Risk- och sårbarhetsanalys

Transkript

1 Risk- och sårbarhetsanalys

2 Det moderna samhället är komplext och även sårbart. Vårt beroende av robusta system för kommunikation både fysisk och i andra former är stort. Modern informationsteknologi gör att information, även felaktig sådan, kan spridas sekundsnabbt. Den kommunala organisationen är den samhällsnivå som är närmast kommuninvånarna i vardagen och kommunen har ett geografiskt områdesansvar som innebär ett ansvar att agera i en ledande roll när störningar inträffar. Alla landets kommuner ska redovisa en risk- och sårbarhetsanalys. Lilla Edets kommun har arbetat fram en sådan som dels har ambitionen att redovisa läge och förutsättningar men även att peka ut områden där fortsatta åtgärder är särskilt viktiga. Analysen behandlar extra omfattande de samhällsområden som lokalt har ett särskilt fokus med risken för skred som den mest utmärkande. Händelser som ställer särskilda krav på kommunens förberedelser och handlingskraft har inträffat och kommer att inträffa. Lilla Edets kommun har stärkt sin förmåga de senaste åren och har ambitioner att utveckla det förebyggande arbetet ytterligare. Samtidigt som förberedelser, övningar m.m. är viktiga kan man aldrig förutse vad som verkligen kommer att inträffa. Förmågan att agera i den situation som uppstår är av stor betydelse för att hantera läget. Samarbete med andra samhällsaktörer samt information till allmänheten är alltid särskilt viktiga områden. Lilla Edets kommuns risk- och sårbarhetsanalys bygger på kunskap om de lokala förutsättningarna och utgår från de lagar, bestämmelser och riktlinjer som kommer från staten. Analysen avslutas med de åtgärder för att ytterligare stärka förmågan som kommer att vara fokus under kommande år. Lilla Edet, december 2015 Lena Palm Kommunchef Risk- och sårbarhetsanalys Kommunledningsförvaltningen, Lilla Edets kommun Grafisk form: Kommunikationsavdelningen, Lilla Edets kommun För illustrationer, foton, kartor och fotomontage svarar Lilla Edets kommun om inget annat anges. Januari

3 Innehållsförteckning 1 Beskrivning av kommunen och dess geografiska område Övergripande beskrivning av Lilla Edets kommun Befolkningsstruktur Bostäder och exploatering Företag i kommunen Infrastruktur Samhällets krisberedskap och kommunens ansvar Målen för samhällets säkerhet och krisberedskap Kommunens ansvar Risk och sårbarhetsanalys Geografiskt områdesansvar Övergripande beskrivning av arbetsprocessen Underlag till RSA Planerings- och beslutsunderlag Disposition av RSA Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Energiförsörjning Finansiella tjänster Handel och industri Hälso- och sjukvård samt omsorg Information och kommunikation Kommunalteknisk försörjning Livsmedel Offentlig förvaltning (lednings- och stödfunktioner) Skydd och säkerhet Socialförsäkringar Transporter Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktga verksamhet Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Nulägesbeskrivning Natur- och väderrelaterade händelser Skred Ansvar Vidare utredningar Arbetsprocess Prioriteringsordning Områden med hög sannolikhet för skred Intressenter utmed Göta älv Information och samverkan Konsekvenser av ett skred Översvämning Storm Snöoväder Värmebölja Skogsbrand Olyckor och samhällsstörningar Bostadsbestånd Offentliga fastigheter Vårdanläggningar Grundskolor Infrastruktur och försörjningssystem Dammar och slussanläggningar Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Störningar i livsmedelsförsörjningen Störningar i drivmedelsförsörjningen Störningar i värmeförsörjningen Störningar i finansiella system Störningar i elförsörjningen Störningar i elektroniska kommunikationer och informationssäkerhet Sociala risker Riskfaktorer Riskkällor Vansinnesdåd Terrorhot Nätmobbing Social oro Riskkomsuntion Västra Götalandsmodellen Sjukdomar Pandemi/epidemi Pandemiplan Sammanfattning Identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och det geografiska området Generell förmågebedömning Genomförd krisledningsövning - Helvar Inträffade händelser Magsjuka i Lilla Edet Telefonistörningar Åtgärder Genomförda åtgärder Åtgärder

4 1. Beskrivning av kommunen och dess geografiska område 1.1 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV LILLA EDETS KOMMUN Lilla Edets kommun är till stor del en landsbygdskommun med goda möjligheter för jordbruk. Kommunen har en yta på 318 km 2. Efter en period med stagnerande och minskande befolkning är kommunen nu inne i en expansiv fas. Från till har kommunen haft en positiv befolkningsutveckling med 4,3 % och en befolkningsökning med drygt 500 personer på tre och ett halvt år. Antalet invånare var De fem största tätorterna är huvudorten Lilla Edet (5 120 invånare), Lödöse (1 320), Göta (910), Nygård (430) och Hjärtum (370). Totalt bor personer i de större tätorterna. Övriga kommuninvånare bor i de mindre orterna eller på landsbygden Befolkningsstruktur Befolkningsstrukturen i kommunen följer strukturen i riket, men med en något högre andel invånare i övre medelåldern i Lilla Edet i jämförelse med riket och i motsvarande mån något lägre andel i yngre åldrar. Andelen personer som är +65 år ligger helt i nivå med genomsnittet i riket. Lilla Edets kommun har väsentligt färre invånare med eftergymnasial utbildning vid jämförelse med riksgenomsnittet och en högre arbetslöshet än både länet och riket. Indikatorer kring ohälsa ligger i ett flertal avseenden relativt högt i Lilla Edets kommun. Pågående inflyttning och därmed ökande invånaravtal kommer med stor sannolikhet att ha tydlig påverkan på befolkningsstruktur, utbildningsnivå m.m. i kommunen Bostäder och exploatering Under de senaste åren har det byggts hyreslägenheter och service-/trygghetsboende i centrala Lilla Edet. Byggnationen har inneburit att en omflyttning skett i kommunen. Många medelålders och äldre som bott i villa har flyttat till hyreslägenheter och barnfamiljer har i sin tur köpt de tillgängliga husen. Kommunens stora exploateringsoch utvecklingsområde finns i Lödöse. Med närhet till pendeltågstation och exploaterbar mark finns det stora förutsättningar för utveckling och utbyggnad slutfördes infrastrukturen med motorväg E45 och dubbelspårig järnväg samt pendeltågstation i Lödöse. Kommunen har således ett gynnsamt geografiskt läge och bra kommunikationsmöjligheter i Göteborgsregionen med E 45, järnväg och Göta Älv som stora godsstråk. Förutsättningar för att kommunen ska fortsätta växa är mycket goda, främst i den södra kommundelen. Tåget ger förutsättningar för en snabb pendling både norrut mot Trollhättan, men framförallt söderut mot den stora arbetsmarknaden i Göteborg Företag i kommunen Lilla Edet kommun är den största offentliga arbetsgivaren. I tätorten Lilla Edet finns kommunhuset med central kommunal administration. Kommunal verksamhet finns i alla delar av kommunen. I händelse av en svår påfrestning eller extraordinär händelse ställs därför stora krav på information och samverkan samt en fungerande infrastruktur och beredskap för att kunna nå ut till alla verksamheter som berörs. Lilla Edet är en utpräglad småföretagarkommun med ca företag registrerade (1 142 företag Antalet företag ökar stadigt. Mer än hälften, 59 %, av företagen är enskilda firmor och 32 % utgörs av aktiebolag. Sju av tio företag saknar anställda. Två av tio företag har 1 4 anställda. Flest företag är registrerade inom branschen jordbruk, skogsbruk och fiske (ca 235) tätt följt av byggverksamhet (ca 230). Därefter kommer handel med ca 140 registrerade företag och inom tillverkningsindustrin finns det ca 90 företag. Många företag i kommunen har kompetens inom entreprenad- och tillverkningsindustrin. Lilla Edet har en lång tradition inom pappersindustrin och de största företagen är SCA Hygiene Products och Electrolux Filter AB. Både SCA och Rexel har valt att lägga sina lageranläggningar för den nordiska marknaden i Lilla Edet tack vare det centrala läget Infrastruktur I centralorten Lilla Edet finns broförbindelser över Göta Älv, Sjöfartsverket sluss och Vattenfalls damm. Göta Älv har en frekvent båttrafik med fraktbåtar och varje år fraktas 3,5 miljoner ton gods och på sommaren passerar fritidsbåtar genom kanalen. Älvens flöde genom hela kommunen innebär en ökad sårbarhet när det gäller skred och översvämningar. Kommunen har många områden som är klassade som medelhög och hög skredrisk. Ett omfattande arbete pågår med bland annat fördjupade utredningar i flera områden i kommunen. Risksituationen och pågående arbete avseende skred beskrivs i avsnitt 5.2. Eftersom kommunens verksamheter finns över hela det geografiska ansvarsområdet ställer detta i sin tur krav på infrastrukturen genom behovet av transporter, IT, livsmedelsförsörjning, skolskjutsar m.m. Det som beskrivits ovan tydliggör behovet av beredskap för att möta en extraordinär händelse. 4

