Förslag till dagordning på SHF:s riksstämma 2017

Transkript

1

2 Förslag till dagordning på SHF:s riksstämma Stämmans öppnande 2. Val av stämmofunktionärer Ordförande och vice ordförande Föredragande sekreterare Protokollförare Två protokolljusterare Två rösträknare 3. Upprop av närvarande ombud och styrelseledamöter, fastställande av röstlängd 4. Fråga om stämmans stadgeenliga utlysande 5. Fastställande av dagordning 6. Årsredovisning, föredragning och godkännande av: Verksamhetsberättelse Årsredovisning Revisorernas berättelse Fastställande av resultat- och balansräkning 7. Fråga om ansvarsfrihet för SHF:s styrelses ledamöter för den tid revisionen omfattat 8. Fastställande av arvoden och andra ersättningar till förbundsstyrelsen 9. Val av Förbundsordförande för nästa verksamhetsår Fem styrelseledamöter för de två nästkommande verksamhetsåren. En förtroendevald revisor med en ersättare, för innevarande räkenskapsår En auktoriserad revisor med en ersättare, för innevarande räkenskapsår Antal ledamöter i valberedningen Valberedning om högst fem ledamöter, varav en utses till sammankallande 10. Behandling av inkomna motioner och av styrelsens yttrande över dessa. 11. Behandling av styrelsens förslag Vision för hembygdsrörelsen Uppdrag Verksamhetsinriktning för fyra år I övrigt förekommande förslag Medlemsavgifter Ekonomisk plan för nästkommande två år 12. Information om årets verksamhet 13. Avslutning med avtackning 2

3 Valberedningens förslag Sveriges Hembygdförbunds riksstämma i Stockholm valde följande valberedning att utarbeta ett förslag till riksstämman 2017 i Uddevalla avseende förbundets styrelse, revisorer etc. Owe Norberg, Delsbo, sammankallande, Madeleine Brandin, Trelleborg, Ingrid Johansson, Råneå, Gunnar Malm, Uddevalla och Hans-Erik Qvarnström, Väröbacka. Delar av valberedningen träffades i Göteborg i samband med Biblioteksmässan 23 september 2016, där vi diskuterade de personer vars platser som stod till förfogande, samt fördelade arbetsuppgifter oss emellan. Valberedningen har därefter haft två sammanträden under innevarande år (varav ett tvådagarsmöte i samband med en ordförandeträff 7-8 februari och ett 29 mars på SHF:s kansli). Åtskilliga kontakter via mejl och via telefon har tagits däremellan, både inom valberedningen och med styrelseledamöter och revisorer samt med regionala hembygdsförbund. Under fjolåret invaldes Maria Norrfalk på ett fyllnadsval för ett år. En handfull nomineringar till styrelseplatser, revisorer och valberedning har inkommit och behandlats, men valberedningens kontakter med de sittande ledamöterna har också gett oss välbehövligt underlag. Styrelseledamöter i förbundsstyrelsen ska väljas, inte för att de primärt ska representera en viss region utan för att vara representanter för hela hembygdssverige. Ett helhetsperspektiv måste därför vara vägledande och en stark känsla för hembygdsrörelsens kulturpolitiska roll är av stor vikt. När nu förbundet påbörjat sitt visionsarbete för de kommande decennierna är det viktigt att den kommande styrelsen arbetar brett med dessa frågor, och de gemensamma träffarna för de regionala ordförandena är ett vitalt forum för ett väl förankrat visionsarbete. Inom denna ordförandegrupp har också en informell grupp utsetts för att se över rutinerna av val av valberedning, så att de tidigare årsstämmornas kaotiska val inte ska behöva upprepas. För den framtida utvecklingen är naturligtvis kompetens inom skilda områden av stor betydelse, såsom strategi, samhällsutvecklingsfrågor, föreningsdemokrati och inte minst synliggörandet av hela hembygdsrörelsen. Liksom även beaktande av framtida inval av personer som är utrikes födda, och/eller personer som representerar andra officiella språkområden i Sverige. 8. Förslag till arvoden och kostnadsersättningar Arvoden Förbundsordförande skall erhålla ett årligt arvode om två prisbasbelopp och de bägge vice ordförandena skall vardera erhålla ett halvt prisbasbelopp. Ledamot som måste ta tjänstledigt med helt löneavdrag eller ta ut semester för att kunna delta i sammanträde med förbundsstyrelsen, kan erhålla ett sammanträdesarvode med kronor per dag. Detta gäller även för annat styrelsebeslutat uppdrag åt SHF. Ersättningar Reseersättning i samband med förrättning för SHF skall utgå enligt billigaste och lämpligaste färdsätt Bilersättning utgår enligt den statliga traktamentsnormen Traktamente utgår vid förrättning för SHF enligt det statliga reglementet Ersättning för porto, telefon och dator utgår efter överenskommelse med SHF:s kansli i varje enskilt fall Ersättning för hyra av privat rum ersätts med 200 kronor/natt Ersättning för arbetslunch vid endagsförrättning kan utgå med 100 kronor 3

