Initiering och genomförande av upphandling för drift av lunchrestaurang och kafé, samt catering för Landstinget i Uppsala län

Transkript

1 Ärende Dnr LSU Landstingsservice Thord Hägg Tfn Produktionsstyrelsen Initiering och genomförande av upphandling för drift av lunchrestaurang och kafé, samt catering för Landstinget i Uppsala län Förslag till beslut Produktionsstyrelsen föreslås besluta att uppdra till produktionsdirektören att genomföra upphandling av entreprenör på lunchrestaurang, kafé och catering för Landstinget i Uppsala län i nya Psykiatrins hus Ärendet Restaurangen i Psykiatrins hus Akademiska sjukhuset är klart för inflyttning varför en entreprenör bör vara upphandlad inför drifttagandet. Lunchrestaurangen har plats för 150 gäster, tillagningskapacitet för 300 portioner. Samtliga investeringar ingår i projektet Psykiatrins hus och detta förslag föranleder inga nya investeringar. Avtalstiden är 4 år med möjlighet upp till 24 månaders förlängning. Upphandlingen avser drift av restaurang. Ersättning till landstinget sker i form av fast hyra och omsättningshyra i likhet med de övriga restaurangerna inom Akademiska sjukhusområdet. Thord Hägg Förvaltningsdirektör Landstingsservice Delges: Förvaltningsdirektör Landstingsservice Landstingsdirektören Sjukhusdirektören Akademiska sjukhuset Upphandlingschefen Landstingets kansli Upphandlingsenheten Box Uppsala tfn vx fax pg bg org nr

2

3 Dnr UPPH Upphandlingsenheten Christina Södergren Produktionsstyrelsen Initiering av upphandling av avtal för städtjänster Beslut Produktionsstyrelsen uppdrar till produktionsdirektören att i samråd med upphandlingsenheten och landstingsservice genomföra en upphandling av städtjänster till landstinget i Uppsala län. Ärendet Innevarande avtal upphör varför ny upphandling måste startas omgående. För att uppnå en god städkvalitet är av största vikt att det finns en framtagen kravspecifikation som tydligt anger vilka krav som landstinget ställer på utföraren, exempelvis på kvalitet och hygieniska rutiner, städfrekvens, kvalitetskontroller, kunskap/utbildning m.m. System för kvalitetssäkring ska upprättas. För mätning och utvärdering av städkvalitet införs den senaste versionen av svenska standarden SS :2006 (även kallad INSTA 800) i vårt framtida avtal, se Vårdhandboken. Städningen följs även upp i Medcontrol, landstingets gemensamma system för avvikelse- och synpunktshantering. Miljökrav enligt miljöstyrningsrådets EKU-verktyg kommer att ställas på kemikalier. Landstingets miljöprogram skall vara styrande i kravställandet. Värdet på upphandlingen uppgår till ca 74 MSEK/år. Avtalsperiod med möjlighet att förlänga avtalet ytterligare upp till 24 månader. Upphandlingen delas i två storleksmässigt likvärdiga områden av konkurrensmässiga skäl. Historiskt har landstinget delat upp tjänsten i flera områden fem respektive två. Resultatet har visat att dela tjänsten i två likvärdiga områden har varit det mest fördelaktiga för landstinget. Kostnader för uppföljning och administration ökar avsevärt vid flera objektsområden. Delges: Förvaltningschef landstingsservice Upphandlingschefen Landstingets kansli Upphandlingsenheten Box Uppsala tfn vx fax pg bg org nr

4

5 Dnr UPPH Upphandlingsenheten Anna-Maria Norström Produktionsstyrelsen Tilldelningsbeslut avseende Drift Norduppland Beslut Produktionsstyrelsen beslutar att anta: ISS Facility Services AB Beslutet fattas med utgångspunkt från föreliggande upphandlingsrapport och därtill bifogad utvärdering. Ärende Upphandlingen avser tjänsteavtal avseende fastighetsdrift i Norduppland UPPH Upphandlingen omfattar perioden med rätt att förlänga avtalet ytterligare 12 månader vid ett och samma tillfälle. Delges: Upphandlingschefen Landstingets ledningskontor Upphandlingsenheten Box Uppsala tfn vx fax org nr

