PUBLIKATION 2007: försöket på Gotland Delrapport 7

Transkript

1 PUBLIKATION 2007: försöket på Gotland Delrapport 7 Enkätundersökning med chaufförer som kör skolbarn, våren 2007

2 Titel: Enkätundersökning med chaufförer som kör skolbarn, våren 2007 Publikation: 2007:159 Utgivningsdatum: Utgivare: Vägverket Region Stockholm Kontaktpersoner: Ann-Sofie Atterbrand, Vägverket Huvudkontoret Författare: Anna Anund och Linda Renner, VTI ISSN: Foto: Peter Hoelstad Tryck: SM-Ewert Distributör: Vägverket Region Stockholm Telefon: E-post:

3 Förord Föreliggande studie har genomförts på uppdrag av Vägverket Region Stockholm och är en av flera delstudier som görs inom ramen för utvärdering av kampanjen där trafikanter rekommenderas att hålla högst 30 km/h vid passering av stillastående skolskjutsskyltad buss. Vi vill tacka de 59 chaufförer från Gotland som ställt upp på enkätstudien. Utan er medverkan hade inte enkätstudien kunnat genomföras. Vi vill även tacka Christina Ahlgren på Vägverket som ansvarat för upprättandet av registret och för utskick av enkäten och påminnelse till dem som inte har svarat. 3

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Metod Resultat och analys Erfarenhet och bakgrund Skolskjutsskylten och blinklyktorna På- och avstigningsplatser ( hållplatser ) Medtrafikanternas beteende Föräldrarna Barnen Tillbud och olyckor Diskussion och slutsats Metod Resultat...33 Referenser...37 Bilagor

5 Sammanfattning Trots att många chaufförer inte upplever att flertalet medtrafikanterna håller 30 km/h när de passerar bussen, är majoriteten av chaufförerna positiva till 30- rekomendationen. Sju av tio chaufförer tror att en lagstadgat 30-gräns ger bättre säkerhet än rekommendationen att hålla 30 km/h. Under läsåret 2006/2007 har en kampanj genomförts på Gotland i syfte att få trafikanter att sänka hastigheten till 30 km i timmen då de passerar en stilla stående buss med skolskjutsskylt och blinklyktor tända. Utvärderingen av kampanjen på Gotland omfattar flera olika delstudier: hastighetsmätningar, kommunikationsutvärdering telefonintervju med fordonsägare, barnkonsekvensanalys (BKA), observationer av användning och kvalitet på skolskjutsskyltar och blinkande ljus, djupintervjuer samt enkätstudie med chaufförer av skolskjuts här kallade chaufförer. I föreliggande rapport redovisas den enkätstudie som kopplar till chaufförernas upplevelse av försöket med rekommenderad 30 km i timmen. En enkät med 31 frågor sändes till samtliga 98 chaufförer på Gotland. Svarsfrekvensen var 60 %. Enkätstudien har föregåtts av en kvalitativ studie genomförd under sommaren 2006, dvs. före försöket startade. Resultaten visar att i stort alla chaufförer upplever att de vet när 30-rekommendationen gäller, detta avspeglas dock inte hur de använder skolskjutsskylten och blinklyktorna. En tredjedel av chaufförerna anger att de använder skolskjutsskylten och blinklyktorna på annan tid eller kortare tid än den för försöket angivna. Vidare varierar avståndet till hållplatserna på vilket chaufförerna tänder och släcker blinklyktorna med mellan 30 till 300 meter. Instruktionerna till chaufförerna var att tända och släcka skolskjutsskylten 100 meter före och efter hållplatsen. Den felaktiga användningen beror inte på svårighet att komma ihåg att tända och släcka blinklyktorna i tid, då nio av tio chaufförer tycker det är lätt att komma ihåg att tända, och åtta av tio tycker det är lätt att komma ihåg att släcka blinklyktorna. Inför fortsatta försök är det mycket viktigt att säkerställa att alla chaufförer uppfattar och följer instruktionerna, både gällande avstånd till hållplatsen och gällande användning vid korrekta tider på dygnet. Åtta av tio chaufförer uppger att de anser att det stannar vid hållplatser som inte är säkra. Anledningarna till att hållplatserna inte upplevs som säkra varierar mellan skymd sikt vid hållplatsen, ofta i kurvor, att chaufförerna måste släppa av passagerare på vägen eller vägrenen, att de är på 90-vägat eller alltför smala vägar, samt att barnen behöver korsa vägen. Nio av tio chaufförer anser att en säker skolskjutshållplats bör ha en hållplatsficka, ha en siktsträcka på mer än 100 meter samt att barnen inte ska behöva passera vägen. Sju av tio chaufförer anser att en hastighetsbegränsning på 30 km/h bör gälla förbi hållplatsen. Det är mycket troligt att de flesta skolskjutshållplatser på Gotland och i andra kommuner inte uppfyller alla eller ens de flesta av chaufförernas ovan nämnda kriterier för en säker skolskjutshållplats. Chaufförernas erfarenhet bör i högre utsträckning tas tillvaratas som ett led i säkrare skolskjuts. Chaufförerna gör inte likadant vid på- och avstigning och det finns inte några tydliga rutiner som alla chaufförer följer. För att öka säkerheten vid på- och avstigning bör rekommendationer angående på- och avstigning av skolskjutsbarn utformas, tillsammans med chaufförerna, för att säkerställa att barnen inte behöver anpassa sig till olika rutiner. 5

6 Knappt 60 % av chaufförerna tror att de som hinner i kapp en stillastående skolskjuts med blinklyktorna tända sänker hastigheten, motsvarande siffra för de som möter bussen är drygt 30 %. Majoriteten av chaufförerna tror att endast 0-25% av alla medtrafikanter kör högst 30 km/h när de kommer i kapp en stillastående skolbuss med skolskjutsskylt och blinklyktor. Vid möte tror åtta av tio chaufförer att 0-25% håller högst 30 km/h. Nio av tio chaufförer upplever inte att föräldrarna ändrat sitt beteende, vare sig det gäller i vilken utsträckning de följer barnen till hållplatsen eller på något annat sätt. Nio av tio chaufförer uppger att barnen inte ändrat sitt beteende med anledning av 30- försöket. Fyra chaufförer har varit med om tillbud/olyckor under höstterminen 2006 eller vårterminen 2007, men ingen av chaufförerna anser att 30-försöket bidragit till eller orsakat tillbuden/olyckorna. Sju av tio chaufförer är trots allt positiva och tror att en lagstadgat 30-gräns ger bättre säkerhet jämfört med rekommendationen att hålla 30 km/h. Majoriteten tycker att 30- rekommendationen är bra. Det är dock en femtedel som inte tycker att 30- rekomendationen är bra. De anser att rekommendationen endast bör gälla skolskjuts eller kombinerad linjetrafik och skolskjuts, då de tror att medtrafikanterna annars kommer att tappa respekten för rekommendationen. 6

