Sveriges Hembygdsförbunds riksstämma i Stockholm

Transkript

1 Sveriges Hembygdsförbunds riksstämma i Stockholm Dagordning, sid 1 Valberedningens förslag, sid 3 Motioner och svar, sid 7 Styrelsens förslag till stämman, sid

2

3 Förslag till dagordning på SHF:s riksstämma 2016, 21 maj 1. Stämmans öppnande 2. Val av stämmofunktionärer Ordförande och vice ordförande Föredragande sekreterare Protokollförare Två protokolljusterare Två rösträknare 3. Upprop av närvarande ombud och styrelseledamöter, fastställande av röstlängd 4. Fråga om stämmans stadgeenliga utlysande 5. Fastställande av dagordning 6. Årsredovisning, föredragning och godkännande av: Verksamhetsberättelse Årsredovisning Revisorernas berättelse Fastställande av resultat- och balansräkning 7. Fråga om ansvarsfrihet för SHF:s styrelses ledamöter för den tid revisionen omfattat 8. Fastställande av arvoden och andra ersättningar till förbundsstyrelsen samt eventuella andra ersättningar 9. Val av Förbundsordförande för nästa verksamhetsår Fem styrelseledamöter för de två nästkommande verksamhetsåren En förtroendevald revisor med en ersättare, för innevarande räkenskapsår En auktoriserad revisor med en ersättare, för innevarande räkenskapsår Antal ledamöter i valberedningen Valberedning om högst fem ledamöter, varav en utses till sammankallande 10. Behandling av inkomna motioner och av styrelsens yttrande över dessa. 11. Behandling av styrelsens förslag Medlemsavgifter Verksamhetsinriktning för fyra år Ekonomisk plan för nästkommande två år I övrigt förekommande förslag 12. Information om årets verksamhet 13. Avslutning med avtackning 1

4

5 Valberedningens förslag Sveriges Hembygdförbunds riksstämma i Linköping valde följande valberedning att utarbeta ett förslag till riksstämman 2016 i Stockholm avseende förbundets styrelse, revisorer etc. Gunnar Malm, Uddevalla, sammankallande, Madeleine Brandin, Trelleborg, Ingrid Johansson, Råneå, Mona Lorentzson, Lödöse och Owe Norberg, Delsbo. Gunnar Malm är nyvald i valberedningen. Delar av valberedningen deltog i höstens ordförandeträff den 16 oktober och den 11 november träffades hela valberedningen i Göteborg, där vi diskuterade de personer vars platser stod till förfogande, samt fördelade arbetsuppgifter oss emellan. Valberedningen har haft två sammanträden under innevarande år (varav ett telefonmöte) och kontakt däremellan har tagits per telefon och mejl med styrelseledamöter och revisorer samt med regionala hembygdsförbunden. Under fjolåret omvaldes Hans-Erik Qvarnström från Halland på ett år för att slutföra uppdrag i jubileumskommittén. Efter honom verkställs således ett fyllnadsval. Endast några få nomineringar till styrelseplatser har inkommit och behandlats, men valberedningens kontakter med de sittande ledamöterna har gett oss välbehövligt underlag. Styrelseledamöter i förbundsstyrelsen ska väljas, inte för att de primärt ska representera en viss region utan för att vara representanter för hela hembygdssverige. Ett helhetsperspektiv måste därför vara vägledande och en stark känsla för hembygdsrörelsens kulturpolitiska roll är av stor vikt. När nu förbundet påbörjat sitt visionsarbete för de kommande decennierna är det viktigt att den kommande styrelsen arbetar brett med dessa frågor. De gemensamma träffarna för de regionala ordförandena, som startade för ett drygt år sedan, har blivit ett vitalt forum för ett väl förankrat visionsarbete. Inom denna ordförandegrupp har också en informell grupp utsetts för att se över rutinerna för val av valberedning, så att de två senaste årsstämmornas kaotiska val inte ska behöva upprepas. För den framtida utvecklingen är naturligtvis kompetens inom skilda områden av stor betydelse, såsom strategi, samhällsutvecklingsfrågor, föreningsdemokrati och inte minst synliggörandet av hela hembygdsrörelsen. Liksom även beaktande av framtida inval av personer som är utrikes födda, och/eller personer som representerar andra officiella språkområden i Sverige. Valberedningen fick även av årsmötet i Falun i uppdrag att utse ny valberedning med fem ledamöter, med minst en ledamot från vardera Götaland, Svealand och Norrland där återstår ännu lite arbete, men vi ger här nedan förslag till styrelsens sammansättning samt revisorer under det kommande året. 3

