Kulturmiljöinventering LOGO. Kulturhistorisk områdesbeskrivning och särskilt värdefulla kulturmiljöer
|
|
- Emil Bengtsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kulturmiljöprogram Kulturmiljöinventering LOGO Quas vendelsömalm susdam, quame dolor Kulturhistorisk områdesbeskrivning och särskilt värdefulla kulturmiljöer
2 Vendelsömalm Stiftelsen Kulturmiljövård och Haninge kommun, Kulturmiljöinventeringen av Vendelsömalm har utförts 2017 av Tobias Mårud och Karin Myhrberg, byggnads antikvarier, och Ann Vinberg och Andreas Forsgren, arkeologer, Stiftelsen Kulturmiljövård, på uppdrag av Haninge kommun. Omslag: Ramsdalens gård, foto: Tobias Mårud. Ramsdalen, foto: Karin Myhrberg. Svartbäckens skola, skolklass 1890-tal, foto: Haningearkivet. Bakre omslag: Svartbäckens skola, skolklass 1890-tal, foto: Haningearkivet. Dokumentet uppdaterades senast: april 2018 Innehåll Översiktlig beskrivning och historik... 5 Att främja kulturmiljön i Vendelsömalm... 7 Identifierade särskilt värdefulla kulturmiljöer... 8 Förindustriell bebyggelse... 1 Svartbäckens skola...10 Ramsdalens gård...10 Efterkrigstid och rekordår...24 Vendelsö 7: Vendelsö 7: Vendelsö 7:113, 7:114, 7: Ramsdalen...28 Källor...29
3 Översiktlig beskrivning och historik Vendelsömalms topografi liknar i stort det i nordöst närliggande området Vendelsö. De högst liggande delarna i området, strax väster om Svartsjön, ligger meter över havsnivån. Dessa toppar började tack vare landhöjningen att sticka upp ur havet för ca 7000 år sedan, och det är också här en av få registrerade fornlämningar i området återfinns. På en av höjderna har det påträffats rikligt med bearbetad kvarts av hög kvalitet, vilket borde indikera en temporär säsongsboplats från jägarsten åldern. Bearbetad kvarts av samma typ men i mindre mängd har också påträffats strax väster om Ramsjön, norr om Ramsdalen, på en höjd av ca 50 meter. Från bondestenåldern, bronsåldern och järnåldern finns inga registrerade fornlämningar inom området, och under den yngre järnåldern har Vendelsömalm liksom Vendelsö till största delen karaktären av ett utmarksområde. Precis nordväst om Vendelsömalm vid Söderby liksom vid Tyresta by/gård strax österut ligger dock gårdslägen och gravfält med rötter i järnåldern. Strax söder om Svartbäcken ligger också en fornborg. Vid sekelskiftet 1900 fanns ett fåtal torp och gårdar i det område som utgör dagens Vendelsömalm. Dessa var Ramsdal eller Ramsdalen med avstyckningarna Anneberg och Fredrikslund, vilken dock officiellt avstyckades först 1909, Mårtensberg, Svartbäck eller Svartbäcken och Ljungby. Vid Svartbäck finns på Häradskartan från även utritat bebyggelse vid en plats som senare skulle få namnet Bergshyddan. Strax utanför området fanns även Källtorp. På 1882 års karta över Vendelsö finns endast Ramsdalen och Svartbäck utritat, tillsammans med skolhuset. Ljungby finns inte utritat på lagaskiftes karta över Högsta från 1869 utan har sålunda tillkommit därefter, gården finns med i husförhörsprotokollet från 1873 och bebos då av skomakaren Johan Fernström som flyttade dit Mårtensberg låg ursprungligen under Söderby och Ljungby låg under Högsta, övrig mark låg i huvudsak under Vendelsö. Såväl Svartbäcken som Ramsdalen har dock till och från utgjort egna enheter. Båda finns angivna i första husförhörsprotokollet år 1746 och båda anges som friköpta från Vendelsö under början av talet, vilket sammanfaller väl familjen Beskows styckning och försäljning av godset Vendelsö. Svartbäcken anges i års husförhörsprotokoll vara sålt från Vendelsö samt ägt och brukat av Nils Abrahamsson i Kolartorp. Dessförinnan anges det vara arrendegård till Vendelsö. Ramsdalen friköptes från Vendelsö av Johan Hultström, rättare på Vendelsö gård. Exakt när är oklart men i 4 5
4 Häradsekonomiska kartan, Svartbäckens skola, foto Sten S Skaldeman, Haningearkivet. husförhörsprotokoll från anges Johan som ägare till Ramsdalen. Gården ska ha rustats upp efter friköpandet och det nuvarande bostadshuset stod klart På karta från år 1883 anges både Ramsdalen och Svartbäck som frälsehemman. Ramsdalen 1² eller, som det senare kom att kallas, Fredrikslund, avsöndras från stamfastigheten 1889 men anges även som avstyckad först år 1909, då under benämningen Ramslund. Svartbäckens skola invigdes 1847 och lades ned 85 år senare, år I byggnaden finns numera ett skolmuseum. Av denna äldre bebyggelse finns mycket lite bevarat. Skolhuset i Svartbäcken är välbevarat liksom en stor del av gården Ramsdalen. Av Mårtensbergs gård finns inget kvar men skolhuset är bevarat, om än kraftigt förändrat. Anneberg finns kvar som villa, moderniserad men med utläsbart äldre uttryck. Även Fredrikslund finns kvar men i förändrat skick. Av Ljungby finns endast en ekonomibyggnad bevarad. för tomter och bebyggt. Väster om Stockholmsvägen fanns redan ett 80-tal avstyckade och bebyggda tomter. Avstyckningen skedde till följd av att bussförbindelsen mellan Vendelsö och Stockholms innerstad passerade genom området på Stockholmsvägen, vilket också är en bidragande orsak till planeringen av stadsdelen Vendelsömalm. I och med etableringen av den nya stadsdelen kom en ny huvudled att förläggas väster om området och den forna landsvägen blev en lokalgata. Planeringen avsåg från början i huvudsak enfamiljshus i olika former. Flerfamiljshusen i den första exploateringsfasen tillkom av ekonomiska skäl, för att finansiera dragningen av vatten och avlopp. Av samma skäl planerades småhusbebyggelsen så förtätad som möjligt, med motiveringen att rekreationsområden fanns i anslutning till bebyggelsen i form av naturmark och utsparad parkmark. Två tidigare grustag omformades till park men den ena parken har på senare tid bebyggts med flerbostadshus. Ombyggnation, tillbyggnader och ersättning av äldre bebyggelse har skett