Uppsala växer socialt hållbart. Mats Norrbom, stadsbyggnadsdirektör

Transkript

1 Uppsala växer socialt hållbart Mats Norrbom, stadsbyggnadsdirektör

2 Uppsala invånare arbetstillfällen

3 Kärnvärden

4 Uppsala har stor potential Störst bäst närmast! Bäst att bo i! Bygger mest!

5 2016 måluppfyllelse 3000 lgh, antagna detaljplaner ca påbörjade lgh (Uppsalahem 486) bygglov all time high

6 Strukturbild Stråk och noder

7 Stadsutveckling

8 Socialt perspektiv i ÖP Från megatrender till fysisk struktur Människors behov och livsstilar Social sammanhållning och inkludering

9 Drivande kraft i världen En kommun för alla Livsmiljöer: Sammanhållet och tryggt Inkluderande offentliga miljöer Lokala platsidentiteter, tillhörighet Medskapande Prioriterade frågor inom fyra områden Nära till allt! Koncentrera och blanda Livskvalitet i vardagsmiljöer Samutnyttja /mångfunktionalitet Plats för rekreation Plats för de goda liven Ansvarsfull föregångare

10 Uppsala växer hållbart socialt Vi utvecklar inflytande och dialoger i våra stadsutvecklingsprojekt Vi ska skapa jämlika förutsättningar för tillgång till fritid, kultur och idrott Den mångfunktionella staden är ledstjärna vid stadsutveckling Stadsutvecklingen ska stärka trygghet och attraktion i såväl bebyggelse som på allmän plats Det ska vara möjligt att bygga på landsbygden, särskilt i kollektivtrafiknära lägen Vi bidrar till bostadsförsörjning för nyanlända och socialt utsatta, alla ska ha råd att bo, hyresrätter och bostadsrätter i stadsdelar, mix av arbetsplatser och bostäder (social integration av bostäder)

11 Innerstadsstrategi

12 STADSLIVSKARTAN

13 BEBYGGELSE Nya stadskvarter Utveckla kulturmiljön Berika befintlig bebyggelse

14 Uppsala: östra sala backe Levande och blandad stad Östra Sala backe Plats för smart stadsliv Tydlig profil Hållbarhet

15 Uppsala och Södra staden

16 Södra staden

17 På gång i Södra staden

18 Nya lägenheter: ca st Antal våningar: 4-12 st (i snitt drygt 6) Nya skolor: 5 nya lägen Nya förskolor: 9 nya lägen 2 större idrottshallar Programförslag i korthet Kommersiella lokaler för områdets behov 4 större parkeringshus, 2 mindre

19 ULLERÅKER EN NY STADSDEL I UPPSALA

20

21 Rosendal-stadsdel i Södra staden

22 Rosendal

23 Rosendalstorget

24

25 Hållbarhetsarbetet Avdelningarna Social och Ekologisk hållbarhet samt Näringsliv och omvärld 12 dec

26 Definition av hållbar utveckling Hållbar utveckling är en utveckling som säkerställer att de globala målen nås globalt, nationellt, regionalt och lokalt. 26