6 Förslag till förbundsstyrelse Val på ett år Birger Svanström, Ruda Omval Val av ledamöter på två år Anna-Karin Andersson, Nyhammar Margareta Johansson, Indal Gabriella Lönngren, Vuollerim Gabriele Prenzlau-Enander, Värmdö Conny Sandberg, Örebro Omval Omval Omval Omval Omval Fyllnadsval av en ledamot på 1 år Maria Norrfalk, Uppsala Valda Kjell Gustafsson, Växjö Sven Jensén, Broby Bo Nilsson, Bjurholm Jan-Olof Berglund I styrelsen ingår en personalrepresentant. Val av revisorer på ett år Auktoriserade revisorer genom KPMG, Stockholm Förtroenderevisorer Ordinarie: Nils Westling, Bergvik Ersättare: Lars Lingsell, Karlstad Omval Omval Förslag till arvoden och kostnadsersättningar Arvoden Förbundsordförande skall erhålla ett årligt arvode om två prisbasbelopp och de bägge vice ordförandena skall vardera erhålla ett halvt prisbasbelopp Ledamot som måste ta tjänstledigt med helt löneavdrag eller ta ut semester för att kunna delta i sammanträde med förbundsstyrelsen, kan erhålla ett sammanträdesarvode med kronor per dag. Detta gäller även för annat styrelsebeslutat uppdrag åt SHF. Ersättningar Reseersättning i samband med förrättning för SHF skall utgå enligt billigaste och lämpligaste färdsätt. Bilersättning utgår enligt den statliga traktamentsnormen. Traktamente utgår vid förrättning för SHF enligt det statliga reglementet. Ersättning för porto, telefon och dator utgår efter överenskommelse med SHF:s kansli i varje enskilt fall. Ersättning för hyra av privat rum ersätts med 200 kronor/natt. Ersättning för arbetslunch vid endagsförrättning kan utgå med 100 kronor. 4

7 Personuppgifter Styrelseledamöter: Birger Svanstöm, f Ruda. Lantbruksutbildad, f.d. kommunalråd i Högsby. Intresserad av landsbygdsutveckling och skogsfrågor. Varit konsult i EU-projekt. Ledamot av SHF:s styrelse sedan 2002 och ordförande sedan Anna-Karin Andersson, f Grangärde. Egen företagare inom jord- och skogsbrukssektorn med stort intresse för kulturhistoria. Släkt- och bygdeforskare med utgivningen av en bok som resultat. Dalarnas Hembygdsförbunds representant i ett antal av länsstyrelsens referensgrupper angående natur- och kulturmiljöer. Styrelseledamot i Dalarnas museum, Ekomuseum Bergslagen och Svenska Källakademien. 2:e vice ordförande i Dalarnas Hembygdsförbund, ordförande i lokalt Ekoråd och i Grangärde Hembygdsförening. Ledamot av stiftsfullmäktige och stiftsstyrelsen i Västerås stift samt vice ordförande i Gränge-Säfsnäs församlings kyrkoråd. Styrelseledamot i SHF sedan Jan-Olof Berglund, f. 1949, Odensåker, Mariestads kommun. Uppväxt i en småbrukarfamilj. Utbildad verkstadsmekaniker vid Volvos gymnasieskola, verksam inom Volvos kvalitetsavdelning som mättekniker. Arbetsledare med personalansvar för 10 personer. Ansvar för kvalitet, teknik och miljö hos en del av Volvos leverantörer i Sverige och i Europa. Utbildad till certifierad revisor och erhöll högskolekompetens inom metallgjutningsteknologin. 40 års medlemskap i Odensåkers hembygdsförening samt dess ordförande i 14 år. Invald i Västergötlands Hembygdsförbund 2009 och varit dess ordförande sedan Gabriele Prenzlau-Enander, f Värmdö. Intresserad av segling, skärgård och kustbygdens kultur samt allmogebåtar. Varit antikvarie på Stockholms läns museum under 25 år och dessförinnan 14 år på Stockholms stadsmuseum. Varit museilärare på Nordiska museet, Skansen, Sjöhistoriska museet och på Birka. Aktiv i tillgänglighetsprojekt för personer med funktionsnedsättningar i vilket den digitala tekniken spelar stor roll. Styrelseledamot i Stockholms läns Hembygdsförbund och i Värmdö Skeppslags Fornminnesförening. Styrelseledamot i SHF sedan Kjell Gustafsson, f Växjö. Ordförande i Kronobergs läns hembygdsförbund. Ledamot i regionfullmäktige, Överförmyndarnämnden i Växjö, Kulturparken Småland AB, Stiftelsen Smålands museum och Stiftsfullmäktige i Växjö. Ingår i länsmuseernas samarbetsråd. Bedriver omfattande kursverksamhet om stenmurar, gärdsgård och slåtter. Styrelseledamot i SHF sedan Sven Jensén, f Broby. Tidigare universitets-/högskolelektor. Ordförande i Skånes Hembygdsförbund. Ordförande i Göinge Hembygdsförening sedan Ledamot av Regionmuseet i Kristianstad. Ordförande i Ideell Kulturallians Skåne. Engagerad i miljö- och kulturfrågor. Ingår i SHF:s Kulturmiljöråd och råd för lokalhistoria samt i arbetsgrupperna regionala förbund-riks och visionsarbetet. Adjungerad i SHF:s styrelse och ledamot sedan Margareta Johansson, f Indal. Verksam som landskapsarkitekt och inom folkbildning. F.d. ordförande i Kultur- och fritidsnämnden i Sundsvalls kommun. Sekreterare i Indals Hembygdsförening. Ordförande i Medelpads Hembygdsförbund samt ingår i SHF:s Försäkringsråd och arbetsgruppen för regionala förbund-riks. Ledamot av SHF:s styrelse sedan 2010 och som 1:e vice ordförande sedan