5 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS SAMHÄLLETS KRISBEREDSKAP OCH KOMMUNENS ANSVAR Dagens samhälle kännetecknas av komplexitet och starka beroendeförhållanden vilka förändras snabbt på grund av utveckling av nya tekniska lösningar, specialisering, automation och internationalisering. Lokalsamhället är en integrerad del av dessa förändringar. Sårbarheten finns på alla nivåer och samhällets förmåga att förebygga, motstå, hantera och återhämta sig från allvarliga störningar måste var god. Det blir därmed viktigt att kunna identifiera risker och deras sannolikheter, konsekvenser vid störningar, analysera förmågan att hantera olika situationer och ta fram rutiner för beredskap. Även samhällets förmåga att på ett snabbt och sakligt sätt informera och kommunicera med allmänhet och media har blivit allt viktigare när möjligheterna att sprida felaktig eller osaklig information har ökat Målen för samhällets säkerhet och krisberedskap Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden är en grundläggande del av arbetet med riskoch sårbarhetsanalyser vilka görs på central, regional och kommunal nivå. Utgångspunkten för hela samhällets arbete med krisberedskap är de av regeringen fastställda nationella målen för Sveriges säkerhet och krisberedskap. De övergripande målen för samhällets säkerhet är att: Värna befolkningens liv och hälsa. Värna samhällets funktionalitet. Värna förmågan att upprätthålla grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet samt mänskliga fri- och rättigheter. De övergripande målen för samhällets krisberedskap är att: Minska risken för och konsekvenserna av allvarliga störningar, kriser och olyckor. Trygga hälsan och den personliga säkerheten för barn, kvinnor och män. Hindra eller begränsa skador på egendom och miljö. Det svenska krishanteringssystemet bygger på tre vägledande principer: Ansvarsprincipen; den som har ansvar för en verksamhet under normala omständigheter har det även i händelse av kris. Likhetsprincipen; en verksamhets organisation och lokalisering ska se likadan ut i fred som under kris och vid krig i den mån som det är möjligt. Förändringar i struktur ska inte vara större än vad som krävs för att hantera den aktuella situationen. Närhetsprincipen; en kris ska hanteras där den inträffar och av de som är närmast ansvariga och berörda. 5

6 1.2.2 Kommunens ansvar Kommunens ansvar för krisberedskap regleras i Lagen (2006:554) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) med tillhörande förordning (2006:637). Även lagstiftning inom olika sakområden som ger kommuner ett särskilt ansvar reglerar kommuners roller. Kommunallagens regler gäller mot bakgrund av de tre vägledande principerna för svenska krishanteringssystemet. Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat ett avtal som preciserar statens förväntningar på kommunerna i enlighet med LEH i form av målbeskrivningar samt även riktlinjer för hur verksamhet och statlig ersättning ska följas upp. LEH reglerar kommunernas åtaganden med syfte att minska sårbarheten i verksamheterna. Kommunerna ska systematiskt vidta åtgärder inför och vid extraordinära händelser. Varje kommun ska upprätta en Risk- och sårbarhetsanalys (RSA) vilken redovisas senast 31 oktober under det första kalenderåret efter ordinarie val till kommunfullmäktige. RSA ska också följas upp årligen. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) har fastställt ett antal föreskrifter som gäller för kommunernas arbete med och rapportering av sina RSA samt även allmänna råd för arbetet. År 2015 har kommunerna genom ett särskilt beslut av MSB fått förlängd tid för redovisning av RSA. Nytt datum är 31 december Geografiskt områdesansvar Kommunen har ett geografiskt områdesansvar för krisberedskapen inom Lilla Edets kommuns geografiska område. Områdesansvaret innebär att kommunen så långt det är möjligt ska vara sammanhållande före, under och efter en samhällsstörning inom den geografiska ytan. Kommunen ska verka för samordning och gemensam inriktning av de åtgärder som behöver vidtas. Om en allvarlig samhällsstörning uppstår inom det geografiska området ska Lilla Edets kommun verka för att: Berörda aktörer samverkar och uppnår samordning i planering och förberedelser. Berörda aktörers åtgärder under samhällsstörningen samordnas. Information till allmänhet och media samordnas. Om samhällsstörningen leder till funktionsnedsättningar i samhällets funktioner ska Lilla Edets kommun bland annat vidta följande åtgärder: Ta initiativ till att samlade lägesbilder upprättas kontinuerligt. Ta initiativ till att berörda aktörer som hanterar händelsen får gemensamma bilder av vad som hänt, vilka åtgärder som planeras och genomförs, åtgärdernas effekter samt behovet av samordning. Ta initiativ till samordning av kommunikation med allmänhet, media samt berörda verksamheter. Ansvara för kontinuerliga rapporter till myndigheter på andra samhällsnivåer som kan vara berörda. I första hand till Länsstyrelsen i Västra Götalands län Risk- och sårbarhetsanalys En RSA ska ge viktig kunskap om hur samhället kan förebygga, förbereda sig för och hantera kriser. En RSA ger: Beslutsunderlag för beslutsfattare och verksamhetsansvariga. Underlag för fördjupade verksamhetsspecifika analyser och åtgärder. Underlag för information om samhällets risker till allmänhet, verksamheter och anställda. Underlag för samhällsplanering, förebyggande åtgärder samt besluts- och prioriteringsprocesser. En sammanställd riskbild för det geografiska området. Ett bidrag till sammanställning av en riskbild för hela samhället. 6

7 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocessen Lilla Edets kommuns RSA ska ge kunskap om vilka hot och risker som har identifierats inom kommunens geografiska område samt kunskap om skyddsvärda objekt och platser. RSA ska även ge en bild av och öka förmågan att förebygga och hantera olika former av samhällsstörningar samt ge underlag för förbättringsarbete och åtgärder som stärker förmågan. 2.1 UNDERLAG TILL RSA Lilla Edets kommuns RSA bygger bland annat på följande källor: Tidigare RSA (daterad ), sammanställningar, styrdokument och planer i kommunen. Underlag från kommunens verksamheter med specifik kunskap inom olika områden. Underlag från externa källor på lokal, regional samt nationell nivå. Utvärderingar från genomförda övningar. Erfarenheter från inträffade händelser. Fortlöpande utveckling av berörda tjänstemans kunskap om såväl lokalsamhälle som händelser i omvärlden som kan påverka kommunens förutsättningar och risker. Underlag från regional nivå; till exempel Länsstyrelsens handlingsplan för klimatanpassning är en del av underlaget för denna RSA. Arbetet med Lilla Edets kommuns RSA har letts av kommunledningsförvaltningen men genomförts i dialog med verksamhetsföreträdare. Analyserna bygger på underlag och bedömningar av tjänstemän och verksamhetsansvariga med god kännedom om sina respektive verksamheter. Formen för arbete med RSA har utvecklats i samverkan med Orust, Tjörns och Stenungssunds kommun (LOTSgruppen). Det ska understrykas att det är Lilla Edets kommuns riskbilder, förmågor samt behov av åtgärder som avspeglas i denna RSA. 2.2 PLANERINGS- OCH BESLUTSUNDERLAG Kommunens ambition är att RSA ska utgöra ett planerings- och beslutsunderlag med beaktande av oönskade händelser längs hela hotskalan och inte endast för störningar som definieras som en extraordinär händelse. Kommunen har därför valt att RSA även ska baseras på lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Identifieringen av risker och deras konsekvenser samt riskvärderingen enligt LSO är integrerade i denna RSA. Den bredare avgränsningen gör att kommunen får bättre kunskap och ett bättre underlag för planering och åtgärder. RSA ska primärt ses som ett stöd för beslutsfattare och verksamhetsansvariga i arbetet med förebyggande åtgärder, övningar m.m. och succesivt stärka förmågan att hantera oönskade händelser. Fördjupade analyser av risker och sårbarheter på verksamhetsnivå bör genomföras som ökar insikterna om sårbarheter och beroenden och därmed även riskmedvetandet i hela organisationen. Arbetet med RSA ska ses som en lärprocess som ger ny kunskap och insikter och som leder till fortlöpande åtgärder för att minska sårbarheter och risker. Arbetet måste utvecklas fortlöpande för att upprätthålla och utveckla kommunens förmåga att hantera olika former av störningar. 2.3 DISPOSITION AV RSA Dispositionen i Lilla Edets kommuns RSA följer de sju rubriker som anges av MSB i föreskrifterna MSBFS 2015:5. Efter den inledande beskrivningen av kommunen och det geografiska området och beskrivning av arbetsprocess redovisas i följande avsnitt: Identifiering av samhällsviktig verksamhet. Identifiering av kritiska beroenden för samhällsviktiga verksamheter. Identifierade och analyserade risker för kommunen och det geografiska området. Identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap. Behov av åtgärder med anledning av resultatet av RSA. Delar av en RSA kan vara känsliga ur sekretessynpunkt då alltför detaljerade beskrivningar av skyddsvärda objekt, sårbarheter och brister etc. skulle kunna användas för att skada kommunen och dess invånare. Problemställningarna har beaktats i arbetet och innehållet i RSA är disponerat så att den inte behöver omfattas av sekretess. 7

