PROTOKOLL Kvalitetsredovisning för kommunstyrelsens tekniska verksamheter och räddningstjänst KS-2013/993

Transkript

1 Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL Kvalitetsredovisning för kommunstyrelsens tekniska verksamheter och räddningstjänst KS-2013/993 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna Kvalitetsredovisning för tekniska verksamheter och räddningstjänst 2012 att i kommunstyrelsens internkontrollplan för 2014 uppmärksamma de utvecklingsområden som kvalitetsredovisningen identifierat. Ärendet Ordförandeförslag , tjänsteskrivelse och Rapport: kvalitetsredovisning har varit utsända. Controller Anna Landerholm och controller Kristina Nyström föredrar ärendet för kommunstyrelsen. Exp till: Akten KF Anmälan Exp av: Eva Paulsrud

2 KVALITETSREDOVISNING FÖR TEKNISKA VERKSAMHETER OCH RÄDDNINGSTJÄNST 2012 Kommunstyrelsen 23 september 2013 Anna Landerholm Kristina Nyström (Vindkraft) Strategiskt Ledningsstöd

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING VARFÖR EN KVALITETSREDOVISNING VERKSAMHETER KVALITETSASPEKTER OCH UPPLÄGG GEMENSAMMA FÖRUTSÄTTNINGAR GATOR/VÄGAR, TEKNISK PLANERING OCH TRAFIKÖVERVAKNING UPPDRAG, MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE FÖRUTSÄTTNINGAR, AKTIVITETER OCH RESULTAT SAMMANFATTNING MED UTVECKLINGSOMRÅDEN PARK- OCH NATURMARK UPPDRAG, MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE FÖRUTSÄTTNINGAR, AKTIVITETER OCH RESULTAT SAMMANFATTNING MED UTVECKLINGSOMRÅDEN AVFALL OCH ÅTERVINNING UPPDRAG, MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE FÖRUTSÄTTNINGAR, AKTIVITETER OCH RESULTAT SAMMANFATTNING MED UTVECKLINGSOMRÅDEN BOSTADSANPASSNING UPPDRAG, MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE FÖRUTSÄTTNINGAR, AKTIVITETER OCH RESULTAT SAMMANFATTNING MED UTVECKLINGSOMRÅDEN RÄDDNINGSTJÄNST OCH OLYCKSFÖREBYGGANDE ARBETE UPPDRAG, MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE FÖRUTSÄTTNINGAR, AKTIVITETER OCH RESULTAT SAMMANFATTNING MED UTVECKLINGSOMRÅDEN VATTEN OCH AVLOPP UPPDRAG, MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE FÖRUTSÄTTNINGAR, AKTIVITETER OCH RESULTAT SAMMANFATTNING MED UTVECKLINGSOMRÅDEN VINDKRAFT UPPDRAG, MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE FÖRUTSÄTTNINGAR, AKTIVITETER OCH RESULTAT SAMMANFATTNING MED UTVECKLINGSOMRÅDEN SAMMANSTÄLLNING AV NYCKELTAL

4 KVALITETSREDOVISNING INLEDNING 1.1 Varför en kvalitetsredovisning Kommunen har ett generellt uppdrag att följa upp och kontrollera all kommunal verksamhet enligt kommunallagen 1. Som en del i detta har Knivsta Kommunfullmäktige beslutat att kvalitetsredovisningar ska upprättas för kommunens kärnverksamheter 2. Redovisningen ska ge en bild av resultat och kvalitetsnivå, samt ge underlag för styrning och utveckling. Denna kvalitetsredovisning syftar till att visa på måluppfyllelse och kvalitet i de tekniska verksamheterna och att utifrån det lyfta fram förslag på utvecklingsområden som kan förbättra resultat, måluppfyllelse och höja kvaliteten i verksamheterna års kvalitetsredovisning för de tekniska verksamheterna är den fjärde som upprättas. Den senaste kvalitetsredovisningen som genomfördes avsåg Verksamheter Till skillnad från kvalitetsredovisningen 2009 innefattar denna kvalitetsredovisning för 2012 även Vindkraften. De verksamhetsområden som ingår i kvalitetsredovisningen är därmed följande: Gator/vägar, teknisk planering och trafikövervakning Park- och naturmark Avfall och återvinning Bostadsanpassning Räddningstjänst och olycksförebyggande arbete Vatten och avlopp Vindkraft 1.3 Kvalitetsaspekter och upplägg I kommunens reglemente för internkontroll står angivet att det i kvalitetsredovisningen ska göras en redovisning av resultatet från granskningar och utvärderingar 3. Kvalitetsredovisningen baseras på följande underlag: Verksamhetsplaner, verksamhetsberättelser, brukarundersökningar, medarbetarundersökning Jämförelser och statistik som har utförts och sammanställts av branschorganisationer och myndigheter Resultat av interna och externa granskningar För att åstadkomma en så givande kvalitetsredovisning som möjligt används uppgifter inte bara för 2012 utan i vissa fall även för Det gäller i de fall det inte funnits uppgifter för 2012 tillgängliga. Det gäller till exempelvis SCB:s medborgarundersökning i Knivsta kommun som endast utförs vartannat år och genomfördes 2011 och nu SFS 1991: Mål och budget för Knivsta kommun 2012 (KF ) 3 Reglemente för internkontroll gällande uppföljning, granskning och utvärdering för Knivsta kommun och dess bolag (KF ) 3

5 De kvalitetsaspekter som huvudsakligen belyses i redovisningen är de kvalitetsområden som Kommunfullmäktige har pekat ut i mål och budget för 2012, nämligen: Effektivitet och budgetföljsamhet i kommunens tjänster Kommunen som attraktiv arbetsgivare Öppenhet och medborgarinflytande i kommunens verksamheter med möjligheter att lämna synpunkter och förslag Kvalitetssäkring genom exempelvis kvalitetsdeklarationer och kvalitetsredovisningar som en grund för styrning och verksamhetsutveckling Utveckling och tillhandahållande av e-tjänster som bidrar till utveckling av dialog och demokrati och förenklar servicen till medborgarna Utifrån detta har redovisningen för varje verksamhet följande upplägg: Verksamhetens uppdrag, mål och måluppfyllelse Verksamhetens förutsättningar, aktiviteter och resultat Sammanfattning med utvecklingsområden I slutet av kvalitetsredovisningen finns också en sammanställning av ett antal nyckeltal som är kopplade till verksamheternas uppdrag och kvalitetsaspekter. 4

6 2 GEMENSAMMA FÖRUTSÄTTNINGAR Knivstas folkmängd uppgick den 31 december 2011 till personer, alltså inför Det innebär en ökning med 488 personer (3,3 procent) jämfört med december I december 2012 hade befolkningen ökat ytterligare till personer. Medelåldern i Knivsta inför 2012 var 36,5 år och därmed den lägsta i riket. Medelåldern i Uppsala län var 39,9 år och i hela riket 41,1 år. 4 Knivsta räknas numera till kommungruppen förortskommuner. Mer än 40 procent av befolkningen pendlar till arbete i annan kommun. Med sina knappt invånare räknas Knivsta som en medelstor kommun i Sverige. Men sett till infrastrukturen är det fortfarande en relativt liten kommun. De tekniska verksamheterna utgör en liten del av kommunens verksamhet. År 2012 var de tekniska verksamheternas kommunalbidrag drygt 28 miljoner kronor, det vill säga ungefär 3,8 procent av kommunens skattefinansierade driftbudget. Men flera av de tekniska verksamheterna finansieras helt eller delvis av avgifter och andra intäkter. Totalt omsatte de tekniska verksamheterna och räddningstjänsten i Knivsta cirka 61 miljoner kronor I takt med att Knivsta växer görs investeringar i ny infrastruktur. Av kommunens totala investeringar på ca 62 mnkr stod de tekniska verksamheterna för ca 9,5 mnkr Kommunens största investeringsområde under 2012 var exploateringsverksamheten med ca 29 mnkr. Kostnaderna för räntor och avskrivningar för de tekniska verksamheterna ökade från 6,2 mnkr 2010 till 8,2 mnkr 2012, varav vindkraften stod för ca 2,5 mnkr. Vid jämförelse med 2010 bör dock noteras att internräntan var högre 2012 än vad den var Det genomfördes en medarbetarundersökning i Knivsta kommun under Resultatet för driftpersonalen inom Park- och naturmarksverksamheten redovisas i avsnittet om Park och- naturmark. Svarsresultatet för en liten del av personalen inom de tekniska verksamheterna ingår i redovisningen för svarsgruppen Administration och Stab. I det här sammanhanget kan det dock inte anses vara givande att redovisa resultatet för den gruppen eftersom antalet personer som arbetar inom de tekniska verksamheterna utgör så liten andel av den totala gruppen. Vad gäller den svarsgrupp som benämns tekniska enheten visar resultatet på en övergripande nivå att det område som framförallt är angeläget att förbättra är utvecklingsmöjligheterna. Mer specifikt är det bara drygt 50 procent som tycker att man har möjlighet att vidareutvecklas i sitt arbete och att man tillsammans kontinuerligt utvecklar arbetsplatsen. Drygt 40 procent anser att man har möjlighet till en rättvis löneutveckling. Vad gäller närmsta chef visar resultatet att det som är mest angeläget att förbättra är hur chefen ger handledning vid behov samt hur tydlig chefen är med sina förväntningar på den anställde. Samtidigt bör påpekas att 90 procent av de anställda inom gruppen svarat att de trivs med sin närmsta chef. 4 SCB:s officiella siffror, Befolkningsstatistik 31 december 2012 och Medelålder och medianålder i riket

7 3 GATOR/VÄGAR, TEKNISK PLANERING OCH TRAFIKÖVERVAKNING 3.1 Uppdrag, mål och måluppfyllelse Verksamheterna ansvarar för att planera, bygga och underhålla kommunens infrastruktur för trafik samt för övervakning vad gäller trafiköverträdelser och bortforsling av skrotbilar. En god väghållning är viktig ur hållbarhetsperspektiv bland annat för att det är en förutsättning för att upprätthålla en hög trafiksäkerhet och god tillgänglighet för alla. Bra asfaltunderhåll samt hög standard på snöröjning och halkbekämpning vintertid är också viktigt för att underlätta framkomligheten för cyklister. Vad gäller trafikövervakningen har det bedrivits kommunal sådan i Knivsta sedan april 2008 och den sköts sedan 2012 av Securitas medan bortforslingen av skrotbilar sköts av kommunen själv. Utifrån Kommunfullmäktiges mål och uppdrag för 2012 ställde Kommunstyrelsen totalt upp fyra mål för verksamheterna Gator/Vägar, Teknisk planering och trafikövervakning Tre av målen gällde Gator/Vägar och ett gällde Teknisk planering. Däremot ställde Kommunstyrelsen inte upp något specifikt mål för verksamheten Trafikövervakning I verksamhetsplanen presenterades handlingsplaner för att nå målen och till dem i vissa fall även uttalade indikatorer. Verksamheterna har redovisat graden av måluppfyllelse i verksamhetsberättelsen för Samtliga fyra mål kan anses vara uppnådda helt eller delvis 5, se figur nedan (Figur 1) Figur 1 Mål och måluppfyllnad för Gator/Vägar och Teknisk planering Verksamhetsberättelse år 2012 för Kommunstyrelsens verksamheter (KS ) 6

