Jag har mätt kortslutningsströmmen med min installationstester ute hos en kund och ska räkna ut Ik3.

Transkript

1 Beräkna Ik3 och Ik2 om man bara vet Ik1 Postad av Pelle Svensson - 27 apr :40 Jag har mätt kortslutningsströmmen med min installationstester ute hos en kund och ska räkna ut Ik3. Jag har tidigare lärt mig här att Ik3 (trefasig kortslutningsström) räknas ut genom att ta Ik2 (tvåfasig kortslutningsström) * 1,15. Nu är det så att jag råkade mäta mellan fas och nolla istället för mellan två faser. Värdet jag har är alltså Ik1 (om det nu heter så?). Kan jag på samma sätt räkna ut Ik2 genom att gångra värdet jag har med 1,15? Eller blir det fel? Postad av Bo Siltberg - 27 apr :06 Det går bara om PEN har lika stor area som fasledarna. Du kan då multiplicera ditt uppmätta värde på Ik1 med 2. Postad av Ronnie Lidström - 27 apr :22 Men blir det verkligen dubbla strömmen? Spänningen ökar ju från 230V till 400V vilket är en höjning på 73,9%. Borde man inte ta Ik1 * 1,739 då i stället för att få Ik2? Postad av Niklas - 27 apr :15 1 / 6

2 Menade inte Bo att du får fram IK3? 1,739*1,15 2 Postad av Bo Siltberg - 27 apr :40 Jo, jag skrev inte vad jag menade I k3 = 2 * I k1 I k3 = U h / ( 3 x Z 20 ) = U f / Z 20 I k2 = U h / (2 * Z 20 ) I k1 = (U f * c) / (2 * Z 70 ) Alltså är I k1 lika med I k3 /2 om PEN har samma area, och man bortser från spänningsfaktorn och varma ledare. Trefasig kortslutning kan liknas med en ideal Y-kopplad last. Det går ju då ingen ström i N. Om nu lasten skulle vara en kortslutning så försvinner magiskt N-ledaren från beräkningen, så strömmen i varje fasledare blir U f /Z, jämfört med U f /2Z för I k1 Man ser också i formlerna att skillnaden mellan I k2 och I k3 är 2/ Postad av Niklas - 27 apr :42 Det här med att kompensera för varm ledning har jag hört talas om i mätningssammanhang, hur och i praktiken? 2 / 6

3 Postad av Bo Siltberg - 27 apr :52 När man beräknar den lägsta kortslutningsströmmen mot jord, I k1, så ska det vara vid de sämsta förhållandena, dvs hårt lastat nät som orsakar en lägre spänning och varma kablar. I de fall transformatorn har flera lindningar ska man bara räkna med en. Utlösningsvillkoret måste fungera vid dessa förhållanden. Nu tror jag man ska räkna med 55 grader, inte 70...? Z 55 = Z 20 * ( * (55-20)) ( för Cu, för Al.) När man mäter upp förimpedansen/kortslutningsströmmen så ska man enligt reglerna använda faktorn 1.5 för att ta hänsyn till c och temperaturen. I k3 vill man däremot ha så hög som möjligt för att kontrollera kortslutningshållfastheten hos skydden. Postad av Johannes Hammarstedt - 27 apr :50 När man beräknar den lägsta kortslutningsströmmen mot jord, I k1, så ska det vara vid de sämsta förhållandena, dvs hårt lastat nät som orsakar en lägre spänning och varma kablar. I de fall transformatorn har flera lindningar ska man bara räkna med en. Utlösningsvillkoret måste fungera vid dessa förhållanden. Nu tror jag man ska räkna med 55 grader, inte 70...? Z 55 = Z 20 * ( * (55-20)) ( för Cu, för Al.) När man mäter upp förimpedansen/kortslutningsströmmen så ska man enligt reglerna använda faktorn 1.5 för att ta hänsyn till c och temperaturen. I k3 vill man däremot ha så hög som möjligt för att kontrollera kortslutningshållfastheten hos skydden. Man kan aldrig få kortslutning mot jord. Sorry, jag var tvungen Skyller på rödvinet. 3 / 6

4 Men visst är det fortfarande 70 man räknar mot? Eller när skulle det ha ändrats? Postad av Marcus Lundström - 28 apr :45 Problemet med den översta formeln är att PEN i princip aldrig har samma area som fas-ledarna hela vägen från hsp-trafo till mätstället. Jag har då aldrig fått samma ledningsimpedans vid mätning mellan fas-fas som fas-jord. Intressant att faktorn 1,5 ska användas för uppmätta värde, detta var nytt för mig men det låter väldigt vettigt. Skulle vara intressant att veta var i reglerna det står? Det innebär att installationstestare såsom Eurotestern som verifierar mätresultatet med Pass eller Fail, i så fall inte tar hänsyn till säkerhetsmarginalen i reglerna. Postad av Reijo Eriksson - 28 apr :38 En länk där Mats Jonsson förklarar skillnaden mellan kortslutningsström och felström: Ny definition av ordet Kortslutningsström I den nya standarden SS utförande av elinstallationer för lågspänning, har ordet Kortslutningsström fått en helt ny innebörd gentemot tidigare starkströmsföreskrifter. Mats Jonsson från STF reder ut begreppen. Ny definition av ordet Kortslutningsström I den nya standarden SS utförande av elinstallationer för lågspänning, har ordet Kortslutningsström fått en helt ny innebörd gentemot tidigare starkströmsföreskrifter. Mats Jonsson från STF reder ut begreppen. Ny lydelse: Kortslutningsström (IEV ) (solid) short-circuit current överström som orsakas av ett fel med försumbar impedans mellan spänningsförande ledare som i normal drift har olika potential. Det är orden spänningsförande ledare som är nya. Tidigare var lydelsen ledande delar. Ändringen får stor praktisk betydelse vid dokumentation av elanläggningar. Den nya lydelsen innebär att kortslutningsström endast kan orsakas av fel mellan fas- och neutralledare eller mellan fasledare. Fel till skydds- eller PEN-ledare faller inte inom ramen för den nya definitionen av ordet kortslutningsström då dessa ledare inte betraktas som spänningsförande delar. Lägsta kortslutningsström i ett TN-C-system inträffar vid ett tvåfasigt fel. I TN-S-system blir lägsta kortslutningsström beroende på om gruppen innehåller neutralledare eller ej. Om neutralledare ingår kan kortslutningsström mellan fas- och neutralledare betecknas som Ik1 och fel till skyddsledaren kan anges som felström eller hellre jordfelsström och betecknas som If respektive Ijf. Om överströmsskyddet ska utgöra skyddsapparat för skydd mot indirekt beröring blir det således felströmmen som ska tillförsäkra att skyddet 4 / 6