kontinuerligt sedan 1950-talet. Trots det ökade exploateringstalet är området tydligt präglat av småhusbebyggelse i en tät planering med i öster angränsande skogsområden och delvis bevarade äldre kulturmiljöer. Småhusbebyggelsen är mycket varierad, med olika former av villor, radhus, kedjehus och atriumhus, även om de enskilda områdena är relativt homogent planerade. Att främja kulturmiljön i Vendelsömalm De enskilt viktigaste målsättningarna för att främja den övergripande karaktären och kulturmiljön i Vendelsömalm är: Skydda och bevara gården Ramsdalen och angränsande kulturmiljö. (detaljplan S13) bör även eftersträvas att i möjligaste mån bevara det sena 1960-talets så kallade WP-villor. Lämpligen informeras fastighetsägarna om byggnadernas kulturhistoriska värde och hur byggnaderna på bästa sätt ska underhållas. Fortsatt bevara Svartbäckens gamla skolhus Exploateringen av Vendelsömalm inleddes under första hälften av 1950-talet. Den första utbyggnadsfasen skedde i norra delarna av Vendelsömalm, kring Mårtensberg och angränsande område sydöst om dåvarande Stockholmsvägen. Området var redan delvis avstyckat Exploateringen utökades under och 1970-talen och ytterligare under 1990-talet samt i viss utsträckning under 2000-talet. I viss mån har exploateringstalet ökats, det gäller främst norr om Albatrossvägen, vid Sturebergsvägen och i norra änden av området, vid Lärjungevägen. Bevara stadsplanemönstret från 1950-talet i framför allt området kring Ramsdalsvägen/Grenvägen (detaljplan S13) och kring Annebergsvägen (detaljplaner B70, B89 och B105). I området kring Ramsdalsvägen/Grenvägen 6 7
5 Kulturmiljöprogram, kunskapsunderlag 2a 2b 2c 1b Identifierade särskilt värdefulla kulturmiljöer i Vendelsömalm 1. Förindustriell bebyggelse 1a. Svartbäckens skola 1b. Ramsdalens gård 2. Efterkrigstid och rekordår 2a. Vendelsö 7:84 2b. Vendelsö 7:97 2c. Vendelsö 7:113, 7:114, 7:115 2d. Ramsdalen 2d Förindustriell bebyggelse (1) Svartbäckens skola, Svartbäcken 1:3 (1a) Svartbäckens skola uppfördes 1846, efter folk skolestadgan 1842, och är därmed den äldsta skolan i kommunen. Byggnaden består av skolsal och lärarbostad. Byggnaden är välbevarad och har rödfärgad locklistpanel och tegelklätt sadeltak. Kring byggnaden finns en grästäckt gårdsplan med flaggstång, häckar och träd. Gårdsplanen avgränsas norrut av en nytillverkad gärdsgård. Byggnaden fungerade som skola fram till 1932 och är idag skolmuseum som drivs av hembygdsföreningen. Intill Svartbäckens första skolbyggnad ligger nuvarande Svartbäckens skola. Svartbäckens skola, numera skolmuseum. Foto: Karin Myhrberg. Svartbäckens skola är ett välbevarat exempel på hur landsbygdens skolhus ofta utformades vid tiden kring 1800-talets mitt. Byggnaden är det äldsta skolhuset i kommunen och har ett samhälls- och socialhistoriskt värde då den kan berätta om skolsystemets utveckling. Ingen skolundervisning har bedrivits i byggnaden sedan 1932, men läget intill en aktiv skolmiljö ger den ett kontinuitetsvärde. 1a Lärare Mats Olsson med elever vid Svartbäckens skola Foto: Haningearkivet m 9
6 Gällande skydd, förindustriell bebyggelse Befintlig bebyggelse är skyddad av plan och bygglagen (PBL) enligt följande stycken: PBL 2 kap. 6, PBL 8 kap. 14 och PBL 8 kap. 17. Förutom de generella skydd som PBL, tillsammans med PBF, MB och KML omfattar så ska miljön, inklusive bebyggelsen, i egenskap av att den är klassad som särskilt värdefull handläggas enligt PBL 8 kap. 13 och PBL 9 kap. 4d. Förhållningssätt - förindustriell bebyggelse Vid upprättande av ny detaljplan ska skyddsbestämmelser (q), inklusive rivningsförbud, utformas och tillämpas för skydd av miljön och tillhörande bebyggelse. Byggnader ska bevaras. Byggnadernas fasad- och takmaterial bibehålls och tilläggsisoleringar undviks. Byggnaderna ska underhållas och renoveras med metoder och material som är anpassade till husets ursprungliga utformning, särdrag och byggnadsteknik. Innan åtgärder utförs kan anmälan krävas enligt Planoch byggförordningen (PBF) 6 kap. 5 p.7. Detaljer som är i original ska bevaras och vårdas. Vid eventuell byggnation eller andra ändringar som påverkar byggnadens utformning ska samråd ske med antikvariskt kompetens. Gårdsplanen vid Svartbäckens skola bör bevaras som en del i miljön. Att tänka på: Tvätterimiljöerna i Haninge är i stort sett försvunna, det finns i första hand ett fåtal torklador bevarade i varierande skick. Det är därför betydelsefullt med en fortsatt insats i arbetet med att dokumentera och bevara tvätteriernas kulturmiljöer och bebyggelse. Ramsdalens gård, Ramsdalen 1:3 (1b) Ramsdalens gård ska enligt uppgifter ha friköpts från Vendelsö gård 1875 eller På en karta från 1883 benämns Ramsdalen som frälsehemman. Ramsdalens gård nås via en grusväg som sedan slingrar sig vidare genom gårdsmiljön. På var sida om grusvägen står torkladan och ladugården, den senare i mycket dåligt skick. Torkladan har vertikala vädringsluckor i fasaden och täcks av ett tegelklätt sadeltak. Gårdstvätterier kom att växa fram som en betydelsefull binäring för de många små lantbruken i Haninge vid mitten av 1800-talet, för att sedan eskalera och pågå fram till omkring 1960-talet och i vissa fall längre än så. Av de många tvättstugor och torklador som har funnits finns endast ett fåtal bevarade i varierande skick. Vägen leder vidare mot boningshuset som stod klart I vinkel till boningshuset står ett äldre boningshus med tegelklätt sadeltak, väggar klädda med locklistpanel och en hög skorsten i tegel med utkragat krön på ena takfallet. Trots förändringar har byggnaden kvar mycket av sin äldre karaktär. I trädgården, som avgränsas mot den omkringliggande miljön genom ett rödfärgat trästaket, växer en stor kastanj och fruktträd. Några mindre ekonomibyggnader finns bevarade. Gårdens byggnader är faluröda, i några fall med vitmålade knutar och fönstersnickerier, och taken täcks av tegelpannor. Rut Hultström i Ramsdalen, f Foto : Elisabeth Tegner Ramsdalens gård är en delvis bevarad gårdsmiljö med bebyggelse från sent och tidigt 1900-tal. Det äldre boningshuset har mycket av den äldre karaktären bevarad. Gårdsmiljön med byggnader på bägge sidor om en grusväg har miljömässiga värden. En bevarad torklada visar att tvätteriverksamhet bedrevs på gården. Det stora antalet tvätterier verksamma samtidigt under en så begränsad tid och inom ett så begränsat geografiskt område gör tvätterierna i Haninge till en unik företeelse i Sverige. Endast ett fåtal byggnader finns bevarade från epoken, varav torkladorna är de mest karaktäristiska, och samtliga som finns kvar bör bevaras för framtiden. Boningshus och torklada vid Ramsdalen. Foto: Tobias Mårud