8 KF:s inriktningsmål KF:s uppdrag till samtliga nämnder KF:s uppdrag till KS God ekonomisk hushållning God kommunal kvalitet och service med medborgaren i centrum God livsmiljö och hållbar utveckling God hälsa och meningsfull fritid Kommunens tjänster ska kännetecknas av effektivitet och budgetföljsamhet Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare som kännetecknas av öppenhet, likställighet och god arbetsmiljö Kommunen ska kännetecknas av valfrihet, likställighet, öppenhet och medborgarinflytande. Kommunens medborgare ska på ett enkelt sätt kunna ta del av kommunens information och beslut och ges möjlighet att lämna synpunkter och förslag. Kärnverksamheterna ska fortsätta att kvalitetssäkras, till exempel genom kvalitetsdeklarationer och kvalitetsredovisningar som ska ligga till grund för styrning och verksamhetsutveckling. Kommunen ska tillhandahålla och utveckla sådana e- tjänster som bidrar till utveckling av dialog och demokrati och som förenklar servicen till medborgarna. Kommunen ska skapa förutsättningar för entreprenörskap, alternativa driftsformer och privata initiativ samt samverka med frivilliga och deras organisationer. Kommunen ska ha en långsiktigt hållbar utveckling vad gäller miljö, ekonomi och sociala hänseenden, dvs. även med avseende på energi, näringsliv, service och boende. Kommunen ska göra det möjligt och fördelaktigt för medborgare och näringsverksamheter att ta sin del av det globala miljöansvaret. Kommunen ska ha en positiv utveckling vad gäller folkhälsa. Kommunens grönområden ska ha god tillgänglighet och kvalitet Planeringen av vägar och kollektivtrafik ska ha som utgångspunkt att all trafik ska ingå som en del i ett långsiktigt hållbart samhälle, på sikt utan fossila bränslen Kommunstyrelsens mål för Gator/vägar Låg energikostnad och god resurshållning i kommunens verksamheter Kommentar: Målet anses uppfyllt. Den totala energiförbrukningen för gatubelysningen har minskat med 8 % jämfört med 2011, trots att antalet armaturer har ökat med 8 procent. Totalt sparades kr i elkostnader 2012 jämfört med Utveckling av trafiksäkra och tillgängliga stråk i centrum och till skolor Kommentar: Målet anses uppfyllt. Åtgärder utifrån tillgänglighetsanalysen fortsätter i centrum. Vid nyproduktion läggs stor vikt vid tillgänglighet. Åtgärder för att öka trafiksäkerheten är under året utförda i anslutning till Gredelbyskolan, Segerstaskolan och utanför Knivstaboden på Forsbyvägen. Öka möjligheten till ett långsiktigt hållbart resande med cykel och kollektivtrafik Kommentar: Målet anses delvis uppfyllt. En projektering av ny bussterminal vid Centralvägen är utförd. Under våren 2013 sker upphandling av en entreprenör som uppför bussterminal och nytt torg i anslutning till tågstationen med hissanslutning till tunneln under järnvägen. Ett cykelprojekt (Nya vanor) är startat, ambitionen är att öka andelen cyklande till/från tåget och vid hämtning/lämning i anslutning till skolor. Kommunstyrelsens mål för Teknisk planering God samordning med andra infrastrukturaktörer i samband med utbyggnaden av Knivsta Kommentar: Målet anses uppfyllt. Kommunen samarbetar med Trafikverket samt Regionförbundet i många frågor som berör infrastruktur samt utbyggnad i Knivsta. Årlig dialog med Trafikverket genomförs. UL, SL samt Trafikverket har kommunen nära samarbete med avseende ombyggnad av Knivsta station. 7

9 3.2 Förutsättningar, aktiviteter och resultat Gator och vägar Gator och vägar gjorde 2012 ett negativt resultat på kr till följd av att fler investeringar än beräknat aktiverades under sista kvartalet Vid budgetarbetet räknas schablonmässigt att investeringar innevarande år aktiveras nästkommande år. I praktiken aktiveras en investering så fort projektet i fråga är klart vilket gör att kapitaltjänstkostnaden kan öka under innevarande år, vilket varit fallet under Mellan 2009 och 2012 ökade kostnaderna för gator och vägar med knappt 28 procent. Ökningen beror bland annat på ökade vinterväghållningskostnader, ökade kapitaltjänstkostnader och ökade personalkostnader. I Figur 2 visas kostnaderna per m 2 yta. Figur 2 Kostnader för väghållning inkl gatubelysning exkl investeringar, (kr/m 2 belagd yta) Totala kostnader (enligt bokslut) 23 kr 29 kr 37 kr Varav drift- och underhåll 14 kr 17 kr 21 varav beläggningsunderhåll 4 kr 7 kr 6 kr varav vinterväghållning 4 kr 5 kr 8 kr varav gatubelysning 4 kr 5 kr 5 kr varav övrig drift och underhåll 2 kr 0,4 kr 1 kr Varav kapitaltjänstkostnader 7 kr 7 kr 11 kr Varav personal, admin, PO mm 2 kr 3 kr 6 kr Källa: Chef för gatuverksamheten Lennart Zetterlund I och med att kommunen växer hela tiden ökar också volymen gator, cykelvägar och parkeringar. Under året har Centralvägens förlängning norrut med anslutning till Gredelbyvägen färdigställts, vilket innebär en ökning till verksamhetens volymer med 700 meter gata. I Centralvägens utbyggnad ingick iordningsställande av 250 nya pendlarparkeringsplatser. Totalt har parkeringsytan ökat med 7400 kvm. Även en fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägar har skett vilket inneburit en ökning på 1500 meter av denna typ av vägbanor. De tillkommande volymerna innebär förutom ökade driftkostnader även ökade kapitaltjänstkostnader för investeringarna. Kostnaden för vinterväghållning under 2012 uppkom till kronor, vilket innebär en ökning på drygt 70 procent sedan , se figur nedan (Figur 3). Ökningen beror främst på ökade ytor samt rådande väderlek under perioden. 7 6 Chef för gatuverksamheten Lennart Zetterström Chef för gatuverksamheten Lennart Zetterström

10 Figur 3 Vinterväghållningskostnad per budgetår Vinterväghållningskostnad per budgetår kr kr kr kr kr kr 0 kr Under 2012 har det utförts m 2 underhållsbeläggning av kommunens gator och gång- och cykelvägar, vilket motsvarar en omläggningscykel på år och är i nivå med förvaltningens ambition 8. Jämfört med 2009 har underhållsbeläggningen under 2012 ökat med sex procent (från m 2 till m 2 ). Att underhållsbeläggningen sjönk så drastiskt under 2010 berodde på åtstramningar i budgeten, se figur nedan (Figur 4). Figur 4 Utförd underhållsbeläggning i m2 per budgetår Utförd underhållsbeläggning i m2 per budgetår För att öka trafiksäkerheten har två cirkulationsplatser byggts i Västra Alsike och två utmed Gredelbyleden. Nya busshållplatser har iordningsställts i Västra Alsike och på Centralvägen. Första delen av Sågverkstorgets utbyggnad på Staffansvägen har inneburit att Knivstas första gåfartszon har upprättats. Under en treårsperiod byter verksamheten ut samtliga äldre kvicksilverarmaturer till moderna mer energieffektiva, totalt cirka armaturer. Som en andra etapp i detta arbete utfördes under 2012 utbyte av cirka 400 armaturer. Utbytet av armaturer visar på en minskad total energiåtgång räknat per armatur på upp till 25 procent. Under året har enhetens gatuingenjör och trafikingenjör slutat i och med pensionsavgång. Gatuingenjören är ersatt av en driftledare. Tjänsten som trafikingenjör är inte återbemannad. Som en följd av de ökade volymer som är planerade att nyproduceras och därefter underhållas ser verksamheten ett behov av att tjänsten som trafikingenjör återbemannas under 2013, eventuellt med en lite annan utformning av tjänsten än tidigare. 8 Ambitionen fastslås i Kvalitetsdeklarationen för Gatuskötsel (KF ) 9

11 Verksamheten för gator och vägar kommer under de närmaste åren att stå inför en mängd utbyggnadsprojekt. Under 2013 sker en fortsatt utbyggnad av infrastrukturen på Sågenområdet att ske med bland annat gator och ledningar söder om Gredelbyleden kommer det finnas möjlighet att upphandla nya ramavtalsentreprenörer både för vinterväghållning och för beläggning. Innan nya ramavtalsupphandlingar sker ska verksamheten göra en översyn av andelen arbete som sker i egen regi respektive med avrop från ramavtalen för att hitta den mest effektiva formen för drift, både ekonomiskt och kvalitetsmässigt. Brukarnöjdhet Enligt SCB:s medborgarundersökning från 2011 ligger betygsindexet Nöjd- Medborgar-Index (NMI) på 53 av 100 vad gäller gång- och cykelvägar och 52 av 100 för gator och vägar vilket kan anses som godkänt och ligger ungefär i nivå med genomsnittet för de 128 deltagande kommunerna. Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad. Gator och vägar är ett av de områden där ett förbättrat betygsindex kan bidra mest till att höja helhetsbetyget Nöjd-Medborgar-Index. 9 Ett betygsindex som verkligen har förbättrats sedan 2009 är snöröjningen av såväl gator och vägar som gång- och cykelvägar. Det har ökat från 3,7 till 5,4 av tio respektive 3,5 till 5,4 av tio. NRI vad gäller tillgången till gång- och cykelvägar var ,4 av tio jämfört med 5,0 år Betyget från medborgarna passerar därmed gränsen för vad som kan anses som godkänt men ligger lägre än genomsnittet för alla kommuner vilket var 6,0. 10 Servicemätning Under 2012 gjordes också en servicemätning via telefon och e-post i en del av kommunernas verksamheter, däribland gatuverksamheten. Resultatet visar att tillgängligheten via telefon till handläggare var oförändrad sedan 2008 och därmed på en fortsatt relativt låg nivå, 33 procent. Även den andel av frågorna där ett bra svar kunde ges på frågan låg på 33 procent. Däremot har handläggarens intresse och engagemang i frågeställningen ökat från 50 procent år 2008 till 100 procent år Även bemötandet anses vara trevligt, hjälpsamt och trovärdigt till 100 procent år Vad gäller svarstiderna på e-post har de kortats avsevärt sedan procent av e-posten besvarades inom ett dygn. Detta kan jämföras med att 67 procent av e-posten besvarades inom ett dygn år 2008 men att det då också var hela 33 procent som inte blev besvarade inom två veckor SCB:s medborgarundersökning Våren Noteras kan att samtliga nämnda värden är lika eller har förbättrats något i SCB: medborgarundersökning Servicemätning via telefon och e-post Servicemätning via telefon och e-post

