Kommunfullmäktige KALLELSE

Transkript

1 Kommunfullmäktige KALLELSE 21 april 2008 Kallelsen med handlingar finns på internet Kommunens ekonomi för alla intresserade Vid kommunfullmäktiges sammanträde denna dag ska årsredovisningen för 2007 behandlas. Välkommen med frågor och synpunkter Dessutom har allmänheten möjlighet att ställa frågor om årsredovisningen till förtroendevalda och anställda under kommunfullmäktiges behandling av ärendet. Upplysningar om kommunens ekonomi och resultat kan lämnas av Göran Gyllenkrok, tfn , Anders Gripne tfn eller Mikael Vollbo, tfn Den som önskar kan i förväg skicka/lämna frågorna till Kommunfullmäktige, Ledningskontoret, Klosterplan 2, Visby eller skicka per e-post till per.lundin@gotland.se Frågestunden äger rum i Teatersalongen på Borgen kl Därefter fortsätter sammanträdet med bl.a. behandling av kommunens årsredovisning för år Årsredovisningen och revisionsberättelsen samt övriga handlingar till sammanträdet finns tillgängliga på kommunens hemsida kan hämtas på Ledningskontoret, Klosterplan 2, Visby, eller beställas per tfn Ärendelistan återfinnes på följande sidor. Välkomna!

2 Kommunfullmäktige kallas till sammanträde i Teatersalongen, Borgen, Hästgatan 24, Visby måndagen den 21 april 2008 kl Ärenden: 1. Justeringsledamöter och tid för protokollsjustering. Upprop 2. Länsstyrelsens beslut att Arvo Keinonen (m) utsetts som ny ersättare i kommunfullmäktige (efter Mats Duvner) 3. Presentation av Leader+ - underifrånperspektiv och beslutande partnerskap, 6 års erfarenheter 4. Årsredovisning och ansvarsfrihet för Gotlands kommuns förvaltning 2007 a) Allmänhetens frågestund b) Revisorernas berättelse Beviljande av ansvarsfrihet Godkännande av årsredovisning 5. Avgiftsbefrielse för hembesök av sjukgymnast inom hemrehabilitering och primärvården 6. Patientavgifter på vissa telefonkontakter med övrig sjukvårdspersonal 7. Detaljhandel med nikotinläkemedel; ansvarig nämnd och avgiftstaxa 8. Plan för hantering av allvarliga och extraordinära händelser 9. Bevara och utveckla Bromma flygplats. Motion 10. Medborgarförslag; anmälan om beslutade 11. Medborgarförslag; anmälan av nya

3 12. Valärenden: Fyllnadsval av: a) En ersättare i barn- och utbildningsnämnden t.o.m (efter Göran Ohlsson, s, som avsagt sig uppdraget) b) En nytt ombud till årsmötet 2008 med Länsteatern på Gotland (efter avlidne Hans Hemlin, m) 13. Kommunstyrelsens ordförande Eva Nypelius (c) svar på Hans-Erik Svenssons (s) interpellation om utköp av anställda i Gotlands kommun 14. Barn- och utbildningsnämndens ordförande Lena Celions (m) svar på Yngve Anderssons (kd) interpellation om personaltäthet inom barn- och utbildningsförvaltningens verksamhetsområde 15. Kommunstyrelsens ordförande Eva Nypelius (c) svar på Torgny Lihnells (mp) interpellation om ekonomisk möjlighet för adjungerad representant att delta i Samverkansnämnd Stockholm-Gotland 16. Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Per-Olof Jacobssons (c) svar på Åke Svenssons (s) interpellation om tillgången till apotek på den gotländska landsbygden vid en eventuell utförsäljning av Apoteket AB 17. Kommunstyrelsens ordförande Eva Nypelius (c) svar på Björn Janssons (s) interpellation om miljödepartementets förslag om beslutandrätt över naturreservat 18. Ev. frågor 19. Ev. nya motioner och interpellationer Kallelsen med handlingarna finns tillgängliga på kommunens hemsida att hämtas på Ledningskontoret, Klosterplan 2, Visby, eller beställas per tel Kommunfullmäktiges sammanträden är offentliga och alla är välkomna till Borgen för att lyssna på debatten. Välkomna att ta del av kommunfullmäktiges ärenden. Visby den 12 april 2008 Lilian Edwards Ordförande

4 Kommunfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 2 Kommunfullmäktige; ny ersättare Innehåll Länsstyrelsens beslut att Arvo Keinonen (m) utsetts som ny ersättare i kommunfullmäktige (efter Mats Duvner)

5 Länsstyrelsen i PROTOKOLL Gotlands län Ny ersättare i kommunfullmäktige Dnr: Länsstyrelsen utser ny ersättare i kommunfullmäktige från och med den 25 mars 2008 till och med den 31 oktober Kommun: Gotland Parti: Moderata Samlingspartiet Ny ersättare: Arvo Keinonen Avgången ersättare: Mats Duvner Den som berörs av beslutet har markerats med en asterisk (*) i följande sammanställning. Visby Ledamot Lars-Erik Benneck Solveig Artsman Inger Harlevi Gustaf Hoffstedt Lena Simonson Göran Örtbrant Ersättare 1. Sven Larsson 2. Margareta Persson 3. Gunilla Wigren Dahlin 4. Lars Holm 5. Jari Karivainio 6. Eva Lindström 7. Arvo Keinonen *) Norra Ledamot Lena Celion Lilian Edwards Jenny Guteäng Oskar Franke Ersättare 1. Sven Larsson 2. Margareta Persson 3. Gunilla Wigren Dahlin 4. Lars Holm 5. Jari Karivainio 6. Eva Lindström 7. Arvo Keinonen *) Södra Ledamot Rolf K Nilsson Håkan Onsjö Ivan Anderzon Per-Anders Croon Lena Simonson Göran Örtbrant Ersättare 1. Sven Larsson 2. Margareta Persson 3. Gunilla Wigren Dahlin 4. Lars Holm 5. Jari Karivainio 6. Eva Lindström 7. Arvo Keinonen *)

6 Bevis utfärdas för den som berörs av beslutet. Den som vill överklaga detta beslut kan göra det skriftligen hos Valprövningsnämnden. Skrivelsen skall ha kommit in till Länsstyrelsen, Strandgatan 1-2, VISBY, VISBY inom tio dagar efter dagen för detta beslut. Morten Spencer Ulf Linnerhed

7 Kommunfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 4 Bokslut 2007 samt ansvarsfrihet Innehåll Kommunstyrelsen , 50 och 56 Ledningskontoret Årsredovisning 2007 LÄNK OBS! 12,9 MB Revisionsberättelse *) Jävslista *) Utsändes senare