27 De 17 globala målen Ingen fattigdom Mål 1 är att avskaffa all form av fattigdom överallt. Ingen hunger Mål 2 är att avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedels-försörjning, uppnå en bättre kosthållning och främja ett hållbart jordbruk. Hälsa och välbefinnande Mål 3 är att säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar. God utbildning för alla Mål 4 är att säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. Jämställdhet Mål 5 är att uppnå jämställdhet, och alla kvinnors och flickors egenmakt. Rent vatten och sanitet Mål är 6 att säkerställa tillgång till och hållbar vatten- och sanitetsförvaltning för alla. Hållbar energi för alla Mål 7 är att säkerställa att alla har tillgång till tillförlitlig, hållbar och modern energi till en överkomlig kostnad. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Mål 8 är att verka för en inkluderande och långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur Mål 9 är att bygga upp en motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation. Minskad ojämlikhet Mål 10 är att minska ojämlikhete inom och mellan länder. Hållbara städer och samhällen Mål 11 är att städer och bosättningar ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara. Hållbar konsumtion och produktion Mål 12 är att främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Bekämpa klimatförändringen Mål 13 är att vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser. Hav och marina resurser Ekosystem och biologisk mångfald Mål 15 är att skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald. Fredliga och inkluderande samhällen Mål 16 är att främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, se till att alla har tillgång till rättvisa samt bygga upp effektiva och ansvarsskyldiga och inkluderande institutioner på alla nivåer. Genomförande och globalt partnerskap Mål 17 är att stärka Mål 14 är att bevara och nyttja genomförandemedlen och haven och de marina resurserna på återvitalisera det globala ett hållbart sätt i syfte att uppnå en partnerskapet för hållbar hållbar utveckling. utveckling. 27

28 Kommunfullmäktiges nio inriktningsmålen Vår vision 1. Uppsala kommun ska ha en jämställd och hållbar ekonomi 2. Uppsala ska vara attraktivt att leva, verka och vistas i 3. Uppsalas stad och landsbygd ska växa smart och hållbart 4. Uppsala ska vara jämlikt, med goda levnadsvillkor för invånarna 5. Uppsalas invånare ska ha bostad och arbete 6. Uppsalas alla barn och elever ska klara sin utbildning och utmanas i sitt lärande 7. I Uppsala ska invånare leva ett oberoende liv och få stöd, vård och omsorg utifrån sina behov 8. Uppsalas invånare och organisationer ska vara delaktiga i att utforma samhället 9. Uppsala kommuns medarbetare ska ha bra arbetsvillkor och kan med hög kompetens möta Uppsala 28

29 Att få ihop hållbarheten Nya företag etableras Nya företag startas Företag kan växa nya jobb till 2050 Testbäddar Samverkan Extern finansiering Innovationsklimat Näringslivsklimat Omvärldsbevakning 29

30 Uppsala kommun tar fram en ny policy för hållbar utveckling Utgångspunkt: Motiv för revideringen är Agenda 2030 Syfte: gemensamt arbetssätt för att förbättra Uppsala kommuns hållbarhetsarbete. Vi beskriver vad hållbar utveckling är. 30

31 Hållbarhetsavdelningarna på KLK Arbetar på uppdrag av KS: Leder arbetet med att ta fram policyer, riktlinjer, program och planer Skapar förutsättningar för politiskt genomslag Stödjer nämnder, förvaltningar, styrelser och bolag inom stabernas verksamhetsområden

32 Socialt konsekvensanalysverktyg (SKA)

33 Mål och budget

34 Stadsbyggnadsförvaltningen har många krav och utmaningar Grundpelare: demokrati, delaktighet, trygghet, tillgänglighet, jämlikhet, jämställdhet, samt respekt för mångfald och mänskliga rättigheter. ÖP Mål & budget CEMR Hållbarhetspolicy Landsbygdsprogram City lab-certifiering Bostadspolitisk strategi Kommunikationspolicy Minoritetspolicy Trafikplan Äldrevänliga städer Mål och riktlinjer för Uppsalas parker RUS m.fl. Ta fram en samordnad planeringsprocess för hållbar stads- och landsbygdsutveckling tillsammans med berörda nämnder och bolag. (KS) Genomföra en översyn av behoven av samlings- och kulturlokaler i befintliga och nya områden tillsammans med KTN, SBN och de kommunala fastighetsbolagen. Tydliggörande av den översiktliga planeringen och hela kedjan till bygglov med syfte att lösa målkonflikter i ett tidigt skede. Utveckla Rosendal, Ulleråker, Eriksberg och Gottsunda till hållbara miljöer, både ur ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. En handlingsplan utifrån översiktsplanen för framtida tillväxtområden.