7 skilda karaktärer kring ett centrum. Från en genomgående huvudgata kunde de olika delarna nås. I planeringen syns den tidstypiska trafikplaneringen, barns ökade utrymme i planeringen med lekplatser, fotbollsplaner och trafikseparering. Många förändringar har skett i bebyggelsen, men flera byggnader har stora delar av sin ursprungliga karaktär bevarad. Därmed går det av avläsa både hur de enskilda byggnaderna och områdena ursprungligen var planerade och utformade. Den bevarade naturmarken i och mellan bostadsområden var tidstypisk och är fortfarande en viktig del i Vendelsömalms karaktär. Förhållningssätt - efterkrigstidens och rekordårens bebyggelse Vid upprättande av ny detaljplan ska skyddsbestämmelser (q), inklusive rivningsförbud, utformas och tillämpas för skydd av miljön och tillhörande bebyggelse. Brukandet och skötseln av samtliga byggnader inom en kulturmiljö ska förhålla sig till miljöns sammantagna karaktär och värde. Vid eventuella förändringar ska hänsyn sålunda tas till kulturmiljön som helhet. Befintlig bebyggelse ska bevaras. Byggnadernas ursprungliga fasad- och takmaterial bibehålls och tilläggsisoleringar undviks. Byggnaderna ska underhållas och renoveras med metoder och material som är anpassade till husets ursprungliga utformning, särdrag och byggnadsteknik. Innan åtgärder utförs kan anmälan krävas enligt Planoch byggförordningen (PBF) 6 kap. 5 p.7. Detaljer som är i original så som dörrar, skorstenar, fönster, andra fasaddetaljer ska bevaras och vårdas. Vid eventuell byggnation eller andra ändringar som påverkar byggnadernas utformning ska samråd ske med antikvarisk kompetens. Tidstypisk markplanering och växtlighet bör bevaras. Det är av vikt att medvetandegöra ägarna i enhetliga småhusområden om att de gemensamma kvaliteterna bidrar till områdets attraktivitet. Efterkrigstid och rekordår (2) Dagens Vendelsömalm började byggas på och 1960-talet under en period av intensivt bostadsbyggande i Sverige. Det var en följd av en ny bostadspolitik med planering av satellitstäder, arbetspendling och ökad bilism. Marken på Vendelsömalm bestod främst av skog, men till viss del också åkermark, tillhörande de gårdar som fanns i området. Den första bebyggelsen som upp fördes var ett småhusområde i områdets östra del. Därefter följde flera bostadsområden med radhus, kedjehus, villor och flerbostadshus samt skolor och idrottsanläggningar. De olika bostadsområdena gavs skilda karaktärer men alla med tidstypiska drag. Mellan och i områdena finns sparad naturmark med bland annat tallar och berg i dagen. I de områden som planerades under och 1970-talet finns flera lekplatser och fotbollsplaner i anslutning till varje bostadsområde, helt enligt dåtidens riktlinjer. Trafikmässigt fick Vendelsömalm en tidstypisk lösning med huvudgatorna Vendelsömalmsvägen och Tyrestavägen, från vilka de olika bostadsområdena nås genom matargator och säckgator. Inne i bostadsområdena finns trafikseparerade gångstråk. I direkt anslutning till Vendelsömalmsvägen uppfördes lokaler för handel. I det som kom att bli centrala Vendelsömalm hade det tidigare funnits ett grustag. På platsen, som kom Ramsdalen.Foto : Karin Myhrberg att benämnas Vendelsömalmsgropen, uppfördes Vendelsömalmsskolan, en fotbollsplan och en park under 1960-talet. Småhusområdet öster om Vendelsömalmsvägen var det första bostadsområdet som byggdes. Här uppfördes småhus i en eller två våningar, oftast med källare. Många byggnader fick tidstypiska gula tegelfasader och sadeltak klädda med tegelpannor. Husen ligger en bit indragna från gatan och på jämna avstånd från varandra. De rektangulära tomterna är relativt små och mot vägen finns en del bevarade låga smidesstaket. Tidstypiska detaljer är entrén en halv våning upp med betongtrappa med smidesräcken, ytterdörr i trä med geometriskt mönster, brunmålade tunna fönsterbågar och avsaknad av fönsteromfattningar. I anslutning till Vendelsömalmsvägen uppfördes ett flerbostadshus i två våningar med handelslokal i bottenvåningen. Många av byggnaderna är kraftigt förändrade, men områdets ursprungliga struktur och karaktär går att avläsa. Karaktäristik och motiv för bevarade Vendelsömalm är ett exempel på de många nya bostadsområden som byggdes under efterkrigstiden och rekordåren som en del av periodens storskaliga bostadspolitiska satsning. Området, som byggdes på tidigare obebyggd mark, består av flera mindre delområden med Gällande skydd Befintlig bebyggelse är skyddad av plan och bygglagen (PBL) enligt följande stycken: PBL 2 kap. 6, PBL 8 kap. 14 och PBL 8 kap. 17. Förutom de generella skydd som PBL, tillsammans med PBF, MB och KML omfattar så ska miljön, inklusive bebyggelsen, i egenskap av att den är klassad som särskilt värdefull handläggas enligt PBL 8 kap. 13 och PBL 9 kap. 4d. Vendelsö 7:84 (2a) Exempel på villa på Sveabergsvägen, ritad 1956, med delar av den ursprungliga karaktären bevarad. Tegelklätt sadeltak, entrén en halvtrappa upp, fasadtegel och brunmålade fönstersnickerier är tidstypiskt. Vendelsö 7:84. Foto: Karin Myhrberg
