Angående byggnation av förskola i Lillängsskogen. Bevara den enda bostadsnära naturupplevelsen i Nacka stad

Transkript

1 Angående byggnation av förskola i Lillängsskogen Lillängens egnahemsförening ifrågasätter lämpligheten i att bygga en förskola i Lillängsskogen. Vi vill att skogen bevaras och utvecklas till en attraktiv och naturskön plats för rekreation för alla i Nacka stad. I Nackas översiktsplan s.59 står att "Bostadsnära natur av hög kvalitet bör vara tillgänglig för alla oavsett kön, bakgrund, funktionsnedsättning, socioekonomisk status och ålder" och att "För att uppleva ostördhet och få möjlighet till återhämtning bör människor ha tillgång till bostadsnära utemiljöer utan störande buller" samt att "Forskning har visat att de flesta människor inte vill gå längre än 300 meter till ett grönområde om de ska använda det ofta". En bevarad och utvecklad Lillängsskog är det enda grönområde i Nacka stad som uppfyller dessa krav. Vi är inte emot exploatering av vårt närområde. Tvärt om. Vi ser fram emot Nacka stad och vi ser gärna en förskola i vårt närområde, t.ex. på tomten vid Värmdövägen där det tidigare låg en bensinmack, i grönområdet där det idag ligger en boulebana eller vid Rotorfabriken, platser där både bil- och kollektivtrafikburen hämtning och lämning är betydligt bättre lämpad än i Lillängsskogen och där natur som är "bostadsnära natur av hög kvalitet" inte försvinner. Och inte minst där förskolebarnen har tillgång till naturupplevelser i den bevarade Lillängsskogen runt hörnet. Bevara den enda bostadsnära naturupplevelsen i Nacka stad Inom triangeln Värmdöleden, Saltsjöbadsleden och Järlasjön, dvs. där Nacka stad kommer att ligga, finns ett enda grönområde som är stort nog att ge en bostadsnära naturupplevelse för alla, och det är Lillängsskogen. Titta gärna själv på en karta. Alla andra gröna fläckar är för små, för bullerutsatta eller för kuperade för att ge en naturupplevelse eller för att vara tillgängliga för en bred allmänhet (t.ex. Fannydalsberget, Ättestupsberget eller den gröna remsan vid Järlasjöns strand som alla är starkt kuperade och/eller kraftigt bullerutsatta). I kommunens planbeskrivning för Lillängens förskola konstaterar man att "Planen kommer även att innebära ett ökat slitage av markskiktet i området utanför planen där risken är stor att fältskiktet på flera ställen minskar eller helt försvinner". Den som vistats i ett skogsområde som angränsar till en stor skola eller förskola vet hur det ser ut inom en radie av cirka 50 till 100 meter från skolan. Träden står kvar, men utan grenar längst ner och det växer inget på marken. Mark- och buskvegitation är helt nedsliten. Samma slutsats kommer man till i kommunens egen naturvärdesinventering. Bygger man i Lillängsskogen kommer även den del som lämnas kvar att bli för liten och för sliten för att ge någon naturupplevelse. Planen står i direkt motsats till kommunens egen naturvärdesinventering I Nackas översiktsplan står att forskning visar att de flesta människor inte går längre än 300 meter till ett naturområde och att bostadsnära natur av hög kvalité ska vara tillgänglig för alla. Genom att bygga bort den enda centrala naturupplevelsen går man emot sin egen översiktsplan. Låt Lillängsskogen vara kvar så att alla barn och vuxna i Nacka stad kan få en bostadsnära naturupplevelse. Om man exploaterar Lillängsskogen kommer inga barn, inte heller de som skulle gå på den tänkta förskolan, att ha tillgång till naturupplevelser av hög kvalité i närområdet. Eftersom detaljplanen ej är förenlig med kommunens översiktsplan eller översiktsplanens allmänna intentioner får standardförfarande ej användas i detaljplaneprocessen. Eftersom detaljplanen är av betydande intresse för allmänheten, för nutida och framtida innevånare i Nacka stad och i övrigt av stor betydelse för boende i centrala Nacka och för hela länets gröna infrastruktur får standardförfarande inte användas i planprocessen.