8 Gabriella Lönngren, f Vuollerim. Agronom. Varit verksam vid Sveriges Lantbruksuniversitet och i Mjölby kommun. Egen företagare sedan 1996 organisationsutveckling, kvalitetssäkring och ledarskap. Medlem i Ekeby Hembygdsförening sedan 1990-talet och i Vuollerims Hembygdsförening sedan Styrelseledamot i Norrbottens Hembygdsförbund. Styrelseledamot i SHF sedan Bo Nilsson, f Bjurholm. Tidigare utvecklingsledare vid Umeå universitet, gymnasieinspektör för Skolstyrelsen, sekreterare för rektorsutbildningen för övre Norrland samt chef för fortbildningsnämnden. Vice ordförande i Berättarakademien och ordförande i Konstvägen Sju Älvar. Verksam inom Föreningen Norden. Ledamot i länsbygderådet Västerbotten, Västerbottens läns museums au och styrelse. Varit ledamot i Kungliga skogs- och lantbruksakademiens nomineringskommitté. Styrelseledamot i SHF sedan Maria Norrfalk, f Uppsala. Hon har en lång ämbetsmannakarriär bakom sig. Utbildade sig till jägmästare och blev landets första kvinnliga länsjägmästare när hon anställdes i Stockholm-Uppsala län Generaldirektör för Skogsstyrelsen , därefter generaldirektör för Sida. Landshövding i Dalarnas län och under den perioden, , även ordförande i Dalarnas hembygdsförbund. Ordförande för Skansen Andra styrelseuppdrag: bl a Svenska Jägareförbundet, Inlandsdelegationen, Miljömålsrådet och Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien. Conny Sandberg, f Örebro. Före detta bankchef och företagsansvarig. Ordförande i Örebro läns Hembygdsförbund och numera ersättare. Ledamot i länskommittén Sveriges Nationaldag. SHF:s representant i styrelsen för Länsmuseernas samarbetsråd, 2:e vice ordförande i Arkivcentrum Örebro län och ordförande för Lokalhistoriska Sällskapet Örebro. Styrelseledamot i Ideell Kulturallians riks. Styrelseledamot och 2:e vice ordförande i SHF sedan Förtroenderevisorer: Nils Westling, ordinarie, f Bergvik. Verksamhetsutvecklare vid Studieförbundet Vuxenskolan. Förtroendevald revisor i Gävleborgs landsting och Region Gävleborg samt ordförande för Söderhamns kommuns förtroendevalda revisorer. Ordförande i hembygdsföreningen Bergviks Allting och dess industrimuseum. Ledamot i Revisionsdelegationen inom Sveriges kommuner och landsting. Organisationskonsult vid hembygdsrörelsens förbundskansli vid slutet av 1980-talet. Lars Lingsell, ersättare, f Karlstad. Varit verksam som kanslichef på Värmlands Museum, administrativ chef och ekonomiansvarig. Varit förtroendevald revisor i Svenska Turistföreningen och är revisor i Frödingsällskapet. Kassör i Värmlands Museiförening, föreningen Värmlandslitteratur och Geijersällskapet. Styrelseledamot Karlstads Bostads AB samt ordförande i bostadsrättsförening. 6

9 Motioner 2016 Motion 1. Sotning av kulturhistoriska byggnader på hembygdsgårdar Dalarnas Fornminnes och Hembygdsförbund Dalarnas Fornminnes- och Hembygdsförbund har uppmärksammats på att det finns svårigheter med sotning av skorstenar på kulturbyggnader. Problemet gäller särskilt de byggnader som har tak som består av kluvor och byggnader i områden där det inte går att använda en skylift. Att montera fasta stegar på dessa byggnader skulle påverka byggnaden och kulturmiljön negativt. Att, där det är möjligt, hyra in en skylift vid varje sotningstillfälle är förenat med stora kostnader för de lokala föreningarna. Det finns en diskrepans mellan bevarandevärde och säkerhetsföreskrifter för sotarna. Föreskrifterna har olika syften och ibland är det svårt att tillmötesgå dem båda. Enligt uppgift från länsstyrelsen är det upp till varje sotningsmästare att göra en tolkning av de föreskrifter som finns, och en del gör en snävare tolkning än andra. De enskilda föreningarna måste ansöka om tillstånd för att anlita en annan sotningsfirma än den som den egna kommunen givit uppdraget till. Det tar mycket tid att försöka få klarhet över vad som gäller och det är fortfarande inte helt tydligt. Hembygdsrörelsen behöver vägledning i dessa frågor och därför önskar vi frågan lyft till riksplanet. Yrkande: Vi önskar att SHF arbetar för att påverka dessa bestämmelser på riksnivå, så att samma bestämmelser gäller för hela landet, vad avser sotning och användning/montering av stegar på hembygdsgårdar och kulturbyggnader utan att kulturvärden går förlorade. För Dalarnas Fornminnes- och Hembygdsförbund Staffan Nilsson, vice ordförande Styrelsens svar: Styrelsen yrkar bifall till motionen. SHF kontaktar ansvariga myndigheter och berörda branschorganisationer för att söka påverka tillämpningen av reglerna i de fall som motionen beskriver. Motion 2. Motion angående ökad utdelning av medel till hembygdsföreningar Lima Hembygdsförening, Dalarnas Fornminnes- och Hembygdsförbund Lima Fornminnes- och Hembygdsförening verkar i Lima socken i Malung-Sälens kommun. Föreningen bildades 1909 och har idag ca 550 medlemmar. Föreningen äger mer än 40 objekt, i huvudsak byggnader av timmer samt en mängd föremål. Både byggnader och föremål härrör sig från och 1800-talen, men några betydligt äldre. Många byggnader har idag ett behov av reparationer i varierande grad, vilket är förenat med stora kostnader. Instanser att söka kulturbidrag ifrån finns, men reglerna för att få dessa bidrag tycks inte omfatta underhåll och reparationer av historiska timmerbyggnader. All kultur är viktig men samhället verkar idag prioritera modern kultur som teater och dans m fl. Vi anser att det är ytterst viktigt att bevara den historiska byggnadskulturen som till stor del förvaltas av hembygdsföreningar. Det är kulturskatter som inte kan ersättas eller återskapas om de en gång försvunnit. Vi tror att detta är en situation som många hembygdsföreningar i Dalarna och i hela Sverige känner igen sig i. 7

