FÖRSLAG TILL MILJÖKONSEKVENS BESKRIVNING

Transkript

1 FÖRSLAG TILL MILJÖKONSEKVENS BESKRIVNING Västerhavets vattendistrikt Samrådsmaterial för perioden 1 mars 1 september 2009

2 Var med och påverka vattnets framtid! År 2000 blev startskottet för en ny europeisk vattenpolitik. Då antog alla medlemsländerna i EU det så kallade ramdirektivet för vatten. Direktivet innebar en ny helhetssyn på vatten och ett systematiskt arbete för att bevara och förbättra Europas sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten. En hörnsten i den europeiska vattenförvaltningen är att alla berörda såväl myndigheter, organisationer och företag som privatpersoner involveras i arbetet. Samråd 1 mars 1 september 2009 Under det gångna året har vattenmyndigheterna för Sveriges fem vattendistrikt tagit fram förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och miljökonsekvens beskrivning. Innan förslagen antas ska alla som vill få lämna synpunkter på innehållet. Därför genomför vi ett samråd under perioden 1 mars till 1 september Genom att svara på samrådet kan du vara med och påverka inriktningen på det fortsatta arbetet med Sveriges vattenförvaltning. I december 2009 fastställs de slutliga dokumenten. Dessa kommer sedan att gälla för perioden Fyra dokument som hänger samman Förvaltningsplanen sammanfattar arbetsmetoder och resultat inom vattenförvaltningen från 2004 och fram till idag. Planen ger även en kort beskrivning av inriktningen på det fortsatta vattenförvaltningsarbetet. Miljökvalitetsnormer innehåller förslag till vilka miljökvalitetsnormer som ska gälla för distriktens vatten. Målet är att alla vatten (yt-, kust- och grundvatten) ska nå minst god status under perioden Vissa vatten har fått en lägre miljökvalitetsnorm än god status. Detta har i så fall motiverats. Åtgärdsprogrammet beskriver de åtgärder som bedöms nödvändiga för att de beslutade miljökvalitetsnormerna ska uppnås i tid. Det handlar dels om att utveckla styrmedel, dels om konkreta förbättringar av vattenmiljön. Åtgärderna som beskrivs i programmet riktar sig till myndigheter och kommuner. Miljökonsekvensbeskrivningen är en generell och övergripande beskrivning av de miljökonsekvenser som det föreslagna åtgärdsprogrammet väntas få. Din åsikt är viktig I respektive dokument finns information om hur du går tillväga för att svara på samrådet. Samrådsmaterialet finns även tillgängligt på vattenmyndigheternas webbplats, Där finns möjlighet att lämna synpunkter direkt via en webbenkät. Avslutningsvis vill vi uppmana dig att dela med dig av din kunskap och dina synpunkter. För genom att delta i samrådet hjälper du till att värna vår viktigaste resurs vattnet!

3 Missiv VATTENMYNDIGHETEN VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT den 16 februari Samråd kring Förslag till miljökonsekvensbeskrivning för åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, har beslutat om samrådsunderlag för Miljökonsekvensbeskrivning för åtgärdsprogram och förvaltningsplan och att detta ska kungöras och sändas för brett samråd inom vattendistriktet. Detta beslut fattas samtidigt med beslut om samrådsunderlag för Förslag till miljökvalitetsnormer, Förslag till åtgärdsprogram och Förslag till förvaltningsplan. Bakgrund Genomförandet av vattenförvaltningen, som är det svenska genomförandet av EU:s vattendirektiv, innebär att Sverige ska kartlägga och analysera alla vatten, fastställa mål/kvalitetskrav och upprätta åtgärdsprogram för vattenmiljöerna i Sverige samt övervaka dem. Syftet är att uppnå målsättningen god vattenstatus i alla vatten senast år Andra kvalitetskrav får fastställas om det finns särskilda skäl. Vattenmyndigheten ska fastställa miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan senast den 22 december 2009 efter att ha genomfört ett samråd under minst 6 månader. En miljöbedömning av förvaltningsplanen och åtgärdsprogrammet ska genomföras enligt 6 kap miljöbalken.

4 Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivningen sammanfattar de bedömda konsekvenserna på miljön som åtgärdsprogrammet och förvaltningsplanen kan ge upphov till när det omsätts av statliga myndigheter och kommuner. Vi vill särskilt ha svar på: Miljökonsekvensbeskrivningen Beskriver den miljökonsekvenserna påett korrekt sätt? Finns det något du anser behöver kompletteras/förändras, och i så fall vad och varför? Förslag till miljökonsekvensbeskrivning för åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt finns tillgängligt hos aktförvararna på länsstyrelserna och på varje kommun samt på Vattenmyndighetens webbplats Samråd sker under perioden den 1 mars 2009 till den 1 september Kungörelse av Förslag till miljökonsekvensbeskrivning för åtgärdsprogram och förvaltningsplan sker den 27 februari Synpunkter ska ha inkommit senast den 1 september Ange diarienummer i ert svar. Vi ser gärna att ni använder er av den svarsenkät som är utlagd på Vattenmyndighetens webbplats: Ni är också välkomna att skicka era synpunkter skriftligt via e-post till: vattenmyndigheten.vastragotaland@lansstyrelsen.se eller Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt Västra Götalands län Göteborg. Lars Bäckström Landshövding i Västra Götalands län Ordförande för vattendelegationen i Västerhavets vattendistrikt Björn Sjöberg Vattenvårdsdirektör

5 Kungörelse av Förslag till miljökonsekvensbeskrivning för Västerhavets vattendistrikt har skett i följande tidningar: Alingsås Tidning/Elfsborgs Läns Tidning Arbetarbladet Arboga Tidning Arvika Nyheter Avesta Tidning Barometern-OT Bergslagsposten Bergslagernas Tidning Blekinge Läns Tidning Bohusläningen Borlänge Tidning med Södra Dalarnes Tidning Borås Tidning Bärgslagsbladet Dagbladet Dagens Nyheter Dalabygden Dala-Demokraten Dalarnas Tidningar Dalslänningen Enköpings-Posten Eskilstuna-Kuriren med Strengnäs Tidning Fagersta-Posten Falköpings Tidning Falu Kuriren Finnveden Västbo Folkbladet Norrköping Folket Fryksdals-Bygden Gefle dagblad Gotlands Allehanda Gotlands Tidningar Göteborgs-Posten Hallands Nyheter Hallandsposten Helsingborgs dagblad/nst Hjo Tidning Hudiksvalls tidning Hälsingekuriren Jönköpingsposten Karlshamns Allehanda Karlskoga Kuriren Karlskoga Tidning Degerfors Tidning Katrineholms-Kuriren Kristianstadsbladet Kungälvs-Posten