8 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott Ks 50 Au 51 Bokslut 2007; ändrade förutsättningar genom ny skatteprognos - Ledningskontoret Ledningskontoret har föreslagit att bokslutet för 2007 ska ändras genom att skrivas ned till + 61,6 miljoner kronor. I den bokslutskommuniké som lämnades den 5 februari 2008 uppgavs resultatet vara + 73 miljoner kronor. Kontoret föreslår denna ändring med anledning av att ny, mera rättvisande, skatteprognos för februari har lämnats av Sveriges kommuner och landsting. Den prognos som bokslutet har beräknats mot är från december och är den som normalt används enligt rekommendation från Rådet för kommunal redovisning. Februari månads prognos innebär mot föregående prognos i december en nedrevidering av skatteintäkterna med 0,4 procentenheter vilket för kommunens del medför att skatteintäkterna minskas med motsvarande 11,4 miljoner kronor. Ledningskontoret har föreslagit att prognosen från februari bör användas då denna innebär en försiktigare bedömning av ökningstakten för skatteintäkterna grundat på aktuellare underlag. Kommunstyrelsens beslut Vid beräkning av korrigeringsposten för slutavräkning av skatteintäkter 2007 ska februariprognosen från Sveriges kommuner och landsting användas. I årsredovisningen 2007 ska avvikelsen från Rådet för kommunal redovisning rekommendation 4.2 Redovisning av skatteintäkter kommenteras. Expedieras: Ledningskontorets ekonomienhet

9 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott Ks 56 Au 57 Bokslut 2007; årsredovisning Årsredovisningen presenterades översiktligt av ekonomidirektör Göran Gyllenkrok som gav en introduktion till årets resultat. En närmare presentation av årsredovisningen gavs av koncerncontroller Anders Gripne, förhandlingsstrateg Mats Magnusson, båda ledningskontoret och redovisningschef Mikael Wollbo konsult- och servicekontoret. Fördjupning i årets miljöredovisning hölls av Helena Andersson, ekostrateg på ledningskontorets planeringsenhet. Årsresultatet uppgår efter nedskrivning av resultatet till + 61,6 miljoner kronor (se beslut från kommunstyrelsen , 50). Nedskrivning av fastigheter till beräknat marknadsvärde och avsättning för omstruktureringskostnader har belastat resultatet med 87 miljoner kronor. I resultatet ingår realisationsvinster vid försäljning av fastigheter med 77,3 miljoner kronor. Samtliga finansiella mål egenfinansiera nyinvesteringar, amortera på låneskulden samt avsätta medel för framtida pensioner - har uppnåtts. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Årsredovisningen godkänns.

10 Ledningskontoret Kommunstyrelsen Bokslut ändrade förutsättningar genom ny skatteprognos i februari Sveriges kommuner och landsting (SKL) har i cirkulär 08:19 ( ) och EkonomiNytt 03/08 redovisat ny prognos för skatteunderlagets utveckling. Den nya skatteprognosen innebär en nedrevidering med 0,4 procentenheter av prognosen från december som legat till grund för beräkningen av slutavräkning för skatteintäkterna Denna lägre uppräkning innebär att prognosen för skatteintäkterna 2008 försämras med ca 11,4 Mkr då den sk korrigeringsposten som ska redovisas blir lägre. Om istället februariprognosen används som prognos för skatteintäktsökningen i bokslutet för 2007 ändras periodiseringen mellan åren så att skatteintäkterna blir ca 11,4 Mkr lägre 2007 och lika mycket högre Enligt Rådet för kommunal redovisning (RKR) gäller följande rekommendation för hur skatteintäkter ska periodiseras och värderas. "Skatten ska periodiseras och redovisas det år den beskattningsbara inkomsten intjänats av de skattskyldiga. Den prognos på skatteavräkningen som Sveriges kommuner och landsting publicerar i december räkenskapsåret ska användas vid beräkningen av årets skatteintäkter." I bakgrundsbeskrivningen till rekommendationen redovisas följande. "Eftersom de preliminära skatteintäkterna utgår från en prognos baserad på antaganden om skatteunderlagets utveckling innebär det att de preliminära kommunalskattemedlen och den slutliga skatten endast i undantagsfall överensstämmer. För att kunna redovisa en rättvisande bild av skatteintäkterna i enlighet med kravet på god redovisningssed måste en bedömning av den s k slutavräkningen, dvs differensen mellan slutlig skatt och preliminär skatt, göras när bokslutet upprättas för inkomståret. Förutsättningarna för beräkning av årets skatteintäkter förbättras successivt från det att regeringen året innan fastställt uppräkningsfaktorn för inkomståret (dvs preliminärskatteunderlaget) fram till bokslutsdagen. De prognoser som SKL och andra prognosinstitut löpande redovisar, är underlag som successivt förbättrar möjligheten till en rättvisande bedömning av årets skatteintäkter." Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Postgiro Klosterplan (växel) VISBY Visby (telefax)

11 Ledningskontoret anser att februariprognosen bör användas i bokslutet för 2007 då denna innebär en försiktigare bedömning av ökningstakten för skatteintäkterna grundat på ett aktuellare underlag. Förslag till kommunstyrelsen för beslut Vid beräkning av korrigeringsposten för slutavräkning av skatteintäkter 2007 ska februariprognosen från Sveriges kommuner och landsting användas I årsredovisningen 2007 ska avvikelsen från Rådet för kommunal redovisning rekommendation 4.2 Redovisning av skatteintäkter kommenteras Bo Dahllöf regiondirektör Göran Gyllenkrok ekonomidirektör

12 KOMMUNFULLMÄKTIGE JÄVSLISTA 2007 KOMMUNFULLMÄKTIGE UPPDRAG: NÄMND 2007 UPPDRAG: BOLAG MOTSV 2007 Ledamöter Ledamot Ersättare Ledamot Ersättare Andersson, Jennie HSN Andersson, Yngve KS, HSN Anderzon, Ivan HSN Artsman, Solveig Benneck, Lars-Erik TN Benzler, Brittis KS, BUN Björkman, Bo KS,MHN GIHAB Bornold, Viveca HSN Bosarfve, Sven BUN Broberg, Curt HSN Celion, Lena KS, BUN GIHAB Croon, Per-Anders BN Dahlby, Leif HSN KS De Maecker, Stefaan KS Edwards, Lilian SGMS Engelhardt, Christer Franke, Oskar BUN Gahnström, Eva KS, TN GEAB GIHAB Gardell, Tommy TN KS Gislestam, Torsten SGMS Gottlander, Marianne SGMS Grönhagen, Carina Guteäng, Jenny KS, HSN fr. 15/10 Harlevi, Inger KFN KS Hemström, Eleonore VN Hoffstedt, Gustaf KS, SON, Holmstedt, Gerty PN Hult, Gösta FS Jacobsson, Per-Olof KS, HSN GEAB Jakobsson, Lars BN Jansson, Björn KS GIHAB ALMI Johansson, Anders R. Klintbom, Hans ABGHem Kristensen-Gahnström, Conny KS GIHAB Landin, Sonia KS, SON GIHAB Larsson, Åsa KFN Lihnell, Harriet MHN, VN Lindahl, Bror SON KS ALMI Lindberg, Carina HSN Lindvall,Ola SON