8 3. Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Den nationella strategin för skydd av samhällsviktig verksamhet har identifierat 11 samhällssektorer där olika funktioner och verksamheter kan identifieras som samhällsviktiga. Sammanställningen och analysen följer uppdelningen i 11 sektorer. Samhällsviktiga verksamheter är sådana som uppfyller minst ett av följande två villkor: Ett bortfall eller svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Här följer exempel på viktiga samhällsfunktioner samt samhällsviktig verksamhet inom olika samhällssektorer. 3.1 ENERGIFÖRSÖRJNING Exempel enligt MSB: Produktion av el, distribution av el, produktion och distribution av fjärrvärme, produktion och distribution av bränslen och drivmedel med mera. Samhällsviktig verksamhet i Lilla Edets kommun är kommunens underlag för Styrel, Hjärtums elförening, Trollhättan Energi Nät AB, Uddevalla Energi AB, Vattenfall Eldistribution, Kungälvs Energi AB, Ale Elförening, Lilla Edets fjärrvärmebolag, infrastruktur för strömförsörjning, bensinstationer. 3.2 FINANSIELLA TJÄNSTER Exempel enligt MSB: Betalningar, tillgång till kontanter, centrala betalningssystemet, värdepappershandel med mera. Den finansiella infrastrukturen har en central roll och är en förutsättning för att det centrala betalningssystemet ska fungera. Samhällsviktig verksamhet inom området är banker verksamma i Lilla Edets kommun samt bankomater, livsmedelsbutiker med kontantuttagsverksamhet, värdetransporter samt kommunens system för utbetalning till anställda och kommuninvånare. 3.3 HANDEL OCH INDUSTRI Exempel enligt MSB: Bygg- och entreprenadverksamhet, detaljhandel, tillverkningsindustri med mera. Större företag i Lilla Edets kommun är SCA med mjukpapperstillverkning och Electrolux Filter med filtreringssystem. I kommunen finns tre livsmedelsbutiker och alla är belägna på östra sidan av Göta älv. Inom byggbranschen finns bland annat Derome Bygg. 3.4 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD SAMT OMSORG Exempel enligt MSB: Akutsjukvård, läkemedels- och materielförsörjning, omsorg om barn, funktionshindrade och äldre, primärvård, psykiatri, socialtjänst, smittskydd för djur och människor med mera. I Lilla Edets kommun finns två vårdcentraler, en i Lilla Edet och en i Lödöse (öppnar 2016). Närmaste sjukhus är NÄL, beläget i Trollhättan, ca 32 km från tätorten Lilla Edet. Ambulansen kommer från NÄL. Mediantiden är ca 24 minuter till centrala Lilla Edet. Kommunen har tillgång till Single responder, en utryckningsenhet bestående av en utryckningsregistrerad personbil och är bemannad med en sjuksköterska. Single respondern finns tillgänglig delar av dygnet men löser inte problematiken med långa inställelsetider för ambulans övrig tid på dygnet. I kommunen finns IVPA, I Väntan På Ambulans, vilket innebär att räddningstjänstens personal kan komma att larmas ut på olycksfall och akuta sjukdomsfall för att påbörja livräddning i väntan på ambulans. Vidare finns samverkande sjukvård, ett samarbete mellan sjuksköterskorna i hemsjukvården i Lilla Edet, single respondern i Lilla Edet och ambulansen i Trestad, 1177 Vårdguiden, MÄVA (NU-sjukvårdens medicinska äldrevårdsavdelning) och den privata vårdcentralen MedPro i Lilla Edet. Apotek finns i centralorten Lilla Edet. Samhällsviktig verksamhet i övrigt är socialtjänst med tillhörande verksamheter, hemsjukvård och hemtjänst, skola och förskola, fritidsgårdar, folktandvård, psykiatrivård, skadedjurbekämpningsföretag, ideella föreningar verksamma inom området, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) samt POSOM-gruppen. 3.5 INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Exempel enligt MSB: Telefoni (mobil och fast), internet, radiokommunikation, distribution av post, produktion och distribution av dagstidningar, webbaserad information, sociala medier med mera. Samhällsviktig verksamhet i Lilla Edets kommun är fast och mobil telefoni, infrastruktur för internet, radio och TV, distribution av post och tidningar, Rakel (Radio- Kommunikation för Effektiv Ledning), WIS (nationellt webbaserat informationssystem), officiella informationskanaler som kommunens webbplats och facebook-sida samt system för intern informationsdelning. 8

9 3.6 KOMMUNALTEKNISK FÖRSÖRJNING Exempel enligt MSB: dricksvattenförsörjning, avloppshantering, renhållning, väghållning med mera. Samhällsviktig verksamhet i Lilla Edets kommun är vattenverk, kommunens yt- och grundvattentäkter, kommunens vattenskyddsområden, infrastruktur för dricksvattenförsörjning, avloppsreningsverk, infrastruktur för avloppshantering, renhållning, snöröjning, angöringspunkter för passagerartrafik. Kommunen har tre vattentäkter; en ytvattentäkt i Göta Älv och två grundvattentäkter i Utby respektive Hjärtum. Råvatten hanteras i vattenverk knutna till de tre vattentäkterna. I kommunen finns fem avloppsreningsverk belägna i Lilla Edet, Utby, Hjärtum, Lödöse och Nygård. 3.7 LIVSMEDEL Exempel enligt MSB: Distribution av livsmedel, primärproduktion av livsmedel, kontroll av livsmedel, tillverkning av livsmedel med mera. Samhällsviktiga verksamheter inom området i Lilla Edets kommun är livsmedelsbutiker, distribution samt livsmedelsinspektörerna. Även den produktion av livsmedel som sker i jordbruksföretagen i kommunen är viktig och beroende av till exempel tillgång till el samt vatten för sin produktion. 3.8 OFFENTLIG FÖRVALTNING (LEDNINGSFUNK- TIONER OCH STÖDFUNKTIONER) Exempel enligt MSB: Lokal ledning, nationell ledning, begravningsverksamhet, diplomatisk och konsulär verksamhet med mera. De samhällsviktiga verksamheterna inom den kommunala verksamheten i Lilla Edets kommun är politisk ledning, tjänstemannaledning, krisledning och kommunikationsresurser. Därtill kommer länsstyrelsen och begravningsbyråer. 3.9 SKYDD OCH SÄKERHET Exempel enligt MSB: domstolsväsendet, åklagarverksamhet, militärt försvar, kriminalvård, kustbevakning, polis, räddningstjänst, alarmeringstjänst, tullkontroll, gränsskydd och immigrationskontroll, bevaknings- och säkerhetsverksamhet med mera. Lilla Edets kommun och Polisen har tecknat ett samverkansavtal. Avtalet fokuseras på samarbete bland annat för att stoppa langning av droger och alkohol. Samarbetet innefattar även frågor om våld och trafik. En gång i veckan (torsdagar) finns ett mobilt poliskontor stationerat i Lilla Edet. Räddningsstationen är placerad i Lilla Edet. Tiden från larm till räddningstjänsten åker ut med två personer är inom 90 sekunder vardagar mellan kl Övriga tider samt nätter och helger gäller en anspänningstid på maximalt sex minuter. Räddningstjänsten i Lilla Edet har samarbetsavtal med Norra Älvsborgs Räddningsförbund (NÄRF, Trollhättan) i norr och Bohus Räddningsförbund (BORF, Ale) i söder gällande trafikolyckor på E45. Två stationer larmas samtidigt i gränsområdet för att nå fram till olyckan så snabbt som möjligt. Vid bränder i byggnader larmas räddningschef i beredskap och styrka från Stenungssund med automatik till Lilla Edet, samt höjdfordon då högre byggnader omfattas av branden. Det finns också ett samarbetsavtal som gäller hela Västra Götaland. Avtalet innebär att räddningstjänsterna samarbetar med varandra vid större händelser, både med brand, räddning och specialkompetens SOCIALFÖRSÄKRINGAR Exempel enligt MSB: Allmänna pensionssystemet, sjukoch arbetslöshetsförsäkringen med mera. Samhällsviktig verksamhet i Lilla Edets kommun är utbetalning av försörjningsstöd TRANSPORTER Exempel enligt MSB: Flygtransport, järnvägstransport, sjötransport, vägtransport, kollektivtrafik med mera. Samhällsviktig verksamhet i Lilla Edets kommun är kollektivtrafiken som samordnas av Västtrafik och utförs av olika entreprenörer, färdtjänst, Trafikverket, Sjöfartsverket samt vägföreningar. 9

10 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet Kritiska beroenden är beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga funktioner ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till funktionsnedsättningar som kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar. Den drabbade verksamheten karaktäriseras av att den saknar uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurs som fallit bort. Kritiska beroenden är sårbarheter som varje delverksamhet bör känna till och kunna hantera inom sitt respektive verksamhetsområde. Det finns ett antal kritiska beroenden inom Lilla Edet kommuns geografiska område vilka är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera i vardagen men även om en allvarlig samhällsstörning inträffar. De kritiska beroendena har analyserats och identifierats enligt nedanstående sammanställning. Denna sammanställning behöver kompletteras på detaljnivå med verksamhetsspecifika fördjupade analyser som utförs inom olika delverksamheter. 10 Identifierade kritiska beroenden på övergripande nivå som ofta berör flera verksamheters förutsättningar: Elförsörjning Vattenförsörjning och avloppssystem Telekommunikation; såväl fast telefoni som mobil inklusive teleberoende larm- och övervakningssystem IT-system inklusive elförsörjning, backup och kommunikation. Vägnät inklusive broförbindelser Värmeförsörjning Personal med verksamhetskritisk kompetens Lokaler anpassade för specifika verksamheter Informations- och kommunikationsverksamhet Beslutsstrukturer och beslutsprocesser inklusive samverkan mellan aktörer Fortlöpande utveckling av kunskap, rutiner och processer

11 5. Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område 5.1 NULÄGESBESKRIVNING Lilla Edets kommun har en stor arbetspendling med en nettoutpendling på drygt personer enligt senast tillgängliga uppgifter. Lilla Edets kommun har flera tätorter och både centralorten och Lödöse har en generell riskbild som kan jämföras med andra tätorter i samma storleksordning. Riskbilden utgörs av en koncentrerad centrumbebyggelse med affärsverksamheter, bostadsbebyggelse med bland annat trähus, vårdanläggningar, skolor och samlingslokaler samt idrottsanläggningar. Trafiken på E 45 är omfattande och på järnvägen transporteras många personer och stora volymer gods. Även älven har betydande godstrafik samt trafik med fritidsbåtar sommartid. Antalet äldre personer ökar och många äldre kommer att bo kvar hemma allt längre vilket medför ökade risker vid till exempel brand. Äldre samt barn är utsatta när det gäller fallolyckor och trafikrelaterade olyckor. Göta Älv ökar risker förknippade med ras och skred, risker vid dammbrott, nyttotrafik med fartyg även med farligt gods samt risker med fritidsbåtstrafik och fiske m.m. Älven är en viktig vattentäkt för invånare i ett flertal kommuner längs med älven och Göteborgskommuner. Även kraftverk samt damm- och slussanläggningar innebär att specifika risker kan identifieras. Om broförbindelsen i Lilla Edet över Göta Älv skulle påverkas av en händelse utgör Göta Älv ett stort hinder för räddningsarbetet. Det finns stora skogsområden med risker vid omfattande skogsbränder samt risker i samband med turist- och friluftsliv. Ett stort antal sjöar ger risker för drunkning. Kommunens näringsliv kännetecknas av småföretagande och det finns ett företag där till exempel en brand skulle kunna få stora konsekvenser. 5.2 NATUR- OCH VÄDERRELATERADE HÄNDELSER Skred Göta älvutredningen har visat att det inom Göta älvdalen finns många områden med hög skredrisk och att riskerna kommer att öka i ett förändrat klimat. Skred kan påverka många värden längs med Göta älv, däribland bebyggelse och viktiga samhällsfunktioner som vägar, järnvägar, farleder, vattenverk och elförsörjning. Till detta kommer en lång rad andra mänskliga och samhälleliga konsekvenser Ansvar Ansvaret för frågor kring skred och ras ligger på tre olika nivåer i samhället; stat, kommun och fastighetsägare. Staten och myndigheter utarbetar lagstiftning, stödjer med geologiska kartor, översiktliga karteringar och stabilitetsutredningar, bidrag och ersättningar samt utgör remissinstans vid stabilitetsfrågor. Kommunen har bland annat ansvar för den fysiska planeringen och för räddningstjänst. Enligt gällande lagstiftning (LSO 3 kapitlet 3 ) ska kommunen ta fram handlingsprogram för skydd mot olyckor och räddningstjänstens operativa verksamhet. Detta gäller även för naturolyckor. I programmet ska målet anges för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. Där ska också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är organiserad och hur den planeras. Kommunen har inte något lagreglerat ansvar för att vidta åtgärder på fastigheter som inte ägs av kommunen. Dock kan ett allmänintresse motivera att kommunen går in och tar ett visst ansvar för att ras- och skredproblematiken blir utredd. Kommunen åtar sig dock inte något kostnadsansvar för fördjupade utredningar och eventuella åtgärder som behöver vidtas. Kommunen söker, å fastighetsägares vägnar, statligt bidrag till förebyggande åtgärder. Ansökan ställs till MSB och det går att söka bidrag för åtgärder som planeras eller har utförts. Om beslutet gäller en planerad åtgärd lämnar MSB först ett preliminärt beslut. MSB fattar slutligt beslut efter det att kommunen beslutat om att ta emot bidraget och att utföra åtgärderna. Ansvaret för att utreda och på olika sätt förebygga skredrisker på en bebyggd fastighet ligger primärt på fastighetsägaren. Fastighetsägaren ska också efterleva de grannelagsrättsliga regler i 3 kap Jordabalken enligt vilka var och en vid nyttjandet av sin eller annans fasta egendom ska ta skälig hänsyn till omgivningarna. Där finns även regler om att den som utför grävning eller liknande arbete på sin fasta egendom ska vidta nödvändiga skyddsåtgärder för att förebygga skada på angränsande fastigheter. Först när en olycka inträffar eller det finns en överhängande fara för en olycka och den enskilde själv eller med anlitande av någon annan inte kan klara av situationen är det samhällets skyldighet att ingripa om det framstår som rimligt att samhället ska göra det. 11