2 Bevara biologisk mångfald och skyddsvärd natur Slutsatsen i den av Nacka kommun beställda naturvärdesinventeringen av Lillängsskogen från maj 2017 är väldigt tydlig. Förutom att fridlysta och rödlistade arter, skyddsvärda träd och spridningsvägar för flertalet arter hotas är slutsatsen av analysen följande: "En exploatering av området bedöms att på sikt kunna ge kumulativa negativa effekter på den lokala naturmiljön, det vill säga att effekterna successivt kan komma att öka av varje enskild förtätning i Nacka och därmed sammantaget leda till större negativa konsekvenser för naturmiljön och den biologiska mångfalden, då naturmark försvinner. Områdets naturvärden är sammankopplat med områdets rekreationsvärden och pedagogiska värden. Vid en exploatering kommer även dessa värden att på sikt gå helt förlorade. Utifrån ett pedagogiskt perspektiv blir det allt svårare att inom närområdet i urbana miljöer finna områden där barn kan uppleva skogsmiljö. Sammantagen bedöms planförslaget att ha märkbart negativa konsekvenser på naturmiljön och även för andra värden (rekreation och pedagogik) som är starkt sammankopplade med naturvärden. En exploatering bör undvikas." I naturvärdesinventeringen framkommer även att man kan behöva särskild dispens pga att det finns fridlysta arter, att det finns särskilt värdefulla och gamla träd, samt att en inventering av fågelbeståndet rekommenderas. Kommunens planförslag är utformat helt och hållet i strid mot kommunens eget underlag naturvärdesanalys. Eftersom detaljplanen enligt naturnärdesinventeringen antas medföra betydande miljöpåverkan får standardförfarande ej användas. Låt även handikappade och gamla kunna ta sig mellan Saltsjöbanan och Nacka stad I planbeskrivningen konstateras att den tillgänglighetsanpassade gång- och cykelvägen som leder upp från Lillängens tågstation försvinner och att man inte har någon lösning på detta. Eftersom Hortusberget ligger direkt väster om förskolans område kan inte vägen dras där med tillfredsställande svag lutning mindre än 5%. Österut ligger privata villatomter. Därmed omöjliggör man för människor som behöver rullator eller rullstol att ta sig mellan Lillängens tågstation eller Parkvägen och Nacka stad, Forum, bibliotek och stadshus. Det medför en kraftig försämring för handikappade människor att nyttja ett kollektivt färdmedel för att ta sig till viktiga samhällsfunktioner och affärer. Direkt norr om Lillängsskogen ligger ett äldreboende och en bostadsrättsförening för 55+. Dessa äldre människors möjligheter att nyttja Saltsjöbanan eller ha tillgång till bostadsnära naturupplevelser av hög kvalité försämras kraftigt eller försvinner helt om skogen exploateras. Kraftigt försämrad trafiksituation Man planerar för endast sex parkeringsplatser, varav en RH, och en liten vändplan inom förskolans område. På Fjällstigen finns ytterligare några parkeringsplatser, som redan idag är fullt utnyttjade varje dag. Dessa vill man begränsa till 30 minuters parkering, vilket gör att de boende som idag parkerar sina bilar där inte längre får några parkeringsplatser alls. I planförslaget finns fyra nya parkeringsplatser utritade på Fjällstigens norra sida. Dessa kommer inte att kunna realiseras eftersom marken direkt norr om vägrenen är privat och ägs av bostadsrättsföreningen på Musikvägen. Möjligen kan man klämma in riktigt smala parkeringsfickor på den remsa som ägs av kommunen, men någon trottoar, som är helt nödvändig om barn ska kliva i och ur bilar, finns det definitivt inte plats för på allmän mark. Den av kommunen planerade trottoaren skulle behöva ligga på privat mark som ägs