13 KOMMUNFULLMÄKTIGE UPPDRAG: NÄMND 2007 UPPDRAG: BOLAG MOTSV 2007 Ledamöter Ledamot Ersättare Ledamot Ersättare Lundgren, Jan REV Lundström, Matias Löfgren-Dahlström, Kerstin FS Mangard, Therese MHN, VN Martell, Eric BUN KS Mattsson, Christer HSN Medbom, Anette SON Mickelåker, Arvid KS Nilsson, Claes-Göran Nilsson, Rolf K. Norbäck, Roland TN Nyman, Hanna KS, BUN Nypelius, Eva KS GIHAB Nypelius, Stefan KFN KS Olofsson, Roland SON Onsjö, Håkan KS, BN Persson, Andreas BUN Ronsten, Barbro Rosengren, Bodil ABGHem fr. 19/3 Rödén, Mats-Ola KS, MHN Simonson, Lena GEAB Sjöndin,Britt-Marie SON Stenegärd, Pär MHN Ståhl-Mousa, Anne KFN Svensson, Hans-Erik Svensson, Åke KS, HSN Thomsson, Lars KS, BN GIHAB ALMI Virgin, Lilian KS ALMI Wickström, Anna KS Öberg, Amy HSN Örtbrant, Göran ALMI KOMMUNFULLMÄKTIGE UPPDRAG: NÄMND 2007 UPPDRAG: BOLAG MOTSV 2007 Ersättare Ledamot Ersättare Ledamot Ersättare Andh, Per-Erik HSN Bauer, Annamaria Benzler, Jörgen Bergvall, Daniel BN ABGHem Björkman, Maria SGMS Boberg, Karl-Johan SON

14 KOMMUNFULLMÄKTIGE UPPDRAG: NÄMND 2007 UPPDRAG: BOLAG MOTSV 2007 Bäckström, Evert TN Eneqvist, Lena BUN, KFN Enström, Anna BN Hansson, Britt-Louise HSN Herlitz, Jennifer BUN Henriksson, Cecilia Holm, Bo Holm, Lars ABGHem Jacobsson, Ursula BUN, SGMS Jansson, Karl-Gustaf SON Johansson, Anders Kahlbom, Åke HSN Kalström, Elisabeth TN Karivainio, Jari TN Keinonen, Arvo KFN Landin, Torgny MHN Larsson, Sven TN GIHAB Lihnell, Torgny HSN, SON Lindblad, Kenneth Lindström, Eva BUN ÖN ABGHem Lundström, Matias TN Nordström, Torbjörn VN ABGHem Olsson, Britt-Marie KFN Onoszko, Maciej Persson, Margareta HSN Richardson, Anne-Marie KFN Smeds, Rut KS Söderberg, Mats Sörestedt, Janica ABGHem Tinge, Gunnar REV Wigren-Dahlin, Gunilla FS, SON Öncel, Barbro Östergren, Majvor BN BUN FS HSN KFN KS MHN PN SON = Byggnadsnämnden = Barn- och utbildningsnämnden = Folkhögskolestyrelsen = Hälso- och sjukvårdsnämnden = Kultur- och fritidsnämnden = Kommunstyrelsen = Miljö- och hälsoskyddsnämnden = Patientnämnden = Social- och omsorgsnämnden TN = Tekniska nämnden VN = Valnämnden SGMS = Gotlands Musikstiftelse ABG-hem = AB Gotlandshem GIHAB = Gotlands Industrihus AB GEAB = Gotlands Energiverk AB Almi = Almi Företagspartner Gotland AB REV = Revisorerna ÖN = Överförmyndarnämnden

15 Kommunfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 5 Avgiftsbefrielse för hembesök av sjukgymnast inom hemrehabilitering och primärvården Innehåll Kommunstyrelsens förslag , 45 Ledningskontoret Hälso- och sjukvårdsnämnden , 145 Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

16 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott Ks 45 Au 45 Avgiftsbefrielse för hembesök av sjukgymnast inom hemrehabilitering och primärvården KS 2008/ Hälso- och sjukvårdsnämnden , 145 Hälso- och sjukvårdsnämnden har begärt att kommunfullmäktige ska fatta beslut om att avgiftsbefrielse ska gälla även för hembesök av sjukgymnast inom hemrehabilitering och primärvården. Avgift för övriga vårdgivares hembesök är avskaffad och nämnden anser det vara svårt att motivera att denna avgift finns kvar. Antalet avgiftsbelagda besök var 50 stycken under 2007 och intäkterna uppgick till kronor, vartill administrationen av avgifterna är förhållandevis omfattande. Ledningskontoret har tillstyrkt förslaget och dessutom föreslagit att beslutet ska gälla från och med den 1 maj Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Avgiftsbefrielsen godkänns för hembesök av sjukgymnast inom hemrehabilitering och primärvård. Beslutet gäller fr.o.m. den 1 maj 2008.

17 Ledningskontoret Dnr: KS 2008/ Åke Wennerberg Kommunstyrelsen Avgiftsbefrielse vid hembesök av sjukgymnast inom hemrehab/primärvården Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår i protokollsutdrag , 145, avgiftsbefrielse för hembesök av övrig vårdpersonal inom hemrehab/primärvård. Patientavgiften för övriga vårdgivares hembesök är i stort sett avskaffad inom hela primärvården. Den kvarstående avgiften på sjukgymnasternas hembesök utanför den planerade hemsjukvården är därför svår att motivera gentemot patienterna och administrationen kring avgifterna är relativt sett omfattande. Antalet avgiftsbelagda besök under 2007 uppgick till ca 50 och intäkten var ca 5000 kr. Ledningskontoret tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag om avgiftsbefrielse för alla hembesök av övrig vårdpersonal (inkl sjukgymnast) inom hemrehab/primärvård. Förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige Avgiftsbefrielse ska gälla för alla hembesök av övrig vårdpersonal inom hemrehab/primärvård Beslutet gäller fr o m Bo Dahllöf regiondirektör

