Handbok 2016:1 Ekologisk kompensation, Remissammansställning Inledning

Transkript

1 Handbok 2016:1 Ekologisk kompensation, Remissammansställning Inledning Under arbetet med framtagandet av vägledningen om miljöbalkens bestämmelser om ekologisk kompensation inhämtade Naturvårdsverket synpunkter genom att skicka vägledningen på remiss. Remissperioden pågick från och med den 2 oktober till och med den 9 november Remissvaren innehöll kommentarer både av övergripande och av mer detaljerad karaktär. Det är glädjande att så många aktörer har tagit sig tid att lämna synpunkter. Naturvårdsverket har gått igenom samtliga inkomna remissvar och bedömt om det är lämpligt att tillgodose det som efterfrågats inom ramen för vägledningen. Detta arbete har bidragit till att förbättra vägledningen. Denna remissammanställning syftar till att övergripande beskriva de huvudsakliga synpunkter som inkommit och hur dessa har beaktats. Samtliga synpunkter som inkommit har bedömts även om det inte framkommer i detta dokument. Om det finns intresse av att veta mer i detalj hur vi har hanterat inkomna synpunkter så är ni välkomna att kontakta Naturvårdsverket. Många remissinstanser är positiva till att Naturvårdsverket tar fram en vägledning för ekologisk kompensation och anser att vägledningen kommer att underlätta för hanteringen av dessa frågor i framtiden. Övergripande kommentarer Flera remissvar innehöll liknande kommentarer. Nedan följer övergripande kommentarer angående vissa frågor som kommenterats av flera aktörer. Fördjupningar Önskemål om fördjupningar av olika delar av vägledningen förekommer i många remissvar. Flera är nöjda med avgränsningarna i stort, men önskar förtydliganden i vissa delar. Vissa har önskemål om en vägledning som omfattar kompensation för fler intressen än naturvård. Naturvårdsverket fokuserar i vägledningen på kompensation för påverkan på biologisk mångfald och ekosystemtjänster eftersom detta är Naturvårdsverkets ansvarsområde. Kompensation kan dock även bli aktuellt vid påverkan på andra allmänna intressen och många av de grundläggande principerna som redovisas i denna rapport bör kunna tillämpas även i dessa fall.

2 Önskemål om fördjupningar har bland annat funnits när det gäller praktiska aspekter på kompensation i olika naturtyper samt metoder för värdering och kvantifiering av påverkan på naturmiljön och naturvårdsnyttan av kompensationsåtgärder. Naturvårdsverket noterar att det finns flera önskemål om mer praktiska exempel, flödesscheman etc. och kommer undersöka möjligheterna att längre fram prioritera arbetet med att ta fram sådan vägledning. Prövning i två steg Som framhålls i vägledningen framgår det inte av förarbetena till miljöbalken om kompensationsåtgärder får vägas in vid bedömningen av om en verksamhet ska tillåtas. Det finns utrymme för olika tolkningar. I vägledningen redogörs för den tolkning Naturvårdsverket valt att förespråka och skälen för denna tolkning. I arbetet med framtagande av vägledningen har vi ägnat mycket tid att diskutera frågan både internt och externt. En klar majoritet av de aktörer som Naturvårdsverket har haft dialog med och som svarat på denna remiss ställer sig bakom principen om en prövning i två steg men det finns flera som gör en annan tolkning. Naturvårdsverket anser att principen om en tvådelad prövning är central för att en ökad användning av ekologisk kompensation ska bidra till en hållbar utveckling. Naturvårdsverket ser därför inte skäl att ändra inställning i frågan med anledning av de inkomna remissvaren. Behov av utredning I flera remissvar påpekas att reglerna om kompensation behöver utvecklas och att det finns behov av författningsändringar. Detta gäller bland annat hantering av kompensationsåtgärder i prövningar enligt annan lagstiftning (bl.a. infrastrukturprojekt, fysisk planering enligt plan- och bygglagen), markåtkomstfrågor och möjligheten att använda avgifter istället för direktkompensation i samband med mindre verksamheter. Naturvårdsverket delar bedömningen att det finns ett stort behov av klargöranden och utveckling av regelverket för kompensation för att åstadkomma större förutsägbarhet och effektivitet i regeltillämpningen. Naturvårdsverket har dock valt att inte behandla frågor om utredningsbehov eller behov av författningsändringar i vägledningen. Disposition Flera remissinstanser har haft synpunkter på vägledningens disposition och efterfrågat ändringar, bl.a. en tydligare uppdelning av texten utifrån olika ärendetyper eller olika bestämmelser i miljöbalken. I arbetet med framtagande av vägledningen har vi övervägt att disponera vägledningen annorlunda, t.ex. efter ärendetyp. Vi har dock bedömt att denna disposition är att föredra.

3 Remissinstanser som lämnat yttrande Boverket Energimarknadsinspektionen Försvarsmakten Göteborgs stad Havs- och Vattenmyndigheten Jordbruksverket Kammarkollegiet Kemikalieinspektionen Kustlaboratoriet, SLU Lantbrukarnas Riksförbund Länsstyrelsen Gotland Länsstyrelsen Halland Länsstyrelsen Jönköpings län Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen i Skåne Länsstyrelsen i Stockholm Länsstyrelsen Uppsala Länsstyrelsen Västerbotten Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Västra Götalands län Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Örebro län Länsstyrelsen Östergötland, naturvårdsenheten Mannheimer Swartling Riksantikvarieämbetet Sametinget Skogsstyrelsen Stockholm Resilience Centre Stockholms stad Svea hovrätt, Mark och miljööverdomstolen Sveaskog SveMin Svenska Botaniska Föreningen Svensk Energi Svensk Torv Sveriges kommuner och landsting Trafikanalys Trafikverket Vattenfall Vänersborgs tingsrätt, mark- och miljödomstolen Växjö tingsrätt, mark- och miljödomstolen Östersunds tingsrätt, mark- och miljödomstolen

4 Remissinstans Synpunkt Naturvårdsverkets kommentar/hantering av synpunkt Boverket Boverket ser positivt på att Naturvårdsverket tar initiativ till att utveckla verktyget ekologisk kompensation i syfte att uppnå våra miljömål kopplade till biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Energimarknadsinspektionen Energimarknadsinspektionen ser positivt på att Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning om ekologisk kompensation. Energimarknadsinspektionen I ellagen finns hänvisningar till bestämmelser i miljöbalken som ska tillämpas i Energimarknadsinspektionens tillståndsprövning. Energimarknadsinspektionen ifrågasätter sambandet mellan en prövning i två steg och krav på att kompensationsåtgärder ska vara genomförda innan exploatering. Naturvårdsverket anser inte att det finns skäl att frångå principen om en tvådelad prövning för att det kan vara motiverat att ställa krav på att kompensationsåtgärderna ska vara genomförda innan exploatering sker. Beslut kan i dessa fall förenas med villkor om att kompensationsåtgärderna ska vara genomförda innan exploatering sker. Energimarknadsinspektionen Energimarknadsinspektionen efterfrågar tydligare Naturvårdsverket har i denna vägledning valt att inte