3 av bostadsrättsföreningen på Musikvägen. De fyra parkeringsplatserna på Fjällstigens norra sida är därmed uteslutna. Handikappanpassade parkeringsplatser för besökare saknas helt i förslaget, varför funktionshindrade med behov av handikappanpassad parkeringsplats nekas möjlighet att ha sina barn på förskolan. Ingen av de tänkta parkeringsplatserna som ritats in på Fjällstigens södra sida kan användas som HR-plats. En HR-plats ska vara minst 5 meter bred och ska möjliggöra för en rullstolsbunden förare att kliva ur bilen och byta till rullstol på förarsidan. På samtliga parkeringsplatser för besökare som ritats in måste föraren kliva ut i vägbanan, så även om en av de föreslagna parkeringsplatsern breddades till 5 meter så skulle den ändå inte vara en HR-plats. Av de av kommunen planerade parkeringsplatserna finns det alltså endast möjlighet att bygga högst 11 vanliga och ingen HR, inte 15 (exklusive HR) som trafikutredningen slår fast att en förskola av denna storlek skulle behöva. Även om man skulle kunna realisera parkeringsplatser på Fjällstigens norra sida genom att hela vägen flyttas söderut (vilket kommer att ta ännu mer av Lillängsskogens naturmark i anspråk) så ligger två av de planerade parkeringsplatserna i en backe som gör att de är svåra att parkera på, särskilt vintertid. Risk för olyckor och plåtskador är överhängande. På bilar parkerade i medlutning riskerar de tunga bildörrarna att slås upp med stor kraft när ett barn öppnar dem. Risken att barn som öppnar bildörrarna kommer att puttas omkull är mycket stor. Om detta sker mot vägen kommer barnet att falla in mot körbanan och riskera att bli överkörda. Vare sig det sker mot trottoar eller mot körbanan föreligger risk för fall- och klämskador. En förskola med 200 barn behöver rimligtvis ett 50-tal personer i personalen, inte 40 som det står i trafikutredningen (ca 40 pedagoger, dvs. 5 per barn, kökspersonal, städare, förskolechef, vaktmästare, HR, specialpedagoger, praktikanter m.fl.). Den av Nacka kommun fastslagna normen är 0,2 parkeringsplatser per anställd, alltså 10 platser totalt. Man planerar att ha endast hälften av detta (5 personalplatser och en HR plats). Antalet parkeringsplatser är alltså enligt kommunens egna normer kraftigt underdimensionerade, både för personal och besökare. Kommunen räknar med att man inte kommer att åka bil till förskolan, vare sig man arbetar där eller har sina barn där. I Nacka bor mestadels människor med god ekonomi och med minst en, ofta två, bilar per familj. Alla kommer naturligtvis inte att ta bilen till förskolan, men många kommer att göra det eftersom man sedan ska vidare till jobbet. Trafiksituationen på den lilla Fjällstigen kommer att bli fullständigt ohållbar. Folk kommer även att använda Parkvägen för åtkomst med bil till förskolan, vilket kommer att påverka Lillängen och Storängen. De som bor i Lillängen norr om Saltsjöbanan kommer att ha svårt att ta sig ut ur området vid tider för lämning och hämtning, dvs. då de boende själva tar bilen till sina jobb. Boende på Musikvägen kommer likaledes ha stora problem att ta sig ut med bil från den återvändsgata de bor på under tider för hämtning och lämning. Utryckningsfordon kommer att ha stora svårigheter att ta sig fram vid tider för hämtning och lämning. Även boende i Storängen norr om Saltsjöbanan kommer att påverkas negativt av den ökade trafiken. Ektorps skola är visserligen större, cirka 270 skolbarn, 70 förskolebarn och 70 personal, men den kan nås från flera av varandra oberoende håll som delar upp trycket på varje enskild infart och de större barnen behöver inte hämtning och lämning. Vid den västra infarten, som endast nås via genomfart av Skogalunds villaområde, finns 33 parkeringsplatser för personal och besökare och en stor vändplan. Trots det tvingas föräldrar som ska hämta och lämna att parkera på gräsytor och trottoarer. Ett tiotal platser i terrängen används regelbundet för parkering. Vid lämning under vinterhalvåret är det oftast kö på vägen som leder fram till parkeringen. Tack och lov är det en återvändsgata och köerna i sig påverkar inte de boende i Skogalund. Vägen är också bredare än Fjällstigen och tillåter möten. Förutsättningarna vid Ektorps skola är betydligt bättre än i Lillängen med tre gånger fler parkeringsplatser, större vändplan och ingen