18 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 16 Sammanträdesdatum Hälso- och sjukvårdsnämnden 11 februari 2008 HSN 145. Avgifter - avgiftsbefrielse vid hembesök av sjukgymnast inom hemrehab/primärvården HS 2008/0008, förslag Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår att kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att följande besök skall vara avgiftsbefriade: Hembesök av övrig vårdpersonal, inom hemrehab/primärvård. Beslutet föreslås träda i kraft Bakgrund HSN au 95. Avgifter - avgiftsbefrielse vid hembesök av sjukgymnast inom hemrehab/primärvård Bakgrund De nuvarande avgiftsbesluten med generell avgiftsbefrielse på distriktssköterskebesök, avgiftsbefrielse vid hemsjukvård samt den särskilda avgiftsbefrielsen på distriktsarbetsterapeuters hembesök, innebär att det i praktiken endast är distriktssjukgymnasters besök i patientens hem, utanför hemsjukvården, som är avgiftsbelagda. Dessa besök består dels av besök som rör tidig hemtagning av patienter, dels av insatser på begäran av hemtjänsten samt vid deltagande i ej vårdplanerad pallitativ vård (vård i livets slutskede). Antalet avgiftsbelagda besök under 2007 var ca 50 och intäkten var ca kronor. Skillnaden mellan de avgiftsfria hembesöken i den planerade hemsjukvården och de avgiftsbelagda hembesöken utanför densamma är svår att förklara för patienten. Den är dessutom svår att hantera administrativt på ett korrekt sätt. Särskilt tydligt blir detta eftersom sjukgymnasten ofta gör sitt hembesök tillsammans med en arbetsterapeut. Nuvarande avgiftsregler kräver då att man avgör om besöket huvudsakligen är ett besök av sjukgymnast eller av arbetsterapeut och därifrån bestämmer om besöket är avgiftsbelagt eller inte. Slutsats Patientavgiften för övriga vårdgivares hembesök är i stort sett avskaffad inom hela primärvården, genom tre olika avgiftsbeslut. Den kvarstående avgiften på sjukgymnasters hembesök utanför den planerade hemsjukvården är därför svår att motivera gentemot patienterna. Administrationen kring avgifterna är relativt sett omfattande. Arbetsutskottet föreslår att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar föreslå att kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att ovanstående besök skall vara avgiftsbefriade: Hembesök av övrig vårdpersonal, inom primärvård. Beslutet föreslås träda i kraft delges kommunstyrelsen Justeringsman Utdragsbestyrkande g:\hsf\hs\ hsn\080211\11feb2008.doc,

19 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 16 Sammanträdesdatum Hälso- och sjukvårdsnämnden 11 februari 2008 HSN 145. Avgifter - avgiftsbefrielse vid hembesök av sjukgymnast inom hemrehab/primärvården HS 2008/0008, förslag Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår att kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att följande besök skall vara avgiftsbefriade: Hembesök av övrig vårdpersonal, inom hemrehab/primärvård. Beslutet föreslås träda i kraft Bakgrund HSN au 95. Avgifter - avgiftsbefrielse vid hembesök av sjukgymnast inom hemrehab/primärvård Bakgrund De nuvarande avgiftsbesluten med generell avgiftsbefrielse på distriktssköterskebesök, avgiftsbefrielse vid hemsjukvård samt den särskilda avgiftsbefrielsen på distriktsarbetsterapeuters hembesök, innebär att det i praktiken endast är distriktssjukgymnasters besök i patientens hem, utanför hemsjukvården, som är avgiftsbelagda. Dessa besök består dels av besök som rör tidig hemtagning av patienter, dels av insatser på begäran av hemtjänsten samt vid deltagande i ej vårdplanerad pallitativ vård (vård i livets slutskede). Antalet avgiftsbelagda besök under 2007 var ca 50 och intäkten var ca kronor. Skillnaden mellan de avgiftsfria hembesöken i den planerade hemsjukvården och de avgiftsbelagda hembesöken utanför densamma är svår att förklara för patienten. Den är dessutom svår att hantera administrativt på ett korrekt sätt. Särskilt tydligt blir detta eftersom sjukgymnasten ofta gör sitt hembesök tillsammans med en arbetsterapeut. Nuvarande avgiftsregler kräver då att man avgör om besöket huvudsakligen är ett besök av sjukgymnast eller av arbetsterapeut och därifrån bestämmer om besöket är avgiftsbelagt eller inte. Slutsats Patientavgiften för övriga vårdgivares hembesök är i stort sett avskaffad inom hela primärvården, genom tre olika avgiftsbeslut. Den kvarstående avgiften på sjukgymnasters hembesök utanför den planerade hemsjukvården är därför svår att motivera gentemot patienterna. Administrationen kring avgifterna är relativt sett omfattande. Arbetsutskottet föreslår att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar föreslå att kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att ovanstående besök skall vara avgiftsbefriade: Hembesök av övrig vårdpersonal, inom primärvård. Beslutet föreslås träda i kraft delges kommunstyrelsen Justeringsman Utdragsbestyrkande g:\hsf\hs\ hsn\080211\11feb2008 doc,

20 FÖRSLAG 1(1) Hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till avgiftsbefrielse vid hembesök av sjukgymnast inom primärvården Bakgrund De nuvarande avgiftsbesluten med generell avgiftsbefrielse på distriktssköterskebesök, avgiftsbefrielse vid hemsjukvård samt den särskilda avgiftsbefrielsen på distriktsarbetsterapeuters hembesök, innebär att det i praktiken endast är distriktssjukgymnasters besök i patientens hem, utanför hemsjukvården, som är avgiftsbelagda. Dessa besök består dels av besök som rör tidig hemtagning av patienter, dels av insatser på begäran av hemtjänsten samt vid deltagande i ej vårdplanerad pallitativ vård (vård i livets slutskede). Antalet avgiftsbelagda besök under 2007 var ca 50 och intäkten var ca kronor. Skillnaden mellan de avgiftsfria hembesöken i den planerade hemsjukvården och de avgiftsbelagda hembesöken utanför densamma är svår att förklara för patienten. Den är dessutom svår att hantera administrativt på ett korrekt sätt. Särskilt tydligt blir detta eftersom sjukgymnasten ofta gör sitt hembesök tillsammans med en arbetsterapeut. Nuvarande avgiftsregler kräver då att man avgör om besöket huvudsakligen är ett besök av sjukgymnast eller av arbetsterapeut och därifrån bestämmer om besöket är avgiftsbelagt eller inte. Slutsats Patientavgiften för övriga vårdgivares hembesök är i stort sett avskaffad inom hela primärvården, genom tre olika avgiftsbeslut. Den kvarstående avgiften på sjukgymnasters hembesök utanför den planerade hemsjukvården är därför svår att motivera gentemot patienterna. Administrationen kring avgifterna är relativt sett omfattande. Förslag Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår att kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att följande besök skall vara avgiftsbefriade: Hembesök av övrig vårdpersonal, inom primärvård. Beslutet föreslås träda i kraft HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN Ann-Christin Kullberg hälso- och sjukvårdsdirektör Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tfn Org nr Gotlands Kommun VISBY Fax Internet; SE g:\hsf\hs\ diarie\ \ \avgifter\förslag slopad avgift för hembesök sjukgymnast i pv.doc :11