6 Ärende 59. Rapport om inkomna överprövningar på upphandlingar där tilldelningsbeslut fattats av PS Datum för inkommen överprövning Diarienummer eller löpnummer Domstol Ärenderubrik Företag/organisation som överprövat beslutet Beslut UPPH Förvaltningsrätten i Uppsala Transporttjänster Drift av yttre transport Väntar fortfarande på besked vad som händer med vår avbrytande av upphandlingen. Sodexo AB

7 Ärende Dnr PS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Marika Lyman Anette Winberg Produktionsstyrelsen Val av ledamöter till politisk styrgrupp för att utarbeta en hjälpmedelspolicy för landstinget Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att utse följande ledamöter att ingå i den av hälso- och sjukvårdsstyrelsen tillsatta arbetsgruppen för framtagande av en hjälpmedelspolicy för landstinget: Ludvig Larsson (FP) Maria Petersson (M) Johnny Svahn (S) Maria Fregidou-Malama (V) Ärende Enligt Hälso- och sjukvårdslagen är det en skyldighet för landsting och kommuner att tillhandahålla hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. 1 Varje landsting och kommun beslutar själv om vilka produkter som ska betraktas som hjälpmedel som vårdgivaren lånar ut och vilka produkter som ska betraktas som egenansvar, det vill säga hjälpmedel som personen får införskaffa. På grund av huvudmännens självbestämmande skiljer sig hjälpmedelsutbudet åt mellan landstingen men även mellan kommunerna och landstingen. För patienter och brukare medför det att det kan vara stor skillnad vilket hjälpmedelsutbud man får tillgång till beroende på var man är bosatt. I propositionen Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken 2 framgår att personer med funktionshinder ska beredas möjlighet till ett aktivt och jämlikt deltagande i samhällslivet. En förutsättning för delaktighet är tillgång till den re-/habilitering som behövs för att minska de funktionshinder en person med funktionsnedsättning kan uppleva i en miljö. Hjälpmedel ska ingå som en av flera åtgärder i en planering där mål, behov och intressen diskuteras med den enskilde utifrån dennes samlade behov för att fungera i vardagen. Landstinget har utarbetat en Likabehandlingspolicy och en Likabehandlingsplan som underlag för hur detta arbete ska bedrivas inom organisationen. Den demografiska utvecklingen, teknik- och kunskapsutvecklingen samt mer tillgänglig information för brukarna ställer landstinget inför stora utmaningar. En ökande andel äldre i befolkningen leder till en högre efterfrågan på hjälpmedel till exempel inom synoch hörselområdet. Ny teknik skapar nya möjligheter till ökad självständighet hos personer med funktionsnedsättning samtidigt som individerna är alltmer aktiva och ställer krav på vardagsfungerande och delaktighet i samhället. Den tekniska utvecklingen och 1 SFS 1982:763, Hälso- och sjukvårdslagen, Socialdepartementet. 2 Prop 1999/2000:79, Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken.

8 2 (2) ökad kunskap har lett fram till nya hjälpmedel och metoder som kan användas i fler vardagssituationer än vad som tidigare varit möjligt. Nya modeller av hjälpmedel skapas i allt snabbare takt, vilket gör att befintligt sortiment som landstinget har i lager kan upplevas som omodernt. En volymökning av hjälpmedel innebär vanligtvis ökade kostnader. Det är viktigt att utföra utvärderingar av individens nytta av förskrivna hjälpmedel där det även går att visa på måluppfyllelse och mätbara resultat. 3 Ur ett hälsoekonomiskt perspektiv är det viktigt att behovsbedömning och förskrivning av hjälpmedel ingår som en del i vårdprocessen så att nyttan av hjälpmedelsinsatsen också kan värderas och prioriteras i förhållande till andra vårdinsatser. 4 Inom Landstinget i Uppsala län har flera projekt startats för att hantera de utmaningar som beskrivits ovan. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen initierade ett arbete 2010 genom att ge Habilitering och hjälpmedel i uppdrag att ta fram riktlinjer för behovsbaserad hjälpmedelsförskrivning både inom landstinget och i samverkan med länets kommuner för att kvalitetssäkra att förskrivarna bedömer hjälpmedelsbehovet på ett likartat sätt. I landstingsplanen för 2010 initierades även en utredning för att kartlägga landstingets hjälpmedel i syfte att kunna harmonisera regelverk och avgifter mellan landstingets förvaltningar. För att möta befolkningens efterfrågan på ökat mått av valfrihet har landstinget infört valfrihetssystem för primär hörselrehabilitering, en hjälpmedelspeng för hårersättningar och beslutat att införa Friare val av hjälpmedel inom områdena rörelse, hygien, kommunikation, kognition och syn. Landstinget saknar idag en hjälpmedelspolicy som utgår från riksdagens riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvård och dess etiska plattform. Prioritering är en del av hälso- och sjukvården och en hjälpmedelspolicy skulle vara ett stöd för verksamheten att tillämpa öppna prioriteringar och klargöra vilka behov som landstinget ska tillgodose med hjälpmedel. Mot bakgrund av detta har hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutat att tillsätta en politisk styrgrupp för att utarbeta en hjälpmedelspolicy för landstinget. Produktionsstyrelsen föreslås utse fyra ledamöter att ingå i denna styrgrupp. Delges: Beslutet delges hälso- och sjukvårdsstyrelsen. 3 Hjälpmedelsinstitutet (HI) Analyser och utredningar, Nytto-/kostnadsstudier, webbsida Lund, A. (Red.) (2010) Hjälpmedelsverksamhet i förändring, Hälsoekonomi och kostnadsnytta, HI.