10 Lima Fornminnes- och Hembygdsförening anser att det måste till en ökad ekonomisk satsning från regering och riksdag till skötsel och underhåll av hembygdsgårdar och dess inventarier. Det är vår förhoppning att Dalarnas Hembygdsförbund bifaller vår motion och lämnar den vidare till Sveriges Hembygdsförbund. Lima Styrelsen för Lima Fornminnes- och hembygdsförening Gudrun Larsson Thysk, ordförande Dalarnas Fornminnes- och Hembygdsförbund har behandlat motionen och ställer sig till fullo bakom densamma. Yrkande: SHF ska på alla sätt påverka statliga och kommunala myndigheter att prioritera bidrag till vidmakthållandet av byggnader på landets hembygdsgårdar. Dalarnas Fornminnes- och Hembygdsförbund Staffan Nilsson, vice ordförande Styrelsens svar: Mot bakgrund av att hembygdsföreningarna förvaltar nära byggnader har det länge varit en högt prioriterad fråga för Sveriges Hembygdsförbund att verka för offentligt stöd för bevarande och underhåll av landets hembygdsgårdar. Vi kan konstatera att SHF har haft stora framgångar under 2000-talet. Projektet Hus med historia var en statlig satsning på 40 miljoner kronor under åren där många åtgärder genomfördes ute på hembygdsgårdarna. Projektet bidrog till att förändra synen på hembygdsgårdarna inom den offentliga kulturmiljövården presenterade regeringen ett riktat investeringsstöd inom EU:s Landsbygdsprogram värt 80 miljoner kronor under fyra år. Det är styrelsens mening att båda dessa satsningar är ett resultat av SHF:s trägna arbete med att påverka politiken gjorde SHF också utspel i media om behovet av att öka det statliga anslaget för kulturmiljövård. Debattartikeln, som var ett samarbete med andra kulturmiljövårdande organisationer, publicerades i fler än 40 medier. SHF har under 2015 utökat verksamheten med en heltidstjänst som Kulturmiljöstrateg. Tjänsten ska bland annat arbeta för att stärka hembygdsföreningarnas lokala inflytande gentemot kommuner i frågor som påverkar kulturmiljön. Styrelsen ser behoven som motionen lyfter fram som fortsatt mycket angelägna för SHF och yrkar bifall på motionen. Motion 3. Begränsningen på tre minuter för motioner Gunnar Björklund, Sevalla Yrkande: Att tidsgränsen på tre minuter för att tala för den egna motionen tas bort och ersätts med möjligheten att begära streck. Motivering: En del av motionerna som lämnas till stämman är enkla att förstå medan andra motioner kräver längre tid av förslagsställaren att förklara. Många är vana talare medan andra har rampfeber och behöver lite mer tid på sig. Den som framför styrelsens motivering som oftast är avslag för motionen, uppträder 8

