Ledning av Militär Luftfart LML

Transkript

1 Ledning av Militär Luftfart LML Oktober 2018 Januari 2019

2 FÖRSVARSMAKTEN Högkvarteret Ledning av Militär Luftfart, LML I och med utgivandet av detta dokument och med hänsyn tagen till övriga styrningar för de operationella ledningarna tar jag som verksamhetsledare ansvaret för att verksamheten som omfattas bedrivs på ett sådant sätt att gällande regler följs. Inom Försvarsmaktens flyg- och fällningsverksamhet ska arbetet alltid bedrivas på ett sådant sätt att riskmedvetenheten är en central och naturlig del. Då situationen så kräver ska vi med vår erfarenhet och kompetens fatta beslut som innebär att riskerna minimeras. Verksamheten vilar på några viktiga och centrala grundstenar. Dessa är regler och bestämmelser, vår personals kunskaper och färdigheter, ett gott ledarskap på alla nivåer samt att vi aktivt och kontinuerligt verkar för att förbättra och utveckla vår verksamhet. Många av de regler och bestämmelser vi omfattas av är sprungna ur lång erfarenhet av att bedriva militär luftfart. För oss är det naturligt att vi respekterar regler och bestämmelser, det är vi skyldiga skattebetalarna, oss själva, våra företrädare och vår omvärld. Regler och bestämmelser är inte statiska över tid. Vi ska därför föra en öppen diskussion rörande utformningen av våra bestämmelser, vilket gör att vi kontinuerligt kan utveckla och anpassa dessa. Väl avvägda och respekterade bestämmelser i kombination med omdömesfulla chefer på alla nivåer samt kunnig och professionell personal borgar för en säker verksamhet. Kopplat till att vi ständigt verkar för att förbättra vår verksamhet är det viktigt att vi dokumenterar vad vi gör och hur vi gör det samt att vi kontinuerligt analyserar och kritiskt granskar våra arbetssätt. Det är också av stor vikt att vi har ett arbetsklimat som i alla lägen uppmuntrar till att vi rapporterar avvikelser i syfte att erfarenheter kan spridas och risker minimeras. Säkerhetsarbetet är en avgörande framgångsfaktor för oss. Ett stabilt och framåtriktande flyg- och fällningssäkerhetsarbete ökar den operativa förmågan, förbättrar arbetsmiljön, minskar den ekonomiska belastningen samt ger bättre möjligheter att hantera situationer då allvarliga incidenter inträffar. Alla medarbetare ska vara delaktiga i arbetet vilket är en förutsättning för vår framgång. Mats Helgesson Verksamhetsledare

3 Innehållsförteckning 1 Grunder Allmänt Verksamhetsutövare av militär luftfart inom Försvarsmakten Styrande dokument Externt flygvapenavdelningen Internt flygvapenavdelningen Verksamhetsområden Verksamhetsmål Verksamhetsöversikt PROD FLYG Gränsytor mot FLYGI Utfärdande, förnyelse och förändring av luftfartsdokument Återlämnande av auktorisationsbevis/luftfartsdokument Möten Allmänt Mötesstruktur Militära Luftfartsrådet VL Operatörsmöte VL ledningsmöte Möte med lokala verksamhetsledare Flygsäkerhetsmöte Ansvarshavarmöte Funktionsmöte Ändringsmöte Ledningsutvärderingsmöte Avstämningsmöte med FLYGI Centralt AH-möte Samrådsmöte Balans mellan uppgifter och resurser Ansvar Metodik/arbetssätt Osäkert läge Ledning Organisation Försvarsmakten Ansvarshavarna med respektive funktioner Gränsytor samt samrådsförfaranden Samråd Mot HKV Mot förband/organisationsenheter utanför operationell ledning Mot förband/organisationsenheter inom operationell ledning Externa organisationer Ansvars- och uppgiftsfördelning Central ledning Lokal ledning Delegering Kvalitet LML 3

4 3.1 Syfte och mål Syfte Mål Komponenter i systemet Ledning av kvalitetsarbete Inriktning av kvalitetsarbete Egenkontroll Förbättringsarbete Monitorering Utvärdering Revision Kvalitetsledning, organisation Organisation Roller i kvalitetsfunktionen Arbetsuppgifter inom kvalitetsfunktionen Utbildning Funktionsmöten Kvalitetschefsmöten Kalibreringsmöte revisionsledare Flyg- och fällningssäkerhet Vision, ÖB inriktning samt policy Vision Överbefälhavarens flygsäkerhetsinriktning Flygsäkerhetspolicy Övergripande flyg- och fällningssäkerhetsarbete Förutsättningar Riktlinjer för flygsäkerhetsarbetet Ledning av flygsäkerhetsarbetet C FLYGSÄK Styrning Metod generellt Planering Genomförande Övergripande värdering av flygsäkerhetsarbetet Uppföljning Riskhantering Allmänt Operationell riskhanteringsmetod (ORM) Förändrade förutsättningar Rapportering Allmänt Avvikelserapportering i PRIO Direktanmälan Flygvapnet (DIRA) Haveri och allvarligt tillbud Allmänt Haveri med svenskt militärt luftfartyg inom landet Haveri med svenskt militärt luftfartyg utomlands Haveri med utländskt luftfartyg inom Svenskt territorium Utredningsverksamhet Allmänt Händelser som ska utredas LML

5 4.7.3 Utredning av avvikelse inom flygtrafiktjänsten Handläggning av utredningsrapporter Beslut om rekommendationer Uppföljning av beslutade rekommendationer Återmatning efter utredning Flygsäkerhetskultur Upprätthållande och utveckling Förhållandet till andra myndigheter Militära Flygsäkerhetsinspektionen (FLYGI) Statens Haverikommission (SHK) Möten för flygsäkerhet Mötesöversikt Bilagor Rutiner Tecknade samråd Organisationskod Administration och handhavande av LML Försvarsmakten, Stockholm Att mångfaldiga innehållet i denna publikation, helt eller delvis, utan medgivande av Försvarsmakten, är förbjudet enligt upphovsrättslagen. Inom Försvarsmakten får bild- och textmaterialet användas, t ex kopieras, vid utbildning eller annan verksamhet. På lämpligt sätt skall källan anges. Endast behovsutskrift Boken är producerad i samarbete med Saab AB (publ.) Support and Services. Central lagerhållning: Försvarsmaktens intranät emilia LML 5

6 1 Grunder 1.1 Allmänt Luftfartslagen 1, som reglerar alla typer av luftfart inom Sverige, fastställer i 14:e kapitlet ( Militär luftfart och annan luftfart för statsändamål ) att, utöver definierade avsnitt i första avdelningen som också gäller för militär luftfart, regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar föreskrifter i övrigt. Försvarsmakten (FM) utfärdar dessa föreskrifter. Föreskrifter för detta återfinns i Försvarsmaktens föreskrifter för militär luftfart 2. FM är således luftfartsmyndighet för militär luftfart. För att få bedriva verksamhet inom ramen för det militära luftfartssystemet måste man vara auktoriserad av luftfartsmyndigheten för militär luftfart. Inom FM finns flera aktörer som har sådan auktorisation. Inom den civila luftfarten finns en tydlighet i skillnaden mellan myndighetsroll och operatörsroll. Myndigheten är kravställare, där kraven syftar till att reglera verksamheten på ett sådant sätt att liv och egendom skyddas och att verksamheten i övrigt sker i enlighet med nationella och internationella överenskommelser. Operatören ska för myndigheten visa att kraven uppfylls, varefter myndigheten utfärdar tillstånd för att bedriva den verksamhet som uppfyller kraven. Militära Flyginspektionen (FLYGI) utarbetar och förvaltar de bestämmelser som behövs avseende säkerheten inom militär luftfart. Dessa bestämmelser publiceras i Regler för Militär Luftfart (RML), som fastställs av ÖB. Verksamhetsledaren (VL) har uppgiften att samordna den militära flygsäkerheten inom Försvarsmakten, inklusive den del av arbetsmiljöarbetet som kan kopplas till flygsäkerhet. VL har tolkat att uppgiften även omfattar samordning av kvalitetsarbetet då detta är en grundförutsättning för flygsäkerhetsarbetet. Uppgiften omfattar alla de verksamhetsledare som bedriver verksamhet inom ramen för Militär luftfart i Försvarsmakten både nationellt och internationellt. Bilden nedan beskriver tre saker: 1. De organisatoriska delar som respektive avdelning på PROD har produktionsansvar eller funktionsansvar för. (Grönt/lodrätt) 2. De organisatoriska delar som respektive verksamhetsledare har ansvar för. (Rött/vågrätt) 3. Den Militära luftfarten i Försvarsmakten. (Orange) 1. Luftfartslag (SFS 2010:500) 2. FFS 2016: LML 6

7 1 Grunder VL har, under produktionschefen, tilldelats uppgiften 3 leda de operationella funktionerna genom sina ansvarshavare enligt RML krav inom det militära luftfartssystemet. Verksamhetsledaransvaret omfattar följande funktioner: Fallskärm Flyg Flygunderhåll Flygsäkerhet Kvalitet Sambands- och informationssystem Stril Ansvaret för militär luftfart åligger ytterst alltid VL, såväl i produktion som i insats. Operativ ledning, d v s utveckling och utnyttjande av försvarsförmågor, under förbandsproduktion respektive insats sker av de organisationsenheter som enligt FM organisationsstruktur (LEDS, PROD, INS) har detta ansvar. Inom denna ram har VL den övergripande uppgiften att övervaka och styra flygsäkerhetsfrågor Verksamhetsutövare av militär luftfart inom Försvarsmakten Giltighet för verksamhetsutövarna LML bör av övriga verksamhetsutövare läsas i sin helhet i syfte att få förståelse för den påverkan den har på dem. 3. Gällande versioner av FM ArbO samt PROD ArbO LML 7

8 1 Grunder I tabellen nedan i kolumnen Tillämpbara LML-kapitel ska kapitelnummer med normal text läsas som att de är av informativ karaktär medan de med kursiv text är styrande. Generellt sett så är det kapitel 3, 4 samt tillämpliga delar av kapitel 5 som är styrande. Tillämpbara RML-delar PROD FLYG VL V-1, V-2, V-4, V-6-A, V-6-D, V-9 Verksamhetsutövare Verksamhetsledare Auktorisationsdokument PROD FLYG ArbO, respektive funktionsmanual Tillämpbara LML-kapitel FMTS C FMTS V-7 FMTS ArbO 3, 4, 5 FM vädertjänst C PROD LEDUND (RML ANS) Utges senare 3, 4, 5 F7 C F7 V-1, (V-3), F, (H FH-tjänst) F17 C F17 V-1, (V-3), F, (H FH-tjänst) F21 C F21 V-1, (V-3), F, (H FH-tjänst) Hkpflj C Hkpflj V-1, (V-3), F, (H FH-tjänst) LSS C LSS V-1, (V-3), F, (H FH-tjänst) F7 ArbO, RMF, VHB F17 ArbO, RMF, VHB F21 ArbO, RMF, VHB Hkpflj ArbO, RMF, VHB LSS ArbO, RMF, VHB Typ av funktion som utövas 1, 2, 3, 4, 5 Flygtjänst, fortsatt luftvärdighet, flygunderhållstjänst, stridsledningstjänst, fallskärm, sambands- och informationssystemtjänst 1, 2 1, 2 3, 4, 5 1, 2 3, 4, 5 1, 2 3, 4, 5 1, 2 3, 4, 5 1, 2 3, 4, 5 1, 2 Luftfartskola Vädertjänst Flygplatstjänst Flygplatstjänst Flygplatstjänst Flygplatstjänst Flygplatstjänst 1.2 Styrande dokument Externt flygvapenavdelningen Dokument Regler för Militär Luftfart, RML Försvarsmaktens föreskrifter med arbetsordning för Försvarsmakten Arbetsordning för Högkvarteret och Försvarsmaktens Centrala ledning Produktionsledningens arbetsordning, PROD ArbO Försvarsmaktens Inriktning Flygsäkerhet Internt flygvapenavdelningen PROD FLYG ArbO, LML samt ansvarshavarnas styrande dokument är dokumentationen varpå auktorisationsbevisen vilar. 8 LML

9 1 Grunder PROD FLYG ArbO PROD FLYG ArbO är ett internt arbetsdokument som inte används av organisationsenheter utanför HKV. Därför har VL valt att samla information som är nödvändig, ur ett strikt regelverksperspektiv, i Ledning av militär luftfart (LML) samt i ansvarshavarnas respektive styrande dokument LML LML gäller som styrande dokument enligt Giltighet för verksamhetsutövarna (sida 7) ovan. LML syftar till att ge befattningshavare tillräcklig förståelse och kunskap för att den operationella verksamheten ska kunna bedrivas på ett säkert sätt. LML ska i tillämpliga delar göras känd för de befattningshavare som kan påverka säkerheten för den operationella verksamheten. Det är VL övergripande ansvar att nödvändig utbildning genomförs. Utöver publicerade styrande dokument, som är avsedda att kontinuerligt användas för utbildning och genomförande av den auktorisationspliktiga verksamheten, kan VL eller ansvarshavare utfärda andra typer av dokument som berör respektive verksamhet. Om sådana dokument upprättas ska de göras kända för FLYGI Övriga styrande dokument Benämning Förkortning Fastställs av Ledning av flygtjänst FOM CF Ledning av flygunderhåll LFU C FU Ledning av fortsatt luftvärdighet LFL CT Ledning av sambands- och informationssystemtjänst COM C SIS Ledning av stridsledningsoperationell tjänst SOM CS Ledning av fallskärmstjänst LFSK C Fsk 1.3 Verksamhetsområden Verksamhetsmål OBS! Producera flygvapnets krigsförband på ett flygsäkert och kostnadseffektivt sätt LML 9

10 1 Grunder Verksamhetsöversikt PROD FLYG Bild 1:1 Övergripande beskrivning flygvapenavdelningen. 1.4 Gränsytor mot FLYGI En grundförutsättning för att kunna bedriva en kvalitativ och säker verksamhet är en öppen och förtroendeskapande kommunikation med den militära luftfartsmyndigheten. Detta skapas genom att: Upprätthålla öppenhet och samarbetsvilja Rätt typ av underlag till rätt typ av möte. Lämna in underlag som ska handläggas i så god tid som möjligt Löpande informera om aktuellt läge inom funktionerna Utöver detta sker informella kontakter enligt respektive ansvarshavares bedömmande. Alla frågor som kräver beslut ska ställas skriftligt till FLYGI. Denna typ av handlingar får undertecknas av VL, ansvarshavare eller CQ. 10 LML

11 1 Grunder Alla FLYGI beslut arkiveras i enlighet med FM DA-plan Utfärdande, förnyelse och förändring av luftfartsdokument Eventuella förändringar av den operationella verksamheten ska antingen ske inom den givna auktorisationens ramar eller resultera i ansökan om förändrad sådan. Varje ansökan om förnyelse, utökning eller förändring av luftfartsdokument ska ske på ett sådant sätt att det accepteras av FSI. Ansökan ska ställas till FLYGI. Omfattning av verksamheten samt övriga särskilda villkor ska anges vid ansökan. Dokumentation i form av organisationsbeskrivning där det framgår att resurser för att bedriva verksamheten finns tillgängliga samt att berörda befattningshavare innehar tillräcklig kompetens ska bifogas ansökan. Assistans ska ges till tillsynsmyndigheten och andra personer som medverkar på FSI uppdrag vid granskningar, revisioner och inspektioner såväl vid inledande värdering som vid fortlöpande verksamhetsuppföljning. FSI kan, ifall kravuppfyllnad inte anses råda eller att sådan inte kan verifieras, begränsa, omhänderta eller återkalla ett militärt luftfartsdokument. Sådan åtgärd förutsätts ske i vederbörligt samråd med VL, så att möjlighet ges att sätta in korrigerande eller kompenserande åtgärder före FSI beslut. All korrespondens inom rubricerat område handläggas av respektive ansvarshavare alternativt kvalitetschefen, och undertecknas av VL eller ledningens representant Återlämnande av auktorisationsbevis/ luftfartsdokument Ifall avveckling av hela eller delar av den verksamhet som omfattas av auktorisationen avses genomföras ska detta ske i samråd med FSI, som vid behov reviderar avvecklingen. Auktorisationsbeviset ska därefter återlämnas alternativt ett ändrat sådant utfärdas. Auktorisationsbevisets giltighet upphör ifall det återkallas av FSI eller att specificerat datum för giltighetens upphörande passeras. Även övriga, av FSI utfärdade, luftfartsdokument inom respektive ansvarområde omfattas av ovanstående bestämmelser. Överlåtelse av auktorisation får inte ske med mindre än att detta accepteras av FSI. 4. CQ se Kvalitetschef (sida 32) LML 11

