EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Transkript

1 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2008) 836 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om patientsäkerhet och förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner {KOM(2008) 837 slutlig} {SEK(2008) 3004} {SEK(2008) 3005} SV SV

2 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om patientsäkerhet och förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner 1. INLEDNING Trots den uppenbara nyttan med den moderna medicinen ökar medvetenheten stadigt om att vårdverksamheten ibland kan förorsaka patienterna skador som är möjliga att undvika. Patientsäkerheten 1 är en fråga som väcker ökad oro inom hälso- och sjukvården i världen. Sjukhusinfektioner och andra vårdrelaterade infektioner är ett särskilt problem för patienter och för hälso- och sjukvården i alla länder: De får också en omfattande medietäckning och politisk uppmärksamhet. Till de vanligaste s.k. negativa händelserna 2 hör vårdrelaterade infektioner 3, läkemedelsrelaterade händelser och komplikationer under eller efter kirurgiska ingrepp. Vissa negativa händelser är kopplade till oundvikliga risker vid nödvändiga ingrepp eller nödvändig medicinering. Andra negativa händelser orsakas av potentiellt undvikbara medicinska misstag, t.ex. feldiagnoser, underlåtenhet att agera efter provresultat eller felaktig utskrivning, tilldelning eller administrering av läkemedel, felaktig dosering eller i kombination med ett olämpligt läkemedel eller brister i den medicinska utrustningen. Kommissionen har redan vidtagit specifika åtgärder på många områden när det gäller patientsäkerhet. Dessa åtgärder har dock främst inriktats på särskilda riskkällor, t.ex. läkemedelssäkerhet, medicintekniska produkter och resistens mot antimikrobiella medel. Med utgångspunkt i dessa åtgärder syftar detta meddelande om patientsäkerhet till att skissera ett integrerat tillvägagångssätt som ställer patientsäkerheten i centrum för högkvalitativa hälso- och sjukvårdssystem genom att samla alla faktorer som påverkar patienternas säkerhet. Även om patientsäkerhet definieras snävare än vårdkvalitet mer generellt är den en grundval för alla hälso- och sjukvårdssystem av hög kvalitet. Många europeiska länder vill åstadkomma faktiska förbättringar i fråga om kvalitet och patientsäkerhet, oavsett hur deras hälso- och sjukvårdssystem är organiserade. Detta är också en fråga som engagerar många internationella organisationer, t.ex. Världshälsoorganisationen (WHO), som nyligen har publicerat en översikt över kvalitetsstrategier i de 27 EU-medlemsstaterna, eller OECD, som för närvarande arbetar med indikatorer för vårdkvalitet. På grundval av detta håller kommissionen i samarbete med medlemsstaterna på att utveckla diskussionerna för att överväga i vilken utsträckning EU kan bistå medlemsstaterna i frågor som rör vårdkvalitet Patientsäkerhet definieras av Världshälsoorganisationen (WHO) som att en patient inte på något onödigt sätt ska komma till skada eller riskera att komma till skada inom hälso- och sjukvården. Med en negativ händelse avses en händelse som medför att en patient drabbas av en skada. I detta meddelande avses med vårdrelaterad infektion ett sjukdomstillstånd (sjukdom, inflammation) kopplat till förekomst av en sjukdomsframkallande mikroorganism (bakterier, svampar, virus, parasiter och andra smittagens) eller dess produkter till följd av exponering för vårdmiljöer eller vårdrutiner. SV 2 SV