7 1 Inledning Att resa med skolskjuts till och från skolan är något som över barn gör dagligen i Sverige. Om man betraktar resan utifrån ett hela-resan-perspektiv så kan det konstateras att den största risken att drabbas av en olycka är då barnen går ut bakom eller framför bussar och detta framförallt under eftermiddagar (A Anund et al., 2003). Mellan 1994 och 2001 inträffade 256 polisrapporterade skolskjutsrelaterade olyckor i vilka sammanlagt 361 barn skadades eller dödades. Cirka 73 procent hade drabbats i egenskap av oskyddade trafikanter, inklusive de 51 procent som skadades då de sprang ut bakom eller framför bussar. Det finns en mängd lagar och föreskrifter som i dagsläget reglerar hur resor med upphandlad skolskjuts ska bedrivas. Nedan följer en kort sammanfattning: Utmärkning av fordon I dagsläget är det endast upphandlade skolskjutsfordon som har krav på sig att vara utmärkta med skolskjutsskylt. Enligt Förordning om skolskjutsning SFS 1970:340 skall ett fordon som används för skolskjutsning vara försett med en skylt eller liknande som visar fordonets användning, se Figur 1. I Vägverkets författningssamling VVFS 2003:22 finns krav på utformningen av skolskjutsskylten. I korthet ska skylten vara försedd med blinklyktor och minst ha yttermåtten 400 x 400 mm. En dubbelsidig genomlyst skylt får placeras väl synlig på fordonets tak. Denna placering är lämplig för exempelvis taxi. Enkelsidiga skyltar placeras fram- och baktill på fordonet (lämpligt för större fordon). Blinklyktorna skall tändas ca. 100 m före hållplats och släckas ca. 100 m efter hållplats. När fordonet används för annat ändamål än skolskjutsning skall skylten vara borttagen, övertäckt eller vänd. Skylten får dock vara kvar när fordonet transporteras till, eller från, ett skolskjutsuppdrag. Figur 1 Skolskjutsskylt 7

8 Trafikantbeteende vid passering av stillastående skolskjuts Det finns flera delar i Trafikförordningen (1998:1276) som pekar på att särskild hänsyn skall visas gentemot barn. I 2 kap. 1 trafikförordningen anges att trafikanten generellt ska ta särskild hänsyn till bl. a. barn: För att undvika trafikolyckor skall en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna. Trafikanten skall visa särskild hänsyn mot barn, äldre, skolpatruller och personer som det framgår har ett funktionshinder eller en sjukdom som är till hinder för dem i trafiken. I 3 kap. 14 vilket handlar om fordons hastighet står att Ett fordons hastighet skall anpassas till vad trafiksäkerheten kräver. I 3 kap. 15 anges vidare att utöver de generella trafiksäkerhetskrav skall förare visa särskild hänsyn och hålla tillräckligt låg hastighet under 15 punkter. Punkterna 10 och 11 har direkt bäring på skolskjutsning de säger följande: när fordonet närmar sig en spårvagn, en buss eller en skolskjuts som stannats för passagerarnas på- eller avstigning, när fordonet närmar sig barn som uppehåller sig på eller bredvid vägen. Genom skolskjutsskylten framgår för andra trafikanter att de närmar sig en buss där det kan finnas barn ombord eller i anslutning till fordonet. Det bör dock noteras att varken bestämmelsen om hastighetsanpassning i 3 kap eller någon annan bestämmelse i trafikförordningen hänvisar till fordon försedda med en skolskjutsskylt. En utvärdering av effekten av skolskjutsskylten (VVFS 2003:22) på 50- och 70-vägar har dock visat att skylten med tillhörande blinkljus inte leder till att trafikanter nämnvärt sänker sin hastighet på vägar med hastighetsgräns 50 km/h (Anna Anund et al., 2005). På vägar med 70 km/h noterades en hastighetsreducering på cirka 9 km/h, när lamporna blinkade. Någon motsvarande effekt kunde inte noteras om lamporna var släckta. 8

9 2 Bakgrund I ett beredningsarbete i syfte att minska antal skolskjutsrelaterade olyckor presenterade Vägverket en mängd förslag till åtgärder (TR 70A 2005:1726). Ett av dessa förslag var lag om sänkt hastighet till 30 km/h i samband med passering av fordon som stannat för passagerares av- eller påstigning. Lagen skulle gälla vid såväl omkörning som möte med sådant fordon. Lagen skulle enligt förslaget omfatta all passering av skolskjuts som stannat för passagerares på- eller avstigning, alltså inte enbart upphandlad skolskolskjuts och inte enbart bussar utan även skoltaxi. Vägverket föreslog att regeln i ett första skede skulle genomföras som en försöksverksamhet i ett antal kommuner (SFS 2005:951). Avsikten med försöksverksamheten var att utreda förslagets juridiska, ekonomiska och praktiska betydelse. Bland cirka 100 kommuner som anmält intresse var Gotland en av de kommuner som valdes ut som försökskommun för att fokusera på möjligheten att nyttja 30 km/h vid passering av stilla stående skolskjuts. Gotland till skillnad från Linköping och Örnsköldsvik har valt att testa rekommenderad 30 km/h. Där rekommendationen är knuten till den redan befintliga skolskjutsen. I de två andra nämnda kommunerna kommer lagstadgad 30 km/h att testas. I dessa kommuner kommer en ny skylt att nyttjas som istället för den traditionella skylten signalerar 30. Rekommenderad 30 km/h på Gotland Kampanjen på Gotland startade hösten Detta skedde genom att Vägverket via en kampanj informerade trafikanter om att alla rekommenderas köra högst 30 km/h vid passeringe av buss med skolskjutsskylt och blinkande lampor. Den rekommenderade 30- gränsen kopplas alltså till de redan befintliga skyltarna och gäller när bussen står på hållplats och chauffören har tänt blinkljusen. Det innebär att såväl upphandlad skolskjuts som skolskjutsskyltade linjebussar omfattas av rekommendationen. Avsikten med kampanjen är att påverka samtliga som hinner i fatt eller möter en stillastående buss. Den påverkan man vill åstadkomma är primärt sänkt hastighet. Försöket kommer sannolikt även att påverka chaufförerna av bussarna samt dem som reser med bussarna. Det finns därför en mängd frågeställningar kopplade till var och en av dessa aktörer. Utvärderingen av kampanjen på Gotland omfattar flera olika delstudier: Hastighetsmätningar Kommunikationsutvärdering telefonintervju med fordonsägare Barnkonsekvensanalys (BKA) Observationer av användning och kvalitet på skolskjutsskyltar och blinkande ljus Djupintervjuer med chaufförer av skolskjuts här kallade chaufförer Enkätstudie med chaufförer I föreliggande enkätstudie redovisas den utvärdering som kopplar till chaufförernas upplevelse av försöket med rekommenderad 30 km/h. Enkätstudien har föregåtts av en kvalitativ studie genomförd under sommaren 2006, det vill säga före försöket startade. 9

