F Y n d och F a s t a f o r n l ä m n i n g a r. S ä b r å. (Äng.)

Transkript

1 F Y n d och F a s t a f o r n l ä m n i n g a r. S ä b r å. Äng.)

2 Ångermanland Säbrå med Stigsjö, Häggdånger, Härnö och Härnösand. I HelsingeIagens Konungabalk nämnes bland Upsala öds gods Nor~stigher i Syobooraa~ {nuvarande Norrstigs by i Säbrå). Att döma av det från Sioboradh med endast i mark utgående årsbidraget till den s.k. sexårsgärden år 1314 hörde församlingen på den tiden till de mindre i Ångermanland DS 3, n ) Kyrkans anpart i lösesumman för ärkebiskop Olof Björnssons pallium 1316 var t mark och prästens dubbla detta belopp. DS 3, n. 2043). För hela den återstående delen av medeltiden saknas så gott som alldeles handlingar rörande denna socken, och först skattelängderna från Gustaf Vasas tid giva en inblick i de då rådande kyrkliga förhållandena. Säbrå Säborådh 1531) befinnes på 1530-talet vara moderkyrka med tvänne annexer Häggdånger och Stigsjö samt en kapellförsamling på Härnö. Häggdånger, som 1314 var självständigt gäll och räknades till Medelpads prosteri, hade alltså, obekant vid vilken tidpunkt, underlagts det närmast liggande pastoratet i Ångermanland. Att även de båda andra annexsocknarnas historia bottnar i medeltiden, kan man sluta sig till av de altarkärl, som inlevererades från pastoratets kyrkor till den av kon. Gustaf I påbjudna silverskatten. Säbrå och Härnö avstodo vardera en förgylld monstrans vägande 10 löd. mark 14 lod, resp. 4 löd. mk 10 lod, Stigsjö en vit dylik om 2 löd. ~ 10 lod. Härnösands stadssamhä.lle avsöndrades från begynnelsen som särskilt pastorat 1586, men ett par av dess första khdar voro tillika pastorer i Säbrå. l Ett betydelsefullt skede i pastoratets historia inträdde i och med att hela Säbrå gäll jämte Härnösands stadsförsamling 1647 anslogos såsom prebenden åt det nyinrättade Hsands stifts superintendenter, sedan biskopar, och detta förhållande förblev oförändrat ända till år 1808, då Kgl. Mjt. efter hemställan av biskop C.G. Nordin i brev av den 26 febr. förordnade, att biskopen i Hsand såsom prebende skulle inne - hava Säbrå moderförsamling, Härnön och Härnösands stad samt Nora pastorat, detta som ersättning för de båda annexen Stigsjö och Häggdånger, vilka samtidigt skulle avskiljas och upplåtas åt de bägge teologie lektorerna vid Hsands gymnasium se inledn. till Stigsjö och Häggdånger). Härnö kapellförsamling införlivades med Härnösands t stad jä.mlikt kgl:br. 2 aug Från sin egenskap av biskopsprebende frigjordes Säbrå genom kgl. förordning av 29 okt. 1886, vilken ~E~~~~_~_~E~!~_~!~~E_E2~~~R_~~~~E~~E~E~_~~~_~~~~~_ forts. l Annexprästborden anslogos 1589 t i ll vederlag åt de bönder, som måste avstå sina hemman å Härnön till mantalsjord åt Hsands stad, och khden i Säbrå tilldelades i ersättning 20 t:r spannmål.

3 forts. Bygdens krön. Om Säbrå medeltida stenkyrka har man föga kännedom. I kloekeskatten 1531 utgav församlingen för sin kyrkklocka: silver 4 löd.mk 4 lod, koppar 18 pund 6 markpund och penningar 5 mark. Till någon reparation efterläts t:r korn av tionden. Kyrkan, som mätte 36 1 /4 aln. i längd och 17 aln. i bredd, brändes under ryssarnas härjningar i maj 1721, varvid alla dess inventarier gingo förlorade, iståndsattes nödtorftigt 1723 efter valvets nedtagande Cornell s.94). I Hsands konsist. anmälde Säbråborna 1750 sin vilja att bygga om den av fienden uppbrända kyrkan Hdpr. 16/6 1750). Frågan härom förevar 20 dec i domkapitlet, som fann de av biskop Kiörning sorgfälli~ fogade anstalterna i saken ganska berömliga. Den gamla kyrkan nedrevs delvis och nybyggnadsarbetet vidtog i apr under ledning av byggmäst. Dan. Hagman, och redan l nov. s.å. stod kyrkan i sitt nya skick färdig till invigning. Längden hade utökats till 54 aln., bredden till 20 aln., höjden var 52 fot, taket brutet, nya valv inslagna. Ett ståtligt torn uppfördes vid västra kortsidan och ett femsidigt kor tillbyggdes vid en restaurering år Ny predikstol hade anskaffats 1785 och altaranordningen ändrats enligt hovintendenten Hårlemans ritning. Kapellförsamlingen på Härnön fick 1531 lösa sin klocka med 4 lispund koppar. Det lilla träkapellet torde ha lämnats åt sitt öde, seaan Härnösands stadskyrka tillkommit Jfr I, s. 340). Västanå bruksförsamling och Viksjö kapellag, grundade 1751 resp. 1769, avgingo med Stigsjö vid utbrytningen från Säbrå se inledn. till Stigsj ö) Vid Lungö fiskläge finnes ett litet kapell. I Säbrå kyrka och på dess kyrkogård ligga följande styresmän över Hsands stift jordade: Petrus Steuchius, Göran Wallin, Nicolaus Sternel, Olof Kiörning, Erik Hesselgren samt Erik Abraham Almqvist. / Bilder av Säbrå kyrka förekomma i Från ådalar och fjäll år g s. 52, 61 ) och 1923 s. 53, 57 ). / L. Bygden Kyrkan. Kyrkan under tre valv är av sten uppförd på 1700-talet. Tornet är nyligen uppbyggt.

