F Y n d och F a s t a f o r n l ä m n i n g a r. S t i g s j ö. (Ång.)

Transkript

1 F Y n d och F a s t a f o r n l ä m n i n g a r. S t i g s j ö. Ång.), t

2 Ångermanland Stigsj6 med Viksj6. Stigsj6 utgjorde ursprungligen annex till Säbrå pastorat, som på 1500-talet även omfattade Häggdångers annex och Härn6 kape11 f6rsamling. De båda annexprästborden avstodos år 1589 som vederlag åt de b6nder, vilkas hemman expropierats till stadsjord vid Hsands grundläggning, och khden i Säbrå h611s skades16s medels ett årligt anslag av tiondespannmål. Se Säbrå) Hela pastoratet låg som prebende under superintendenterna och bis~arna i Hsand från 1648 till år 1808, då de båda annexen Stigsj6 och Häggdånger genom kgl. brev 26 febr. s.å. gjordes till prebendepastorat,det f6rra åt äldre, det senare åt yngre teologie lektorn vid Hsands gymnasium, och biskopen med bibehållande av Säbrå och Hsands stad i ersättning fick Nora till prebende. Inom Stigsj6 socken hade år 1751 vid det intill Viksj6n belägna Västanå bruk uppbyggts ett f6r bruksfolket avsett kapell, som efter tillåtelse av brukspatron Dan. Krapp och enligt medgivand av Hsands konsist. 15 mars 1758 även fick begagnas av Viksj6borna. Men i maj 1769 anh6110 Viksj6, Nordanå och Aldersj6 byamän att få bygga ett kapell och egen predikant där underhålla; de hade visserligen erhållit frihet att bevista gudstjänsten i Västanå, men funno det mindre tillb6rligt, då brukskapellet befanns så bofälligt, att det lutade omkull. l ) Ävenså framh6lls, att de utan bruksägarens hjälp anlagt boställe f6r kapellprästen med 3 tunnland åkerjord och även ville f6rse honom med ängesland samt mans- och ladugårdsbyggnad. Härtill bif611 konsist. 12 maj Kyrkogård skulle också invigas. Kapellet, uppf6rt i Viksj6 på den s.k. Gamlegårdsrnon, var färdig till invigning 19 juni Under den f61jande tiden sk6tte brukspredikanten båda kapellen till år 1792, då västanå bruksägare patron Johan Rothoff och Viksj6 kapellbor hos konsist. anhöllo om stadfästelse av den överenskommelse de träffat att nyttja en gemensam kyrka för framtiden och att till den utdömde kapellkyrkans plats flytta och i dess ställe uppsätta den dåvarande bruks kyrkan, som till alla delar var i gott stånd, varigenom tvistigheterna skulle försvinna; bruks- och kapellpredikantens boställe, varmed han var. försedd, låge ock bekvämligt i förhållande till den gemensamma kyrkan. Denna anordning gillades av konsist. 21 nov Från 1695 bodde Säbrå pastorats enda komminister i Stigsjö. Vid löneregleringen 21 nov förflyttades den först i Stigsjö bosatta komministern till Viksjö, i samband varmed kapellpredikantbefattningen därstädes indrogs och Viksj6 intog ställning