5 Försvarsmakten Försvarsmakten Försvarsmakten Försvarsmakten vägledning om hantering av kompensationsfrågor i samråds- och MKB-processen. Hur ska man bedöma situationer där verksamheten har bidragit till höga naturvärden på platsen? Viktigt att utreda skälen till artförekomster. Försvarsmakten efterfrågar vägledning angående kompensation i samband med tillämpning av 12 kap. 6 MB. Vid skydd är det viktigt att utreda skälet till varför området behöver skyddas. Nära kommunal planläggning Försvarsmakten anser att det bör finns möjlighet att tillgodoräkna sig kompensationsåtgärd två gånger om den medför nytta för exempelvis både friluftsliv och biologisk mångfald. beskriva frågan om kompensation i MKB-processen mer utförligt. Regeringskansliet arbetar för närvarande med att revidera 6 kap. MB och tillhörande förordning. Efter revideringen kommer Naturvårdsverket att överväga behovet av ytterligare vägledning. Vid prövningen av en verksamhet bedöms verksamhetens samlade påverkan (positiv och negativ). Om nettoeffekten av verksamheten är positiv sker inget intrång i naturvårdens intressen och ingen kompensation är motiverad (särskilda krav gäller dock vid tillämpning av kompensationsbestämmelserna i 7 kap. MB). Vid bedömningen av om kompensation är motiverat ska dock enligt Naturvårdsverkets uppfattning ingen hänsyn tas till om det är verksamhetsutövaren själv som skapat de naturvärden som påverkas. Det är oklart om det är möjligt att ställa krav på kompensation med stöd av 2 kap. 3 MB, t.ex. i tillsynsärenden om samråd enligt 12 kap. 6 MB. Se mer i avsnitt om Kompensation med stöd av 2 kap. MB. Naturvårdsverket anser att denna fråga hänger nära ihop med bedömningen av additionalitet och behov av långsiktighet för en kompensationsåtgärd. Behovet av skydd beror på risken för exploatering vilket framgår av vägledningen. Om en verksamhet medför påverkan på både biologisk mångfald och friluftsliv (eller andra ekosystemtjänster) anser Naturvårdsverket att det kan vara lämpligt att utforma kompensationsåtgärder så att de fyller behovet av kompensation för båda dessa typer av påverkan. Naturvårdsverket anser dock inte att det är rimligt att man vid en prövning ska kunna åberopa kompensationsåtgärder som genomförts i annat syfte i samband med tidigare prövningar. En sådan ordning skulle enligt Naturvårds-

6 Försvarsmakten Försvarsmakten Försvarsmakten vill ha förtydligande angående friluftsliv och 7 kap. 7 MB. Försvarsmakten efterfrågar tydligare belysning och vägledning angående åtkomst till kompensationsområdet och ifrågasätter krav på långsiktighet Försvarsmakten Lyft fram försvaret som allmänt intresse. Åtgärdat Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten anser att Naturvårdsverkets vägledning ökar förutsättningarna att tillämpa kompensationsbestämmelserna på ett bra sätt. verkets mening fordra ett ramverk för kontroll och registrering av kompensationskrediter, vilket saknas i svensk lagstiftning. Naturvårdsverket anser att krav på kompensation bör kunna ställas med stöd av 7 kap 7 MB om ett beslut om tillstånd eller dispens påverkar friluftslivets intressen i ett naturreservat där friluftsliv ingår i syftet. Detta har förtydligats i vägledningen. Se övergripande kommentar ovan om fördjupningar och behov av utredning. Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten Myndigheten ställer sig bakom principen om en tvådelad prövning och att skadelindringshierarkin ska tillämpas vid prövning av verksamheter. Myndigheten efterfrågar ett stycke som förtydligar relationen mellan steg ett i prövningshierarkin omfattningen av villkor och godtagbara effekter och tillåtlighet och steg två och omfattningen av kompensationen I inledningen bör läggas till ett stycke som förtydligar relationen mellan steg ett i prövningshierarkin (omfattningen av villkor, godtagbara effekter och tillåtligheten) och steg två om omfattningen på kompensationskrav. Omfattande kompensationsbehov kan vara en indikation på att tillåtligheten bör ifrågasättas. Se övergripande kommentar ovan om prövning i två steg. Naturvårdsverket delar bedömningen att omfattande kompensationsbehov kan vara en indikation på att tillåtligheten bör ifrågasättas och har förtydligat detta på flera ställen i vägledningen.

7 Jordbruksverket Jordbruksverket Jordbruksverket Jordbruksverket Jordbruksverket Jordbruksverket Jordbruksverket Kemikalieinspektionen Kemikalieinspektionen Jordbruksverket välkomnar förslaget till vägledning om ekologisk kompensation. Vägledningen är välskriven och uttömmande och Jordbruksverket delar uppfattningen att kompensationsåtgärder kan bidra till att uppnå miljömål om biologisk mångfald. Förslag om att införa naturvårdsfonder eller ekokonton. Det bör framgå att prövningen bygger på en samlad bedömning av kostnader och nyttor för samhället. Ifrågasätter en tvådelad prövning. Anser att MÖD 2006:49 bör nämnas i vägledningen. Exempel angående dispens från biotopskydd är missvisande. Det är oförenligt med syftet att ta bort småbiotoper i ett hårt brukat jordbrukslandskap. Lika för lika är inte alltid förstahandsalternativ, lyft fram landskapsperspektivet. Komplettera med levande dokument, jämför. broschyr med exempel på vindkraftskreotoper. Kemikalieinspektionen välkomnar Naturvårdsverkets vägledning om ekologisk kompensation eftersom myndigheten bedömer att det finns ett behov av stöd i användningen. Förtydliga vad som menas med ekvivalensmetod och förklara hur ekonomisk värdering kan Se övergripande kommentar ovan om behov av utredning. Naturvårdsverket delar inte denna uppfattning. Syftet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling. I miljöbalkens portalparagraf anges att naturen har ett självständigt skyddsvärde. Utgångspunkten är som huvudregel inte att prövningen bygger på en samlad bedömning av kostnader och nyttor för samhället. Se övergripande kommentar ovan om prövning i två steg. Rättsfallet har lagts till i vägledningen. Åtgärdat. Stycket har formulerats om för att förtydliga grunderna för Naturvårdsverkets ställningstagande. Naturvårdsverket anser att stycket om kompensationsåtgärdernas inriktning ger stöd för att frångå principen om kompensation lika för lika om det är motiverat utifrån ett landskapsperspektiv. Se övergripande kommentar om fördjupningar. Åtgärdat. Begreppet ekvivalensmetod har lagts in i ordlistan och en hänvisning till NV rapport 6469 har lagts in.