12 Vidare utredningar Lilla Edets kommun arbetar utifrån de resultat som framkommit i Göta älvutredningen (GÄU, Linköping 2012) och kompletterar med Statens Räddningsverks kartering från Lilla Edets kommun åtar sig att utföra detaljerade geotekniska utredningar i de områden som enligt GÄU klassats som hög och/eller medelhög skredrisknivå. För område med hög skredrisknivå rekommenderar GÄU att behov av åtgärder för befintliga byggnader och anläggningar klarläggs med detaljerade stabilitetsutredningar. För en nyexploatering krävs detaljerad stabilitetsutredning och sannolikt stabilitetshöjande åtgärder. För område med medelhög skredrisk rekommenderar GÄU att befintliga byggnader och anläggningar kontrolleras med detaljerade stabilitetsutredningar. För nyexploatering krävs detaljerad stabilitetsutredning och eventuellt åtgärder. I kommunens intresse ligger att få kunskap om områden där fara kan föreligga för människors hälsa och säkerhet på grund av ras och skred. Kommunen har också ett ansvar för den fysiska planeringen i kommunen varför det föreligger ett intresse att ha kunskap om riskfaktorer i kommunen. Kunskap om områdena utgör kommunens ställningstagande till hur riskfaktorerna ska hanteras i den översiktliga planeringen, detaljplaneringen och bygglovprövningen. En övergripande utgångspunkt är att vetskapen om hur riskfaktorerna bör hanteras leder till ett robustare samhälle, en långsiktigt hållbar utveckling och en mer attraktiv kommun. Detta är inte minst viktigt med tanke på klimatförändringar i framtiden. Till grund för utredningar ska något av följande förutsättningar förekomma för berört område: Risk för fara för människas hälsa och säkerhet Fastigheten ska vara bebyggd Byggnaderna ska vara för bostadsändamål, permanentboende eller verksamhet Vara av allmänt eller kommunalt intresse I de områden som har hög och/eller medelhög skredrisknivå och där fastigheten är bebyggd för permanentboende bekostar kommunen vissa åtgärder. Aktuella åtgärder är: Detaljerad utredning för att klarlägga stabilitetsförhållandena i det utpekade området. Den detaljerade utredningen görs för att utreda markförhållandena och situationen i området och därmed undvika framtida akuta insatser från det allmänna. Den detaljerade utredningen bekostas av kommunen. Stöd till fastighetsägare för att de skall kunna gå vidare med fördjupade utredningar och eventuella stabilitetshöjande åtgärder. Stödet innebär att kommunen står för vissa stödjande administrativa resurser. Kommunen åtar sig inga ekonomiska förpliktelser för fördjupade utredningar eller stabilitetshöjande åtgärder Arbetsprocess Enligt riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder följer handläggningen en arbetsprocess. Processen är indelad i två faser. I fas 1 görs initialt en detaljerad utredning, vilken bekostas av kommunen. Arbetsprocess - Fas 1 Mark- och exploateringsavdelningen initierar utredningsområde för detaljerade utredningar utifrån fastställd prioriteringsordning Budget tas fram för detaljerad stabilitetsutredning för utredningsområdet Beslut om projektet fattas av kommunstyrelsen Fastighetsägarna informeras om riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder, Göta älvutredningen, detaljerad utredning, olika myndigheters roll i utredningsarbetet Upphandling av detaljerad utredning Genomförande av detaljerad utredning SGI granskar och lämnar yttrande Kommunstyrelsen informeras om utredningens resultat Fastighetsägarna informeras om utredningens resultat Den detaljerade utredningen kan resultera i att området är färdigutrett och inga åtgärder behövs, alternativt att kompletterande utredningar krävs. Kompletterande utredningar faller under fas 2 och är ett fastighetsägaransvar där kommunen bistår med administrativt stöd. Vid vidare utredningar görs fördjupade utredningar och handläggs enligt följande: Arbetsprocess - Fas 2 Fastighetsägarna informeras om fördjupad utredning. Upprättande av avtal och ansvarsfördelning Upphandling av fördjupad utredning Genomförande av fördjupad utredning SGI granskar och lämnar yttrande Kommunstyrelsen informeras om utredningens resultat Fastighetsägarna informeras om utredningens resultat Ansökan om statsbidrag till MSB Kommunen beslutar om att ta emot beviljat bidrag från MSB för projektet Stabilitetshöjande åtgärder genomförs Slutbesiktning Slutredovisning till MSB Avräkning mot fastighetsägarna Ärendet avslutas Kommunen ansvarar för administrativt stöd (samordning) i processen avseende information, kompletterande utredningar och åtgärder samt ansökan om statligt bidrag från MSB och tillståndsprövningar. 12

13 Prioriteringsordning För att initiera utbredningsområden för detaljerade utredningar arbetar kommunen efter en prioriteringsordning. Det finns två typer av intresseområden 1. Områden av stort allmänt intresse där det föreligger risk för påverkan på kommunala anläggningar och infrastruktur. 2. Områden där det föreligger risk för människors hälsa och säkerhet och där det inkommit intresseanmälan från berörda fastighetsägare utifrån kriterierna: Permanentbostäder Verksamhetsområden med hänsyn till personaltäthet Områden med fritidshusbebyggelse Områden med hög sannolikhet för skred I Lilla Edets kommun finns områden med hög sannolikhet för skred och där ett skred skulle kunna innebära stora konsekvenser. Inom riskområdena finns fastigheter med åretruntboende och infrastruktur som är avgörande för kommunikation mellan den västra och östra sidan av kommunen. I kommunens centralort, där det geografiskt största riskområdet för skred ligger, finns sluss för sjöfarten samt Vattenfalls kraftverk. Områden med medelhög och hög skredrisk i Lilla Edets kommun är följande: Tösslanda Löddestorp Prässe Graveröd Edet Ärperöd Pappersbruket Ryk Hanström Ström Heden Ballabo Intagan Ivarslund Sanna Vesten Sollum Ödegärdet Hjärtum Av de genomförda fördjupade geotekniska utredningarna har det hittills framkommit att de stabilitetshöjande åtgärder som är aktuella i Lilla Edets kommun är avschaktning, tryckbank samt nya eller förbättring av befintliga erosionsskydd. och Partille, och delar av Mölndal med dricksvatten som kommer från älven. Ale kommun köper sitt dricksvatten från Göteborg och Kungälv. Vänersborg har sitt intag i Vänersborgsviken, strax uppströms älven. Dessutom tas nödvatten från älven till bland annat Kungsbacka och Härryda. Göta älv är riksintresse för sjöfart. I dag transporteras ca 2,4 miljoner ton gods per år på älven, vilket innebär att omkring lastfartyg trafikerar Göta älv varje år. Under sommarsäsongen passerar dessutom omkring fritidsbåtar. Det är inte bara vattenleden som utgör riksintresse utan även 200 meter buffertområde på vardera sidan om farledens mittlinje. Trafikverket har ansvar för byggande och drift av statliga vägar, broar och järnvägar utmed älven. Vattenfall Vattenkraft AB har kraftstation i centrala delarna av tätorten Lilla Edet. Dessutom finns en kraftstation och damm i Vargön. Skador på kraftverksdammen kan få mycket stora konsekvenser, både för dammen och nedströms hela Göta älv. Göta älv avvattnar cirka 10 % av Sveriges yta och avrinningsområdet berör flera län, i huvudsak Västra Götalands län och Värmlands län. Göta älv avvattnar också Sveriges största sjö, Vänern. Klimatanpassningsarbetet för att minska skredrisken har två nivåer. En övergripande nivå som innefattar nivåregleringen i Vänern och flödesregleringen i Göta älv, samt en nivå som hanterar prioritering och inriktning av konkreta skredriskminskande insatser. Det övergripande arbetet sker med hänsyn till en lång rad skilda samhällsintressen och arbetet ger grundläggande förutsättningar för klimatanpassningsinsatserna avseende skredrisker Information och samverkan Lilla Edets kommun arbetar i dagsläget med informationsutbyte med Sjöfartsverket och Vattenfall samt samordnar utredningar och åtgärder med Trafikverket. Berörda fastighetsägare informeras om arbete som pågår. Lilla Edets kommun har efterfrågat och uppmärksammat behovet av ett helhetsansvar från regeringen Intressenter utmed Göta älv En svårighet med arbetet med stabilitethöjande åtgärder i Lilla Edets kommun och i anslutning till Göta älv är att det finns många intressenter i och utmed älven. Den viktigaste användningen av Göta älv är som vattentäkt för dricksvatten för kommuninvånare. Trollhättan, Lilla Edet, Kungälv samt Göteborgs kommuner får sitt dricksvatten från älven. Göteborg försörjer även Öckerö 13