12 1 Grunder 1.5 Möten Allmänt Nedanstående mötesstruktur beskriver de möten som ska genomföras periodiskt. Undantaget är Militära luftfartsrådet som är ett möte som VL genomför inom ramen för sin uppgift att vara ansvarig för flygsäkerhetsarbetet i FM. Samtliga möten ska protokollföras minst innehållande fattade beslut. Protokollen ska arkiveras enligt ordinarie rutiner vid FM. Kallelser och svar sker i kalenderfunktionen i iris (MS Outlook) Mötestyper Dessa möten genomförs under någon av följande tre former Beslutsmöte Till detta möte ska deltagarna i tillämpliga fall medföra mandat/material i sådan omfattning att beslut kan tas. Detta innebär även att deltagarna innan mötet ska ha fått underlag att ta ställning till i syfte att inte behöva bearbeta någonting ytterligare innan beslut Diskussionsmöte Innan mötet ska deltagarna ha fått underlag för att läsa in sig på, i syfte att kunna medverka till en mer konstruktiv diskussion Informationsmöte Deltagarna redovisar information enligt agenda och kallelse. 12 LML

13 1 Grunder Mötesstruktur Militära Luftfartsrådet Typ av möte: Syfte: Leds av: Omfattar: Periodicitet: Deltagare: Agenda i stort: Övrigt: Beslutsmöte Militär luftfart skall få det regelverk som möter ÖB behov så att för skador på person eller egendom minimeras. Flygvapenchefen Det militära luftfartsrådet stödjer överbefälhavaren avseende övergripande inriktning och styrning av det militära luftfartssystemet samt reformering av föreskrifter för militär luftfart. En till två ggr/år. ÖB utser rådets ledamöter FVC(ordf), C LEDS, C PROD, AC, MC, C INS (alt FTCH), FSI, C FMV SPL, C PROD FLYG Flygsäk (sekr). Adj medlem C JUR. Enligt FVC Militära Luftartsrådets uppgifter är att: Vara rådgivande organ för ÖB inom området bestämmelser för militär luftfart. Diskutera flygsäkerhetsfrågor av strategisk natur VL Operatörsmöte Typ av möte: Syfte: Leds av: Diskussionsmöte Att samlat överlägga om det pro- respektive reaktiva flygsäkerhetsarbetet med verksamhetsutövare inom den militära luftfarten. VL LML 13

14 1 Grunder Omfattar: Periodicitet: Deltagare: Aktuella operatörsfrågor En gång per år. Agenda i stort: Utveckling av: Övrigt: VL, AH, CQ, C FLYGSÄK, L VL, lokala AH, övriga representanter enligt VL. Flygsäkerhetsplanen för innevarande år Avvikelseverktyget för FM Styrningar och metoder utifrån tillsynsavvikelser Ett exemplar av LML till alla deltagare i mötet VL ledningsmöte Typ av möte: Syfte: Leds av: Omfattar: Periodicitet: Deltagare: Beslutsmöte Syftet med mötet är att med regelbundenhet ge VL en samlad bild (med fokus på flygsäkerheten) över verksamheten. CQ Rapportering av aktuellt flygsäkerhetsläge inom respektive ansvarsområde Ca 4-6 ggr/år. VL, AH, CQ, C FLYGSÄK, SC, C PROD FLYG Gen, C PROD FLYG Plan, Föläk, C FM vädertjänst Agenda i stort: Inledning VL Övrigt: Revisioner Resultat av utförda Planerade ändringar Flygsäkerhet DirA och OpO FSP Flygsäkerhetsläget samt analys av LVL-rapporterinom för respektive AH. Förutsättningar för fortsatt ansvarstagande. Föranmälda frågor (info) Avslutning, direktiv och riktlinjer Genomförs 0-3 dagar före LVL-mötet. CQ C FLYGSÄK AH CQ VL Möte med lokala verksamhetsledare Typ av möte: Syfte: Leds av: Omfattar: Periodicitet: Deltagare: Beslutsmöte Att ge VL en samlad bild över flygsäkerheten utifrån förbandens perspektiv. VL Kvalitetsledningssystemsfunktionen lokalt och i gränssnittet mot övriga HKV En gång per kvartal L VL, AH, C FLYGSÄK och CQ. 14 LML

15 1 Grunder Agenda i stort: Information från VL. Lokala situationen (respektive L VL): a b c d e Redovisning av bedömt flygsäkerhetsläge, enligt Riktlinjer för flygsäkerhetsarbetet (sida 55) Punkt 5 (sida 55). Arbetsläge avseende revisionsavvikelser. Avvikelser och tillägg från Flygsäkerhetsplan. Planerad personalrörelse för personal enligt Personer i ledande befattningar (sida 24). Kan L VL fortsatt ta ansvar för flygsäkerheten enligt Lokal verksamhetsledare (L VL) (sida 37). Ledning av flygsäkerhetsarbetet, funktion och förbättringsmöjligheter: a b Förslag till förbättringar från L VL. Direktiv och riktlinjer från VL. Övrigt: Skriftligt underlag sparas på anvisad plats tre dagar innan mötet. Redovisning omfattar funktionernas flygsäkerhetsläge, uppföljning återfinns på emilia Flygsäkerhetsmöte Typ av möte: Syfte: Leds av: Omfattar: Periodicitet: Deltagare: Informationsmöte Funktionsövergripande koordinering av flygsäkerhetsarbetet mellan lokal och central nivå. Inhämtning av information om aktuellt flygsäkerhetsläge. Uppföljning av utfallet av Försvarsmaktens Flygsäkerhetsplan C FLYGSÄK Informationsutbyte avseende aktuella risker inom flygsäkerhetsområdet. Koordinering och uppföljning av Försvarsmaktens Flygsäkerhetsplan Två ggr/år PROD FLYG Flygsäk, AH, representanter ur FTS Luftfart, FTS A3, FM Vädertjänst, CT-stab, FömedC, FBS, FMV/MSII. Representation från lokal nivå. FLYGI inbjudes att deltaga Agenda i stort: Delgivning av flygsäkerhetsrelaterad information Fördelning och koordinering av åtgärder Uppföljning vidtagna åtgärder Uppföljning av Försvarsmaktens Flygsäkerhetsplan Övrigt: Mötet genomförs enligt fastställd agenda. Respektive föredragande redovisar aktuella trender och identifierade risker inom respektive område. Aktuella ärenden följs upp Ansvarshavarmöte Typ av möte: Syfte: Leds av: Omfattar: Periodicitet: Deltagare: Diskussionsmöte/Informationsmöte Inhämta underlag inför VL ledningsmöte AH Flygsäkerhetsläget inom respektive ansvarsområde Minst en gång per kvartal. Enligt respektive AH LML 15

16 1 Grunder Agenda i stort: Avvikelsehantering/Revisionsverksamhet Resursbalans inom funktionen Flygsäkerhetsarbetet Flygsäkerhetsläget Övrigt: Kan kombineras med Funktionsmöte Funktionsmöte Funktionsmöten är de möten som varje AH, CQ samt C FLYGSÄK genomför i syfte att skapa en övergripande bild av hur läget ser ut inom respektive funktionen. Typ av möte: Syfte: Leds av: Omfattar: Periodicitet: Deltagare: Agenda i stort: Övrigt: Informationsmöte Leda, samordna och utveckla funktionen AH Aktuell lägesbeskrivning inom funktionen Bör genomföras 4 ggr/år L AH samt enl. AH bedömmande AH förmedlar sin syn på ledarskap och ledning av funktionen, aktuella ärenden och analys av trender. Uppföljning av personalförändringar inom befattningar samt planering mot dessa. Värdskapet roterar bland förbanden enligt årlig kallelse Ändringsmöte Typ av möte: Syfte: Leds av: Omfattar: Periodicitet: Deltagare: Diskussionsmöte Att samordna innehållet i de styrande dokumenten, samt kvalitetssäkra rättnings- och ändringstjänsten Respektive publikationshandläggare Vård av publikationsträdet Vid behov beslutat av redaktören Beslutas av respektive publikationshandläggare Agenda i stort: Genomgång av publikationsträdets status Övrigt: Föredragning av föreslagna ändringar Diskussion om eventuella behov av harmonisering mellan styrande dokumenten Beslut om förslag till ändringar inför nästa ordinarie ändringsdatum, att överlämnas till respektive publikationsägare Eventuellt genomförda ad hoc-ändringar mellan ordinarie revisionstillfällen ska behandlas och i möjlig mån inordnas i det ordinarie publikationsträdet 16 LML

17 1 Grunder Ledningsutvärderingsmöte Typ av möte: Syfte: Leds av: Omfattar: Periodicitet: Deltagare: Beslutsmöte En kontroll att ledningsprinciper fungerar/accepteras i verksamheten samt leder till utveckling och förbättringar. CQ Granska styrningar som levererat osäkert resultat eller har behov av utveckling. En gång per halvår VL, AH, C FLYGSÄK, CQ, sektionschefer Agenda i stort: Kvarstående ärenden från föregående möte Övrigt: Resultat från granskning avseende; Styrningar/procedurer avseende rapportering Styrningar/procedurer avseende avvikelsehantering Styrningar/procedurer analys och värdering Styrningar/procedurer avseende förebyggande åtgärder Styrningar/procedurer avseende fortlöpande utveckling Beslut utifrån granskning Inriktning för nästa ledningsutvärdering Agendan fylls med olika innehåll beroende på framtagna mål, rapporter, revisioner, utfall av olika slag, mm, mm Dokumentation återfinns på samarbetsytan Operationell Ledning Luft som kategori Utvärd-möte Avstämningsmöte med FLYGI Typ av möte: Syfte: Leds av: Omfattar: Periodicitet: Deltagare: Agenda i stort: Övrigt: Diskussionsmöte Att avhandla allmänna och specifika frågeställningar rörande flygsäkerhetsarbetet inom FM CQ Ärenden av gemensam och övergripande natur En gång per kvartal VL, CQ, samtliga ansvarshavare, C FLYGSÄK samt personal ur FLYGI enligt FSI bestämmande Utarbetas av FLYGI, utifrån FLYGI behov FSI redovisning av utvecklingsläget inom RML och övrigt regelverk Centralt AH-möte Typ av möte: Syfte: Leds av: Omfattar: Periodicitet: Deltagare: Diskussionsmöte/informationsmöte Koordinera och fördela C OPS Flygsäkerhetsläget inom respektive ansvarsområde Minst en gång månad AH, CQ, C FLYGSÄK LML 17

18 1 Grunder Agenda i stort: Avvikelsehantering/Revisionsverksamhet Resursbalans inom funktionen Flygsäkerhetsarbetet Flygsäkerhetsläget Övrigt: Samrådsmöte Typ av möte: Syfte: Leds av: Omfattar: Periodicitet: Deltagare: Diskussionsmöte/informationsmöte Samverka med verksamhetspåverkare VL Flygsäkerhetsdimensionen vid förändringar Två ggr/år VL samt representanter för flygsäkerhetsfunktionerna Agenda i stort: Flygsäkerhetsarbetet Flygsäkerhetsläge Framtid Övrigt: 1.6 Balans mellan uppgifter och resurser Ansvar VL har det yttersta ansvaret för att verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att det möjliggör balans mellan uppgifter och resurser. Då obalans råder är det VL som har det yttersta ansvaret för att obalansen inte är upphov till allvarliga konsekvenser. Att ansvara för att hantera friktioner som ofta leder till att obalans mellan uppgifter och resurser uppstår, är en naturlig del i chefskapet. En obalans i sig behöver inte vara riskabel utan det är en eventuell konsekvens av obalansen som är riskfylld. I uttrycket Yttersta ansvaret är det mycket viktigt att komma ihåg/ läsa in att varje enskild arbetstagare ansvarar inom sitt eget påverkansområde för att sträva efter balansen mellan uppgifter och resurser. Denna strävan görs på något av dessa två sätt: genom att själv påverka situationen då det är möjligt, eller genom att anmäla till chef med förslag på lösning. 18 LML

19 1 Grunder Metodik/arbetssätt Arbetet med VU syftar ytterst till att verksamheten vid starten av varje budgetår ska vara i balans. När den planerade verksamheten utsätts för friktioner uppstår med naturlighet viss obalans. L VL har inom ramen för sina mandat möjlighet att påverka uppkommen obalans. Att hantera friktioner som ofta leder till att obalans mellan uppgifter och resurser uppstår är en naturlig del i chefskapet. Om L VL inte kan hantera en uppkommen obalans ska detta omedelbart rapporteras till VL. VL har då till uppgift att besluta om nödvändiga åtgärder för att återställa balansen. Om VL inte kan hantera en uppkommen obalans sker rapportering till C PROD och därefter, vid behov, till myndighetsledningen. Skulle rapporteringen inte leda till lösning av situationen ska FSI underrättas. Chef som rapporterar obalans ska också föreslå korrektiva åtgärder (helst flera alternativ). (Se Lokal verksamhetsledare (L VL) (sida 37)) LML har till uppgift att beskriva hur man på ett systematiskt sätt arbetar med att ständigt ge chefer med ansvar för uppgifter och resurser underlag för att kunna fatta beslut som innebär att en uppkommen obalans inte innebär att oacceptabla risker uppstår. Ansvarshavarna, med stöd av de lokala ansvarshavarna, har inom respektive funktion ansvaret för att kontinuerligt göra bedömningar var gränsen går mellan vad som är acceptabelt och oacceptabelt och vid behov föreslå VL korrigerande åtgärder. Funktionerna kvalitet och flygsäkerhet utgör två viktiga funktioner för att kontinuerligt kunna följa upp, analysera och föreslå åtgärder som innebär att nödvändiga beslut kan fattas i tid Osäkert läge Osäkert läge avser ett tillstånd då verksamheten inte med säkerhet kan upprätthållas inom gällande regelverk. Obalans mellan uppgifter och resurser ska inte förväxlas med osäkert läge. Osäkert läge kan uppstå oberoende om balans råder eller ej LML 19

20 2 Ledning 2.1 Organisation Försvarsmakten Allmänt Detta avsnitt beskriver översiktligt delar av Försvarsmaktens organisation i syfte att förtydliga PROD FLYG:s tillhörighet och organisation som ledning för de operationella funktionerna Försvarsmakten/HKV FM består av myndighetsledning, ledningsfunktioner, förband, skolor och centra. ÖB leder, med hjälp av sin ledningsstab samt stöd- och tillsynsfunktioner, cheferna för insatsledningen (C INS) och produktionsledningen (C PROD) genom order och uppdrag. C INS är ansvarig för att planera, leda och följa upp FM insatser såväl nationellt som internationellt på strategisk, operativ och taktisk nivå. C PROD är ansvarig för produktionen av insats- och krigsförband, samt utveckling, anskaffning, vidmakthållande och avveckling av materiel och anläggningar PROD C PROD leder genom verksamhetsuppdrag (VU) cheferna för organisationsenheterna och övriga funktioner som stödjer FM. Målsättningen är att producera de krigsförband, som efter överenskommelse med C INS, till volym och kompetensnivå anses vara tillräckliga för att lösa FM uppgifter. Produktionsledningens arbetssätt beskrivs i PROD ArbO LML 20

21 2 Ledning PROD FLYG Avdelningen består av fem sektioner, PROD FLYG PLAN, PROD FLYG GEN, PROD FLYG Operatörssektion, C Stridsflygsektion och PROD FLYG Samordningssektion. Avdelningen har till uppgift att producera flygstridskrafter enligt fastställd KFS och möjliggöra ledningen av de operationella funktionerna. PROD FLYG PLAN svarar för avdelningens delaktighet i logistikprocessen genom framtagning, uppföljning och återrapportering av logistikplanen för tilldelade materielsystem. PROD FLYG GEN svarar för avdelningens delaktighet i produktionsplanerings- och uppföljningsprocessen samt förbandsproduktionsprocessen genom framtagning, uppföljning och återrapportering av VU. PROD FLYG Operatörssektion svarar med sina ansvarshavare för framtagning av styrande dokument som beskriver hur de operationella verksamheterna bedrivs samt ledning av samtliga operatörers samlade kvalitets- och flygsäkerhetsarbete inom Försvarsmakten. PROD FLYG Samordningssektion svarar för att koordinera PROD FLYG internt samt ledning av kvalitetsarbetet. PROD FLYG Stridsflygsektion svarar för exportstöd samt inom avdelningen och inom Produktionsledningen samordning av verksamhet och planering som rör stridsflygverksamheten LML 21