21 Kommunfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 6 Patientavgifter på vissa telefonkontakter med övrig sjukvårdspersonal Innehåll Kommunstyrelsens förslag , 55 Ledningskontoret Hälso- och sjukvårdsnämnden , 144 Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

22 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott Ks 55 Au 56 Patientavgifter på vissa telefonkontakter med övrig sjukvårdspersonal KS 2008/ Hälso- och sjukvårdsnämnden , Ledningskontoret Hälso- och sjukvårdsnämnden har föreslagit att telefonkontakter med övrig sjukvårdspersonal som direkt resulterar i läkemedelsförskrivning av läkare avgiftsbeläggs med 100 kronor. Avsikten är att denna typ av telefonkontakt ska jämställas med direkt telefonrådgivning av läkare. Förutsättning för uttagande av avgift ska vara att telefonkontakten tar upp medicinsk frågeställning och att denna frågeställning också avslutas i och med samtalet. Den föreslagna avgiften kommer att ingå i högkostnadsskyddet. Ledningskontoret har tillstyrkt förslaget. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige I enlighet med förslaget avgiftsbeläggs telefonkontakter som direkt resulterar i läkemedelsförskrivning av läkare med 100 kronor.

23 Ledningskontoret Dnr: 2008/ Åke Wennerberg Kommunstyrelsen Patientavgift på vissa telefonkontakter med övrig sjukvårdspersonal Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår i protokollsutdrag , 144, att avgift ska uttas med 100 kr för telefonkontakt med övrig sjukvårdspersonal som direkt resulterar i en läkemedelsförskrivning av läkare. Avgiftsbeläggningen syftar till att avgiftsmässigt jämställa direkt och indirekt rådgivning av läkare så att även telefonkontakter som sker med övrig sjukvårdspersonal och som direkt resulterar i en läkemedelsförskrivning av läkare, avgiftsbeläggs med samma avgift som telefonrådgivning av läkare. Ledningskontoret tillstyrker hälso- och sjukvårdsnämndens förslag om avgift på vissa telefonkontakter med övrig sjukvårdspersonal. Förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige Avgift uttas med 100 kr för telefonkontakt med övrig sjukvårdspersonal som direkt resulterar i en läkemedelsförskrivning av läkare Beslutet gäller fr o m Bo Dahllöf regiondirektör

24 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL 15 Sammanträdesdatum Hälso- och sjukvårdsnämnden 11 februari 2008 HSN 144. Avgifter - patientavgift på vissa telefonkontakter med övrig sjukvårdspersonal HS 2008/0008, förslag Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår att kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att följande besök skall avgiftsbeläggas med 100 kr: Telefonkontakt med övrig sjukvårdspersonal, som direkt resulterar i en läkemedelsförskrivning av läkare. Beslutet föreslås träda i kraft Bakgrund HSN au 94. Avgifter - patientavgift på vissa telefonkontakter med övrig sjukvårdspersonal Bakgrund En rådgivande telefonkontakt med läkare är sedan några år tillbaka avgiftsbelagd. Förutsättningen för avgiften är att telefonkontakten tar upp en medicinsk frågeställning med patienten och att denna frågeställning också avslutas i telefonsamtalet. Ett exempel på telefonkontakt som är avgiftsbelagd som rådgivning är i de fall telefonkontakten resulterar i en läkemedelsförskrivning av läkaren. Om telefonkontakten endast utmynnar i att patienten bokas in för ett besök vid ett senare tillfälle skall det inte betraktas som en sådan rådgivning som är avgiftsbelagd. Telefonkontakt med övrig sjukvårdspersonal är inte avgiftsbelagd, oavsett om någon medicinsk rådgivning förekommit eller ej. I vissa lägen resulterar telefonkontakter med övrig sjukvårdspersonal i att en läkemedelsförskrivning sker av läkare, utan att någon direkt kontakt vid denna tidpunkt förekommit mellan patienten och läkaren. Kontakten blir då en indirekt kontakt via någon annan sjukvårdspersonal. Förfarandet är vanligast vid förlängning av tidigare läkemedelsförskrivningar. Önskemål finns nu att denna telefonrådgivning avgiftsmässigt jämställs med direkt telefonrådgivning av läkare. Slutsats För att avgiftsmässigt jämställa direkt och indirekt rådgivning av läkare, i form av läkemedelsförskrivning, bör även de telefonkontakter som görs med övrig sjukvårdspersonal och som direkt resulterar i en läkemedelsförskrivning av läkare, avgiftsbeläggas med samma avgift som telefonrådgivning av läkare. Arbetsutskottet föreslår att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen att besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att ovanstående besök skall avgiftsbeläggas med 100 kr: Telefonkontakt med övrig sjukvårdspersonal, som direkt resulterar i en läkemedelsförskrivning av läkare. Beslutet föreslås träda i kraft delges kommunstyrelsen Justeringsman Utdragsbestyrkande g:\hsf\hs\ hsn\080211\11feb2008.doc,

25 FÖRSLAG 1(1) Hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till patientavgift på vissa telefonkontakter med övrig sjukvårdspersonal Bakgrund En rådgivande telefonkontakt med läkare är sedan några år tillbaka avgiftsbelagd. Förutsättningen för avgiften är att telefonkontakten tar upp en medicinsk frågeställning med patienten och att denna frågeställning också avslutas i telefonsamtalet. Ett exempel på telefonkontakt som är avgiftsbelagd som rådgivning är i de fall telefonkontakten resulterar i en läkemedelsförskrivning av läkaren. Om telefonkontakten endast utmynnar i att patienten bokas in för ett besök vid ett senare tillfälle skall det inte betraktas som en sådan rådgivning som är avgiftsbelagd. Telefonkontakt med övrig sjukvårdspersonal är inte avgiftsbelagd, oavsett om någon medicinsk rådgivning förekommit eller ej. I vissa lägen resulterar telefonkontakter med övrig sjukvårdspersonal i att en läkemedelsförskrivning sker av läkare, utan att någon direkt kontakt vid denna tidpunkt förekommit mellan patienten och läkaren. Kontakten blir då en indirekt kontakt via någon annan sjukvårdspersonal. Förfarandet är vanligast vid förlängning av tidigare läkemedelsförskrivningar. Önskemål finns nu att denna telefonrådgivning avgiftsmässigt jämställs med direkt telefonrådgivning av läkare. Slutsats För att avgiftsmässigt jämställa direkt och indirekt rådgivning av läkare, i form av läkemedelsförskrivning, bör även de telefonkontakter som görs med övrig sjukvårdspersonal och som direkt resulterar i en läkemedelsförskrivning av läkare, avgiftsbeläggas med samma avgift som telefonrådgivning av läkare. Förslag Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår att kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att följande besök skall avgiftsbeläggas med 100 kr: Telefonkontakt med övrig sjukvårdspersonal, som direkt resulterar i en läkemedelsförskrivning av läkare. Beslutet föreslås träda i kraft HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN Ann-Christin Kullberg hälso- och sjukvårdsdirektör Hälso- och sjukvårdsförvaltningen VISBY Tfn Fax Internet; Org nr Gotlands Kommun SE g:\hsf\hs\ diarie\ \ \avgifter\förslag ändrad avgift för läkemedelsförskr.doc :08