11 ibland som om det var en fajt i kommunfullmäktige där SHF:s styrelsens representant tillhör majoriteten som talar till minoriteten och talar om för förslagsställaren hur fel denne har. Ett bättre alternativ är att styrelsen tolkar innehållet i motionen och yrkar på nya infallsvinklar för att nå motionsskrivarens mål som ett alternativ till avslag. En fast tidsgräns försämrar kommunikationen mellan gräsrötterna och SHF styrelse. Detta i synnerhet när styrelsen och dess representanter själva inte har någon tidsgräns när de presenterar vad de har åstadkommit under året och vad de tänker göra framöver. Vad jag eftersträvar med denna motion är, att gräsrötterna uppmuntras att komma med många motioner och förslag och att vi vänder kommunikationen så att den går nerifrån och upp och inte som jag uppfattar SHF där den huvudsakliga kommunikationen går uppifrån och ner. Vi bör uppmuntra gräsrötterna att komma med fler motioner som rör SHF:s kärnverksamhet. Många kommer att anse att jag har fel men kom då ihåg, att det är viktigt att lyssna på kunden och att ta hand om en reklamation på rätt sätt som är öppningen till en ny affär. Gunnar Björklund Medlem i Sevalla Hembygdsförening Styrelsens svar: Styrelsen delar inte motionärens uppfattning att styrelsen oftast yrkar avslag på motioner. Vår bild är att majoriteten av motionerna möter bifall från styrelsen, vilket bekräftas av protokoll från de senaste årens riksstämmor. Styrelsen konstaterar att frågan om tidsgräns för talare inte är reglerad på annat sätt än att det är upp till varje stämma att besluta efter inrådan av mötesordförande. Det är en fråga av praktisk natur för att riksstämman ska kunna genomföras inom utsatt tid. Styrelsen anser att motionen med detta är besvarad. Motion 4. Vård av ortnamnen i belägenhetsadresserna Gunnar Björklund, Sevalla Hembygdsförening Yrkande: 1. Att styrelsen för SHF informerar sig om Kulturmiljöminneslagen 1 kap 4 och dess mening om namnskyddet av ortnamn och gör sig kunniga om hur den tillämpas i dag. 2. Att styrelsen för SHF informerar sig om hur sockennamnen (distriktsnamnen) kan marknadsföras och göras levande via postadressen. 3. Att styrelsen för SHF informerar sig om hur ortnamnen används, missbrukats och missförstås av kommunerna när de skapar belägenhetsadresser. 4. Att SHF styrelsen kallar på lämpliga informatörer till ett styrelsemöte där vi föreslår chefen för Namnarkivet i Uppsala Annette Torensjö på Institutet för språk och folkminnen samt Gunnar Björklund talesman för gräsrötterna och Västerås hembygdsföreningar om ortnamnsvård i samband med adressfrågor. Tidsåtgång förslagsvis 1,5 timmar. Bakgrund: Vid behandlingen av motion 4 Belägenhetsadresser och sockennamn på SHF riksstämma i Falun i fjol framkom en del missförstånd från de som yrkande på avslag på motionen och som ledde till att motionen avslogs. 1. Ordförande i Falu kommuns Kultur- och fritidsnämndens namnkommitté menade på att det inte var några problem med att få med gård- och bynamnet i postadressen om namnet registreras som Po- 9

12 pulärnamn. Detta är en missuppfattning. Gårdsnamnet kommer inte med i den postala adressen om gårdsnamnet registreras som Populärnamn i dataprogrammet LINA som används av alla kommuner. 2. SHF:s ordförande Birger Svanström menade på att sockennamnet/distriksnamnet inte gick att lägga in i belägenhetsadressen för tätorten Ruda. Ordförande tänkte troligen på att tätorten Ruda ligger i två socknar Högsby och Långemåla. Vi kan inte se några problem med postadressen Storgatan 43 Högsby då Storgatan 43 ligger i Högsby socken med postorten Ruda medan andra delar av Ruda ligger Långemåla socken. Vi kan inte tänka oss ett bättre sätt att levandegöra sockennamnen och främja sockentillhörigheten än att få sockennamnet med i postadressen. Många kommuner använder sockennamnet i postadressen för att göra adressen unik då samma gårds- eller bynamn finns på flera platser. Vi strävar mot att alltid få med sockennamnet om sockennamnet ryms med övrig information inom ramen för 35 tecken. Sockennamnet får inte läggas i LINAS fält för Populärnamn om sockennamnet skall komma med postadressen. 3. Birger Svanström ordf. i SHF påpekar ännu en gång som motivering för avslag av motionen, att hembygdsföreningarna främst skall ta kontakt med kommunen i dessa frågor. Samma sätt att se på saken passar inte i alla kommuner enligt Svanström. Vår erfarenhet är att enskilda hembygdsföreningar har mycket små möjligheter att av egen kraft få sin kommun att gå med på att påverka belägenhetsadresserna. Många kommuner har av ren bekvämlighet valt gatuprincipen genom att sätta namn på vägarna och ersätta gårdsnamnet med ett nummer. Resultatet blir att våra gamla gårds- och byanamn på sikt kommer att glömmas bort då de inte används. För att döva samvetet registrerar kommunerna gårds- och bynamnen som populärnamn som Falun har gjort och som inte förbättrar saken då populärnamnen aldrig kommer till användning som postadress eller kommer med i GPS:en utan ligger dolt i ett offentligt dataregister. Hembygdsföreningarna i Västerås uppvaktade Västerås kommun redan 1998 om att vi var missnöjda med att kommunen använde traktnamnen i belägenhetsadressen då många gårds- och bynamn som fanns på Lantmäteriets offentliga kartor försvann från postadressen. Inte ens aktuella ortsnamn på Trafikverkets vägvisare överensstämde med kommunens adressnamn. År 2007 gav Västerås kommun ut en rapport Landsbygdsadressering i Västerås kommun åren där projektledaren redogjorde hur bra Västerås kommun hade lyckats med belägenhetsadresserna. Visserligen beklagade de, att det hade kunnat vara ett bättre samarbete med hembygdsrörelsen men trots allt var klagomålen få. De beklagade sig även över att populärnamnen inte kom med i postadressen. Västerås kommun beslutade 2009 att alla belägenhetsadresser på Västerås landsbygd som sattes 1998 skulle ses över. Numera har vi inom hembygdsrörelsen i Västerås ett mycket gott samarbete med både tjänstemän och förtroendevalda och berörda myndigheter då vi reviderar adresserna. Landsbygdens föreningar gör grovjobbet och kommunen beslutar. Hitintills är 1000 av 5500 adresser reviderade. Under uppstarten av revidering av adresserna hade vi en från vårt team, lantmäteridirektör Tomas Persson Västerås med i Ortnamnsrådet och representerade SKL samtidigt som han framförde våra synpunkter från hembygdsrörelsen. Samarbetet mellan oss, kommunen och statliga myndigheter gjorde att vi alla fick förståelse för problemen på alla plan och vi fick alla anpassa oss till verkligheten. Vi i arbetsgruppen i Sevalla har blivit konsulterade av många fastighetsägare från hela Sverige. I ett fall hjälpte vi en sakägare med att klaga till Förvaltningsrätten där en kommun inte hade beaktat Kulturmiljöminneslagens 1 kap 4 om namnskyddet. Förvaltningsrätten avslog klagan och hänvisade till att kommunen hade rätt att själva besluta. Tjänstemännen i Borås kommun hade en önskan om att införa adressområdestypen Gatuadressområde utanför detaljplanerat område vilket de förtroendevalda inte gick med på utan det blev Byadressområde och där vi var med och påverkade de förtroendevalda. Vi hade ett heldagsseminarium 2011 i samarbete med studieförbundet Vuxenskolan och LRF om belägenhetsadresser. Intresserade föreningar, kommunala förtroendevalda och tjänstemän från hela Västmanlands län var välkomna. En lyckad heldag. Programmet har bifogats motionen. Senare på hösten 10