9 Ä Ärende 61Ä Ärende Dnr PS Jens Larsson Produktionsstyrelsen Signering av köpebrev, Söderhällby 1:8 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att delegera till produktionsstyrelsens ordförande att signera köpebrev för Söderhällby 1:8. Ärendet Landstinget i Uppsala län har genom övertagandet av UL AB även övertagit pågående processer i bolaget (som sedan 1/ övergått i förvaltningsform). En sådan process är köpet av Söderhällby 1:8 där ny bussdepå m.m. är under uppförande. Då köpeskillingen kr överstiger delegationen kr bör beslut om slutförande av transaktionen ske i produktionsstyrelsen. Det är lämpligt att produktionsstyrelsen delegerar avtalsteckningsrätten till en befattningshavare då avtalet redan tagits fram och signerats hos Uppsala kommun. Efter signering kommer landstinget ansöka om lagfart. Efter det att lagfart beviljats är transaktionen slutförd. Jens Larsson Chefsjurist Bilagor Köpebrev Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

10

11 Dnr PS HR-avdelningen Lotta Halling Tfn E-post Landstingsstyrelsen Ny arbetsmiljöpolicy för Landstinget i Uppsala län Förslag till beslut Produktionsstyrelsen föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att anta bifogat förslag till ny arbetsmiljöpolicy för Landstinget i Uppsala län. Ärendet I och med att den tidigare arbetsmiljöplanen blivit inaktuell, finns det behov av en reviderad arbetsmiljöpolicy för Landstinget i Uppsala län. Den föreslagna policyn fokuserar på viljeinriktningen avseende hur arbetsmiljön bör vara inom landstinget, att arbetsmiljöarbetet ska bedrivas systematiskt samt chefens respektive medarbetarens roll i arbetet med att få en god och säker arbetsmiljö. Förslaget har arbetats fram av en partsammansatt arbetsgrupp och är en av delarna i det landstingsgemensamma arbetsmiljöledningssystemet som är under uppbyggnad. I ledningssystemet kommer policyn att kompletteras med riktlinjer och rutiner som anger hur arbetsmiljöarbete ska drivas i praktiken för att uppnå policyn. För kännedom bifogas en förteckning över de dokument som avses komplettera policyn i ledningssystemet och som beslutas på tjänstemannanivå. Delges: Landstingsstyrelsen Bilaga 1. Förslaget till arbetsmiljöpolicy för Landstinget i Uppsala län Bilaga 2. Förteckning över dokument som avses ingå i ledningssystemet Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