8 användas, hänvisning till NV rapport Kustlaboratoriet, SLU Bra att matoriet, SLUagts in. metod har lagts in i ordlistan till NV rapport 6469.jra lyfts. Texten matoriet, SLUagts in. metor dessutom bra f ordli. Kustlaboratoriet, SLU Väldigt få exempel från vatten och fisk (främst Se övergripande kommentar om fördjupningar. laxfisk och vattendomar finns med). Kustlaboratoriet, SLU Tryck mer på behov av uppföljning Se övergripande kommentar om fördjupningar. Vänersborgs tingsrätt mark- och miljödomstolen Mark- och miljödomstolen delar Naturvårdsverkets bedömning av behovet av en vägledning för hur miljöbalkens olika kompensationsåtgärder kan hanteras i prövning. Kompensationsåtgärder torde i många fall kunna öka förutsättningarna att nå miljöbalkens mål då en gängse skälighetsbedömning inte alltid fullt ut eliminerar skador eller störningar från olika åtgärder, projekt och verksamheter. Domstolen delar också Naturvårdsverkets uppfattning att kompensationsåtgärder inte ska läggas till grund för prövningen av en åtgärds eller verksamhets tillåtlighet, utan ska ses som en möjlighet att (som ett andra steg i prövningen) föreskriva ytterligare krav på åtgärder som får vidtas utom ramen för det egentliga projektet. Utrymmet för kompensationsåtgärder blir därigenom begränsat till vad som återstår för att neutralisera en skada från en åtgärd/verksamhet som bedömts tillåtlig efter det att begränsningar och försiktighetsmått inom ramen för vad som är skäligt iakttagits. I förslaget till vägledning ges inledningsvis uttryck för denna uppfattning och domstolen finner verkets resonemang om detta rimligt (s. 37 ff).

9 Vänersborgs tingsrätt mark- och miljödomstolen Vänersborgs tingsrätt mark- och miljödomstolen Vänersborgs tingsrätt mark- och miljödomstolen Växjö tingsrätt, mark- och miljödomstolen Växjö tingsrätt, mark- och miljödomstolen Växjö tingsrätt, mark- och miljödomstolen Växjö tingsrätt, mark- och miljödomstolen I vissa exempel i vägledningen där kompensation bedöms vara motiverat är omständigheterna sådana att tillstånd/dispens inte borde medges. Ifrågasätter på vilka grunder kompensationsåtgärder kan föreskrivas om dessa syftar till att nå bättre miljöförhållanden än utgångsläget. (s. 45 och 47) Det finns anledning att närmare analysera och beskriva vilka incitament en verksamhetsutövare kan ha för att gå med på att utföra kompensationsåtgärder som går längre än de begränsningar och försiktighetsmått som rimligen kan krävas i dispens-/tillståndsprövningen. Mark- och miljödomstolen har, utifrån vad domstolen har att bevaka, ingen erinran mot vad som anförs i handledningen. Kräldjur bör bytas ut till kräftdjur. På sidan 47 under rubriken Betydande påverkan på den gröna infrastrukturen saknas innehåll. På sidan 59 sista stycket före rubriken 5.3 anges Naturvårdsverket anser att kompensationsåtgärder på plats eller i närområdet så långt som Naturvårdsverket konstaterar att dagens tillämpning av miljöbalken innebär att intrång av den typ och omfattning som redovisade exempel ger uttryck för i vissa fall bedöms tillåtliga. Naturvårdsverket delar uppfattningen om att det i vissa fall uppkommer skada som innebär att tillstånd/- dispens inte borde medges. Avsikten är inte att beskriva kompensationsåtgärder som syftar till att nå bättre miljöförhållanden än utgångsläget. Det första exemplet beskriver BBOP och där motsvaras ökningen av naturvärdena i kompensationsområdet och av en förlust av naturvärdena på platsen för exploateringen.. Diagrammen på s. 48 beskriver naturvärdena i kompensationsområdet utan hänsyn till den negativa påverkan på naturvärdena på verksamhetsområdet. Naturvårdsverket har valt att fokusera på kompensation vid tillämpning av miljöbalken. I vissa fall ställs krav efter åtaganden från verksamhetsutövare. Naturvårdsverket har inte möjlighet att inom ramen för denna vägledning analysera vilka incitament som ligger bakom dessa åtaganden. I mål och ärenden anges ibland att det är ett led i företagens arbete med att minska den negativa miljöpåverkan från verksamheten. Åtgärdat. Åtgärdat. Åtgärdat.

10 Växjö tingsrätt, mark- och miljödomstolen Svea hovrätt, Mark- och miljööverdomstolen Svea hovrätt, Mark- och miljööverdomstolen Lantbrukarnas riksförbund möjligt ska eftersträvas framför en avgift.. Markoch miljödomstolen anser att verket bör överväga att byta ut ordet avgift till ekonomisk ersättning. Domstolen noterar att det överst på sidan 78 saknas flödesschema för prövningsprocessen. Mark- och miljööverdomstolen har, utifrån de aspekter som domstolen har att beakta, inte några särskilda synpunkter att lämna på vägledningens innehåll. Det finns dock anledning att understryka vikten av att prövningsmyndigheten har ett bra underlag inför ett ställningstagande om eventuella kompensationsåtgärder. För att öka sökbarheten av de åberopade rättsfallen är det, när det gäller hänvisning till orefererade avgöranden, lämpligt att konsekvent referera till domarna enligt modellen domstolens (fullständig) namn- avgörandedatum målnummer. Mark- och miljööverdomstolens refererade avgöranden anges förstås med förkortningen, t.ex. som MÖD 2014:15 (jfr noterna på s. 49, 59, 61 och 83). Principen om att förorenaren betalar är inte tillämplig i samband med pågående markanvändning. Kompensationsåtgärder bör inte kunna krävas i samband med pågående markanvändning. Flödesschemat har utgått då det varit svårt att ta fram ett schema som beskriver alla de olika typer av prövningsprocesser där krav på kompensation kan bli aktuella. Åtgärdat. Naturvårdsverket delar inte uppfattningen att principen generellt sett inte skulle vara tillämplig i samband med pågående markanvändning. Krav på kompensation förutsätter dock förprövning eller tillsynsingripanden och måste (med vissa undantag) vara rimliga vid en avvägning enligt 2 kap 7 MB. Lantbrukarnas riksförbund Invändningar mot prövning i två steg Se övergripande kommentar ovan om prövning i två steg.