13 hade länsstyrelsen i Västmanland ett liknade halvdagsseminarium i samma ämne. Länsstyrelsen hade också ett halvdagsseminarium 2014 Kurs Historiska ortnamn i Bergslagen. Ortnamnsvård Vården av våra ortnamn jämställs med vården av andra fornminnen enligt Svensk lag. Den enda vård ett ortnamn behöver är att namnet används. Talesman för Sevalla och Västerås Hembygdsföreningar om ortnamnsvård i belägenhetsadresserna. Gunnar Björklund, Sevalla Styrelsens svar: Tack vare SHF:s enträgna påverkansarbete lever sockennamnen vidare i disktriktsindelningen i den nya folkbokföringslag som trädde i kraft vid årsskiftet. Kulturmiljölagens bestämmelser var här ett viktigt argument. SHF hade nära kontakt med de regionala förbunden, Riksantikvarieämbetet och Lantmäteriet i samband med namnsättningen, och representanter från myndigheterna träffade SHF:s styrelse i november Styrelsen anser sig ha god tillgång till kunskap om Kulturmiljölagen och dess tillämpning. SHF:s generalsekreterare var av regeringen utsedd som sakkunnig i Kulturmiljöutredningens expertkommitté 2012 och SHF:s kulturmiljöstrateg har lång erfarenhet av att arbeta med lagens tillämpning. Styrelsen konstaterar att motioner av Gunnar Björklund med yrkanden om hur SHF ska driva frågan om sockennamnens bevarande i belägenhetsadresserna, har förts fram till riksstämman i Kiruna 2008, i Lund 2009 och i Falun I samtliga fall har riksstämman bifallit styrelsens svar. När stämman förra året beslutade bifalla styrelsen svar var det svaret liktydigt med beslutet på riksstämman 2008, nämligen att frågan om sockennamnens bevarande i adresserna främst är en lokal fråga. Styrelsen avser att följa tidigare stämmobeslut. Styrelsen vill också anföra vikten av att rätten att motionera hanteras med respekt för årsmötet och de valda representanterna samt att man accepterar de beslut som stämman fattar. Styrelsen yrkar avslag på motionen. Motion 5. SHF måste stötta hembygdsföreningar som arbetar i databaser som Sofie och Primus Bohusläns Hembygdsförbund Många av Sveriges hembygdsföreningar förvaltar stora samlingar av foton och föremål. För dem är det mycket angeläget att det finns bra och väl fungerande databaser som möjliggör att långsiktigt kunna registrera och söka i samlingarna. I senare tid har flera databaser också skapat möjlighet att med enkla medel sprida kunskapen om föreningarnas samlingar till en stor publik både inom och utanför sina egna väggar. Ett av de första systemen som funnits länge på marknaden är Sofie. Det utvecklades redan 1991 och tillhandahålls av Västerbottens museum. Användandet av Sofie har propagerats för på både central som regional nivå inom förbundet liksom från många länsmuseer vilket resulterat i att Sofie idag används av cirka 400 hembygdsföreningar och museer runt om i landet. Ett annat databassystem som nu finns på den svenska marknaden är Primus som initierats av norska staten i det som benämns Kultur IT. Det används idag av närmare 50 museer och ett mindre antal hembygdsföreningar i Sverige. Primus är en relations-databas för förvaltning, kunskapsuppbyggnad och synliggörande av museers och hembygdsföreningars samlingar. Här kan man samla information om föremål, foton, ljudupptagningar, filmer, byggnader och kulturmiljöer. Under senare år har man i Uppland prövat att ge möjlighet för hembygdsföreningarna i länet att nyttja denna databas under överinseende av Upplands länsmuseum. 11