14 Konsekvenser av ett skred På västra sidan, av Göta älv, i de centrala delarna av Lilla Edet finns ett område med småhusbebyggelse och många viktiga samhällsfunktioner. Enligt de fördjupade utredningar som kommunen har tagit fram kommer området att drabbas hårt vid ett skred. Kartan visar bedömd skredutbredning i området. finns fjärrvärmeverket och här blir översvämningsrisken påtaglig. I området har kommunen två pumpstationer och en gångoch cykelväg utmed väg 625. VA-ledningar som försörjer med dricksvatten och tar hand om dag- och spillvatten finns liksom en radio/basstation för mobil kommunikation, på masten finns antenner som sänder och tar emot radiosignaler. Om stationen och masten försvinner fungerar inte den mobila kommunikationen för upptagningsområdet. Elledningar sätts ur funktion och området blir strömlöst och den fasta telefonin upphör att fungera och även dricksvattenförsörjningen sätts ur funktion. Hur skredet inträffar och hur långt skredmassorna breder ut sig i älven och vilken påverkan det kan få på älven är inte framtaget. Ett resultat är att både ingången till slussen i söder och utgången i norr däms igen. Om skredmassorna kommer längre ut i älven kan den öppna farleden blockeras. Flödet i älven kan hindras och påverka Vattenfalls anläggning genom att både minska flödet i norr och dämma upp det i söder. Anläggningen kan översvämmas. Räddningstjänsten riskerar att inte komma fram med sina räddningsfordon eftersom förbindelsen till området är bruten. Hjälp från angränsande kommuner är då ett måste för att räddningsarbetet ska komma igång. Bedömd skredutbredning västra älvstranden Vid ett primärskred kan minst tio småhus drabbas och några kommer enligt bedömd skredutbredning att försvinna helt. Vid ett sekundärskred påverkas en större yta med många viktiga samhällsfunktioner och småhusbebyggelse; vägar, farleder, vattenverk och elförsörjning. Till detta kommer en lång rad andra mänskliga och samhälleliga konsekvenser. 95 fastigheter med småhusbebyggelse påverkas. Idrottsanläggningen Strömsvallen påverkas. I riskzonen ligger konstgräsplan och strax utanför zonen finns omklädningsrum. Söder om Ströms slott ligger en minigolfbana inom området för sekundärskred. Korsningen väg 167 och väg 625 påverkas i ett sekundärskred. Korsningen utgör enda tillfarten till broförbindelsen över Göta älv. Förbindelsen mellan kommunens östra och västra sida försvinner i ett sekundärskred och väg 625 drabbas i både nordlig och sydlig riktning. Vid ett skred påverkas den östra sidan av älvkanten. Mittemot området, på den östra sidan, Konsekvenserna kan påverka både norrut, söderut, österut och västerut. Hur långt och i vilken omfattning är inte framtaget. Det gäller till exempel för elledningar och vattenledningar. Om en extraordinär händelse inträffar arbetar Lilla Edets kommun enligt dokumentet Plan för allvarlig samhällsstörning, fastställd av kommunfullmäktige Översvämning Stigande vattennivåer i Göta älv kan bero på större utflöde från Vänerns vattenområde, större regnmängder samt stigande vattennivåer i Västerhavet som trycks upp i älven vid västliga vindar och tidvatten. Länsstyrelsen har i Handboken för fysisk planering i översvämningshotande område (2011) angett en beräkning på att Vänerns vattennivå kommer att stiga det närmaste seklet med 0,4 meter. Lilla Edets kommun har tagit fram en rapport Klimatanpassning av Lödöse, utredning av översvämningsrisker. Den fördjupade översiktsplanen för Lödöse hänvisar till rapporten om klimatanpassning. Enligt analysen bör kommunen ta höjd för ändringar i vattennivåerna vid nybyggnation, genom att rekommendera en minimihöjd för bostäder och verksamheter på +3,0 14

15 meter för färdigt golv och +2,5 meter för nyanläggning av vägar, gator och gång- och cykelvägar inom hela kommunen. Det finns inget politiskt beslut angående rekommendationerna, men de efterlevs mer och mer vid planering och genomförande. Höjderna är angivna i rikshöjdsystemet RH2000. Problematiken med översvämningsrisker är känt för kommunen. Flera bostadsområden, verksamhetsområden och vägar ligger under rekommenderade minimihöjder. I tätorten Lilla Edet är både VA-verket och Fjärrvärmeverket anlagda under miniminivån, vilket utgör en samhällsrisk. Risken för verken är dels att verken inte kommer att klara leverans till kommunens invånare vid översvämningen, dels är det påtagligt att VA-verket troligen kan bli tvunget att göra orenade utsläpp i älven vid större översvämningar. Detta kan vara direkt skadligt då älven är en mycket stor dricksvattentäkt. Uppströms Lilla Edet är risken för översvämning liten då älvbrinkarna är avsevärt högre än det reglerade vattenståndet. De mindre vattendragen och sjöarna har historiskt sett inte haft någon större översvämningsproblematik. Sannolikheten för översvämningar bedöms som medelhög med begränsade konsekvenser Storm Kraftiga stormar kan få allvarliga konsekvenser genom att de orsakar skador på infrastruktur. Sannolikheten för stormar i Västra Götalands län bedöms som hög. Lilla Edets kommun ligger i Göta älvdalen med såväl skogslandskap som skogsterräng. På höjdområdena på båda sidor av Göta älvs dalgång finns rikligt med sjöar och vattendrag, särskilt väster om Göta älv. Sjöar och vattendrag ger rekreationsmöjligheter men kan också inrymma dramatik vid oväder. Vägar på landsbygden kan blockeras och även tågtrafiken kan störas av nedfallna träd. Sannolikheten bedöms som hög men med begränsade konsekvenser Snöoväder Norge/Vänerbanan löper genom kommunen liksom E 45 och väg 167. Vid oväder kan trafiken störas eller tillfälligt stoppas och samhällets funktionalitet, långt utanför kommunens gränser, påverkas Värmebölja Värmebölja definieras av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) som en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur överstiger 25 C minst fem dagar i sträck. Extrema och långvariga värmeböljor medför olika risker för olika individer beroende på deras hälsotillstånd. Det är framför allt sårbara grupper som äldre, sjuka och barn som löper stor risk. Det kan även innebära flera problematiska effekter på miljön, ekonomi och infrastruktur. Sammantaget kan det innebära sårbarhet för viktiga samhällsfunktioner som tillgång och kvalitet på vatten samt stora ekonomiska förluster i jord- och skogsbruket. En värmebölja som inträffar under semestertid med minskad personalstyrka ökar också sårbarheten i organisationen Skogsbrand I kommunen finns stora områden med skogslandskap vilket medför en ökad risk för att skogsbränder kan inträffa. En stor del av kommunen består av stora svårtillgängliga skogsområden som exempelvis Svartedalen, Prässebergen och Bredfjället. Järnvägen och de genomgående vägarna och samtliga tätorter kan störas av bränder, främst av brandröken. Kommunen kan sommartid ta del av den flygburna skogsbrandsbevakning som organiseras genom länsstyrelsen. Kommunen har byggt upp en god kompetens avseende bekämpande av skogsbränder. Räddningstjänsten har en container som bland annat innehåller slang, pumpar, motorsågar och klädombyte som används som resurs i samband med skogsbränder. Förutom containern finns tre vattentankar och ett tomt flak för materialtransport. Dessa ingår i räddningstjänstens lastväxlarsystem och kan växlas på bilarna utifrån behov. Containern, vattentankarna och flaket passar även till närliggande räddningstjänsters bilar som kan nyttjas. Det finns också en fyrhjulig motorcykel med kärra för transporter i terräng. Sannolikheten uppskattas som hög med allvarliga konsekvenser. 5.3 OLYCKOR OCH SAMHÄLLSSTÖRNINGAR Ett antal byggnader i Lilla Edets kommun kan klassas som samhällsviktiga, däribland byggnader för offentlig förvaltning, teknisk försörjning, skolor och boenden Bostadsbestånd Kommunens bostadsbestånd består av både flerbostadshus och enfamiljshus, där de flesta flerbostadshus är koncentrerade till de två tätorterna Lilla Edet och Lödöse. I Nygård och Hjärtum finns ett mindre antal flerbostadshus. Därutöver bor kommunens invånare i egna fastigheter. Det finns två flerbostadshus i Lilla Edets tätort som har en alternativ utrymningsväg via räddningstjänsten höjdfordon. Två större äldre flerbostadshus finns på Storgatan, dessa är utförda i trä och har brandcellsgränser som vid tillbud har visat brister. Riskbilden i övrigt för Lilla Edets tätort kan anses vara normal. 15