3 FORTS. Bygdens krön. StigsjQ. ss. annexförsamling till Stigsjö, som år 1871 frigjordes från att vara prebende. Stigsjö kyrka utgav 1531 i klockeskatten 5 mk 2 öre i tiondepenningar och avstod en klocka om l skeppund. Denna kyrka var av trä och förbrändes i grunden, träffad av "torelden" år Till återuppbyggandet efterläts samma och följande år 4 pund korn KA), och tydligen blev då en stenkyrka uppförd; väl omtalas, att vid en sockenstämma i maj 1684 "blef kiörkiobygnaden ock bewiliat att företagas, emädan det wärket war nu af H:s M:t sielf bel1iliadt", men detta avsåg endast en förlängning av kyrkan på östra gaveln. Denna kyrka uppförd på Brunnesjöns södra strand saknade torn och mätte inom murarna 34 3 /4 aln i längd och 15t aln i bredd. Hon blev emellertid med tiden för trång och bristfälligheterna i övrigt gjorde, att man på 1770-talet rådslog om uppförandet aven ny kyrka. Den i anledning härav tillsatta synenämnden förordade tillika, att den nya kyrkan borde förläggas till Brunne by på norra sidan av Brunnesjön. Men förslaget förkastades, och på den gamla kyrkplatsen uppfördes den nuvarande tornprydda tegelkyrkan under byggmästaren Per Ha~manssons ledning 1785 och invigdes 15 sönd. efter Tref Hon restaurerades Altaranordningen med kopplade kolonner vid sidorna är stilfull. Av kyrkans äldre inventarier märkes dess nattvardskalk av silver, som under foten i en spiralformig slinga bär den lågtyska inskriften: Desse. kelk.de.horet. to. der.visscher.nickerie.in.sunte. peters.kerke.to.des.hilge.cruces.altar. Denna kalk tillhör fiskarenas kapell i S. Peters kyrka vid helga korsets altare.) Kalken synes blivit delvis omgjord, enär i bottnens kant är inristat: "'filöckt och Förärrat af L.P. S. i Boda och L.P.S. i Nygården 1791 d. 22 december." Viksjö från Västanå bruk förflyttade och år 1792 ombyggda kyrka var uppförd i åttkantig form, genomgick en genomgripande yttre ocp inre restaurering, men nedbrann till grunden 8 febr /Litt.: Avlidne lektorn i Sundsvall S.A. Hjeltström, f. i Sti gsjö s:n, har i "Norrland", småskrifter utge av Norrländska studenters folkbildningsförening n:o 8, i utdrag utgivit: ~örkiobok i Stigsjö 1684, samt i manuskrift efterlämnat en sawling anteckningar om sin födelsesocken. De förvaras nu i Landsmålsarkivet på Upsala Univ.bibl. och ha blivit genomgångna och delvis tillgodogjorda. / ~~~~~~~~_1223~ l)detta skröpliga kapell ersattes hösten 177l på brukets bekostnad med ett nytt, uppfört på ett mindre sankt ställe.

4 Stigsjö Mrkan. Kyrkan med torn är av sten uppförd under Gustaf 111:s tid. Hon har en kalk av silver, under vilkens botten är i munkstil inskriften: desse. kelk. de. horer. to. der. in. sante. peters. kerkio. to. des. helgse. cruces. altar. I åkern S om Smöråkers by har vid odling hittats en söndrig hammare av sten) hyperit). Karl Sidenbladh Stigsj ö. Stigsjö socken tycks sakna fasta fornlämningar. Eskil Olsson Stenlxa. Av gulbrun stenart. Tjocknackig. Kraftigt tvärslipad egg. Även i övrigt slipad. Eggen rak. L. 10,6 cm., Br. 3,8 cm., Tj. 2 cm AI... ~ h1. c 4-4.~1-t- <..- Stenlxa. Simpel skafthålsyxa. Av finkornig bergart. Delvis slipad. Eggen mycket trubbig och skadad. Skafthålet något förskjutet åt eggen. - L. 12,8 cm., Br. 5,7 cm., Tj. 5,3 cm 1491 Stenlxa. Av mörk skiffrig bergart. Med skaft- hål. Lång, smal, hackliknande. Nackpartiet skada~.- Funnen vid ån mellan Gussjön och Långs:j ön. - L. 26,3 cm., Br. 5,4 cm., Tj. 3,8 cm

5 Stigsjö HanabeEg. 22 Stenyxa. Simpel skafthålsyxa. Av grå, ådrig bergart. ÖVersidan välvd och slipad. L. Il cm., Br. 4,8 cm., Tj. 4 cm. UlanQ. Risholma. 35 Båtyxa. Av gråbrun stenart. Slipad. Lång, smal, elegant form med nackknopp och mitt ås på över - och undersida. Längs kanterna en ristad linje. Skafthål med hög holk. L. 17,8 cm., Br. 5, 8 cm., Tj.m.holk) 5 cm Uland St~jsel. Av ljusgrå berart. Tresidig. Delvis slipad. L. 14,8 cm., Br. 3,7 cm., Tj. 2,7 cm Ulande 6542 Flint~~. Tjocknackig. Av gråvit flinta. Delvis slipade bredsidor. Hålslipad egg. L. 13,2 cm., Br. 4,8 cm., Tj. 2, 8 cm 1128 Stenyxa. Fragment: Simpel skafthålsyxa. Av porfyrartad bergart. Eggdelen: avslagen vid skafthålet. Eggen skadad. L. 6,7 cm., Br. 5,6 cm., Tj. 5,1 cm