6 Laholms Tidning Ljusdals-Posten Ljusnan Lysekils-Posten Läns-Posten Tidning för Örebro län Länstidningen Södertälje Länstidningen Östersund Mariestads-Tidningen Mora Tidning Motala Tidning Mölndals-Posten Nerikes Allehanda Norra Halland Nordhalland Norra Skåne Norrbottenskuriren Norrköpings Tidningar Norrtelje Tidning Norrländska socialdemokraten Nya Kristinehamns-Posten Nya Lidköpings-Tidningen Nya Ludvika Tidning Nya Wermlands-Tidningen A Nynäshamns-Posten Provinstidningen Dalsland Sala Allehanda Skaraborgs Allehanda SLA Skaraborgs Läns Tidning Skara Tidning Skånska Dagbladet Smålandsposten Smålands-Tidningen Smålänningen Strömstads Tidning Norra Bohuslän Sundsvalls tidning Svenska Dagbladet Sydsvenska dagbladet SydÖstran Säffle-Tidningen Västra Värmland Söderhamn Kuriren Södermanlands Nyheter Sölvesborgs Tidning Tidningen Härjedalen Tidningen Ångermanland Tranås tidning Tranås-Posten TTELA

7 Ulricehamns Tidning Upsala Nya Tidning Vestmanlands läns tidning Vetlanda posten Vimmerby Tidning/Linköpings Tidning/Kinda-Posten Värmlands Folkblad A Värnamo Nyheter Västerbottens Folkblad Västerbottens-Kuriren Västerbottningen Västerviks-Tidningen Västgöta-Bladet Växjöbladet-Kronobergaren Ystads Allehanda Ölandsbladet Örnsköldsviks Allehanda Östersunds-Posten Östgöta Correspondenten Förslag till miljökonsekvensbeskrivning för Västerhavets vattendistrikt är utskickad enligt sändlista. Kopia till aktförvararna på länsstyrelserna och kommunerna inom Västerhavets vattendistrikt.

8 Förslag till beslut VATTENMYNDIGHETEN VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT den 16 februari Miljökonsekvensbeskrivning för åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt beslutar att fastställa denna miljökonsekvensbeskrivning, enligt 6 kap 12 miljöbalken och förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen är att göra en miljöbedömning av de åtgärder som följer av åtgärdsprogrammet och förvaltningsplanen, och värdera och sammanfatta konsekvenserna för andra miljömål och miljövärden. En avgränsning av miljöbedömningen enligt 6 kap 13 miljöbalken är genomförd. Miljökvalitetsnormer för vattenförekomsterna i Västerhavets vattendistrikt, Åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för att uppnå miljökvalitetsnormerna och Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt har fastställts av Vattenmyndigheten samtidigt som detta beslut och framgår av besluten , respektive Detta beslut har föregåtts av samråd enligt 6 kap 14 miljöbalken och 2 kap 4 förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. I bilaga XX finns en sammanställning av hur samrådet har gått till, vilka synpunkter som har lämnats och en redovisning av hur de har beaktats. Redogörelse för ärendet EG har genom direktiv 2000/60/EG den 23 oktober 2000 beslutat om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (vattendirektivet). Sverige har införlivat direktivet i svensk lagstiftning i huvudsak genom bestämmelser i 5 kap miljöbalken (1998:808), förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (vattenförvaltningsförordningen) och förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion (länsstyrelseinstruktionen). EG har även beslutat om direktiv 2001/42/EG om bedömning av

9 vissa planers och programs miljöpåverkan. Direktivet har införlivats i svensk lagstiftning genom 6 kap miljöbalken och förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Av 5 kap 10 miljöbalken framgår att för förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön ska Sveriges landområden och kustvattenområden delas in i fem vattendistrikt. Enligt vattenförvaltningsförordningen ska en länsstyrelse vara vattenmyndighet med ansvar för förvaltningen i respektive distrikt. Enligt länsstyrelseinstruktionen ska länsstyrelsen i Västra Götalands län vara vattenmyndighet för Västerhavets vattendistrikt. Enligt 22 länsstyrelseinstruktionen ska det för varje vattenmyndighet finnas en särskild vattendelegation med uppgift att fatta beslut inom vattenmyndighetens ansvarsområde. Vattendelegation ska besluta om miljökvalitetsnormer för vattenförekomster, åtgärdsprogram för att bibehålla eller uppnå miljökvalitetsnormer och om en förvaltningsplan för vattendistriktet. En miljöbedömning ska genomföras av åtgärdsprogrammet och förvaltningsplanen enligt 6 kap miljöbalken. Arbetet ska inledas med en avgränsning av miljöbedömningen, vilken genomfördes under hösten Vattenmyndigheten har fattat beslut om avgränsningen av miljöbedömningen. Vattenmyndighetens motivering Miljökonsekvensbeskrivningen sammanfattar den miljöpåverkan som översiktligt kan bedömas uppkomma vid genomförandet av Åtgärdsprogrammet för vattendistriktet. Förvaltningsplanen inkluderar inga bindande normer eller åtgärder. Åtgärdsprogrammet ska genomföras av myndigheter och kommuner, och det är svårt att göra en ingående miljöbedömning utav andra parters genomförande av åtgärder. Myndigheternas och kommunernas åtgärder ska sedan, i många fall, genomföras av en tredje part. Det finns därför många osäkerheter i såväl de sakliga miljöbedömningarna som de administrativa och juridiska processerna som kan ha inverkan på miljön. Beslut om denna Miljökonsekvensbeskrivning för Västerhavets vattendistrikt har fattats av landshövding NN. I den slutliga beredningen av ärendet har vattenvårdsdirektör NN deltagit och varit föredragande. Detta beslut kan inte överklagas. NN Ordförande för vattendelegationen Västerhavets vattendistrikt NN Vattenvårdsdirektör Västerhavets vattendistrikt

10

11 Innehåll Sammanfattning 13 Inledning 15 Åtgärdsprogrammet 18 Miljöförhållanden 20 Miljöbedömning 25 Referenser 35 Sidan 11 (36)

