerna menar att bättre integration är en av de främsta utmaningarna framöver. Likaså pekar många kommuner på att förbättrad kompetensförsörjning, genom grundskola och gymnasium, är en viktig utmaning att lösa. UNDERLAG 4: PERSPEKTIVANSVARIGAS SWOT-ANALYSER De främsta samhällsutmaningarna som framkommer från underlaget är: Ökad befolkning och ökande antal äldre (demografisk utveckling) Entreprenörskap och företagande (globalisering) Utveckling av produktions- och energisystem (klimat, miljö och energi) Hållbara transporter (klimat, miljö och energi) Digitalisering (globalisering) Bättre förutsättningar för unga (social sammanhållning) Demografisk utveckling Örebroregionen liksom hela nationen står inför en stor demografisk förändring med ökat antal äldre. Kommunerna i regionens demografiska utveckling ser olika ut. Fram till 2030 ökar antal personer över 90 år särskilt mycket i flera kommuner i norra länsdelen: Ljusnarsberg, Hällefors och Nora, men i betydligt mindre utsträckning i Karlskoga, Örebro och Askersund. Samtliga kommuner får dock ett ökat antal äldre. Detta kommer ställa högre och ändrade krav på hela samhället men särskilt på sjukvård och kommunernas äldreomsorg. Bland de utmaningar detta medföljer kan nämnas: utveckling av verksamheternas effektivitet (IT, samverkansstrukturer och processer) behov av utökade ekonomiska resurser kompetensförsörjning på alla nivåer i organisationer bostäder som är anpassade efter äldres behov transportsystem som är anpassade efter äldres behov Befolkningen i Örebro ökar till följd av en ökad invandring. Detta innebär utmaningar för samhället att bistå de nyanlända med bra samhällstjänster så som vård, skola och omsorg. Framtidens arbetsmarknad kommer ställa helt andra krav på självständighet, initiativkraft och inte minst kreativa förmågor. Ett samspel mellan människans logiska och kreativa förmågor kommer att få än större betydelse i arbetsliv och för samhällsutvecklingen som helhet. Bildningssystemet är i stort behov av förnyelse för att kunna följa, och rentav ligga steget före, denna utveckling. Det finns 14

18 en utmaning i att säkerställa regionens kompetensförsörjning, särskilt med vikande skolresultat, då detta är en avgörande faktor för regionens framtida tillväxtmöjligheter. Låg matchningsgrad på arbetsmarknaden leder till exkludering, ohälsa och låg anställningsbarhet. Globalisering Viktiga punkter för att möta utmaningen med digitalisering är: Möta det digitala utanförskapet. Öka den digitala kompetensen i och med att fler branscher blir beroende av digitala verktyg och se till att den digitala kompetensen är jämlik. Hitta nya finansieringsmodeller för att kunna genomföra större digitala satsningar. Det finns en utmaning i att säkerställa regionens kompetensförsörjning. Andelen kunskapsintensiva företag i Örebroregionen har haft en vikande trend sedan En utmaning är därför att öka investeringar i FoU per capita eftersom de allmänt höga utbildningsnivåer som ofta karaktäriserar dessa företag i sig ses som en regional tillväxtpotential. Under 2014 genomfördes, enligt svenska riskkapitalföreningen, färre än fyra affärer i regionen, till ett värde av 230 MSEK. Vid en jämförelse med regioner med liknande storlek och struktur framgår det att riskkapitalinvesteringarna i Örebroregionen är få till antalet. Nyföretagandet i regionen har ökat under 2000-talet och såväl överlevnadsgraden bland regionens företag som ökningstakten i antalet arbetsställen i regionen förefaller generellt hög. Att fortsatt arbeta systemövergripande med att stötta de strukturer som bidrar till att tillhandahålla generellt goda förutsättningar för entreprenörskap och företagande är fortsatt en utmaning. Klimat, miljö och energi Överutnyttjande av jordens resurser ställer allt högre krav på regioner att kunna möta utmaningarna relaterat till klimat, miljö och energi. Örebroregionens står inför stora utmaningar gällande översvämningar, vilket påverkar flödesutjämning och tillgången till rent dricksvatten. Utmaningen för regionen är även att öka energi- och resurseffektiviteten i till exempel produktionen av varor, samt under produkternas livslängd. Utmaning för regionen är även att främja ökad energieffektivitet och minskad fossilbränsleanvändning, öka energifokus vid miljötillsyn av verksamheter och främja användning av restenergiflöden (värme, kyla, material). Fossilfritt och energieffektivt transportsystem är även en utmaning, samtidigt som regionen strävar efter regionförstoring, ökad tillgänglighet och vill utvecklas som ett logistiknav. Utmaningen kräver breda systemlösningar där regionen kan agera inom fysisk planering och infrastrukturplanering, kollektivtrafikplanering, upphandling av fordon och drivmedel och transporttjänster, påverka resmönster. Transporterna står idag för cirka en tredjedel av koldioxidutsläppen. För att minska dessa krävs såväl åtgärder inom teknik, lagstiftning och planering. Det behövs en omfattande övergång från bil till kollektivtrafik, gång och cykel. Det finns en stor utmaning när det gäller att 15