5 löser inom en tid som inte leder till att personfara uppstår vid beröring av utsatt del som blivit spänningsförande genom fel. Postad av Reijo Eriksson - 28 apr :57 Faktorn 1,5 hittar du på sida 316 i Elinstallationsreglerna SS i avsnitt 6C Postad av Bo Siltberg - 28 apr :20 Intressant. Har inte noterat denna skillnad tidigare. Man vill alltså göra skillnad på kortslutning mellan ledare som normalt för ström och de som inte för ström (PE). Postad av Pelle Svensson - 08 maj :27 Alltså är I k1 lika med I k3/2 om PEN har samma area, och man bortser från spänningsfaktorn och varma ledare. Så hur jag än räknar så blir det egentligen fel? Även om PEN till denna central var av samma kaliber som fasledarna, så är det knappast så hela vägen till trafon Postad av Bo Siltberg - 09 maj :52 Nä, i praktiken kan det vara svårt att veta. Och tyvärr ger en chansning ett värde åt "fel håll", dvs man kan få fram ett för lågt värde på I k3 om PEN visar sig vara klenare. Postad av Bo Siltberg - 12 maj :44 Gäller denna nya definition på kortslutningsström fortfarande? Artikeln från Mats är ju från I elinstallationsreglerna (HB 444) är kortslutning definierad som "...ledande delar..." medan kortslutningsström bara hänvisar till kortslutning. Electropedia-numret som Mats hänvisar till finns inte längre på electropedia.org, och där finns heller ingen definition på kortslutning(sström) som nämner spänningsförande ledare. Elinstallationsreglerna hänvisar till Så, kan en kortslutning mellan L-PE kallas kortslutning, och innefattar felström en kortslutning (fel) mellan L-N? Postad av Reijo Eriksson - 12 maj :43 Enligt line-to-earth short-circuit kallas för jordslutning. Postad av Nicklas - 21 jun :06 5 / 6

6 IK3= Ik2 x (2/1.73) Postad av Mats Jonsson - 01 aug :05 Gäller denna nya definition på kortslutningsström fortfarande? Artikeln från Mats är ju från Jag har skrivit några mindre väl formulerade meningar om felström och kortslutningsström. Vänder sig nog endast till den som är nörd. Och inte alls så välformulerat men kanske ändå kan ge lite substans till debatten. Då texten är lite längre bifogas den som pdf. Synpunkter mottages tacksamt. Filen är ändrad Mats Jonsson, Eltrygg Miljö AB Postad av Bo Siltberg - 01 aug :43 Klockrent, tack. (Min fråga berodde bara på en gammal arbetsskada att aldrig lita på en enda källa utan alltid söka två, helst tre...) Speciellt upplysande vara att tidsfördröjda 300mA-JFBer visst kan användas för personskydd Jag gjorde dock några kråkor i dokumentet: docs.google.com/open?id=0bzkxvp7gn2utvurtq1lzwxpvtxc Postad av Mats Jonsson - 03 aug :19 Speciellt upplysande vara att tidsfördröjda 300mA-JFBer visst kan användas för personskydd Jo, jag tror att många gör en tankevurpa och inte tänker på skillnaden mellan felskydd enligt och tilläggsskydd enligt En skyddsapparat med märkutlösningsström 300 ma kan aldrig utgöra tilläggsskydd för skydd mot direkt kontakt med spänningsförande del men kan utgöra apparat för felskydd. Det måste väl vara bättre att felskyddet utgörs av jordfelsrelä om 300 ma än av en smältsäkring om 250 A. I det första fallet får vi en frånkopplingstid om högst 0,2 sekunder (effektbrytare). För smältsäkringen kan frånkopplingstiden bli 5 sekunder om felströmmen är 1250 A. Vem vill ha 1250 A i felström i 5 sekunder i en byggnad? Eller som någon skrev i ett annat ämne; man måste ju inte göra alla dumheter som tillåts i elinstallationsreglerna. 5 sekunders frånkopplingstid vid jordfel inom byggnad torde gränsa till vårdslöshet. Korta frånkopplingstider och samtidig frånkoppling av alla fasledare vid jordfel minskar risken för brand. Mats Jonsson, Eltrygg Miljö AB 6 / 6