12 Sidan 12 (36)

13 Sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivningen ska identifiera, bedöma och beskriva åtgärdsprogrammets påverkan och konsekvenser på miljön och samhället. Åtgärdsprogrammets påverkan och konsekvenser ska även jämföras med den sannolika utvecklingen av ett nollalternativ. De sammanfattande slutsatserna av miljöbedömningen är: Ett nollalternativ medför för miljön och samhället att det blir svårt att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen och att det för Sveriges del blir omöjligt att uppnå sina åtaganden i Baltic Sea Action Plan (BSAP). I ett generationsperspektiv innebär ett nollalternativ att utökat skydd av grundvattenförekomster enligt vattenförvaltningen inte införs varvid det framtida behovet av dricksvatten inte tryggas och blir mer sårbart mot utsläpp och/eller klimatförändringar. Det innebär också att förutsättningarna för att uppnå en biologisk mångfald förblir fortsatt svaga. För miljön och samhället medför åtgärderna i åtgärdsprogrammet övervägande positiva miljöeffekter vilket medför att önskvärd miljökvalitet uppnås snabbare och/eller säkrare än som vad annars blivit fallet. Åtgärdsprogrammet bedöms bidra till att flera vattenrelaterade miljöproblem kommer att minska. I några fall kan åtgärder förutom positiva miljöeffekter också samtidigt medföra negativa effekter, t ex för bevarande av kulturmiljöer eller negativ påverkan på markanvändning. Det är inte förrän konkreta, platsspecifika åtgärdsförslag utformats, som det är möjligt att beskriva miljökonsekvenserna på mer detaljerad nivå än vad som har gjorts i denna miljöbedömning. Bedömning av påverkan på de nationella miljökvalitetsmålen Nedan följer en sammanfattande tabell där påverkan på de nationella miljökvalitetsmålen av det föreslagna åtgärdsprogrammet jämförs med påverkan av nollalternativet. Effekterna av åtgärdsprogrammet och jämförelsen med nollalternativet bedöms utifrån att hela åtgärdsprogrammet genomförs till fullo, eftersom det kommer att vara nödvändigt för att kunna uppnå syftet och målet med vattenförvaltningen. Jämförelse av effekter på de nationella miljökvalitetsmålen mellan förslag på åtgärdsprogram och nollalternativ. Påverkan är bedömd som positiv (+), negativ (-) eller neutral (0). Miljökvalitetsmål Effekter av åtgärdsprogram Effekter av nollalternativ Levande sjöar och vattendrag + 0 Ingen övergödning + - Hav i balans samt levande kust och skärgård + - Sidan 13 (36)

14 Myllrande våtmarker + - Ett rikt växt- och djurliv + - Grundvatten av god kvalitet + 0 Ett rikt odlingslandskap + 0 Giftfri miljö + - God bebyggd miljö + - Levande skogar + - Begränsad klimatpåverkan 0 0 Bara naturlig försurning 0 - Bedömning av påverkan på miljöaspekterna Vattenmyndigheten har bedömt att de flesta miljöaspekterna blir positivt påverkade om åtgärdsprogrammet genomförs. Intressekonflikter kan dock uppstå. Åtgärder som vidtas för att uppnå god vattenkvalitet och ökad biologisk mångfald kan i vissa fall få negativa effekter på värdefulla kulturmiljöer och markanvändning. Jämförelse mellan förslag på åtgärdsprogram och nollalternativ och deras effekter på de bedömda miljöaspekterna. Påverkan är bedömd som positiv (+), negativ (-) eller neutral (0). Miljöaspekt Effekter av åtgärdsprogram Effekter av nollalternativ Vatten + - Djurliv + - Växtliv + - Biologisk mångfald + - Mark 0 0 Landskap + 0 Befolkning + 0 Människors hälsa + 0 Forn- och kulturlämningar - 0 Bebyggelse 0 0 Materiella tillgångar 0 0 Sidan 14 (36)

15 Inledning Länsstyrelsen i Västra Götalands län har genom bestämmelser i miljöbalken (1998:808), förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (2004:660) och förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion utsetts till vattenmyndighet för Västerhavets vattendistrikt. I vattenmyndighetens uppdrag ingår bland annat att fastställa miljökvalitetsnormer för vattenförekomster, med utgångspunkten att alla vattenförekomster skall uppnå god vattenstatus Vattenmyndigheten får under vissa förutsättningar fastställa lägre kvalitetskrav om god vattenstatus medför orimliga konsekvenser för samhället. För att uppnå god vattenstatus eller annan miljökvalitetsnorm ska vattenmyndigheten fastställa åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammet riktar sig till myndigheter och kommuner och kan avse alla frågor som berör vattenmiljöns kvalitet. Vattenmyndigheten ska sammanställa en förvaltningsplan som inkluderar hela förvaltningsarbetet. Vattenmyndigheten ska genomföra en strategisk miljöbedömning och upprätta en miljökonsekvensbeskrivning av åtgärdsprogrammet och förvaltningsplanen enligt 6 kap miljöbalken samt förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Samråd kring miljökonsekvensbeskrivningen ska genomföras parallellt med förvaltningsplanen och åtgärdsprogrammet. Innehållet i åtgärdsprogrammet och förvaltningsplanen framgår av 6 kap 5 samt 5 kap 1 förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Vattenmyndigheten tar för första gången fram programmet och planen samt gör en miljöbedömning av dessa. Miljöbedömningens syfte och mål Syftet med att genomföra en miljöbedömning av planer och program är att integrera miljöaspekter i planeringen så att en hållbar utveckling främjas. Miljöbedömningen ska sörja för en hög nivå på skyddet av miljön inom området och bidra till en öppnare beslutsprocess. Syftet med att genomföra en miljöbedömning är att den tillsammans med åtgärdsprogrammet ska vara ett beslutsunderlag när åtgärdsprogrammet ska beslutas. Miljöbedömningen ska identifiera, beskriva och bedöma den betydande påverkan på miljön som ett genomförande av åtgärdsprogrammet kan medföra. Miljöbedömningen ska beskriva hur den sannolika utvecklingen för miljön i det utpekade området skulle se ut ifall åtgärdsprogrammet inte genomförs. Miljöbedömningen är även ett viktigt underlag för uppföljning och övervakning av åtgärdsprogrammets faktiska miljöpåverkan när det genomförs. Ett mer djupgående syfte med miljöbedömningen är att se på problem från olika perspektiv för att hitta vägar att ta fram hållbara åtgärdsalternativ, förstå sambanden mellan förändringar, i beslutsprocessen och mellan åtgärdsalternativ, identifiera kritiska faktorer, sätta upp ett ramverk för processen, analysera trender och möjligheter, bedöma alternativ och sätta upp mål inför framtiden. Allt detta för att främja en hållbar utveckling. Sidan 15 (36)