11 Lantbrukarnas riksförbund Lantbrukarnas riksförbund Lantbrukarnas riksförbund Lantbrukarnas riksförbund Länsstyrelsen Gotland Länsstyrelsen Gotland Länsstyrelsen Gotland Risk för skönsmässiga bedömningar om man frångår principen lika för lika LRF delar Naturvårdsverkets uppfattning att kravet på kompensationsutredning ska anpassas efter åtgärdens omfattning och behovet av kompensation, liksom att mindre verksamheter inte nödvändigtvis ska behöva behandla alla aspekter i en kompensationsutredning. Oklart hur det ska gå till med kompensation genom områdesskydd Inte rimligt att kräva uppföljning av mindre åtgärder Positivt att vägledningen tas fram. Positivt med en samlad ansträngning för att få till stånd en ökad tillämpning av bestämmelserna. Väl formulerat och genomgående bra underlag. Länsstyrelsen delar uppfattningen att en prövning ska göras i två steg. s. 24, komplettera med att vissa miljöer inte går att återskapa Tveksamt vilka möjligheter som finns att kräva kompensation för rödlistade arter, s. 47. Naturvårdsverket anser att det finns för- och nackdelar med en strikt tillämpning av principen lika för lika. Naturvårdsverkets bedömning är att en viss grad av flexibilitet är nödvändigt för att säkerställa att kostnad och nytta balanseras när krav ställs på kompensation. De krav som ställs måste dock vara rimliga och markåtkomstfrågan måste kunna lösas. Naturvårdsverket har lagt till en kommentar i vägledningen för att uppmärksamma denna problematik. Se i övrigt övergripande kommentar ovan om fördjupning. Åtgärdat. För mindre omfattande åtgärder kan uppföljningen vara mycket enkel (t.ex. foto på genomförd åtgärd), vilket framgår av den reviderade texten. Åtgärdat. Det kan finnas anledning att frångå principen lika för lika om man ändå väljer att tillåta skada i sådant område. Miljöbalken ska tolkas utifrån portalparagrafen, och miljökvalitetsmålen ska fungera som en konkretisering av vad som avses med en ekologiskt hållbar utveckling. Naturvårdsverket anser därför att det kan vara rimligt att ställa krav på kompensation vid påverkan på rödlistade

12 Länsstyrelsen Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Länsstyrelsen Norrbotten Länsstyrelsen Norrbotten Positivt med vägledning i syfte att få till stånd en ökad och mer enhetlig tillämpning av bestämmelserna om kompensation. Vägledningen behöver disponeras annorlunda (efter ärendetyp) Länsstyrelsen anser att vägledningen överlag är bra och täcker de viktigaste principerna och problemställningarna vid ekologisk kompensation. Länsstyrelsen är särskilt positiv till att Naturvårdsverket i vägledningen trycker på ett principiellt viktigt förfarande, där man bör hålla isär tillståndsprövningen från möjligheterna till ekologisk kompensation. Länsstyrelsen välkomnar Naturvårdsverkets synsätt där tillståndsprövning och beslut om kompensationsåtgärder ses som en process i två steg, där beslut om eventuella kompensationsåtgärder tas först efter att tillståndsprövningen är klar. Sammantaget anser Länsstyrelsen att Naturvårdsverkets förslag till vägledning är bra och ändamålsenlig. Skydd bör lyftas fram som lämplig kompensationsåtgärd för fler typer av habitat och naturmiljöer arter, eftersom det är i linje med miljömålet ett rikt växtoch djurliv. Se övergripande kommentar ovan om disposition. Texten har anpassats något utifrån synpunkten. Naturvårdsverket anser dock att flera av de ekosystem och livsmiljöer som lyfts fram i remissvaret är sådana som generellt sett har ett förhållandevis lågt exploateringstryck och där lämpliga restaureringsobjekt bör vara möjliga att hitta, åtminstone i den regionala skalan. Vad som utgör en lämplig kompensationsstrategi måste dock avgöras utifrån

13 Länsstyrelsen Norrbotten Länsstyrelsen Norrbotten Länsstyrelsen Norrbotten Länsstyrelsen Norrbotten Länsstyrelsen Norrbotten Länsstyrelsen Norrbotten Det behövs en fördjupad diskussion om principer kring former för kompensation i skyddade områden, bl.a. kring kompensationsåtgärders förenlighet med syfte och föreskrifter. Formerna och arbetssättet kring hur man ska säkra kompensationsområden på lång sikt behöver utvecklas och formaliseras, särskilt i fall där skyddet i sig ska utgöra kompensation. Riktlinjer kring kompensationens omfattning bör utvecklas. Där skydd används som huvudsaklig kompensationsstrategi bör man generellt sett kräva att man skyddar en större areal än den areal habitat som förstörs Begreppet intrång bör förtydligas. I många fall bättre att använda begreppet påverkansområde. Ofta är påverkansområdet betydligt större än själva intrångsområdet, t.ex. genom damning eller buller. Principen om No net loss arbetas fram inom EU och kommer att bli vägledande inom kort. Därför bör denna princip på ett tydligare sätt genomsyra vägledningen om ekologisk kompensation. Vid exploatering i skyddsvärda skogsområden avverkas ofta den gamla naturskogen/urskogen. Detta virke utgör en underutnyttjad tillgång för naturvården och bör i större utsträckning kunna användas för att stärka naturvärden i andra områden, eller användas för att bygga anläggningar för friluftslivet. förutsättningarna i det enskilda fallet med beaktande av regionala förhållanden. Texten i avsnittet har kompletterats och reviderats utifrån inkomna synpunkter. Naturvårdsverket har i vägledningen strävat efter att redogöra för de verktyg för långsiktigt säkerställande som finns tillgängliga. Se vidare övergripande kommentar ovan om fördjupningar. Kompensationens omfattning ska (med vissa undantag) fastställas efter en rimlighetsavvägning, vilket innebär att full kompensation inte alltid kan krävas. Se vidare övergripande kommentar ovan om fördjupningar. Naturvårdsverket har valt att använda begreppet intrång då det är detta begrepp som används i lagtexten i 16 kap 9 MB. I listan med begreppsförklaringar tydliggörs att intrång avser kvalitativ och/eller kvantitativ negativ påverkan på ett allmänt intresse vilket inkluderar både areella intrång och kvalitetsförsämringar till följd av exempelvis emissioner. Naturvårdsverkets vägledning utgår ifrån de befintliga bestämmelserna i miljöbalken. Det finns inget krav på att intrång ska kompenseras fullt ut. Naturvårdsverkets utgångspunkt är att intrång ska kompenseras fullt ut om det är rimligt, vilket framgår av vägledningen. Naturvårdsverket anser att utläggning av avverkat virke kan vara en lämplig åtgärd i samband med kompensation för intrång i naturskogsmiljöer. Naturvårdsverket har dock valt att inte fördjupa vägledningen kring restaureringsekologi och kompensation i olika naturtyper, då detta är ett omfattande fält.