22 2 Ledning Ansvarshavarna med respektive funktioner Allmänt Flygtjänsten, fortsatta luftvärdighetsarbetet, flygunderhållstjänsten, sambands- och informationssystemtjänsten, fallskärmstjänsten samt stridsledningstjänsten som bedrivs vid följande organisationsenheter. F7 F17 F21 Hkpflj LSS K3 FMTS (endast flygunderhållstjänst) Verksamhetsområde Tillämpliga RML-krav Militär luftfart bedrivs i enlighet med tillämpliga delar av: RML G: Grunder RML F; Utformning av militära flygplatser RML V-1: Ledning RML V-2: Flygtjänst RML V-3; Flygplatstjänst RML V-4; Flygstridsledningstjänst RML V-6A: Godkända organisationer för flygunderhåll- omfattande luftfartyg samt luftfartygskomponenter RML V-6D: Fortsatt luftvärdighet 22 LML

23 2 Ledning RML V-6F; Initial samt fortsatt systemvärdighet för Fallskärmsprodukter RML V-9; Fallskärmstjänst Luftfartygstyper Verksamhet bedrivs med följande typer av luftfartyg: HKP14 HKP15 HKP16 JAS39 SK60 S/TP100 S/TP102 TP84 UAV03 UAV Fallskärmssystem Verksamhet bedrivs såväl med taktiska som övningsfallskärmssystem Verksamhetsorter Förbandsproduktion, samt nationell och internationell insatsverksamhet, bedrivs från följande ordinarie verksamhetsorter: Ort/Plats Verksamhet Flygtj. F. luftv. Flyguh. Fsktj SIS STRIL Bålsta X X Halmstad X a) X Hästveda X X Karlsborg X X X X X Linköping/Malmen X X X X Luleå/Kallax X X X X X Ronneby/Kallinge X X X X Stockholm/Arlanda X X Såtenäs X X X X X Uppsala X X a) X X a) FMV levererar tjänst inom Fortsatt luftvärdighet Detaljerad beskrivning av verksamheten vid respektive ort återfinns i respektive ansvarshavares publikation samt i respektive L VL verksamhetsledningsdokument. Utöver de här angivna platserna används också ett antal fasta baser 5 i samband med främst övningar. Dessa ansvarar L VL för. 5. Hagshult, Jokkmokk, Visby och Revingehed LML 23

24 2 Ledning Personer i ledande befattningar Personer i ledande befattningar delas in i följande kategorier: Befattningar som kräver godkännande av FSI Verksamhetsledaren (VL) (inte att förväxla med FVC, se Bilaga B Begrepp och förkortningar) Flygchef (CF) Teknisk chef (CT) Flygunderhållschef (C FU) Fallskärmschef (C Fsk) Stridslednings- och luftbevakningschef (CS) Chef Sambands- och Informationssystem (C SIS) Kvalitetschefen (CQ) VL ska ansöker hos FLYGI om godkännande innan tillsättning. FSI beslutar individuella åtgärder Befattningar som kräver godkännande av VL L VL L CQ Stf VL Chefen för Flygsäkerhet (C FLYGSÄK) Luftoperativ insatsledare (LIL) Befattningar som kräver godkännande av CQ Medarbetare inom resp. AH kvalitetsfunktion Anmälan om förändring görs till CQ. Namn på aktuella individer redovisas i Bilaga B Godkända befattningshavare. 2.2 Gränsytor samt samrådsförfaranden Samråd Allmänt VL tecknar övergripande samråd enligt Sammanställning av tecknade samråd med sidoordnade (sida 25) i syfte att skapa förutsättningar för att ansvarshavarna ska kunna påverka planering och genomförande av verksamhet ur ett flygsäkerhetsperspektiv. Detta ska säkerställas genom att de i tillämpliga fall tecknar egna samråd enligt nedan. 24 LML

25 2 Ledning Förteckning samrådskrav inom PROD FLYG Ansvarshavarna ska med angiven motpart, i tillämpliga fall, teckna samråd på följande beslut: VAD Beslut om användning (BOA) Beslut om överlämning av förband till INS Fastställande av verksamhetsuppdrag (VU) Centrala beslut om riskhantering Sammanställning av tecknade samråd med sidoordnade VAD MED VEM/VILKA ÖVRIGT Giltigheten för Ledning av Militär Luftfart (LML) avs. dess påverkan på respektive samrådstecknare Giltigheten för Ledning av Militär Luftfart (LML) avs. dess påverkan på respektive samrådstecknare Giltigheten för Ledning av Militär Luftfart (LML) avs. dess påverkan på respektive samrådstecknare Giltigheten för Ledning av Militär Luftfart (LML) avs. dess påverkan på respektive samrådstecknare Giltigheten för Ledning av Militär Luftfart (LML) avs. dess påverkan på respektive samrådstecknare Giltigheten för Ledning av Militär Luftfart (LML) avs. dess påverkan på respektive samrådstecknare Giltigheten för Ledning av Militär Luftfart (LML) avs. dess påverkan på respektive samrådstecknare Giltigheten för Ledning av Militär Luftfart (LML) avs. dess påverkan på respektive samrådstecknare Giltigheten för Ledning av Militär Luftfart (LML) avs. dess påverkan på respektive samrådstecknare C PROD ARMÉ Se bilaga C PROD INFRA Se bilaga C PROD LEDUND Se bilaga C PROD FLOG Utges senare C PROD MARIN Se bilaga Flygtaktisk chef (FTCH) Armétaktisk chef (ATCH) Marintaktisk chef (MTCH) C SFL Se bilaga Se bilaga Se bilaga Utges senare Mot HKV Allmänt PROD FLYG:s delaktighet i FM:s olika processer beskrivs i HKV ArbO. Inom HKV finns det flera avdelningar/chefer som vid beslutsfattning kan påverka möjligheten att uppfylla ställda krav i RML. Dessa benämns verksamhetspåverkare och har inget auktorisationskrav enligt RML LML 25

26 2 Ledning Möjliga verksamhetspåverkare ska analyseras och det ska förvissas att man kan påverka beslut som rör den militära luftfarten så att dessa inte får negativ inverkan på verksamheten Metod PROD FLYG deltar inom HKV i de processer som krävs för att stödja insatsverksamhet, producera flygstridskrafter samt för att utveckla, vidmakthålla och avveckla materiel och anläggningar inom tilldelat ansvarsområde. För att göra ansvarshavarna delaktiga krävs ett arbetssätt inom avdelningen där deltagande i möten samt samrådsförfarande används som kvalitetssäkringsprincip Inom PROD Ansvarshavarna deltar i eller representeras vid: Produktionsdialogerna. PROD FLYG Gen ansvarar för att kalla berörda. Ansvarshavarna tecknar samråd: Enligt gällande samrådslista (se Förteckning samrådskrav inom PROD FLYG (sida 25)) Då VL fattar beslut om samrådsbehov PROD ARMÉ Se bilaga PROD INFRA Se bilaga PROD LEDUND Se bilaga PROD FLOG Utges senare PROD MARIN Se bilaga Gentemot INS/FTS PROD FLYG ska, i tillämplig omfattning, delta i eller representeras vid: Krigsförbandsvärderingarna. C A5 ansvarar för att kopia på resultatet sänds till PROD FLYG. Insatsplanering. C A5 ansvarar för att berörda kallas. 26 LML

27 2 Ledning Framtagning FM GROP. C A5 ansvarar för att samråd tas med PROD FLYG. Uppföljning av pågående insats. C A3 ansvarar för att kopior på veckorapporter etcetera sänds till PROD FLYG. PROD FLYG ska stödja: FTS Luftfartssektionen. C FTS Luftfart ansvarar för att berörda kallas. Se även bilaga Gentemot INS/ATS PROD FLYG ska, rörande UAV-förband och i tillämplig omfattning, delta i eller representeras vid: Krigsförbandsvärderingarna. C G5 ansvarar för att kopia på resultatet sänds till PROD FLYG. Insatsplanering. C G5 ansvarar för att berörda kallas. Framtagning FM GROP. C G5 ansvarar för att samråd tas med PROD FLYG. Uppföljning av pågående insats. C G3 ansvarar för att kopior på veckorapporter etcetera sänds till PROD FLYG Gentemot INS/MTS PROD FLYG ska, i tillämplig omfattning, delta i eller representeras vid: Uppföljning av pågående insats. C M3 ansvarar för att kopior på veckorapporter etcetera sänds till PROD FLYG. Se även bilaga Gentemot SFL Utges senare Mot förband/organisationsenheter utanför operationell ledning Telekommunikations och Informationssystemförband (FMTIS) Utges senare Försvarsmedicincentrum (FömedC) Utges senare av CF och CS UndsäkC Utges senare LML 27

28 2 Ledning Militära flygplatser Utges senare Mot förband/organisationsenheter inom operationell ledning Allmänt Då verksamheten i huvudsak bedrivs på förbandsnivå krävs en klart definierad gränsyta mellan den centrala ledningen och de lokala utövarna. Vid varje förband, som bedriver militär luftfart inom ramen för respektive verksamhetstillstånd, ska det finnas ett verksamhetsledande dokument. Dokumentet ska beskriva hur man löser de uppgifter som regleras av de styrande operationella dokumenten. Även tillsättningen av vissa befattningar på förband kräver samråd med ansvarshavare. Riktlinjer för detta återfinns i respektive styrande dokument Lokala befattningshavare Vid varje organisationsenhet där verksamhet bedrivs ska, i tillämpliga fall, följande lokala befattningshavare finnas utpekade i respektive verksamhetsledande dokument fastställt av C OrgE. Aktivitet Central befattningshavare Lokal befattningshavare Övergripande ledning och långsiktig generell styrning VL L VL Flygtjänst CF L CF Flygunderhållstjänst C FU LC FU Fortsatt luftvärdighet CT Ref. LFL 0.3 Ledningspersonal fortsatt luftvärdighet Fallskärmstjänst C Fsk L C Fsk Stridsledningsoperationell tjänst Sambands- och informationssystemtjänst CS C SIS L CS L C SIS Flygsäkerhetstjänst C FLYGSÄK Respektive FSO (inklusive flygplats) Kvalitetsarbete CQ L CQ Lokala AH (Ansvarshavare) och lokal CQ ska ha en direkt rapporteringsväg till L VL även om de är organisatoriskt placerade på annat sätt. Förhållandena ska vara tydligt beskrivna i förbandets verksamhetsledningssystem. Om lokal ansvarshavare inte är enhetschef (d v s inte direkt underställd L VL), ska rutiner finnas som möjliggör att: 28 LML

29 2 Ledning lokal ansvarshavare har möjlighet att anmäla resursbehov, begränsningar och avvikande uppfattning direkt till L VL lokal ansvarshavare regelbundet och vid behov har möjlighet att delta i L VL beslutande och rådgivande organ (flottiljledningsmöte, motsv), berörd enhetschef regelbundet och vid behov genomför dialog med lokal ansvarshavare avseende resurser, uppgifter och förbättringsmål, i syfte att möjliggöra för enhetschef att stödja denne att uppnå ställda krav och mål. Ansvariga enligt ovanstående tabell, var och en inom sitt område, bevakar att lokala verksamhetsledande styrande dokument hålls aktuella beträffande relationen till central nivå samt att tilldelat ansvar och uppgifter finns beskrivna. Om fel upptäcks anmäls detta i första hand via rapporteringsvägarna på lokal nivå och i andra hand till sin respektive centrala befattningshavare. Inom respektive funktion har lokal ansvarshavare alltid möjligheten att rapportera direkt till respektive ansvarshavare på central nivå utan att rapporteringsvägar inom eget förband/orgenhet berörs. Respektive ansvarshavare ska både acceptera befattningens placering i förbandets organisation och vilken individ som placeras på befattningen. Respektive ansvarshavare samråder, i tillämpliga fall, med VL före det att acceptans meddelas till L VL Ansvariga för övningsplanering Ansvariga för övningsplanering ska senast 3 månader innan övningen påbörjas informera centrala ansvarshavare om övningens omfattning i stort. Informationen till ansvarshavarna kan i sin enklaste form vara en PM som beskriver, ledningsförhållanden, deltagande förband, tidsomfattning, övningsmoment m m. I redovisningen ska särskilt redovisas frågor kring behov av resurser samt eventuella behov av avdömning eller avsteg från respektive ansvarshavare enligt nedan. Orsak Vid behov av avsteg från FOM för övningens genomförande. Vid behov av avsteg från COM för övningens genomförande. Vid behov av resurser från FM och FMV inom fortsatt luftvärdighet samt driftstyrning utanför ordinarie arbetstid. Vid behov av avsteg från LFL för övningens genomförande. Vid behov av avsteg från LFU för övningens genomförande. Vid förändringar av ordinarie luftrum. Vid behov av avsteg från SOM för övningens genomförande. Vid behov av avsteg från L Fsk för övningens genomförande Central befattningshavare CF C SIS CT C FU CS C Fsk LML 29

30 2 Ledning Externa organisationer FMV Relationen mellan myndigheterna FM och FMV regleras i ett samordningsavtal 6. I avtalet regleras att FM och FMV ska etablera samverkan inom ramen för den samordning som berör militär luftfart. Upprättad samverkan 7 omfattar i dag följande annex: Koncept för systematisk ändringsverksamhet inom flygområdet Samverkansformer vid upphandling av underhållsavtal Samverkansrutiner avseende tekniska publikationer Samverkansrutin avseende teknisk analysverksamhet Samverkansrutin avseende FMV luftfartsrelaterade tjänsteleveranser Samverkansformer avseende flygoperationella styrningar Samverkansformer vid upphandling av flygteknisk utbildning. I respektive annex framgår vilka ansvarshavare som ska vara delaktiga. 2.3 Ansvars- och uppgiftsfördelning Central ledning Verksamhetsledare Verksamhetsledare är ytterst ansvarig för att planerad verksamhet har rätt resurser. VL ansvarar ytterst för att RML krav kontinuerligt uppfylls. VL ansvarar för att ansvarshavarna ges möjlighet att kunna påverka beslut och underlag som avdelningen levererar till övriga delar av HKV eller OrgE. VL ansvarar för att ansvarshavare samt CQ och C FLYGSÄK har den kunskap och erfarenhet som krävs. VL anmäler direkt till myndighetsledningen om så krävs i ärenden som rör operationella frågor. VL ansvarar för att verksamhetspåverkare ges nödvändig utbildning i LML. 6. SAMO HKV :55329 Särskild samverkansinstruktion mellan FM och FMV avseende materiel- och utbildningsfrågor inom militär luftfart (SAMU-F). 30 LML

31 2 Ledning VL ansvarar vidare för att: Organisationen är lämpligt dimensionerad, bemannad och kompetensförsörjd. Systemet är implementerat, vidmakthålls och utvecklas. Ett fungerande flygsäkerhetsprogram är etablerat. Fastställa de långsiktiga flygsäkerhetsmålen. Fastställa Flygsäkerhetsplanen Fastställa övergripande riskreducerande åtgärder LML uppfyller tillämpliga krav och i övrigt är anpassad till FM behov Möten Leder: Militära Luftfartsrådet Möte med lokala verksamhetsledare Krisgruppsmöte Deltar i: VL ledningsmöte Ledningsutvärderingsmöte Allmänt för ansvarshavare, C Flygsäk och kvalitetschef Respektive ansvarshavare, C Flygsäk och kvalitetschefen rapporterar direkt till VL. Samtliga ansvarshavare och kvalitetschefen ansvarar inom respektive funktion för att: Inrikta och kvalitetssäkra flygsäkerhetsarbetet. Fastställa nedbrutna flygsäkerhetsmål Godkänna Flygsäkerhetsplanen En väl fungerande ledningsstruktur är implementerad och arbetsmetoder är etablerade Följa upp att lokala verksamhetsledande styrande dokument, efterlever kraven, vilket bland annat verifieras genom kvalitetssäkringsprogrammet. Sammanhålla organisations-, utbildnings- och bemanningsfrågor inom ramen för kravuppfyllnad enligt RML Underteckna korrespondens till FSI i ärenden enbart rörande eget ansvarsområde Samtliga ansvarshavare, C Flygsäk och kvalitetschefen har inom respektive funktion vidare ansvar för att följande uppgifter genomförs: Genomföra rapportering, avvikelsehantering samt korrigerande åtgärder i enlighet med fastställda direktiv Utreda och utvärdera flygsäkerhetshändelser LML 31