16 Avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen Första momentet i bedömningsprocessen är att genomföra en avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningens innehåll. Syftet med att avgränsa miljökonsekvensbeskrivningen är att den ska koncentreras på de viktigaste miljöfrågorna i åtgärdsprogrammet. Detta för att få fokus på den betydande miljöpåverkan som åtgärdsprogrammet kan antas medföra. Vattenmyndigheten har genomfört en avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen. Samråd har genomförts under hösten kring avgränsningsdokumentet. Det har under remisstiden kommit in synpunkter som har lett till vissa förändringar i avgränsningen. Vattenmyndigheten har tagit beslut om den nya avgränsningen. Miljöaspekter Vattenmyndigheten har bedömt att miljöaspekterna luft, klimatfaktorer och annat kulturarv inte kommer att påverkas betydande av åtgärdsprogrammet. Anledningen till att klimatfaktorer inte tas med i bedömningen är att de åtgärder som ska sättas in mot till exempel vandringshinder i vattendrag, främst kommer att rikta sig till de vattendrag där energiproducerande verksamhet inte förekommer. Det kan däremot bli nödvändigt att på andra sätt genomföra åtgärder för att undanröja vandringshinder, vilka kan reducera den volym vatten som rinner genom kraftstationen och därmed minska elproduktionen. Denna minskning bedöms däremot inte att vara av sådan omfattning att det innebär någon betydande påverkan på klimatet. Kvävereduktion i vatten kan innebära ökat utsläpp av kväve till luften genom det kretslopp som binder samman luft och vatten. Detta bedöms att vara av en så liten omfattning att det inte innebär någon betydande påverkan på miljöaspekten luft. Miljöaspekten annat kulturarv har bakats in i miljöaspekten forn- och kulturlämningar och omnämns därför inte separat i miljökonsekvensbeskrivningen. Lista över de miljöaspekter som har tagits med i miljökonsekvensbeskrivningen. Biologisk mångfald Vatten Djurliv Växtliv Befolkning Människors hälsa Forn- och kulturlämningar Landskap Materiella tillgångar Mark Bebyggelse De nationella miljökvalitetsmålen Vatten berör många olika områden i miljön och sektorer i samhället. Därför blir det en bred avgränsning av de nationella miljökvalitetsmål som berörs av vatten och det föreslagna åtgärdsprogrammet. De miljökvalitetsmål som har avgränsats bort är: Frisk luft, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö och Storslagen fjällmiljö. Vattenmyndigheten bedömer att de åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammet, inte kommer att ge någon betydande påverkan på Sidan 16 (36)

17 dessa miljökvalitetsmål. Att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan tas med, men inte miljöaspekten klimatfaktorer, beror på att Vattenmyndigheten bedömer att åtgärdsprogrammet inte kommer att påverka klimatmålet, men att det finns en koppling mellan vattenförvaltning och klimat. Till exempel förändras förutsättningarna för att uppnå målen med åtgärdsprogrammet om klimatet förändras. Lista över de nationella miljökvalitetsmål som har tagits med i miljökonsekvensbeskrivningen. Ingen övergödning Myllrande våtmarker Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Bara naturlig försurning Ett rikt växt- och djurliv Giftfri miljö Grundvatten av god kvalitet Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Levande skogar Begränsad klimatpåverkan Miljökonsekvensbeskrivningens omfattning Miljökonsekvensbeskrivningen ska inte vara mer omfattande än åtgärdsprogrammet. Det föreslagna åtgärdsprogrammet är av en generell karaktär och det är därför svårt att genomföra en mer detaljerad miljöbedömning. Detta gäller särskilt merparten av de åtgärder som handlar om ändringar i juridiska styrmedel som riktas mot kommuner och myndigheter. Det är svårt att bedöma hur sådana åtgärder påverkar olika miljöaspekter mer än på det övergripande planet. Miljökonsekvensbeskrivningen berör hela arealen av Västerhavets vattendistrikt. I ett tidsperspektiv används ett kort (fram till 2015) och ett långt (fram till 2030) perspektiv. En del av de föreslagna åtgärderna kommer i framtiden att leda till att mer detaljerade och platsspecifika planer och program tas fram, där mer detaljerade miljökonsekvensbeskrivningar kommer att behöva genomföras. Sidan 17 (36)

18 Åtgärdsprogrammet Åtgärdsprogrammets syfte och innehåll Syftet med åtgärdsprogrammet är att verka för en hållbar förvaltning av våra sjöar, vattendrag, grundvatten samt kustvatten, för att säkerhetsställa en god vattenkvalitet för framtida generationer. Huvudmålet för åtgärdsprogrammet är att uppnå en god ekologisk och kemisk respektive kemisk och kvantitativ status för alla yt- respektive grundvatten i distriktet till senast år För vissa av vattenförekomsterna i distriktet kan tidsfristen för att uppnå en god vattenstatus vara flyttad till år 2021 eller För att säkerställa målen för god vattenstatus har miljökvalitetsnormer för vattnet tagits fram och åtgärderna är verktygen för att uppfylla dessa normer. I åtgärdsprogrammet ingår förslag som är riktade mot statliga och regionala myndigheter samt till kommuner. Åtgärderna syftar främst till förändringar i juridiska styrmedel, men även till att det behövs mer kunskap, rådgivning, övervakning, tillsyn och prioritering av åtgärder där vattnet har en kvalitet som är sämre än god status. Inom ramverket för det föreslagna åtgärdsprogrammet ges det möjligheter för de berörda myndigheterna och kommunerna, att själva ta fram mer platsspecifika åtgärder och strategier för att förbättra kvaliteten i de vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, en god status. Förhållandet mellan åtgärdsprogrammet och andra planer och program De åtgärder som behöver genomföras för att bland annat minska övergödningsproblematiken och återställa hydrologiska och morfologiska förhållanden i sjöar och vattendrag, kommer att innebära en framtida påverkan för olika branschers, privata verksamhetsutövares, medborgares samt olika myndigheters verksamhet i stor utsträckning. Från och med den 1 januari 2008 gäller vissa ändringar i plan- och bygglagen vilket innebär ett förtydligande av hur en översiktsplan kan ändras genom fördjupningar och tillägg. Dessa förändringar betyder bland annat att översiktsplaneringen hos kommuner ska redovisa hur miljökvalitetsnormer tillgodoses i planeringen (Boverket, 2008). Detta innebär att de åtgärder som Vattenmyndigheten tar fram för att uppnå miljökvalitetsnormer kan komma att påverka andra planer och program. Exempel på planer och program som i framtiden kan ha en koppling till Vattenmyndighetens åtgärdsprogram är: nationella landsbygdsstrategier, energiplaner, trafikoch infrastrukturplaner, regionala utvecklingsplaner och kommunala översiktsplaner/detaljplaner är några exempel på vad som i framtiden kan ha en koppling till åtgärdsprogram för vatten. Åtgärdsprogrammet kommer att ha en koppling till The Baltic Sea Action Plan (BSAP), som har tagits fram av HELCOM och är en strategi för att uppnå en hållbar förvaltning av Östersjön och Kattegatt. Planen innebär att alla nationer runt Östersjön och Kattegatt ska ta fram nationella planer och strategier för att minska utsläppen av kväve och fosfor (strategi färdig 2010), miljöfarliga ämnen (mål år 2020) och utveckla långsiktiga planer av bevarandet av den biologiska mångfalden i Östersjön och Kattegatt (år 2010 och 2012). Vattenförvaltningens åtgärdsprogram är en viktig del i det nationella arbetet med att uppnå Sidan 18 (36)