14 Länsstyrelsen Norrbotten Länsstyrelsen Norrbotten Länsstyrelsen Norrbotten Länsstyrelsen Norrbotten Länsstyrelsen Norrbotten Länsstyrelsen Norrbotten Länsstyrelsen Skåne Principen om en tvådelad prövning bör bli tydligare och mer konsekvent i vägledningen. Rekommendationerna om att en kompensationsplan bör bifogas tidigt i processen och att kompensationskrav ska kunna ställas av regeringen vid en tillåtlighetsprövning undergräver principen om en tvådelad prövning. En ökad tillämpning av ekologisk kompensation och delegering av beslut om kompensationsåtgärdernas närmare utformning till tillsynsmyndigheten kommer att innebära ökad arbetsbörda hos berörda myndigheter, vilket kräver ökade resurser. Länsstyrelsen efterfrågar fler utförliga exempel som diskuteras/problematiseras i ett vidare sammanhang Klassificera kompensationstyper och typmiljöer där olika typer av kompensationsåtgärder är mer eller mindre lämpliga/ändamålsenliga. Tabellen på sid saknar en ruta om kompensation för större intrång och påverkan på höga naturvärden Tydligare disposition skulle underlätta användandet av handledningen. En vägledning om kompensationsåtgärder är positiv eftersom det ibland är oklart hur och vilka Naturvårdsverket bedömer inte att rekommendationen om att man tidigt i processen tar fram underlag om tänkbara kompensationsåtgärder undergräver kraven på en prövning i två steg. Detta underlag behövs för att det ska vara möjligt att bedöma om ett eventuellt beslut ska förenas med krav på kompensation. Om tillstånd/dispens inte kan meddelas blir frågan om kompensation inte aktuell. Men att först efter denna bedömning börja arbetet med att ta fram underlag för att bedöma om beslutet ska förenas med krav på kompensation riskerar att försena prövningen. Naturvårdsverket delar uppfattningen att det finns en risk för ökad arbetsbörda för länsstyrelserna om frågor om kompensation regelmässigt delegeras. Naturvårdsverket anser trots detta att delegation kan vara lämpligt i vissa fall, men att tydliga ramar för kompensationens omfattning och inriktning bör sättas av prövningsmyndigheten. Se övergripande kommentar ovan om fördjupningar. Naturvårdsverket anser att det är svårt att ge generella rekommendationer om vad som är mer eller mindre lämpligt/ändamålsenligt. Se övergripande kommentar ovan om fördjupningar. Tabellen listar exempel och ska inte uppfattas som heltäckande. Mot bakgrund av lydelsen av bestämmelsen i 16 kap 9 MB har Naturvårdsverket inte sett behov av att särskilt motivera varför kompensationskrav bör övervägas i samband med större intrång och påverkan på områden med höga naturvärden. Se övergripande kommentar ovan om disposition.

15 Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen Skåne krav som kan ställas på kompensation vid ärendehandläggningen. Naturvårdsverket tar upp frågan om kumulativa effekter av flera mindre åtgärder. Det är angeläget att vägledningen tydligare anger hur dessa mindre åtgärder ska hanteras i varje enskilt ärende. Länsstyrelsen uppfattar det som att Naturvårdsverket menar att det oftast inte går att kompensera en förlust av naturvärden genom att genomföra åtgärder som anges i skötselplanen eftersom detta inte ger additionalitet. Samtidigt anges att kompensation i naturreservat i första hand ska återställa eller nyskapa värden inom reservatet. Med tanke på de resurser som finns för förvaltningen är vi tvärtom försiktigt positiva till att åtgärder enligt skötselplan kan genomföras som kompensation, inte minst om åtgärden kan tidigareläggas jämfört med vad som planerats i den löpande förvaltningen. Länsstyrelsen skulle önska att vägledningen även tar upp kompensation inom strandskyddsområden. Det borde finnas utrymme att ställa krav på kompensation vid vissa dispenser och upphävanden efter ansökan, särskilt om något av de särskilda skälen 3-6 anges för dispensen. Inte minst inom detaljplanearbetet ser vi att kompensation hade varit relevant många gånger vid upphävande av strandskyddet. Vägledningen tar upp kompensation vid förlust av ekosystemtjänster. Länsstyrelsen ser positivt på detta men önskar en fördjupad diskussion. Många ekosystemtjänster kommer från miljöer som inte Delvis åtgärdat. Naturvårdsverket anser att frågan om kumulativ påverkan kopplar till arbetet med framtagande av regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Avsnittet om underlag har kompletterats angående kumulativa effekter. Texten i avsnittet har kompletterats och reviderats utifrån inkomna synpunkter. Se övergripande kommentar ovan om fördjupningar. Se övergripande kommentar ovan om fördjupningar. För vägledning om värdering av ekosystemtjänster har hänvisning gjorts till NV rapport 6690.

16 Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen Skåne nödvändigtvis har stora naturvärden. Kan kompensation ställas även för dessa och i vilken utsträckning? Hur mycket underlag om och bevis för att området utgör en ekosystemtjänst måste finnas med i ärendet? Hur värderar man tjänsten? Det vore önskvärt om handboken kompletteras med ett kapitel som beskriver kompensationsavgifter vid tillsyn. Länsstyrelsen bedömer att fiskeavgifter kan användas betydligt mer i tillsynen än vad som har varit fallet hittills. Länsstyrelsen hade uppskattat om vägledningen kunde innehålla mallar med förslag på hur kompensationsåtgärder kan hanteras i beslut enligt MB. Det framgår att Naturvårdsverket föredrar kompensationsåtgärd framför avgift. Länsstyrelsen i Skåne föredrar i följande situationer avgift. Fiskeavgifter är att betrakta som uppskjutna kompensationsåtgärder och till skillnad från fastslagna kompensationsåtgärder är de mycket flexibla. De kan därför sättas in på den platsen i vattendraget (eller närliggande vatten) och med den åtgärd som verkligen bedöms göra mest miljönytta. Länsstyrelsen hade uppskattat om lagtexterna citerades i vägledningen. Länsstyrelsen upplever att texten innehåller en del upprepningar och att samma frågeställningar återkommer på många olika ställen i dokumentet. Det vore bra om man kunde komprimera och Naturvårdsverket har valt att avgränsa vägledningen så att den i första hand behandlar krav på kompensation vid förprövning. Denna avgränsning har förtydligats i vägledningen. Se övergripande kommentar ovan om fördjupningar. Kommentaren har lett till en justering av texten i avsnitt Naturvårdsverket har för att inte i onödan tynga texten valt att inte återge lagtext i handboken. Rapporten är dock kompletterad med en bilaga där relevanta bestämmelser anges i fulltext. Se övergripande kommentar ovan om disposition.