10 3 Syfte Syftet med föreliggande enkätstudie är att fånga chaufförernas kunskap och erfarenhet av att köra skolskjuts under 30-försöket. 10

11 4 Metod Den metod som använts är en enkätstudie. Enkäten har konstruerats med en bas i de resultat som erhölls vid de kvalitativa djupintervjuer som genomfördes med ett 10-tal chaufförer under sommaren 2006 (A Anund & Sörensen., 2006). Enkäten distribuerades till alla skolskjutschaufförer på Gotland vilket innebär att studien är en totalundersökning. Enkäten består av sammanlagt 31 frågor, se Bilaga 1. Ett följebrev medföljde enkäten, se Bilaga 2. Den innehåller frågor kring; erfarenhet och bakgrund, skolskjutsskylten, på- och avstigningsplatser, medtrafikanternas beteende, föräldrarna, barnen samt tillbud och olyckor. Två påminnelser har skett. Den första genom att Vägverket ringde till samtliga entreprenörer och den andra via ett vykort, se Bilaga 3. Av 98 utskickade frågeformulär har 59 chaufförer besvarat enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 60 procent. 11

12 5 Resultat och analys Resultaten från enkätundersökningen redovisas i den ordning som frågorna ställts i enkäten, se Bilaga 1. Resultatdelen är strukturerad enligt rubrikerna i enkäten; erfarenhet och bakgrund, skolskjutsskylten och blinklyktorna, på- och avstigningsplatser, medtrafikanternas beteende, föräldrarna, barnen samt tillbud och olyckor. 5.1 Erfarenhet och bakgrund Av de 59 chaufförer som svarat på enkäten är 54 män och 5 kvinnor, 91.5% respektive 8.5%. I genomsnitt var chaufförerna 52.5 (std 9.3) år gamla, den yngsta var 32 år och den äldsta 67 år. Två av chaufförerna har inte uppgett ålder. Chaufförerna har i genomsnitt kört buss i 16.1 år (std 9.3), med en variation från 1 år till 34 års erfarenhet. En chaufför har inte uppgett körerfarenhet. I Figur 2 visas andelen chaufförer som helt eller delvis kör upphandlad skolskjuts samt de som inte kör skolskjuts. Drygt en tredjedel av chaufförerna (36%) kör enbart upphandlad skolskjuts och ytterligare knappt en tredjedel (27%) kör upphandlad skolskjuts samt linjetrafik och/eller annan typ av tur, se Figur 2. Cirka en tredjedel av chaufförerna (32%) kör enbart linjetrafik och några (2%) kör linjetrafik samt annan typ av tur. Några få kör enbart annan typ av tur (3%). Vilka typer av turer kör du? procent av förarna Kör upphandlad skolskjuts (n=37) Kör ej upphandlad skolskjuts (n=22) Figur 2 Vilka typer av turer kör du? (Alla chaufförer som kör upphandlad skolskjuts oavsett vad för andra turer de också kör är inräknade i Kör upphandlad skolskjuts, medan de chaufförer som enbart kör linjetrafik och/eller annan typ av tur är inräknade i ) 12

13 30-försöket De allra flesta chaufförer (90%) upplever att de fått tillräckligt med information om 30- försöket. Av de chaufförer som upplever att de inte fått tillräckligt med information (10%), saknar en chaufför information om längden på försöket och en annan chaufför saknar information om hela upplägget på försöket. En chaufför uppgav att han körde tur när informationen gavs och en annan chaufför uttryckte att han upplevde att informationsmöten borde infalla på arbetstid och inte på fritiden. Ytterligare en chaufför svarade det är som det alltid har varit. Nästan alla chaufförer (95%) uppger att de vet när 30-rekommendationen gäller. Av de två chaufförer som är osäkra på vad som gäller är en osäker på vad som gäller de tider som chauffören kör både skola och linjetrafik och en chaufför har inte fått någon information och är därför osäker. En chaufför har inte svarat. Majoriteten av chaufförerna (61%) tycker att 30-rekommendationen är bra, några (14%) uppger att de inte vet vad de tycker om rekommendationen. Fyra chaufförer har inte svarat på frågan, se Figur 3. Tycker du att 30-rekommendationen är bra? procent av förarna Ja Nej Vet ej 10 0 Figur 3 Tycker du att 30-rekommendationen är bra? (Fyra chaufförer har inte svarat på frågan) Av de chaufförer som inte tycker att 30-rekommendationen är bra (19%), uppger många att det vore bättre om rekommendationen endast gällde skolskjuts alternativt kombinerad linjetrafik och skolskjuts. Att rekommendationen gäller även linjebuss gör enligt dessa chaufförer att bilisterna tappar respekten för 30-rekommendationen och visar dålig hänsyn; när citat: vi blinkar för att släppa av en pensionär. Några tycker även att rekommendationen ökar osäkerheten kring barnens passage av vägen. Eftersom 30- rekommendationen inte är en garanti för att bilisterna verkligen kommer att sakta ner ökar risken för barnen. 13

14 5.2 Skolskjutsskylten och blinklyktorna Alla chaufförer, utom en, kör vanligtvis bussar med skolskjutsskylt med blinklyktor. En chaufför har inte svarat på frågan. När på dygnet använder chaufförerna skylt och blinklyktor De flesta av chaufförerna (67%) använder skylt och blinklyktor mellan på vardagar (ej lov). En chaufför har inte svarat på frågan. De chaufförer (17%) som uppgett att de använder skylt och blinklyktor annan tid, än de alternativ som ges i frågan, skriver att de använder detta; en chaufför använder skylt och blinkljus mellan 07-17, en chaufför mellan , tre chaufförer 06-19, en chaufför anger användning under skoltid samt två chaufför använder alltid skylt och blinkljus vid skolskjutsning, se Figur 4. När på dygnet använder du skylt och blinklyktor? procent av förarna vardagar (ej lov) alla dagar alltid annan tid Figur 4 När använder du skylt och blinklyktor? (En chaufför har inte svarat på frågan) 14