8 Kulturmiljöinventering Vendelsö 7:97 Villa i en våning med källare, uppförd efter ritningar daterade Karaktäristiskt är byggnadens fasad i gult tegel, källare med garage, sadeltak, trappa med smidesräcke, ursprunglig dörr, fönstrens form och placeringar samt staketet mot gatan. Vendelsö 7:113, 7:114 och 7:115 Tre småhus på Lisebergsvägen. Byggnaderna ritades av Stramithus, A. B. Slöörs maskiner 1957 och fick väggar i materialet stramit, en typ av halmplattor, och fasader i rött tegel. Karaktäristiskt är vidare byggnadernas form, källarvåning med garage, flacka sadeltak, skorstenarnas placering, brunmålade fönstersnickerier och ursprungliga dörrar, garageposter och fönster där sådana finns kvar. Vendelsö 7:97. Foto: Karin Myhrberg. Ramsdalen Ramsdalens villaområde uppfördes mellan 1967 och 1969 på mark som hade styckats av från Ramsdalens gård. Området planerades med korta säckgator för att en lugnare bostadsmiljö skulle uppnås och med grönstråk med lekplatser mellan bostadskvarteren. Bebyggelsen uppfördes av Widmark och Platzer och bestod av så kallade WP-villor, som också uppfördes i andra delar av länet. Villorna byggdes i Bräcke av företaget Norrlandshus och transporterades i sektioner till Ramsdalen med tåg och bil. WP-villan hade en för 1960-talet tidstypisk utformning i en våning, ofta med källare, och med nästintill platt tak. Fasaden var klädd med mörkbrun liggande panel och skarvarna mellan sektionerna täcktes av stående vitmålade brädor, vilket gjorde de olika sektionerna väl synliga i exteriören. I området uppfördes radhus, kedjehus och friliggande villor. De små tomterna fick en rektangulär form och byggnaderna placerades en bit indragna från gatan. I dag är majoriteten av byggnaderna i Ramsdalen kraftigt förändrade, med bland annat sadeltak, tillbyggnader, ändrad färgsättning och utbytta fönster och dörrar. Ett antal byggnader är dock relativt välbevarade och har kvar den ursprungliga karaktären och färgsättningen. Karaktäristiskt är byggnadernas rektangulära form med platta tak och sarg med liggande brädor, träpanelen med färgsättning i mörkbrunt eller svart som delas upp av stående vita brädor, de ursprungliga trädörrarna med sidoljus, ursprungliga fönster och de indragna källarvåningarna. Vendelsö 7:113, 7:114, 7:115. Foto: Karin Myhrberg. Exempel på WP-villor i Ramsdalen som har kvar den ursprungliga karaktären. Foto: Karin Myhrberg 14 15
9 Kulturmiljöinventering Referenser Historiska kartor, Lantmäteriet Haninge kommuns bygglovsarkiv Bratt, Peter & Källman, Rolf. Förslag till kulturmiljöprogram för Haninge kommun, fastlandet kulturhistoriska miljöer 1980 Hall, Henry. Vendelsö: säteriet som blev villasamhälle Haninge
10 Kultur- och fritidsförvaltningen Haninge kommun, Haninge haninge.se
Kulturmiljöprogram kunskapsunderlag. skarplöt. Särskilt värdefull kulturmiljö. Bilaga 1d Remissversion Kulturmiljöprogram
Kulturmiljöprogram kunskapsunderlag skarplöt Särskilt värdefull kulturmiljö Bilaga 1d Remissversion Kulturmiljöprogram 2018-2030 2017-10-02 Kulturmiljöprogram 2018-2030, Kunskapsunderlag Skarplöt Särskilt
11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren
178 11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren 9 10 11 8 12 Vallmovägen BESKRIVNING AV KULTURMILJÖN 7 13 Kulturmiljön består av tre miljöer med gruppbebyggda småhus av olika byggnadstyper. Skogsduvan 10-32
Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård.
12:b Storegårdsparken 194 Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 3:3 Storegårdsparken SANDHEM grönytor och en fotbollsplan.
ANTIKVARISK FÖRUNDERSÖKNING 2014:065 STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Karin Myhrberg
HÄGERNEHOLMS GÅRD Antikvarisk förundersökning inför detaljplan rörande Hägerneholms gård, Arninge 4:1, 4:2, 4:3 och 4:4, Täby socken, Täby kommun, Stockholms län. Karin Myhrberg Bakgrund Täby kommun har
6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik
6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.
Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör
Gråbruna betongpannor på sadeltak, papptäckta plana tak Fasader, tegel Panel, vindskivor, fönster och dörrar S 5040-Y90R S 4030-Y S 8505-Y80R Färgändringar kan godtas dock inte med för stor spridning,
OMRÅDET ÖSTER OM KANAANSLANDSVÄGEN, ETAPP 2: UTSKOGSVÄGEN OCH UTSKOGSSTIGEN
Anvisningar om byggsätt OMRÅDET ÖSTER OM KANAANSLANDSVÄGEN, ETAPP 2: UTSKOGSVÄGEN OCH UTSKOGSSTIGEN KVARTEREN 11 16 i stadsdel 111 INNEHÅLL 1. SYFTE... 2 2. ALLMÄNT... 2 3. KVARTEREN... 4 1. SYFTE Syftet
Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad
Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad Vaxholms stad Stadsbyggnadsförvaltningen Albin Uller, Byggnadsantikvarie 2010-05-04 Omfattning och innehåll En genomgång
H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.
5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen
12 Stocksätter. Miljöbeskrivningar
12 Stocksätter Omfattning Kv Tallen, Björken, Granen, Tunet 1, Stocksätter 1:2, Kornet, Hasselbacken, Trasten, Svanen, Ängen, Hultet samt Storspoven 5-7. Stocksätters mark låg fram till 1927 till största
KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET
1(7) Dokumentnamn Kulturhistorisk bedömning Datum 2015-10-27 KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET Förslag i sammanfattning Kommunantikvarien föreslår att: Huvudbyggnaden och komplementbyggnaden
Kulturmiljöinventering LOGO. Kulturhistorisk områdesbeskrivning och särskilt värdefulla kulturmiljöer
Kulturmiljöprogram LOGO Quas vendelsö susdam, quame dolor Kulturhistorisk områdesbeskrivning och särskilt värdefulla kulturmiljöer Innehåll Vendelsö Stiftelsen Kulturmiljövård och Haninge kommun, 2017.
RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3
RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn
12. SKOGSTORP. Skogstorp, som länge kallades Eneskogstorp, består idag till största delen av småhusbebyggelse
12. SKOGSTORP Överst: Skogstorpsskolan. Under: Pizzeria vid Göteborgsvägen. Skogstorp, som länge kallades Eneskogstorp, består idag till största delen av småhusbebyggelse för bostadsändamål. De flesta
JONSTORP 23:4 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2013 RENOVERING AV BONINGSHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ
JONSTORP 23:4 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2013 RENOVERING AV BONINGSHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade åtgärder... 3 Juridiska
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD Bild Storgatan med Sockenstugan Sammanfattning av de områdesbestämmelser som gäller fr o m 1995-05-24 för den fysiska miljön i Säters innerstad. Byggnadsnämnden
Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.
Sadeltak: bruna alt röda betongpannor. Platta tak: svart takpapp Fasader, tegel och trä S 2030-Y S 4040-Y90R S 8505-Y20R, trä S 8505-Y20R Den tidsenliga utformningen och färgsättningen är karaktärsfull.
Kvarteren Laxen m fl. Planbeskrivning. Ändring av stadsplan (1283K-6204) för. Helsingborgs stad
Dnr: 813/2016 22 juni 2017 Ändring av stadsplan (1283K-6204) för Kvarteren Laxen m fl Helsingborgs stad Planområdets läge Planbeskrivning Upprättad den 22 juni 2017 BEGRÄNSAT STANDARDFÖRFARANDE Antagen
ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2
ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader
BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV
2014-03-13 Dnr: BMN 2013-480 BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SKÄLLVIKS PRÄSTGÅRD 3:1 M.FL., SKÄLLVIK, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Upprättad: 2014-01-20,
Nybyggnad vid Strömsholms slott
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:65 Nybyggnad vid Strömsholms slott Ekonomibyggnad i anslutning till hus 11 Antikvarisk rapport Strömsholm 8:52 Kolbäcks socken Hallstahammars kommun Västmanland
Restaurering av tak ._--- Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn. Slutrapport
Restaurering av tak Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn.-._--- ~.. Slutrapport Länsmuseet VästemorrlandfTorbjörn Svaan Avdelningen för kulturmiljövård och dokumentation 1998-01-16 Innehåll Inledning 3 Beskrivning
PLANBESKRIVNING. Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING. Samrådshandling 1. tillhörande
Samrådshandling 1 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2011-12-13 Samrådshandling 2 HANDLINGAR
PM Antikvariskt utlåtande DP Furuvägen Anna Carver, byggnadsantikvarie, Sweco.
2016-03-01 PM Antikvariskt utlåtande DP Furuvägen Anna Carver, byggnadsantikvarie, Sweco. Förslag till planbestämmelser som syftar till att skydda befintlig bebyggelse i kv Sicklaön 125:3, Nacka kommun.
Remissvar angående förslag till detaljplan för Giggen 25 i stadsdelen Tallkrogen, Sbk Dp
Kulturförvaltningen Kulturmiljöenheten Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-08-05 Handläggare Mari Ferring Telefon: 08-508 31 573 Till Kulturnämnden 2013-08-29 Nr 6 Förslag till beslut Kulturförvaltningen
KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE
1 2 KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE Allmänna anvisningar: - Detaljplanens bestämmelser för byggnadsyta bestämmer i huvudsak placeringen av bostadshus. Ett garage/en
Områdesspecifika riktlinjer kulturmiljö
Områdesspecifika riktlinjer kulturmiljö Nr Område Riktlinjer 1 Palmtorp/Cedertorp - Palmtorps gård och Cedertorps ladugård bevaras och underhålls med traditionella Palmtorps gårdskaraktär bör bibehållas.
Byggsättsanvisningar BLÅBÄRSBACKEN, ETAPP 1: EN DEL AV BLÅBÄRSBACKSVÄGEN SAMT HARSYREVÄGEN
Byggsättsanvisningar BLÅBÄRSBACKEN, ETAPP 1: EN DEL AV BLÅBÄRSBACKSVÄGEN SAMT HARSYREVÄGEN Kvarter 14, 15, en del av kvarter 16 och en del av kvarter 17 i stadsdel 251 INNEHÅLL 1. SYFTE... 2 2. ALLMÄNT...
Gestaltningsprogram för Karlskronaviken Bilaga till detaljplan för Karlskronaviken, plan nr 80-47
SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 15-02-23 rev 15-04-15 Dnr Bom 1997/300 Plan- och exploateringsenheten Conny Olsson 1 Gestaltningsprogram för Karlskronaviken Bilaga
Vitmålad puts. BERGMAN S 7 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 3.
fastighet: BERGMAN SÖDRA 7, hus A. adress: Engelbrektsgatan 23. ålder: 1883. Ombyggt 1956, 1958. S. Johansson (1956 och 1958). ½ Svartmålad puts. Rött tegel. Sadeltak, rött 2-kupigt tegel. Vita hela fönster.
DOKUMENTATIONSRAPPORT
DOKUMENTATIONSRAPPORT KV. SEGLET 1992 HÄRNÖSANDS STAD HÄRNÖSANDSKO~UN LÄNSMUSEET MURBERGET AVD. FÖR KULTURMILJÖVÅRD SETH JANSSON INLEDNING I ändringen av den gällande detaljplanen för kv Seglet har man
ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata
ÖDEVATA Klass 3 Skogslandets jordbruk: Äldre odlingsspår som rösen och murar. Institutionsmiljö. Skogen som resurs: Spår efter äldre verksamheter som stensträngar, kanaler, kvarnplats. Skogsarbete var
1281K-P74. Detaljplan för Muffen 1 i Lund, Lunds kommun (Rörläggarevägen 4) ENKELT PLANFÖRFARANDE PÄ 27/2012a SAMRÅDS/GRANSKNINGSHANDLING
ENKELT PLANFÖRFARANDE PÄ 27/2012a SAMRÅDS/GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för Muffen 1 i Lund, Lunds kommun (Rörläggarevägen 4) Upprättad 2013-01-18 Innehåll: Planbeskrivning Plankarta med planbestämmelser
Intill Eksunds gård A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2009:62. Arkeologisk utredning, etapp 1
Rapport 2009:62 Arkeologisk utredning, etapp 1 Intill Eksunds gård Borg 11:3 Borgs socken Norrköpings kommun Östergötlands län Kjell Svarvar Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I
Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65
Viksjö gård (35) Namnet Viksjö, skrivet Vikhusum, finns omnämnt på en av runstenarna vid Jakobsbergs folkhögskola, som dateras till 1000-talet. Att gården är av förhistoriskt ursprung visas också av de
Sadeltak, rött 1-kupigt tegel och korrugerad plast. Två garageportar av röd stående panel.