17 Länsstyrelsen Stockholm Länsstyrelsen Stockholm Länsstyrelsen Stockholm Länsstyrelsen Stockholm Länsstyrelsen Stockholm Länsstyrelsen Stockholm stuva om texten för ett bättre sammanhang och lättare läsning. Länsstyrelsen ser positivt på att Naturvårdsverket genom vägledningen verkar för att frågan om ekologisk kompensation lyfts fram vid tillämpningen av miljöbalkens bestämmelser. Vägledningen beskriver på ett pedagogiskt sätt grundläggande begrepp, principer och tillvägagångssätt. Vägledningen skulle med fördel kunna innehålla fler och mer utförliga exempel på utformning av beslut med kompensation. Länsstyrelsen anser att vägledningen bör innehålla en analys över varför ekologisk kompensation inte används i så stor utsträckning och att vägledningen fokuserar särskilt på de problemområden/hinder som identifieras. Vägledningens titel skulle kunna tydliggöras för att förmedla att det är just ekologisk kompensation som avses, vilket kan omfatta mer än kompensation av specifika naturvärden, exempelvis kulturmiljö- och friluftslivsvärden. I avsnittet bakgrund bör även EU:s ramdirektiv för vatten lyftas fram då frågan om kompensation tas upp även i detta direktiv. Avsnitt om kumulativ påverkan från mindre åtgärder bör lyftas fram mer i vägledningen, Se övergripande kommentar ovan om fördjupningar. Naturvårdsverket har till stora delar baserat vägledningens inriktning och avgränsning på en analys av de problemområden och hinder som vi identifierat. Detta har skett dels genom externa kontakter (bl.a. seminarium med intressenter), dels genom en kartläggning av beslut med krav på kompensation (NV rapport 6667). Naturvårdsverket har valt att inte beskriva detta i vägledningen men framtagandet av denna rapport är en viktig del av Naturvårdsverkets förberedelser inför framtagande av vägledningen. Naturvårdsverket anser att begreppet naturvärden, omfattar såväl friluftslivsvärden som ekosystemtjänster. Åtgärdat genom tillägg. Naturvårdsverket bedömer att det framgår att Naturvårdsverket anser att det kan vara särskilt motiverat

18 Länsstyrelsen Stockholm Länsstyrelsen Stockholm Länsstyrelsen Stockholm Länsstyrelsen Uppsala eftersom detta är något som ofta missas för verksamheter/åtgärder som inte omfattas av MKB-krav. Avsnitt 3 s. 25: Här bör även anges att kulturreservat och naturminnen omfattas av kraven på kompensation i 7 kap 7 MB. I textrutan för vad som ska kompenseras och i vilken utsträckning bör när det gäller 7 kap 7 MB, s. 7, anges i skälig utsträckning istället för inte är helt obetydligt. Det är lämpligare att här ange kriterier enligt lagrummet samt därefter ange vad som avses med skälig utsträckning, vilket framgår av förarbetena i prop. 1997/98:45 s 77. Där framgår att obetydliga intrång bör tillåtas utan gottgörelse. I textrutan för vad som ska kompenseras och i vilken utsträckning bör när det gäller 16 kap 9 MB bör det anges att regeln är fakultativ eftersom kompensation får krävas, vilket inbegriper att en skälighetsavvägning ska göras, istället för att ange i den utsträckning det inte kan anses orimligt. Länsstyrelsen välkomnar Naturvårdsverkets initiativ att lyfta frågan om ekologisk kompensation som ett viktigt verktyg i det nationella miljökvalitetsmålsarbetet. Vägledningen är omfattande och ger en bra introduktion i vad kompensation går ut på, när det är särskilt motiverat att ställa krav och hur kompensation ska utformas. Länsstyrelsen delar Naturvårdsverkets åsikt att prövning i två steg ska med krav på kompensation i samband med kumulativ påverkan från mindre åtgärder. Vägledningen har även kompletterats med ett avsnitt om beskrivning av kumulativa effekter i prövningsunderlaget. Avsikten är att tabellen ska ge en översikt över bestämmelserna. Mer uttömmande information finns i avsnitt 3.5. Här framgår att även kulturreservat och naturminnen omfattas av kraven på kompensation. Åtgärdat. Åtgärdat genom tillägg där det framgår att bestämmelsen att man får förena beslutet med skyldighet att utföra kompensationsåtgärder..

19 tillämpas för att undvika att kompensation används för att lättare få tillstånd/åtgärd med negativ miljöpåverkan. Länsstyrelsen anser att vägledningen ger ett bra grundstöd. Länsstyrelsen tycker att det är bra att stoppregeln uppmärksammas och att man förespråkar en prövning i två steg och tydliggör vikten av att skadelindringshierarkin ska följas. Bra att vägledningen innehåller informationsrutor och praktiska exempel. Länsstyrelsen Uppsala Behov av kompletterande vägledning där Se övergripande kommentar ovan om fördjupningar. praktiska frågor behandlas mera djupgående, nationella riktlinjer och standardiserat bedömningssätt Länsstyrelsen Uppsala Efterfrågar kortfattad informationsbroschyr Se övergripande kommentar ovan om fördjupningar. Länsstyrelsen Uppsala Definitionen av ekologisk kompensation kan preciseras, föredrar definitionen som används i SOU 2013:68 Naturvårdsverket har valt en definition som är mer generell och som stämmer bättre överens med nuvarande svensk lagstiftning. Länsstyrelsen Uppsala Offset compensation skapar förvirring Avsnittet är borttaget. Länsstyrelsen Uppsala Begreppet grön infrastruktur bör bytas ut Begreppet grön infrastruktur får numera betraktas som etablerat och kommer att få ytterligare spridning under de närmaste åren i samband med länsstyrelsernas arbete med regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Länsstyrelsen Uppsala Lagtexttabellen behöver kompletteras med 8 kap. och 17 kap. MB, vill ha mer info i tabellen 8 kap. MB och artskyddsförordningen innehåller inga bestämmelser om kompensation. I samband med artskyddsdispenser kan krav på kompensation ställas med stöd av 16 kap. 9 MB. Detta behandlas i avsnitt Av avsnitt 3.3 framgår att det är oklart om den materiella grunden för kompensation i samband med prövningar enligt 17 kap. MB finns i detta kapitel eller i 2 kap. MB. Naturvårdsverket har pga. denna osäkerhet valt att inte ha med 17 kap. 7 MB i tabellen. Länsstyrelsen Uppsala Informationen om 16 kap. 2 MB förvirrande Detta är en beskrivning av hur bestämmelserna tillämpas.