19 målen i BSAP då mycket av det som påverkar Östersjön och Kattegatt negativt beror på hur markanvändningen är planerad och förvaltad. Förvaltningsplanen Förvaltningsplanen är en sammanfattning av åtgärdsprogrammet och övriga beslut som vattenmyndigheten fattat under första vattenförvaltningscykeln. Den innehåller därför en sammanfattning av de åtgärder som åtgärdsprogrammet beskriver. Inga andra åtgärder återfinns i förvaltningsplanen. De bedömningar som görs i miljökonsekvensbeskrivningen av åtgärdsprogrammet gäller därför även förvaltningsplanen. Sidan 19 (36)

20 Miljöförhållandena i distriktet De stora jordbruksområdena i norra Skåne, Halland och Vänerlandskapen har bidragit till den problembild man har i Västerhavsdistriktet övergödda sjöar och vattendrag samt kustvatten med liknande problem. I många sjöar har man lyckats minska fosforhalten, Vänern är ett sådant bra exempel, medan kvävehalterna tyvärr inte minskat som de borde, något som är särskilt tydligt i de många jordbruksåarna kring Vänern. I kustvattnet har alltför hög tillförsel av näringsämnen lett till problem med bland annat kraftiga algblomningar, syrebrist och stor förekomst av fintrådiga alger i grunda vikar. När det gäller punktkällorna ser man idag en tydlig minskning räknat från 1995 liksom inom jordbruket. Åtgärdsarbetet behöver dock fortsätta. Utsläppen från trafik och energisektorn, främst från länder utanför Sveriges gränser, måste minska för att kvävenedfallet ska minska, ett arbete som pågår genom internationella avtal. I kustvattnet är det fortfarande svårt att se entydliga resultat av minskningarna i näringstillförseln. Ett problem som utmärker västerhavsdistriktet är försurningen av sjöar, vattendrag och grundvatten. Många decennier av surt nedfall på kalkfattiga jordar till största delen med västliga vindar från utländska källor har medfört att det är här som försurningsproblemet är störst i Sverige. Sedan 1976 har därför en stor andel av distriktets sjöar och vattendrag kalkats för att upprätthålla bra levnadsförhållanden för olika organismer. Det senaste decenniet har dock det sura nedfallet minskat kraftigt, vilket tillsammans med kalkningen successivt förbättrar vattenkvaliteten. Grundvattnet i distriktet är generellt surt. Detta beror dels på de geologiska förutsättningarna, men också på den tidigare höga depositionen av försurande ämnen, framför allt längs västkusten. Den nordligaste delen av distriktet ligger ovanför högsta kustlinjen. Detta område har relativt svårvittrade berg- och jordarter, vilket medför att grundvattnet har låg jonstyrka och därmed dålig motståndskraft mot försurning. Det samma gäller urbergsområdet över högsta kustlinjen på det sydsvenska höglandet. Detta område har också, tillsammans med urbergsområdet underhögsta kustlinjen längs västkusten, haft hög deposition av försurande ämnen. En stor del av våra sjöar och vattendrag har utsatts för fysisk påverkan genom damm- och kraftverksbyggen och genom rensningar för flottningsändamål. Effekterna har blivit att vandringsvägar för bland annat fisk skurits av och värdefulla biotoper förstörts. Inom jordbruksområdena har man under århundraden dikat ut våtmarker, rätat meandrande vattendrag och sänkt sjöar - allt för att skapa ett effektivare jordbruk och mer jordbruksmark. Man har också dikat stora skogsområden för att öka virkesproduktionen och dagen skogsbruk skapar också en del problem för våra vattendrag i samband med avverkningen. Det kan vara körskador där spåren efter skogsmaskinerna kan ändra avrinningen i ett område, eller att man glömmer att lämna en kant med träd eller buskar utefter sjöar och vattendrag. Ingreppen har skett under lång tid och restaureringsbehovet är stort. På senare tid har översvämningshotet från våra vattendrag uppmärksammats alltmer. Höga vattenstånd i sjöarna och höga flöden i åarna förekommer regelbundet. Översvämningar är en naturlig del av vårt klimat. Stormar kan även ge stora variationer i vattenstånd vid kusten. Konsekvenserna av översvämningarna är oftast stora. Problemet ligger generellt i att vi alltmer har byggt fast oss med infrastruktur, bebyggelse och verksamheter i områden som normalt översvämmas, vilket medför Sidan 20 (36)

21 konsekvenser vid riklig nederbörd. Frågor som rör exploatering av kustzonen har idag flyttats upp på dagordningen då trycket på att bebygga attraktiva kustområden ökat drastiskt under senare år. I grundvattnet kan man i kustnära områden ha höga kloridhalterna genom inträngning av havsvatten. I områden under högsta kustlinjen kan det förekomma gammalt havsvatten. Detta problem ökar med ökande vattenuttag. Detta är vanligt i hela området runt Vänern och längs med de större dalgångarna. Att det är den mänskliga påverkan som till största delen är ansvarig för att miljöfarliga ämnen har spridits och fortfarande sprids är ett faktum. Det pågår ett omfattande arbete med att identifiera och riskklassa gamla försyndelser efter kemiindustrier, ytbehandlingsindustrier, glasbruk, soptippar mm. I kustvattnet finner man fortfarande förhöjda halter av vissa miljögifter även om man ser en positiv utveckling och detsamma gäller för många vattendrag och sjöar där tidigare industriers påverkan kvarstår. Höga kvicksilverhalter i många sjöar är också fortfarande ett problem. På senare år har man börjat uppmärksamma rester av läkemedel i en del vatten, men vilken effekt detta har på fiskar och andra organismer är fortfarande dåligt känt. I anslutning till jordbruksbygder finns ofta rester av bekämpningsmedel i såväl ytvatten som grundvatten. Grundvatten Av Västerhavsdistriktets 479 grundvattenförekomster bedöms 95% uppnå god kemisk status. För kvantitativ status uppnår alla utom en förekomst god status. Huvudsakligen används SGU:s vattentäktsarkiv (Databasen för grundvattenförekomster och vattentäkter, DGV) till statusklassificeringen. För ett fåtal grundvattenförekomster har länsstyrelsen samlat in information om grundvattnets kemiska status från exempelvis kommuner eller regional miljöövervakning. I de flesta fall där grundvattenförekomsterna inte uppnår god kemisk status beror detta på bekämpningsmedel. I majoriteten av grundvattenförekomsterna saknas dock mätdata. Dessa grundvattenförekomster har klassats till att uppnå god kemisk status enligt rekommendationer från SGU. Ytvatten Ekologisk status Omkring 35% av distriktets sjöar och drygt 50% av vattendragssträckorna bedöms ha måttlig eller sämre status. Orsaken till att vattenförekomster i sjöar och vattendrag inte klarar god ekologisk status skiljer sig åt. Problembilden ser olika ut beroende på var i distriktet en vattenförekomst är belägen och den ekologiska statusen är i många fall påverkad av flera olika problem vilket får genomslag i klassning av både underliggande kvalitetsfaktorer och den övergripande klassningen av ekologisk status. För Västerhavets kust- och övergångsvatten uppnår omkring 95% av vattenförekomsterna inte god ekologisk status. Den viktigaste orsaken till detta är att bottenfaunan uppvisar måttlig eller sämre status i drygt 90% av de vattenförekomster där mätdata finns. Vad gäller kvalitetsfaktorn makroalger verkar situationen betydligt bättre enligt de bedömningsgrunder som Naturvårdsverket tagit fram. I allmänhet uppvisar makroalger hög eller god status. De få vatten som uppnår god ekologisk status återfinns i Kosterhavet i norra Bohuslän. Bedömningen av den ekologiska statusen i de många grunda vikarna i norra Bohuslän har i hög grad baserats på de inventeringar av fintrådiga alger som utförs utmed Bohuskusten varje Sidan 21 (36)