fastighet: TRASTEN 2, hus A. adress: Regementsgatan 48, Strindbergs väg 13. 1944. Ombyggt 1979. Berndt Gruvstedt. E. Rasberg (1979). användning: Bostad och läkarklinik. antal våningar: 2 Grå puts. Rött
PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING. Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) tillhörande
Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) PLANBESKRIVNING tillhörande DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING Katrineholms kommun, Södermanlands län Upprättad på Stadsarkitektkontoret
HAAK S. 1 A från SV K = 4, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) HAAK S. 1 A från SO. HAAK S. 1 A från V
fastighet: HAAK SÖDRA 1, hus A. adress: Tobaksgatan 31. ålder: 1884. Ombyggt 1924, 1931, 1939, 1968, 1977. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1924), Kaj Björkqvist (1968)., 2 mot gård. Grå puts. Rött tegel,
Astern och Blåklinten Lidköping
Astern och Blåklinten Lidköping Kulturhistorisk utredning Kulturbyggnadsbyrån, Sven Olof Ahlberg 2017 05 15 Framsidesbild: Hörnet Esplanaden Rudenschöldsgatan med bebyggelsen i de norra delarna av kvarteren
5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget
5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer
MORSING 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 3, M = 3. MORSING 1 A från NV. MORSING 1 A från SV BALKONG
fastighet: MORSING 1, hus A. adress: Björklidsgatan 6. ålder: 1931. Ombyggt 1933, 1981. Oscar Isberg (1933), Göran Johansson (1981). ½ Vit puts. Sadeltak, svarta betongpannor. Vita spröjsade 2- och 3-lufts
Analys av befintlig bebyggelse och nya villan på Selleberga 13:1.
Analys av befintlig bebyggelse och nya villan på Selleberga 13:1. INNEHÅLL ANALYSENS SYFTE. 1 OMRÅDESANALYS 2 Mångfalden inom området med bevarandeintresse. 3 Mångfalden gränsande till området med bevarandeintresse.
slutfört arkeologiskt fältarbete inom fastigheten Vilsta 2:1, Eskilstuna socken och kommun, Södermanlands län.
Projekt nr:1632 1 (2) meddelande till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands Arkeologi AB, Patrik Gustafsson Gillbrand datum. 2017-05-24 ang. slutfört arkeologiskt
GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län
Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets
Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län
1(5) Raoul Hjärtström Direkt: 010-224 84 67 raoul.hjartstrom@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Tysslinge församling Skolgatan 12 719 30 Vintrosa För kännedom till: Riksantikvarieämbetet Lantmäterimyndigheten
Sura nya kyrka. Renovering av sakristians fasad. Antikvarisk rapport. Västsura 10:1 Sura socken Surahammars kommun Västmanland.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:65 Sura nya kyrka Renovering av sakristians fasad Antikvarisk rapport Västsura 10:1 Sura socken Surahammars kommun Västmanland Tobias Mårud Sura nya kyrka Renovering
Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna
Fastighetsbeteckning: Fåran 1 Namn/Gatuadress: Hagavägen 14, 16 Kommun, Stadsdel: Solna, Norra Hagalund Ärendenr: 2015-05-25 Brf Fåran 1 Sarah Philipson Hagavägen 14 Solna Antikvariskt utlåtande angående
UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG
1(5) Dnr 518/2014 FASTIGHETEN KATTARP 13:67 KATTARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Fastighetsägaren Ab Helsingborgshem inkom med ansökan om detaljplaneändring den 10 april 2014. SYFTE
Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00
Kulturnämndens arbetsutskott 14 maj 2002 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Övriga deltagare Utses att justera Justeringens plats och tid Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen
Mansardfönster i svart plåt med facett. Avtrappade solbänkar på bottenvåningen mot norr. Ståndränna.
fastighet: FALKEN 3, hus A. adress: Mariagatan 10, Oskarsgatan 20. ålder: 1911. Ombyggt 1950, 1981. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. Bertil Sandin (1950), Kent Ljunggren (1981). användning: Bostäder.
TRÄGÅRDH N. 1 A från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 2, M = 3. TRÄGÅRDH N. 1 A från NV FRONTESPIS
fastighet: TRÄGÅRDH NORRA 1, hus A. adress: Hejdegatan 48. ålder: 1880. Ombyggt 1910, 1981. Henrik Nilsson (1910), Skånsk Byggkonsult (1981). antal våningar: 2 (mansard). Ljusbrun puts. Gul spritputs.
FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ
FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade
5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg
5. TRÖINGEBERG Tröingeberg införlivades med Falkenbergs stad 1971. Stadsdelen har ett avskilt läge och avgränsades mellan åren 1960 och 1996 från resten av staden av gamla E6:an. Tröingeberg genomkorsas
GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN
GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 Söderby torgs allé SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över VästraSöderby
KLASATORPET Förslag Klass 1
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning
Detaljplan för fastigheten Holmia 9 i stadsdelen Hersby
2015-08-18 Dnr MSN/2015:673 Planutskottet Start-PM Detaljplan för fastigheten Holmia 9 i stadsdelen Hersby Ärendet Ägaren till Holmia 9 (Villa Solgården) har sökt planbesked i syfte att ändra användning
Ändring av del av detaljplan för sydvästra Hedvigslund (dp 96), för del av fastigheten Älta 105:28, i Älta, Nacka kommun
1 (5) SAMRÅDSHANDLING Dnr MSN 2017/93 Standardförfarande Ändring av del av detaljplan för sydvästra Hedvigslund (dp 96), för del av fastigheten Älta 105:28, i Älta, Nacka kommun Upprättad på planenheten
GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014
GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom
STAFFENS HEMBYGDSGÅRD Kulturhistorisk dokumentation, renovering av tak mm
STAFFENS HEMBYGDSGÅRD Kulturhistorisk dokumentation, renovering av tak mm Britt-Marie Lennartsson RAPPORT ÖVER RENOVERING Olofsbo hembygdsgård, Olofsbo 4:34, Stafsinge socken, Falkenbergs kommun 2016:15
Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2, Söderala socken, Söderhamns kommun
BESLUT 1 (2) 2008-05-12 Dnr 432-11184-06 delgivningskvitto Kulturmiljöenheten Ingela Broström Tel: 026-1712 64 ingela.brostrom@x.lst.se Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2,
Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun
Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Täby 6 september 2013 Dan Larsson Byggnadshistoriker JL Projekt AB Disavägen 16 187 70 Täby 1 Innehåll
byggnadshistoriskt: huvudbyggnaden representerar lokal byggnadstradition
101 67. Byggnadens namn: Klabbis Maja Rnr: 499487000200759. Adress: Sommarösund Byggnadstyp: Bondgård Byggnadsår: 1850, flyttad år 1900 Renoveringsår: Fasaden har inte renoverats Våningsantal: huvudbyggnad:
2012:05. Norra Nor. Kulturhistorisk utredning av Norra Nor, Knivsta sn, Knivsta kn
2012:05 Norra Nor Kulturhistorisk utredning av Norra Nor, Knivsta sn, Knivsta kn 1 Per Lundgren 2012 Omslagsfotografi: Sportstuga i Nor Foto: Per Lundgren, Upplandsmuseet 2012 Upplandsmuseets rapporter
Datum. Besiktningsdatum Fotodokumentation
Datum Rådgivningsprotokoll 2016-06-03 Dnr 2490 /310 Byggnadsantikvarie Ulrika Olsson 026-65 56 34 ulrika.olsson@xlm.se Besiktningsdatum 2016-06-01 Fotodokumentation 2016-06-01 Forsbacka 20:9 Forsbacka
GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.