26 Kommunfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 7 Detaljhandel med nikotinläkemedel; ansvarig nämnd och avgiftstaxa Innehåll Kommunstyrelsens förslag , 59 Ledningskontoret Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

27 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott Ks 59 Au 60 Detaljhandel med nikotinläkemedel; ansvarig nämnd och avgiftstaxa KS 2008/ Ledningskontoret En ny lag har trätt i kraft som gäller detaljhandel med nikotinläkemedel (SFS 2007:1455) som gör det möjligt för andra än Apoteket AB att sälja dessa medel. Kommunen får i likhet med det som redan gäller för handel med tobak ett ansvar för att se till att handlarna följer den nya lagen: bl.a. med anmälningsplikt och endast försäljning till personer över 18 år. För detta arbete får kommunen ta ut en avgift från handlarna. Näringsidkare ska även bedriva egenkontroll, innebärande att de har ett lämpligt system för hantering av reklamationer och indragningar samt att försäljningsstatistik lämnas till läkemedelsverket. Kommunen har att besluta om vilken nämnd som ska sköta dessa uppgifter. Ledningskontoret har tagit fram förslag där kommunstyrelsen åläggs detta vilket redan är fallet för uppgifter enligt alkohollagen och tobakslagen. Kontoret har även tagit fram ett förslag till ändring av taxan för tobakstillsynen för att på så sätt få till stånd en gemensam taxa. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige I kommunstyrelsens reglemente 6 ska följande tillägg ske: Kommunstyrelsen svarar för de uppgifter som enligt lag (2007:1455) om detaljhandel med nikotinläkemedel åvilar kommunen. Taxan för avgifter enligt tobakslagen upphävs. Taxa för kommunens uppgifter enligt tobakslagen och lagen om detaljhandel med nikotinläkemedel antas enligt bilaga.

28 (2) Dnr Ledningskontoret Jan Olsson Kommunstyrelsen Detaljhandel med nikotinläkemedel; ansvarig nämnd och avgiftstaxa Den 1 mars i år trädde lagen (2007:1455) om detaljhandel med nikotinläkemedel i kraft. Lagen gör det möjligt för andra näringsidkare än Apoteket AB att sälja receptfria nikotinläkemedel. För att få sälja nikotinläkemedel måste en anmälan göras kommunen, i likhet med de regler som redan gäller för handel med tobak och folköl. Kommunen har fått ansvar för att kontrollera att handlarna (förutom Apoteket) följer lagens regler, bl.a. att försäljning inte sker till någon under 18 år och att egenkontroll bedrivs. Egenkontrollen innebär t.ex. att näringsidkaren har lämpliga system för hantering av reklamationer och indragningar samt att försäljningsstatistik lämnas till läkemedelsverket. Till skillnad mot tobakslagen har kommunen som tillsynsmyndighet ingen rätt att besluta om förelägganden eller förbud för det fall handlaren inte följer lagen. Bara läkemedelsverket har denna rätt. Med anledning av den nya lagen måste kommunen besluta om vilken nämnd som skall sköta kommunens uppgifter. Kommunen får för sitt arbete ta ut en avgift från handlarna. Beslut om taxa skall tas i fullmäktige. Eftersom kommunstyrelsen i dag svarar för kommunens uppgifter enligt alkohollagen och tobakslagen faller det sig naturligt att även den nya verksamheten med nikotinläkemedel läggs ihop med dessa verksamheter. Ledningskontoret har även tagit fram ett förslag till ändring av taxan för tobakstillsynen på så att en gemensam taxa nu föreslås för kommunens uppgifter enligt både tobakslag och lag om detaljhandel med nikotinläkemedel. Förslaget medföljer som bilaga. Förslag till beslut i kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige I kommunstyrelsens reglemente 6 skall följande tillägg ske: - Kommunstyrelsen svarar för de uppgifter som enligt lag (2007:1455) om detaljhandel med nikotinläkemedel åvilar kommunen, Taxan för avgifter enligt tobakslagen upphävs. Taxa för kommunens uppgifter enligt tobakslagen och lagen om detaljhandel med nikotinläkemedel antas enligt bilaga. LEDNINGSKONTORET Bo Dahllöf regiondirektör Postadress Besöksadress Telefon Internet/e-post Bankgiro Postgiro Klosterplan (växel) VISBY Visby (telefax) gotlands.kommun@gotland.se

29 Bilaga TAXA FÖR AVGIFTER ENLIGT TOBAKSLAGEN OCH LAGEN OM DETALJHANDEL MED NIKOTINLÄKEMEDEL Gotlands kommun föreskriver följande taxa med tillämpningsregler för avgifter enligt av 19 a tobakslagen (SFS 1993:581) och 10 lagen om handel med nikotinläkemedel (SFS 2007:1455). 1 Avgift för kommunens arbete med uppgifter enligt tobakslagen och lagen om detaljhandel med nikotinläkemedel skall betalas av näringsidkare som bedriver anmälningspliktig näringsverksamhet med tobaksvaror eller detaljhandel med nikotinläkemedel. Näringsidkare skall inge anmälan till kommunen senast när försäljning av tobaksvaror påbörjas. Vid försäljning av nikotinläkemedel skall anmälan inges senast fyra veckor innan försäljningen påbörjas. 2 För varje försäljningsställe i kommunen uttas en årlig tillsynsavgift om 1200 kronor vid försäljning av tobaksvaror och 1200 kronor vid försäljning av nikotinläkemedel. Sker försäljning av varor ur båda produktslagen uttas full avgift för ett produktslag och för det andra reduceras avgiften till 600 kronor. För näringsidkare som erlägger avgift för kommunens tillsyn enligt alkohollagen reduceras avgiften till 600 kronor för vardera ett av de båda produktslagen. 3 Årsavgiften avser kalenderår och skall betalas i förskott eller vid nyanmälan. Årsavgiften skall betalas senast 30 dagar efter det att räkning utsänts. 4 Om det finns särskilda skäl med hänsyn till verksamhetens omfattning, tillsynsbehovet och övriga omständigheter får avgiften sättas ned eller helt efterskänkas.