4 ATA ÅN Fornlämningar i Ågg~nlanQ. En rätt märklig fornlämning har påträffats av fil. kand. O. Högberg i Säbrå, berättar Vesternorrlands Allehanda. På den Bondsjö tillhörande skogen mot Älandsfjärden har hr Högberg upptäckt ej mindre än 7stenrösgravar, som hittills ej väckt någon främmandes uppmärksamhet ehuru deras tillvaro torde varit bekant för någon bland byamännen. Några av gravarna äro av betydlig storlek och kan man av deras utseende spåra den ursprungliga gångledningen. Möjligen äro de av samma slag som de rösor, vilka finnas vid Räfsön i Nordingrå och som av gammalt kända t. o. m. i någon mån undersökts. Förut har hr Högberg uti en nyligen uppgrävd myr på Näs ' hemskog funnit på ett djup av omkr. 2 meter frukt, grenar och stam av hassel, vilket fynd ytterligare bestyrker den på andra grunder byggda föreställningen om rikare växtlighet och blidare klimat i våra nordsvenska bygder. Artikel i "Vårt Land l1 den 27 aug KVHAA B. A. Kummel, Fn: 208:23 II Finnvik " 208:24 II Ulvvik " 208:25 " Fällön " 208:26 II Vägnön " 208:27 Kista i " Fällön " 208:28 Det inre av kumlet å Vägnön " 208:29. Foto : Eskil Olsson. 3 planer och profiler över kummel med kistor vid Finnvik 2 planer över kummel vid Fällön. Upprättades år l foto av Eskil Olssons foton av kummel vid Tjärdalsbäcken samt av dennes planer och profiler över kumlet och kist~n Fn: 1482 : 23 taget 1937 SHM. Inv. nr 73 Skifferkniv. Av svart skiffer. Spolformig. Dubbeleggad. Spetsen avslagen. Kan möjligen vara en spjutspets. L. 21 c m., Br. 5, 6 cm., T j. l, 2 cm

5 ATA ÄN Inv. nr Bronsspänne. Säbrå. l) Dubbelskaligt runt spänne av brons som Sv. F. 579, med spår av förgyllning. Utanför den tvärstreekade kant, som på cit. fig. är den yttersta finnes en flat rand, ornerad med0?"ft och belagd med vitmetall. Nålfäste dubbelt, nålen borta. Rest av liten ögla för ring. - Diam. 7,4 cm., Höjd 2,1 cm. F. n: 154:15 " 162:39 SHM Säbrå. Bondsjö. 1/4 mil NO från byn å nordöstra sluttningen av, ungefär 1600 f. från havet ligga 8 uppbrutna och rivna rösen: l) 70 f. 2t f. 2) 90 f. 3 f. 3) 85 f. 3-4 f. 4) 75 f. SO från föregående: 36 f. li - 2 f. 5) 100 f. SO Il " 50 f. 2 f. med spår aven kista i riktningen N 35 0 V. 6) 400 f. SSO från föregående: 125 f. 5 f. 7) 500 f. SSO" " mitt över från lot sstugan: 100 f. 7 f. 8) Strax nedanför föregående: 30 f. i omkrets. på sluttningen av 250 m. ovan hantverksstugan och järnvägen ungefär parallellt med denna ligga något spridda från varandra 8 kummel. Vacker utsikt. Sidenbladh) l) 12 m., c:a 2 m., uppkastat 2) 4 m. 3) 10 m. Il " 1, 75 m. " 4) ett fyrkantigt kummel, där långsidan är 6 m. och kortsidan 4 m., c:a 0, 5 m. högt. Spår finnas.av en kista liggande i NNW, SSO med kvarliggande tåckstenar i ena änden. 5) 4 m. kringkastat 6) 7 m., c:a l m. uppkastat l 7) 9 m., " 1, 25 m. " Foto XI 8) 10 m. " 1, 30 m. " Eskil Olsson 1908.