3 2. UPPMANING TILL ÅTGÄRDER (1) Världshälsoorganisationen (WHO) lanserade i oktober 2004 World Alliance for Patient Safety 4 efter Världshälsoförsamlingens resolution , i vilken WHO och dess medlemsstater uppmanades att rikta största möjliga uppmärksamhet på patientsäkerhetsproblemet. (2) I april 2005 framhölls i Luxemburgdeklarationen om patientsäkerhet 6 att tillgång till vård av god kvalitet är en grundläggande mänsklig rättighet som EU och dess institutioner och medborgare ska värdesätta. (3) Högnivågruppen för hälso- och sjukvård 7, som inrättades 2004 som en mekanism för praktiskt samarbete för att få hälso- och sjukvårdssystemen att fungera bättre tillsammans, har bildat en arbetsgrupp för patientsäkerhet. Under 2007 godkände högnivågruppen en rekommendation från denna arbetsgrupp, där det anges på vilka områden europeiskt samarbete och europeisk samordning om patientsäkerhet skulle kunna tillföra ett mervärde. (4) I sina slutsatser från 2006 om gemensamma värderingar och principer i Europeiska unionens hälso- och sjukvårdssystem 8 framhöll rådet att patienterna kan förvänta sig att alla EU:s hälso- och sjukvårdssystem är säkra för patienten och att riskfaktorerna övervakas, att hälso- och sjukvårdspersonalen får lämplig utbildning och att det finns skydd mot vilseledande annonsering. (5) Under 2006 antog Europarådet en rekommendation från ministerkommittén till sina medlemsstater om patientsäkerhetsarbete och förebyggande av negativa händelser inom hälso- och sjukvården 9. (6) Patientsäkerhet anges som ett åtgärdsområde i kommissionens vitbok från oktober 2007 om en hälsostrategi för EU 10. En av de åtgärder som tas upp i gemenskapens andra program för åtgärder på hälsoområdet ( ) 11 för att förbättra medborgarnas hälsoskydd är att främja åtgärder för att förbättra patientsäkerhet genom högkvalitativ och säker hälso- och sjukvård, även när det gäller antibiotikaresistens och sjukhusinfektioner. (7) Med utgångspunkt i denna utveckling infördes patientsäkerhet och förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner som en strategisk punkt i kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram för På grundval av detta lägger kommissionen Världshälsoförsamlingens resolution WHA Quality of care: patient safety (18 maj 2002). Kommissionens beslut av den 20 april 2004 om inrättande av en högnivågrupp för hälso- och sjukvård, K(2004) Rådets slutsatser om gemensamma värderingar och principer i Europeiska unionens hälso- och sjukvårdssystem, EUT C 146, , s. 1. Recommendation Rec(2006)7 of the Committee of Ministers to member states on management of patient safety and prevention of adverse events in health care. Vitboken Tillsammans för hälsa: Strategi för EU: , KOM(2007) 630. Europaparlamentets och rådets beslut nr 1350/2007/EG av den 23 oktober 2007 om inrättande av ett andra gemenskapsprogram för åtgärder på hälsoområdet ( ), EUT L 301, , s. 3. SV 3 SV

4 fram detta meddelande och ett förslag till rådets rekommendation om patientsäkerhet och förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner. 3. PROBLEMBESKRIVNING 3.1. Negativa händelser förekomst och konsekvenser Kunskaperna om de negativa händelsernas omfattning i EU-medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem är begränsade men ökar. Nationella undersökningar i Storbritannien, Spanien och Frankrike ger för närvarande de mest omfattande kunskaperna i Europa om i vilken utsträckning negativa händelser drabbar patienter på vårdinrättningar och om konsekvenserna av sådana händelser. I Storbritannien visade en rapport från 2000 An Organisation with a Memory av chefsrådgivaren för den engelska hälso- och sjukvården (Chief Medical Officer) att patientsäkerheten var ett stort problem. Uppgifter visade att minst 400 patienter hade avlidit eller fått allvarliga skador på grund av negativa händelser som rörde medicintekniska produkter under 1999 och att nästan människor hade drabbats av allvarliga läkemedelsbiverkningar. Enligt en spansk nationell undersökning från 2006 om sjukhusrelaterade negativa händelser hade 9,3 % av de spanska sjukhuspatienterna under 2005 drabbats av negativa händelser. Av dessa ansågs 42,8 % ha kunnat undvikas. I en färsk fransk nationell undersökning av negativa händelser som drabbat patienter på sjukhus (Michel, 2007) konstaterades att under de sju dagar man hade observerat varje enhet inträffade minst en negativ händelse i 55 % av de kirurgiska enheterna och i 40 % av de medicinska enheterna. 