32 2 Ledning Genomföra verksamhetsutveckling Tillse att utförda leveranser från underleverantörer möter dennes krav i fråga om flygsäkerhetspåverkan Hålla FSI orienterad om i verksamheten införda restriktioner av flygsäkerhetskaraktär Direktanmäla allvarliga tillbud och haverier till FSI Bistå FSI vid utveckling av RML Kvalitetschef Kvalitetschefen (CQ) är ledningens representant. CQ ansvarar för att: Implementera, vidmakthålla och utveckla så att metodik är etablerad och fungerande övervakning av att verksamheten uppfyller fastställd policy med gällande myndighetskrav samt att det regleras i LML revisionsplan är i balans med tillsynsmyndighetens krav behörighetsregister för revisorer är upprättade och aktuella sammanställa status avseende beslutade förbättringsåtgärder utbildning och information genomförs avseende operationella styrningar funktionsleder kvalitetsarbetet, revisionsverksamhet, möten, m m Möten Leder: VL ledningsmöte Avstämningsmöte med FLYGI Funktionsmöte Ledningsutvärderingsmöte Deltar i: VL-rapport VL Operatörsmöte Flygsäkerhetsmöte Möte med lokala verksamhetsledare Flygchef Flygchef (CF) ansvarar för att: flygtjänsten bedrivs på ett sådant sätt att kraven i RML-V-2 uppfylls. Beskrivs i FOM. i samråd med L VL tillsätta Lokala Flygchefer och divisionschefer samordna och utveckla samarbete med flygmedicinsk kompetens på övergripande nivå 32 LML

33 2 Ledning CF stödjer VL i arbetet med att följa upp, och vid behov föreslå, åtgärder för att verksamheten totalt sett ska vara i balans. CF svarar för att funktionens krav omhändertas i avdelningens arbete. CF beslutar om operationella ordrar inom egen funktion. CF fastställer FOM Möten Leder: Funktionsmöte Deltar i: Chefsrapport VL-rapport VL Operatörsmöte VL ledningsmöte Möte med lokala verksamhetsledare Ledningsutvärderingsmöte Teknisk Chef Teknisk chef (CT) ansvarar för att arbetet med fortsatt luftvärdighet bedrivs på ett sådant sätt att kraven i RML-V-6D uppfylls. Fortsatt luftvärdighet innebär: tillsyn före flygning fullgörs (klargöring), underhållet genomförs av en auktoriserad underhållsutförare i enlighet med det godkända underhållsprogrammet, all drifts- och nödutrustning installeras enligt godkända underlag och är funktionsduglig, luftfartygets luftvärdighetsbevis är giltigt eller beträffande UAV-system, att systemvärdighetsbeviset är giltigt, rapportera till FLYGI alla förhållanden som kan utgöra en allvarlig fara för flygsäkerheten. Detaljerat finns detta beskrivet i LFL. CT stödjer VL i arbetet med att följa upp, och vid behov föreslå, åtgärder för att verksamheten CT svarar för att funktionens krav omhändertas i avdelningens arbete. CT leder Teknisk chef materielsystem, TCM. TCM har generellt CT mandat/skyldighet att inom givna uppgifter och tilldelat materielsystem företräda samt informera CT. CT beslutar om operationella ordrar inom egen funktion. CT fastställer LFL LML 33

34 2 Ledning Möten Leder: Flygsäkerhetsrapport (6 ggr/år) Ansvarshavarmöte fortsatt luftvärdighet (2 gånger per år) Funktionsmöte Teknisk tjänst Flygvapnet (2 gång per år) Deltar i: VL-Rapport VL Operatörsmöte VL Ledningsmöte Möte med lokala verksamhetsledare Ledningsutvärderingsmöte Flygunderhållschef Flygunderhållschef (C FU) ansvarar för att flygunderhållstjänsten bedrivs på ett sådant sätt att kraven i RML-V-6A uppfylls genom att: tillse att lämpliga lokaler och anläggningar finns för underhåll, erforderliga personalresurser finns, med rätt kompetens, erforderlig utrustning, verktyg och material finns, tillämplig och aktuell underhållsdata finns, att utförts underhållsarbete dokumenteras (underhållsintyg), rapportera händelser, ha en kvalitets- och säkerhetspolicy. Detaljerat beskrivs detta i LFU. C FU stödjer VL i arbetet med att följa upp, och vid behov föreslå, åtgärder för att verksamheten totalt sett ska vara i balans. C FU svarar för att funktionens krav omhändertas i avdelningens arbete. C FU beslutar om operationella ordrar inom egen funktion. C FU fastställer LFU Möten Leder: Ansvarshavarmöte flygunderhållstjänst (2 gånger per år) Funktionsmöte Teknisk tjänst Flygvapnet (2 gång per år) C FU seminarium (1 gånger per år) Deltar i: VL-Rapport VL Operatörsmöte VL Ledningsmöte Möte med lokala verksamhetsledare 34 LML

35 2 Ledning Ledningsutvärderingsmöte Kompanichefsmöte Fallskärmschef Fallskärmschef (C Fsk) ansvarar för att: fallskärmstjänsten bedrivs enligt gällande bestämmelser, samt att dessa följer RML intensioner. innehållet i LFSK är korrekt och heltäckande och samordnad med övrig dokumentation som auktorisationen grundar sig på C Fsk stödjer VL i arbetet med att följa upp, och vid behov föreslå, åtgärder för att verksamheten totalt sett ska vara i balans. C Fsk svarar för att funktionens krav omhändertas i avdelningens arbete. C Fsk beslutar om operationella ordrar inom egen funktion. C Fsk kvalitetssäkrar att förekommande utbildningar utformas inom ramen för kravuppfyllnad enligt RML genom att ge sin acceptans till respektive utbildning. C Fsk fastställer LFSK Möten Leder: Funktionsmöten Deltar i: VL-Rapport VL Operatörsmöte VL Ledningsmöte Möte med lokala verksamhetsledare Ledningsutvärderingsmöte Strilchef Strilchef (CS) ansvarar för att: striltjänsten bedrivs enligt gällande bestämmelser, samt att dessa står i överensstämmelse med RML innehållet i SOM är korrekt och heltäckande och samordnad med övrig dokumentation som auktorisationen grundar sig på CS stödjer VL i arbetet med att följa upp, och vid behov föreslå, åtgärder för att verksamheten totalt sett ska vara i balans. CS svarar för att funktionens krav omhändertas i avdelningens arbete. CS beslutar om operationella ordrar inom egen funktion. CS kvalitetssäkrar att förekommande strilutbildningar utformas inom ramen för kravuppfyllnad enligt RML genom att ge sin acceptans till respektive utbildning LML 35

36 2 Ledning CS fastställer SOM Möten Leder: FA-Stri Strilsamordning HKV-samordning Deltar i: VL-Rapport VL Operatörsmöte VL Ledningsmöte Möte med lokala verksamhetsledare Ledningsutvärderingsmöte Sambands- och informationssystemchef Sambands- och informationssystemchef (C SIS) ansvarar för att: SIS-tjänsten bedrivs enligt gällande bestämmelser, samt att dessa står i överensstämmelse med RML innehållet i COM täcker såväl kraven i RML som gällande operationella procedurer samt i övrigt är samordnad med övrig dokumentation som auktorisationen grundar sig på besluta om operationella begränsningar, korrigerande och preventiva åtgärder för SIS-tjänsten inom FM, samt att distribuera dessa beslut C SIS stödjer VL i arbetet med att följa upp, och vid behov föreslå, åtgärder för att verksamheten totalt sett ska vara i balans. C SIS svarar för att funktionens krav omhändertas i avdelningens arbete. C SIS beslutar om operationella order inom egen funktion. C SIS fastställer COM Möten Leder: Funktionsmöte Deltar i: VL-Rapport VL Operatörsmöte VL Ledningsmöte Möte med lokala verksamhetsledare Ledningsutvärderingsmöte 36 LML

37 2 Ledning Chef Flygsäkerhet Chefen för Flygsäkerhet (C FLYGSÄK) lyder i sin funktion direkt under VL men organiseras med sin närmaste personal under sektionschef. C FLYGSÄK ska, som stöd åt VL och ansvarshavarna, övergripande samordna att flygsäkerhetsarbetet bedrivs ändamålsenligt, effektivt och mätbart. Även fällningssäkerheten (vilken återfinns inom fallskärmstjänsten) omhändertas av C FLYGSÄK. C FLYGSÄK har ansvar för att: flygsäkerhetsplanen upprätthålls och förbättras i enlighet med VL direktiv hålla VL och ansvarshavarna informerade om utvecklingen inom flygsäkerhetsområdet samt föreslå korrigerande åtgärder hålla VL och ansvarshavarna informerade om uppfyllnad av flygsäkerhetsmålen funktionsstyra lokal FSO upprätta och distribuera anpassad flygsäkerhetsinformation Möten Leder: Flygsäkerhetsmöten Deltar i: VL-Rapport VL Operatörsmöte VL Ledningsmöte Möte med lokala verksamhetsledare Ledningsutvärderingsmöte Lokal ledning Lokal verksamhetsledare (L VL) Utpekade L VL lyder under VL i frågor som rör den militära luftfarten. L VL ansvarar för att: åtgärda eventuell resursobalans. Om detta inte är möjligt anmäla obalansen till VL med åtgärdsförslag. Respektive lokal ansvarshavare stödjer L VL i detta arbete lokala ansvarshavare, inom förbandet är tillsatta lokala ansvarshavare är placerade inom förbandsorganisationen på ett sådant sätt att ansvar och befogenheter kan utövas fullt ut, samt att rätten att begränsa eller tillfälligt stoppa verksamheten då fastställda krav inte kan anses uppfyllda är beskriven LML 37

38 2 Ledning berörda L VL svarar för att befattningar inom ledning fortsatt luftvärdighet är tillsatta. Befattningar organiserade inom CT-Stab ansvarar C F 7 för att de är tillsatta. FSO får de befogenheter som erfordras för att kunna fullgöra sina uppgifter förbandets kvalitetschef kan verka gentemot CQ på PROD FLYG lokala ansvarshavare är tydligt identifierbara i förbandsorganisation lokala ansvarshavare har tillräckliga befogenheter sig tilldelade personal inom förbandet har en efter verksamheten avpassad kompetensnivå vad avser militär luftfart, samt att utbildnings- och rekryteringsplaner föreligger för att kontinuerligt säkra kompetenserna formulera lokala flygsäkerhetsmål avvikelser rapporteras i enlighet med bestämmelser i LML och andra styrande dokument och reglementen tillse att revisorskompetens och resurser finns för genomförande av revisioner enligt revisionsplan Lokal flygchef Flygchefens (CF) lokala ansvarshavare benämns Lokal Flygchef (L CF). L CF ansvar och uppgifter regleras i FOM. Uppgifter ur FOM som särskilt belyses är: Att ansvara för att uppkomna brister som orsakar obalans mellan resurser och uppgifter i flygsäkerhetsavseende åtgärdas och rapporteras till L VL Kontrollera uppfyllnad av angiven kravnivå hos den flygande personalen, och underrätta CF vid avvikelser. Hålla en regelbunden och nära kontakt med CF Lokal funktionsföreträdare fortsatt luftvärdighet Teknisk chefs (CT) lokala företrädare benämns C FSS, Chef flygsystem sektion. C FSS har uppgiften att representera CT/TCM lokalt. C FSS utgör gränsyta mot lokala ansvarshavare (L CF, L CFU etc) och företräder CT lokalt på förband vid flygsäkerhetsmöten m m Lokal chef flygunderhållstjänst Flygunderhållschefens lokala ansvarshavare för flygunderhållstjänsten benämns Lokal chef Flygunderhållstjänst L C FU. L FU har ansvaret för den delmängd av den totala flygunderhållstjänst som genomförs vid förbandet (motsv.) och arbetar inom ramen för det gemensamma tillståndet, d v s utgör inte en fristående verkstadsresurs. L FU ansvar och uppgifter är reglerade i LFU. 38 LML

39 2 Ledning Uppgifter av särskild vikt är: Leda och följa upp all flygunderhållstjänsten vid förbandet och därvid ansvara för att balans råder mellan uppgifter och resurser. Brister som inte kan åtgärdas inom eget mandat ska rapporteras till L VL. I samråd med L VL skapa förutsättningar en väl fungerande ledning av flygunderhållstjänsten. Kontrollera uppfyllnad av kompetensnivå och behörighet för personal i flygunderhållstjänst och flygunderhållsledning uppfyller angiven kravnivå. L C FU ska som stöd för sitt arbete inom kvalitet och flygsäkerhet ha en L QI FU samt en FSO-M. L C FU ska med stöd av flygsäkerhetsplanen utforma och driva ett flygsäkerhetsprogram inom eget ansvarsområde, på lokal nivå. L C FU ansvarar för att korrigerande åtgärder vidtas och anmälan görs avseende avvikelser inom eget verksamhetsområde. L C FU utgör kontaktyta och ger stöd till L VL i alla frågor som rör teknisk tjänst inom flygunderhållsområdet. Om ärenden som berör fortsatt luftvärdighet skulle bli aktuella ska C FU förmedla dessa vidare till C FSS. L C FU ska hålla en regelbunden kontakt med C FU Lokal fallskärmschef Lokal Fallskärmschef (L C Fsk)är C Fsk lokale utövare av ansvar och befogenheter. L C Fsk ansvarar under C Fsk för: att fallskärmstjänsten bedrivs enligt de regler och anvisningar som auktorisationen grundar sig på. Bestämmelser återfinns i LFSK. ledning, samordning och uppföljning av fallskärmstjänst. att säkerställa att lokala verksamhetsledande styrande dokument gentemot centrala är samordnade och efterlevs. Säkra att uppkomna brister som orsakar obalans mellan resurser och uppgifter i fällningssäkerhetsavseende rapporteras och åtgärdas. att detekterade avvikelser rapporteras i enlighet med gällande bestämmelser att följa upp/kontrollera ordersatt personal avseende uppfyllnad av kravnivå, behörighet, kompetens, utbildningsbehov etc,. att efter samråd med C Fsk inom eget ansvarområde utforma och driva ett fällningssäkerhetsprogram på lokal nivå samt att korrigerande åtgärder föreslås C Fsk alternativt vidtas vid akut detekterade avvikelser. att trenduppföljning avseende fällningssäkerhet genomförs. att förändringar i LFSK och/eller andra tillfälliga operationella order är kända vid verksamhetsställena/av verksamhetsutövarna LML 39

40 2 Ledning att utarbeta förbättringsmål och handlingsplaner för ständiga förbättringar inom de fällningssäkerhetspåverkande delarna, och därmed förbättra LFSK att stödja kvalitetsfunktion vid interna revisioner Lokal Strilchef Lokal Strilchef (L CS) är CS lokale utövare av ansvar och befogenheter. L CS ansvarar under CS för: att striltjänsten bedrivs enligt de regler och anvisningar som auktorisationen grundar sig på. Bestämmelser för striltjänst återfinns i SOM. ledning, samordning och uppföljning av all striltjänst inom strilbataljonen. att säkerställa att lokala verksamhetsledande styrande dokument gentemot centrala är samordnade och efterlevs. Säkra att uppkomna brister som orsakar obalans mellan resurser och uppgifter i flygsäkerhetsavseende rapporteras och åtgärdas. att detekterade avvikelser rapporteras i enlighet med gällande bestämmelser att följa upp/kontrollera striltjänstordersatt personal avseende uppfyllnad av kravnivå, behörighet, kompetens, utbildningsbehov etc, samt redovisa sammanställning över aktuellt läge för CS 2ggr/år samt till FSI vid inspektion. att efter samråd med CS inom eget ansvarområde utforma och driva ett flygsäkerhetsprogram på lokal nivå samt att korrigerande åtgärder föreslås CS alternativt vidtas vid akut detekterade avvikelser. att trenduppföljning avseende flygsäkerhet genomförs inom bataljonen. att förändringar i SOM och/eller andra tillfälliga operationella order är kända vid verksamhetsställena/av verksamhetsutövarna. att utarbeta förbättringsmål och handlingsplaner för ständiga förbättringar inom de flygsäkerhetspåverkande delarna av striltjänsten, och därmed förbättra SOM att stödja kvalitetsfunktion vid interna revisioner vid strilbataljonens verksamhetsställen Lokal Sambands- och informationssystemtjänstchef Sambands- och informationssystemtjänstchefens (CSIS) lokala utövare av ansvar och befogenheter benämns Lokal Sambands- och informationssystemchef (L CSIS). L CSIS ansvarar under CSIS för: Ledning och uppföljning av SIS-tjänsten inom tilldelat ansvarsområde Att all SIS-tjänst inom tilldelat ansvarsområde bedrivs enligt de regler och anvisningar som auktorisationen grundar sig på. Bestämmelser för SIS-tjänsten återfinns i COM 40 LML