15 På vilket avstånd från hållplatsen tänder och släcker chaufförerna blinklyktorna Det avstånd på vilket chaufförerna tänder blinklyktorna varierar från endast 30 meter till hela 300 meter före hållplatsen. Medelavståndet är meter (std 50.9). Tre chaufförer har inte svarat på frågan. Det avstånd på vilket chaufförerna släcker blinklyktorna varierar också från endast 30 till hela 300 meter, medelavståndet är meter (std 55.0). Tre chaufförer har inte svarat på frågorna om vilket avstånd de tänder och släcker blinklyktorna. Tycker chaufförerna det är svårt eller lätt att komma ihåg att tända och släcka blinklyktorna De flesta chaufförer tycker att det är lätt att komma ihåg att tända (91%) respektive släcka (80%) blinklyktorna. Övriga tycker det är svårt. Två respektive fyra chaufförer har inte svarat på frågan. Tror chaufförerna att medtrafikanterna ser skolskjutsskylten med blinklyktorna i tid De flesta chaufförer tror att medtrafikanterna ser skolskjutsskylten med blinklyktorna i tid, både när de möter och hinner i kapp bussen samt vid olika förhållanden. I dagsljus är chaufförerna dock mindre eniga om huruvida medtrafikanterna ser skylten med blinklyktorna i tid, knappt hälften uppger att de tror att medtrafikanterna gör det medan resten inte vet eller inte tror att medtrafikanterna ser skylten i tid. En till två chaufförer har inte svarat på de olika delfrågorna, se Figur 5 Tror du att medtrafikanterna ser skolskjutsskylten med blinklyktorna i tid... procent av förarna Ja Nej Vet ej möter bussen (n=57) hinner i kapp (n=58) vintertid (n=57) dagsljus (n=57) skymning/gryning (n=57) i mörker (n=58) Figur 5 Tror du att medtrafikanterna ser skolskjutsskylten med blinklyktorna i tid 15

16 Använder chaufförerna blinklyktorna annorlunda nu jämfört med före 30-försöket De flesta chaufförer använder blinklyktorna på samma sätt nu som före 30-försöket. De flesta av chaufförerna tänder blinklyktorna lika ofta nu som före 30-försöket (72%), tänder dem på lika avstånd som tidigare (88%), samt släcker dem på lika avstånd (84%), se Figur 6. Använder du blinklyktorna på ett annorlunda sätt nu jämfört med före 30-försöket? Procent förare Ja Nej Vet ej 0 tänds oftare (n=53) tänds mer sällan (n=51) tänds lika ofta (n=53) tänds längre ifrån (n=53) tänds närmare (n=50) tänds på lika avstånd (n=57) släcks längre ifrån (n=51) släcks närmare (n=49) släcks på lika avstånd (n=56) Figur 6 Använder du blinklyktorna på ett annorlunda sätt nu än före försöket? 16

17 5.3 På- och avstigningsplatser ( hållplatser ) Majoriteten av chaufförerna anser att det finns hållplatser som de stannar vid som inte är säkra (79%). Två chaufförer har inte svarat. Det finns ingen signifikant skillnad mellan de chaufförer som kör och de som inte kör upphandlad skolskjuts. I genomsnitt upplever chaufförerna, som stannar vid osäkra hållplatser, att de släpper av passagerare vid 7 osäkra hållplatser var. Antalet osäkra hållplatser per chaufför varierar från 1 till 25. De främsta anledningarna till att hållplatserna inte upplevs som säkra är skymd sikt, ofta i kurvor, samt att de måste släppa av passagerare på vägen eller vägrenen. Fler orsaker är att hållplatser ligger på 90-väg, att barnen behöver korsa vägen, att medtrafikanterna inte saktar ner och att hållplatserna ligger på smala vägar. Kör chaufförerna barn som behöver korsa vägen för att ta sig till och från hållplatsen Antalet barn en chaufför kör som behöver korsar vägen, på väg till hållplatsen eller på väg till hemmet, varierar från 0 till 54 barn. Tyvärr har många chaufförer inte svarat på frågan, bortfallet är cirka 40-50%, se Tabell 1 och Tabell 2. Tabell 1 Bortfall på frågan Hur många skolskjutsbarn har du som måste passera vägen för att komma till skolskjutsen på morgonen? Bortfall i % Förskolan- Lågstadiet Mellanstadiet Högstadiet svar saknas kör ej barn i den åldern har fyllt i antal barn Tabell 2 Bortfall på frågan Hur många skolskjutsbarn har du som måste passera vägen för att komma hem när de klivit av bussen? Bortfall i % Förskolan- Lågstadiet Mellanstadiet Högstadiet svar saknas kör ej barn i den åldern har fyllt i antal barn

18 I Figur 7 redovisas per chaufför det genomsnittliga antalet barn som behöver korsa vägen, för de chaufförer som svarat på frågan och angett att de kör barn i den åldern. Antal barn per förare som måste korsa vägen genomsnittligt antal barn per förare morgon eftermiddag 0 Förskolan-Lågstadiet Mellanstadiet Högstadiet Figur 7 Antal barn per chaufför som måste korsa vägen för att ta sig till och från skolskjutsen. (Svarsfrekvens, se tabell ovan) Rutiner vid avstigning Frågan om vilka rutiner som chauffören och barnen har vid avstigning, vänder sig till de chaufförer som kör barn i respektive ålder, där av redovisas resultaten enbart för dessa chaufförer; 25 chaufförer kör barn i förskolan och lågstadiet, 30 chaufförer kör barn på mellanstadiet och 34 chaufförer kör barn på högstadiet. Då endast sex chaufförer som inte kör skolskjuts svarat på frågan har ingen jämförelse mellan de som kör och inte kör skolskjuts gjorts, Figur 8 - Figur 10. Nedan redovisas chaufförernas rutiner med barnen, sammanfattat: Följer barnen över vägen: De flesta chaufförer följer alltid barn i förskoleklass och på lågstadiet över vägen, medan de flesta chaufförer aldrig följer barn på högstadiet över vägen. För barn på mellanstadiet varierar rutinen att följa barnen över vägen mellan de olika chaufförerna. Låter barnen passera framför bussen: De flesta chaufförer låter aldrig barnen, oavsett ålder, passera framför bussen. Låter barnen passera bakom bussen: Majoriteten av chaufförerna låter heller aldrig barnen på låg- och mellanstadiet passerar bakom bussen, medan rutinen att låta barnen passera bakom bussen varierar något mer för högstadiebarn. Låter barnen vänta tills bussen åkt: Majoriteten av chaufförerna låter alltid barn på mellan- och högstadiet vänta tills bussen åkt, medan rutinerna för lågstadiet varierar mer mellan de olika chaufförerna. Blockerar vägen med bussen: Rutinen att blockera vägen med bussen varierar, för alla åldersgrupper, mellan de olika chaufförerna. 18

19 Förskolan-Årskurs3 (25 förare kör barn i den åldern) Procent av förarna som kör barn i den åldern Följer barnen över vägen (n=22) Låter barnen Låter barnen passera framför passera bakom bussen (n=19) bussen (n=17) Låter barnen vänta tills bussen åkt (n=19) Blockerar vägen med bussen (n=21) aldrig sällan ibland ofta alltid Figur 8 Vilka rutiner har du och barnen vid avstigning om barnen ska passera vägen för att komma hem? Förskoleklass Årskurs 3 Årskurs 4-6 (30 förare kör barn i den åldern) Procent av förarna som kör barn i den åldern Följer barnen över vägen (n=26) Låter barnen Låter barnen passera framför passera bakom bussen (n=25) bussen (n=23) Låter barnen vänta tills bussen åkt (n=24) Blockerar vägen med bussen (n=25) aldrig sällan ibland ofta alltid Figur 9 Vilka rutiner har du och barnen vid avstigning om barnen ska passera vägen för att komma hem? Årskurs