4 boendetrafik eller genomfartstrafik på den del av vägen som ligger närmast skolan, men även där, liksom vid många andra förskolor och skolor är trafiksituationen problematisk på morgon och eftermiddag. I Lillängen kommer det att bli fullständigt oacceptabelt. Vintertid finns problem med bilar som inte kan ta sig upp för den branta Stationsvägen eller som på väg ner inte klarar kurvan i slutet av Stationsvägen och som halkar ner i diken. Varje vinter får vi som bor här baxa upp bilar ur diken vid hörnet Stationsvägen/Parkvägen. Den ökade trafiken kommer att leda till fler dikeskörningar och vid hämtning och lämning är det troligt att vi kommer att få se bilar som glider in i varandra med plåtskador som följd. Stationsvägen är därför direkt olämplig som infart till en storskalig förskola. Inte minst då det kommer att finnas små barn i bilarna. Redan idag är det genomfart förbjuden i Lillängen/Storängen, men det respekteras inte. Det finns ingen anledning att tro att förbudet kommer att respekteras i framtiden, särskilt inte av föräldrar som faktiskt har ett ärende i området och därför inte kan sägas göra en regelrätt genomfart. Trafiken på Parkvägen och Stationsvägen kommer därför att öka betydligt, men någon trafikanalys har ej gjorts för dessa vägar, endast för Fjällstigen. Infartsparkering Vi har redan idag problem med infartsparkering i området. Folk från t.ex. Värmdö ställer sina bilar på lokalgatorna i närheten av Lillängsskogen för att fortsätta med Saltsjöbanan eller cykel in till stan. De parkerar ofta så att vi som bor här har svårt att komma ut från våra infarter och när vi själva får gäster som behöver parkera finns ingen plats kvar eftersom infartsparkerarna står där hela långa dagen. Om en förskola byggs kommer detta problem att öka, då kombinationen lämna på förskola med bil, parkera, ta Saltsjöbanan in till stan, allt på samma ställe, är väldigt attraktiv för många föräldrar. Dagvatten Vid störtregn översvämmas gångtunneln under Salsjöbanan i slutet av den branta Stationsvägen. Marken i tunneln täcks av flera centimeter gegga som gör att man inte kan använda tunneln på flera dagar. Man har byggt en liten barriär för att leda bort vatten in i Lillängsskogen. Barriären hjälper någon men översvämningar förekommer ändå. Barriären är för övrigt omarkerad, vilket vid många tillfället lett till att cyklister och fotgängare fallit illa då de kört på den eller snubblat över den. På den södra sidan av tågspåret har villaägarna ofta problem med fukt i källaren, särskilt under våren när snön smälter och vatten rinner ner genom marken från den med höglänta norra sidan, eller vid störtregn. Man planerar visserligen någon form av dagvattenanläggning inom planområdet, men vid störtregn kommer vatten från de hårdgjorda ytorna inom planområdet att rinna neråt på samma sätt vattnet idag rinner ner i tunneln från Stationsvägen. Kommunens underlag dagvattenutredning konstaterar att vattnet kommer att rinna vidare neråt mot perrong, tågspår och källare, med ökad risk för erosion och översvämning. Då lekparker och förskolegårdar numer beläggs med gummiasfalt kommer i stort sett hela tomten och den angränsande parken av bli hårdgjord. Att hårdgöra yta i den sluttande skogen kommer att förvärra redan existerande problem och riskera att banvallen undermineras. Dagvattenutredningen slår fast att dagvatten kommer att avrinna mot Saltsjöbanans perrong av banvall och att "järnvägens underliggande makadambanks magasinskapacitet och avtappning [bör] utredas vidare". Någon sådan utredning har inte gjorts. I kommunens Underlag Dagvattenutrening konstateras att "I praktiken kan det antas att flödet ut från planområdet till recipienten Järlasjön är minimalt i dagsläget. Kravet att inte öka utgående flöde jämfört med nuläget innebär därmed att flödet ut från området även efter exploatering behöver vara i stort sätt noll." Man hänvisar även till Försämringsförbudet: "Miljökvalitetsnormerna för vatten (MKN) är bindande och en