2014-09-22 Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.214 GESTALTNINGSPROGRAM 2(8) Gestaltningsprogrammets
Historiska lämningar i Kråkegård
Arkeologisk utredning etapp 1 Historiska lämningar i Kråkegård utredning inför bostadsbyggande Bäckseda socken i Vetlanda kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2005:13 Fredrik
Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra
2010-09-14 Dnr MSN/2010:988 Kommunstyrelsen Start-PM Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra Ärendet Villa Ekbacken ägs för närvarande av den kanadensiska staten och utgör
KLASATORPET Förslag Klass 1
Skala 1:2 000 KLASATORPET Förslag Klass 1 Skogslandets jordbruk: Torpmiljö med koppling till prästgården, idag med ålderdomliga byggnader och bevarad linugn (stensatt grop) Berättelserna: Kopplingen till
VÄRMLANDS MUSEUM. Enheten för uppdragsverksamhet Box Karlstad Tel: Värmlands Museum
ARVIKA KOMMUN Kornmunstvreisen 2018-06- 2 5 Diarienr K^IIMRO OiarieplEin tm Kvarteret Tobaken 1, Arvika Kulturhistorisk värdering av fastighetens två byggnader. Datum: 2018-02-22 Rapportnummer: 2018.5
VÄLKOMMEN Till dialog med Samhällsbyggnad, Lidköpings kommun
VÄLKOMMEN Till dialog med Samhällsbyggnad, Lidköpings kommun Hur vill vi att vårt kvarter ska se ut? Vad kan/vill vi bevara? Och hur? Medborgardialog? Ni har kunskap, erfarenhet, och behov som vi vill
Söder 37:5, kvarteret Råmärket (del av) Detaljplan för bostäder och centrum Gävle kommun, Gävleborgs län
PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2010-11-30, REV 2011-01-26 Antagen av BMN: 2011-02-24 Dnr: 10BMN342 Laga kraft: 2011-03-24 Handläggare: Thobias Nilsson Söder 37:5, kvarteret Råmärket (del av) Detaljplan
Hörby kommun Plan- och byggkontoret. Karaktärsprogram för Wihlborgsområdet
Hörby kommun Plan- och byggkontoret Karaktärsprogram för Wihlborgsområdet 1 Karaktärsprogram för Wihlborgsområdet Programmet antogs av byggnadsnämnden den 17 april 2008. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Karaktärsprogrammet
Illustrationsbilaga. Detaljplan för område vid Sätra gård, del av Sätra 2:1 i stadsdelen Sätra, S-Dp (64 lägenheter) Sida 1 / 7
Illustrationsbilaga Detaljplan för område vid Sätra gård, del av Sätra 2:1 i stadsdelen Sätra, S-Dp 2016-00337 (64 lägenheter) Sida 1 / 7 Vy in i området från korsningen, Björksätravägen / Sätragårdsvägen
Domaren 15 och 18. Antikvarisk förstudie
1 av 5 Stadsbyggnadsförvaltningen Helene Brunnström Antikvarie Domaren 15 och 18 Platsbesök: 2018 07 19 1. Förutsättningar Denna antikvariska förstudie syftar till att i tidigt skede uppmärksamma kulturhistoriska
Vid Hånö finns ett sadeltaksväxthus och en vinkast. Herrgården är privatägd.
122 Hånö säteri, Nyköpings kommun växthuset sett från sydväst. Hånö hånö säteri 1:14, bälinge socken, nyköpings kommun. Vid Hånö finns ett sadeltaksväxthus och en vinkast. Herrgården är privatägd. Miljö
INVENTERINGSBLANKETT, OMRÅDESHELHET Nr. 1
INVENTERINGSBLANKETT, OMRÅDESHELHET Nr. 1 OBJEKTETS LÄGE Objektets adress Bennäsvägen 132, 68600 Jakobstad Nuvarande ägare och adress Thommy Bexar, Klingens väg 10, 68800 Kållby RN:r/tomt 10:58 och 10:277
Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad. Filipstads kommun, Värmlands län
Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad Filipstads kommun, Värmlands län Värmlands Museum 2011 Rapport 2011: Rapportsammanställning: Mattias Libeck,
Konstbacken. Målningsarbeten Örebro läns museum Rapport 2008:25. Charlott Torgén Charlotta Hagberg
Konstbacken Konstbacken östra 17, Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland Målningsarbeten 2008-2009 Charlott Torgén Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2008:25 2 Innehållsförteckning INLEDNING...4
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN BESKRIVNING Handlingar Till områdesbestämmelserna hör följande handlingar: Karta Områdesbestämmelser Denna beskrivning Områdesbestämmelsernas
Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87
Gimmersta, Katrineholms kommun 87 orangeriet vid gimmersta sett från sydost med sjön öljaren i bakgrunden. gimmersta 1:8, julita socken, katrineholms kommun. Gimmersta nedan t h: flygbild över gimmersta
Bilaga3. landskapsbildsanalys
Bilaga3 landskapsbildsanalys för slagsta STRAND NOVEMBER 2017 1 2 ala 1:6400 Slagsta strand - landskapsbildsanalys LANDSKAPSBILDSANALYS Bakgrund I översiktsplanen för Botkyrka pekas Slagsta marina ut som
Nulägesbeskrivning. Läge. Exteriör. Våningsantal. Grund Torpargrund, stomme Timmerstomme.