22 år. Dessa inventeringar visar att det finns betydande övergödningsproblem i de grunda vikarna. Denna information har använts vid expertbedömningar där mätdata varit bristfällig eller helt saknats. I fjordarna innanför Orust och Tjörn finns stora problem med syrgasbrist i bottenvattnen till följd av hög näringsbelastning och begränsat vattenutbyte. Detta kan ses både i stödparametrarna som näringsämnen och syrgas liksom i de biologiska parametrarna som bottenfauna och växtplankton. Hallands och nordvästra Skånes kustvatten har en mer öppen struktur än Bohuskusten. Stora problem finns dock med hög näringsbelastning till Kungsbackafjorden, Laholmsbukten och Skälderviken. Detta kan ses i bottenfaunan som i huvudsak uppvisar otillfredsställande status i dessa områden. Även i de yttre kustvattnen längs Hallandskusten uppvisar bottenfaunan otillfredsställande till måttlig status. Kraftigt modifierade vatten Kraftigt modifierade vatten är ytvattenförekomster där det finns verksamheter med stor nytta för samhället och som har sådan påverkan på vattenförekomsten att man inte kommer att uppnå god ekologisk status till För att vattenförekomsten skall bli utpekad som kraftigt modifierat vatten krävs betydande påverkan på vattenförekomsten. Påverkan ska också vara bestående och långvarig och i sådan omfattning att det inte är möjligt att bedriva verksamheten om vattenförekomsten skulle restaureras till god ekologisk status. I Västerhavets vattendistrikt är två vattenförekomster utpekade som kraftigt modifierade och ett hundratal som potentiellt kraftigt modifierade vatten. Många av de vattenförekomster som uppfyller kriterierna för kraftigt modifierade vatten avseende betydande fysisk påverkan behöver utredas avseende vilka åtgärder som kan genomföras för att höja den ekologiska statusen samt bedöma rimligheten i dessa. Under nästa förvaltningscykel kommer därför aktuella vattenförekomster att utredas närmare ifall potentiellt kraftigt modifierade vatten kan pekas ut som kraftigt modifierade vatten enligt ramdirektivets anvisningar. Kemisk status När det gäller kemisk status har omkring 10% av vattendragen och drygt 80% av sjöarna klassificerats till sämre än god status. Framförallt uppvisar många sjöar problem med för höga halter av kvicksilver i fisk. Omkring 2% av kustvattenförekomsterna i Västerhavets distrikt uppnår inte god kemisk status. Underlaget för denna klassning är inte fullständigt, utan baseras på fem av de 33 så kallade prioriterade ämnen som är gemensamma för EU:s medlemsländer. De ämnen som klassningen ligger till grund för är kadmium, kvicksilver, bly, nickel och tributyltenn (TBT). Eftersom bedömningsgrunder för kemisk status saknas har gränsvärden från Naturvårdsverkets rapport Coasts and Seas (rapport 5052) använts som stöd i bedömningarna. De vattenförekomster där mätdata saknas har klassats som god kemisk status. Skyddade områden Med skyddade områden menas i detta sammanhang geografiskt avgränsade områden som omfattas av skydd enligt svensk lagstiftning eller enligt viss EU-gemensam lagstiftning som anges i vattendirektivets bilaga 4. De svenska skydden regleras i huvudsak av tredje, fjärde Sidan 22 (36)