12 Figur 5 Resultat från servicemätning 2012 för gatuverksamheten Tillgänglighet mindre bra mindre bra 33% 33% Svar på frågan mindre bra mindre bra 33% 33% Merinformation bra bra 50% 50% Intresse och engagemang mycket bra bra 100% 50% Bemötande mycket bra bra 100% 50% Svarstider bra mindre bra inom 1 dygn 83% inom 1 dygn 67% inom 2-5 dygn 17% ej svar inom 2 veckor 17% Avsändaruppgifter mindre bra mindre bra Fullständiga uppgifter 33% fullständiga uppgifter 0% Merinformation i e-post bra 67% bra 75% Källa: Servicemätning via telefon och e-post 2012, egen bedömning utifrån statistiken Teknisk planering Teknisk planering visar ett positivt resultat på kronor för 2012 på grund av att det finns projekt och objekt som har varit planerade att generera kostnader men som inte har påbörjats under året på grund av resursbrist. Under året har arbetet med VA-strategin avslutats och strategin antogs i Kommunfullmäktige En projektplan för genomförande av trafikstrategi fastslogs också av Kommunstyrelsen och projektet har påbörjats under Även cykelprojektet Nya vanor har pågått under året och bland annat har en enkätundersökning genomförts för att kartlägga medborgarnas nutida och även möjliga framtida cykelvanor. Inom projektet Nya vanor har kommunen för första gången deltagit i Cykelfrämjandets Kommunvelometer. I den rapport som Kommunvelometern resulterat i slås fast att Knivsta kommun med sina 1,6 meter cykelvägar per invånare ligger under snittet bland de 33 undersökta kommunerna. Samtidigt konstateras i rapporten också att Knivsta under 2011/2012 i snitt har satsat cirka 507 kr per invånare och år i cykelinfrastruktur och underhåll vilket placerar Knivsta högst bland de undersökta kommunerna för detta område. Även vad gäller information och marknadsföring av cykling pekar rapporten på att Knivsta jämfört med de andra undersökta kommunerna ligger bland de högsta med över 9 kr/invånare under Snittet för 2011 och 2012 dras dock ner till 4,7 kr/invånare och år eftersom inget satsades under 2011, trots detta ligger nivån över genomsnittet i undersökningen. 13 Vidare fortsatte samarbetet med länsstyrelsen kring förorenad mark under 2012 och innebar bland annat fortsatt kartläggning av förorenad mark i kommunen samt saneringsarbete vid Gredelbyskolan. 13 Cykelfrämjandets Kommunvelometer 2012:35 11

13 Trafikövervakning Trafikövervakning uppvisar under 2012 ett positivt resultat på kronor. Trafikövervakning sker i sex timmar per vecka och utförs sedan 2012 av Securitas. Under 2012 har cirka 150 trafiköverträdelser begåtts. Under 2013 kommer arbetet med utformandet av en parkeringsstrategi ingå i framtagandet av trafikstrategin. Enligt beslutad budget ska trafikövervakningen inbringa ett överskott på kronor under För att uppnå detta lade förvaltningen fram ett förslag om att ett uttag av parkeringsavgifter på pendlarparkeringarna i centrum ska starta tredje kvartalet Synpunkter och klagomål Av de synpunkter och klagomål som registrerats inom den kommunaltekniska verksamheten under 2012 är det 58 stycken som berör Gator/vägar, Teknisk planering och Trafikövervakning och de flesta av dem har inkommit via mejl eller Tyck-till-funktionen på kommunens hemsida. Verksamheten uppger dock själv att en stor mängd synpunkter också inkommer via telefon och att de inte alltid registreras skriftligen om de löses omgående. I 44 av 58 fall har det registrerats ett svar i ärendet. Av de 14 ärenden där det inte har registrerats något svar har fyra av dem inkommit anonymt och har därför inte kunnat besvaras. 15 I denna sammanställning har inkomna synpunkter/klagomål grupperats i fem olika undergrupper enligt figur nedan (Figur 6). Figur 6 Sammanställning av registrerade synpunkter och klagomål för Gator/vägar, Teknisk planering och trafikövervakning 2012 Ämnesområde Antal klagomål Vinterväghållning 24 Projektering av gata och gc-väg, farthinder, trafiksäkerhet 17 Drift och underhåll gata och gc-väg 3 Parkeringsövervakning/parkeringsavgifter 8 Skyltning, belysning, elskåp, väderskydd 6 Totalt 58 Vinterväghållning (24 st) Det har totalt registrerats 24 synpunkter och klagomål som berör vinterväghållningen. 14 av dessa har gällt omfattningen av snöröjning och halkbekämpning. De flesta av dessa har i sin tur gällt specifika platser där medborgare upplevt att snöröjningen eller halkbekämpningen inte är tillräcklig. I några fall har det dock varit mer generell synpunkt/klagomål om att snöröjningen i kommunen som helhet är bristfällig. I de sex fall ärendet gällt snöröjningen generellt i kommunen har det i de registrerade svaren beskrivits att entreprenören inte har satt in lämpliga resurser och är vidtalad om detta. Nio av de registrerade synpunkterna/klagomålen har gällt utförandet av snöröjningen, bland annat att snöröjningsfordonen kör för fort och inte är tillräckligt anpassade i storlek till den väg de kör på, men framförallt att man som medborgare menar att snöröjningen resulterat i vallar vid häckar och tomtgränser, sand i grönområden samt i ett fall en sönderkörd stödmur. I ett av dessa fall ledde vidtagen åtgärd till att medborgaren berömde verksamheten för snabbt agerande. 14 Förslaget antogs av Kommunfullmäktige och avgifterna kommer att införas från och med Sammanställning från W3D3 januari

14 Projektering av gata och gc-väg, farthinder, trafiksäkerhet (17 st) Det har bland annat inkommit två önskemål om cykelväg i Långhundra och några ärenden gällande platser som upplevs trafikfarliga, men framförallt har det inkommit synpunkter och klagomål angående farthinder och cirkulationsplatser. En medborgare konstaterade helt enkelt att Knivsta numera är mer eller mindre oframkomligt med vanlig bil beroende på de hastighetsbegränsande åtgärder som har satts in, medan en annan medborgare ger kommunen beröm för sitt arbete med cirkulationsplatser och uttrycker en förhoppning om att det arbetet ska fortsätta. Drift och underhåll gata och gc-väg (3 st) Tre av de registrerade ärendena har gällt drift och underhåll av gata och gc-väg och då hål i trottoarer och på väg. Enligt svaren från verksamheten framgår att en del hål har kunnat åtgärdas omgående medan en del andra kan repareras först senare i samband med övrigt beläggningsunderhåll. Parkeringsövervakning/parkeringsavgifter (8 st) Åtta av de synpunkter och klagomål som inkommit inom gatuverksamheten har gällt parkeringar och parkeringsavgifter. Fyra av dessa gällde införande av parkeringsavgifter på pendlarparkeringar. Medborgarna påpekar bland annat att införandet av avgifter kan komma att leda till minskad inflyttning till kommunen och att fler väljer att ta bilen hela vägen till sitt arbete istället för att bilen till tågstationen. Verksamheten har svarat att förvaltningen fått i uppdrag att utreda hur en avgiftsbelagd pendlarparkering ska utformas och att synpunkterna tas med i det fortsatta arbetet. Skyltning, belysning, elskåp, väderskydd (6 st) Två ärenden avser skyltning, det ena att skyltningen mot centrum på cykelvägarna bör förbättras och det andra att det borde sättas upp fler skyltar i nya Alsike om lekande barn. Det inkom även önskemål om väderskydd vid busshållplatser samt om belysning längs gångvägen mellan Knivsta AR-terminalen och Carl von Paykulls väg. Uppföljning av kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen för Gatuskötsel antogs av Kommunfullmäktige Enligt 2012 års internkontrollplan för Kommunstyrelsens verksamheter skulle det under året göras en uppföljning av deklarationen. På grund av resursbrist i kombination med en vilja att invänta en generell uppfattning om kvalitetsdeklarationers funktion gjordes ingen sådan uppföljning under En uppföljning görs därför istället i och med denna kvalitetsredovisning 16, se nedan (Figur 7). Uppföljningen visar på att verksamheten sköts i enlighet med det som lovas i kvalitetsdeklarationen. Det enda undantaget är att översyn av gatubelysning sedan upphandlingen 2011 utförs två gånger om året och inte tre gånger som det anges i deklarationen. 16 Gatuverksamhetens chef Lennart Zetterlund

15 Figur 7 Uppföljning av förvaltningens åtaganden enligt Kvalitetsdeklarationen Gatuskötsel (KF ) Åtagande/Uppföljning Åtagande: Omläggning av gator ska ske i genomsnitt vart år Uppföljning: Ambition inom verksamheten att ha en omläggningscykel på år vilket har uppnåtts under Åtagande: Lagning av skador på väg eller skyltar som innebär fara för trafiksäkerheten ska ske omedelbart, senast inom två arbetsdagar Uppföljning: Lagning sker i enlighet med kvalitetsdeklarationen. Krav på att entreprenören ska ha GPS-teknik som möjliggör bättre uppföljning kommer att ställas i samband med nästa upphandling för asfaltunderhåll och vinterväghållning, hösten Åtagande: Större busshållplatser ska snöröjas före klockan på vardagar och på helger Uppföljning: Snöröjningen sker i enlighet med kvalitetsdeklarationen. Krav på GPS-teknik kommer att ställas enligt ovan. Åtagande: Tätortens huvudgator samt viktigaste cykelvägar ska snöröjas inom fem timmar vid ett snödjup på cirka fem cm. Uppföljning: Snöröjningen sker i enlighet med kvalitetsdeklarationen. Krav på GPS-teknik kommer att ställas enligt ovan. Åtagande: Lokalgator och övriga cykelvägar ska snöröjas inom sju-nio timmar vid snödjup på cirka sju cm Uppföljning: Snöröjningen sker i enlighet med kvalitetsdeklarationen. Krav på GPS-teknik kommer att ställas enligt ovan. Åtagande: En översyn av kommunens gatubelysning ska göras tre gånger per år Uppföljning: I samband med den upphandling som gäller från hösten 2011 gjordes ändringen att översyn av kommunens gatubelysning i stället sker två gånger per år, vilket också gjorts under Nuvarande nivå på kvalitetsfaktorn stämmer alltså inte som den står formulerad i kvalitetsdeklarationen i nuläget. Åtagande: Trasiga lampor ska bytas inom tre veckor från anmälan Uppföljning: Verksamheten följer denna rutin. Felrapporteringen sköts numera av både entreprenör och beställare i ett och samma webbsystem. Åtagande: En översyn av att grenar och buskar inte skymmer belysningen vid gång- och cykelvägar ska göras varje höst. Uppföljning: Rutinen följs och arbetet utförs av parklaget. Endast två synpunkter/klagomål angående detta har inkommit under Sammanfattning med utvecklingsområden Gator och vägar gjorde 2012 ett negativt resultat på kronor till följd av att fler investeringar än beräknat aktiverades under sista kvartalet Både Teknisk planering och Trafikövervakning uppvisade positiva resultat för 2012 på kronor respektive kronor. Samtliga fyra mål som Kommunstyrelsen ställt upp för verksamheterna anses vara uppnådda helt eller delvis. Medborgarnas betyg på gator och vägar samt gc-vägar ligger ungefär i nivå med genomsnittet för landets övriga kommuner. Gator och vägar är ett av de områden där ett förbättrat betygsindex kan bidra mest till att höja helhetsbetyget för kommunen. Betyget för snöröjningen har förbättrats avsevärt och ligger nu i nivå med genomsnittet för övriga kommuner. Servicemätningen visar att bemötandet är mycket gott från handläggare inom gatuverksamheten och att svarstiderna på mejl har förbättrats sedan 2008 även om det skulle behöva förbättras ytterligare. Vad gäller tillgängligheten via telefon till handläggare och den mån i vilken handläggaren kan ge svar på frågan är resultatet mindre bra och behöver förbättras. Av de synpunkter och klagomål som inkom till verksamheten under 2012 fanns det ett registrerat svar i 81 procent av fallen. Ambitionen bör vara att höja den siffran ytterligare. De svaren som var registrerade var generellt av mycket god kvalitet. Verksamheten angav också att en stor mängd synpunkter och klagomål som inkommer via telefon inte registreras alls om de löses omgående. Uppföljningen av kvalitetsdeklarationen visar att verksamheten sköts i enlighet med deklarationen med undantag av att översyn av gatubelysningen utförs två gånger om året och inte tre gånger som det anges i deklarationen. 14