35 SKA är en hjälp i planeringsarbetet Planeringsstöd. Håller koll på alla styrdokument. Baserad på forskning, styrdokument och utvärderingar från andra kommuner samt medarbetare på SBF och KLK. Konkretiserar mål och uppdrag. Kan användas för FÖP, planprogram, detaljplaner, och som underlag för hållbarhetsbedömningar, markanvisningstävlingar, etc.

36 MÅL ÖP, Mål och budget SKA Områdesspecifik inventering Observa-tioner Enkäter Statistikbas Demografi, socioekonomi, mötesplatser, social infrastruktur, etc. Andra aktörer Intervjuer

37 Exempel: SKA i detaljplaneprocess Bop, etc. Plan-besked Underlag/ projektbeskrivning Synpunkter/samrå d Granskning Antagande av detaljplan (Över-klagande) Laga kraft Genom-förande Inventering, Mål, Screening Kompletterande observationer, fördjupad studie Andra förvaltningar/aktörer Medborgar-dialoger etc. Revidering av plan/program Ställningstagande utifrån SKA, prioriteringar, målkonflikter

38 Förutsättningar för platsen Planeringsförutsättningar Jämställdhet Sammanhang, sammanhållning och identitet Barn Trygghet Folkhälsa Tillgänglighet Delaktighet

39 Sammanhang, sammanhållning och identitet Vad finns i området idag och vad fattas? Vad området har för kvalitéer och brister? Vilka möjligheter och svårigheter som finns? Hurdan är variationen och blandningen i närmiljön; skala, upplåtelseformer, service och andra funktioner? Saknas vissa funktioner i området? Finns platser för aktivitet, målpunkter för andra som inte bor här? Är platsen lämplig för samhällsservice, så som exempelvis skola eller förskola? Vilken potential för och behov av handel, service eller någon typ av samlingslokal/mötesplats finns? Vad är platsens inifrånbild, vad är platsens utifrånbild? Finns det landmärken i området som man orienterar sig efter och som förknippas med platsen? Finns det någon identitetsskapande mötesplats Vi ses vid XXX? Finns det historiska platser eller enskilda byggnader som är betydelsefulla och förmedlar en historia? Kan dessa lyftas fram mer? Hur ser människor från andra delar av kommunen på platsen? Har den någon speciell stämpel? Hur upplevs platsen om man kommer från en annan region eller en annan del av världen? Vad finns det för olika mentala uppdelningar inom området och hur skiljer sig statusen och berättelserna om de olika delarna? Har invånarna egna namn på platser i området? Vad är platsens förhållande till sin omgivning? Vad planeras och byggs redan i området eller i dess närhet? Vad platsen har för betydelse för närområdet/staden/bygden/regionen? Vilka regionala arbetsplatser eller målpunkter finns i närheten? Är platsen/marken strategiskt viktig att spara på inför framtida behov? Känner sig boende hemma här? Känner sig besökare välkomna här? Känner de som bor/ arbetar här samhörighet/identitet/delaktighet med området? Är man goda grannar här? Stärks skillnader eller gemenskaper genom något i den fysiska miljön? Vad? Känner sig människor delaktiga i samhället? Aktiverar människor sig i organisationer och föreningar?