12 Gäller för: Landstinget i Uppsala län Handläggare: Sarah Singh, HR-avd ARBETSMILJÖLEDNINGSYSTEM Dokumentnamn: Arbetsmiljöpolicy Version: 1 Sida: 1 av 1 Godkänd: Gäller fr.o.m Gäller t.o.m 3 år Reviderad Arbetsmiljöpolicy Landstinget i Uppsala län bedriver omfattande verksamhet av olika karaktär. För att både kort- och långsiktigt klara uppdragen måste arbetet planläggas och anordnas så att det kan utföras i en sund och säker miljö. Arbetsmiljön i landstinget ska stimulera till engagemang i arbetet, utveckling, delaktighet och arbetsglädje. En god arbetsmiljö leder till ett långsiktigt hållbart arbetsliv och bidrar till en attraktiv arbetsplats med engagerade ledare och medarbetare som bidrar till verksamhetens mål. Vårt arbetsmiljöarbete ska bedrivas systematiskt och ingå som naturlig del i det dagliga arbetet. Det ska kännetecknas av hälsofrämjande och förebyggande insatser samt ett aktivt rehabiliteringsarbete med tidiga insatser. Vi ska följa de lagar som finns inom arbetsmiljöområdet och arbetsmiljöarbetet ska ske i samverkan mellan chef, medarbetare och fackliga företrädare. Vad förväntas av dig som är medarbetare? att du aktivt medverkar till en god arbetsmiljö i det dagliga arbetet att du aktivt medverkar till att eliminera risker och bidra till att kontinuerligt förbättra arbetsmiljön att du följer gällande regler och instruktioner Vad förväntas av dig som är chef? att du planerar, samordnar och driver arbetsmiljöarbetet så att arbetsmiljön är säker och hälsofrämjande inom ditt ansvarsområde att du följer gällande lagar, föreskrifter och landstingets styrande dokument inom arbetsmiljöområdet att du ger medarbetarna möjlighet att medverka i arbetsmiljöarbetet och tar till vara deras engagemang att du se till att medarbetarna känner till eventuella risker i sitt arbete och att de har tillräcklig kunskap för att arbeta säkert och bidra till en god arbetsmiljö Arbetsmiljön omfattar allt som påverkar oss i vårt arbete - fysiskt, psykiskt och socialt.

13 Bilaga 1. Förteckning över dokument som avses ingå i ledningssystemet 1. 0 Arbetsmiljöledningssystem hur vi arbetar med arbetsmiljöfrågor inom landstinget 1.1 Rutin för framtagande och revidering av policy 1.2 Rutin för framtagande av arbetsmiljöstrategiska mål och aktiviteter 2.0 Ansvarsfördelning inom arbetsmiljöområdet 2.1 Rutin för ansvarsfördelning 3.0 Kunskapskrav inom arbetsmiljö 3.1 Rutin för att säkerställa arbetsmiljökunskap 3.2 Utbildningsplan för landstinget 4.0 Årsplanering för systematiskt arbetsmiljöarbete 4.1 Rutin för riskbedömning 4.2 Rutin för avvikelsehantering 5.0 Rutin för styrande riktlinjer och rutiner inom arbetsmiljöområdet 5.1 Rutin för dokumentstyrning 5.2 ledningens genomgång Till dessa kommer befintliga dokument och mallar framtagna inom arbetsmiljöområdet.

14 Förslag till Arbetsmiljöpolicy S-V Landstinget i Uppsala län bedriver en omfattande verksamhet av olika karaktärer. För att både kort- och långsiktigt klara uppdragen måste arbetet planläggas och anordnas så att det kan utföras i en sund och säker miljö. Genom en god arbetsmiljö skapar vi en trivsam och attraktiv arbetsplats med engagerad personal som bidrar till att verksamhetens mål uppfylls. En god arbetsmiljö är också grunden för en god vårdmiljö och en god service. Arbetsmiljölagen anger tydligt hur en tillfredsställande arbetsmiljö ska vara vilket bland annat innebär att; arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar arbetstagare ska ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation teknik, arbetsorganisation och -innehåll ska inte medföra risker för ohälsa eller olycksfall varvid även arbetstidens förläggning ska beaktas det ska eftersträvas att arbetet ger möjlighet till variation, social kontakt och samarbete samt sammanhang mellan enskilda arbetsuppgifter det ska eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling liksom självbestämmande och yrkesmässigt ansvar Landstinget står ständigt inför stora utmaningar. En ökande befolkning, ökat vårdtryck, nya behandlingsmetoder och läkemedel, nya uppdrag och allt ska klaras inom givna budgetramar. Det ställer stora krav på chefer och anställda och ibland uppstår pressade situationer med hög arbetsbelastning. En hög arbetsbelastning behöver i sig inte vara skadlig om den åtföljs av stor påverkansmöjlighet och möjlighet till återhämtning. Vad som är skadligt kan dock skilja mellan olika individer och under hur lång tid. Arbetsplatser inom landstinget ska kännetecknas av ett gott ledarskap med hög delaktighet från samtliga anställda och med arbetstider som ger nödvändig återhämtning. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete ska därför ingå som en naturlig del av det dagliga arbetet. Det är den närmaste chefen som har ansvar för arbetsmiljön och att arbetsmiljöarbetet är en känd och integrerad del av arbetet. Rutiner och föreskrifter för att undvika ohälsa och olycksfall ska vara kända och tillgängliga på arbetsplatsen liksom hur arbetsmiljöarbetet bedrivs och organiseras. Chefen ska vidare utreda och dokumentera olycksfall och misstankar om ohälsa som beror på arbetsmiljön, samt i förekommande fall göra anmälan till myndigheter. Varje anställd ska följa de regler och föreskrifter som finns samt aktivt delta i utvecklingen av det egna arbetet. Anställda ska också utan dröjsmål informera närmaste chef vid olycksfall eller vid misstanke om risker för olycksfall eller ohälsa.