16 4 PARK- OCH NATURMARK 4.1 Uppdrag, mål och måluppfyllelse Kommunen är skyldig att se till att allmänna platser uppfyller rimliga krav på trevnad och framkomlighet och en del av detta ansvar vilar på verksamheten för park- och naturmark. Som en del i detta ordnar verksamheten bland annat belysningar, planteringar och lekplatser. Utifrån Kommunfullmäktiges mål och uppdrag för 2012 ställde Kommunstyrelsen upp ett mål för verksamheten Park- och naturmark I verksamhetsplanen presenterades handlingsplaner för att nå målet och även en mätbar indikator. Verksamheterna har redovisat graden av måluppfyllelse i verksamhetsberättelsen för 2012 och målet anses vara uppfyllt 17, se figur nedan (Figur 8). Figur 8 Mål och måluppfyllnad för Park och naturmark 2012 KF:s inriktningsmål KF:s uppdrag till samtliga nämnder KF:s uppdrag till KS God ekonomisk hushållning God kommunal kvalitet och service med medborgaren i centrum God livsmiljö och hållbar utveckling God hälsa och meningsfull fritid Kommunens tjänster ska kännetecknas av effektivitet och budgetföljsamhet Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare som kännetecknas av öppenhet, likställighet och god arbetsmiljö Kommunen ska kännetecknas av valfrihet, likställighet, öppenhet och medborgarinflytande. Kommunens medborgare ska på ett enkelt sätt kunna ta del av kommunens information och beslut och ges möjlighet att lämna synpunkter och förslag. Kärnverksamheterna ska fortsätta att kvalitetssäkras, till exempel genom kvalitetsdeklarationer och kvalitetsredovisningar som ska ligga till grund för styrning och verksamhetsutveckling. Kommunen ska tillhandahålla och utveckla sådana e- tjänster som bidrar till utveckling av dialog och demokrati och som förenklar servicen till medborgarna. Kommunen ska skapa förutsättningar för entreprenörskap, alternativa driftsformer och privata initiativ samt samverka med frivilliga och deras organisationer. Kommunen ska ha en långsiktigt hållbar utveckling vad gäller miljö, ekonomi och sociala hänseenden, dvs. även med avseende på energi, näringsliv, service och boende. Kommunen ska göra det möjligt och fördelaktigt för medborgare och näringsverksamheter att ta sin del av det globala miljöansvaret. Kommunen ska ha en positiv utveckling vad gäller folkhälsa. Kommunens grönområden ska ha god tillgänglighet och kvalitet Planeringen av vägar och kollektivtrafik ska ha som utgångspunkt att all trafik ska ingå som en del i ett långsiktigt hållbart samhälle, på sikt utan fossila bränslen Kommunstyrelsens mål för Park och naturmark Kommunen ska erbjuda kommuninvånarna en attraktiv och rekreativ livsmiljö samt värna om den biologiska mångfalden Kommentar: Målet anses uppfyllt. Enhetens löpande drift och underhåll av kommunens grönska har fungerat i enlighet med kvalitetsdeklarationen 17 Verksamhetsberättelse år 2012 för Kommunstyrelsens verksamheter (KS ) 15

17 Atal anmälningar 4.2 Förutsättningar, aktiviteter och resultat 2012 har parkverksamheten uppvisat ett positivt resultat på kronor medan naturvårdsverksamheten visat på ett negativt resultat på kronor. Det är flera faktorer som är kostnadsdrivande för park- och naturmarksverksamheten. Ytornas storlek, innehåll och skötselnivå är några sådana kostnadsdrivande faktorer. Det har under 2012 skett en relativt stor ökning av ytan som ska skötas och den förskjutning som skett under 2009 mot fler intensivt skötta ytor som gräsmattor, ängar och mindre natur- och skogsmark har fortsatt under Det som framförallt har tillkommit är kringytor vid nya gator, runt 150 nya träd i Knivsta och Alsike, ny slänt med perenner vid cykelparkeringen vid stationen samt en ny lekplats i Alsike. Driftkostnaderna har på så sätt ökat till viss del. 18 Verksamheten har också samarbetat med föreningslivet i Knivsta bland annat med Knivsta trädgårdsförening kring sommarblomsplantering och trädgårdsdag med pelargonutställning. Samarbete har också skett med Eda lägergårdsförening och Upplandsstiftelsen för att driva Natursskolan på Eda lägergård, och med Trunstagruppen för utvecklingen av Trunsta träsk och Gredelby hagar. Arbetet med skogsstrategin har pågått under året som planerat och fortsätter under Sedan augusti 2011 är det en anlitad entreprenör som utför klottersaneringen i kommunen och inte längre Räddningstjänsten som tidigare. Bedömningen av kommunens verksamhet är att detta hittills tycks ha fungerat bra. Ambitionen är numera att sanering av klotter görs inom 14 dagar om det råder väderförhållanden med plusgrader, eller redan inom sju dagar om klottret är av allvarligare slag genom att till exempel innebära personangrepp. Råder minusgrader ska åtgärd av klottret göras så fort det är möjligt avseende väderförhållanden och tillgång till entreprenör. Är klottret av allvarligare slag görs åtgärden mer skyndsamt. Antalet anmälda klotterfall har sjunkit från 27 stycken per invånare 2009 till 18 stycken per invånare Saneringen av den största delen av dessa bekostas dock inte av de kommunaltekniska verksamheterna utan av Kommunfastigheter eftersom det är främst kommunfastigheterna som drabbas. Figur 9 Anmälda klotterbrott per invånare år Anmälda klotterbrott per invånare Hela landet Uppsala län Knivsta kommun År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År Chefen för park- och naturmark Josefin Edling

18 Brukarnöjdhet Enligt SCB:s medborgarundersökning från 2011 ligger betygsindexet Nöjd-Region- Index (NRI) på 66 av 100 vad gäller trygghet. Indexet är därmed statistiskt säkerställt högre än genomsnittet för de 128 deltagande kommunerna. 19 Betyget för kommunens åtgärder mot klotter och annan skadegörelse är 6,9 av 10 vilket bedöms innebära att medborgarna är nöjda. Betyget kan jämföras med genomsnittet för samtliga kommuner som är 6,2 och med 2009 års värde för Knivsta som var 6,2. Medborgarnas betyg för tillgång till parker och grönområden 2011 var 7,3 av 10 jämfört med 5,7 år Genomsnittet för samtliga kommuner var 7,8 och Knivsta ligger därmed strax under. Betyget för renhållningen av parker och allmänna platser i kommunen ligger i nivå med genomsnittet för landets kommuner. 20 Medarbetarundersökning I 2012 års medarbetarundersökning låg svaren från Park- och naturmarkverksamhetens driftpersonal ungefär i nivå med snittet för kommunens anställda i helhet. Personalen uttryckte önskemål om att inte upprätta handlingsplaner utifrån enkätresultatet och därför har inga handlingsplaner upprättats. Frågan om arbetsmiljö behandlas dock löpande vid varje arbetsplatsträff. 21 Synpunkter och klagomål Under 2012 har det registrerats totalt 31 synpunkter och klagomål inom området för park- och naturmark. De allra flesta av dem har inkommit via den kommungemensamma mejladressen eller via Tyck-till-funktionen på kommunens hemsida, några har också inkommit direkt till tjänsteman i verksamheten. Det ämnesområde som berörts i flest synpunkter och klagomål är fällning av träd och röjning av sly, totalt åtta stycken. De flesta av dessa fall har gällt önskemål om fällning av träd nära tomtgräns eller önskemål om ytterligare röjning, bland annat för ökad trygghet. Av totalt 31 registrerade synpunkter och klagomål har det för 17 av dem registrerats ett svar från verksamheten, vilket borde kunna förbättras. De svar som har registrerats har hållit en god kvalitet och har lett till åtgärder i de fall verksamheten har bedömt det möjligt och behövligt, bland annat att fler papperskorgar kommer att sättas upp, att översyn av väg mot lekplats ska göras och att nedskräpningen vid grafittimuren ska ses över. Både 2009 och 2010 registrerades endast fem sypunkter och klagomål, vilket tyder på att hanteringen av denna typ av ärenden har utvecklats sedan dess. Figur 10 Sammanställning av registrerade synpunkter och klagomål för Gator/vägar, Teknisk planering och trafikövervakning 2012 Ämnesområde Fällning av träd och röjning av sly 8 Skymmande buskage 2 Önskemål om hundlatriner och papperskorgar 4 Anmälan om nedskräpning 1 Anmälan om klotter 1 Övriga spridda ämnesområden 15 Totalt 31 Antal klagomål 19 SCB:s medborgarundersökning Våren Noteras kan att samtliga nämnda värden utom ett är lika eller har förbättrats något i SCB: medborgarundersökning Det enda värde som är något sämre för 2013 är betyget för kommunens åtgärder mot klotter 21 Chefen för park- och naturmark Josefin Edling

19 Uppföljning av kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen för Parkskötsel antogs av Kommunfullmäktige Enligt 2012 års internkontrollplan för Kommunstyrelsens verksamheter skulle det under året göras en uppföljning av deklarationen. På grund av resursbrist i kombination med en vilja att invänta en generell uppfattning om kvalitetsdeklarationers funktion gjordes ingen sådan uppföljning under En uppföljning görs därför istället i och med denna kvalitetsredovisning, se nedan (Figur 11). 22 Figur 11 Uppföljning av förvaltningens åtaganden enligt Kvalitetsdeklarationen Parkskötsel (KF ) Åtagande/Uppföljning Åtagande: Tätorter ska städas och papperskorgar tömmas varje vecka Uppföljning: Detta görs i enlighet med deklarationen. Åtagande: Mindre skadegörelse ska åtgärdas inom en arbetsdag Uppföljning: Skadegörelse som innebär risk för olycka åtgärdas vid kännedom inom en arbetsdag. I annat fall utförs åtgärd inom en vecka. Åtagande: Klotter åtgärdas inom 14 dagar, och i allvarligare fall inom sju dagar Uppföljning: Ambitionen är att klottersanering, vid plusgrader, utförs inom 14 dagar och inom sju dagar vid allvarligare fall. Vid minusgrader görs åtgärd så fort det är möjligt vad gäller väderförhållanden och tillgång till entreprenör. Är klottret av allvarligare slag görs åtgärden mer skyndsamt. Åtagande: Diken och vägslänter ska slås minst en gång per år Uppföljning: Detta görs i enlighet med deklarationen. Åtagande: Genom utskick och annonsering ska fastighetsägare påminnas om sitt ansvar för gångbanor och häckar Uppföljning: Detta görs i enlighet med deklarationen. Åtagande: Offentliga lekplatser ska besiktigas en gång per år Uppföljning: På grund av byte av besiktningsman har de brister som upptäcktes under 2012 inte kunnat åtgärdas under 2012, utan arbetet kommer påbörjas under I första hand kommer brister av allvarligare slag att åtgärdas. Åtagande: Trasiga lekredskap åtgärdas omgående efter felanmälan Uppföljning: Vid risk för olycka utförs åtgärd omgående. I annat fall utförs åtgärd inom en vecka. Åtagande: Isar på skolgårdar ska spolas från det att det blir kallt fram till sportlovet Uppföljning: Detta görs i enlighet med deklarationen. Åtagande: Städning av badplatserna i Brunnbybadet och Särstabadet ska ske varje vecka under badsäsong Uppföljning: Detta görs i enlighet med deklarationen. Åtagande: Vattenprover ska tas varje vecka under badsäsong Uppföljning: Vattenprover tas vart tredje vecka under badsäsong. Åtagande: Bottnarna på kommunens utebad rensas två gånger per år Uppföljning: Detta görs i enlighet med deklarationen, vanligen en gång innan badsäsongen början och en gång i början av juli. Uppföljningen av deklarationen visar att de allra flesta åtaganden utförs enligt vad som anges i deklarationen. Vissa undantag finns dock. Vad gäller åtgärdande av mindre skadegörelse, trasiga lekredskap och klotter utförs detta i enlighet med deklarationen om det är av allvarligare slag men inte alltid i övriga fall. Vad gäller besiktning av lekplatser har detta under 2012 inte utförts i enlighet med deklarationen och verksamheten hänvisar till att det beror på bytet av besiktningsman. Det måste ses som angeläget att det arbetet fortsätter under I deklarationen anges också att vattenprover av badvattnet ska tas varje vecka under badsäsong, men under 2012 togs prover vart tredje vecka. 22 Chefen för park- och naturmark Josefin Edling