20 Årskurs 7-9 (34 förare kör barn i den åldern) Procent av förarna som kör barn i den åldern Följer barnen över vägen (n=28) Låter barnen Låter barnen passera framför passera bakom bussen (n=25) bussen (n=25) Låter barnen vänta tills bussen åkt (n=30) Blockerar vägen med bussen (n=26) aldrig sällan ibland ofta alltid Figur 10 Vilka rutiner har du och barnen vid avstigning om barnen ska passera vägen för att komma hem? Årskurs 7-9 En säker skolskjutshållplats De flesta chaufförer (90%) anser att en säker skolskjutshållplats bör ha en ficka. Ingen chaufförerna anser att en säker hållplats bör ligga i direkt anslutning till körbanan. Dock anser några chaufförer (10%) att hållplatsens utformning inte spelar någon roll. Åtta chaufförer har inte svarat på frågan, se Figur

21 Typ av hållplats procent av förarna körbana ficka spelar ingen roll Figur 11 Typ av hållplats (Åtta chaufförer har inte svarat på frågan) De flesta chaufförer (89%) anser också att barnen inte ska behöva passera över vägen. En chaufför tycker dock att det är säkert att låta barnen passera över vägen. Några (9%) anser att det inte spelar någon roll om barnen behöver passera vägen eller inte. Sex chaufförer har inte svarat. Barnen ska passera över vägen procent av förarna ja nej spelar ingen roll Figur 12 Kan barnen passera över vägen (Sex chaufförer har inte svarat på frågan) 21

22 En stor del av chaufförerna (73%) anger att hastighetsbegränsningen förbi en säker skolskjutshållplats bör vara 30 km/h. Ingen chaufför anser att 90 km/h är en lämplig hastighet förbi en skolskjutshållplats, men några chaufförer (10%) anser att hastighetsbegränsningen inte spelar någon roll. Åtta chaufförer har inte svarat. Hastighetsbegränsning procent av förarna km/h 50 km/h 70 km/h 90 km/h spelar ingen roll Figur 13 Hastighetsbegränsning (Åtta chaufförer har inte svarat) Majoriteten (52%) av chaufförerna anser att trafikflödet förbi en säker skolskjutshållplats bör vara så lågt som mindre än 500 fordon per dygn. En tredje del av chaufförerna (34%) anser att trafikflödet inte spelar någon roll för säkerheten på en skolskjutshållplats. Nio chaufförer har inte svarat. Trafikflöde procent av förarna < 500 f/d f/d f/d 2000 f/d el. mer spelar ingen roll Figur 14 Trafikflöde (Nio chaufförer har inte svarat) 22

23 Drygt hälften av chaufförerna (52%) anser också att siktsträckan bör var mer än 200 meter. Drygt en femtedel av chaufförerna (21%) anser att lämplig siktsträcka är meter och knappt en femtedel (20%) anser att en siktsträcka på meter är lämplig. Endast några få chaufförer (5%) anser att siktsträckan inte spelar någon roll. Tre chaufförer har inte svarat. Siktsträcka procent av förarna m m m m > 200 m spelar ingen roll Figur 15 Siktsträcka (Tre chaufförer har inte svarat) Chaufförerna är mer oeniga angående huruvida och vilken vägbredd som bäst lämpar sig för säker skolskjutshållplats. En dryg tredje del av chaufförerna (35%) anser att vägbredden inte spelar någon roll. Några anser att en vägbredd på mindre än sex meter är lämplig (12%), en knapp femtedel att mellan 6 och 7,9 meter är lämpligt (18%), en femtedel att mellan 8 och 9.9 meter är lämpligt (20%) och några anser att vägbredden kan vara 10 meter eller mer vid en säker skolskjutshållplats (14%). Tio chaufförer har inte svarat. 23

24 Vägbredd procent av förarna < 6 m 6-7,9 m 8-9,9 m 10 m el. mer spelar ingen roll Figur 16 Vägbredd (Tio chaufförer har inte svarat) Chaufförerna är också oeniga angående huruvida och hur stor andel tunga fordon som kan passera förbi en säker skolskjutshållplats. Två femtedelar av chaufförerna (40%) anser att andelen tunga fordon bör vara färre 5%, medan två femtedelar av chaufförerna (44%) menar att andelen tunga fordon inte spelar någon roll. Några chaufförer (14%) anser att en andel tunga fordon på 5-10% är säkert och en chaufför anser att andelen kan vara mer än 10%. Sju chaufförer har inte svarat. Andel tunga fordon procent av förarna < 5% 5-10% > 10% spelar ingen roll Figur 17 Andel tunga fordon (Sju chaufförer har inte svarat) 24

25 5.4 Medtrafikanternas beteende De flesta chaufförer (81%) tror att bara 0-25% av bilisterna som möter en stillastående skolbuss med blinklyktorna tänka kör högst 30 km/h. En chaufför har inte svarat. Majoriteten av chaufförerna (55%) tror att bara 0-25% av bilisterna som kommer i kapp bussen kör högst 30 km/h och en tredje del (33%) tror att 26-50% av bilisterna kör högst 30 km/h. En chaufför har inte svarat. Av de som passerar förbi en stillastående skolbuss med blinklyktor tända, hur stor andel kör högst 30 km/h? procent av förarna möter kommer i kapp % 26-50% 51-75% % Andel av medtrafikanterna som kör högst 30 km/h Figur 18 Hur stor andel av medtrafikanterna kör högst 30 km/h förbi en stillastående skolbuss? (En chaufför har inte svarat på frågorna) Majoriteten av chaufförerna (56%) upplever inte att trafikanterna sänker hastigheten när de möter en stillastående skolbuss, men majoriteten av chaufförerna (57%) upplever däremot att trafikanterna sänker hastigheten när de hinner i kapp bussen. Fyra respektive tre chaufförer har inte svarat på frågorna. 25

26 Har 30-försöket medfört att medtrafikanterna sänker hastigheten när de passerar en stillastående skolbuss med blinklyktor tända? procent av förarna möter kommer i kapp 0 Ja Nej Vet ej Figur 19 Har 30-försöket medfört att medtrafikanterna sänker hastigheten när de möter eller kommer i kapp en stillastående skolbuss med blinklyktor tända? (Fyra respektive tre chaufförer har inte svarat på frågorna) Yrkesförare Majoriteten av chaufförerna (58%) upplever inte att det finns någon skillnad i beteende mellan privatbilister och yrkesförare. Men drygt två femtedelar av chaufförerna (42%) upplever att det finns en skillnad. Den skillnad flera chaufförer upplever anges vara att många att yrkesförare kör annorlunda, citat: de ser det på ett annat sätt. Det finns dock ingen konsensus avseende om det är ett bättre eller sämre beteende. Några uppger att yrkesförare saktar ner mer, kör bättre och visar mer hänsyn. Men några menar istället att yrkesförare inte visar någon hänsyn och att lastbilsförare är särskilt dåliga på att sänka hastigheten. 26