35,4 % av dessa händelser ansågs ha kunnat undvikas. Utifrån dessa nationella undersökningar och de intervjuer med de viktigaste berörda parterna som gjordes för konsekvensanalysen till detta initiativ uppskattas att 8 12 % av de patienter som tas in på sjukhus i EU-medlemsstaterna drabbas av negativa händelser under den tid de vårdas. Vårdrelaterade infektioner, som står i centrum för detta initiativ, är bland de vanligaste och potentiellt allvarligaste bland de oavsiktliga skadorna. De drabbar i genomsnitt uppskattningsvis en av tjugo sjukhuspatienter, vilket motsvarar 4,1 miljoner patienter varje år i EU 12. Vårdrelaterade infektioner är ofta svåra att behandla på grund av den antimikrobiella resistensen hos de mikroorganismer som orsakar infektionerna. Många faktorer bidrar till den oroväckande omfattningen av vårdrelaterade infektioner. Faktorer som rör organisation och beteende kan t.ex. vara hög patientbeläggning, patienternas ökade rörlighet inom och mellan hälso- och sjukvårdssystemen, underbemanning i förhållande till antal patienter, bristande efterlevnad av regler för handhygien och andra vårdhygieniska regler eller felaktig användning av medicinsk utrustning bland hälso- och sjukvårdspersonalen. Andra faktorer, t.ex. olämplig användning av antimikrobiella medel, är av betydelse utanför vårdinrättningarna. Eftersom vårdrelaterade infektioner och sjukdomsframkallande mikroorganismer kan kolonisera människor under längre tidsperioder kan patienterna sprida infektionerna under 12 Se konsekvensanalysen. SV 4 SV

5 och efter sjukhusvistelser. Vårdrelaterade infektioner kan därför drabba alla vårdmiljöer, vårdhem och även patienternas hem Allmänhetens uppfattning om patientsäkerhet Svaren på det offentliga samråd om patientsäkerhet som kommissionen genomförde under perioden 25 mars 20 maj visade att omkring 20 % av de 185 personer som lämnade synpunkter hade drabbats av en negativ händelse. En överväldigande majoritet gav stort stöd till både nationella åtgärder och EU-åtgärder för patientsäkerhet. Det finns också uppgifter som visar att många medborgare i hela EU oroar sig för patientsäkerheten och för negativa händelser, vilket visar att det är en viktig fråga som måste behandlas Lägesbeskrivning Vissa aspekter av patientsäkerhet behandlas redan på EU-nivå. Det gäller t.ex. läkemedelssäkerhet, som regleras i lagstiftningen om läkemedel och om säkerhetsövervakning av läkemedel 15 och som för närvarande ses över i syfte att betydligt förbättra patientsäkerheten. Det gäller också säkerhet och prestanda för medicintekniska produkter i direktiven om medicintekniska produkter 16. Läkemedelsrelaterade misstag som följer av läkemedelsliknande produkter eller produkter som framstår som läkemedel undersöks också för närvarande av Europeiska läkemedelsmyndigheten, som håller på att utforma nya krav för benämning av läkemedel. Det finns också lagstiftning som rör säkerhetsnormer för mänskliga vävnader och celler 17 och för blod och blodkomponenter 18. Inom ramen för den öppna samordningsmetoden behandlas också vårdkvalitet, säkerhet och patientnära vård. Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar 19 administrerar övervakningsnätverk och hjälper Europeiska kommissionen att sköta systemet för tidig varning i nödsituationer. Rekommendationen om gränsöverskridande interoperabilitet för elektroniska patientjournalsystem 20 syftar till att förbättra vården och minska de negativa händelserna genom att göra den kliniska informationen i de elektroniska patientjournalerna (inklusive information om medicinering) tillgängliga när patienter behandlas i andra länder. Det T.ex. en Eurobarometerundersökning om medicinska misstag från 2005, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004 av den 31 mars 2004 om inrättande av gemenskapsförfaranden för godkännande av och tillsyn över humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel samt om inrättande av en europeisk läkemedelsmyndighet, EUT L 136, , s. 1. Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel, EGT L 311, , s. 67. Rådets direktiv 90/385/EEG av den 20 juni 1990 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om aktiva medicintekniska produkter för implantation, EGT L 189, , s. 17. Rådets direktiv 93/42/EEG av den 14 juni 1993 om medicintekniska produkter, EGT L 169, , s. 1). Europaparlamentets och rådets direktiv 98/79/EG av den 27 oktober 1998 om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, EGT L 331, , s. 1. Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/23/EG av den 31 mars 2004 om fastställande av kvalitetsoch säkerhetsnormer för donation, tillvaratagande, kontroll, bearbetning, konservering, förvaring och distribution av mänskliga vävnader och celler, EUT L 120, , s. 48. Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/98/EG av 27 januari 2003 om fastställande av kvalitetsoch säkerhetsnormer för insamling, kontroll, framställning, förvaring och distribution av humanblod och blodkomponenter och om ändring av direktiv 2001/83/EG, EUT L 33, , s. 30. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 851/2004 av den 21 april 2004 om inrättande av ett europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar, EUT L 142, , s. 1. Kommissionens rekommendation K(2008) 3282 av den 2 juli 2008 om gränsöverskridande interoperabilitet för elektroniska patientjournalsystem. SV 5 SV

6 genomförs också ett antal EU-projekt om patientsäkerhet, inklusive vårdrelaterade infektioner, som finansieras inom ramprogrammen för forskning och gemenskapsprogrammen på hälsoområdet 21. Dessa åtgärder tillgodoser dock inte till fullo patienternas eller de statliga myndigheternas behov när det gäller att förbättra patientsäkerheten i EU:s hälso- och sjukvårdssystem. De inriktas ofta på specifika orsaker eller faktorer och tar inte upp de mer övergripande hindren för ökad säkerhet, dvs. vårdkultur, ledning, system, kommunikation och processer. 4. SYFTE MED EN EU-ÅTGÄRD Till de utmaningar som innebär att behovet av åtgärder avseende patientsäkerhet är särskilt trängande hör allmänhetens ökade förväntningar, den allt äldre befolkningen i samhället och framstegen i den medicinska behandlingen. Alla hälso- och sjukvårdssystem i EU har gemensamma utmaningar när det gäller anpassning till den fortlöpande medicinvetenskapliga utvecklingen. Även om frågan om patientsäkerhet främst är medlemsstaternas ansvar kan EU uppmuntra till samarbete mellan medlemsstaterna och stödja deras insatser på områden där EU-åtgärder kan tillföra ett mervärde. Detta initiativ syftar till att främja ett politiskt åtagande av medlemsstaterna att prioritera patientsäkerheten i sina nationella folkhälsomål. Uppgifter tyder på att EU-medlemsstaterna skiljer sig åt när det gäller politisk medvetenhet och fastställande av prioriteringar och därför ligger olika långt framme när det gäller att utforma och införa effektiva och övergripande program, strategier och processer för patientsäkerhet 22. EU kan också medverka i insamlingen av jämförbara och aggregerade data på gemenskapsnivå och i spridningen av god praxis mellan medlemsstaterna i syfte att upprätta ändamålsenliga och tydliga program, strukturer och strategier för patientsäkerhet. För att medlemsstaterna lättare ska kunna lära av varandra måste ett gemensamt språk eller en gemensam terminologi för patientsäkerhet och gemensamma indikatorer utformas. Med sådana åtgärder kommer patienterna lättare att med den information de har kunna bestämma om sin vård med hänsyn till säkerhetsaspekter. Detta är särskilt relevant för patienter som vårdas i en annan medlemsstat än sin egen. Patienterna bör veta hur säkra dessa hälso- och sjukvårdssystem är och vilket stöd de eller deras anhöriga kan förvänta sig om de skadas på grund av någon negativ händelse. EU-projektens begränsade löptid innebär att de inte finns några garantier för några