20 4.3 Sammanfattning med utvecklingsområden Parkverksamheten uppvisade under 2012 ett positivt resultat på kronor medan naturvårdsverksamheten visade på ett negativt resultat på kronor. Det har under 2012 skett en relativt stor ökning av ytan som ska skötas och dessutom har utvecklingen med ökad andel intensivt skötta ytor fortsatt. Medborgarnas betyg på tryggheten i kommunen är statistiskt säkerställt högre än genomsnittet för andra kommuner. Även betygen för övriga faktorer kopplade till park- och naturmarksverksamheten visar på att medborgarna i stort sett är nöjda med verksamheten. I 55 procent av de synpunkts- och klagomålsärenden som har registrerats har det registrerats ett svar från förvaltningen. Detta är något som bör kunna förbättras. De svar som har registrerats har varit av god kvalitet. Uppföljningen av kvalitetsdeklarationen visar att de allra flesta åtaganden utförs enligt deklarationen men att det ändå finns vissa undantag. Framförallt är det besiktning av lekplatser som under 2012 inte har utförts som utlovat. Verksamheten hänvisar till att detta berott på byte av besiktningsman. Upptäckta brister behöver åtgärdas så snart som möjligt och det är angeläget att besiktningen sköts i enlighet med deklarationen. 19

21 5 AVFALL OCH ÅTERVINNING 5.1 Uppdrag, mål och måluppfyllelse Kommunerna ansvarar för insamling och behandling av hushållsavfall, med undantag av det avfall som omfattas av producentansvar. Den lag som främst styr avfallshanteringen är Miljöbalken. Avfallshanteringen berörs också i framförallt tre av regeringens 16 nationella miljömål. De mål som rör avfallshantering innebär följande: God bebyggd miljö- total mängd genererat avfall ska inte öka, avfall som resurs ska tas tillvara och påverkan på hälsa och miljö ska minimeras Begränsad miljöpåverkan- minska utsläpp av växthusgaser Giftfri miljö- få bort farliga ämnen ur kretsloppet Under 2011 antogs en ny avfallsplan för Knivsta. I den ställer kommunen upp mål och handlingsplaner för hur de nationella och regionala målen ska uppfyllas. Avfallsplanens mål och handlingsplaner följs upp årligen av verksamheten för avfallshantering och återvinning. Avfallsplanen tillsammans med kommunens föreskrifter för avfallshantering utgör kommunens renhållningsordning ställde Kommunstyrelsen upp ett mål för verksamheten utifrån Kommunfullmäktiges mål och uppdrag. Till det målet kopplades handlingsplaner och ett antal indikatorer. Målet kan anses vara uppnått 23, se figuren nedan (Figur 12). 23 Verksamhetsberättelse år 2012 för Kommunstyrelsens verksamheter (KS ) 20

22 Figur 12 Mål och måluppfyllnad för Avfallshantering och återvinning 2012 KF:s inriktningsmål KF:s uppdrag till samtliga nämnder KF:s uppdrag till KS God ekonomisk hushållning God kommunal kvalitet och service med medborgaren i centrum God livsmiljö och hållbar utveckling God hälsa och meningsfull fritid Kommunens tjänster ska kännetecknas av effektivitet och budgetföljsamhet Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare som kännetecknas av öppenhet, likställighet och god arbetsmiljö Kommunen ska kännetecknas av valfrihet, likställighet, öppenhet och medborgarinflytande. Kommunens medborgare ska på ett enkelt sätt kunna ta del av kommunens information och beslut och ges möjlighet att lämna synpunkter och förslag. Kärnverksamheterna ska fortsätta att kvalitetssäkras, till exempel genom kvalitetsdeklarationer och kvalitetsredovisningar som ska ligga till grund för styrning och verksamhetsutveckling. Kommunen ska tillhandahålla och utveckla sådana e- tjänster som bidrar till utveckling av dialog och demokrati och som förenklar servicen till medborgarna. Kommunen ska skapa förutsättningar för entreprenörskap, alternativa driftsformer och privata initiativ samt samverka med frivilliga och deras organisationer. Kommunen ska ha en långsiktigt hållbar utveckling vad gäller miljö, ekonomi och sociala hänseenden, dvs. även med avseende på energi, näringsliv, service och boende. Kommunen ska göra det möjligt och fördelaktigt för medborgare och näringsverksamheter att ta sin del av det globala miljöansvaret. Kommunen ska ha en positiv utveckling vad gäller folkhälsa. Avfall ska tas om hand på ett sätt som gör att det blir en resurs Kommunstyrelsens mål för Avfall och återvinning Avfall ska tas om hand på ett sätt som gör att det blir en resurs Kommentar: Målet anses uppfyllt. Mängderna avfall som måste deponeras eller brännas har minskat med 28 procent från år Återvinningsgraden för kärl och säckavfall har ökat. Grovavfall från återvinningscentralen efterbearbetas vilket ytterligare ökar återvinningsgraden. Under 2013 förväntas en utökning av nya återvinningsprodukter vid återvinningscentralen. 5.2 Förutsättningar, aktiviteter och resultat Kommunens verksamhet för avfallshantering och återvinning har 2,75 tjänster som huvudsakligen arbetar med administration. All drift sköts av extern entreprenör. Under 2012 utfördes upphandling av entreprenader för insamling och behandling av hushållens grovavfall vilket utmynnade i ett nytt entreprenadavtal från och med Verksamheten för avfallshantering och återvinning finansieras helt av avgifter. Under 2010 togs beslut om en förändring av taxan som innebar en höjning med 6 procent och gällde från och med 1 januari 2011, detta för att kompensera för verksamhetens ökade driftkostnader. De kostnadsökningar i driften som det hänvisades till var följande: - Kostnadsökningar beroende av indexuppräkningar enligt gällande entreprenadkontrakt - Projektkostnader för upphandling av ny renhållningsentreprenad - Utvecklingsverktyg för utökad insamling av organiskt avfall - Införande av e-tjänster och GIS-verktyg - Utökad sorteringsverksamhet vid återvinningscentralen - Förväntade ökade avfallsmängder och behandlingskostnader 21

23 Utöver en justering av den rörliga avgiften har även en omfördelning av den fasta avgiften (grundavgiften) gjorts så att fritidsboende betalar en lägre avgift jämfört med fastboende hushåll. 24 Varje år utförs undersökningen Nils Holgersson där kostnaderna för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning jämförs mellan samtliga Sveriges kommuner. Enligt undersökningens resultat för jämförelsen av avgiften för sophämtning 2012 ligger Knivsta strax under medelvärdet med 19,0 kronor jämfört med rikssnittet 19,5 kronor. 25 Medelvärdet för Uppsala län är 17,0 kronor. Undersökningen gäller en lägenhet i ett flerbostadshus. Utifrån dessa siffror gör Avfall Sverige ändå bedömningen att avgiftsnivån är mindre uthållig, både vad gäller lägenheter och en- och tvåfamiljshus. 26 Figur 13 Uthållighet i Knivsta kommuns avfallshantering 2009 och 2012 Kunder Vanligaste avgift en- och tvåfamiljshus (Kr/år) Vanligaste avgift lägenhet i flerbostadshus (Kr/år) Ekonomi Total årskostnad (Kr/person) Årskostnad service- och administration (Kr/person) Årskostnad insamling kärl- och säckavfall (Kr/person) Årskostnad behandling inkl fjärrtransport av kärl- och säckavfall (Kr/person) Insamling Generellt Mängd insamlat hushållsavfall (Kg/person) Mängd insamlat kärl- och säckavfall (Kg/person) Mängd insamlat grovavfall (Kg/person) Mängd insamlat förpacknings- och tidningsmaterial (Kg/person) Andel förpacknings- och tidningsmaterial i kärl- och säckavfall (%) 0 0 Total andel farligt avfall i kärl- och säckavfall (%) 0,09 0,36 Mängd farligt avfall från hushåll under kommunalt ansvar (Kg/person) 3,82 2,8 Miljövänliga drivmedel Insamling (%) - 0 Återvinning behandling Andel hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling Andel matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker som återvinns genom biologisk behandling Bortskaffande deponering (%) (%) Mängd hushållsavfall till deponi Kg/person 10,7 3,4 Källa: Avfall Sverige, Avfall Web Värderingsrapport Knivsta 2009 och 2012 = Mycket god uthållighet = Mindre god uthållighet = God uthållighet = Dålig uthållighet 24 Tjänsteskrivelse i ärende KS-2010/888 Ny avfallstaxa Nils Holgersson-rapporten 2012 producerad av Avgiftsgruppen bestående av HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, SABO och Fastighetsägarna 26 Avfall Sverige, Avfall Web Värderingsrapport Knivsta

24 Ton Minskningen av den totala årskostnaden beror framförallt på lägre entreprenörskostnader med ny entreprenör sedan 1 september 2012, ökad återvinningsgrad och minskad deponering. Mängden insamlat förpacknings- och tidningsmaterial fortsätter vara relativt låg med 51 kg/person och därmed ett område med dålig uthållighet enligt Avfall Sverige. Kommunens verksamhet menar att den låga siffran främst beror på följande faktorer: - Att Förpacknings & Tidningsinsamlingen (FTI) inte har iordningsställt tillräckligt många återvinningsstationer i kommunen. Noteras bör dock att kommunen under våren 2013 öppnade en egen återvinningsstation på återvinningscentralen för att utöka tillgängligheten. - Att återvinningsstationerna har varit dåligt underhållna och inte tillräckligt mottagningsvänliga i sitt utförande. - Att många knivstabor storhandlar i Uppsala och i samband med det lämnar förpackningsavfallet där. - Fastighetsnära tömningar har ökat och finns inte med i statistiken. Vad gäller måttet om total andel farligt avfall i kärl- och säckavfall har det enligt Avfall Sveriges undersökning skett en viss ökning i Knivsta från 2009 men att faktorn enligt mätningen nu bedöms ha dålig uthållighet beror också på att gränsvärdet i mätningen ändrats från 4,0 till 0,30. Värt att notera är också att slambilar och sopbilar i Knivsta körs med miljövänliga drivmedel. Att det i mätningen står angivet att det inte görs beror enligt avfallsverksamheten på ett fel vid registreringen. Vid en jämförelse över tid vad gäller den totala mängden insamlat avfall i Knivsta kan konstateras att den minskat från ton år 2009 till ton år Bland annat har efterbehandling av svårbehandlat grovavfall lett till en kraftig minskning av mängden insamlad deponi med en reducering från 164 ton år 2009 till 54 ton år Återvinningsgraden (materialåtervinning och biologisk behandling) ökade från 29 procent 2009 till 30 procent Figur 14 Mängd insamlat avfall år , fördelat på behandling Avfallshantering TOTALT Deponering Förbränning energiutvinning Biologisk behandling Materialåtervinning Farligt avfall År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 Källa: Årsuppföljning av allt avfall 2012, Verksamheten för avfallshantering och återvinning 27 Årsuppföljning sammanställd av Knivsta kommuns verksamhet för avfallshantering och återvinning 23