40 TRYGGHET Upplevs området som tryggt dygnet runt, året runt? Är det offentliga rummet/platsen överblickbart? Är området befolkat under olika tider på dygnet? Olika tider på året? Är det funktionsintegrerat (det vill säga finns det flera olika funktioner som bostäder, verksamheter, service och så vidare på platsen)? Finns det fönster ut mot platsen eller gatan? Är dessa publika verksamheter såsom bibliotek, restauranger och café? Är de öppna över dygnet och året? Är gång- och cykelvägar till nödvändiga funktioner som handel och kollektivtrafik tryggt utformade, med överblickbarhet och där man är sedd? Hur ser rörelsemönstret ut i området? Är det tryggt? Hur ser rörelsemönstret ut i området? Finns det några huvudstråk, farliga eller otrygga passager, barriärer etc. Finns det säkra, trygga och sammanhängande gångstråk? Finns alternativa vägar, kontinuerliga och belysta stråk? Är orienterbarheten god? Är området kring hållplats, gång- och cykelstråk samt lekplatser säkra och trygga? Finns tillgång till snabba, säkra, smidiga transporter, särskilt för oskyddade trafikanter? Finns några eftersatta platser som behövs tas extra hänsyn till? Upplevs miljöerna som omhändertagna eller är det mycket skadegörelse? Hur är det med städning och skötsel i området idag? Hur bidrar detta till upplevelsen av platsen? Finns exempelvis tillräcklig belysning? Finns här tydliga baksidor? Behövs några trygghetsaspekter tillgodoses med avseende på buskage, belysning, trafiksäkerhets- åtgärder och orienterbarhet?

41 Tillgänglighet Finns det god tillgänglighet till service och attraktiva platser? Finns det god tillgänglighet till service såsom kollektivtrafik, skola, äldreboende, arbete, livsmedelsbutik, handel, vårdcentral, bank, kulturell verksamhet, bibliotek och fritidsgård? Hur är kopplingarna dit? Med vilka färdmedel kan man ta sig runt i området? Gång, cykel, bil, kollektivtrafik, markbeläggning, rullator, barnvagn, rullstol etc. Finns det onödiga hinder i vardagsmiljön? Är det skillnad under dygnet runt eller mellan årstider? Finns det platser som upplevs som attraktiva där människor vill vistas, stanna till en stund, träffa varandra och vila sig? Finns det platser som människor undviker? Hur fungerar miljön för olika människor; olika ålder, kön, rullstolsburen, nedsatt hörsel etc.? Är gång- och cykelstråken säkra så barn kan röra sig där på egen hand? Finns bilfria stråk? Hur är topografin vid platsen, hur är de fysiska förutsättningarna beträffande kopplingar i närområdet/stadsdelen/staden? Är något trafikslag prioriterat? Vad är inte prioriterat? Skapar de olika trafikstråken barriärer? Med vilka färdmedel kan man ta sig till, och runt i, området? Tar man sig lätt fram med kollektivtrafiken till närmiljön, stadsdelen, staden och regionen? Hur tar man sig till de funktioner som saknas i området? Är det lätt för vissa och svårt för andra? Med vilka färdmedel kan man ta sig till området? Gång, cykel, bil, kollektivtrafik, markbeläggning, rullator, barnvagn, rullstol etc. Finns det god tillgänglighet till rekreationsområden och fritidsaktiviteter? Framkomlighet, tidsåtgång, markbeläggning, ramper.

42 Jämställdhet Vilka använder platsen? Vilka rör sig på platsen? Vilka använder den? Vilka finns inte här idag? Vilka möts på platsen? Inspirerar platsen till möten mellan människor av olika ålder, kön, bakgrund? Svarar området och dess funktioner emot kvinnors och mäns behov, erfarenheter och intressen i likvärdig utsträckning? Nyttjas områdets funktioner av kvinnor och män, flickor och pojkar i likvärdig utsträckning? Är funktioner i området utformade så att de främst lockar till användning av personer av ett kön? (Exempelvis: Könsstereotypa lekredskap på lekplatsen? Utegym med redskap anpassade efter storleken på typisk manskropp.) Hur kan design och utformning bidra till inkludering och att kvinnor och män, flickor och pojkar lockas att nyttja området och dess funktioner i likvärdig utsträckning? Hur kan området och dess funktioner förändras eller kompletteras för att bättre svara emot behov, erfarenheter och intressen hos underrepresenterat kön? Vilka samrådsformer eller stadsbyggnadsprocesser bör beaktas för att få både kvinnor och män att yttra sig? Lockar området och dess funktioner till beteenden som överskrider traditionella könsroller? Motverkar eller förstärker platsen traditionella könsroller?