27 5.5 Föräldrarna De allra flesta chaufförer uppger att det inte är någon skillnad i hur vanligt det är att föräldrarna följer barnen till (91%) och från (91%) hållplatsen, jämfört med före 30- försöket. Övriga uppger att de inte vet om det blivit vanligare eller ovanligare. Två respektive tre chaufförer har inte svarat på frågorna. Har det blivit valigare eller ovanligare att föräldrarna följer barnen till/från hållplatsen jämfört med före 30-försöket? procent av förarna följer till hpl möter vid hpl 0 vanligare ovanligare ingen skillnad vet ej Figur 20. Har det blivit vanligare eller ovanligare att föräldrarna följer barnen till/från hållplatsen jämfört med före 30-försöket? (Två respektive tre chaufförer har inte svarat på frågorna) Likaså uppger de allra flesta chaufförer (96%) att föräldrarna på något annat sätt inte heller ändrat sitt beteende med anledning av 30-rekommendationen. En chaufför anser att, citat: bara de med dekaler ändrat sitt beteende och en chaufför menar att föräldrarna visar mer hänsyn som bilister och kör saktare i närheten av en stillastående skolbuss. Tre chaufförer har inte svarat på frågan. 27

28 5.6 Barnen De flesta chaufförer (89%) uppger att barnen inte heller ändrat sitt beteende med anledning av 30-försöket. Några (11%) uppger att barnen har ändrat sitt beteende och menar att barnen numera tror att bilarna kommer att sakta ner, citat: de litar nästan på att bilarna stannar bakom bussen. En chaufför uppger att barnen är mer observanta. Tre chaufförer har inte svarat på frågan. Säkerhet De flesta chaufförer anser att barnens säkerhet vid påstigning till och vid skolan, samt avstigning vid och hem från skolan är oförändrad. Se figur 21. Har barnens säkerhet ökat eller minskat med anledning av 30- försöket? procent förare ökat minskat oförändrat vet ej 0 påstigning till skolan avstigning vid skolan påstigning vid skolan avstigning hem från skolan Figur 21 Har barnens säkerhet ökat eller minskat med anledning av 30-försöket? (Två chaufförer har inte svarat på frågan). Majoriteten av chaufförerna uppger att barnens säkerhet vid påstigning till skolan är oförändrad (60%), medan knappt en tredje del menar att säkerheten ökat (30%). De allra flesta chaufförer uppger också att barnens säkerhet vid avstigning vid skolan är oförändrat (81%). Två chaufförer har inte svarat. Likaså uppger de allra flesta chaufförer att barnens säkerhet är oförändrat vid påstigning vid skolan (81%). Två chaufförer har inte svarat. Däremot är chaufförerna mindre eniga kring huruvida säkerheten vid avstigningen hem från skolan har ökat eller är oförändrad. Majoriteten (49%) uppger dock att säkerheten är oförändrad, medan drygt en tredje del (35%) uppger att den har ökat. Två chaufförer har inte svarat på frågan. 28

29 Uppmärksamhet De flesta chaufförer (68% respektive 67%) uppger också att barnens uppmärksamhet till och från skolan är oförändrad. Knappt en femtedel (19 respektive 19%) uppger att de inte vet om barnens uppmärksamhet ökat eller minskat till och från skolan. Två chaufförer har inte svarat på frågorna. Har barnens uppmärksamhet ökat eller minsakt med anledning av 30-försöket? procent av förarna ökat minskat oförändrat vet ej 0 till skolan hem från skolan Figur 22 Har barnens uppmärksamhet ökat eller minskat med anledning av 30- försöket? (Två chaufförer har inte svarat på frågan) 29

30 5.7 Tillbud och olyckor Fyra chaufförer har varit med om tillbud/olyckor under höstterminen 2006 eller vårterminen Ingen av chaufförerna anser att 30-försöket bidragit till eller orsakat tillbuden/olyckorna, i övrigt har de inte kommenterat vad som hänt. Två chaufförer har inte svarat på frågan. Kommer effekterna av 30-rekommendationen att hålla i sig Trettiotvå chaufförer anser att effekter uppnåtts med 30-försöket, det vill säga att medtrafikanterna sänker hastigheten när de passerar en stillastående buss med blinklyktor (fråga 22 i enkäten, se figur 18). Av dem, tror de flesta chaufförer (77%) att effekterna håller i sig på sikt, helt eller delvis. Två av dem har inte svarat på frågan. Tror du att de eventuella effekter som uppnåtts med 30-försöket håller i sig på sikt? procent av förarna som anser att effekter uppnåtts (n=32) ja delvis nej vet ej Figur 23 Tror du att de eventuella effekter som uppnåtts med 30-försöket håller i sig på sikt? Svar redovisade endast för de chaufförer som anser att effekter uppnåtts med 30- försöket (Två av dem har inte svarat på frågan) 30

31 Lagstadgad 30 jämfört med rekommendationen De flesta chaufförer (68%) tror att en lagstadgad 30-gräns ger bättre säkerhet jämfört med rekommendationen att hålla 30 km/h. Två chaufförer har inte svarat. Tror du att lagstadgad 30-gräns ger bättre eller sämre säkerhet jämfört med rekommendationen att hålla högst 30 km/h? procent av förarna ger bättre säkerhet ger sämre säkerhet ingen skillnad vet ej Figur 24 Tror du att en lagstadgat 30-gräns ger bättre eller sämre säkerhet jämfört med rekommendationen att hålla 30 km/h? (Två chaufförer har inte svarat) 31