41 2 Ledning Att detekterade avvikelser rapporteras i enlighet med gällande bestämmelser Säkra att uppkomna brister som orsakar obalans mellan resurser och uppgifter i flygsäkerhetsavseende rapporteras och åtgärdas. L CSIS ska beträffande SIS-tjänsten säkerställa en väl funderande ledningsstruktur och arbetsmetod på förbandsnivå. L CSIS har, inom angivet ansvarsområde, följande uppgifter: Kontrollera uppfyllnad av angiven kravnivå hos SIS personal, och underrätta CSIS vid detekterade avvikelser Utse tjänsteförrättande L CSIS för de tillfällen ordinarie L CSIS inte är tillgänglig i den omfattning som krävs Hålla en regelbunden och nära kontakt med CSIS Flyg- och fällningssäkerhetsofficerare Chefen för Flygsäkerhet representeras på lokal nivå av FSO (FSO Flyg, FSO Fsk, FSO Mark, FSO Stril, FSO SIS samt FSO Flygplats). C FLYGSÄK funktionsstyr FSO arbete i samverkan med central ansvarshavare och lokal ansvarshavare. FSO ska vara placerad i direkt anslutning till verksamheten, samt delta i planering och genomförande av densamma. Under C FLYGSÄK har FSO följande uppgifter: följa upp flygsäkerheten inom respektive organisationsenhet följa upp att avvikelser rapporteras i enlighet med gällande bestämmelser identifiera flygsäkerhetspåverkande trender inom verksamheten genomföra utredningar av flygsäkerhetspåverkande händelser att regelbundet för C FLYGSÄK redovisa lokalt flygsäkerhetsläge samt aktuella flygsäkerhetsrelaterade händelser och trender i verksamheten Lokal kvalitetschef Kvalitetschefens (CQ) lokala representant är förbandets kvalitetschef (L CQ). CQ funktionsstyr, i flygsäkerhetsrelaterade frågor, L CQ. L CQ har som huvuduppgift att bedriva kvalitetsarbete inom ramen för förbandets totala verksamhet. L CQ ska därvid svara för att: operationella bestämmelser omhändertas i lokala verksamhetsledande dokument förbandet görs tillgängliga för revisioner och tillsyn i enlighet med fastställd revisionsplan planera revisioner i dentifiera resursbehov för genomförande av revisioner utifrån revisionsplan LML 41

42 2 Ledning i dentifiera utbildningsbehov för genomförandet av revisioner utifrån revisionsplan samverka med lokal ansvarshavares funktionsföreträdare. 2.4 Delegering Uppgifter får delegeras i enlighet med VL och respektive ansvarshavares bedömande. Externt 8 beskrivna ansvar får endast delegeras till person som av FSI godkänts att få sådan delegering. Denna delegering ska dokumenteras. Vid ordinarie befattningshavares bortovaro mer än en månad ska alltid en tjänsteförrättande med fullt ansvar utses. Det är ordinaries ansvar att tillse att sådan tjänsteförrättande utses och att FSI godkännande av vederbörande erhålls före utövande av ansvar. Vid brådskande ärenden får VL besluta om delegering till tjänsteförrättande, och ska snarast möjligt underrätta FSI för godkännande i efterhand. Beslutet ska dokumenteras. VL och relevanta ansvarshavare ska vara nåbara då verksamhet pågår. Ifall detta inte är möjligt ska hänvisning till tjänsteförrättande ske. Tjänsteförrättande handlar på ordinaries ansvar, och ska erhålla nödvändiga styrande dokument samt de begränsningar i befogenheter som erfordras i samband med överlämning. Vid längre bortovaro ska tjänsteförrättande alltid utses och göras känd för berörda delar av organisationen. 8. RML, FM ArbO, HKV ArbO, PROD ArbO. 42 LML

43 3 Kvalitet 3.1 Syfte och mål Syfte Syftet med kvalitetsfunktionen är både att kvalitetssäkra verksamheten beskriven i de styrande dokumenten och att bidra till generell kvalitets- och verksamhetsutveckling samt uppfylla RML krav. Detta bland annat genom systematiska metoder inom övervakning, revision, inspektion och genomförande av utbildning samt återkoppling till verksamhetsledaren och utpekade befattningshavare. Ett fungerande integrerat verksamhetsledningssystem bygger på att beskrivningen av arbetsmetoder, ledningsfunktioner, avvikelsehantering, utvärdering samt förbättringsprocesser är väl känd bland aktuella befattningshavare samt för definierade verksamhetspåverkare inom övriga FM. Vid de tillfällen som beskrivningen inte är tillräckligt klar ska vägledning sökas i första hand hos arbetsledningen, som i sin tur hanterar ärendet i enlighet med gällande bestämmelser. Dock är det varje befattningshavares befogenhet och skyldighet att då behov föreligger rapportera ifall bestämmelser är olämpligt utformade eller ifall arbetet inte bedrivs i enlighet med gällande bestämmelser Mål Den övergripande målsättningen med systemet är att uppnå VL önskade resultat samt att utveckla den inre effektiviteten och flygsäkerheten. Detta uppnås främst genom att: På ett förståeligt sätt beskriva och dokumentera, hur arbetet bedrivs Säkra att etablerade processer, procedurer och rutiner följs Kontinuerliga förbättringar 3.2 Komponenter i systemet Systemet omfattar följande komponenter: Mål Processer med underliggande rutiner och procedurer Flygsäkerhetsplan Egenkontroll LML 43

44 3 Kvalitet Förbättringsarbete Riskhantering Avvikelsehantering Monitorering samt återmatning till VL Utvärdering, erfarenhetsimplementering Revisionsverksamhet Utbildning Konfigurationsledning och dokumentstyrning Organisation 3.3 Ledning av kvalitetsarbete Inriktning av kvalitetsarbete Följande befattningshavare utövar ansvar och fullgör uppgifter: VL ansvarar för helheten och att systemet generellt möter uppställda krav såväl interna som externa. CQ ser till att systemet är lämpligt utformat och fungerar på avsett sätt, samt att förbättringsåtgärder genomförs och utvärderas i enlighet med VL. AH, var och en inom sin funktion, omhändertar styrningar och utvecklar detaljerade anvisningar i linje med givna ramar inom eget tillstånd. CQ identifierar behov av resurser för att upprätthålla och förbättra. VL ser till att nödvändiga resurser finns tillgängliga. C FLYGSÄK i samverkan med AH ser till att det haveriförebyggande flygsäkerhetsprogrammet upprätthålls och förbättras i enlighet med VL direktiv Egenkontroll Varje medarbetare genomför inom eget arbetsområde kontinuerligt uppföljning av eget arbete, utifrån verksamhetens komplexitet så att rutiner och styrningar följs. Chef kontrollerar med anpassad regelbundenhet att uppgifter utförs enligt gällande styrningar Förbättringsarbete Varje medarbetare förväntas kontinuerligt reflektera så att erfarenheter omhändertas, bidra till förenklingar, se möjligheter avseende förtydliganden samt agera så att riskfyllt beteende avbryts. 44 LML

45 3 Kvalitet Chefer skall ge förutsättningar och uppmuntra till ständigt förbättringar i verksamheten Monitorering Kontinuerlig och systematisk övervakning sker av såväl CQ, C FLYGSÄK samt chefer och kan bestå av följande delar: Dialog med organisationen med avsikt att tidigt detektera flygsäkerhetshotande tendenser eller trender, samt efterlevnad av flygsäkerhetsrelaterade bestämmelser. Bevakning och analys av rapporter. Bevakning och analys av åtgärder såväl avhjälpande som förebyggande Utvärdering Systemets effektivitet ska kontinuerligt följas upp. Ledningen genomför en kontroll i samband med ledningsutvärderingsmötet Ledningsutvärderingsmöte (sida 17). Genom revision sker utvärdering av styrningar och dessa planeras utifrån betydelse och riskexponering som s k riskbaserad revision Revision Revision av egen verksamhet Revisionen kontrollerar att arbetssätt överensstämmer med styrning. Revisionen kan både göras som fysisk revision på verksamhetsplats alternativt som revision av styrande dokument. Strävan ska vara att revisionen genomförs av personal som normalt inte tjänstgör i reviderad verksamhet. Revisionsplan upprättas årligen genom CQ försorg och fastställs av VL, se rutin Bilaga B Planering och genomförande av revision. Kvalitetssäkring inom fortsatt luftvärdighet är delegerade till kvalitetssektionen inom CTstab. Hanteringen av uppkomna revisionsavvikelser vid revision eller tillsyn hanteras enligt Bilaga B Revisionsavvikelsehantering Riktad revision Vid inträffade händelser, där systemet misstänks vara behäftat med brister eller ofullkomligheter genomförs en revision inom ett avgränsat område Revision av leverantörer AH svarar för kvalitetssäkring av sina tjänsteleverantörer LML 45

46 3 Kvalitet CT-stab riskutvärderar leverantörer som är anlitade för tjänster inom fortsatt luftvärdighet och anpassar val av kvalitetssäkring utifrån risk. Underhållsorganisationer kan under sitt verksamhetstillstånd anlita underleverantör och svarar då för kvalitetssäkring av underleverantörer Tillsyn Tillsyn genomförs av FLYGI enligt årlig plan för verksamhet och ledning, CQ inarbetar i revisionsplan. 3.4 Kvalitetsledning, organisation Organisation Kvalitetsfunktionen består av den centrala kvalitetsfunktionen CQ samt lokala företrädare L CQ enligt Bilaga B Godkända befattningshavare, utöver dessa finns även lokala funktionsföreträdare. Den principiella bilden över kvalitetsorganisationen och den integrerade kvalitetsfunktionen, bestående av CT-stabs kvalitetssektion, L CQ samt QI FU. (Bild 3:1 (sida 47)). CQ styr funktionellt i frågor som rör kvalitetsarbetet inom flygsäkerhetsområdet. Kvalitetsledningen sker i två dimensioner: Stöd för kvalitetsutvecklingen. Uppföljning av att systemet möter uppställda krav. Uppdelningen grundar sig på följande princip: Befattningshavare som är knutna till kvalitetsfunktionen har till huvuduppgift att handlägga och leda det övergripande arbetet med kvalitetsutveckling, planering, rapportering och uppföljning. Medarbetare som bistår kvalitetsfunktionen, exempelvis revisioner. 46 LML

47 3 Kvalitet Bild 3:1 Kvalitetsorganisation Roller i kvalitetsfunktionen Befattning/Roll Beskrivning Kompetenskrav Kvalitetschef (CQ) Kvalitetsingenjör/funktion (QI) Lokal kvalitetschef L CQ Funktionsansvarig Ansvarig för och leder kvalitetsfunktionen Rapporterar till VL och FSI Funktionsleds av CQ/AH. Ger stöd till CQ/AH. Rapporterar till CQ/AH. Samverkar direkt med L QI Fu Funktionsleds av CQ. Stödjer CQ och rapporterar till CQ och L VL Övergripande förstå organisation och hur FM styrs. Grundläggande juridisk utbildning. I övrigt se L CQ. Se respektive publikation. Revisionsledare Grundläggande kvalitetsutbildning Högskoleutbildning eller militär stabsutbildning. Kunskap om RML Insikt i och förståelse för alla funktioner inom militär luftfart. Kunna nyttja FM stödsystem LML 47

48 3 Kvalitet Befattning/Roll Beskrivning Kompetenskrav Revisionsledare Revisor Funktionsleds av CQ, enligt Bilaga B Planering och genomförande av revision. Rapporterar till CQ. Vara oberoende av den reviderade organissationen Revisor med revisionsledarutbildning alternativt bedöms lämplig av CQ och revisionsledaren. Genomgått revisorsutbildning (inneha kunskap enligt SS-EN ISO / / , eller motsv) Genomföra minst 1 revision/år, bedömt lämplig. Insikt, förståelse och kunskap om de operationella ledningarna. Ska ha genomfört en revision som biträdande revisor och bedömas som lämplig av RL. Har genomfört en revision som biträdande revisor och bedöms lämplig av revisionsledare Arbetsuppgifter inom kvalitetsfunktionen Arbetet inom kvalitetsfunktionen samordnas av CQ och innehåller: Funktionsledning, styrning och samverkan avseende kvalitet. Verka för att systemet kontinuerligt utvecklas och anpassas. Delta vid verksamhetens genomförande och därigenom säkra att arbetet genomförs enligt fastställda rutiner. Bevaka att RML uppfylls i styrande dokument. Revision, d v s att gällande styrande dokument är lämpligt utformade och följs inom ledning och funktionsområden och övervaka att verksamheten uppfyller fastställd policy och myndighetskrav. Revision vid framtagande av avtal och verksamhetsöverenskommelser av leverantör. Rapporterar till FSI om den tillståndspliktiga verksamheten ej uppfyller krav eller har behov om avsteg. Leda arbetet med att ta fram underlag vid förändring av verksamhetstillstånd (militärt luftfartsdokument med tillhörande kapabilitetslista/ godkänt arbetsområde). Monitorera att revisionsavvikelser hanteras. Löpande delta vid och genomföra utbildning i de styrande dokumentens innehåll samt förmedla förändringar. Förbereda och följa upp beslut efter ledningens utvärderingsmöte. Sammanställa kvalitetsbrister. Initiera redaktionell samverkan mellan styrande dokument Övriga uppgifter, t ex att medverka i övrigt flygsäkerhetsarbete, riskhantering och riskanalyser. 48 LML

49 3 Kvalitet 3.5 Utbildning Systemet ska vara känt i organisationen samt i FM ledning, utbildning och information ska genomföras regelbundet. Utbildningsorsak Innehåll Tidpunkt Ny verksamhetsledare, ansvarshavare eller lokal verksamhetsledare Periodisk fortbildning av verksamhetsledare, ansvarshavare och lokal verksamhetsledare Ny nyckelpersonal (ansvarshavares lokala ansvarshavare, divisionschefer, gränssnittsansvariga inom HKV och externt etc.) Vidmakthållandeutbildning av nyckelpersonal enligt ovan Individanpassad utbildningsplan, täckande systemet, RML och praktiskt flygsäkerhetsarbete Genomförda och planerade förändringar i samband med VL Operatörsmöte Enligt av CQ upprättad utbildningsplan Övergripande om genomförda och planerade förändringar i systemet Innan befattningen tillträds En gång per år Innan befattningen tillträds En gång vartannat år i samband med AH funktionsmöten Utbildningsplan i stort för nya befattningshavare: 1. Grundläggande regelverksstruktur, bakgrund, aktörer, nuläge, framtiden 2. Struktur, organisation och arbetssätt 3. Praktiskt kvalitets- och flygsäkerhetsarbete Omfattningen är 3 50 minuter. Inom varje paket utarbetas detaljerade planer utifrån målgruppens tidigare bakgrund, erfarenhet och kunskapsnivå. Ny befattningshavare förbereder sig genom att läsa LML och RML G samt V-1C. Utbildning enligt ovan genomförs under ledning av CQ eller av denne utsedd. 3.6 Funktionsmöten Kvalitetschefsmöten CQ genomför regelbundna telefonmöten samt ett fysiskt möte per halvår. Deltagare på mötet är L CQ samt QI funktionen vid behov. Innehållet i mötena anpassas utifrån verksamhetens behov men ska under året avhandla: Genomgång av årets styrande dokument och dess innebörd för kvalitetsarbetet. Revisionsplanering. Uppföljning, utvärdering och värdering LML 49