5 verksamhet eller åtgärd får inte tillåtas om den kan innebära en försämring av en vattenförekomsts status. Det betyder att Länsstyrelsen vid prövning av en detaljplan kan upphäva kommunens antagandebeslut om planen riskerar att leda till försämrad vattenstatus." Vid kraftigt regn riskerar den planerade dagvattenanläggningen söder om förskolan att översvämmas. På grund av ovan nämnda lagar och regler är bräddavlopp till det kommunala spillvattennätet inte en möjlig lösning, då detta mynnar ut i Järlasjön. Vid stor nederbörd eller snösmältning kommer vattnet därför att fortsätta mot perrong, tågspår och källare i villorna söder om tågspåret, med risk för skador som följd. I Musikvägens början finns enligt Underlag Dagvattenutredning risk för översvämning av vägbanan vid kraftig nederbörd. Detta eftersom hårdgjorda ytor på förskoletomten ökar avrinningen mot Fjällstigen och eftersom Fjällstigen planeras att breddas. De boende på Musikvägen kommer att drabbas av detta då de ska in och ut ur sitt område. Redan idag finns det problem med fukt i grunden på husen på Musikvägen. Dessa problem kommer att öka om skogsyta hårdgörs och vägen breddas, vilket leder till att skada på privat egendom kan uppstå. I kommunens underlag Miljöredovisning står att "Trots långtgående åtgärder för rening av dagvatten beräknas belastningen till Järlasjön öka." Gifter från hårdgjorda ytor och mikroplast från t.ex. gummiasfalt förväntas så småningom finnas sin väg ner till Järlasjön. Det är oacceptabelt att en redan förorenad sjö tillförs mer föroreningar och ej förenligt med gällande lagstiftning. Buller från Saltsjöbanan I bullermätningen som gjorts har man uppskattat bullernivåer där förskolan planeras att byggas. Rådande gränser för buller beräknas klaras med en hårsmån eller möjligen överskridas något beroende på hur fort tågen på Saltsjöbanan kommer att åka. Söder om förskolebyggnaden ska man anlägga en park kombinerat med en dagvattenanläggning. Man får anta att det är i denna park som de minsta barnen huvudsakligen kommer att vistas när de är utomhus, förutom när de vistas i skogen som helhet. Parkområdet ligger betydligt närmare Saltsjöbanan än förskolebyggnaden, men parkområdet nämns över huvud taget inte i bulleranalysen och inga mätningar har gjorts där. Däremot kan man konstatera att man förväntar sig db i den norra delen av det som är markerat som park. Det är rimligt att anta att riktlinjerna för buller kommer att överskridas i parken och att barnen som leker i parken kommer att utsättas för oacceptabla bullernivåer. Detta begränsar kraftigt SL:s möjligheter att öka turtätheten på Saltsjöbanan samt att öka antal snabbtåg som kör förbi Lillängens station i hög hastighet. Valborgsfirande Kommunen nämner i flera dokument att man värnar Lillängsbornas Valborgsfirande på Hortusberget och att detta är en tradition som man gärna vill ska fortgå, även efter det att förskolan byggts. Riset som bränns vid Valborg kommer huvudsakligen från villatomter norr om Saltsjöbanan dras upp med skottkärror på det i övrigt ganska branta berget via en relativt flack stig som leder upp från planområdet. Om förskolan byggs kommer denna stig att skäras av vid förskolans tomtgräns i väster, varför ris endast kan släpas upp med stor svårighet på brantare sidor av berget. Detta kommer inte vara praktiskt genomförbart för de allra flesta och möjligheten till att fira Valborg på Hortusberget försvinner därmed. Avvikelse från detaljplaneprogrammet för Centrala Nacka All information från kommunen har gjort gällande att en mindre förskola planerades i Lillängsskogens nordvästra hörn. Fram tills det att planförslaget släpptes den 29 maj 2018 fanns ingen annan information om detta på projektets hemsida på nacka.se, trots att sidan uppdaterades flera gånger. Vid telefonkontakt med kommunens tjänstemän under