16 I Lödöse tätort finns två större flerbostadshusområden, Klosteräng och Fornäng, med totalt 210 lägenheter som är uppförda på och 1970-talet i tre våningar. I området finns ny översiktsplan, fördjupad översiktsplan och detaljplan, med en exploatering av området från nuvarande Lödöse samhälle mot järnvägsstationen Lödöse Södra. Den fördjupade översiktsplanen anger en förväntad befolkningsutveckling och förtätning av bostäder från bostäder/hektar till bostäder/hektar. Detta ger en möjlighet till nya bostäder och ca nya invånare. Med nuvarande utformning av räddningstjänsten ligger Lödöse utanför det område som innefattas av normal insatstid, det vill säga 10 minuter. Leifab planerar för ytterligare hyreslägenheter i Lilla Edet och på Ström Offentliga fastigheter De offentliga fastigheter som har identifierats som särskilt skyddsvärda/kunna få omfattande konsekvenser vid brand är följande: Lödösehus inrymmer förutom museiverksamhet också kontor och magasin för föremål som hittats vid utgrävningar. På entréplanet finns biblioteket inrymt sedan ett par år. I Folkets Hus Lilla Edet finns biograf, bibliotek, samlingslokaler samt restaurang med serveringstillstånd. Kommunens största livsmedelsbutik; Boström ICA Supermarket, har butiken i entréplan och hyreslägenheter i två våningar ovanför affären. Bostadsvåningarna har ett atrium i mitten. På Thorskogs slott bedrivs hotell- och eventverksamhet. Hotelldelen består av 70 bäddar fördelat på slottet och byggnader i parken. Slottet är byggt (som privatbostad) i slutet av 1800-talet. Merparten av hotellbäddarna är förlagda i byggnader byggda eller ombyggda på 1990-talet Vårdanläggningar Vårdanläggningarna i kommunen består till stora delar av två verksamheter. Solhagagruppen som bedriver verksamheten enligt LSS och Lilla Edets kommun inom både LSSoch äldreboenden. Solhagagruppens verksamhet är utlokaliserad runt om i hela kommunen med tyngdpunkt i Lödöseområdet. Boendet består av 14 stycken gruppboenden med egna lägenheter. Samtliga gruppboenden är försedda med automatiskt brandlarm. Lilla Edets kommuns äldreboende Soläng i Lödöse är i två våningar och har 51 lägenheter. Boendet är försett med ett automatiskt brandlarm med koppling till räddningstjänsten samt boendesprinkler i samtliga lägenheter. Kommunens LSS-boende på Ängshöken i Lilla Edet består av sex lägenheter. Boendet är försett med ett automatiskt brandlarm med koppling till räddningstjänsten samt boendesprinkler i samtliga lägenheter. Lindkullen i Lilla Edet är ett äldreboende med 48 lägenheter. Boendet är försett med ett automatiskt brandlarm med koppling till Räddningstjänsten samt boendesprinkler i samtliga lägenheter. Pilgården på Ström har 16 lägenheter och byggs om i omgångar. Efter den sista ombyggnaden kommer samtliga boenderum vara försedda med sprinkler. Pilgården har ett automatiskt brandlarm med koppling till räddningstjänsten Grundskolor Lilla Edets kommun har sju grundskolor: Hjärtumsskolan; Hjärtum F-3 Strömsskolan; Ström F-6 Fuxernaskolan; Lilla Edet F-9 Ryrsjöskolan; Göta/Ryrsjön F-6 Västerlandaskolan; Västerlanda F-3 Nygårdsskolan; Nygård F-3 Tingbergsskolan; Lödöse F-6 Samtliga skolor har brandlarm som är lokala eller i vissa fall kopplade direkt till räddningstjänsten. En del av grundskolorna har även sprinkleranläggningar. Lilla Edets kommun har elva förskolor med en nivå på brandlarm som varierar från brandvarnare till lokala brandlarm och några förskolor har larm kopplade till räddningstjänsten. I Lilla Edets tätort finns en friskola, Nya Skolan, som är en F-9 skola. I kommunen finns även en gymnasieskola, Elfhems gymnasium, belägen i Lödöse med lärlings- och introduktionsprogram. Det finns fyra större gymnastikhallar och en mindre i anslutning till skolor. Hallarna kan användas som resurslokaler vid större händelser. Kommunens största kontorsarbetsplats är kommunhuset i Lilla Edets tätort. Byggnaden kan försörjas med reservkraft. Kommunens förvaltningslokaler, skolor och förskolor drivs och förvaltas av kommunens helägda bolag Leifab. 5.4 INFRASTRUKTUR OCH FÖRSÖRJNINGSSYSTEM Dammar och slussanläggningar Vattenfalls dammanläggningar i Göta Älv har en stor uppdämd vattenvolym som vid dammbrott med påföljande flodvåg innebär stora risker för skred och översvämningar. 16

17 Genom slussarna transporteras stora mängder farligt gods. Sjöfartsverkets slussanläggning besöks årligen av turister. Största risken vid slussanläggningen i Lilla Edet är dambrott, slussportshaveri och olycka med farligt gods. Sannolikheten för översvämning eller att dammvallarna brister bedöms som medelhög med allvarliga konsekvenser Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Fungerande teknisk infrastruktur och försörjningssystem är viktiga inte bara för samhällsviktig verksamhet och samhällets krisberedskap men också för den enskilde individen. För att samhället ska fungera behövs tillgång till el, vatten, värme och telekommunikationer. MSB har tagit fram förslag till resultatmål för samhällets krisberedskap för försörjning av dricksvatten, livsmedel och värme. Resultatmålen handlar bland annat om miniminivåer för tillgång till dricksvatten, planering för att upprätthålla livsmedelsförsörjningen och tillgång till uppvärmda utrymmen vid störningar i värmeförsörjningen. Lilla Edets kommun är huvudman för den kommunala vattenförsörjningen och avloppsreningen. Kommunens huvudsakliga råvattentäkt är Göta älv och i tätorten Lilla Edet finns vattenverket som försörjer Lilla Edet, Ström, Lödöse, Nygård och Göta med dricksvatten. Det finns två kommunala grundvattentäkter som försörjer Hjärtum och Utby. Den största föroreningsrisken för dricksvatten är mikrobiologiska föroreningar i Göta älv, vilket beror på uppströms liggande avloppsverk och avrinning från jordbruksmark. De största kommunala vattenverken kan försörjas med mobilt reservkraftaggregat. Vid ett totalt elavbrott, i hela kommunen, kan stora delar av abonnenterna erhålla dricksvatten. Vattenanläggningarna har ett visst skalskydd för att förhindra sabotage. Planerade och medvetna sabotage kan skada vattendistributionen för kortare eller längre tid. Brand uppströms i Göta älv eller utsläpp av förorening från lastfartyg kan göra vatten obrukbart som råvatten under en period. Kommunen saknar alternativ till Göta älv som råvattentäkt. Oavsett om det gäller förorenat dricksvatten, sabotage eller processfel bedöms sannolikheten som medelhög med allvarliga konsekvenser Störningar i livsmedelsförsörjningen Livsmedelsförsörjningens system är komplexa. Många aktörer är inblandade i hela distributionskedjan från producent till konsument och kedjan är beroende av samhällsviktiga funktioner som transporter, el, teleteknik och betalningssystem. De stora matbutikskedjorna bygger mycket av verksamheten på leveranser Just in time. Konsumenterna vill ha färskvaror trots att vi bor i ett land med icke växtsäsong mellan sex och nio månader. Konsumenterna vill även kunna köpa livsmedelsprodukter från hela övriga världen - året runt. Vid elbortfall blir maten i butikernas kylar och frysar i en matbutik otjänlig efter ca 10 timmar. Därefter kan frukt och grönt (vissa produkter) distribueras i ytterligare några dagar. Kolonialvaror (torrvaror och konserver) kan distribueras ytterligare en tid. Kassorna och kassasystemen i de större butikerna har i regel batteribackup upp till tio timmar. Därefter får andra manuella betalningssystem användas. Det finns inget stort hållbart beredskapsprogram för livsmedelsdistribution, varken offentligt eller privat. Inom den privata livsmedelshandeln finns dock ett samarbete mellan butiker i butikskedjorna som fungerar redan idag. Vid en kris kan mat transporteras från butiker eller grossister/lager i icke drabbat område till butiker i drabbat område Störningar i drivmedelsförsörjningen Drivmedelsbrist kan slå hårt mot samhället. Det finns ingen stor beredskapsplan för drivmedelsförsörjning. Bensinstationerna är beroende av el för att få pumpar och kassor att fungera. Utan el ligger bensin och diesel kvar i de underjordiska tankarna. De flesta samhällsvikta verksamheter har drivmedel för några dagars verksamhet men problemen kommer snabbt. Med stor sannolikhet kommer inte hela Sverige att drabbas av elstörningar samtidigt. Områden som drabbas kan ersättas med drivmedel från områden som inte är drabbade. Beredskapen utgörs av att flytta resurser över ytan eller att tanka fordon i områden där drivmedel finns och kan distribueras. De stora drivmedelskedjorna förväntas också samarbeta. En tankbil kan köras till drabbat område och distribuera drivmedel direkt från bilen. Sannolikheten för att ett längre elavbrott ska slå ut bensinstationerna i kommunen bedöms som medelhög med begränsade konsekvenser Störningar i värmeförsörjningen Lilla Edets Fjärrvärme AB (LEFAB) ägs till 50 % av Lilla Edets kommun och till 50 % av Vattenfall. Bolaget producerar och distribuerar fjärrvärme inom de centrala delarna av Lilla Edet. Vattenfall har ansvaret för drift och underhåll av anläggningen. Lilla Edets Fjärrvärmenät är fyra kilometer långt och sträcker sig från SCA:s anläggning in till centrum. LEFAB har ett 40-tal kunder men har möjlighet att ansluta fler fastighetsägare till nätet. Tekniken är driftsäker och om det skulle bli ett avbrott i leveransen finns reservaggregat Störningar i finansiella system Händelser som kan slå ut de olika betalningsvägarna är elavbrott, attacker mot datasystem och strejker. Arbete pågår kontinuerligt inom den finansiella sektorn för att stärka beredskapen. Till exempel är reservkraft en bered- 17