43 Barn Hur stimuleras flickors och pojkars lust till rörelse, lek och lärande i området? Finns platser för barn att samspela på? Är dessa i så fall samma eller andra platser än där de vuxna vistas? Lockas även de vuxna att vistas på barnens platser? Hur använder och rör sig barn och ungdomar i området? Finns farliga passager, barriärer etc. Finns gång- och cykelvägar samt plats för lek och rekreation Finns det lekmiljöer för barn i alla åldrar och är dessa lättillgängliga? Har området bra orienterbarhet? Är de rumsliga sambanden begripliga och lätt att läsa av och förstå, även för ett barn? Hur tas barns intresse tillvara på vid förändring av platsen? På vilket sätt påverkar förslaget/ändringen av platsen barn och unga, direkt eller indirekt? Ålder, kön, funktionshinder, socioekonomisk bakgrund etc. Vilka intressen eller platser kan tänkas vara särskilt betydelsefulla för barn och ungdomar? Lekplats, skogsdunge, fotbollsplan, badplats etc. Vilken hänsyn har tagits till barns synpunkter och på vilket sätt har synpunkterna inhämtats? Finns särskilda problem eller intressekonflikter som påverkar barn med förslaget? Kan barn, med och utan vuxna, färdas enkelt och tryggt mellan hem och målpunkter i området? Har föräldrar överblick till närlekplatsen om en sådan finns? Är gårdsmiljöerna trygga så föräldrarna känner sig trygga att lämna sina barn där att leka? Vågar föräldrar låta barn röra sig mellan skola, fritidsaktiviteter och hemmet på egen hand?

44 Folkhälsa Hur ser statistiken ut när det gäller socioekonomi, trygghet och hälsa? Skiljer sig socioekonomiska data mellan platsen och stadsdelen/staden/regionen (är området blandat)? Finns det några generella mönster vad gäller trygghet och hälsa? Finns det kunskap om trygghet och skillnader i hälsa? Lockar områdets utformning till vardagsmotion, rekreation och utomhusaktivitet året runt? Hur är tillgången till grönområden i stadsdelen och i vilken utsträckning används de av invånarna? Är området promenad- och/eller cykelvänligt? Kan man lätt till fots ta sig till grönområde eller annat lugnt område? Vilka behov av ytor för park, idrott, fritid etcetera finns i området? Är miljön inkluderande som skapar tillit och möten mellan individer och grupper? Finns det offentliga rum där människor med olika bakgrunder och från olika delar av kommunen kan se varandra och mötas? Skapar miljön förutsättningar som är goda eller mindre goda för möten? Underlättas spontana aktiviteter eller möten? Finns platser för spontana möten? Vilka gemensamma ytor (privata och halvprivata rum) finns där man har möjlighet att lära känna sina grannar? Hur används området? Finns det platser för social interaktion - mötesplatser, lek, service, rekreation etc? Är det någon användning eller funktion som saknas? Kan människor välja att vara aktiva eller passiva på mötesplatserna? Finns båda dessa två typer av platser? Finns det aktivitet över dygnet? Beaktas civilsamhällets behov? Är samhälleliga funktioner synliga på offentliga platser och bidrar till ökad tillit? Om inte, hur påverkas området/orten/staden?

45 Delaktighet och inflytande Hur ska projektet arbeta med att skapa engagemang och dialog kring utvecklingen av området? Hur långt på delaktighetstrappan ska varje insats gå? Hur ska projektet arbeta med att få representativitet i medborgardialoger? Vilka grupper brukar nås i liknande projekt? Vilka samrådsformer eller dialogformer bör beaktas för att nå ut till grupper som annars inte brukar delta i dessa forum? Uppmuntrar området och dess funktioner till medskapande över tid? Finns möjlighet för boende och besökande att forma och göra sitt personliga avtryck på området? Finns möjlighet till flexibilitet över tid? Finns tillgång till mindre lokaler?