20 Länsstyrelsen Uppsala Utvidga kap. 4 närhetsprincipen, lika för lika och Se övergripande kommentar ovan om fördjupningar. lika för olika samt tidsaspekter och långsiktigt säkerställande Länsstyrelsen Uppsala Lagrum i informationsrutor Naturvårdsverket har för att inte i onödan tynga texten valt att inte direkt återge lagtext i handboken. Rapporten är dock kompletterad med en bilaga med relevanta bestämmelser i fulltext. Länsstyrelsen Uppsala Viktigt att lagtext återges ordagrant Naturvårdsverket delar uppfattningen att det är viktigt att lagtext återges korrekt. I vissa fall sker omskrivningar för att öka textens läsbarhet. Rapporten är dock kompletterad Länsstyrelsen Uppsala Länsstyrelsen Uppsala Rimlighetsavvägningen 4.2 viktigt att lyfta fram angelägenhetsgrad, miljöpåverkans karaktär, farlighet, omfattning samt områdets unika värden och känslighet. Hur ska balanseringen av förluster och kompensation göras i praktiken? med en bilaga med relevanta bestämmelser i fulltext. Exempel på vad begreppen angelägenhetsgrad, miljöpåverkans karaktär, farlighet, omfattning samt områdets unika värden och känslighet ges i kap 4.3. En hänvisning har lagts i avsnittet om rimlighetsavvägningen. Se övergripande kommentar ovan om fördjupningar. Länsstyrelsen Uppsala Svårt med kumulativ påverkan Vägledningen har kompletterats med ett avsnitt om beskrivning av kumulativa effekter i prövningsunderlaget. Länsstyrelsen Uppsala Skydd är inte tillräckligt för att nå additionalitet 4.4. Länsstyrelsen Uppsala Hur kan additionalitet uppnås i andra naturtyper än skog? Vad anser Naturvårdsverket om andra areella näringar och kommuners ansvar i miljömålsarbetet Naturvårdsverket redogör i vägledningen för de utmaningar som är förknippade med additionalitet när skydd används som huvudsaklig inriktning på kompensation. Naturvårdsverket anser trots detta att skydd kan vara ändamålsenligt som huvudsaklig inriktning på kompensationen under vissa förutsättningar. Naturvårdsverket delar uppfattningen att det kan vara svårt att bedöma additionalitet. Den svenska miljöpolitiken bygger på att sektorer och kommuner bedriver ett aktivt miljöarbete och det kan därför finnas en viss överlappning mellan åtgärder som genomförs som kompensation och övrigt hållbarhetsarbete. Detta är dock svårt att hantera dessa inom ramen för denna vägledning och Naturvårdsverket har därför valt att inge gå in djupare i

21 Länsstyrelsen Uppsala Länsstyrelsen Västerbotten Länsstyrelsen Västerbotten Länsstyrelsen Västerbotten Länsstyrelsen Västernorrland Länsstyrelsen Västernorrland Länsstyrelsen Västernorrland Länsstyrelsen Västernorrland Efterfrågar flödesschema för hantering av frågor om kompensation i samråds- och prövningsprocessen. Länsstyrelsen anser att vägledningen ger en begriplig och förutsägbar tillämpning av miljöbalkens bestämmelser om kompensation. Efterfrågar flödesschema för hantering av frågor om kompensation i samråds- och prövningsprocessen. Förslag på lagändringar för verksamheter utanför miljöbalken. Vägledningen är ett viktigt steg i arbetet med att öka tillämpningen av kompensationsbestämmelserna och uppnå intentionerna i lagstiftningen. Länsstyrelsen anser att kompensation bör kunna bestämmas genom att ett belopp bestäms som ska kunna bekosta kompensatoriska åtgärder vid ett senare tillfälle när behoven är kända och möjligheterna är bättre utredda. Det bör av vägledningen framgå att dagens tillståndsgivning inte i tillräcklig utsträckning tillgodoser den påverkan på naturmiljön som kvarstår efter att möjliga och rimliga skyddsåtgärder etc. övervägts. Det behöver tygliggöras hur BBOP:s principer och skadelindringshierarkin ska användas i prövningen. Innehållet bedöms i vissa delar sakna stöd i författning. frågan. Se övergripande kommentar ovan om fördjupningar. Se övergripande kommentar ovan om fördjupningar. Se övergripande kommentar ovan om utredningsbehov. Naturvårdsverket anser att behovet av kompensationsåtgärder ska utredas innan förprövning sker. Om tillräckligt underlag saknas i samband med tillståndsprövningen kan utredningsvillkor och/eller delegation i vissa fall vara lämpligt. Naturvårdsverket bedömer att det med nuvarande lagstiftning saknas rättslig grund att kräva kompensation i form av en generell avgift. Se vidare övergripande kommentar ovan om utredningsbehov. Ett tillägg för att förtydliga detta har gjorts i kap 4.3. BBOP:s principer gäller inte vid tillämpning av svensk rätt. Syftet med avsnittet är att sätta miljöbalkens bestämmelser i ett sammanhang. Resonemangen kan i delar vara relevanta vid bedömningen av vad som är en hållbar

22 Länsstyrelsen Västernorrland Länsstyrelsen Västernorrland Länsstyrelsen Västernorrland Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Principen om en tvådelad prövning är inte helt okomplicerad mot bakgrund av skrivningarna i 2 kap 7 3 st. MB. Det refererade rättsfallet från MÖD (mål M ) utesluter inte att kompensationsåtgärd skulle kunna påverka prövningen om kraven för tillämpning av 2 kap st. uppfylls. Det bör förtydligas att de områden som pekas ut i 4 kap 2-8 MB är av riksintresse och därmed omfattas av bestämmelserna i 3 kap. 6 MB. Ekologisk återställning av förorenade områden som inte kan prioriteras för sanering med statliga medel kan i många fall vara lämpligt som kompensationsåtgärd. Det är positivt att Naturvårdsverket redogör för sin syn på ekologisk kompensation och belyser viktiga frågor kopplade till tillämpningen av miljöbalkens kompensationsbestämmelser. Det är bra att Naturvårdsverket särskiljer vad som är er åsikt från övrig vägledning. Länsstyrelsen anser att en vägledning kan vara ett steg mot en ökad och mer förutsägbar tillämpning av miljöbalkens bestämmelser om kompensation. Länsstyrelsen anser att vägledningsdokumentet i väsentlig del innehåller de delar som erfordras för att fungera som en vägledning. Vägledningen är välkommen och har en bra genomgång av vad som kan räknas som kompensation. För lång och för mycket bakgrundstext, svår disposition, mer förklarande tabeller och exempel, flödesscheman utifrån ärendetyp utveckling. Naturvårdsverket delar uppfattningen att frågan om en tvådelad prövning inte är okomplicerad. Det finns utrymme för att göra olika tolkningar. Se övergripande kommentar ovan om prövning i två steg och om behov av utredning. Åtgärdat genom tillägg i tabellen. Naturvårdsverket utesluter inte att återställningsåtgärder i förorenade områden i vissa fall skulle kunna vara lämpliga att utföra som kompensation, men ser inte skäl att lyfta fram det som en generellt lämplig inriktning på kompensation. Se övergripande kommentar ovan om disposition.