18 skapsåtgärd, vilket innebär att betalningssystemen inte slås ut direkt vid ett strömavbrott Störningar i elförsörjningen Kommunen förfogar över tre mobila reservkraftanläggningar STÖRNINGAR I ELEKTRONISKA KOMMUNI- KATIONER OCH INFORMATIONSSÄKERHET Omfattande och långvariga strömavbrott bedöms vara det allvarligaste hotet mot telefonin i fredstid. Andra hot är nya angreppsmöjligheter mot dåligt skyddade datasystem och nät. En robust gemensam radiokommunikation finns i och med införande av Rakelsystemet. systemet är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning och stärker samhällets krishanteringsförmåga. Systemet klarar sju dagar med bruten elkraft. Lilla Edets kommun är ansluten till RAKEL-systemet inom räddningstjänsten och krisledning. Vi lever i ett informationssamhälle och information ses idag som en viktig resurs för att samhället ska fungera. Olika krafter i samhället kan olagligen försöka få tillgång till information som förmedlas för att exempelvis förvanska eller förstöra den, vilket kan leda till social oro och eventuellt olyckor. I ett tillstånd av kris är det viktigt att kommunen kan nå ut med korrekt information både internt och externt. Om el, telefoni och IT fallerar, är det viktigt att det finns alternativa sätt att kommunicera, till exempel genom radioutsändningar eller postgång. Det är också viktigt att nå ut med krisinformation på andra språk än svenska. Kommunhuset har tillgång till reservkraft och kan därmed fungera vid ett bortfall av el men även kommunikationsutrustning hos mottagare kräver el för att fungera. Telefonin fungerar så länge det finns tillgång till el hos distributörer mm. Mobiltelefoner som är viktiga i kommunens verksamhet kan laddas i kommunhuset. Trygghetslarmen inom hemtjänsten är beroende av ström för att fungera efter övergången från analoga lösningar till digitala. 5.6 SOCIALA RISKER Sociala risker är benämningen på risker som kan orsaka en instabilitet i samhället. Sociala risker brukar vanligen beskrivas som en oönskad händelse, ett beteende eller tillstånd som på något sätt tar sin utgångspunkt i mänskliga relationer och som tolkas i ett socialt och kulturellt sammanhang. Det sociala skall inte betraktas som relationer endast mellan människor utan måste även inkludera alla de ting som är en förutsättning och del av människors interagerande. Risk i sin tur betyder att något oönskat kan inträffa, men också att det saknas säker kunskap om när det kan inträffa samt fullt ut vilka konsekvenserna kan bli. Alla typer av risker är dock på olika sätt kopplade till sociala sammanhang, vilket gör det problematiskt att tala om sociala risker som ett avgränsat riskområde Riskfaktorer Sociala risker har sin bakgrund i en rad bakomliggande faktorer, såsom alienation, segregation, barnfattigdom, boendemiljö och arbetslöshet. Dessa sociala riskfaktorer kan var för sig eller i kombination medföra att en social risk uppstår. Sociala risker finns överallt i varierande grad i vårt samhälle. Exempel på sociala risker är otrygga uppväxtförhållanden, utanförskap, segregation av etnisk-, ekonomisk-, kulturell-, religiös och boendekaraktär, social och politisk marginalisering eller brist på finansiella, materiella eller personella resurser. Vidare är olika former av kriminalitet som organiserad brottslighet eller hot och våld inkluderat terrorism mot politiker, tjänstemän och medborgare risker som hotar människor, grundläggande samhällsfunktioner, tillit, trygghet, demokrati och mänskliga rättigheter. Sociala risker kan genom moderna informationsmedier sprida sig snabbt över stora och icke närliggande geografiska områden. En internationell händelse kan skapa oro lokalt och en lokal händelse kan få internationell spridning. Vissa sociala risker kan vara plats-, tids- och kontextbundna medan andra sociala risker kan beröra hela befolkningar eller mycket stora grupper i samhället Riskkällor Förändringar i samhället innebär att riskerna förändras eller förnyas. Särskilt under de senaste årtiondena har antalet riskkällor och därmed potentiella hot mot människor, egendom och miljön både förändrats och ökat. Det innebär också att den beredskap som samhället håller ofta ställs inför nya, oväntade och ibland omöjliga uppgifter. För att få en helhetsbild över de risker som finns är det viktigt att även ta hänsyn till de sociala riskfaktorerna och de som anknyter till regeringens övergripande mål för vår säkerhet vad gäller grundläggande värden som att värna vår förmåga att upprätthålla demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Även risker som misstro mot politiska institutioner, sociala risker och antagonistiska hot behöver identifieras Vansinnesdåd Under senare år har flera dåd, som kommit att samlas under begreppet vansinnesdåd, inträffat i Sverige. Begreppet 18

19 beskriver ofta en personlig våldsakt utan uppenbara avsikter. Det går inte att utesluta att ett vansinnesdåd skulle kunna inträffa i Lilla Edets kommun. Det skulle ställa stora krav på kommunens krishanteringsförmåga och förmåga till psykosocialt omhändertagande. Under 2015 har skolmiljöer internationellt och i Sverige, drabbats av dödligt våld. Detta är allvarliga fenomen som är mycket svåra att upptäcka i förväg, trots att gärningsmännen vid tidigare händelser ofta i förväg signalerat till sin omgivning att de planerar att begå en våldshandling. Upptäckt ställer stora krav på samordning och strategi inom skolan. Att hantera en situation med pågående dödligt våld när den väl inträffar, är också något som ställer mycket komplicerade krav på både skola, polis och räddningstjänst. Sannolikheten bedöms som låg med mycket allvarliga konsekvenser Terrorhot Terrorismen har förändrats i och med globaliseringen. Terrorhot och även mycket allvarliga händelser i Europa har ökat de senaste åren och den av myndigheterna bedömda nationella hotnivån har höjts även i Sverige. Den grova organiserade brottsligheten har också en stor påverkan på samhället i form av allvarliga effekter på fysisk och psykisk ohälsa genom mord, misshandel, hot och trakasserier. Det kan generera social otrygghet i kommunen och samhället där samhällets värderingar påverkas, minskat förtroende för myndigheter och samhälle samt krav på ökade insatser från samhället Nätmobbing Den nätburna kommunikationskulturen missbrukas och används för nätmobbning. Sannolikheten för nätmobbning bland ungdomar bedöms som mycket hög och konsekvenserna som allvarliga Social oro Lilla Edets kommun har generellt en låg utbildningsnivå och ett högt ohälsotal bland befolkningen i förhållande till Västra Götalands län och till hela riket. Ytterligare indikatorer som är relaterade till social oro i Lilla Edets kommun är arbetslöshet, ekonomiskt bistånd, barn i ekonomiskt utsatta familjer, anmälda våldsbrott, samt anmälda brott om skadegörelse. När det gäller psykisk ohälsa och psykosomatiska symtom hos barn och unga ligger kommunen högre än Västra Götalandsregionen även fast det finns vissa variationer inom vissa årskurser. Samtidigt som männen i Lilla Edet halkar allt längre efter kvinnorna när det gäller utbildningsnivå finns det fortfarande betydande löneklyftor mellan kvinnor och män i kommunen. Människor med utländsk bakgrund har generellt också en svagare anknytning till arbetsmarkna den jämfört med infödda svenskar Riskkomsuntion Riskkonsumtionen av alkohol är hög i den vuxna befolkningen vilket också avspeglar sig i de unga invånarnas alkoholkonsumtion. En större andel ungdomar i Lilla Edets kommun uppger att de druckit alkohol de senaste tolv månaderna än i övriga kommuner i Västra Götalandsregionen och riket Västra Götalandsmodellen Länsstyrelsen i Västra Götaland har utvecklat en arbetsmodell för en fördjupad integrering av sociala risker Västra Götalandsmodellen. Modellen har skapats med syftet att dels öka kunskapen om risker av social karaktär och dess bakomliggande orsaker, dels utveckla en arbetsmetod för fördjupad integrering av sociala risker i kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser. I modellen definieras en social risk som sannolikheten för oönskade händelser, beteenden eller tillstånd med ursprung i sociala förhållanden och som har negativa konsekvenser för det som bedöms vara skyddsvärt. Arbetet med en fördjupad integrering av sociala risker i kommunens risk- och sårbarhetsanalysprocess påbörjades under 2012 i samverkan med grannkommunerna i LOTS-gruppen. Att sociala faktorer har stor påverkan på kommuners möjlighet att bevara det som är skyddsvärt är inget nytt. Tack vare Västra Götalandsmodellen finns det möjlighet att få stöd och guidning i att identifiera, analysera och integrera risker på ett systematiskt tillvägagångssätt. Områden viktiga för att identifiera, analysera och föreslå åtgärder för är: Skola och förskola Folkhälsa, brottsförebyggande arbete och Alkohol, Narkotika, Droger och Tobak (ANDT)-förebyggande arbete Integration Samhällsplanering Krisberedskap och räddningstjänst Det som är skyddsvärt i samhället beskrivs i Västra Götalandsmodellen som: Demokratiska och mänskliga rättigheter Väl fungerande samhällsfunktioner Fysiskt och socialt trygg miljö Fysisk och psykisk hälsa och trygghet samt ekonomisk trygghet I arbetet med sociala risker ingår att specificera det skyddsvärda inom Lilla Edets kommun samt att så småningom fastställa detta i ett policydokument för att skapa en gemensam värdegrund. I arbetet med att lokalisera vad som är skyddsvärt har följande utgångspunkter använts 19