46 Deltagande, markera de grupper du samlat in åsikter från 0-3 personer 4-9 personer 10 + personer Barn Ungdom Vuxen Äldre Kvinna Man HBT-person Nationella och etniska minoriteter Föreningar, med aktiviteter för Föreningar, med representanter från Psykisk funktionsnedsättning Fysisk funktionsnedsättning Barn Ungdom Vuxen Äldre Kvinna Man HBT-person Nationella och etniska minoriteter Föreningar, med aktiviteter för Föreningar, med representanter från grupperna Psykisk funktionsnedsättning Fysisk funktionsnedsättning

47

48 Deltidsrapportering och arbete framåt Planprogram för Gottsundaområdet med fokus på social hållbarhet KSAU-P och KSAU-S

49 På gång i Södra staden

50 Arbetsstruktur Planprogram för Gottsundaområdet Fysisk plan Bostads- och verksamhetsutveckling Allmän plats Infrastruktur med fokus på social hållbarhet Dialog och delaktighet Lokal förankring Identitet Fokusgrupper Social hållbarhet Hållbar renoveringsprocess Sysselsättningsåtgärder Trygghet, trivsel, attraktivitet

51 Arbetsstruktur Planprogram för Gottsundaområdet Fysisk plan Bostads- och verksamhetsutveckling Allmän plats Infrastruktur med fokus på social hållbarhet Dialog och delaktighet Lokal förankring Identitet Fokusgrupper Social hållbarhet Hållbar renoveringsprocess Sysselsättningsåtgärder Trygghet, trivsel, attraktivitet

52 Dialog och samverkansarbete Medborgardialoger Gottsundadagen, 7 nov Medborgardialog (öppet hus) 26 maj Fokusgrupper, vår och framåt Samverkansarbete Visionsdag med lokala aktörer och förvaltningsöverskridande, 4 dec Politiskt utvecklingsseminarium 19 april 52

53 Medborgardialog Tankar och idéer om olika platser i området Axplock av kommentarer Trasigt och slitet. Hål i gatan Det finns inga parker med ordnade planteringar och sittplatser Behövs ett allaktivitetshus Borde finnas en 4H-gård Till Bandstolen går man om man vill ha kaos 53

54 Medborgardialog risker och möjligheter med utvecklingen i Gottsundaområdet Risker Gröna platser och träd försvinner För många hus så att det blir för tätt Hyrorna höjs så att boende inte har råd att bo kvar Möjligheter Häftiga nya hus i blandade storlekar och boendeformer Boende får vara delaktiga i utvecklingen Mer affärer, restauranger och service Fula platser görs fina Förändrad och mer positiv bild av området som plats att bo och besöka 54

55 Gränsöverskridande samverkansarbete och politisk visionsdag Gottsundaområdet idag Gottsundaandan sammanhållning, samverkan Sociala utmaningar otryggt, segregation, arbetslöshet, droger Naturen stora värden, men även barriärer Kultur mångfald, föreningsliv Dåligt rykte 55

56 Gränsöverskridande samverkansarbete och politisk visionsdag Gottsundaområdet i framtiden Staden Gottsunda förtätning, stadsmiljö, stadspuls, 24-timmarsstaden, urbant Lättillgängligt integrerad del av staden, nedrivna (mentala) murar Spännande kreativt, blandat, mångfald, kultur Målpunkt dragare, centrum i södra staden Utbildningsnav gymnasium, högstadium, vuxenutbildning, byggakademi 56

57 Gränsöverskridande samverkansarbete och politisk visionsdag Risker med utvecklingen Höga hyresnivåer efter renovering Social oro Stuprörstänk hindrar helhetslösningar Ökad segregation Möjligheter med utvecklingen Fler arbetsplatser Synergier genom långsiktig gränsöverskridande samverkan kommun, fastighetsägare, näringsliv, civilsamhälle Kulturen och föreningslivet Kommunalt markägande 57