14 SHF äger sedan några år tillbaka Bygdeband och erbjuder sina medlemsföreningar att nyttja Bygdeband gratis. Årligen kostar Bygdeband förbundet någon miljon kronor vilket tas från den gemensamma budgeten som ska komma alla föreningar till del på ett eller annat sätt. Bygdeband används idag av cirka 550 föreningar runt om i Sverige vilket utgör knappt 30 procent av alla anslutna föreningar. Bohusläns Hembygdsförbund vill tydligt markera att en föremålsdatabas för att hantera enskilda hembygdsföreningars samlingar och Bygdeband är två helt skilda företeelser med helt skilda syften. Vi upplever att Sveriges Hembygdsförbund alldeles för ensidigt stöttar det egna databassystemet Bygdeband, men närmast negligerar frågan om att stötta föreningarna i det mer vardagliga göromålet att katalogisera och strukturera insamlandet av foton och föremål och göra dem tillgängliga för en bredare allmänhet. Bohusläns Hembygdsförbund kräver att Sveriges Hembygdsförbund stöttar de föreningar som har byggt upp fungerande föremålsdatabaser gentemot deras leverantörer. Gemensamt är hembygdsrörelsen en stark part som borde kunna förhandla fram bra avtal med leverantörerna av systemen som är hanterbara ekonomiskt för den enskilda hembygdsföreningen som väljer ett annat databassystem än Bygdeband. Sveriges Hembygdsförbund måste kunna hålla isär egenintresset kring Bygdeband och intresset av att främja det som är de enskilda föreningarnas bästa, och därigenom stödja alla sina medlemsföreningar utifrån deras behov. Föreningarna måste kunna känna ett stöd från Sveriges Hembygdsförbund i valet av databassystem då de i första hand ska välja ett system som passar deras behov och verksamhet och som vi tillsammans upplever som en långsiktigt framgångsrik databasstruktur som går att utveckla och konvertera om systemet läggs ner eller alternativa och bättre databaser tas fram. Sammanfattning: Bohusläns Hembygdsförbund kräver att Sveriges Hembygdsförbund bistår sina medlemsföreningar med råd kring förvaltningen av föreningarnas samlingar genom att förestå med god sakkunskap kring olika föremålsdatabaser eller att tydligt förorda ett system som man tydligt promotar. hjälper sina medlemsföreningar att förhandla fram bra villkor hos andra leverantörer av databassystem som är anpassade till musei- och hembygdsdokumentation. Uddevalla Bohusläns Hembygdsförbunds styrelse gn Gunnar Malm, ordf. Bohusläns Hembygdsförbund, Mats Ekberg, vice ordf. Bohusläns Hembygdsförbund och Björn Jönsson, kassör Bohusläns Hembygdsförbund Styrelsens svar: Motionen lyfter fram en fråga av stor vikt. Styrelsen uppskattar påpekandet att Bygdeband inte är en databas för föremålsregistrering, eftersom det förekommer missuppfattningar om detta. Det är inte heller ett digitalt arkiv. Bygdeband är en hemsida för lokalhistoria, med de begränsningar och möjligheter som det innebär. En hemsida syftar till att göra information tillgänglig, det är inte en förvaringsplats. Styrelsen instämmer i motionens uppfattning att SHF ska kunna stödja medlemsföreningar med råd kring förvaltning av samlingar och kunskap om olika databaslösningar. SHF:s inställning idag är att bistå föreningarna med rekommendationer om vilka överväganden man bör göra, men inte att förorda vissa system framför andra. Satsningen på Bygdeband kan sägas motsäga denna strategi, men beslutet att överta Bygdeband fattades av andra skäl som tidigare redovisats. Vi kan konstatera att frågan är komplex. Utöver de nämnda systemen SOFI och Primus finns ytterligare lösningar som erbjudits hembygdsföreningar. De regionala förbunden och museerna gör olika bedömningar, vilket gör det svårt att förorda en specifik lösning. 12