32 6 Diskussion och slutsats 6.1 Metod Undersökningen hade som mål att täcka samtliga gotländska chaufförers åsikter. Tyvärr erhölls endast en svarsfrekvens på 60 %. För att kunna skicka ut påminnelse om enkäten till rätt chaufför var enkäterna nummermärkta, men i övrigt garanterades chaufförerna anonymitet. Chaufförer har kontaktat VTI och uppgett att de på grund av märkningen inte velat svara på enkäten. Vi tror tyvärr att det är en av anledningarna till den relativt låga svarsfrekvensen på 60 procent. För de olika frågorna i enkäten finns det också ett bortfall, i de fall någon/några chaufförer inte svarat anges detta i texten. När svaren på en fråga redovisas i form av andelar motsvarar detta procentuellt andel chaufförer av dem som svarat på frågan. Det har inte gjorts någon bortfallsstudie vilket gör att det inte går att avfärda att bortfallet är systematiskt. På två frågor, fråga 17 och 18, finns ett mycket stort bortfall på cirka 40 procent, se Tabell 1 och 2. Anledningen till bortfallet skulle kunna vara att frågan varit svårt formulerad och att chaufförerna därför inte riktigt förstått hur de skulle besvara den. Flera chaufförer har antecknat vet ej i kanten på enkäten, då något svarsalternativ för vet ej inte fanns. Andra chaufförer som inte vet skulle kunna ha valt att inte alls svara vilket skulle kunna vara ytterligare en anledning till bortfallet. Svarsalternativen till fråga 9 När på dygnet använder du skylt och blinklyktorna? var olyckligt formulerade. Chaufförerna var instruerade att använda skylt och blinklyktor på vardagar från första morgontur till klockan 19. Detta svarsalternativ finns inte utan formuleringen löd istället vardagar (ej lov). Tre chaufförer svarade, under svarsalternativet annan tid att de använder skylt och blinkljus mellan Det finns inte utrymme att svara mer utförligt och det är därför möjligt att de menar på vardagar. Om vi tolkar svaret som att chaufförerna menar på vardagar, ger det en mycket liten höjning i andel chaufförer som använt skylt och blinkljus vid korrekta tidpunkter. Därför och på grund av att det är få turer som startar tidigare än klockan sju på morgonen vågar vi ändå dra slutsatsen att majoriteten av chaufförerna använder skylt och blinkljus vid rätt tidpunkt, medan en tredjedel inte gör det. Det bör noteras att föreliggande studie är en toal undersökning då samtliga busschaufförer på Gotland tillfrågats. 32

33 6.2 Resultat Erfarenhet och bakgrund De allra flesta busschaufförer som svarat på enkäten är män i års ålder. Det är en ganska stor spridning i körerfarenhet mellan chaufförerna, de flesta har mellan 7-25 års erfarenhet. Huruvida ovanstående stämmer överens med hur det ser ut i resten av landet är inte analyserat. Det ska dock betonas att enkätstudien är en total undersökning för Gotland vilket gör att föreliggande studie beskriver populationen av chaufförer på just Gotland. Majoriteten av chaufförerna kör upphandlad skolskjuts, ibland i kombination med linjetrafik och andra typer av turer. Knappt två femtedelar av chaufförerna kör inte upphandlad skolskjuts. 30-försöket Det är glädjande att nio av tio chaufförer upplever att de fått tillräckligt med information om 30-försöket. Viktigt att ta med sig är de synpunkter som de som inte upplevde sig vara tillräcklig informerade framförde. De poängterade att information ska ske på arbetstid och att det bör ges vid ett eller flera tillfällen så att alla har möjlighet att närvara. Vidare kan det konstateras att nästan alla chaufförer upplever att de vet när 30- rekommendationen gäller. Tyvärr avspeglar det sig inte i användningen av skylt och blinklyktor, se följande avsnitt Skolskjutskylten och blinklyktorna. Majoriteten av chaufförerna tycker att 30-rekommendationen är bra, det ska dock betonas att flera tycker det är svårt att ta ställning. En femtedel av chaufförerna tycker inte att 30- rekomendationen är bra. De anser att rekommendationen endast bör gälla skolskjuts eller kombinerad linjetrafik och skolskjuts, eftersom medtrafikanterna annars tappar respekten för rekommendationen samt att osäkerheten och risken för barnen kan öka då de tror att medtrafikanterna kommer att sakta ner vilket rekommendationen inte kan garantera. Skolskjutsskylten och blinklyktorna Även om nästan alla chaufförer upplever att de vet när 30-rekommendationen gäller avspeglar det sig olyckligtvis inte i hur de använder skolskjutsskylten och blinklyktorna. En tredjedel av chaufförerna anger att de använder skolskjutsskylten och blinklyktorna på annan tid eller kortare tid än den för försöket angivna dvs. mellan första tur på morgonen och klockan på vardagar (ej lov). Vidare varierar avståndet till hållplatserna på vilket chaufförerna tänder och släcker blinklyktorna med mellan 30 och 300 meter. Instruktionen inför försöket har varit att tända och släcka blinklyktorna 100 meter före och efter hållplatsen, detta enligt gällande skolskjutsförordning. Medelavståndet där man tänder respektive släcker lyktorna är cirka 135 meter i båda riktningar, med en standardavvikelse på drygt 50 meter. Nio av tio chaufförer tycker det är lätt att komma ihåg att tända, och åtta av tio tycker det är lätt att komma ihåg att släcka blinklyktorna. Således ligger inte förklaringen till de stora variationerna i tändning och släckning där. Det är helt avgörande för försökets genomförande att medtrafikanterna varnas vid rätt tid på dygnet och vid rätt avstånd från hållplatserna. Avvikelser försvårar utvärderingen och möjligheterna att dra korrekta slutsatser. I fortsatta försök i Linköping och Örnsköldsvik är det därför av yttersta vikt att säkerställa att alla chaufförer tillgodogör sig och följer informationen om hur den nya skylten ska användas. 33

34 Då skolskjutsskylten och blinkljusen är till för att varna medtrafikanter är det av stort intresse att fånga hur busschaufförerna som är de som i praktiken använder verktyget för att öka säkerheten för barnen upplever att det fungerar. Glädjande nog upplever mellan sju till nio av tio chaufförer att medtrafikanterna ser skolskjutsskylten med blinklyktorna i tid såväl när de möter bussen, hinner i kapp bussen, under vintern, i skymning och gryning som i mörker. Frågan är dock huruvida en trafikant som kör bakom en buss som börjar blinka först 30 meter från hållplatsen hinner bromsa ner till 30 km/h i tid? Det tillfälle då lägst antal chaufförer trodde att medtrafikanterna sett skolskjutsskylten med blinklyktorna är i dagsljus. Några chaufförer har spontant antecknat bredvid frågan att det är i motljus som de tror att medtrafikanter har svårt att se skylt och blinklyktor i tid. Det är mycket viktigt att säkerställa att den nya skylt som används i Linköping och Örnsköldsvik fungerar bra även i dagsljus och motljus, eftersom den är verkningslös om medtrafikanterna inte kan uppfatta budskapet i tid. De flesta, sju till åtta av tio chaufförer använder blinklyktorna på samma sätt nu som före 30-försöket. Utifrån de instruktioner som getts är detta lite förvånande eftersom de borde ha lett till att chaufförerna behövt tända blinklyktorna oftare. Kanske är vanans makt för stor eller kanske har de instruktioner som getts inte varit tillräckligt tydliga och chaufförerna har därför valt att använda skylt och blinklyktor så som de alltid har gjort? På- och avstigningsplatser Åtta av tio chaufförer uppger att de anser att det stannar vid hållplatser som inte är säkra. Några stannar idag vid så många som 25 hållplatser som, enligt dem själva, inte är säkra. Det är anmärkningsvärt att man från kommunens sida inte tar tillvara, alternativt efterfrågar, chaufförernas åsikter i den här frågan då det är de som dagligen möter skolskjutsbarnen. Förutom det uppenbara, att det inte är bra för barnen att vänta vid eller kliva av vid hållplatser som inte är säkra, är det säkerligen heller inte angenämt som busschaufförer att behöva hämta och lämna barn vid en hållplats som man själv upplever som inte säker. Anledningarna till att hållplatserna inte upplevs som säkra varierar mellan skymd sikt vid hållplatsen (ofta i kurvor) samt att chaufförerna måste släppa av passagerare på vägen eller vägrenen. Andra typer av hållplatser som inte anses säkra är de på 90-väg, hållplatser där barn behöver korsa vägen samt hållplatser på smala vägar. Ytterligare en anledning till inte säkra hållplatser är att medtrafikanterna inte saktar ner. Även om 30-rekommendationen och lagstadgat 30 ökar säkerheten för barnen så är detta uppenbarligen inte tillräckligt. För att öka säkerheten för skolskjutsbarnen krävs åtgärder även när bussen inte är vid hållplatsen dvs. säkrare hållplatser och vägar till och från hållplatser. Således borde man, om man vill öka säkerheten för alla skolskjutsbarn, till exempel inte förlägga hållplatser för skolskjutsbarn på 90- och 110-vägar, på ställen där barnen behöver korsa vägen eller vid skymd sikt. Att åtta av tio chaufförer uppger att de stannar vid hållplatser som inte är säkra antyder att rekommenderad 30 i sig inte är en tillräcklig åtgärd för att öka säkerheten för barnen. 34