58 Sammanfattning resultat från dialoger och samverkansarbete inom planprogrammet Risker Rädsla för ökade hyror som gör att människor inte har råd att bo kvar Rädsla för att grönska kommer försvinna och för tät exploatering Möjligheter Fler bostäder ger möjlighet till bättre blandning av upplåtelseformer, skala och storlek Utnyttja potentialen att skapa en stadsnod med stadspuls i Gottsunda Behov av drift- och underhållsinsatser Bra med dialog! Läs mer om dialogerna på 58

59 Arbetsområden Planprogram för Gottsundaområdet Fysisk plan Bostads- och verksamhetsutveckling Allmän plats Social infrastruktur med fokus på social hållbarhet Dialog och delaktighet Lokal förankring Identitet Fokusgrupper Social hållbarhet Hållbar renoveringsprocess Sysselsättningsåtgärder Trygghet, trivsel, attraktivitet

60 Gottsundaområdet i framtiden inriktning Stadsnod och stadsstråk Omfattande exploatering Fokus i centrala hållplatsnära lägen Snabb och kapacitetsstark kollektivtrafik Utreda möjlighet till omfattande exploatering pröva nya bostäder Fler verksamheter Stor kvantitet av nya arbetsplatser i dubbelnoden Gottsunda-Ultuna Kommersiell och social infrastruktur Mer kvalitet i allmän plats social gröna platser och stråk

61 Områdesindelning Stadsnod Centrumområdet Stadsstråk Hugo Alfvéns väg och Gottsunda Allé Områdesstråk och kompletteringsbebyggelse 61

62 Stadsnod Centrumområdet Hög täthet Fler och mer verksamheter och funktioner Bättre tillgänglighet lokalt och regionalt Is i magen för långsiktig utveckling 62

63 Stadsstråket Hugo Alfvéns väg och Gottsunda Allé Ryggraden som länkar samman Gottsundaområdet och övriga södra Uppsala Hög värdetäthet, särskilt i de mest hållplatsnära lägena Visuella och rörelsekopplingar mellan nyexploatering och befintlig bebyggelse 63

64 Områdesstråk och kompletteringsbebyggelse Bebyggelse med orientering mot gatan för: Sammankoppling mellan enklavbebyggelse Göra baksidor till framsidor Skapa trygga rörelsestråk Öka kvaliteter inom enklaver genom exempelvis exploatering och gemensamma gårdsutrymmen på extensiva markparkeringar Öka variation och skapa mervärde till omgivning 64

65 Arbetsområden Planprogram för Gottsundaområdet Fysisk plan Bostads- och verksamhetsutveckling Allmän plats Social infrastruktur med fokus på social hållbarhet Dialog och delaktighet Lokal förankring Identitet Fokusgrupper Social hållbarhet Hållbar renoveringsprocess Sysselsättningsåtgärder Trygghet, trivsel, attraktivitet

66 Social hållbarhet Planprogam med fokus på social hållbarhet bred ansats Allt kan inte hanteras inom ramen för programhandling Stort behov av sammankoppling mellan den fysiska planeringen och sektorsövergripande arbete för ett socialt hållbart Gottsunda Använda den fysiska utvecklingen som hävstång för social utveckling, exempelvis inom Modell för hållbar renoveringsprocess Lokala arbetsmarknadsinsatser Trivsel-, trygghets- och attraktivitetsfrämjande insatser 66

67 Framtida process för ett socialt hållbart 2015 Gottsunda NU Planprogram samråd 2017 Godkänd plan Socialt hållbar utveckling i Gottsundaområdet Genomförande av planprogram (DP, markanvisning mm) 20XX Handlingsplan för socialt hållbar utveckling i Gottsundaområdet Hållbar renoveringsprocess Lokala arbetsmarknadsinsatser Trygghets- och attraktivitetshöjande insatser etc. Fördjupningsområde X Sociala och fysiska investeringsprinciper 67