15

16

17 Dnr PS Juridik Joachim Ahl Landstingsjurist Tfn Produktionsstyrelsen Inrättande av arbetsutskott och uppdrag för detta samt ändring av delegationsordning Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att inrätta ett arbetsutskott. Utskottet skall ha fem ledamöter (3+2). Produktionsstyrelsen beslutar vidare att ändra delegationsordningen i enlighet med föreliggande förslag. Ärende För att effektivisera beredningen och behandlingen i upphandlingsärenden föreslås inrättande av ett arbetsutskott. Arbetsutskottet föreslås fatta merparten av de initieringsbeslut som hittills tagits av styrelsen, enligt bilagt förslag till reviderad delegationsordning. Arbetsutskottet föreslås också utgöra ett beredande organ för de ärenden som ska behandlas av produktionsstyrelsen. Arbetsutskottet föreslås vidare bestå av sammanlagt fem ledamöter (3+2) från produktionsstyrelsen. Bilaga Förslag till reviderad delegationsordning. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax pg bg org nr

18 Dnr PS Produktionsstyrelsens delegationsordning Fastställd av produktionsstyrelsen Gäller fr.o.m

19 2 (5) 1 Företrädarskap Rutin: beslut fattade med stöd av delegation anmäls till nästkommande sammanträde med produktionsstyrelsen. Delegaten ansvarar för att anmälan sker genom att kopia av beslutet sänds produktionsstyrelsens sekreterare. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 1.1 Avtalstecknare Produktionsstyrelsens ordförande Undertecknande av avtal och andra handlingar från produktionsstyrelsen. Kontrasignering av ovan nämnda handlingar görs av produktionsdirektör. Kontrasignering kan även ske av annan landstingsanställd som produktionsstyrelsen utsett särskilt. 1.2 Avtalstecknare, löpande åtärder Produktionsdirektör Befogenhet att företa rättshandlingar, som att attestera och skriva under avtal, vilka blir bindande för landstinget. 1.3 Fullmakt Produktionsdirektör Utfärda fullmakt att föra landstingets talan i ärenden som rör produktionsstyrelsen. 1.4 Mottagande av delgivning Produktionsdirektör Motta delgivning å produktionsstyrelsens vägnar. 1.5 Brådskande beslut Produktionsstyrelsens ordförande Fatta beslut å produktionsstyrelsens vägnar i ärenden som är så brådskande att styrelsens avgörande inte kan avvaktas. Kommunallagen (SFS 1991:900) 6 kap. 36.

20 3 (5) 2 Personal Rutin: beslut fattade med stöd av delegation anmäls till nästkommande sammanträde med produktionsstyrelsen. Delegaten ansvarar för att anmälan sker genom att kopia av beslutet sänds till produktionsstyrelsens sekreterare. 2.4 Anställningsfrågor Förvaltningschef Anställning och anställningsvillkor, jämte villkor för anställningens avslutande. Tidsbegränsad anställning av vikarier och timanställda räknas som verkställighet. Får vidaredelegeras. 3 Upphandling inom produktionsstyrelsens ansvarsområde Rutin: beslut fattade med stöd av delegation anmäls till nästkommande sammanträde med produktionsstyrelsen. Delegaten ansvarar för att anmälan sker genom att kopia av beslutet sänds till produktionsstyrelsens sekreterare. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 3.1 Initiering av upphandling Produktionsstyrelsens arbetsutskott/ Förvaltningschef Förvaltningschef behörig att initiera upphandlingar inom den egna verksamheten upp till ett avtalsbelopp om kr. (Inom anvisad budget). Får vidaredelegeras. 3.2 Tilldelningsbeslut Upphandlingschef Upphandlingschef behörig fatta tilldelningsbeslut i upphandlingar/får vidaredelegeras där avtalsbeloppet understiger kr. 3.3 Teckna upphandlingskontrakt Upphandlingschef