50 3 Kvalitet Utarbetande av kommande års kvalitetsarbete med tillhörande styrdokument. Utvärdering av året samt identifiering av prioriterade utmaningar kommande år Kalibreringsmöte revisionsledare Årligen genomförs ett kalibreringsmöte för revisionsledare, syftet är att revisionsverksamheten skall uppdateras avseende omfattning och metoder 50 LML

51 4 Flyg- och fällningssäkerhet I hela kapitel 4 används begreppet flygsäkerhet fortlöpande MEN viktigt att notera är att begreppet fällningssäkerhet har samma betydelse som begreppet flygsäkerhet men används specifikt inom fallskärmstjänsten. Generellt så gäller alltså uttrycket flygsäkerhet i allt väsentligt även för fallskärmstjänsten. 4.1 Vision, ÖB inriktning samt policy Vision Flygsäkerhetsarbetet inom Försvarsmakten bedrivs så att risken för olyckor och skador i driften effektivt motverkas. Fastställda flygsäkerhetsmål är relevanta och förstådda samt accepterade av alla berörda. Katastrofrisker är eliminerade Överbefälhavarens flygsäkerhetsinriktning FM övergripande arbete för att främja den militära flygsäkerheten är formulerad i Försvarsmaktens Inriktning Flygsäkerhet 9. Syftet med inriktningsdokumentet är att vara vägledande för kulturskapande och kulturbevarande åtgärder inom flygsäkerhetsområdet FM luftfartsverksamhet ska ske i överensstämmelse med såväl Luftfartslagens krav och intentioner som egna standarder. FM fäster största vikt vid att all verksamhet inom det militära luftfartssystemet sker säkert och med tydliga ledningsformer. FVC är den av ÖB utsedde företrädaren för militär flygsäkerhet, då som Verksamhetsledare (VL). Verktyget för att beskriva den övervakning och styrning som erfordras för en säker militär luftfartsverksamhet är Ledning av Militär Luftfart (LML). LML definierar organisation och arbetssätt på vilka FSI har godkänt FM som operatör i enlighet med Regler för Militär Luftfart (RML). I sin egenskap av Verksamhetsledare (VL) är Flygvapenchefen direkt underställd myndighetsledningen. 9. Inriktningsdokumentet återfinns på samarbetsyta OPERATIONELL LEDNING LUFT på emilia LML 51

52 4 Flyg- och fällningssäkerhet Cheferna för övriga organisatoriska enheter ska säkra att utgivna direktiv, uppdrag eller order inte står i strid med Luftfartslagen och dess tillämpningsregler i RML. Detta sker genom att samråd sökes i aktuella ärenden. VL har å FM:s vägnar befogenhet att leda flygsäkerhetsarbetet inom FM samt i relationerna gentemot dels främmande makt, dels övriga i Sverige verkande aktörer inom det militära och civila luftfartssystemet. Bestämmelser och styrande dokument utgivna är i tillämpliga fall bindande för övriga organisatoriska enheter inom FM. VL ska säkerställa att all planering samt den ledning vid genomförande som erfordras för en tillräckligt säker luftfart är för verksamhetens art välavvägt finansierad och resursförsedd Flygsäkerhetspolicy ÖB flygsäkerhetspolicy Försvarsmaktens uppdrag medför att acceptans för en viss, och vid speciella tillfällen hög, risk kommer att föreligga. Emellertid, måste fokus ligga på flygsäkerheten. Endast på detta sätt kan Försvarsmakten leva upp till krav och förväntningar från uppdragsgivare, samhället i övrigt samt hos egen personal. En hög flygsäkerhet är en förutsättning för ett effektivt lösande av förelagda uppgifter och är bevis på en professionell organisation. All flygverksamhet, vid såväl övning som insats, ska planeras, genomföras, övervakas och utvärderas så att risken för personella eller materiella skador reduceras till en tolerabel nivå men som ändå tillåter att förelagda uppgifter löses Utveckling av policyn Verksamheten inom den militära luftfarten ska genomföras med syfte att flygförbanden ska kunna uppnå sina mål utan att skador inträffar på personal, materiel, anläggningar eller annan part, grundat på uppfyllande av egna och av RML uttryckta krav. Flygsäkerhetsarbetet ska genomsyra all verksamhet samtidigt som förbandens operativa målsättning är i fokus. Flygsäkerheten påverkas av många komplicerade faktorer. Arbetet ställer därför stora krav på all personal som är verksam inom den militära luftfarten. Såväl chefer som enskilda har ett ansvar för att ledning och förberedelser sker med fullt hänsynstagande till verksamhetens krav, syftande till dess säkra genomförande. Eliminering av haverier är en fundamental faktor för upprätthållande av den operativa förmågan. Haverier innebär att resurserna reduceras och att flygstridskrafterna inte till fullo kan utnyttjas för att lösa förelagda uppgifter. Flygsäkerhetsarbetet inom den militära luftfarten med dess komplicerade arbetsmiljö syftar till att förebygga och vid behov utreda felfunktioner. Den enskildes vilja och intresse för att rapportera egna misstag är avgörande för 52 LML

53 4 Flyg- och fällningssäkerhet detta. Villighet är endast möjligt att uppnå när individen känner trygghet i användandet och följderna av rapporten. Följande policy och inriktning utgör utgångspunkt för flygsäkerhetsarbetet: Haverier kan förebyggas Ett haveri är aldrig en slump eller en ren olyckshändelse. I stället är ett haveri orsaksbundet till människa, maskin och miljöeffekter eller kombinationer av dessa. Därför är flertalet haverier möjliga att förebygga. Samma gränsvärden gäller för förbandsproduktion som under insatser Detta skapar hög beredskap för insatser. Taktiska och operativa realiteter under insatser kan dock kräva andra gränsvärden. Flygsäkerhetsnivån påverkar insatsförmågan. En god flygsäkerhet är alltid en förutsättning för att uppnå taktiska och operativa mål med god effekt och uthållighet. Publikationer, allmänna råd och metoder har tillkommit för att tillgodose säkerheten vid utbildningen. Att väl behärska dessa styrningar är uttryck för professionalism. Individuella förutsättningar styr övningarna Den enskilde liksom ansvarig ledningspersonal ska genom öppenhet och ömsesidigt förtroende ständigt anpassa övningarnas karaktär och svårighetsgrad samt anpassa utbildningstakten till aktuella, ofta individuella, förutsättningar. Öppenhet ska stimuleras Den enskilde ska motiveras att rapportera förhållanden som kan påverka flygsäkerheten och stimuleras till att söka lösningar och förslag till förbättringar. Mänskliga felfunktioner förebyggs inte med bestraffning Brister och fel som uppkommer i samband med flygtjänst och övriga funktioner inom militär luftfart och som kan hänföras till de mänskliga funktionerna i den komplicerade flygmiljön ska betraktas som felfunktion. Bestraffning är därför inte en metod för att förebygga eller förhindra ett upprepande. Om den enskilde individens inställning till styrande dokument m m är felaktig d v s om medvetna brott mot styrande dokument eller uppenbar nonchalans föreligger, kan disciplinära påföljder övervägas. Arbetet ska styras av mätbara mål som med hjälp av systemet för avvikelsehanteringar och övrig uppföljning ger underlag för ständiga förbättringar. Systemet fordrar stor öppenhet inom hela organisationen, grundat på den enskilda individens del av ansvaret. Operativa risker och bedömningar av dessa, t ex risk för bekämpning under insats, ingår inte i flygsäkerhetspolicyn LML 53

54 4 Flyg- och fällningssäkerhet 4.2 Övergripande flyg- och fällningssäkerhetsarbete Förutsättningar Luftfartslagen är utformad så att FM i så hög grad som möjligt ska kunna anpassa risknivå och förmåga till de krav som kan komma att ställas under insats, den s k operativa förmågan. Som en avgränsande faktor finns de krav som samhället i övrigt ställer på tillräcklig säkerhet för liv och egendom. Dessa krav är genom Luftfartslagen överlåtna till FM att själva besluta, vilket sker genom RML. Säkerhetsarbetet genomförs i enlighet med gällande definition: Inom Försvarsmakten ska detta arbete avse Försvarsmaktens förmåga att hantera risker vid all verksamhet så att författningsenliga krav på arbetsmiljö och säkerhet för Försvarsmaktens personal samt kraven på säkerhet för tredje man, yttre miljö och egendom uppfylls. Områden är militär marksäkerhet, militär sjösäkerhet och militär flygsäkerhet. Dessa ska, mot bakgrund av Försvarsmaktens uppgifter (bl.a. att kunna genomföra väpnad strid) motverka risken för olyckor och skador på personer, materiel eller miljö. Flygsäkerhetsarbetet är således endast en del av det totala säkerhetsarbetet. På grund av denna definition ställs höga krav på att flygsäkerhetsarbetet inte lever ett isolerat liv, utan ständigt säkras att vara integrerat i övrigt arbete inom FM. Den organisatoriska enheten PROD FLYG innehåller flygsäkerhetsledningen som består av de befattningshavare som övergripande leder flygsäkerhetsarbetet, med ansvar att uppfylla RML krav. Flygsäkerheten ska främjas inom ramen för skäliga kostnader och med hänsyn till säkerheten för den civila luftfarten. Med skälig kostnad avses här att kostnaderna för nationen är lägre än den resulterande nyttan för nationen. Flygsäkerhetsstandarden ska vara lägst i nivå med den som finns i övriga välutvecklade luftfartsnationer. Den övergripande inriktningen samt prioriteringsordningen av flygsäkerhetsarbetet finns dokumenterat i Flygsäkerhetsplanen. 54 LML

55 4 Flyg- och fällningssäkerhet Riktlinjer för flygsäkerhetsarbetet Följande riktlinjer för flygsäkerhetsarbetet gäller: De operationella metoderna och begränsningarna ska utformas så att de ger största möjliga frihet att genom verksamhetsuppdrag (VU) och operativa ordrar utveckla och använda FM förmåga, utan att frångå de bestämmelser som auktorisationen vilar på. De styrande dokument som ligger till grund för verksamhetstillståndet gäller såväl under förbandsproduktion som under insats. Eventuella avsteg från i RML uppställda krav ska vara godkända och dokumenterade enligt fastställda rutiner. Styrande dokument ska i relevanta delar vara kända av berörda befattningshavare. Utbildnings/träningsbehov ska vara identifierat och tillgodosett. Gällande bestämmelser och anvisningar, utfärdade av VL, ska följas vid arbete inom det militära luftfartssystemet samt i alla därtill hörande luftfartsrelaterade tjänster. Flygsäkerhetsläget ska löpande dokumenteras och avrapporteras på, för aktuell mottagare, lämpligt utformat sätt. Flygsäkerhetsläget bedöms utifrån en standardiserad bedömningsmall. Bild 4:1 Standard flygsäkerhetsläge. Flygsäkerhetsarbetet ska vara inriktat på att följa upp verksamheten så att risker kan förutses, förebyggas eller åtgärdas LML 55

56 4 Flyg- och fällningssäkerhet Ledning av flygsäkerhetsarbetet FVC är den av ÖB utsedde företrädaren för militär flygsäkerhet, då som Verksamhetsledare (VL). VL övervakar och leder/samordnar, med stöd av ansvarshavarna samt de övriga verksamhetsutövarna av militär luftfart i FM, flygsäkerhetsarbetet inom Försvarsmakten. På lokal nivå leder Lokal Verksamhetsledare flygsäkerhetsarbetet med stöd av lokala ansvarshavare. Chefen för Flygsäkerhet (C FLYGSÄK) ska, som stöd åt VL samt de övriga verksamhetsutövarna av militär luftfart i FM, övergripande samordna att flygsäkerhetsarbetet bedrivs ändamålsenligt, effektivt och mätbart. VL och ansvarshavare informeras kontinuerligt om flygsäkerhetsläget av C FLYG- SÄK och ansvarshavare. Vid VL Ledningsmöte samt VL övergripande inriktningar för flygsäkerhetsarbetet. Ansvarshavare ger direktiv inom egen funktion till C FLYGSÄK. Ledning av flygsäkerhetsarbetet sker på samma sätt såväl under förbandsproduktion som under insats C FLYGSÄK C FLYGSÄK uppgift är att inhämta, bearbeta samt delge flygsäkerhetsinformation till berörda inom Försvarsmakten. C FLYGSÄK ska kontinuerligt informera VL, ansvarshavare och övriga verksamhetsledare om aktuella risker i verksamheten så att dessa aktivt kan genomföra bedömning om behovet av åtgärder. C FLYGSÄK lämnar stöd till VL, C OrgE (i egenskap av VL då eget militärt luftfartsdokument innehas) och ansvarshavarna i flygsäkerhetsarbetet och genomför flygsäkerhetsbedömningar. C FLYGSÄK ansvarar för driften av flygsäkerhetssystem såsom hantering av flygsäkerhetsavvikelser i Avvikelshanteringssystemet i PRIO och DIRAsystemet samt utredningsuppföljning. 56 LML

57 4 Flyg- och fällningssäkerhet VL och ansvarshavare beslutar sedan om eventuella åtgärder. C FLYGSÄK fastställer beredskapslistan för Vakthavande Flygsäk (V FS) V Flygsäk Vid PROD FLYG tjänstgör V Flygsäk med ansvar för att handlägga akut inkommande flygsäkerhetsärenden. V Flygsäk uppgifter framgår av Beredskapspärm V Flygsäk. Till V Flygsäk uttas officer vid PROD FLYG med goda kunskaper vad avser ledningsstrukturer inom militär luftfart. V Flygsäk ska godkännas av C FLYGSÄK och genomgå särskild utbildning. V Flygsäk ska under icke ordinarie arbetstid ständigt hålla JRCC 10 och VB FM underrättade om var de kan kontaktas och vara anträffbara på telefon inom fem minuter. Arbete ska kunna påbörjas på HKV snarast och senast inom en timma Styrning Genom uppföljning och analys av flygsäkerhetsinformation fastställs tolerabel risknivå och beslut tas om eventuella riskreducerande åtgärder. Då riskreducerande åtgärder beslutats ska verifiering göras av att åtgärderna genomförts. Dessutom ska en redovisning genomföras av åtgärdernas effektivitet, d.v.s. om vidtagna åtgärder haft avsedd effekt. Bevakningen ska ligga till grund för antingen stängning av beslutet eller värdering av kompletterande åtgärder. VL styr flygsäkerhetsarbetet genom: VU och tilläggsuppgifter LML/ArbO Operationella dokument Flygsäkerhetsplan Operationella Ordrar (OpO) Flygsäkerhetsinformation (FS Info) Flyganvisning (FA) Muntliga och skriftliga beslut Flygsäkerhetsplan (FSP) VL Flygsäkerhetsplan tas fram för att koordinera det samlade flygsäkerhetsarbete. I planen finns dokumenterat den övergripande inriktningen samt prioriteringsordningen av Försvarsmaktens flygsäkerhetsarbete. Flygsäkerhetsplanen består av plan och OrgE uppgiftsbilaga. L VL ansvarar med stöd av de lokala ansvarshavarna för framtagning och implementering av flygsäkerhetsplanen. Lokala ansvarshavare stöds av 10. Joint Rescue Co-ordination Centre i Göteborg LML 57

58 4 Flyg- och fällningssäkerhet FSO i detta arbete. Återrapportering av flygsäkerhetsplanens uppgifter sker inom ramen för PPU-processen. Flygsäkerhetsplanens uppgifter ska utvärderas och vid behov justeras i samband med framtagning av nytt års flygsäkerhetsplan. Gällande Flygsäkerhetsplan finns publicerad på emilia under rollportalen OPERATIONELL LEDNING LUFT Operationella Ordrar (OpO) Flygsäkerhetsinformation är oftast föranledd av en direktanmälan från någon verksamhetsutövare. Den utges oftast som omedelbar åtgärd i avvaktan på en slutlig lösning på ett uppkommet problem. En operationell order innehåller direktiv (order) som begränsar eller på något sätt påverkar verksamheten. Beslut om operationell order fattas av VL, AH, C FLYGSÄK, eller i brådskande fall, V Flygsäk på uppdrag av någon av dessa befattningshavare. Beslutsfattande chef ansvarar för att information om sådant beslut distribueras till VL, L VL samt berörda lokala ansvarshavare. Lokal ansvarshavare svarar för att operationell order distribueras inom egen organisationsenhet samt inom övriga berörda organisationsenheter inom förbandet. Ansvarshavare svarar för att operationell order som ej är av tillfällig karaktär inarbetas i aktuell publikation Flygsäkerhetsinformation (FS Info) Flygsäkerhetsinformation är oftast föranledd av en direktanmälan från någon verksamhetsutövare. Flygsäkerhetsinformationen innehåller inga direktiv som begränsar verksamhet utan används endast för delgivning av flygsäkerhetsintressant information. Utgivare av flygsäkerhetsinformation ansvarar för att denna distribueras till L VL och till lokala ansvarshavare. Dessa svarar för att flygsäkerhetsinformationen distribueras inom förbandet Flyganvisning (FA) FA kan utfärdas av L CF för att reglera flygtjänsten inom egen organisationsenhet. 58 LML