30 Kommunfullmäktige Sammanträdesdag Handlingar till Ärende 8 Plan för hantering av allvarliga och extraordinära händelser Innehåll Kommunstyrelsens förslag , 60 Ledningskontoret Förslag till plan för hantering av allvarliga och extraordinära händelser i Gotlands kommun För kännedom: Ledningskontoret Önskas ytterligare handlingar eller uppgifter i detta ärende, v.g. ring

31 GOTLANDS KOMMUN PROTOKOLL Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott Ks 60 Au 61 Plan för hantering av allvarliga och extraordinära händelser KS 2008/ Ledningskontoret Ledningskontoret har för beslut i kommunfullmäktige tagit fram plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser och höjd beredskap som har fått namnet Plan för hantering av allvarliga och extraordinära händelser (arbetsnamnet har varit Krishanteringsplan ). Planen är i första hand framtagen för krishantering vid extraordinära händelser men ska också kunna användas vid andra allvarliga händelser. Grunden för framtagande av ovanstående plan är särskild lag (2006:5445), lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Denna har ersatt tidigare lag som endast reglerade ansvaret för sådana händelser. Syftet med framtagande av plan är att minska samhällets sårbarhet och att ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. I planen ingår att det ska göras risk- och sårbarhetsanalyser och att adekvat utbildning ges till berörda. Det ska tillskapas en krisledningsnämnd som har mandat att fatta beslut om att överta hela eller delar av annan verksamhet i nämnderna. Krisledningsnämnd är kommunstyrelsens arbetsutskott vars befogenheter återfinns i särskilt reglemente. I planen finns också beskrivet en funktion med tjänsteman i beredskap (TiB). Denna behandlas i särskilt ärende (se Ks 61). Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige I kommunstyrelsens reglemente 6 ska följande ändringar ske. Avsnittet med genomstruken text ska tas bort ur reglementet. - Kommunstyrelsen svarar för de uppgifter som enligt lag (2005:5445) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap åvilar kommun och landsting och som inte handhas av krisledningsnämnden. Kommunstyrelsen är krisledningsnämnd enligt lag (2002:833) om extraordinära händelser i fredstid har kommuner och landsting. Plan för hantering av allvarliga och extraordinära händelser i Gotlands kommun antas för innevarande mandatperiod enligt bilaga.

32 (3) KS 2008/ Ledningskontoret Kommunstyrelsen Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser och höjd beredskap I vårt samhälles krishanteringssystem är tre viktiga principer centrala: ansvarsprincipen, dvs den som har ansvar för en viss verksamhet under normala fredstida förhållanden, har motsvarande ansvar för verksamheten under en kris eller krigssituation. likhetsprincipen, dvs att en verksamhets lokalisering och organisation så långt det är möjligt ska vara den samma såväl under fredstida förhållande som under kris eller krig närhetsprincipen, dvs att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Med samhällets krishanteringssystem bygger vi upp en beredskap mot svåra kriser i fred och en förmåga att hantera en kris när den inträffar. Ytterst måste vi kunna möta ett militärt väpnat angrepp mot Sverige, även om sannolikheten för ett sådant bedöms vara väldigt liten. Förutom att vi måste kunna ta hand om vardagliga olyckor måste vi också kunna klara kriser som drabbar stora delar av samhället och kanske hela vårt land. Klarar vi inte av de vardagliga olyckorna, kommer vi att få svårigheter med att klara en mer omfattande kris eller ett krig. Därför hänger allt arbete med samhällets säkerhet ihop. Och det är själva grunden för krishanteringssystemet. På lokal nivå har kommunerna ett områdesansvar. Extraordinär händelse Alla händelser är inte extraordinära. Det finns allvarliga händelser som kan anses vara normala trots sitt allvar. Extraordinära händelser innebär att det inträffade avviker från det normala och innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. För denna typ av krishändelse gäller en särskild lag, lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Lagen har ersatt en tidigare från 2002 som bara reglerade ansvaret för extraordinära händelser i fredstid. Syftet med den nya lagen är att kommuner och landsting ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer Postadress Besöksadress Telefon Internet/e-post Bankgiro Plusgiro Klosterplan (växel) VISBY Visby (telefax) gotlands.kommun@gotland.se

33 i fred. Därigenom ska de också få en grundläggande förmåga till civilt försvar. I kommuners och landstings förberedelser för och verksamhet under extraordinära händelser i fredstid ingår bl.a. att: Göra risk- och sårbarhetsanalyser utifrån en analys av vilka extraordinära händelser som kan inträffa och hur dessa kan påverka kommunens verksamheter, För varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur man skall hantera extraordinära händelser utifrån risk- och sårbarhetsanalysen, Ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid. Informera den myndighet som angetts av regeringen om vilka åtgärder som vidtas och hur dessa åtgärder påverkar krisberedskapsläget. Kommuner och landsting ska utse en krisledningsnämnd som under fredstid skall utföra uppgifter under extraordinära händelser. Krisledningsnämnden får vid en extraordinär händelse fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen eller landstinget. Gotlands kommun valt att krisledningsnämnden ska bestå av ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott. Särskilt reglemente har tidigare antagits för krisledningsnämnden. Smärre justering behövs i detta vilket framgår av nedanstående beslutsförslag. I och med att kommunstyrelsen tidigare haft uppgiften att vara krisledningsnämnd skall detta nu strykas ur reglementet. När riket är satt i höjd beredskap går ansvaret över till kommunstyrelsen för ledningen av den del av det civila försvaret som kommunen skall bedriva och landstingsstyrelsen för ledningen av den civila hälso- och sjukvården samt den övriga verksamhet för det civila försvaret som landstinget skall bedriva. Risk- och sårbarhetsanalysarbetet ska ses som en ständigt pågående process, och bör samordnas med övrigt förebyggande arbete i kommunen och landstinget, t.ex. med det arbete som utförs i enlighet med lagen om skydd mot olyckor. Enligt denna skall kommunen varje ny mandatperiod anta ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. Programmet är kommunens styrdokument för arbete med skydd mot olyckor i dess olika skeden. Stor vikt läggs på skadeförebyggande mål och åtgärder. I programmet skall anges de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. För Gotlands kommun som också ansvarar för hälso- och sjukvården finns också bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen som anger att hälso- och sjukvården skall planeras så att en katastrofmedicinsk beredskap upprätthålls. Denna planering skall anges i en katastrofmedicinsk plan med en särskilt ansvarig organisation. All planering skall ske utifrån en risk- och sårbarhetsanalys. Socialstyrelsen har i (SOSFS 2005:13) utfärdat föreskrifter och allmänna råd om fredstida katastrofmedicinsk beredskap och planläggning inför höjd beredskap. I föreskrifterna ges bestämmelser om en funktion tjänsteman i beredskap (TIB) vilket innebär att det i varje landsting ständigt skall finnas personal i beredskap för att kunna ta emot larm vid en allvarlig händelse.