21 4 (5) 4 Fastigheter och inventarier Rutin: beslut fattade med stöd av delegation anmäls till nästkommande sammanträde med produktionsstyrelsen. Delegaten ansvarar för att anmälan sker genom att kopia av beslutet sänds till produktionsstyrelsens sekreterare. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 4.1 Fastighetsinvesteringar Förvaltningsdirektör, Landstingsservice Beslut om fastighetsinvesteringar (inom fastställd budget) avseende ny-, till- och ombyggnad av fastigheter till ett belopp om högst kr per objekt. Får vidaredelegeras. 4.2 Köp och försäljning av bostadsrätter Förvaltningsdirektör, Landstingsservice Inom fastställd budget. Delegeringen gäller inte i fråga om försäljning av tillgång under bokfört värde. Får vidaredelegeras. 4.3 Särskilt om förhyrningar Extern förhyrning Intern förhyrning Förvaltningsdirektör, Landstingsservice Förvaltningschef Teckna externa hyresavtal upp till en kontraktssumma om kr per avtal (och en årshyra om högst kr). Får vidaredelegeras. Teckna interna hyresavtal upp till en kontraktssumma om kr per avtal (och en årshyra på högst kr). Får vidaredelegeras. 4.4 Inventarieinvesteringar Förvaltningschef Inköp av inventarier upp till kr inom anslagsram. Får vidaredelegeras.

22 5 (5) 5 Beslut rörande förtroendevalda Rutin: beslut fattade med stöd av delegation anmäls till nästkommande sammanträde med produktionsstyrelsen. Delegaten ansvarar för att anmälan sker genom att kopia av beslutet sänds till produktionsstyrelsen sekreterare. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 5.1 Konferenser Produktionsstyrelsens ordförande i samråd med produktionsstyrelsens arbetsutskott. Utse deltagare till konferenser, kurser och liknande samt beslut om arvode ska utgå för förtroendevalda i produktionsstyrelsen. 6 Särskild delegation Rutin: beslut fattade med stöd av delegation anmäls till nästkommande sammanträde med produktionsstyrelsen. Delegaten ansvarar för att anmälan sker genom att kopia av beslutet sänds till produktionsstyrelsens sekreterare. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 6.1 Representation Produktionsstyrelsens ordförande Beslut om extern och intern representation upp till kr vid varje tillfälle. (Representation under kr räknas som verkställighet)

23

24 Dnr PS Administrativa avdelningen Anna Sandström Tfn: E-post: Produktionsstyrelsen Val av ledamöter till produktionsstyrelsens arbetsutskott Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att utse följande ledamöter att ingå i produktionsstyrelsens arbetsutskott: Ludvig Larsson (FP) Nina Lagh (M) Sören Bergqvist (V) Johnny Svahn (S) (vakant) Ärende För att effektivisera beredningen och behandlingen i upphandlingsärenden föreslås inrättande av ett arbetsutskott. Arbetsutskottet föreslås fatta merparten av de initieringsbeslut som hittills tagits av styrelsen. Arbetsutskottet föreslås också utgöra ett beredande organ för de ärenden som ska behandlas av produktionsstyrelsen. Produktionsstyrelsen föreslås utse fem ledamöter (3+2) att ingå i arbetsutskottet. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax pg bg org nr