23 och sjunde kapitlet i Miljöbalken, till exempel olika typer av riksintressanta områden, naturoch kulturreservat, Natura 2000-områden, biotopskydd och vattenskyddsområden. Sammantaget rör det sig om skydd av olika karaktär och som har skilda syften, vilket gör att de områden som omfattas av skydden, både svenska och EU-gemensamma, skiljer sig åt både till typ och till storlek beroende på vilket skydd de berörs av. Vattenmyndigheten har inte gjort någon bedömning av åtgärdsprogrammets eller förvaltningsplanens inverkan på varje enskilt skyddat område. Istället görs en generell bedömning av hur åtgärdsprogrammet och förvaltningsplanen påverkar skyddade områden i allmänhet samt i vissa fall bedömning av inverkan på specifika typer av skyddade områden. De skydd som omfattas av de i vattendirektivet preciserade gemenskapslagstiftningarna är direkt eller indirekt kopplade till vatten och dess kvalité, till exempel genom sin geografiska avgränsning, syfte samt preciserade kvalitets- och åtgärdskrav. De nationella skyddsförordnandena är mer blandade och omfattar i flera fall landbaserade områden utan koppling till yt- eller grundvatten. Eftersom åtgärdsprogrammet innehåller åtgärder som berör vatten är det dock mest sannolikt att de skyddade områdena som kan komma att påverkas på ett betydande sätt är de som är vattenrelaterade, till exempel genom att de omfattar vattenanknutna naturtyper. De vattenrelaterade skyddade områdena påverkas idag mer eller mindre av de miljöproblem som identifierats i vattenförvaltningsarbetet, till exempel läckage av näringsämnen och miljögifter, fysiska förändringar som avstängda vandringsvägar för djur och växter och reglerade vattenflöden samt försurande nedfall och etablering av främmande arter. Konsekvenserna för de skyddade områdena är bland annat försämrad vattenkemisk kvalité med risk för skador både på ekosystem och människors hälsa och utarmning av den biologiska mångfalden. Åtgärdsprogrammet syftar till att förbättra miljöförhållandena i dessa avseenden vilket även kommer de skyddade områdena till del. Åtgärdsprogrammet medför således i huvudsak positiva effekter för skyddade områden som är vattenanknutna. Det har dock identifierats risk för konflikt mellan de åtgärder som finns föreslagna i åtgärdsprogrammet eller som kan bli en följd av åtgärdsprogrammet och vissa typer av skyddade områden. Det finns fall där det går att identifiera risk för konflikt mellan kvalitetskravet enligt vattenförvaltningsförordningen (god ekologisk status) och kvalitetskrav enligt Natura 2000-bestämmelserna. Vattenmyndigheten för Västerhavet har gjort bedömningen att det kan föreligga en konflikt mellan vattenförvaltningens krav på god ekologisk status och upprätthållande av god bevarandestatus i vissa näringsrika, ofta grunda, sjöar som är utpekade enligt fågeldirektivet (79/409/EEG ) samt i vissa naturligt näringsrika sjöar som pekats ut enligt art- och habitatdirektivet. Bedömningen att det kan föreligga en konflikt mellan kvalitetskraven enligt de olika bestämmelserna baseras på att sjöarnas goda förutsättningar att hysa ett stort antal fågelarter till viss del beror på relativt höga närsaltshalter, samt att det kan finnas en risk att bedömningsgrunden för fosfor inte tar hänsyn till de naturliga förutsättningarna i grunda naturligt näringsrika sjöar. Flera av dessa sjöar har också halter av fosfor som ligger över gränsen för god status för den specifika sjön. I dessa fall gäller gynnsam bevarandestatus enligt Natura 2000-bestämmelserna som kvalitetskrav och miljökvalitetsnormen för de berörda sjöarna sänks till måttlig status genom undantag. Undantaget preciseras dock till fosfor för att inte sjöarnas ekosystem ska äventyras för övrigt. I distriktet finns det områden som är av riksintresse för kulturmiljövården och som har förbindelse till vattenmiljöer. Exempelvis kan nämnas kanaler, dammar och flottningsleder, Sidan 23 (36)

24 som har haft en viktig funktion i Sveriges ekonomiska utveckling. I framtiden kan åtgärdsprogrammet komma i konflikt med dessa områden t ex genom åtgärder som är till för att öppna upp vandringsvägar för fisk. Det finns också en risk att vattenförvaltningens kvalitetskrav god ekologisk status kan komma i konflikt med skyddet av naturmiljöer i det öppna kulturlandskapet som skapas genom mänsklig hävd, till exempel slåtter och bete. En trädbevuxen zon längs ett vattendrag gynnar vissa typer av fisk och vattenlevande insekter, medan det till exempel missgynnar viss ängsoch hagmarksvegetation och vissa fågelarter och amfibier som i flera fall är sällsynta och hotade i det moderna jordbrukslandskapet och därför skyddas i vissa områden genom till exempel naturreservat. Djur som betar strandnära kan vara en risk för parasitsmitta i ytdricksvattentäkter. Några av de parasiter som bland annat nötkreatur bär på är svåra att avdöda eller avskilja vid rening av dricksvatten. Strandnära betesmarker har ofta höga naturvärden och skyddas därför i vissa områden som naturreservat och liknande. Om ett sådant område ligger i nära anslutning till råvattenuttag för dricksvatten kan det uppstå en konflikt mellan bevarandet av naturvärdena i betesmarken och skyddet av dricksvattnet. Sidan 24 (36)

25 Miljöbedömning Metod Miljöbedömningsprocessen har haft begränsad tid till att genomföra bedömningar av effekter och analyser. Analyser och bedömningar har därför genomförts samtidigt som texten i miljökonsekvensbeskrivningen och åtgärdsprogrammet har bearbetats. Detta medför att det kan finnas osäkerheter i bedömningarna. Det är dessutom svårt att genomföra en kvantitativ bedömning av effekter av de generella åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammet. Bedömningen är därför genomförd med en kvalitativ bedömning där miljöns och samhällets framtida utveckling med eller utan åtgärdsprogrammet diskuteras. Bedömningen har fokuserat på målsättningen för åtgärdsprogrammet och vilka effekter på miljön och samhället som det föreslagna programmet kan ge. Utifrån de förutsättningar som miljöbedömningsprocessen har haft, har Vattenmyndigheten satt stort fokus på hur de olika miljöaspekterna påverkas av åtgärdsprogrammet och på att belysa kopplingarna mellan dessa aspekter. För att kunna bedöma de kumulativa effekterna av åtgärdsprogrammet har påverkan bedömts i ett kort perspektiv (till 2015) samt ett generationsperspektiv (till 2030). Jämförelsen mellan nollalternativet och åtgärdsprogrammet bygger på att åtgärdsprogrammet genomförs till fullo, eftersom det kommer att vara nödvändigt för att kunna uppnå syftet och målet med vattenförvaltningen. Miljöbedömningen är av samma detaljeringsgrad som åtgärdsprogrammet och är därför översiktlig och generell i sin utformning. En mera fullständig bedömning av hur olika miljöaspekter samt de nationella, regionala och lokala miljökvalitetsmålen påverkas bedöms kunna genomföras senare i samband med att mer platsspecifika delåtgärdsprogram tas fram. Det är således inte förrän när ett konkret åtgärdsförslag utformats för en bestämd plats, som det är möjligt att beskriva miljökonsekvenserna på mer detaljerad nivå. Vilka skalor har använts? Miljöbedömningen visar negativ och positiv påverkan under ett kort och ett långt tidsperspektiv. Det korta perspektivet sträcker sig till år 2015, då åtgärdsprogrammet ska ha genomförts och de första effekterna ska rapporteras. Det långa perspektivet (generationsperspektivet) sträcker sig fram till år Enligt vattendirektivet ska en god ekologisk och kemisk status av allt vatten ha uppnåtts till år Därför används 2030 som en måttstock, för att bedöma effekterna av en god vattenkvalitet i ett generationsperspektiv. Det är svårt att bedöma vad som är en stor respektive liten påverkan av ett så generellt och komplext åtgärdsprogram som har varit fallet i denna bedömning. I bedömningen av liten respektive stor påverkan har det tagits som utgångspunkt ett helhetsperspektiv av påverkan på de nationella miljökvalitetsmålen och miljöaspekterna ifall hela åtgärdsprogrammet genomförs. Bedömningen av vad en betydande påverkan är har som utgångspunkt att målet för åtgärdsprogrammet ska uppnås, det vill säga en bättre vattenkvalitet. Förbättrad vattenkvalitet innebär en förbättrad biologisk mångfald i vattenrelaterade livsmiljöer och en förbättrad hälsa för människor. Här i ligger den mest Sidan 25 (36)