34 Plan för hantering av allvarliga och extraordinära händelser i Gotlands kommun En enlighet med ovan nämnda lag om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap har ledningskontoret tagits fram till en plan för hur kommunen skall hantera både allvarliga och extraordinära händelser. Planen är i första hand till för krishantering vid extraordinära händelser men skall i tillämpliga delar också kunna användas vid allvarliga händelser och olyckor som inte är av den storleksordningen att de klassificeras som extraordinära. Planen innehåller tre olika lägen för krishanteringen, normalläge, allvarlig händelse respektive extraordinär händelse. I normalläget hanteras händelsen inom ramen för den ordinarie verksamheten av förvaltningen/nämnden. Allvarlig händelse är en sådan händelse som kräver central och samordnad bedömning av insats varför delar av krisledningsorganisationen aktiveras och krisledningsnämnden informeras utan att för den skull aktiveras. Vid extraordinär händelse aktiveras krisledningsnämnden och krisledningsorganisationen. Planen innehåller också en funktion med tjänsteman i beredskap (TIB) för Gotlands kommuns hela samlade verksamhet, dvs inte bara sjukvården. Denna funktion föreslås av ledningskontoret i annat ärende. Som ovan sagts är det i dagsläget endast författningsreglerat för landstingen. Plan för hantering av allvarliga och extraordinära händelser i Gotlands kommun med arbetsnamnet Krishanteringsplan medföljer i sin helhet som bilaga. Förslag till beslut i kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige I kommunstyrelsens reglemente 6 skall följande ändringar ske. Avsnittet med genomstruken text skall tas bort ur reglementet. - Kommunstyrelsen svarar för de uppgifter som enligt lag (2006:5445) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap åvilar kommun och landsting och som inte handhas av krisledningsnämnden. - Kommunstyrelsen är krisledningsnämnd enligt lag (2002:833) om extraordinära händelser i fredstid har kommuner och landsting. Plan för hantering av allvarliga och extraordinära händelser i Gotlands kommun antas för innevarande mandatperiod enligt bilaga. LEDNINGSKONTORET Bo Dahllöf regiondirektör

35 PLAN för hantering av allvarliga och extraordinära händelser i Gotlands kommun

36 Innehållsförteckning Inledning: Plan för hantering av allvarliga eller extraordinära händelser i Gotlands kommun...1 Övergripande mål...2 Krishanteringens tre beredskapslägen...3 Krisledning inom Gotlands kommun...4 Krisledningsnämnden och dess uppgifter...5 Krisledningsstabens organisation och uppgifter...6 Tjänsteman i beredskap (TiB-funktionen)...8 Ledningsplats...8 Stabens bemanning och avlösning...9 Omfall alternativ händelseutveckling...9 Information...9 Återgång till normal struktur...9 Utvärdering...10 Samverkan...10 Utbildning och övning...11 Höjd beredskap...11 Bilagor Bilaga 1 Beslut i stort för Gotlands kommun vid extraordinär händelse...12 Bilaga 2 Befattningskort: Stabschef...13 Bilaga 3 Befattningskort: Medlem i planering/analysfunktionen...15 Bilaga 4 Befattningskort: Medlem av informationsfunktionen...16 Bilaga 5 Befattningskort: Medlem av administrationsfunktionen...17 Bilaga 6 CHECKLISTA: Första föredragning för krisledningsnämnden...18 Bilaga 7 Åtgärder vid avlösning...19 Bilaga 8 CHECKLISTA: Avveckling av staben...20 Bilaga 9 Stabsorientering (21)

37 Plan för hantering av allvarliga eller extraordinära händelser i Gotlands kommun Denna plan är avsedd att tillämpas när kommunen måste övergå i en anpassad organisation på grund av en allvarlig eller extraordinär händelse i enlighet med lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Planen gäller även, efter en viss revidering under den s.k. anpassningsperioden, under höjd beredskap. Vid sådant tillfälle ska dock ytterligare resurser tillföras. All verksamhet som ryms inom begreppet räddningstjänst leds enligt särskilda bestämmelser i Lagen om skydd mot olyckor (2003:778). Långvariga räddningsinsatser kan få sådana konsekvenser för andra delar av kommunens verksamhet att kommunledningen måste agera. 1 (21)

38 Övergripande mål Kommunfullmäktige ska, enligt lag (2006:544), fastställa en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras inom kommunen. Planen ska antas en gång per mandatperiod. Kommunen ska värna befolkningen genom att aktivt verka för en ökad trygghet och säkerhet. Kommunens ledningsorganisation ska ha förmåga att utifrån rådande risker och hot kunna utöva ledning och samordning i kommunen med uthållighet över tiden. Kommunen ska ha en väl anpassad förmåga till effektiv information till kommunens invånare och massmedier. Kommunen ska verka för enhetliga beredskapsförberedelser samt att dessa genomsyras av säkerhetstänkande vid såväl fred som höjd beredskap. Kommunens krisledningsorganisation ska öva minst vartannat år. Inom kommunens verksamhetsområden ska det genomföras risk- och sårbarhetsanalyser. Dessa analyser utgör ett viktigt underlag i planen för extraordinära händelser. Gotlands Kommun måste ha en generell kompetens att hantera alla typer av kriser, vare sig de inträffar utomlands eller på annan plats i Sverige, men berör eller kan beröra Gotlands kommun, till exempel en tsunami, fartygsolycka eller en pandemi. Gotlands Kommun måste kunna hantera kriser som inträffar plötsligt såväl som långsamt framväxande kriser. Planen för hantering av allvarliga och extraordinära händelser skall ha en generell tillämpbarhet. Planen för hantering av allvarliga och extraordinära händelser är i första hand till för krishantering vid extraordinär händelser. Tillämpliga delar av planen skall dock kunna användas vid allvarliga händelser och olyckor som inte är av den storleksordningen att de klassificeras som extraordinära. 2 (21)