- " t. Vård- och underhållsplan, Granskogs torp, Säby 3: 71, Västra Jåtvatåliet. Järfälla kommun Nulägesbeskrivning Läge Granskogs torp ligger på ]änrafåltet inom Västra järvafältets naturreservat, Torpet
SMÅHUSOMRÅDET I HANGAS, SÖDRA DELEN
Bilaga till kvartersplanen Byggsättsanvisningar SMÅHUSOMRÅDET I HANGAS, SÖDRA DELEN GULLRISVÄGEN, RENFANEVÄGEN OCH VÄNDEROTSVÄGEN Kvarter 26 34 i stadsdel 251. 14.10.2016 uppdaterad 1.9.2017 INNEHÅLL 1.
Smedja på Nyhyttan 2:1
Västmanlands läns museum Kulturmiljö Rapport B 2012:B25 Smedja på Nyhyttan 2:1 Färdigställande av byte av yttertak inom ramen för Länsstyrelsens projekt Utvald miljö Antikvarisk medverkan Nyhyttan 2:1
Förslag till detaljplan för del av Spjälkö 2:5 med flera Ronneby kommun, Blekinge län
389 Förslag till detaljplan för del av Spjälkö 2:5 med flera Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING Planområdet är beläget cirka åtta km sydväst om Ronneby centrum, söder om Spjälkövägen. 1 HANDLINGAR
Loge i Tuna. Restaurering inom ramen för Länsstyrelsens stöd till utvald miljö. Antikvarisk rapport. Dingtuna Tuna 1:7 Dingtuna socken Västmanland
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2011:7 Loge i Tuna Restaurering inom ramen för Länsstyrelsens stöd till utvald miljö Antikvarisk rapport Dingtuna Tuna 1:7 Dingtuna socken Västmanland Helén Sjökvist
Två av stugorna (Stuga 1 och 2) på Lilla Raksta ligger på en höjd omgiven av en stor naturtomt i området Raksta.
LILLA Raksta Omgivning Området Raksta är relativt kuperat och bebyggt med fritidshusbebyggelse som uppkommit efter styckningen av området på 1950-talet. Fritidshusen i området är under omvandling till
(6) Detaljplan för Vikarskogen 1:75 och del av Stockviksstranden 1:53
NORDANSTIGS KOMMUN Plan- och byggkontoret 2012-01-23 1 (6) Samrådshandling Enkelt planförfarande Detaljplan för Vikarskogen 1:75 och del av Stockviksstranden 1:53 2012-01-23 2 (6) PLAN OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING
Järnvägsstationen i Kopparberg
Järnvägsstationen i Kopparberg Herrhagen 1:33, Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland Restaureringsarbeten 2008-2009 Charlott Torgén Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2008:26 2 Innehållsförteckning
Lindöskolan i Kalmar
Lindöskolan i Kalmar Bebyggelsehistorisk utredning Gäddan 1, Kalmar stad och kommun, Kalmar län, Småland Veronica Olofsson KALMAR LÄNS MUSEUM Byggnadsantikvarisk rapport november 2011 Lindöskolan i Kalmar
Förslag färgändring utan bygglov
Tak Takpapp och plåtavtäckning, svart. S 7020-Y70R, tegel S 7010-Y70R, träpanel S 8005-Y50R Alla färgändringar i denna väl sammanhållna bostadsgrupp kräver bygglov. I den väl bevarade yttre gestaltningen
WIHLBORG SÖDRA från sydväst. WIHLBORG S. från SV
WIHLBORG SÖDRA från sydväst WIHLBORG S. från SV fastighet: WIHLBORG SÖDRA 1, hus A. adress: Österleden 21. ålder: Ombyggt 1902, 1905, 1947, 1950. arkitekt / byggm: Peter Boisen (1902 och 1905), Åke Lindén
BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014
BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 Den 2 juli blir det tillåtet att göra fler åtgärder utan bygglov, till exempel bygga en extra komplementbyggnad om 25 kvadratmeter på sin tomt. Men bygganmälan
Västerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB
Västerhaninge 477:1 Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av boplats Västerhaninge 477:1 inom fastigheten Årsta 1:4, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Stockholms län Göran Wertwein ARKEOLOGISTIK
LANDSKAPSBILDSANALYS för SLAGSTA STRAND ETAPP 1
BILAGA 3 LANDSKAPSBILDSANALYS för SLAGSTA STRAND ETAPP 1 GRANSKNINGSSHANDLING DIARIENUMMER: DNR SBF/2017:247 JANUARI 2019 1 2 ala 1:6400 SLAGSTA STRAND - LANDSKAPSBILDSANALYS LANDSKAPSBILDSANALYS Bakgrund
DEL AV VÄXJÖ 12:10 M.FL. (TORPARÄNGEN), TELEBORG, VÄXJÖ KOMMUN
Dnr. 2013BN0921 FÖRTECKNING BILAGOR TILLHÖRANDE DETALJPLAN: DEL AV VÄXJÖ 12:10 M.FL. (TORPARÄNGEN), TELEBORG, VÄXJÖ KOMMUN - Bullerberäkning - Illustration dagvattenhantering - Volymstudie - Kulturvärdesbedömning
Detaljplan för fastigheterna Revisorn 3-8 inom stadsdelen Teg i Umeå kommun, Västerbottens län
Planbeskrivning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2014/01458 Datum: 2015-06-08 Handläggare: Maria Norstedt för fastigheterna Revisorn 3-8 inom stadsdelen Teg i, Västerbottens län HANDLINGAR - Plankarta med
Gråmålad betong. WIHLBORG N. 1 A från NV
fastighet: WIHLBORG NORRA 1, hus A. adress: Jennygatan 11. ålder: Ombyggt 1923, 1935, 1943, 1945, 1957, 2000. Henrik Nilsson (1923), Karl Erikson (1935), Oscar Isberg (1943 och 1945), K. Ericsson (1957),
Ändring av detaljplan D177 Hamrum 3:50. Planbeskrivning SAMRÅDSHANDLING. Dnr
Ändring av detaljplan D177 Hamrum 3:50 Planbeskrivning SAMRÅDSHANDLING Dnr. 2019-025 2(8) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Ändring av detaljplan D177, fastigheten Hamrum 3:50... 3 Handlingar...
HOLMÄNGEN Gestaltningsprogram sept Utkast
HOLMÄNGEN Gestaltningsprogram sept 2012 Utkast 2012 09 12 HOLMÄNGEN Området idag Holmängen utgörs idag av ett åkerlanskap som sluttar svagt ned mot Göta älv. Åkerholmar med enstaka större lövträd och berg