15 Styrelsen anser att man bör börja med att kartlägga behov, efterfrågan och möjliga lösningar i dialog med de regionala förbunden och närstående museer. Ett lämpligt sätt att göra detta är genom en konferens dit man bjuder in expertis från museer och leverantörer av de olika system som finns på marknaden. Vi anser också att det är rimligt att invänta resultatet av det pågående arbetet med vision och verksamhetsinriktning för de kommande åren innan man utökar SHF:s uppdrag med ytterligare IT-frågor, eftersom det kommer att påverka SHF:s övriga arbete. Styrelsen vill här påpeka att SHF:s ITverksamhet vuxit i omfång de senaste åren och kommer att behöva tilldelas ytterligare resurser. Styrelsen yrkar avslag på motionen och hemställer att stämman ger SHF i uppdrag att med stöd från regionala förbund svara för en kartläggning av hembygdsföreningarnas behov av stöd för förvaltning av samlingar genom olika föremålsdatabaser, och som en aktivitet arrangera en konferens där detta kan redovisas och diskuteras. Konferensen bör hållas i god tid före nästa års riksstämma för att resultatet ska kunna föras ned i förslag till beslut om verksamhetsinriktning. 13

16 Styrelsens förslag till riksstämman Verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktningen är tillsammans med rambudget grunden för styrelsens beslut om årliga verksamhetsplaner och budget. Styrelsen följer i sin verksamhetsberättelse upp arbetet inom respektive fokusområde. Som förberedelse för en ny fyraårig verksamhetsinriktning föreslår styrelsen att en vision för hembygdsrörelsen arbetas fram som en del av jubileumsåret (se separat förslag). Styrelsens föreslår stämman att fastställa gällande verksamhetsinriktning med följande fyra fokusområden: Stärka kulturarvets och hembygdsrörelsens ställning i samhället SHF ska arbeta för att synliggöra kulturens, kulturarvets och det ideella arbetets betydelse för människor och samhällets utveckling. SHF företräder hembygdsrörelsens intressen nationellt i dialog med myndigheter och beslutsfattare samt arbetar för att väcka opinion till stöd för hembygdsrörelsens arbete. SHF stödjer de regionala förbunden i arbetet för ökat offentligt stöd och regionalt inflytande i kulturpolitiken, miljöpolitiken och andra berörda politikområden. Öka tillgängligheten till hembygdsrörelsen och kulturarvet SHF ska arbeta för att fler människor kan ta del av hembygdsrörelsen och kulturarvet. Arbetet ska inriktas på pedagogisk utveckling av hembygdsrörelsens aktiviteter för att levandegörande kulturarvet. Arbetet för tolerans och mångfald i kulturlivet har stor vikt, med folkbildande insatser som främjar hembygdsrörelsen som inkluderande kraft och resurs för nyinflyttade. SHF ska arbeta för ökad tillgänglighet för människor med olika funktionsnedsättningar och föra ut kunskap om hur föreningarnas verksamhet kan förbättras i detta avseende. SHF ska stödja föreningarnas samverkan med skolan. Bidra till en hållbar samhällsutveckling SHF ska arbeta för en utveckling av hembygdsrörelsens arbete för en hållbar samhällsutveckling i ekologisk och social bemärkelse. En viktig del av detta arbete är att främja kunskapen om traditionella metoder för hushållning och bruk av naturen. SHF ska stödja erfarenhetsutbyte inom rörelsen och lyfta fram goda exempel som inspiration. Stärka vården av kultur- och naturmiljön SHF ska arbeta för en modern och inkluderande syn på kulturmiljön som omfattar såväl äldre agrara miljöer som sentida stadsbebyggelse och där naturmiljön ses som en del av människans kulturmiljö. SHF ska arbeta för ökad kunskap om hembygdsgårdarnas kulturmiljövärden, för att säkra att dessa miljöer bevaras för framtiden och används som källa till kunskap om kulturarvet. Arbetet ska vägledas av medlemsnytta, delaktighet, synlighet och samverkan. 14

17 2. Medlemsavgifter Styrelsen föreslår stämman att fastställa de anslutna hembygdsföreningarnas medlemsavgifter till SHF till 13 kronor per medlem i de till de regionala hembygdsförbunden anslutna hembygdsföreningarna per den 31 december att fastställa medlemsavgiften för enskilda medlemmar till 250 kronor. att fastställa medlemsavgiften för föreningar och organisationer som arbetar för samma syften till kronor per år. 3. Budget 2016 och ekonomisk plan SHF:s styrelse föreslår att riksstämman beslutar att fastställa förslag till ekonomisk plan för 2017 och 2018 BASVERKSAMHET INTÄKTER Medlemsavgifter Statsanslag Försäljning/medlemsservice Övriga intäkter Summa intäkter KOSTNADER Information/service och evenemang Administration Organisations- och utvecklingskostnader Personalkostnader Summa kostnader Jubileumsfond Kapitalintäkter RESULTAT Finansiering av jubileet 2016 Extra statsbidrag Bidrag för boken Eldsjälar Jubileumsfonden Deltagaravgifter Försäljning profilmaterial Summa

18 Sveriges Hembygdsförbund samlar en av Sveriges största folkrörelser med föreningar och medlemmar. Hembygdsrörelsen spelar en viktig roll både för den lokala identiteten och för utvecklingen av lokalsamhället.