6 hösten och våren vägrade tjänstemännen att svara på frågan om förskolans planerade läge flyttats till skogens östra sida. I ett protokoll från MSN i februari 2017 beslöt man att titta på andra placeringar än det nordvästra hörnet av skogen. Redan då borde man redovisat avvikelsen från detaljplaneprogrammet. Trafikbullerutredningen som gjordes i skogens nordöstra hörn är från mars 2018, och då hade kommunen uppenbarligen bestämt läge definitivt, men trots det underlät man att uppdatera informationen på projektets hemsida eller att på någon annat sätt förmedla information om de förändrade planerna. Att undanhålla information på detta vis från närboende strider mot de demokratiska principer som kommunen ska följa och värna om. Eftersom planförslaget avviker väsentligen från det gällande detaljplaneprogramet för centrala Nacka, antaget 2015, får standardförfarande ej användas i planprocesssen. Lillängsskogens ekologiska spridningssamband förstörs Stocholms läns södra och norra länsdelar skiljs åt av två biologiska barriärer, Mälaren i väster och saltsjön i öster. Möjligheten för arter att sprida sig, vilket är en förutsättning för arternas långsiktiga fortlevnad, kallas för ekologiska spridningssamband. Som ekologiskt spridningssamband är Sicklaön, med dess placering mellan Mälaren och saltsjön i väst och öst, samt i närheten av Nackareservatet i söder och Ryssbergen och Djurgården i norr, av avgörande betydelse, framför allt för arter som är beroende av ek och gamla tallar. Länsstyrelsen Stockholm pekar ut Sicklaön som ett extra viktigt spridningssamband och Nacka kommun lät år 2014 Ekologigruppen AB sammanställa ett underlag "Spridningsanalys Sicklaön". Slutsatsen i denna analys är: "Analysen visar att ekologiska spridningssamband för arter knutna till ek och andra ädla lövträd huvudsakligen ser ut att finnas utmed Sicklaöns norra strand i öst-västlig riktning, samt söder ut via Järla, Ekudden och Lillängen. Särskilt viktiga områden i sambanden utgörs av värdekärnorna i Nyckelviken, ekmiljöer i sydöstra delen av Vikdalen, kring Nacka kyrka, samt i Lillängen mellan Järlavägen, Parkvägen och Lillängsvägen. Påtagligt är också de solitära ekarnas betydelse i närverket av värdefulla miljöer, till exempel i Järla, sydost om Nacka Forum, samt i Storängen och Lillängen. Dessa värdefulla ekar kan stå såväl på allmän platsmark som på privata villatomter. Ekmiljöer i den västra delen, kring Henriksdal, Finnboda och Kvarnholmen, ligger perifert i sambandet och får därför inte samma betydelse i nätverket för ädellövskogsarter. Däremot kan de ha höga värden som livsmiljöer för olika arter. För miljöer med äldre barrskog visar analysen på att det finns viktiga nord-sydliga ekologiska samband på den centrala-östra delen av Sicklaön, över Långsjön och Skogalund/västra Ektorp, och upp mot Nyckelviken. Det andra huvudsakliga sambandet för barrskog går mellan Ryssberget i norr som utgör en viktig värdekärna, och söder ut via barrskogsmiljöer norr om Värmdövägen kring nacka Forum och Ica Maxi, vidare över Lillängen och Järlasjöns norra strand ned mot Nackareservatet och Erstavik. Det ser även ut att finnas vissa barrskogssamband i östvästlig riktning utmed Svindersvikens stränder över Ryssberget och Nacka strand mot Nyckelviken och Duvnäs utskog. Liksom för ek/ädellöv kan enskilda grupper med äldre tallar och solitärt stående tallar vara viktiga i barrskogssambandet. Barrskogsmiljöer i den mest västra delen, kring Henriksdal och Finnberget, ligger perifert i sambandet och får därför inte samma betydelse i nätverket för barrskogsarter. Däremot kan de ha höga värden som livsmiljöer för olika arter.