långsiktiga patientsäkerhetsåtgärder inom EU. EU kan emellertid fylla en funktion när det gäller att överväga hur man på bästa sätt åstadkommer ett effektivt samarbete om patientsäkerhet mellan medlemsstaterna på längre sikt. Sammanfattningsvis kan EU-verksamheten på patientsäkerhetsområdet tillföra ett mervärde på följande sätt: EU kan ge politisk tyngd åt och föra ut patientsäkerhetsarbetet, stordriftsfördelar kan uppnås genom EU-täckande insamling av uppgifter och utbyte av god EGT L 271, , s. 1; EUT L 301, , s. 3. Projektet Safety improvement for Patients in Europe (SIMPATIE), finansierat via gemenskapens folkhälsoprogram , och den tekniska rapporten Improving patient safety in the EU, utarbetad för Europeiska kommissionen och offentliggjord 2008 av RAND Corporation. SV 6 SV

7 praxis, patienterna kan dra nytta av en ökad informationsspridning om säkerhetsnivåer och möjligheter till gottgörelse och prövning samt långsiktiga EU-åtgärder om patientsäkerhet kan garanteras. 5. INITIATIVETS SYFTEN OCH MÅL Syftet med detta initiativ är att skydda EU-medborgarna från vårdskador genom att stödja medlemsstaterna när det gäller att införa adekvata strategier för att förebygga och hantera negativa händelser inom hälso- och sjukvården, inklusive vårdrelaterade infektioner, och att öka EU-medborgarnas förtroende för att de har tillgång till tillräcklig, heltäckande och begriplig information om säkerhet och prövningsmöjligheter inom EU:s hälso- och sjukvårdssystem. Detta patientsäkerhetsinitiativ syftar därför till att staka ut ramarna för att stimulera policyutveckling och framtida insatser i och mellan medlemsstaterna med sikte på att behandla de viktigaste patientsäkerhetsfrågorna inom EU. 6. PRAKTISKA ÅTGÄRDER I MEDLEMSSTATERNA Medlemsstaterna har huvudansvaret för att skydda och förbättra medborgarnas hälsa. Som en del av detta ansvar ingår att besluta om hur hälso- och sjukvården ska organiseras och tillhandahållas, i enlighet med artikel 152 i EG-fördraget. Som visats ovan kan ett effektivt samarbete och en effektiv samordning mellan länderna leda till att patientsäkerheten ökar. Ett antal åtgärder som kan genomföras antingen på nationell nivå eller på EU-nivå (eller i en kombination) läggs därför fram i detta meddelande och i det åtföljande förslaget till rådets rekommendation om patientsäkerhet och förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner. Medlemsstaterna rekommenderas följande: (1) Att stödja upprättande och utveckling av nationella strategier och program för allmän patientsäkerhet. (2) Att informera patienterna och stärka deras ställning genom medverkan i patientsäkerhetsarbetet, genom att informera dem om säkerhetsnivåer och, om något går fel, hur de kan hitta heltäckande information om system för klagomålshantering och prövning. (3) Att upprätta eller förbättra övergripande och neutrala rapporterings- och återkopplingssystem för att fånga in de negativa händelsernas omfattning och orsaker så att resurserna effektivt kan styras till utformning av lösningar och åtgärder som kan spridas vidare på EU-nivå. En sådan rapportering om negativa händelser bör ske på ett konstruktivt sätt, snarare än genom ett straffinriktat och repressivt sätt, så att vårdgivarna känner att de kan rapportera utan att behöva vara rädda för negativa konsekvenser. (4) Att se till att patientsäkerheten byggs in i utbildningen och fortbildningen för vårdpersonalen i deras egenskap av vårdgivare. Förslaget till rådets rekommendation innehåller också en del särskilda rekommendationer om de viktigaste patientsäkerhetsfrågorna när det gäller vårdrelaterade infektioner. SV 7 SV