19 skapa en transport- och samhällsstruktur som prioriterar hållbara transportslag framför bilen. Det är också en stor utmaning att kunna påverka människor att förändra sitt transportbeteende. Pendling har mycket goda effekter på karriärmöjligheter och inkomst. Det är i första hand männen som pendlar långt. Kvinnor som pendlar långt får inte samma effekt på lönen, men får däremot ett högre genomslag på negativa hälsoeffekter som stress, sjukskrivning, fetma och lägre nöjdhet med livet. Social sammanhållning Att regionen möjliggör och skapar bra förutsättningar för fler arbetstillfällen för unga medborgare i regionen via offentliga och privata arbetsgivare är en stor utmaning framöver. Likaså att möjliggöra och skapa bra förutsättningar för unga att starta och utveckla företag och produkter. Viktiga förutsättningar är skolframgång, en ökad andel elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolan samt fullföljd gymnasieutbildning. Viktiga områden förenat till detta är möjlighet till bostäder för unga samt pendlingsmöjligheter. Den psykiska ohälsan bland unga måste också minskas. En viktig utmaning framöver är att hitta nya sätt att förbättra integrationen och egenförsörjningen. Likaså bör större fokus läggas på att skapa bättre villkor för jämställdhet genom att arbeta mer normativt. Stora grupper står idag utanför ett aktivt deltagande i samhällslivet. Ideell sektor och offentlig sektor behöver i allt högre grad samverka för en bättre samordning. En huvuduppgift för det offentliga samhället är att riva de barriärer som finns, såväl fysiska som mentala. Människor utanför tätorter ska också ha tillgång till grundläggande samhällsservice och få ta del av ett kulturutbud. Den digitala tekniken ger nya möjligheter som det gäller för de offentliga organisationerna att ta till sig och använda sig av. Den ideella sektorn är här i många stycken en förebild. 16

20 DANMARK NORGE SVERIGE FINLAND BRUXELLES LATVIJA Oxford Research A/S Oxford Research AS Oxford Research AB Oxford Research Oy Oxford Research Baltijas Konsultācijas, SIA Falkoner Allé 20 Østre Strandgate 1 Norrlandsgatan 11 Fredrikinkatu 61a C/o ENSR Vīlandes iela Frederiksberg 4610 Kristiansand Stockholm Helsinki 5. Rue Archiméde LV-1010, Rīga, Latvija Danmark Norge Sverige Finnland Box 4, 1000 Brussels Tel.: (+371) Tel: (+45) Tel: (+47) Tel: (+46) info@balticconsulting.com office@oxfordresearch.dk post@oxford.no office@oxfordresearch.se office@oxfordresearch.fi office@oxfordresearch.eu