7 Sammantaget visar analysen att större värdekärnor för såväl ek/ädellöv som för barrskog är centrala i sambanden och som livsmiljöer för arter, men även att mindre naturområden i bebyggelse, och enskilda träd, kan spela en viktig roll för de ekologiska sambanden på Sicklaön och i denna del av Nacka kommun i stort. Inför pågående och fortsatt detaljplanering av västra och centrala Sicklaön är det därför av stor vikt att sträva efter att placering av ny bebyggelse kan ta hänsyn till befintliga ekologiska samband. " Analysen pekar alltså ut Lillängsskogen som "särskilt viktigt område" som spridningssamband för arter knutna till ek och gammal tallskog, en så kallad "värdekärna". Värdekärnornas betydelse är av stor vikt för inte bara den lokala utan även den regionala ekologiska infrastrukturen och det är av största vikt att värdekärnor inte ligger på för långt avstånd från varandra för att upprätthålla spridningssambandet mellan dem. Analysen konstaterar: "Att bevara och sköta om naturområden som är ekologiska värdekärnor är en grundläggande del av att bevara Nacka kommuns och Stockholmsregionens ekologiska infrastruktur. En annan viktig del är att bibehålla fungerande spridningssamband mellan dessa värdekärnor. " Förekomsten av ek, både äldre träd och mindre träd som är viktiga för beståndets föryngring, finns framför allt i skogens östra del, dvs. där förskolan är planerad att byggas och i det område som kommer bli allra mest slitet i och med att det ligger i direkt anslutning till förskolan. Även om man kan bevara vissa äldre träd om förskolan byggs, så hindrar man effektivt all möjlighet till föryngring av ek och tall i den värdekärna som Lillängsskogen utgör i och med att mark och buskvegitation helt kommer att försvinna. Att denna värdekärna bevaras är av högsta vikt enligt analysen: "Spridningssambanden i nord-sydlig riktning över Sicklaön bedöms huvudsakligen gå över Järla, Ekudden och Lillängen, där det finns gott om ekar på villatomter och i mindre naturområden mellan bebyggelsen. [ ] Viktiga områden i sambandet för ek/ädellöv: [ ] närskog i Lillängen mellan Järlavägen, Parkvägen och Lillängsvägen. [..] Viktiga områden barrskogssambandet: [ ] Lillängen och Järlasjöns norra strand ned mot Nackareservatet och Erstavik." När förtätning sker på västra Sicklaön kommer de kvarvarande värdekärnornas betydelse öka. Därför konstaterar analysen att: " Vid planering som berör områden som både identifierats som värdekärna i kommunala program, och enligt utförd spridningsanalys har en central plats i det ekologiska nätverket, bör särskild hänsyn tas till områdets betydelse." Och att "Det finns möjlighet att i detaljplanernas syfte även skriva in att planen skall bevara värdekärnor eller stärka grönstrukturen i området. Genom att skriva in naturen i syftet ges möjlighet att kopplas specifika krav i tillhörande avtal. " Om Lillängsskogen exploateras kommer den att upphöra att vara en värdekärna och dess stora betydelse som spridningssamband för hela länet kommer att försvinna för alltid. Eftersom länsstyrelsens granskningsyttrande gällande spridningsvägar och grön infrastruktur är av betydande intresse för allmänheten och i övrigt av stor betydelse för länet i stort får standardförfarande ej användas i planprocessen. Eftersom detaljplanen antas medföra en betydande miljöpåverkan får standardförfarande ej användas i planprocessen. Strid mot Länsstyrelsens Rapport Grön infrastruktur Länsstyrelsen Stockholm har tagit fram ett förslag till "Grön infrastruktur - Regional handlingsplan för Stockholms län". I denna nämns skogsmiljöer på Sicklaön som särskilt viktiga som gröna spridningsområden eftersom Sicklaön utgör en länk mellan den södra och norra delen av länet. Kommunens plan strider mot denna handlingsplan i och med att viktiga gröna spridningsvägar behöver bevaras intakta på Sicklaön, särskilt förekomster av ek behöver bevaras. I Länsstyrelsens rapport står att läsa på sid 229:

8 "I samband med bebyggelseutveckling sker även mer småskaliga, men viktiga förluster av trädmiljöer som kan vara viktiga spridningslänkar mellan redan fragmenterade områden. Den kanske viktigaste miljön i det sammanhanget är ekmiljöerna som har många av sina värdefullaste förekomster just i det storstadsnära området." Vidare på sid 236: " EXEMPEL PÅ KÄNSLIGA OMRÅDEN Vid granskningen av de nätverks- och täthetsanalyser Länsstyrelsen gjort, faller vissa områden ut som viktiga att stärka på olika sätt. En del på grund av att de är försvagade, andra för att de utgör kritiska länkar mellan regionalt/nationellt viktiga delområden. Ett sådant är området mellan Södra Djurgården över Kvarnholmen och Sicklaön i Nacka ner mot Nackareservatet. Här sker just nu stora förtätningar vilket gör det extra viktigt att ta till vara de kvarvarande ekmiljöer som finns och stärka dem genom säkerställande av rekryteringsträd genom att tillvarata och skydda befintliga yngre träd eller eventuellt genom plantering av nya ekar." Och på sid 237: "Några områden som sticker ut särskilt i analysen: 1. Området Kvarnholmen-Sicklaön Området omfattas inte av grön kil eller länk då det inte uppfyller definitionen av dessa enligt metoden, men är avgörande för spridning mellan norra och södra delen av länet. Det är också ett område där det ska ske en kraftig förtätning och omfattande bostadsbyggande." Det är viktigt att ekbeståndet i Lillängsskogen bevaras intakt, men med den kraftiga slitning av mark och buskvegitation som förskolan kommer att medföra även utanför planområdet kommer inte ekbeståndet i skogen att kunna föryngras, även om några äldre träd bevaras. Inom planområdet finns gott om unga ekar som kommer att avverkas om skogen exploateras. Eftersom länsstyrelsens granskningsyttrande gällande spridningsvägar och grön infrastruktur är av betydande intresse för allmänheten och i övrigt av stor betydelse för länet i stort får standardförfarande ej användas i planprocessen. Eftersom detaljplanen antas medföra en betydande miljöpåverkan får standardförfarande ej användas i planprocessen. Utveckla och vårda Lillängsskogen Lillängsskogen kan erbjuda en fantastiskt fin bostadsnära naturupplevelse för många tusen invånare, barn, vuxna och gamla i Nacka stad. Redan idag används skogen av hundratals förskolebarn och skolbarn varje vecka. De gör utflykter till skogen från närbelägna förskolor och skolor och får undervisning om natur i en äkta naturskog. Även mer långväga skolklasser på besök i centrala Nacka nyttjar skogen för att äta matsäck i innan hemfärd med Saltsjöbanan. Låt alla dessa barn, och alla barn som i framtiden kommer att bo och gå i förskolor och skolor i närområdet, får ha tillgång till en naturupplevelse av hög kvalité. Vi som bor i Lillängen har våra lummiga trädgårdar att vistas i, som ger oss naturupplevelser, men det har inte de nya invånarna i Nacka stads lägenheter. Skogen är idag ett mycket populärt utflyktsmål för alla förskolor i området och den kommer, om den får vara kvar, att göra ännu större nytta när fler förskolor byggs. För äldre och handikappade innevånare i Nacka stad kan Lillängsskogen vara den enda naturupplevelse de med sina begränsningar kan få. Bygg en levande stad i centrala Nacka. En stad där alla har tillgång till den unika naturupplevelse som endast Lillängsskogen kan ge inom gångavstånd för alla i staden, oavsett ålder eller funktionshinder. Utveckla och vårda Lillängsskogen så att den kan

9 skänka glädje till alla. Anlägg tillgänglighetsanpassade grusgångar, bygg ett utegym, rensa och håll efter sly, lägg ut stockar för förskolebarn att äta sin matsäck på. Låt Lillängsskogen blir Nacka stads egen Central Park, öppen för alla.