25 Verksamheten har under 2012 arbetat med att öka medvetenheten om sambanden mellan avfall och miljöpåverkan och som en del i detta har verksamheten skickat ut nyhetsbrev och uppdaterade sorteringsguider till samtliga hushåll samt genomfört utställningar, annonskampanjer och en enkätundersökning med hembesök. Verksamheten har även satsar på utökad medieinformation i form av presentationsmaterial, nyhetsbrev, film och reportage i lokal TV och press samt webb. En handledning och informationsskrift har tagits fram och delats ut till samtliga anläggningsägare av enskilda avlopp i kommunen. En ny insamlingsstation för farligt avfall har placerats vid ICA Kvantumbutiken. Brukarnöjdhet Enligt SCB:s medborgarundersökning från 2011 ligger betygsindexet Nöjd- Medborgar-Index (NMI) på 68 av 100 vad gäller renhållning och sophämtning. Indexet är därmed statistiskt säkerställt högre än genomsnittet för de 128 deltagande kommunerna. 28 Vad gäller sophämtningen specifikt är betygsindexet för Knivsta kommun 7,5 vilket är i nivå med värdet för 2009 samt med övriga kommuners. Medborgarnas betyg för tillgängligheten till återvinningscentraler ligger på 7,3 av 10 för 2011, vilket är ungefär i nivå eller något högre än genomsnittet för landets kommuner. 29 Synpunkter och klagomål Vad gäller synpunkter och klagomål inom avfalls- och återvinningsverksamheten inkommer de allra flesta direkt till verksamhetens kundservice via telefon eller mejl, endast en liten del har inkommit via den kommungemensamma mejladressen. På samma sätt har de allra flesta registreringarna av synpunkter och klagomål gjorts inom verksamhetens eget ärendehanteringssystem, medan bara en liten del av den totala mängden har registrerats i kommunens övergripande ärendehanteringssystem. Totalt har det under 2012 inkommit 79 synpunkter och klagomål inom avfallsverksamheten. 20 av de registrerade synpunkterna och klagomålen gäller att sophämtning inte utförts och det är därmed den vanligast förekommande frågan. 13 av ärendena gäller att slamtömning inte har utförts, i sex av de fallen har verksamheten betecknat ärendet som ord mot ord. I avstämning med verksamhetens kundservice uppges att kunden alltid får respons på inkommen synpunkt/klagomål och att åtgärd vidtas om möjligt. Av de tio ärenden som registrerats i det kommunövergripande ärendehanteringssystemet har det i sju av dem registrerats utgående svar. Vidtagen åtgärd har bland annat varit att synpunkterna på komposteringspåsarna har framförts till producenten som i sin tur arbetar med att försöka ta fram en mer hållbar påse som samtidigt uppfyller kraven på nedbrytbarhet. Vad gäller ärendena angående försenad faktura berodde det på tekniskt fel i faktureringssystemet och sista förfallodatum flyttades därför fram. Information om detta publicerades på kommunens hemsida och gavs också i utgående svar. Det har även inkommit önskemål om e-faktura. Verksamheten har arbetat för införande av e-faktura men det är ännu inte infört SCB:s medborgarundersökning Våren Noteras kan att samtliga nämnda värden är lika eller har förbättrats något i SCB: medborgarundersökning Johanna Eriksson, administratör Tekniska kontoret

26 Figur 15 Sammanställning av registrerade synpunkter och klagomål för verksamheten för Avfall och återvinning Ämnesområde Antal klagomål Ej utförd sophämtning 20 Ej utförd slamtömning 13 Bestridande av faktura 2 Synpunkt på försenad faktura 3 Önskemål om fler återvinningsstationer 3 Önskemål om e-faktura 4 Önskemål om fastighetsnära hämtning av förpackningar, farligt avfall eller grovsopor Synpunkter på påsarna för komposterbart avfall 5 3 Övriga spridda ämnesområden 26 Totalt 79 Källa: Kundservice vid verksamheten för avfallshanteringen och återvinning Sammanfattning med utvecklingsområden Avgiften för sophämtning i Knivsta ligger strax under rikssnittet. Enligt Avfall Sveriges bedömning är avgiftsnivån dock mindre uthållig både vad gäller lägenheter och en- och tvåfamiljshus. Den totala årskostnaden för avfallshanteringen har minskat med ungefär fem procent mellan 2009 och 2012 framförallt beroende på lägre entreprenörskostnader, ökad återvinningsgrad och minskad deponering. Efterbehandling av svårbehandlat grovavfall har lett till en kraftig minskning av deponi från 164 ton år 2009 till 54 ton år Mängden insamlat förpacknings- och tidningsmaterial fortsätter vara relativt låg med 51 kg/person och därmed ett område med dålig uthållighet enligt Avfall Sverige. Verksamheten har under 2012 arbetat med att öka medvetenheten om sambanden mellan avfall och miljöpåverkan genom bland annat annonskampanjer, utställningar, enkätundersökningar, informationsutskick och hembesök. Medborgarnas betyg på renhållning och sophämtning ligger på 68 av 100 vilket är statistiskt säkerställt högre än genomsnittet för landets kommuner. Hanteringen av synpunkter och klagomål inom verksamheten tycks fungera bra. En av de saker som berörts i inkomna synpunkter och klagomål är önskemål om e- faktura. Arbetet med införande av e-faktura bör fortsätta för att förenkla servicen för medborgarna. 25

27 6 BOSTADSANPASSNING 6.1 Uppdrag, mål och måluppfyllelse Den som har en funktionsnedsättning har rätt till ett ekonomiskt bidrag för att anpassa sin bostad så att han eller hon kan leva ett självständigt liv i eget boende. Rätten till bidrag regleras i lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. Bidraget ska täcka skäliga kostnader för anpassningen och det finns inget kostnadstak i lagen. Det är kommunerna som har ansvaret för bidraget, som beslutar om bidraget och som står för kostnaderna. Kommunstyrelsen ställde inte upp något specifikt mål för verksamheten Bostadsanpassning Förutsättningar, aktiviteter och resultat Det finns en tjänst för handläggning av bostadsanpassningsbidrag med en anställninggrad på 40 procent av en heltidstjänst. Det är en person som har innehaft tjänsten under 2012 och det kombinerat med andra arbetsuppgifter så att anställningsgraden totalt blivit 100 procent. Kostnaden för bostadsanpassningsverksamheten i Knivsta under 2012 var kronor, jämfört med ungefär kronor De svenska kommunerna beviljade under år 2011 i genomsnitt 7 bostadsanpassningsbidrag per tusen invånare till en kostnad av 122 kronor per kommuninvånare. Kostnaden per invånare har därmed ökat jämfört med 2010 då snittkostnaden på kommunnivå var cirka 111 kronor. Men det är mycket stor spridning kommunerna emellan. Sammanlagt beviljat belopp per invånare varierar från cirka 12 till 463 kronor. Hälften av kommunerna håller sig dock inom intervallet 75 till 151 kronor. 31 Vissa av dessa skillnader kan ha att göra med befolkningssammansättning och bostadsbestånd. En del av kommunerna har t.ex. en högre andel äldre i befolkningen och en stor del av bostadsanpassningarna görs hos just äldre människor. Det är också så att anpassningar i småhus ofta är dyrare än i flerbostadshus. I Knivsta med sin jämförelsevis mycket unga befolkning var antalet bidrag per tusen invånare 4,7 stycken. Knivsta ligger därmed långt under snittet för såväl Uppsala län som riket i helhet. Däremot ligger Knivsta högre än snittet när det gäller det genomsnittliga bidragsbeloppet, se figur nedan (Figur 16). 32 Figur 16 Bostadsanpassningsbidraget i Knivsta 2011 i siffror Nyckeltal/geografiskt område Sammanlagt beviljat belopp per invånare Riket (2011) Uppsala län (2011) Knivsta ( ) 122 kr 99 kr 116 kr Antal bidrag per tusen 7 st 7,4 st 4,7 st invånare Genomsnittligt bidragsbelopp kr kr kr Källa: Boverket Rapport 2012:15 Bostadsanpassningsbidragen Boverket Rapport 2012:15, Bostadsanpassningsbidragen Boverket Rapport 2012:15, Bostadsanpassningsbidragen

28 2012 fattades 95 beslut om bidrag, varav 86 fick bifall, sju delvis bifall och två avslag. Detta kan jämföras med 2009 då 70 beslut fattades och i samtliga fall bifölls ansökan helt eller delvis. 33 Antal avslag i Knivsta tycks ligga något lägre än rikssnittet. Ingen statistik över handläggningstiden har förts under 2012, men handläggaren bedömer att handläggningstiden varit ungefär som den var 2009 och kunde variera från en vecka till mer än 16 veckor. Sedan tidigare har Boverket genom sitt arbete med tillsyn och handläggning av tillsynsärenden samt genom omvärldsbevakning kunnat konstatera att brister och oklarheter fortfarande råder i kommunernas formella hantering av bidraget och den bilden förstärktes genom den rapport med tillhörande granskning av bostadsanpassningsbidrag som Boverket utförde under Utfallet av undersökningen visar att det finns stora brister i den formella hanteringen av de ärenden som ingår i undersökningen. Noterbart är till exempel att i mer än 50 procent av ärendena har kommunerna fattat ett skriftligt beslut först efter det att bostadsanpassningsåtgärden blivit utförd och dokumentation för beräkning av skälig kostnad (anbud/offert eller kostnadsberäkning) saknas i mer än 80 procent av ärendena. Just frågan om i vilket skede kommunen fattar ett skriftligt beslut är enligt Boverket en av de viktigaste problemställningarna relaterat till rättssäkerheten för den enskilde. Om kommunen inte fattar något skriftligt beslut förrän anpassningen har utförts så medför det en fördröjning av en eventuell överprövning. 34 Exempel på övriga brister i hanteringen är att skriftliga beslut helt saknas, att medgivande från fastighetsägare saknas och att det finns brister i fullmaktsförfarandet där bland annat skriftlig fullmakt saknas i ärendena. Fullmaktsförfarandet handlar om att kunden ger kommunen rätt att sköta beställning och betalning av åtgärden. Vad gäller Knivsta finns det alltid ett skriftligt beslut i ärendet, däremot kan det i en del fall saknas kostnadsberäkning. Vad gäller tidpunkten för beslutet kan det i ärenden där det handlar om mindre åtgärder såsom montering av stödhandtag och utjämning av trösklar förekomma att en arbetsterapeut gör en beställning av åtgärd innan ett formellt skriftligt beslut är taget. Tillvägagångssättet motiveras av verksamheten med högre effektivitet. Gällande fullmaktsförfarandet tycks fullmakter tidigare till stor del begärts in mer eller mindre per automatik. Enligt verksamheten har detta minskat något under 2012, för att istället låta kunden sköta en större del av hanteringen. För att öka tydligheten kring ärendehanteringen för kunden har verksamheten i Knivsta under 2012 tagit fram en mindre informationsbroschyr om handläggningen av bidraget. Brukarnöjdhet Verksamheten för bostadsanpassningsbidrag i Knivsta har inte berörts i någon brukar- eller medborgarundersökning sedan Inte heller i detta hänseende verkar Knivsta kommun skilja sig från andra jämnstora kommuner. Endast två av de tio kommuner som är ungefär jämnstora med Knivsta och ingår i Boverkets granskning kontrollerar om sökanden är nöjd med anpassningsåtgärden. Även om det i lagen om bostadsanpassningsbidrag inte finns några bestämmelser om hur kommunen ska gå tillväga för att konstatera att åtgärden utförs enligt beslutet kan 33 Handläggare för bostadsanpassningsbidrag Hanna Öberg, Boverket, Rapport 2013:14, Kommunernas handläggning av bostadsanpassningsbidraget- en undersökning av 33 kommuner 27