25 Ärende Dnr PS Landstingets ledningskontor Andreas Endrédi Gustaf af Ugglas Produktionsstyrelsen Angående hemställan om resultathantering för Primärvården Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att överlämna denna skrivelse som svar på Primärvårdsdirektörens frågor. Ärendet Primärvårdsdirektören önskar att produktionsstyrelsen tar initiativ i tre avseenden. Bakgrunden till vart och ett av dessa önskemål presenteras kortfattat nedan och mer utförligt i Primärvårdsdirektörens skrivelse (bilaga). Tydliga spelregler över tid och Ett politiskt förankrat resultatmål Primärvården anser att det sätt på vilket resultatmålet utarbetats och hanterats inte varit stabilt och inte lämpligt. Man pekar bl.a. på den pedagogiska svårigheten att förklara att det negativa ekonomiska resultat som Primärvården uppvisade i årsbokslutet 2011 egentligen är ett positivt resultat. Utöver detta påtalas också svårigheten i att jämföra Primärvårdens resultat mellan åren när hanteringen av resultatmål ändras. Ledningskontorets synpunkter Primärvårdens resultatmål år 2011 hanterades genom att Primärvården månatligen betalade in 1/12 av resultatmålet till finansförvaltningen. Med denna hantering hade således Primärvården en internbudget som resultatmässigt slutade på noll. För år 2011 innebar denna hantering att Primärvården uppvisade ett underskott på ca 11 mnkr. Samtidigt inbetalades 33 mnkr från Primärvården till finansförvaltningen vilket innebär att Primärvården egentligen genererade ett överskott på ca 22 mnkr. Den hantering av resultatmålet som användes 2011 har nu övergivits. Från 2012 syns Primärvårdens resultatmål i Primärvårdens budget. Denna förändring (eller snarare hanteringen under just år 2011) leder till att vissa hänsyn behöver tas i samband med jämförelser mellan åren avseende Primärvårdens resultat mm. När det gäller möjligheten att ha ett politiskt förankrat resultatmål bedöms förutsättningarna som goda. Enligt pågående planeringsarbete kommer Primärvården i landstingets budgetsbeslut inte att ha ett resultatmål. Däremot kommer förändringar i landstingets regelverk att innebära att Primärvårdens internbudget beslutas i Landstingets kansli Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax pg bg org nr

26 2 (2) Produktionsstyrelsen. Landstingets nya budgetprocess medger också större utrymme att föra dialog mellan förvaltning och ägarrepresentant i landstinget om storleken på ett eventuellt resultatmål. Sådana dialoger planeras genomföras med start före sommaren Ledningskontorets uppfattning är att denna hantering ger goda möjligheter för Primärvården att erhålla såväl ett politiskt förankrat resultatmål som ett realistiskt sådant. Justering av Primärvårdens ingående balans för eget kapital Primärvårdsdirektören menar att det funnits en otydlighet i vilka spelregler som gäller angående hanteringen av eget kapital och möjligheter till avskrivning av negativt eget kapital i samband med överskott. Primärvården anser att förvaltningens negativa egna kapital till 35 mnkr består av tidigare underskott kopplat till den anslagsverksamhet som man har ansvar för. Förvaltningen fick i budgetbeslutet inför år 2011 ett tillskott som motsvarar den underfinansiering som tidigare fanns avseende de anslagsfinansierade delarna. Det underskott som hänför sig till de tidigare underfinansierade delarna, och som enligt Primärvården utgör ca 35 mnkr av det negativa egna kapitalet, innebär att Primärvården betalar 1,4 mnkr i internränta per år. Med detta som grund önskar primärvårdsdirektören att Primärvårdens ingående balans för eget kapital 2011 justeras med 35 mnkr. Ledningskontorets synpunkter Landstingets bokslut för 2010 är fastställt av fullmäktige. Att i detta läge göra den justering som efterfrågas skulle kräva en stor utredningsinsats. Ställd i relation till storleken på det eventuella fel som föreligger bedöms arbetsinsatsen inte motiverad. Med de nya regler som nu införs avseende möjlighet att återställa negativt eget kapital, har Primärvården möjlighet att komma tillrätta med det egna kapitalet. En annan synpunkt gäller hur räntan på 1,4 mnkr hanteras. Om Primärvården uppfattar att underskottet i denna del är hänförligt till anslagsdelarna så synes det enda rimliga att räntekostnaden i sin helhet också belastar dessa delar. Andreas Endrédi Produktionsdirektör Gustaf af Ugglas Ekonomidirektör