20 som underlag för att identifiera kommunens egna uppsatta värden: Skydda demokratiska och mänskliga rättigheter Värna väl fungerande samhällsfunktioner Baserat på det statistiska underlaget genomförs analys utifrån ett lokalt scenario i kommunen för att identifiera förekomsten av de sociala riskerna som är ett möjligt hot mot det skyddsvärda. Resultatet av den omvärldsbevakning som bedrivs med syfte att följa trender och hur händelser som inträffar i omvärlden kan påverka Lilla Edets kommuns verksamheter. I och med att analysen utgått ifrån ett lokalt scenario har man även kunnat identifiera riskernas lokalisering inom geografiska områden. Förslagen till åtgärder kan sammanfattas enligt följande: Tydliggörande av ansvar för frågan samt mandat för att hantera problematiken. Närmare och tydligare samverkan med polisen. Tydliga rutiner hos kommunens verksamheter vid social oro bland ungdomar. Samverkan över kommungränserna. Förebyggande/främjande arbete med fokus sociala medier. Inrättande av en SSPF-grupp (Skola, Socialtjänst, Polis och Kultur och fritid). 5.7 SJUKDOMAR Ett framtida förändrat klimat kommer att ställa högre krav på samhällets samlade förmåga att förhindra och hantera störningar. Till exempel kan infektionssjukdomar öka om det inträffar ett ras eller skred som frilägger kemisktoxiska deponier och sprider smittämnen som förorenar vattentäkter och badvatten. Ett varmare klimat med ökad nederbörd kan resultera i flera utbrott av vattenrelaterade sjukdomar Pandemi/epidemi En pandemi är en världsomfattande smittsam sjukdom som sprider sig i befolkningsgrupper över ett stort område, till exempel en stor kontinent eller hela världen. En epidemi är en smittsam sjukdom som snabbt sprider sig mellan människor i ett mer begränsat geografiskt område, till exempel på en enskild ort, flera orter eller områden i en eller flera nationer. Begreppet epidemi innebär att det inom en begränsad tid uppträder fler fall av en sjukdom än vad man har anledning att förvänta sig. En pandemi/ epidemi kan få stor påverkan på samhället då ett stort antal människor kan insjukna. Hälso- och sjukvården samt den kommunala omsorgen kan utsättas för stor påfrestning under lång tid. Ett stort antal arbetsplatser kan drabbas av personalbortfall vilket kan ge problem i många verksamheter och stora delar av landet kan drabbas samtidigt, liksom stora delar av vår omvärld. Om nyckelpersoner som arbetar inom samhällsviktig verksamhet drabbas kan det påverka verksamheten och samhället negativt. Det kan även bli brist på medicin och utrustning. Svininfluensan (H1N1) var en pandemi som slog till under Den fick mycket stor medial och politisk uppmärksamhet, och ett vaccinationsprogram för hela befolkningen genomfördes. Hotbilden, hur farligt viruset egentligen är och vilka de sociala och ekonomiska konsekvenserna blev, har dock varit föremål för debatt. Att pandemin inte drabbade samhället hårdare kan också bero på de hygienrutiner och den massvaccination som genomfördes. Ett epidemiskt utbrott bland djur kallas med en medicinsk term för epizooti. Zoonos är en sjukdom som kan spridas mellan människa och djur. Exempel på zoonos är tuberkulos, salmonella, mjältbrand och rabies Pandemiplan En god och samordnad omvärldsbevakning är en förutsättning för att upptäcka pandemisjukdomar innan de drabbar kommunen. En planering för hur kommunen ska agera före, under och efter ett utbrott är också viktig. Lilla Edets kommun har en övergripande pandemiplan för kommunen samt även förvaltningsspecifika planer. Syftet är att ha en samordnad handlingsplan för att kunna reagera flexibelt inför, under och efter en pandemi för att därigenom minimera effekterna för samhället, medborgare och anställda. Kommunen ska så långt det är möjligt genomföra verksamheter i normal omfattning men fokus är att upprätthålla samhällsviktiga verksamheter. 5.8 SAMMANFATTNING Störningar och händelser som skapar olika former av påfrestningar kan vara av en mängd olika slag och organisationen måste förberedas och övas för att kunna hantera scenarier som svårligen kan förutses. Övningar och förberedelser behöver diskutera risker som är mycket svåra att förutse men också fokusera på mera tydligt identifierade risker. De risker som är tydliga för kommunen är väderrelaterade händelser där risker för skred och översvämningar är sådana där olika former av åtgärder pågår och där beredskapen för att hantera eventuella händelser måste fortsätta att utvecklas. I övrigt bedömer kommunen att riskerna för störningar till följd av elbortfall, dricksvattenbrist eller kommunikationsbortfall är de som behöver fokuseras mest i den fortsatta utvecklingen av förmågan att hantera olika händelser. 20

21 6. Identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och det geografiska området 6.1 GENERELL FÖRMÅGEBEDÖMNING Den generella förmågebedömningen redovisas nedan med utgångspunkt från de delförmågor som MSB har definierat. Förmåga Mycket låg Låg Medel God Mycket god Operativ ledning Samverkan Kriskommunikation Larm Omvärldsbevakning Lägesbild Analys av händelseutvecklingen Materiella och personella resurser Regelverk Praktisk erfarenhet Grundläggande säkerhetsnivåer Redundans och robusthet i kommunikationssystemen Reservkraft Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Säkerhet och robushet i samhällsviktig verksamhet 6.2 GENOMFÖRD KRISLEDNINGSÖVNING - HELVAR I juni 2014 genomförde LOTS-kommunerna den gemensamma krisledningsövningen HELVAR. Lilla Edets kommun deltog i planerings- och utbildningsinsatser inför övningen som berörde flera samhällsviktiga aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Utbildningsinsatser genomfördes för krisledningsnämnden, tjänstemannaledningen, kommunikationsfunktionen och berörda förvaltningsledningar. Lilla Edets industri- och fastighetsbolag, Leifab, deltog i övningen. Lilla Edets kommun deltog inte i själva övningen på grund av att kommunen påverkades av allvarliga telefonistörningar samtidigt som övningen genomfördes. Bedömningen gjordes att kommunen måste prioritera den situation som uppkommit. (se avsnitt 6.3.2). Lilla Edets kommun deltog i utvärderingen av övningen. I utvärderingen identifierades ett antal generella sårbarheter och brister i de deltagande kommunernas krisberedskapssystem. Utvärderingen ligger till grund för kommunens fortsatta krisledningsarbete. 6.3 INTRÄFFADE HÄNDELSER Magsjuka i Lilla Edet Den 11 september 2008 kontaktade smittskyddsläkaren i Uddevalla Lilla Edets kommun efter att det hade uppmärksammats ett antal fall av magsjuka i kommunen. Ett möte hölls med några deltagare i krisledningen. Samverkan inleddes med smittskyddsläkaren om pressmeddelande och informationsstrategi. Allmänheten rekommenderades att allt dricksvatten skulle kokas. En utredningsgrupp bildades med Lilla Edets kommun, Smittskyddsenheten Västra Götalandsregionen, Livsmedelsverket, Länsstyrelsen, Smittskyddsinstitutet, Virologiska laboratoriet SU och Vårdcentralen i Lilla Edet. Mediatrycket blev snabbt mycket stort och kommunen utsåg miljöchefen till presstalesman. Telefonmöten hölls regelbundet med utredningsgruppen. Berörda inom krisledningen träffades dagligen under hela magsjukeutbrottet Olika orsaker till vad som kunde ha orsakat magsjukeutbrottet analyserades. Det fanns bland annat höga halter av koliforma bakterier uppmätta i älven. Lilla Edets vattenverk hade också märkt av den dåliga vattenkvaliteten och klorerade extra i vattenintaget. 21

22 Massiv provtagning på vattnet genomfördes. Lördagen 27 september visade sig proverna vara helt rena och rekommendationen om att koka vattnet upphävdes. Kommunen klarade av den uppkomna situationen och mediebevakningen. Det underlättade att kommunen utsåg en presstalesman. En erfarenhet är att det måste finnas en långsiktigt hållbar organisation, berörda och aktiva personer måste få vila. Handlingsplan är viktig, det är lätt att missa viktiga saker i en situation där trycket är hårt över tid. Ett förtroendefullt samarbete mellan berörda parter och förståelse för olika uppdrag och roller var viktigt under krisen. Organisationsnivån strax under krisberedskapsorganisationen måste också fungera för att hantera det löpande vardagsarbete som måste pågå även när många är djupt engagerade i krishanteringen. Det noterades en viss tröghet i kommunikationsinsatserna när flera myndigheter skulle samverka om gemensamma kommunikationsstrategier Telefonistörningar 2014 I maj 2014 förstördes en telestation i centrala Trollhättan av ett åsknedslag. Störningen omfattade Lilla Edets kommun samt fem andra kommuner. Störningen omfattade fast telefoni medan mobil telefoni och internet inte berördes Störningen beräknades i ett första läge vara avhjälpt inom en vecka men tog längre tid att avhjälpa. Information gavs genom operatören och kommunernas webbplatser, radio, Twitter samt Facebook. Larmöverföringar påverkades. Det största problemet var trygghetslarmen och säkerhet för de personer som hade dessa larm. Informationen till kommunerna fungerade inte i början. Länsstyrelsen gick in och samordnade flera samverkansmöten med Telia och de berörda kommunerna. Alla berörda kommuner identifierades inte i ett första skede. Informationssamordningen fungerade bra när samverkansmötena startade. Det blev stora personella påfrestningar inom omsorgsverksamheten då hembesök fick göras kontinuerligt under den tid som driftstörningarna kvarstod. Omsorgsverksamheten löste detta utan att några incidenter uppstod. I slutskedet av störningarna fanns oklarheter om huruvida alla fel var avhjälpta. Oklarheter fanns om det kvarstod fel hos operatören eller hade uppstått fel hos kund i ledning/utrustning. Det fanns en tydlig förbättringspotential avseende information och samarbete mellan operatörer och kommun. 22

23 7. Åtgärder 7.1 GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER Planerings- och utbildningsinsatser inför HELVAR. Åtgärder för ökad krisledningsförmåga; utbildning av medarbetare i WIS och RAKEL. Utbildning i brandskydd. Informationsinsatser till allmänheten avseende skredrisker och åtgärder. Översyn av kommunens reservkraftverk samt testkörning. Utbildning för POSOM-gruppen. Informationsinsatser för att stärka allmänhetens egen krisförmåga. Utbildning angående hot och våld. 7.2 ÅTGÄRDER Översyn av rutiner för krisledningsstaben. Översyn av rutiner för hantering av hot och våld. Fördjupning av RSA på verksamhetsnivå med bland annar inventering av kritiska beroenden, kompetensinventeringar m.m. samt utbildning. Revidering av planen för allvarlig samhällsstörning (ledning och information). Utbildning och övning i första hand inom de största riskområdena. Utveckling av samverkan med andra aktörer inklusive fördjupade inventeringar av resurser och kompetenser. Utveckling av arbetet med informationssäkerhet. Utveckling av uthålligheten genom personalplanering, kompetensinventering m.m. Översyn av anläggningar med anslutning för reservkraftverk. Översyn av möjlighet att flytta samhällsviktig verksamhet till annan plats. 23

24 LILLA EDET Tel lilla edet.se Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Lilla Edets kommun har drygt invånare och är lika förknippad med vatten och vacker natur som stark historia. Med ny motorväg och järnväg mellan Göteborg, Lilla Edet och Trollhättan kliver vi in i en ny och expansiv fas.