59 4 Flyg- och fällningssäkerhet 4.3 Metod generellt Planering Allmänt En tidig och noggrann verksamhetsplanering där balans mellan uppgifter och resurser föreligger och som föregåtts av riskhantering lägger grunden till en god flygsäkerhet. Inom PROD FLYG koordineras för flygsäkerheten viktiga verksamheter såsom: Verksamhetsplan Logistikplan Flygsäkerhetsplan Framtagen Flygsäkerhetsplan implementeras som uppdrag i VU Förebyggande flygsäkerhetsarbete Följande aktiviteter genomförs inom det förebyggande flygsäkerhetsarbetet: PROD FLYG deltar eller lämnar samråd vid: Framtagning av Verksamhetsuppdrag (VU) genom deltagande i produktionsdialoger Framtagning av Logistikplanen genom att lämna förslag på flygsäkerhetshöjande investeringar Granskning av utbildningsanvisningar, vilka sedan godkänns av FBS Planering av större övningar Granskning av insatsordrar före insats Genomförande Samverkan mellan central och lokal nivå i flygsäkerhetstjänsten Allmänt Styrande för flygsäkerhetstjänstens bedrivande på alla nivåer är LML samt övriga styrande dokument. Flygsäkerhetstjänsten på lokal nivå leds övergripande av den lokala verksamhetsledaren. Inom respektive funktion leds flygsäkerhetstjänsten av respektive lokal ansvarshavare. Lokal ansvarshavares ansvar och befogenheter i detta avseende regleras av respektive ansvarshavare LML 59

60 4 Flyg- och fällningssäkerhet Lokal ansvarshavare ska avseende flygsäkerhetstjänst samverka med respektive ansvarshavare och C FLYGSÄK. Lokal ansvarshavare ska avseende flygsäkerhetstjänsten inom respektive funktion stödjas av en flygsäkerhetsofficer (FSO-Flyg, FSO-Mark, FSO-Stril och FSO-SIS). FSO funktionsstyrs, i sin roll som stödjande till lokal ansvarshavare inom flygsäkerhetstjänstens bedrivande på lokal nivå, av HKV Flygsäk bland annat genom att C FLYGSÄK fastställer befattningsbeskrivning för FSO. Principskiss för funktionsstyrning av FSO enligt Bild 4:2 (sida 60). FSO upprätthåller kontinuerlig dialog med handläggare på HKV Flygsäk och levererar underlag till såväl lokal ansvarshavare som HKV Flygsäk enligt nedan: Flygsäkerhetsanalys innefattande trender, risker och slutsatser Underlag till flygsäkerhetsmöten och rapporter inklusive uppföljning av flygsäkerhetsplan enligt fastställd mall Avrapportering avseende uppfyllnad av flygsäkerhetsmål. Till Flygsäk redovisas måluppfyllnad bland annat genom protokoll från lokala flygsäkerhetsmöten. Utredningsrapporter. Under CQ har FSO följande roll inom kvalitetsfunktionen: Revisor Bild 4:2 Principskiss för funktionsstyrning av FSO. 60 LML

61 4 Flyg- och fällningssäkerhet Riktlinjer för flygsäkerhetsarbetet på förband LVL ansvarar under VL för den övergripande ledningen av förbandets flygsäkerhetsarbete och har i detta avseende följande uppgifter: Upprätta Beskrivning av lokalt flygsäkerhetsarbete. Utarbeta lokal åtgärdsplan efter haveri som koordineras med PROD FLYG åtgärdsplaner. Utarbeta lokalt flygplatsräddningsdokument för att hantera luftfartsrelaterade olyckor inom flygplatsräddningsområdet. Genomföra lokala periodiska flygsäkerhetsmöten samt rapportera dessa till C FLYGSÄK. Implementera åtgärder i enlighet med Flygsäkerhetsplanen. Utarbeta och implementera lokala rutiner för avvikelsehantering. L CF, TCM, LC FU, L C Fsk, L CS, L CSIS ansvarar under respektive ansvarshavare för det lokala flygsäkerhetsarbetet. Dessa ska i samråd med ansvarshavarna anpassa det lokala flygsäkerhetsarbetet till centralt utgivna direktiv samt till den utgivna Flygsäkerhetsplanen. L VL, eller den av L VL utsedde, svarar för att samordning mellan de olika lokala ansvarshavarna sker. Samordningen dokumenteras i Beskrivning av lokalt flygsäkerhetsarbete. Innehållet i denna får inarbetas i förbandets verksamhetsledande publikation. Korsreferensregister ska då upprättas så att enkel åtkomst till aktuell del i förbandets publikation säkras. Den angivna innehållsförteckningen i Beskrivning av lokalt flygsäkerhetsarbete bildar i detta fall grunden för vidare hänvisning till aktuell del i förbandets verksamhetsledande publikation. Till stöd för flygsäkerhetsarbetet på förband finns FSO Flyg/Mark/ Stril/SIS/Flygplats/Fallskärm. Dessa funktionsleds från C FLYGSÄK i samråd med lokala ansvarshavare och flygplatschefer Haveriförebyggande program PROD FLYG har ett haveriförebyggande flygsäkerhetsprogram som integreras med systemet och som innefattar: En organisation för flygsäkerhetsstyrning på (såväl på PROD FLYG som på förband) Ett system för att uppnå och bibehålla riskmedvetenhet hos alla personer som är involverade i verksamheten Ett rapporteringssystem för händelser för att möjliggöra insamling och bearbetning av händelse-, tillbuds- och haverirapporter och kunna identifiera ogynnsamma trender eller kunna peka på avvikelser som har bäring på flygsäkerheten Ett system för att hantera akut uppkomna flygsäkerhetsärenden (V Flygsäk/DIRA) Utvärdering av relevant information angående händelser, tillbud och haverier och utfärdande av tillhörande information. Definition av åtgärder grundat på genomförda analyser LML 61

62 4 Flyg- och fällningssäkerhet Fastställande av förbättringsområden samt fokusområde för framtida flygsäkerhetsarbete Uppföljning av att beslutade åtgärder genomförs samt att dessa har avsedd effekt Utbildning Övergripande värdering av flygsäkerhetsarbetet Den övergripande värderingen av flygsäkerhetsarbetet genomförs genom mätning av antalet tillbud, allvarliga tillbud och haverier inom respektive flygsystem. Syftet med denna mätning är att kontrollera att det samlade flygsäkerhetsarbetet ger önskat utfall. Mätning mot dessa övergripande flygsäkerhetsmål genomförs på central nivå Uppföljning Flygsäkerhetsuppföljning Verksamhetsuppföljning Kvartals-, delårs-, årsredovisningar Analys av upprättade avvikelserapporter (sker både lokalt och centralt) Protokoll från lokala flygsäkerhetsmöten Flygsäk, FBS och ansvarshavare ute i verksamheten (kontinuerlig dialog med respektive kontaktyta på förband) OPC Via möten (VL möte med LVL, funktionsmöten, flygsäkerhetsmöten, etc) Egenkontroll, revision, FLYGI tillsyn (se Q) Uppföljning av flygsäkerhetsplanen Lokalt flygsäkerhetsmöte Lokala ansvarshavare, med stöd av FSO, ansvarar för uppföljning av Flygsäkerhetsplanen på lokal nivå. Arbetsläge och status rörande förbättringsområden och gemensamt fokusområde presenteras och dokumenteras vid förbandens periodiska flygsäkerhetsmöten. Dokumentation ska dessutom ske enligt fastställd rapporteringsmetod på emilia VL ledningsmöte Information om aktuellt flygsäkerhetsläge inom respektive funktion samt utvecklingen inom flygsäkerhetsområdet presenteras på VL ledningsmöte Delgivning Protokoll från såväl lokala flygsäkerhetsmöten samt VL ledningsmöten återfinns via samarbetsytan OPERATIONELL LEDNING LUFT på emilia. 62 LML

63 4 Flyg- och fällningssäkerhet C FLYGSÄK presenterar sammanställt underlag vid VL Ledningsmöte. Uppföljning av flygsäkerhetsplanen sker via särskilt framtagen SharePointlista på samarbetsytan OPERATIONELL LEDNING LUFT Arkivering av flygsäkerhetsdokument Följande dokument ska arkiveras vid PROD FLYG: Inkommande DIRA från förband, DIRA som skickas vidare Inkommande MFD Upprättade OpO, FS Info Sändningskvitton för utgående OpO och FS Info 4.4 Riskhantering Allmänt All verksamhet ska föregås av riskhantering. Syftet med riskhantering är att kunna identifiera och kontrollera risker som potentiellt finns i verksamheten. Härvid ska såväl direkt som indirekt påverkande faktorer beaktas. Till de senare hör t ex organisationsförändringar, förändringar i resurstilldelning eller uppgiftsställning och utbyte av nyckelpersonal. Riskhantering genomförs med Försvarsmaktens Gemensamma Riskhanteringsmodell 11 som grund. Riskhanteringen innehåller följande komponenter: Riskidentifiering Riskanalys Riskvärdering (sannolikhet och konsekvens) Val av riskreducerande åtgärder, inkluderande ekonomisk avvägning Implementering av åtgärderna Uppföljning av åtgärdernas effektivitet Verifiering av att riskerna är på acceptabel nivå Namn på chef som beslutar om (accepterar) kvarvarande risk Detaljerad beskrivning av Riskhanteringsmetod enligt Bilaga B Rutinbeskrivning för Riskhantering. För att underlätta sammanställningar av underlag på HKV ska beskriven metod med tillhörande matris användas av alla förband, skolor och centra underställda PROD FLYG. Vid PROD FLYG är C FLYGSÄK sammanhållande vid funktionsövergripande riskhantering. 11. FM riskhanteringsmodell M LML 63

64 4 Flyg- och fällningssäkerhet Operationell riskhanteringsmetod (ORM) Vid planläggning av flygoperationell verksamhet på alla nivåer ska Operationell riskhanteringsmetod (ORM) användas som verktyg i syfte att identifiera risker och höja flygsäkerheten. Vid behov genomförs fördjupad riskhantering enligt Försvarsmaktens Gemensamma Riskhanteringsmodell Förändrade förutsättningar Ny verksamhet eller förändrade förutsättningar av mer genomgripande karaktär, t ex större organisationsförändringar, ska föregås av en noggrann riskanalys med åtföljande riskhantering. Vid händelser som väsentligt förändrar förutsättningarna för flygsäkerhetsarbetet ska omtag göras för att på ett adekvat sätt säkra att systemet är anpassat till den nya situationen. Verksamhet - Nivå Ny eller förändrad verksamhet - Central Analys (funktionsöverskridande) Ny eller förändrad verksamhet - Central Analys (inom funktion) Ny eller förändrad verksamhet - Lokal Analys (funktionsöverskridande) Ny eller förändrad verksamhet - Lokal Analys (inom funktion) Divisions-, kompaninivå Genomförandenivå Ansvarig för initiering av riskhantering VL Ansvarshavare L VL Lokal ansvarshavare eller flygplatschef Divisionschef, kompanichef (mots.) Enskild medarbetare (ORM alt. större riskhantering beroende på verksamhet) 4.5 Rapportering Allmänt Syftet med rapportering av händelser/avvikelser är att fånga erfarenheter och därigenom förebygga olyckor och tillbud, inte att fastställa skuld eller ansvarsfrågor. Närmare beskrivning av begreppen händelse och avvikelse framgår av RML-V-1D, bilaga V.1 D Genom utredning av händelser/ avvikelser skapas ett erfarenhetsunderlag för att förhindra framtida olyckor och tillbud. Med störning avses här händelse eller materielfel vilket medfört eller kunnat leda till nedsättning av tjänstbarhet och/eller flygsäkerheten eller i övrigt inneburit avvikelse från planlagd eller beordrad verksamhet. 64 LML

65 4 Flyg- och fällningssäkerhet Rapportering av händelse/avvikelse ska göras vid: Operationella störningar. Funktionsfel i materiel. Bristfällighet eller felaktigt handlande av person Avvikelserapportering i PRIO I FM används en gemensam modul i PRIO för att rapportera, följa upp och analysera olika typer av avvikelser. Systemet ersätter sedan Flygvapnets rapporteringssystem för driftstörningar (DA). Systemet ersätter inte TR, MR, RA eller FäUhF. Den typ av avvikelser som kan hänföras till verksamhet som regleras av RML och som påverkat eller haft potential att påverka flygsäkerheten benämns Flygsäkerhetsavvikelser. Härmed avses händelse eller felfunktion hos personal eller materiel, som medfört eller kunnat leda till nedsättning av tjänstbarheten, eller som i övrigt inneburit avvikelse från beordrad eller planerad verksamhet. Flygsäkerhetsavvikelser hanteras enligt angiven processbeskrivning och gemensamma verksamhetsregler. AH och L VL kan vid behov utarbeta kompletterande verksamhetsregler inom respektive ansvarsområde. Dessa ska i sådana fall dokumenteras i operationella styrande dokument respektive lokala verksamhetsledningsdokument Gemensamma verksamhetsregler Följande verksamhetsregler är gemensamma och ska tillämpas för alla typer av Flygsäkerhetsavvikelser oavsett vilken funktion eller typ av verksamhet avvikelsen härrör ifrån. Inträffade händelser som bedöms kunna vara Flygsäkerhetsavvikelser ska rapporteras i PRIO snarast men dock senast 5:e arbetsdagen efter det att händelsen inträffade. Om den individ som uppmärksammat avvikelsen är förhindrad att rapportera inom anvisad tid må en ersättare rapportera in händelsen i PRIO. Detta ska i sådana fall anges i beskrivningen av händelsen. Mottagare av avvikelserapporten är om inte annat anges närmaste chef med hatt i PRIO. AH och L VL kan dock besluta om andra rapporteringsvägar inom respektive ansvarsområde. Mottagaren kallas fortsättningsvis Ansvarig Chef och ansvarar för såväl fortsatt handläggning av ärendet i PRIO som att händelsen analyseras och vid behov utreds. Ansvarig Chef fattar vid behov beslut om eventuella åtgärder i syfte att minska riskerna för ett upprepande av händelsen och om händelsen upprepas, att konsekvenserna reduceras. Ansvarig Chef följer upp implementering och effekt av nämnda åtgärder och när önskvärt resultat är uppnått avslutar Ansvarig Chef avvikelsen i PRIO. AH respektive L VL må besluta om andra principer för hantering och avslut av avvikelser. Om Ansvarig Chef ej har mandat eller resurser att hantera en Flygsäkerhetsavvikelse må den skickas vidare till nästa nivå. En sådan vidarebefordran ska alltid föregås av dialog mellan berörda. På motsvarande sätt kan en Flygsäkerhetsavvikelse skickas vidare till en ny Ansvarig Chef inom annan del av organisationen. Detta kan t.ex. ske när händelsen upptäckts på ett verksamhetsställe och rapporterats där men där ansvaret för verksamheten LML 65