35 Korsa vägen rutiner vid avstigning De flesta chaufförer kör barn i såväl förskolan/lågstadiet som på mellanstadiet och högstadiet som måste passera vägen för att komma till skolskjutsen på morgonen eller komma hem när de klivit av bussen. De rutiner som chaufförerna och barnen har vid avstigning varierar mellan de olika åldersgrupperna. Majoriteten av chaufförerna låter alltid barn på mellan- och högstadiet vänta tills bussen åkt. För barn i förskoleklass/lågstadium har man andra rutiner. De flesta chaufförerna följer alltid barn i förskoleklass och på lågstadiet över vägen. Även om majoriteten av chaufförerna och de flesta av chaufförerna använder sig av dessa två rutiner är det viktigt att notera att alla chaufförer inte gör likadant och att det inte finns några tydliga rutiner som alla chaufförer följer. Det är av säkerhetsskäl önskvärt med enhetliga rutiner för barnen i syfte att öka säkerheten och tryggheten för dem. En säker skolskjutshållplats Skolskjutschaufförerna anser att följande bör gälla för en säker skolskjutshållplats: Hastighetsbegränsning 30 km/h förbi hållplatsen (sju av tio chaufförer) Barnen ska inte behöva passera vägen (nio av tio chaufförer) Hållplatsficka (nio av tio chaufförer) Siktsträckan bör vara mer än 100 meter (nio av tio chaufförer) Lågt trafikflöde, färre än 500 fordon per dygn (fem av tio chaufförer) Det finns ingen konsensus bland chaufförerna vilken vägbredd som bör råda eller om vägbredden förbi en säker skolskjutshållplats spelar någon roll. Likaså finns det ingen konsensus bland chaufförerna om andelen tunga fordon som passerar förbi hållplatsen spelar roll och i så fall hur stor andel tunga fordon som kan passera förbi. Det är mycket troligt att de flesta skolskjutshållplatser på Gotland och i andra kommuner inte uppfyller alla eller ens de flesta av de ovan nämnda kriterierna för en säker skolskjutshållplats. Chaufförernas erfarenhet bör tillvaratas som ett led i säkrare skolskjuts. Medtrafikanternas beteende Majoriteten av chaufförerna tror att endast 0-25% av alla medtrafikanter kör högst 30 km/h när de kommer i kapp en stillastående skolbuss med skolskjutsskylt och blinklyktor. Vid möte tror så många åtta av tio chaufförer att 0-25% håller högst 30 km/h. Detta skulle kunna tolkas som att 30-rekommendationen inte fungerar, medtrafikanterna håller inte högst 30 km/h förbi skolbussarna. Glädjande nog tror mer än hälften av chaufförerna att medtrafikanterna i alla fall sänker hastigheten när de möter en stillastående skolbuss med skolskjutsskylt och blinklyktor, även om en tredjedel tror att medtrafikanterna inte sänker hastigheten. Tyvärr är relationen den omvända när medtrafikanterna kommer i kapp en skolbuss. En tredjedel tror att medtrafikanterna sänker hastigheten, men drygt hälften tror inte att de sänker hastigheten. 35

36 Yrkesförare Majoriteten av chaufförerna upplever inte att det finns någon skillnad i beteende mellan privatbilister och yrkesförare och utav dem som upplever en skillnad finns ingen konsensus i huruvida yrkesförare har ett bättre eller sämre beteende. Föräldrarna Nio av tio chaufförer upplever inte att föräldrarna ändrat sitt beteende, vare sig det gäller i vilken utsträckning de följer barnen till hållplatsen eller på något annat sätt. Detta kan tolkas som såväl negativt som positivt. Försöket har sannolikt inte lett till någon negativ förändring i form av att färre barn följs till / från på- och avstigningsplatser. Barnen Nio av tio chaufförer uppger att barnen inte heller ändrat sitt beteende med anledning av 30-försöket. De få som uppger att det finns en skillnad menar på att, citat: barnen litar nästan på att bilarna stannar bakom bussen alternativt att barnen är mer observanta. I utvärderingen av hela 30-försöket är det mycket viktigt att utreda huruvida barnen ändrar sitt beteende på riskfyllt sätt, vilket antyds av några få chaufförer i enkäten. Majoriteten chaufförer anser ändå att barnens säkerhet vid på- och avstigning är oförändrad. Det kan dock konstateras att en tredjedel av chaufförerna anser att säkerheten har ökat vid påstigning till skolan och avstigning hem från skolan. Två tredjedelar av chaufförerna anser att barnens uppmärksamhet till och från skolan är oförändrad, medan en femtedel uppger att de inte vet. Tillbud och olyckor Fyra chaufförer har varit med om tillbud/olyckor under höstterminen 2006 eller vårterminen 2007, men ingen av chaufförerna anser att 30-försöket bidragit till eller orsakat tillbuden/olyckorna. Majoriteten av chaufförerna upplever att effekter uppnåtts med 30-försöket och utav dem är tror flesta att effekterna kommer att hålla i sig. Tyvärr upplever ändå en betydande del av chaufförerna, två femtedelar, att effekter inte uppnåtts med 30-försöket. Sju av tio chaufförer tror att en lagstadgat 30-gräns ger bättre säkerhet jämfört med rekommendationen att hålla 30 km/h. 36