26 betydande påverkan, då det sker över ett stort antal vatten, för ett stort antal människor och att så många ekosystem är beroende av en bra vattenkvalitet. Sannolik utveckling ifall åtgärdsprogrammet inte genomförs (nollalternativet) Nollalternativet är en beskrivning av de miljökonsekvenser som kan bedömas uppstå om åtgärdsprogrammet inte genomförs, i förhållande till de åtgärder som redan planerats och pågår. Nollalternativet beskrivs i två olika tidsperspektiv: dels fram till 2015 som är det första etappmålet med åtgärdsprogrammet dels ett generationsperspektiv fram till Nollalternativet beskrivs även i termer kring miljöproblem och befolkning för att få med det ekologiska och sociala perspektivet i bedömningen. Bedömningen av hur miljösituationen kommer att utvecklas utgår från de nationella miljökvalitetsmålen. För att uppnå de av riksdagen antagna nationella miljökvalitetsmålen finns redan idag framtagna strategier och åtgärdsprogram. Miljömålens strategier och åtgärdsprogram för att uppnå de nationella miljömålen utgör riktlinjer som på frivillig basis ska tillämpas i samhällsplaneringen. Arbetet med att genomföra strategier för att uppnå miljökvalitetsmålen i samhällsplaneringen går mycket långsamt. Strategierna är dessutom inte juridiskt bindande och har därmed inte samma styrverkan som Vattenmyndighetens åtgärdsprogram. Miljömålsrådet uppger i den senaste utvärderande rapporten (2008) att det kommer att bli mycket svårt att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen även om ytterligare åtgärder genomförs (Miljömålsrådet, 2008). De vattenanknutna ekosystemen är idag påverkade av fysiska störningar, som dammar, slussar och väg/järnvägsövergångar vid vattendrag och sjöar. Dessa fysiska störningar gör att de vattenanknutna ekosystemen skärmas av från varandra (fragmenteras). Fragmentering av vattenanknutna ekosystem leder till att vattenlevande djur och organismer dels har svårt med att hitta lämpliga lekområden för att föröka sig, dels att sprida sig till nya och bättre livsmiljöer. En negativ konsekvens av detta är en ökad sårbarhet mot plötsliga förändringar som till exempel olyckor med läckage av miljögifter eller översvämningar. Ett nollalternativ innebär att de vattenanknutna ekosystemen fortsatt kommer att vara sårbara för plötsliga förändringar, samt att det kommer att bli svårt att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen för levande sjöar och vattendrag samt ett rikt växt- och djurliv. Fram till 2015 kommer ett nollalternativ antagligen inte att påverka befolkningen i någon större utsträckning, så länge inga oförutsedda händelser inträffar. För skyddet av grundvatten kan däremot ett nollalternativ i ett generationsperspektiv till 2030 innebära negativa effekter på befolkningen och människors hälsa, genom att något utökat skydd för grundvatten för att trygga det framtida behovet av dricksvatten ifrån nya källor, inte kommer att införas. Detta gör att dricksvattenförsörjningen kommer att vara mer sårbar mot utsläpp och/eller klimatförändringar. Ett nollalternativ skulle även kunna leda till en försämrad vattenkvalitet till följd av att utsläpp av kväve och fosfor inte minskar, samt att nederbörd och avrinning på vintern ökar på grund av klimatförändringen. De negativa effekterna av ett nollalternativ är att övergödning och algblomning troligtvis kommer att öka och att badvattenkvaliteten kommer att försämras. Rekreationsvärdet i omgivningen kommer att försvagas på grund av försämrad badvattenkvalitet samt ett försämrat sportfiske genom minskade fiskpopulationer. Vid ett nollalternativ kommer det även bli omöjligt för Sverige att uppnå sina åtaganden i Baltic Sea Action Plan (BSAP). Sidan 26 (36)

27 De miljökvalitetsmål som berörs är: Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt Levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Giftfri miljö, Rikt växt- och djurliv, Grundvatten av god kvalitet, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö och Levande skogar. Åtgärdsprogrammet och de nationella miljökvalitetsmålen Hur de nationella miljökvalitetsmålen påverkas av det föreslagna åtgärdsprogrammet ska identifieras, bedömas och beskrivas i miljöbedömningen. I denna miljöbedömning har Vattenmyndigheten använt de nationella miljökvalitetsmålen som en bedömningsgrund av de förväntade effekterna av åtgärdsprogrammet mot de nationella miljökvalitetsmålen. Detta är viktigt dels för att identifiera vilka negativa effekter som åtgärdsprogrammet kan få på miljökvalitetsmålen samt förstå hur åtgärdsprogrammet kan underlätta arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålen. Kopplingar som finns mellan de nationella miljökvalitetsmålen och åtgärdsprogrammet. För varje miljömål redogörs för de delmål som berörs av åtgärdsprogrammet och de miljöaspekter som berörs inom varje miljömål av åtgärdsprogrammet. Påverkan är bedömd som positiv (+), negativ (-) eller neutral (0). Miljömål Delmål som berörs av åtgärdsprogrammet Miljöaspekter Påverkan på miljömålet Kommentar Levande sjöar och vattendrag Skydd av natur- och kulturmiljöer Restaurering av vattendrag Vattenskyddsområden och vattenförsörjnings-planer överallt Utsättning av djur och växter Åtgärdsprogram för hotade arter Vatten, biologisk mångfald, djuroch växtliv, kulturmiljö, landskap + Mellan miljömålet och ÅP:s mål att uppnå en god ekologisk och kemisk status för sjöar och vattendrag finn en nära koppling. Det finns även i vissa vatten målkonflikter mellan skydd av vattendrag och skydd av t ex flottlämningar som innebär en målkonflikt, både mellan ÅP och miljömål samt inom miljömålet Ingen övergödning Utsläpp av fosforföreningar till sjöar och vattendrag ska minska Utsläpp av kväveföreningar ska minska till vatten och luft Utsläpp av ammoniak ska minska Vatten, biologisk mångfald, djuroch växtliv + Övergödning är ett stort vattenmiljöproblem i distriktet men åtgärderna i ÅP kommer att stärka möjligheterna till att uppnå det nationella miljökvalitetsmålet Sidan 27 (36)