66 4 Flyg- och fällningssäkerhet vilar någon annanstans. Även en sådan vidarebefordran ska föregås av dialog mellan berörda. I Avvikelsehanteringsmodulen i PRIO finns en möjlighet för rapportören att vara Anonym i den fortsatta hanteringen. Detta val medför att endast den första mottagaren av en avvikelserapport kan se rapportörens identitet. För alla andra användare i PRIO presenteras rapportören som Anonym rapportör. Syftet med funktionen är att flytta fokus från Vem till Vad och visa att det är själva händelsen som prioriteras. Sedan kan vi som organisation lära oss och får möjlighet att reducera konsekvenserna av händelsen. Det är upp till rapportören att välja om man ska vara anonym eller ej men samtliga medarbetare ska respektera ett sådant val och ej efterforska vem som var den ursprungliga rapportören. Den första mottagaren har ett tungt ansvar när det gäller att inte bryta det förtroende som upprättas mellan denne och rapportören om rapportören väljer att vara anonym. HKV PROD FLYG Flygsäk är på central nivå ansvariga för analys av inkomna Flygsäkerhetsavvikelser med avseende på risker och trender samt att vid behov informera VL och ansvarshavare. Återmatning till förband genomförs via möten med FSO, funktionsmöten och via Flygdags. L VL är, med stöd av L AH och FSO, på motsvarande sätt ansvarig för analys av Flygsäkerhetsavvikelser på lokal nivå Klassning av flygsäkerhetshändelse Rapportören av en avvikelse redovisar sin bedömning av händelsens allvarlighetsgrad genom att välja någon av de generiska klasserna Iakttagelse, Tillbud respektive Olycka. Definitionen av dessa klasser återfinns i användarmanualen för PRIO Avvikelsehantering. Numera är det även möjligt för rapportören att direkt klassa avvikelsen som en flygsäkerhetsavvikelse enligt nedan: Övrig driftstörning Flyg Tillbud Flyg Allvarligt Tillbud Flyg Haveri Flyg Det är dock den chef som mottager och ansvarar för fortsatt handläggning av ärendet som också avgör allvarlighetsgraden. Allvarlighetsgraden kan ändras av ansvarig chef fram till dess att avvikelsen avslutas i PRIO. Därefter får allvarlighetsgraden endast ändras av (eller på uppdrag av) AH och C FLYGSÄK. En sådan ändring ska då dokumenteras i fältet Vidtagen åtgärd i avvikelsen. Observera att klassningen av en avvikelse enligt ovan är den markering i PRIO som entydigt definierar händelsen som en flygsäkerhetsavvikelse. Detta påverkar såväl handläggningen, analysen och ansvaret för händelsen. Det är därför av stor vikt att klassningen är så korrekt som möjligt utifrån de definitioner som angivits. 66 LML

67 4 Flyg- och fällningssäkerhet Organisationsenhet Organisationsenhet inmatas på förbandsnivå i avsedd ruta i avvikelserapporten (AR). (F7, F17, F21, FMTIS, FMTS, Hkpflj, K3 eller LSS) Rubriksättning Då avvikelsen bedöms som en flygsäkerhetsavvikelse inom något av de fyra ovan nämnda klassningarna skall rubriken inledas med en speciell söksträng för att man ska kunna göra utsökningar inom respektive ansvarsområde. Söksträngen avslutas med kolon och består av: funktion mer detaljerad beskrivning av verksamhetens organisationsenhet Funktion FLYG FL FU SIS STRIL ES** FSK Avser tidigare skrivna DA-FLYG tidigare skrivna DA-BAS avseende fortsatt luftvärdighet tidigare skrivna DA-Bas avseende flygunderhåll tidigare skrivna DA-SIS tidigare skrivna DA-STRIL tidigare skrivna DA-FLYGPLATS tidigare skrivna DA-FLYG vad avser fallskärm Exempel på söksträng Avser FLYG171: Flygsäkerhetsavvikelse inom funktionen FLYG från 171div FU32: SISBSH: STRILGRI: ESCM: Flygsäkerhetsavvikelse inom funktionen flygunderhåll från 32komp Flygsäkerhetsavvikelse inom funktionen SIS från Blueshark Flygsäkerhetsavvikelse inom funktionen STRIL från Grizzly Flygsäkerhetsavvikelse inom funktionen Flygplats från Uppsala Tecknen i söksträngen skall skrivas in utan mellanslag. Koder för rapportörens organisationstillhörighet finns i Bilaga B 5.3 Organisationskod. Alla tecken i rubriken skall skrivas in med versaler, detta för att en sökning på rubriken skiljer mellan gemener och versaler. Om hanteringen av en avvikelse flyttas till en annan myndighet skall ursprungsrubriken kvarstå. Observera att det ska vara den organisationsenhet som verksamheten bedrivs från som anges. (t.ex. inom FLYG ska den BOF:ande chefens division anges) Dessutom skall ett verksamhetsmeddelande Luft (Y4) skapas. (Detta görs normalt av FSO) LML 67

68 4 Flyg- och fällningssäkerhet OBS! Om ansvarig chef inte anser att avvikelsen är en flygsäkerhetsavvikelse skall följande göras: Ändra klassning till någon av de övriga klassningarna. Ta bort den inledande söksträngen. Skicka avvikelsen till rapportörens hatt-chef för handläggning enligt förbandets lokala verksamhetsregler Flygplankod och individnummer Individnumret som skall matas in i PRIO består av två delar, först flygplanskoden (3 siffror) därefter flygplansindividen (3 siffror). Dessa skrivs utan mellanslag. Exempel: JAS39C ind.nr 288 skrivs som HKP15B ind.nr 770 skrivs som Utdelning av uppgifter (åtgärder) till central nivå Att uppgifter (åtgärder) delas ut till central nivå ska tillämpas restriktivt. Om ett behov föreligger för detta skall detta enbart göras av den L AH som är berörd av avvikelsen Pappersblankett En M-nummersatt blankett är framtagen för användning vid de tillfällen då rapportören inte har åtkomst till PRIO eller då utländsk personal ska skriva en avvikelse. Det går givetvis lika bra att föra sina minnesanteckningar på ett tomt pappersark. Blanketten skall kastas efter att inmatningen i PRIO har skett. Det är dock viktigt att rapportören (undantaget utländsk personal) själv eller via bulvan senare genomför inmatningen i PRIO. Pappersblanketten för avvikelserapportering (M ) återfinns under: emilia Operationell ledning Luft - Flygsäkerhet, Relaterad information - Blanketter OBS! Blanketten är elektroniskt ifyllbar först efter att en lokal kopia sparats ned på egen dator. Det går alltså inte att fylla i den direkt på sidan i blankettbanken. 68 LML

69 4 Flyg- och fällningssäkerhet Rutin för utländsk personal vid skrivande av AR Utländsk personal får med svensk handledning skriva sin avvikelse (AR) på den pappersblankett som finns framtagen och återfinns ovan enligt Pappersblankett (sida 68). Berörd FSO gör inmatning i PRIO. Vid inmatning i PRIO får fritextfält användas för att definiera: typ av utländskt luftfartyg utländsk personal etc. I förekommande fall kan FSO utse annan handläggare som skall hantera ärendet Funktionsstyrda verksamhetsregler Inom respektive funktion har AH egna verksamhetsregler som gäller inom funktionen vad gäller Flygsäkerhetsavvikelser. Dessa funktionsstyrda verksamhetsregler återfinns i respektive publikation: COM (Ledning av sambands- och informationssystemtjänst) FOM (Ledning av flygtjänst) LFL (Ledning av fortsatt luftvärdighet) LFSK (Ledning av fallskärmstjänst) LFU (Ledning av flygunderhåll) LMF (Ledning av Militär flygplatstjänst) SOM (Ledning av stridsledningstjänst) Fortsatt utveckling Efter införandet kommer säkert andra anomalier i systemet att identifieras samt behov av ytterligare analysdata från PRIO-systemet kommer att behövas. Dessa anmäls till respektive lokal ansvarshavare som sammanställer och anmäler till ansvarshavaren. Därefter vidarebefordrar AH efter ställningstagande om föreslagna förändringar till PCL PRIO AVV. Alla fel som identifieras ska även felanmälas till servicedesk Direktanmälan Flygvapnet (DIRA) Allmänt Direktanmälan görs från förband vid driftstörning av sådan art att den bör komma till FLYGI, tillämplig AH och andra berördas kännedom snabbare än vad ordinarie rutiner medger. Direktanmälan görs muntligt med telefonsamtal till VB Försvarsmakten samt skriftligt genom ifyllande av särskild DIRA-blankett. VB Försvarsmakten kontaktar i sin tur V Flygsäk som sköter vidare handläggning av ärendet. V Flygsäk informerar FLYGI. Vid haveri och allvarligt tillbud kon LML 69

70 4 Flyg- och fällningssäkerhet taktas även Statens Haverikommission (SHK) som beslutar om eventuell utredning. Information om händelse som föranlett direktanmälan vidarebefordras av V Flygsäk snarast till dem som har att överväga och besluta om lämpliga flygsäkerhetsåtgärder, till ansvariga chefer samt till dem som kan förvänta sig frågor från massmedia m fl. Eventuella direktiv som V Flygsäk får av ansvarshavare i samband med inkommen DIRA ska dokumenteras i särskild ruta på DIRA-blanketten. DIRA rapporteras snarast dock senast, 72 timmar, efter att händelsen inträffat. Blankett för Direktanmälan Flygvapnet finns på emilia under rollportalen OPERATIONELL LEDNING LUFT samt på internet via dira.dotx. Direktanmälan får inte fördröjas i avvaktan på att komplett information om aktuell händelse har insamlats eller att aktuell chef är förhindrad att fatta beslut. Uppgifter ska lämnas efter hand som de blir tillgängliga. Haveri och allvarligt tillbud samt befarat eller konstaterat överskridande av främmande territorialgräns ska alltid rapporteras genom direktanmälan. DIRA ska alltid åtföljas av en avvikelserapport i PRIO. I denna rapport ska kryssrutan DirR/DirA i sådan fall markeras. Rutiner för fortsatt hantering av DIRA framgår av V Flygsäk pärm Ansvarshavares befogenheter vad avser DIRA Ansvarshavare kan besluta om: Att Flygsäkerhetsavvikelsen (DIRA) ska omklassas både till högre och lägre nivå, Att DIRA ska hanteras internt inom Försvarsmakten DIRA som klassats som Haveri eller Allvarligt Tillbud hanteras dock alltid enligt ordinarie rutin. Vid intern DIRA-handläggning övertar beslutande Ansvarshavare ansvaret för ärendets vidare hantering. Ansvarshavares beslut vad avser omklassning av händelse eller intern hantering av DIRA ska tydligt framgå på särskild plats på DIRA-blanketten Handläggning av teknisk DIRA Allmänt Teknisk chef (CT) ansvarar för den fortsatta luftvärdigheten för luftfartygen. Inkommande teknisk DIRA handläggs av V Flygsäk enligt nedanstående rutin om inte CT beslutar annat. CT kan välja att vidarebefordra ärenden till CT-stab för fortsatt hantering. Sådant beslut ska dokumenteras på avsedd plats på den inkommande DIRA-blanketten. 70 LML

71 4 Flyg- och fällningssäkerhet Åtgärder av innehavare av Militärt typcertifikat Om en driftstörning bedöms kunna bero på produktrelaterade system- eller typsvagheter, ska V Flygsäk snarast informera innehavaren av aktuellt Militärt typcertifikat eller motsvarande acceptans (MTC/MTA), enligt om det inträffade. (V.1.D.47.5) Ansvarig designorganisation ska deklarera om ett osäkert tillstånd råder samt vilka initiala åtgärder som ska vidtas för att återställa tillståndet till en acceptabel nivå. Innehavaren av aktuellt MTC/MTA ska bedöma om den aktuella åtgärden som vidtas av ansvarig designorganisation även berör andra luftfartsprodukter och informera berörda operatörer om åtgärder som inledningsvis ska vidtas. Beslut och information ska vara spårbara till ansvarig designorganisation. (V.1.D.47.9) Beslut och information enligt ovan ska vara Försvarsmakten tillhanda snarast dock senast 72 timmar från det att rapport om händelse inkommit till innehavaren av aktuellt MTC/MTA. V Flygsäk vidarebefordrar kontinuerligt ovanstående information till FLYGI. Not1. Då ansvarig designorganisation är innehavare av typcertifikatet rapporteras en händelse till FLYGI och innehavaren av MTC/MTA. Not 2. Då ansvarig designorganisation inte är innehavare av typcertifikatet rapporteras en händelse via aktuell innehavare av typcertifikatet till FLYGI och innehavaren av MTC/MTA. Not 3. En organisation med designansvar kan även konstatera att det råder osäkert tillstånd efter rutinmässig analys av en mängd händelser. Förfarandet enligt ovanstående moment tillämpas härvid. 4.6 Haveri och allvarligt tillbud Allmänt Vid PROD FLYG finns V Flygsäk för mottagande och handläggning av flygsäkerhetsärenden. Vid haveri eller allvarligt tillbud genomför V Flygsäk åtgärder i enlighet med checklista i Beredskapspärm V Flygsäk 12. SHK, VL, AH samt FLYGI underrättas utan fördröjning. Berörda myndigheter, företag, staber, centra, skolor och förband informeras av V Flygsäk i enlighet med checklista. Snarast efter inträffat haveri ska V Flygsäk delge information om händelseförloppet genom utgivande av Flygsäkerhetsinformation. 12. I:Central/Flygsäk/V Flygsäk/Pärm V Flygsäk LML 71

72 4 Flyg- och fällningssäkerhet På lokal nivå utarbetas lokal åtgärdsplan efter haveri. Ansvarig för detta är lokal verksamhetsledare (FOM-A Gemensam) Haveri med svenskt militärt luftfartyg inom landet Haveri med svenskt militärt luftfartyg inom landet hanteras i huvudsak av det förband som opererar luftfartyget. V Flygsäk kontaktas snarast (via VB FM) för att stöd ska kunna lämnas i enlighet med checklista i beredskapspärm V Flygsäk Haveri med svenskt militärt luftfartyg utomlands Svensk militär verksamhet utomlands kan delas in i två undergrupper; dels de fall då Sverige genomför flygverksamhet utomlands i egen regi, dels då Sverige samverkar med andra under gemensam ledning t.ex. FN, NATO eller EU Flygning i egen regi Haveriåtgärdsplan ska utverkas och följas av det förband där BOF delgivits till berörd besättning. Samverkan bör ske med lämplig central organisation i det land som den huvudsakliga flygverksamheten förväntas ske. Oklarheter i hanteringen av ett militärt haveri kan komma att uppstå vid haveri i land som saknar Memorandum of Understanding (MOU) med Sverige speciellt om uniformerad, beväpnad personal och/eller farligt gods finns ombord Flygning under ledning av FN, NATO eller EU I god tid före aktuell verksamhet bör avtal slutas, med berörda parter angående åtgärder vid ett eventuellt haveri. NATO följer t.ex. ett STANAG som reglerar haveriutredningar vid militära flyghaverier inom NATO-territorium. Ansvarig för kontroll av att processen som leder till ett sådant avtal kommer till stånd är HKV INSS Haveri med utländskt luftfartyg inom Svenskt territorium Haveriåtgärdsplan ska följas från den flottilj som tillfälligt härbärgerar utländskt förband, oavsett om det är på hemmaflottilj eller krigsbas (motsv). Samverkan i haveriåtgärdssammanhang med berört gästande förband bör ske före ombasering till Sverige. 72 LML

73 4 Flyg- och fällningssäkerhet Note 1: Oklarheter föreligger vad gäller haveriutredning efter ett eventuellt utländskt militärt flyghaveri i Sverige, vad gäller om ICAO normerna endast gäller civila luftfartyg eller inte. 4.7 Utredningsverksamhet Allmänt En utredning ska syfta till att så långt som möjligt klarlägga såväl händelseförloppet som orsaker till en händelse. Utredningen ska även ge rekommendationer som underlag för beslut om åtgärder, i syfte att förebygga en upprepning av händelsen eller att begränsa konsekvenser av liknande händelser. En flygsäkerhetsutredning syftar till att förbättra flygsäkerheten och ska inte användas för andra ändamål. Det är viktigt att personal uppmuntras att delge information, något som försvåras om flygsäkerhetsutredningar används för att fastställa skuld. Ifall risk föreligger att information som lämnas vid intervjuer i samband med flygsäkerhetsutredningar kan komma att användas i juridiska sammanhang ska personalen upplysas om detta före intervjun. Vid händelse som föranleder utredning ska berörda luftfartygs materiel och dokumentation (inkluderande registreringar, personlig flygutrustning och övrig materiel som kan ha inverkat på händelsen och ska utredas) bevaras orörd och överlämnas till utredare. Utredare återlämnar materielen och dokumentationen när denna inte längre behövs för utredningen. Iakttagelser och rekommendationer ska, för att uppnå en högre säkerhet, under pågående undersökning, åtgärdas efter beslut av den som tillsatt utredningen LML 73

74 4 Flyg- och fällningssäkerhet Procedur för utredning Bild 4:3 UR procedur för Flygsäk hantering av utredningar. Bild 4:4 Principbild som hör till Bilaga B Rutinbeskrivning för hantering av utredningar. 74 LML