29 en sådan kontroll vara önskvärd eftersom möjligheten att hålla inne med betalningen kan vara ett påtryckningsmedel om kunden inte är nöjd med en entreprenörs prestation. 35 Synpunkter och klagomål Synpunkter och klagomål inom verksamheten inkommer främst muntligen. Enligt verksamheten handlar inkomna synpunkter och klagomål huvudsakligen om entreprenören och dess utförande. I viss mån berör klagomålen också beslut som helt eller delvis går sökande emot. Inga synpunkter eller klagomål har registrerats skriftligt under Sammanfattning med utvecklingsområden Kommunstyrelsen ställde inte upp något specifikt mål för verksamheten Vid jämförelse med landets övriga kommuner skiljer sig Knivsta en del från genomsnittet. Antal bidrag per tusen invånare är betydligt lägre än rikssnittet medan det genomsnittliga bidragsbeloppet är betydligt högre. En del av förklaringen till det lägre antalet bidrag borde vara kommunens låga genomsnittsålder. Ingen statistik har förts över handläggningstiden under Om sådan statistik förs är det lättare att kartlägga eventuella brister och möjliga förbättringar. Rutiner kan ses över när det gäller exempelvis kostnadsberäkningar som en del i beslutet, fullmaktsförfarandet samt uppföljning om kunden är nöjd med åtgärden innan betalning görs. Registrering av synpunkter och klagomål bör göras i enlighet med kommunens riktlinjer. 35 Boverket, Rapport 2013:14, Kommunernas handläggning av bostadsanpassningsbidraget- en undersökning av 33 kommuner 28

30 7 RÄDDNINGSTJÄNST OCH OLYCKSFÖREBYGGANDE ARBETE 7.1 Uppdrag, mål och måluppfyllelse I lagen om skydd mot olyckor finns två övergripande nationella mål för Räddningstjänsten angivna: 1 kap. 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 1 kap. 3 Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. 36 Förutom utryckningar och räddningsinsatser ska räddningstjänsten arbeta förebyggande genom att: Utföra tillsyn av företags och verksamheters brandskyddsarbete Se till att sotning och brandskyddskontroll genomförs i eldstäder Underlätta för den enskilde att själv bidra till sin säkerhet, t.ex. genom utbildningar Undersöka olyckors orsak och förlopp 37 I förvaltningsberättelsen för Attunda Brandkår 2012 finns en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits kring miljömål, personalstrategiska mål och produktionsmål och detta utifrån miljöpolicy, personalstrategisk plan och verksamhetsplan. I den revisionsrapport som gjorts för Brandkåren Attundas verksamhet 2012 konstateras att det i budget 2012 finns finansiella och verksamhetsmässiga mål fastställda. 7.2 Förutsättningar, aktiviteter och resultat Brandkåren Attunda är ett kommunalförbund bestående av de sex medlemskommunerna Knivsta, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Upplands-Bro och Upplands Väsby. På brandstationen i Knivsta finns heltidsbrandmän stationerade på dagen, men på kvällar och helger är det en deltidsbrandstation. I Knivsta var det vid slutet av 2012 nio heltidsanställda och 19 deltidsanställda. I Attunda som helhet uppgår hel- eller deltidsbrandpersonalen till 255 personer jämfört med 216 personer i slutet av Attundas organisation innebär att verksamheten delvis drivs över kommungränserna och att det är den geografiskt närmast liggande 36 Lag (2003:778) om Skydd mot Olyckor, LSO 37 Hermelin m.fl. (2004) Lagen om skydd mot olyckor- beskrivning och kommentarer 29

31 stationen som larmas först vid en insats. Ett länsgemensamt avtal innebär också att verksamheterna inom respektive kommun hjälper varandra vid större händelser. 38 Under 2012 skedde upphandling av ny brandstation i Knivsta och byggnationen beräknas vara klar i januari Från att tidigare ha legat under medianen för rikets kommuner vad gäller kostnaderna för räddningstjänsten låg Knivsta 2008 istället något över medianen, se figur nedan (Figur 17) 39. Kostnadsökningen fortsatte sedan under 2009 och det hängde till stor del ihop med att verksamheten gick samman med Brandkåren Attunda och att kostnader för bland annat pensioner, IT och HR-resurser därmed lades direkt på verksamheten. Detta bör man ha i åtanke vid jämförelser mellan verksamheter i kommunförbund och verksamheter som ligger som en del i den kommunala förvaltningen reviderades förbundsordningen och i och med det också kostnadsfördelningen mellan kommunerna vilket innebar kostnadssänkning för Knivsta. 40 Att Knivsta ändå har en relativt hög kostnad per invånare även jämfört med de andra kommunerna i Attunda beror enligt verksamheten på att en viss grundstruktur i personalbesättning och material måste finnas och att den kostnaden då fördelas på färre personer än i större kommuner. Figur 17 Kostnader för räddningstjänst jämfört med andra kommuner Bruttokostnad Bruttokostnad per inv per inv 2008 Knivsta kommun Median för övriga kommuner* i Brandkåren Attunda Median för samtliga kommuner i riket 714 kr 784 kr 823 *Upplands Bro, Upplands Väsby, Sigtuna, Sollentuna, Järfälla Källa: SKL:s Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet 2012 Bruttokostnad per inv 2012 Brukarnöjdhet Enligt SCB:s medborgarundersökning från 2011 ligger betygsindexet Nöjd-Medborgar- Index (NMI) på 7,7 av 10 vad gäller räddningstjänsten och ligger därmed i nivå med genomsnittet för de 128 för deltagande kommunerna. Jämfört med 2009 har indexet sjunkit något från 8,1 av Antal sjukhusvårdade personer, trafikolyckor och utvecklade bränder Knivsta har lägst antal sjukhusvårdade personer till följd av olyckor i hela riket. I brandstatistiken ligger kommunen runt medel. Knivsta har dock fler bränder än vad som ges av SKL:s modellberäknade värde, alltså det framräknade förväntade antalet. 42 Även enligt Attundas egen statistik ligger Knivsta över genomsnittet vid en jämförelse med övriga kommuner inom Attunda. Enligt den statistiken är antalet utvecklade bränder i byggnad per 1000 invånare för Knivsta 1,24 och genomsnittsvärdet för Attunda i helhet 0,8. 43 Varför Knivsta sticker ut lite i detta hänseende har ännu inte utretts men enligt verksamheten är det tänkt att en utredning i frågan ska göras. 44 Vad gäller antalet trafikolyckor har de ökat från 2,49 år 2009 till 3,28 år 2011 för Knivsta. Genomsnittsvärdet för Attunda i helhet år 2011 är 1,79 och Knivsta ligger därmed en bra bit över genomsnittet. Framförallt är det E4:an som är olycksdrabbad. 38 Kenneth Bergqvist, produktionschef Attunda, SKL Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet 2012 (Siffror från 2011) 40 Sten Andersson, Vice brandchef Attunda, SCB:s medborgarundersökning Våren Noteras kan att betyget även i SCB:s medborgarundersökning för 2013 ligger i nivå med genomsnittet för landets kommuner. 42 SKL Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet 2012 (Siffror från 2011) 43 Nina Bergström, processledare Brandkåren Attunda, Skillnaden mellan jämförelserna är att i den förstämnda räknas de fall bort där branden är släckt vid Räddningstjänstens ankomst eller fall med exempelvis soteld som inte spridit sig. 30

32 2012 ägde 51 procent av trafikolyckorna i Knivsta kommun rum på E4:an, 22 procent på väg 255 och 12 procent i eller precis i närheten av tätorten Knivsta. 45 Figur 18 Antal personskador och bränder, responstid samt antal personer som utbildats förebyggande i Knivsta jämfört med riket 2011 Jämfört med 2008 Avvikelse från modellberäknat värde Antal sjukhusvårdade till följd av olyckor per invånare 7,4 6,6 Färre än Antal utvecklade bränder i byggnad per invånare 0,50 0,53 Fler än Responstid för Räddningstjänst 14,2 15,5 Ingen uppgift Antal personer som utbildats i att förebygga eller hantera bränder per 1000 invånare 39 20,5 Ingen uppgift Källa: Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet 2012 Grönt = tillhör de 25% av kommunerna med bäst värden, gult = tillhör de 50% i mittfältet, rött = tillhör de 25% av kommunerna med sämst värden Pilarna redovisar utvecklingen från föregående års värden. Pil uppåt betyder en ökning större än 5%, pil nedåt betyder minskning mer än 5% och pilen åt sidan betyder att skillnaden ligger däremellan. Responstid och anspänningstid Med responstid (även kallat framkomsttid) menas den tid det tar från det att larmet inkommer till SOS tills första resurs från räddningstjänsten är på plats. Enligt Sveriges Kommuners och Landstings Öppna jämförelser var median-responstiden för Knivsta kommun 14,2 minuter 2012, vilket är en förbättring sedan 2009 då median-responstiden var 15,5 minuter. Därmed har Knivsta gått från att tidigare ha tillhört den fjärdedel av kommunerna som haft längst responstid till att nu tillhöra de 50 procent av kommunerna som ligger i mitten var median-responstiden för landets kommuner 11,2 minuter. Enligt insatsrapporteringen för Knivsta 2012 innebar ombyggnation av väg till brandstationen längre anspänningstid för deltidsbrandmännen, alltså tid från larm till det att bil lämnar stationen 46. Förebyggande arbete Enligt Lagen om skydd av olyckor ska alla insatser utvärderas för att ge underlag för lärande och ökad effektivitet. I de enklaste fallen räcker en insatsrapport, men efter mer komplicerade insatser bör en fördjupad olycksundersökning göras. Under 2012 har det genomförts två fördjupade utredningar för händelser som inträffat i Knivsta. 47 Under 2012 genomfördes 46 tillsyner, utifrån LSO och LBE 48, av verksamhetsutövares förebyggande arbete i Knivsta 49. Detta kan jämföras med 2009 då det utfördes 12 tillsyner vilket var en minskning jämfört med 2008 års 65 tillsyner 50. Eldstadsrelaterade bränder är vanliga. Brandskyddskontroller är ett sätt att förebygga dessa. Under 2012 har Räddningstjänsten aviserat och besökt samtliga objekt inom gällande frister och man ligger därmed helt i fas med uppdraget. 51 Under år 2012 nådde räddningstjänsten 225 personer med utbildning om olycksförebyggande arbete. Det har ännu inte gjorts någon jämförelse med andra kommuner för 2012, men 2009 utbildades 300 personer i Knivsta det vill säga 21 personer per 1000 invånare och det var ett 45 Nina Bergström, processledare Brandkåren Attunda, Nina Bergström, processledare Brandkåren Attunda, Nina Bergström, processledare Brandkåren Attunda, LSO är en förkortning av Lagen om skydd mot olyckor och LBE är en förkortning av Lagen om brandfarliga och explosiva varor 49 Nina Bergström, processledare Brandkåren Attunda, Kvalitetsredovisning för Kommunalteknik och räddningstjänst 2009, KS Processledare Nina Bergström,