27

28

29

30

31 Ärende Dnr PS Benny Eklund Tfn Produktionsstyrelsen Förslag till Beslutsstöd inklusive datalager och rapportverktyg Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att uppdra till produktionsdirektören att i samråd med IT-direktören ta fram projektdirektiv och skapa en styrgrupp för implementering av datalager och verktyg att avropa alternativt upphandla datalager, rapportverktyg samt konsulttjänster till ett värde av 31 miljoner kronor Ärendet Bakgrund Landstinget i Uppsala län har behov av att förbättra hanteringen av utdata för att uppnå högre effektivitet. Systemstöd saknas bland annat för att hantera och integrera data från olika källsystem, följa förändringar över tiden samt enkelt och flexibelt kunna ställa valfria frågor mot en gemensam källa för statistik och uppföljning. Arbetet med att ta fram den information som behövs för ledning och styrning av verksamheten är tidskrävande och delvis saknas möjligheter till analys och uppföljning. Uppföljning av integrerade data, dvs. data som har en gemensam informationsstruktur och som kommer från olika källsystem såsom olika nyckeltal, KPP (kostnad per patient) och styrkort är starkt försvårat eller inte möjligt att få fram i nuläget. Verksamheten har olika behov av utdata för uppföljning och analys vilket ställer högre krav på bl.a. anpassade användargränssnitt, flexibilitet i vilken statistik som finns att tillgå samt aktuell och tillförlitlig rapportering än vad dagens systemstöd kan tillgodose. I samband med en tidigare utredning av analysverktyg fattades beslut om att göra en kartläggning av nuläget och att specifikt undersöka behov av ett övergripande gemensamt datalager och ge förslag på hur en sådan lösning skulle kunna tas fram. En förstudie är genomförd som identifierar behov vilka sannolikt kan realiseras med ett datalager. En projektgrupp har slutfört uppdraget att ta fram kravspecifikation för Datalager och rapportverktyg samt tagit fram förslag till implementering av datalager. Landstingets kansli Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax

32 Aktuellt En kravspecifikation för Datalager samt Rapportverktyg med tillhörande konsulttjänster finns framtagen. Projektgruppen har tagit fram förslag till implementering samt kalkylerat investerings- och driftskostnader för en framtida Beslutsstödslösning. Styrgruppen har tillstyrkt projektgruppens rekommendation av teknisk plattform avseende databashanterare och datalagerprodukt. Riskanalys är genomförd. Vision och mål med datalager Datalagret ska vara den gemensamma kärnan för uppföljning, analys, rapportering och beslutsunderlag för styrning av landstingets verksamheter. Verksamheten ska via ett gemensamt rapportverktyg ha tillgång till den samlade och bearbetade informationen när den behövs. Mål med datalager är; bättre informationsstruktur och regelverk, beslutsunderlag som ger effektivare styrning i verksamheten, minskad tid för sökande av information, enklare framtagning av utdata, kortare ledtid för slutanvändare att få fram relevant verksamhetsuppföljning samt ökad kvalitet. Internationella utredningar och referens från annat landsting påvisar att stora nyttoeffekter enligt målen ovan kan uppnås. Finansiering Medel för investeringen är avsatta i landstingets budget. Finansieringen av tillkommande driftkostnader till följd av förvaltningskostnader som uppkommer från 2014 ska hanteras i budgeten inför Beslutet delges: Koncernledning Landstingets chefläkare Chefen för Landstingets Resurscentrum Chefen för MIT Styrgrupper och förvaltningsledningar för systemförvaltning inom LUL

33 Landstinget i Uppsala län Kostnadskalkyl Datalager och rapportverktyg Uppskattad kostnad (tkr) Projekt Projekt Projekt Förvaltning Förvaltning Förvaltning Förvaltning Förvaltning Förvaltning Förvaltning Investering Investering Investering år 1 år 2 år3 år 4 år 5 år 6 år Datalager Licenser 500 Servrar Systemutvecklare LUL 2 st Projektledare Konsulter Installation/drift/underhåll Avskrivning 5 år Summa/år Summa tot investering Rapportverktyg Licenser Underhållsavtal licenser Servrar 200 Systemutvecklare LUL Projektledare Konsulter Utbildning Installation/drift/underhåll Avskrivning 5 år Summa/år Summa tot investering S:a datalager + rapp verktyg Obs Kostnader för Utdataenheten/annan verksamhet för att införa datalager mm är ej inräknat. Ej heller ensning av begrepp, termer och arbetsrutiner. 66. Bil Kostnadskalkyl Datalager / kh