6 Inv. nr 34 Tri ndyxa. Ovanligt stort och vackert exemplar. Av skiffrig bergart. Bultad och slipad. Cirkelrund genomskärning. Spetsig nacke. Ansats till nackknopp. L. 35,1 cm., Br. eggen) 5, 1 cm., Tj. 5, 5 cm. Inv. nr 77 Dolk. Av gråbrun skiffer. Ryggad å bägge sidor. Skaftet snett avskuret och profi lerat. Spetsen avslagen. - L. 12, 5 cm., Br. 4, 2 cm., Tj. 0, 9 cm. Inv. nr 7569 Spjutspets. Av mörkbrun skiffer. Ena sidan välvd, den andra med ansats till ryggning. Tånge och hullingar med djupt i nslipade skår or. Funnen vid åkerarbete L. 13,3 cm., Br. 2, 8 cm., Tj. 0, 9 cm Ed. Hällki sta? Hos Äkerberg i Ed, Säbrå, lärer f i nnas en gammal hällkista?), som fråga var om att bortrödja ur åkern af Brander i förs.?), men motsatte han s i g detta, så att nu ligger den öfvertäckt af jord i åkern. Uppgift af A. Selander. FröIand d. 1 / Finsvik. Å östra sluttningen av Avan, 1/4 mil VSV från Sträningen en udde, som sticker ut i Sanna-sundet) ligga 3 rivna rösen: l) 160 f. 7 f. 2) 90 f. 4-6 f. Med detta sammanhänger 3) 72 f. 4-6 f. Å bergbacken S f~ån föregående och en bäck, 1/6 mil N om Vägnön ligga 6 rivna rösen: l) 35 f. i omkrets. 2) 65 f. 2 f. 3) 50 f. i omkrets. 4) spår a v ett röse. forts.

7 forts. Finsvik. 5) 45 f. Ii f. 6) 75 f. 4 f. 500 f. VNV från föregående ligger ett utrivet röse om 55 fots omkrets Längre i V'in i skogen är ett omrivet röse, 150 f. 3 f. Karl Sidenb1adh FröIand. på bergssluttningen c:a 400 m. NW från Fröbergs torp vid Fälle-viken ligger ett uppkastat kummel ; 7 m. c:a l m. Högst å berget ovan Frölandssands- bukten finnes ett uppkastat kummel. Eskil Olsson Fälle. Å Fällöberget, OSO från innersta bukten av Pålviken ligger ett utrivet röse, 45 f. 2 f. Å Fälleberget NV från Fällevikens botten ligga i sluttningen mot O 4 uppbrutna röseg: l) 2) 3) 4) 50 f. Ii f. 60 f. 50 f. 75 f. 2 f. 2i f. 4i f. Med detta sammanhänger --- Gådeå. I en beteshage S från vägen till byn, V från Cellfängelset och Hospi talet ligga 3 högst steniga högar, som äro alla skadade: l) 45 f. Ii f. skogig 2) 50 f. i omkrets, mindre stenig, risig. 3) 45 f. l~- f. Och lämningar av 3 stenrösen; huruvida dessa äro av samma sort som landets övriga kummel, kan icke av deras nu förstörda form utrönas. En bit järn anträffades i ett av dessa 1865 omnämnd i det årets reseberättelse). Lämningar, ehuru högst obetydliga, finnas efter ~ ännu flera rösen, varifrån sten tagits till byggnader. Närmare Gådeå- backen ligga 3 h gst steniga, skadade högae: l) 55 f. 2 f. 2) 60 f. 2 f. 3) 65 f. 2i f. forts.

8 forts. Gådeå. Längre i S upp på berget, stötande intill landsväg~n, ligga 2 obetydliga rösen, av vilka måhända det ena varit större. Gådeå och LägdQm. Gådeå och Legdom hava haft fornminnen, som nu äro spårlöst borta; det förra stället 2 rös~ i östra delen av byn, det senare 2 högar mellan byn och ån. e Gådeå. Inv. nr 5875 Stenyxa. Av grönsten. Spetsnackig. Väl slipad. Kraftigt välvda bredsidor. Eggen rundad. Funnen vid grävning i jorden ovanför Svartviks sågverk vid Södra sundet. Utländsk typ?) L. 9,3 cm., Br. 4 cm., Tj. 2, 3 cm. Helgum. Heljom har kanske S t. V från kyrkan å en stenbacke två rivna rösen: x) l) 60 f. lt f. 2) 50 f. l~ f. -y x Första talet angiver omkretsen vid foten, det senare höjden. Inv. nr 6845 Stenyxa. Av gul flintliknande bergart. Utan skafthål. Slipad. Genomskärningen oval. Svagt hålslipad egg. Avsmalnande mot nacken. L. 8,3 cm., Br. 3,4 cm., Tj. 2 cm. Innerbrån. Inv.nr 7943 Stenyxa. ' Fragment. Simpel skafthålsyxa. Av grå stenart. Eggpartiet, avslaget vid skafthålet. Skadat. Funnen vid brytning av oodlad mark. L. 11, 3 cm., Br. 5, 2 cm., Tj. 5 cm.