33 lågt resultat jämfört med andra kommuner. Snittet för andra pendlingskommuner var då runt 50 personer per 1000 invånare. 52 För att målstyra det brandskadeförebyggande arbetet har brandkåren Attunda tagit fram etappmål som överensstämmer med det förslag om nollvision som tagits fram av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i samband med regeringsuppdraget om nationell strategi för brandskydd. Etappmål 1: Antalet döda och svårt skadade kvinnor och män, flickor och pojkar, vid bränder i byggnader ska minskas med minst en tredjedel till år Startvärde är 8 för Etappmål 2: Antal brand i byggnad med egendomsskador ska minska med en tredjedel till år Startvärdet för 2011 var att 68 procent av bränderna innebar någon form av egendomsskada hade värdet sjunkit till 66 procent. Etappmålen i handlingsprogrammet följs upp med hjälp av indikatorer. Indikatorerna tas fram med hjälp av en enkätundersökning och intern uppföljning. Vissa av indikatorerna är under utveckling. Nedan presenteras förbundets egen måluppföljning utifrån handlingsprogrammet. 52 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Årsuppföljning av Lagen om skydd mot olyckor

34 Figur 19 Måluppfyllnad Brandkåren Attunda Indikatorer för att uppnå etappmålen Värde 2012 Värde 2014 Kommentar Självskattad förmåga att agera vid brand (män) Självskattad förmåga att agera vid brand (kvinnor) 45% 63% 37% 63% Utbildat och/eller informerat 6506 personer Förekomst av brandvarnare 95% 98% Utbildat och/eller informerat 9390 personer. Förekomst av släckutrustning 57% 70% Mäns känsla av trygghet (angående brand) 90% 87% 105 aktivitetstillfällen på fritidsgårdar och Kvinnors känsla av trygghet (angående brand) 77% 87% projekt i kommunerna Andel män som haft kontakt med brandkåren 22% 40% Andel kvinnor som haft kontakt med brandkåren Fungerande brandcellsgränser Ingen brandspridning mellan byggnader Brandspridning efter påbörjad insats Andel anlagda bränder Inga anlagda bränder på skolor och förskolor Inga jul och nyårsrelaterade bränder ska inträffa 21% 40% 96% 96% 99% 100% 0,5% 0% 10% 20% 4% 0% 4 0 Värdering av objektens Systematiska Brandskyddsarbete (SBA) 85% 90% Vid ett tillfälle spred sig branden i startbyggnaden trots brandcellsgränser på grund av risken vid insatsen. I övrigt så släcktes bränderna inom startbrandcellen. Vid två tillfällen har branden spridit sig mellan byggnader. Det har dock skett innan räddningstjänsten kommit på plats och avståndet mellan byggnaderna har varit mindre än 8 meter. Se indikatorn fungerande brandcellsgränser ovan. Färre anlagda bränder inträffade under år 2012 än målvärdet. 8 bränder i förskola/skola där två av dem blev totalförstörda. Ingen av dem i Knivsta. 72 avsyningar har skett samt 4454 elever har utbildats. Inga allvarliga incidenter inträffade personer informerade. Förbättrat resultat sen föregående år. Nöjd Kund Index (NKI-värde) för tillsyn Antal mobila sprinkler i vård- och äldreboende 1 5 Brandkåren Attunda har 5 mobila sprinklers för utlåning. Under 2012 var endast 1 sprinkler utlånad. Framkomsttid vid brand i byggnad 09:36 09:00 Tid till första insats?? Under utveckling Tid till kontrollövertagande?? Under utveckling Aktuella insatsplaner på 2:4-anläggningar % 100% Aktuella framkörningskort = uppnått = delvis uppnått = ej uppnått Källa: Brandkåren Attunda Årsredovisning 2012 Ca 20% 90% 53 Anläggningar som omfattas av 2 kap 4 i lag (2003:778) om skydd mot olyckor gällande farlig verksamhet 33

35 7.3 Sammanfattning med utvecklingsområden Knivsta har en relativt hög kostnad per invånare när gäller räddningstjänsten jämfört med övriga landet. En del av förklaringen till det kan ligga i dels att kostnader för ex. HR- och IT-resurser ligger direkt på verksamheten till skillnad från kommuner där räddningstjänsten ligger som en del i den kommunala förvaltningen och dels på att Knivsta har en relativt liten befolkning men ändå behöver en viss grundläggande uppsättning av personal och material. Medborgarnas betyg på räddningstjänsten ligger i nivå med genomsnittet för deltagande kommuner. Antalet utvecklade bränder i Knivsta tycks vara högre än genomsnittet både vad gäller övriga landet och inom Attunda. Någon utredning kring detta har ännu inte gjorts men är enligt verksamheten på gång. Responstiden för räddningstjänsten har kortats sedan 2009 och Knivsta tillhör nu de 50 procent av kommunerna som ligger i mitten. Antalet tillsyner tycks ha ökat sedan förra kvalitetsredovisningen och räddningstjänsten är helt i fas med brandskyddskontrollerna. Antalet personer i Knivsta som räddningstjänsten nådde med utbildning om olycksförebyggande arbete under 2012 tycks vara fortsatt lågt jämfört med andra kommuner. För att målstyra det brandskadeförebyggande arbetet har brandkåren Attunda tagit fram etappmål som kommer att följas upp med hjälp av indikatorer. 34

36 8 VATTEN OCH AVLOPP 8.1 Uppdrag, mål och måluppfyllelse Allmänna vatten- och avloppsanläggningar skall ordnas och drivas så att den uppfyller de krav som kan ställas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och till miljön 54. EUs vattendirektiv liksom flera av riksdagens miljökvalitetsmål är relevanta för avloppsverksamheten. För att uppnå de miljökvalitetsmål som rör avloppsverksamheten handlar det främst om att utsläppen måste begränsas och att näringsämnena i slammet ska återföras i kretsloppet. VA-verksamheten i Knivsta sköts av Knivstavatten AB, dotterbolag till Roslagsvatten AB. Knivstavattens uppgift är att tillhandahålla vatten- och avloppsförsörjning samt förvalta anläggningstillgångar bestående av i huvudsak ledningsnät, reningsverk och pumpstationer belägna i Knivsta kommun. Knivstavatten AB har inga anställda utan köper tjänster för administration, drift och underhåll av Roslagsvatten AB. Förutom Knivstavatten AB ingår i koncernen även Österåkersvatten AB, Vaxholmsvatten AB och Vallentunavatten AB. Kommunernas mål för Roslagsvatten är att bolaget i all verksamhet agerar miljöanpassat samt har en god ekonomisk hushållning. 55 Uppföljning för Knivstas del görs på styrelsemötena i Knivstavatten 56. Utöver det har Roslagsvatten utifrån sin vision satt upp egna mål för sin verksamhet och de följs upp kontinuerligt under året. Målen är följande: - Kundnöjdhet: Våra kunder ska känna förtroende för att våra tjänster och produkter svarar mot deras krav och behov - Miljö: Vi ska arbeta för att ständigt minska verksamheternas miljöpåverkan - Ekonomi: Verksamheten ska bedrivas till lägsta nödvändiga kostnad Personal: Vi ska erbjuda en god arbetsmiljö där varje medarbetare har möjlighet till kompetensutveckling och att aktivt delta i planeringen av sina arbetsuppgifter Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster 55 Årsredovisning Knivstavatten AB 56 Vice VD Roslagsvatten AB, Tomas Adolphson Vice VD Roslagsvatten AB, Tomas Adolphson

37 8.2 Förutsättningar, aktiviteter och resultat Knivsta har ett litet verksamhetsområde och därmed låg anslutningsgrad 58 jämfört med andra kommuner i Sverige var anslutningsgraden i Knivsta kommun 61 procent medan medeltalet för Sveriges kommuner med en folkmängd på invånare var 79 procent. År 2010 var anslutningsgraden i Knivsta 60 procent medan medeltalet för Sveriges kommuner med en folkmängd på invånare var 90 procent. 59 I och med ökat byggande på landsbygden ställs krav på att kommunen ska utvidga verksamhetsområdet. I september 2012 antog Kommunfullmäktige en VA-strategi för hur detta ska göras. Syftet med strategin är att skapa goda planeringsförutsättningar för en VAutveckling som minimerar dess negativa hälso- och miljöpåverkan, främjar en långsiktigt hållbar bebyggelseutveckling som aktivt bidrar till ett sunt kretslopp av vatten och näringsämnen. Den ska ge kommunen verktyg att hantera de VArelaterade problem som finns idag, och säkerställa att inte nya problem uppstår i framtiden. Den nulägesanalys som gjordes i samband med framtagandet av VAstrategin visade att det fanns ett glapp mellan den nuvarande och den önskvärda VA-situationen i Knivsta kommun. Vision för VA i Knivsta kommun år Alla kommuninvånare har en hög medvetenhet om sambandet mellan vatten, avlopp och miljö. - Alla kommuninvånare har en trygg dricksvattenförsörjning med avseende på kvalitet och kvantitet. - Allt avloppsvatten i kommunen avleds och renas så optimalt som möjligt med avseende på hälsa, miljö och genomförbarhet. - Allt dagvatten i kommunen berikar istället för belastar miljön. - Kommunen har en hög servicegrad och ett kostnadseffektivt utförande av kommunala VA-tjänster. - Alla sjöar och vattendrag i kommunen har god ekologisk status. - Kommunen har kretsloppsanpassade VA-system, där näringsämnen i avloppsvattnet återförs till produktiv mark och övriga tillgängliga resurser utnyttjas på ett så miljö- och resurseffektivt sätt som möjligt. Ansvarsfördelning för VA-försörjningen Kommunen måste uppfylla sitt ansvar enligt lagen om allmänna vattentjänster. Detta innebär att det krävs allmänna VA-anläggningar om VA-försörjningen av hälso- och eller miljöskäl måste lösas i ett större sammanhang. Lagstiftningen tar dock inte ställning till om försörjningen ska ske lokalt eller genom anslutning till ett redan existerande VA-verksamhetsområde. Utmaningen ligger i gränsdragningen mellan det kommunala huvudmannaskapet och det enskilda, såväl för befintliga bebyggelsegrupper som tillkommande. En bedömning måste göras från fall till fall. 58 Med anslutningsgrad menas andel av folkmängden som är ansluten till kommunens allmänna vattenledningsnät 59 Driftstatistik över kommunala vatten- och avloppsanläggningar gällande , Svenskt Vatten 36