Han tog upp nyckeln och kikade lite på den. Vad skulle han med den till? Och vad kunde man öppna med den?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Han tog upp nyckeln och kikade lite på den. Vad skulle han med den till? Och vad kunde man öppna med den?"

Julia Henriksson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Kap 2. När de kom hem igen var det dags för kristyren till pepparkakorna. Noel spritsade vit och glänsande kristyr och formade stora glasögon på pepparkaksgubben och stora horn till bocken. Han tog upp nyckeln och kikade lite på den. Vad skulle han med den till? Och vad kunde man öppna med den? Han var trött efter allt bakande och fikande och mamma stoppade ner honom i sängen. Hon slätade till hans mjuka lakan och bullade upp kudden så att den blev mjuk och go. Men han kunde inte somna. Han låg vaken länge. Han såg hur mamma släckte lamporna utanför hans rum. Nu hade hon också gått och lagt sig. Det enda som lös var hans tomtelampa som hängde i fönstret. Plötsligt syntes ett gult sken under hans dörr. Var mamma uppe? Det glittrade nästan till och dörren öppnades försiktigt på glänt. Han gnuggade sig i ögonen. Men han såg inte att någon var där. Han kramade sin nalle hårdare. Dörren öppnades lite till och in kommer tro det eller ej en pepparkaka, med stora glasögon av kristyr tätt följd av en pepparkaksbock rakt in genom dörren. De var små, kanske 4 decimeter höga. Noel nöp sig själv i armen. Han trodde inte sina ögon. Skulle han ropa på mamma? Men det gjorde han inte. Pepparkakan harklade sig och sade med låg röst: - Noel, vi vill att du följer med oss till landet Stjärnklart. Vi ber dig, om det någonsin ska bli jul igen. Vi tror att häxan Halloween har tagit

Hon slätade till hans mjuka lakan och bullade upp kudden så att den blev mjuk och go. Men han kunde inte somna. Han låg vaken länge. Han såg hur mamma släckte lamporna utanför hans rum.

2 tomtens släde och får han inte tillbaka den, så kan han inte dela ut alla julklapparna till barnen. Precis. Sade bocken och skrapade med sin ena fot i golvet. Noel gapade. Han fick inte fram ett ord. Mitt framför honom, nere vid fotändan av sängen, stod pepparkakorna som för några timmar sedan låg på plåten och som sedan hade lagts in i de fina julburkarna med änglar på. Nu var de livs levande och pratade med honom i hans rum. Pepparkaksgubben hoppade upp på hans täcke och råkade trampa på nalles fot. Ursäkta mig herr Nalle. Han flyttade sin fot. Följer du med? Vill du rädda julen så att tomten kan dela ut julklapparna? Undrade bocken. Vi kan inte klara av det själva, sade pepparkaksgubben. Ok, viskade Noel. Då öppnades dörren ännu mer på glänt. Bocken sköt in den fina julburken med änglar på. Locket var öppet. Ställ den ena foten i burken och säg snabbt: Spira, marvira, peppar, galej gör mig till liten, men spara en grej. Noel märkte plötsligt att han höll nyckeln som han hade fått från Hjördis i handen. Han gled ur det varma täcket och satte ned ena foten i burken och upprepade pepparkaksgubbens ord: Spira, marvira, peppar, galej gör mig till liten, men spara en grej. Vips var han bara några decimeter hög. Pepparkaksgubben och bocken vinkade till sig honom med sina pepparkaksarmar, kom, nu är det bråttom, följ efter oss!

Nu var de livs levande och pratade med honom i hans rum. Pepparkaksgubben hoppade upp på hans täcke och råkade trampa på nalles fot. Ursäkta mig herr Nalle. Han flyttade sin fot. Följer du med?

3 De sprang nerför trappan. Noel klättrade baklänges eftersom trappstegen var så branta helt plötsligt. Han nös till, en dammtuss hade fastnat på honom när han klängde sig ner. Vad stort allt såg ut! Nu var de i hallen. Ytterdörren såg ut som en jätteport. Och det såg väldigt svårt ut att öppna den. Åter igen sade pepparkaksgubben en ramsa: - Spira, marvira, peppar, madent öppna dig lite, åtminstone på glänt. Dörren öppnades och där ute såg trädgården ut som en värld av snö. De små istopparna som Noel sett tidigare på dagen, bredde ut sig som berg framför dem. Vips stod en kälke framför dem och bocken spände på sig remmarna för att dra. Peppargubben och Noel satte sig på fårskinnet och lika fort bar det iväg över den gnistrande snön. De åkte över gårdsplanen, förbi bilarna på uppfarten och förbi de snötyngda bärbuskarna. Rakt upp i skogen bakom huset. De hade åkt länge. Tydligen hade han slumrat till på kälken. Nu stod de still. Månen lös upp och stjärnorna blinkade långt där uppe på himmelen. De stod på en brant och nedanför dem bredde sig en stad av skimrande ljus och snötäckta hustak ut. Pepparkaksgubben viskade: - Vi är framme! Där nere ligger Stjärnklart julstaden. Kap 3. Noel trodde inte sina ögon. Vilken stad det var! På gatorna låg vit snö som såg ut som kristyr och i träden hängde pepparkakshjärtan, polkagrisar och stjärnor av guld. Pepparkaka och bocken bodde såklart i ett sött litet pepparkakshus. Vi sover här tills imorgon, då vi ska träffa tomten och alla nissarna! De har en massa bestyr. Och det blir ju inte bättre av att någon har tagit hans släde. Det är andra saker som fattas också. - Här, i fotändan på min säng, visade Pepparkaka, hängde min julstrumpa som ska hänga där på julaftons morgon. Den är helt