8 Medlemsstaterna rekommenderas följande: Att införa vårdhygieniska åtgärder i syfte att begränsa de vårdrelaterade infektionerna, att stärka det vårdhygieniska arbetet vid vårdinrättningarna, att upprätta eller förstärka aktiva övervakningssystem, att främja utbildning och fortbildning i vårdhygien för vårdpersonal, att förbättra patientinformationen samt att stödja forskning. 7. PRAKTISKA ÅTGÄRDER PÅ EU-NIVÅ På EU-nivå bör kommissionen vidta följande åtgärder i nära samarbete med medlemsstaterna: (1) Ta de initiativ som behövs för att utforma gemensamma definitioner, en gemensam terminologi och gemensamma indikatorer för patientsäkerhet. Detta arbete bör bygga på arbetet i internationella organisationer, t.ex. i WHO, OECD och Europarådet, och på resultat av relevanta forskningsprojekt på EU-nivå om det är lämpligt. Indikatorer bör också utarbetas för offentlig rapportering av säkerhetsnivåer. (2) Underlätta utbytet av information och god praxis om patientsäkerhet, inklusive om förebyggande och kontroll av vårdrelaterade infektioner. Det bör också vara möjligt att på EU-nivå informera varandra om larm som rör allvarliga patientsäkerhetsproblem. (3) Fortsätta att främja europeiska forskningsprogram om patientsäkerhet och särskilt fokusera på att fylla brister i den forskning som nu bedrivs och att komplettera befintlig forskning på nationell nivå. (4) Överväga hur man bäst uppnår och bedriver ett effektivt samarbete om patientsäkerhet mellan medlemsstaterna på längre sikt. 8. GENOMFÖRANDE För att underlätta ett enhetligt genomförande av de rekommenderade åtgärderna kommer kommissionen att vid behov utforma riktlinjer i nära samarbete med medlemsstaterna, inklusive om att förebygga vårdpersonalens exponering för vårdrelaterade patogener. Kommissionen kan särskilt tillsammans med Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar främja utveckling av vägledning för god praxis när det gäller att förebygga och kontrollera vårdrelaterade infektioner, främja tillgång till utbildning och hjälpa medlemsstaterna att utforma utbildning i vårdhygien och kursprogram för personal som arbetar med vårdhygienfrågor och för annan vårdpersonal. Utöver den nuvarande samordningen avseende europeisk övervakning av vårdrelaterade infektioner och informationsutbytet om sjukdomsutbrott kan kommissionen också tillsammans med Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar främja utformning och införande av vårdhygieniska strukturer och processindikatorer i syfte att utvärdera genomförandet av de rekommenderade åtgärderna i medlemsstaterna och att hjälpa medlemsstaterna att upprätta eller stärka övervakningen av vårdrelaterade infektioner. Kommissionen kommer senast tre år efter antagandet av detta meddelande och rekommendationen att utarbeta en genomföranderapport med en bedömning av effekterna av detta initiativ på grundval av information från medlemsstaterna för att bedöma i vilken utsträckning de föreslagna åtgärderna fungerar effektivt och överväga behovet av ytterligare åtgärder. SV 8 SV

9 9. SLUTSATS Negativa händelser inom vården kan drabba varje patient och anhörig, vilket är ett allvarligt hälsoproblem för EU. Behovet av att samla expertis och använda de begränsade resurserna effektivt innebär också att patientsäkerhet är ett område där EU-samarbete kan ge ett särskilt mervärde för de åtgärder medlemsstaterna vidtar. Kommissionen har redan tidigare tagit enskilda initiativ, t.ex. genom vissa aspekter av patientsäkerhet i EU-lagstiftningen, och har också främjat forskning och samarbete om patientsäkerhet genom EU-finansierade projekt. Men det behövs fler åtgärder för att säkerställa att dessa enskilda insatser förs vidare och samlas i en sammanhållen övergripande strategi för patientsäkerhet både på EU-nivå och i medlemsstaterna. Med detta meddelande och det åtföljande förslaget till rådets rekommendation vill kommissionen införa en sådan integrerad strategi för patientsäkerhet. På så sätt kan samarbete och ömsesidigt stöd på detta svåra område utnyttjas maximalt i hela EU. Det kommer att stödja medlemsstaternas införande av egna nationella och regionala strategier för patientsäkerhet. EU-integrationen kommer därigenom att leda till en påtaglig fördel i det dagliga livet för patienter och deras anhöriga. SV 9 SV