23 Länsstyrelsen Västra Götaland Länsstyrelsen Västra Götaland Länsstyrelsen Västra Götaland Länsstyrelsen Västra Götaland Länsstyrelsen Västra Götaland Länsstyrelsen Västra Götaland Länsstyrelsen anser att det är positivt att Naturvårdsverket har arbetat fram en vägledning för hanteringen av ekologisk kompensation i prövningsärenden. Det finns risker med hanteringen av ekologisk kompensation och hanteringen kring detta måste vara strikt och principiell. Verkets vägledning ger tydliga riktlinjer för hur frågan ska hanteras på ett rättssäkert sätt. Denna vägledning kommer bidra till ett ökat antal ärenden där krav på ekologisk kompensation ställs. Det är bra att verket tagit upp de grundläggande principerna på vilken miljöbalken vilar. Det är mycket bra att verket lyfter BBOP:s principer vilket stärker ert ställningstagande i frågan om ekologisk kompensation och hur detta ska hanteras på ett rättsäkert sätt. Det är av stor vikt att arbetssättet med ett tvådelat prövningsförfarande praktiseras fullt ut. s. 21 tredje stycket syftar på negativ påverkan och inte bara påverkan s. 21 fjärde stycket inte alltid möjligt att identifiera mätbara skador s. 22 att bevara ett minimikrav, borde öka för att nå miljökvalitetsmålen Önskemål om exempel på åtgärder för att kompensera förlust av ekosystemtjänster Fråga om dubbelkompensation, både fiskeavgift och 16 kap. 9 är det möjligt? Åtgärdat. Naturvårdsverket delar denna uppfattning. I avsnitt beskrivs hantering av osäkerheter i samband med bedömning av behov av kompensation. Texten har justerats. Exempel på detta finns i kap Åtgärdat genom exempel där det framgår att krav på kompensationsåtgärder inte utesluter att fiskeavgift kan vara motiverat. Se övergripande kommentar ovan om fördjupningar. Länsstyrelsen Västra Götaland Behövs ytterligare vägledning om kompensation för intrång i riksintressen Länsstyrelsen Västra Götaland Hur motiverar man krav på kumulativa Vägledningen har kompletterats med ett avsnitt om

24 Länsstyrelsen Örebro län Länsstyrelsen Östergötland naturvårdsenheten Länsstyrelsen Östergötland naturvårdsenheten Länsstyrelsen Östergötland naturvårdsenheten Mannheimer Swartling Mannheimer Swartling bedömningar om det inte är Natura område? Länsstyrelsen ställer sig positiv till att en vägledning tas fram. Naturvårdsenheten tycker att det är mycket positivt att en vägledning kring kompensation har tagits fram. Genom vägledningen ges stöd att jobba med kompensation i större utsträckning. Vägledningen ger en bra beskrivning av bakgrund, lagstiftning och tillämpning. Det är bra att vägledningen tar upp exempel och hänvisar till avgöranden. Önskemål om vägledning om PBL, väg- och järnvägslagen Önskemål om exempel på avtal som säkerställer långsiktighet Förslaget innehåller en förtjänstfull inventering av miljöbalkens bestämmelser om kompensation och bakgrunden till dessa bestämmelser. Förslaget innehåller också en bra beskrivning av skadelindringshierarkin och dess rättsliga innebörd. MSA delar verkets uppfattning att tillståndsprövningen enligt miljöbalken bör vara tvådelad och att man vid bedömningen i det första steget inte bör väga in förutsättningarna för kompensationsåtgärder. MSA anser att rättspraxis ger tydligt stöd för en sådan stegindelning. Krav på att kompensationsutredning ska ingå i prövningsunderlaget riskerar att grumla tvåstegsprövningen i konturen. beskrivning av kumulativa effekter i prövningsunderlaget. Se övergripande kommentar ovan om avgränsning. Se övergripande kommentar ovan om fördjupningar. Naturvårdverket delar uppfattningen att det finns en risk för att förslag på kompensationsåtgärder påverkar bedömningen av om verksamheten ska tillåtas. Naturvårdsverket förespråkar därför att kompensationsåtgärderna redovisas separat och att de konsekvensbedömningar som ska läggas till grund för tillåtlighet

25 Mannheimer Swartling Mannheimer Swartling Mannheimer Swartling Sametinget Sametinget 16 kap. 9 bör tillämpas med stor försiktighet och endast på de största verksamheterna Ett krav på att utreda restskadans storlek skulle tynga och komplicera prövningen. Eftersom syftet med kompensationsåtgärder är att lindra skada bör tillämpningsområdet i första hand sökas inom den reaktiva prövningen som sker enligt 2 kap. 8 och 10 kap. MB när skada har konstaterats. Sametinget ser att en vägledning för kompensation vid förlust av naturvärden är nödvändig och delar Naturvårdsverkets grundläggande principer. En ökad användning av ekologisk kompensation får inte leda till lägre krav vid bedömningen av om en verksamhet ska tillåtas. Sametinget delar uppfattningen att en prövning bör göras i två steg, där man i ett första steg avgör om en verksamhet kan tillåtas med villkor för att begränsa konsekvenserna och i ett andra steg bedömer om det finns skäl att besluta om kompensationsåtgärder för den påverkan som ändå uppstår. Vid kompensationsåtgärder inom renskötselområde ska dialog med berörda samer ske i tidigt skede. BBOP:s principer för kompensation bör redovisar påverkan utan hänsyn till kompensationsåtgärdernas effekt. Detta framgår av vägledningen. Naturvårdsverket delar inte denna uppfattning. Naturvårdsverket delar inte denna uppfattning. Att verksamhetsutövaren kan bedöma omfattningen på den negativa påverkan som uppstår till följd av en verksamhet som förprövas är en förutsättning för bedömningen av om tillstånd kan medges och följer av kunskapskravet. I vilken utsträckning skadan behöver kvantifieras bedöms i det enskilda fallet. Naturvårdsverket anser att båda verktygen bör användas men att man i första hand bör sträva efter att besluta om kompensation vid förprövningen för den skada man bedömer kan inträffa och använda 2 kap. 8 och 10 kap. MB för skador man inte kunde förutse vid förprövningen samt för verksamheter som inte har förprövats. Naturvårdsverket delar bedömningen att dialog bör ske i ett tidigt skede med de som är berörda. Ett tillägg om detta har gjorts i kap 6.2.