Åter igen sade pepparkaksgubben en ramsa: - Spira, marvira, peppar, madent öppna dig lite, åtminstone på glänt. Dörren öppnades och där ute såg trädgården ut som en värld av snö.

4 försvunnen och det är likadant för alla i den här staden. Det är ingen som har sin julstrumpa kvar. Pepparkaka blåste ut ljuset som stod på nattduksbordet. Det är bäst att vi sover. Imorgon kan det bli en lång dag. Noel kröp ner i pepparkakssängen som var bäddad till honom. Täcket verkade vara av mjukaste bomull och kudden likaså. Bredvid sig lade han nyckeln som han hade fått av tant Hjördis. Undrar om han skulle få användning av den här i staden Stjärnklart? Hjördis visste kanske att han skulle hit? Han blundade och tänkte på mamma. Tänk om hon saknar mig. Det gör hon säkert. Hon kanske letar efter mig. Han slumrade till och somnade, men när han hade sovit en stund vaknade han tvärt av ett tjutande och visslande ljud utanför fönstret. Vad var det? undrade Noel. Pepparkaka och bocken hade också vaknat. Det var mörkt ute. Jag vet vem det är sade Pepparkaka. Det är häxan halloween som är ute och far på sin gamla kvast. Och så stör hon alla med flit. Bara för att hon själv inte kan sova. Och hennes stackars katt, som sitter bakpå hennes kvast, han får bara följa med. Morgonen därpå drack de varsin stor kopp varm och rykande choklad. De åt varsin lussebulle som var större än en limpa bröd. De packade sina ryggsäckar och begav sig ut till kälken. Noel stoppade ner sin nyckel. De prydde kälken med färgglada lampor som lös så vackert i guld, rött och grönt. Vad härligt det var här i staden Stjärnklart! Bocken drog iväg med kälken och på vägen mötte de både Lucia och stjärngossarna som sjöng högt och vackert när de skred fram på gatan. Då började bocken också sjunga: Sätt dig på bocken, håll mig i rocken sen rider vi iväg i galopp. Till Pepparkakekungen och då blir vi tvungen att lova att inte äta kungen opp. Noel kunde den sången, de hade övat på den på dagis och han sjöng så högt och klart han kunde.

Bredvid sig lade han nyckeln som han hade fått av tant Hjördis. Undrar om han skulle få användning av den här i staden Stjärnklart? Hjördis visste kanske att han skulle hit?

5 Alla skrattade och det bar iväg i en väldig fart uppför en hög brant som ledde till en ännu högre snötopp. Till slut kunde Bocken inte dra dem längre så de fick hoppa av och gå. Snön räckte ändå upp till knäna och de fick pulsa fram. Då stannade plötsligt Pepparkaka. Framför dem såg de en stor port som glittrade av guldstjärnor. Den var minst tio gånger så hög som de själva. På porten hängde också kvistar av gran och girlanger i rött. - Är det så här tomten bor? Noel stirrade på den otroliga porten. Den såg precis ut som i sagorna. Japp, här bor han. Med hela sin familj och ett helt gäng med flitiga tomtenissar! Innan de ens hunnit knacka på, tittade en liten ekorre ut genom en lucka i porten. Jasså, jaha, jasså, jaha ni är här nu. Ja, jag hoppas verkligen att tomten får tillbaka sin släde och tomtemor, hon är så bekymrad så. Jasså, jaha. Men öppna då istället, Korre sade Pepparkaka lite irriterat. Prata inte så mycket. Det såg väldigt tungt ut när den lilla ekorren sköt upp den stora porten alldeles själv. Välkomna, välkomna. Känn er som hemma, antar jag, eller, jasså, jaha. Text och bild: Karin Söderqvist 2008

På porten hängde också kvistar av gran och girlanger i rött. - Är det så här tomten bor? Noel stirrade på den otroliga porten. Den såg precis ut som i sagorna. Japp, här bor han.

Relevanta dokument

Noel, Pepparkaka och häxan Halloween en julsaga.

Noel, Pepparkaka och häxan Halloween en julsaga. Kap. 1. Noel hade ingenting att göra. Han tittade ut genom fönstret. Snön singlade ner och lade sig som glimrande små istoppar på marken. Om man hade varit