9 Säbrå Kitt j ärg Stenyxa. Av gråsvart stenart. Slipad. Tjock - nackig typ. Avsmalnande mot nacken. Eggen plant hålslipad, mycket väl bibehållen. Funnen V om Kitt järns by. L. 15, 8 cm., Br. 6,7 cm., Tj. 2 cm. Krago!& Stenyxa. Simpel skafthålsyxa. Av ljusgrå stenart. Ena smalsidan konvex, den andra något konkavslipad. Nacken skadad. Skafthålet förskjutet åt nackändan. L. Il cm., Br. 6, 1 em., Tj o 4 cm Stenklubba-1 Platt di skusformig skiva med runt koniskt hål i mitten. En del avslagen. Diam. 9, 7-10, 2 cm., Tjockl. 2, 1 cm Stenföremål. Av svart skiffer. Fragment av slipat skifferföremål. Rektangulärt. L. 6,8 cm., Br. 2, 7 cm., Tj. 1, 1 cm. ATA l N ) Fibula av brons, nålen saknas och nålhållaren söndrig. - L. 5,5 cm., St. br. 2, 2 cm. F. i en gravhög vid Näs. F. n 994:35 b. SHM Ramsås Båtyxa. Av grönsten. Väl slipad. ÖVersidan buktig med mittås. Undersidan med holk kring skafthålet och svagt markerad mittås. Eggpartiet s sidor triangulärt tillslipade med längsgående forts.

10 forts refflor. Koniskt skafthål. Nackknopp. Funne i ett grustag av Joh. Albin Öman. L. 17,5 cm., Br. 5,9 cm., Tj.m.holk) 4,8 cm. lnv.nr 6621 Rovaniemihacka. Av ljust grågrön skiffer. Smal, slipad egg. Funnen yid plöjning av åker å hemmanet n:o 5 i Ramsås by, c:a Ii fot under markytan. - L. 29,5 cm., Br. 6,7 cm., Tj. 5,2 cm. Ulvvik /8 mil SV från byn ligga å "Jansvöbergets" sydvästra sluttni ng ovan "Hunningsgrubban" 3 brutna och rivna rösen: l) 95 f. 4 f. 2) 70 f. 2i f. 3) 40 f. 2 f. Å "Pisvöberget" strax O om föregående ligga kant i kant vid varandra 2 rivna och uppkastade rösen: l) 80 f. 2-4 f. 2) 10 f. i fyrkant, li-2 f. högt. yägnq. VSV från byn å västra sluttningen av berget, som ligger vid Vägnöviken av Älandsfjärden, ligger ett uppbrutet och rivet. röse, 150 f f. Därinvid äro vid en större sten lämningar av ett rö~. 500 f. NNV från föregående, närmare viken, är.ett i mitten uppkastat röse, 100 f. 5. Längre ner på berget i kanten av molandet äro spår och lämningar av ett röse. Västersjäland lnv.nr, 2278 Stenyxa. Simpel skafthålsyxa. Av porfyr. ljusgrå). Platt. Slipad. Nacken tvär, skadad. Funnen på en alns djup vid nyodling ileraktig jord, som förr varit odlad men fått förfalla, Mur berget forts.

11 forts Västersjäland. av hemmansägare Johan Billström i VästerSjäland. L. 14,2 cm., Br. 6, 5 cm., Tj. 3,1 cm. Inv.nr 1801 Båtyxa. Av grå bergart, med vittrad yta. Troligen ej färdigbearbetad. Lång, smal. Holk kring skafthålet. Ansats till nackknopp. intagning endast å ena sidan). Eggen ej fullständigt utslipad. L. 27 cm., Br. 5, 6 cm., Tj. m._holk) 4, 5 cm. Inv.nr 3725 Mejsel. Av rödbrun skiffer. Fyrsidig. Slipad. Rundad egg. Något svängd. Funnen vid plöjning å Vibergs hemman. L. 14,5 cm., Br. 3, 2 cm., Tj. 2,2 cm. Älandsbro Inv.nr 3661 Skiffe~pets. Av brun skiffer. Fyrsidig. Spetsad så att den liknar ett gotiskt kyrktorn. En del bortslagen. L. 8 cm., Br. 1,2 cm., Tj. 0,9 cm t