4 9. Val Förslag till förbundsstyrelse Val på ett år Maria Norrfalk, Uppsala, förbundsordförande Val av ledamöter på två år Kjell Gustafsson, Växjö Sven Jensén, Broby Eva Kempff, Ingelstorp Bo Nilsson, Bjurholm Peter Olausson, Värmlands Nysäter Nyval Omval Omval Nyval Omval Nyval Valda Anna-Karin Andersson, Nyhammar Margareta Johansson, Indal Gabriella Lönngren, Vuollerim Gabriele Prenzlau-Enander, Värmdö Conny Sandberg, Örebro I styrelsen ingår en personalrepresentant. Förslag till revisorer på ett år Auktoriserade revisorer genom KPMG, Stockholm Förtroenderevisorer Ordinarie: Nils Westling, Bergvik Ersättare: Lars Lingsell, Karlstad Omval Omval Personuppgifter Styrelseledamöter Maria Norrfalk, f Uppsala. Hon har en lång ämbetsmannakarriär bakom sig. Utbildade sig till civiljägmästare och blev landets första kvinnliga länsjägmästare när hon anställdes i Stockholm- Uppsala län Skoglig hedersdoktor Generaldirektör för Skogsstyrelsen , därefter generaldirektör för Sida. Under landshövding i Dalarnas län och samtidigt även ordförande i Dalarnas fornminnes- och hembygdsförbund. Ordförande för Skansen Styrelseordförande för Fortifikationsverket, ledamot i Kungliga Skogs- och lantbruksakademien, samt styrelseledamot i Sveriges Lantbruksuniversitet, Svenskt Friluftsliv och Econova AB. Styrelseledamot i SHF sedan Anna-Karin Andersson, f Grangärde. Egen företagare inom jord- och skogsbrukssektorn med stort intresse för kulturhistoria. Släkt- och bygdeforskare med utgivningen av en bok som resultat. Dalarnas Hembygdsförbunds representant i ett antal av länsstyrelsens referensgrupper angående natur- och kulturmiljöer. Styrelseledamot i Dalarnas museum och Ekomuseum Bergslagen. 2:e vice ordförande i Dalarnas Hembygdsförbund, ordförande i lokalt Ekoråd och i Grangärde Hembygdsförening. Ledamot av stiftsfullmäktige och stiftsstyrelsen i Västerås stift samt vice ordförande i Gränge-Säfsnäs församlings kyrkoråd. Styrelseledamot i SHF sedan

5 Gabriele Prenzlau-Enander, f Värmdö. Intresserad av segling, skärgård och kustbygdens kultur samt allmogebåtar. Varit antikvarie på Stockholms läns museum under 25 år och dessförinnan 14 år på Stockholms stadsmuseum. Varit museilärare på Nordiska museet, Skansen, Sjöhistoriska museet och på Birka. Aktiv i tillgänglighetsprojekt för personer med funktionsnedsättningar i vilket den digitala tekniken spelar stor roll. Styrelseledamot i Stockholms läns Hembygdsförbund och i Värmdö Skeppslags Fornminnesförening. Styrelseledamot i SHF sedan Kjell Gustafsson, f Växjö. Ordförande i Kronobergs läns hembygdsförbund. Ledamot i regionfullmäktige, Överförmyndarnämnden i Växjö, Kulturparken Småland AB, Stiftelsen Smålands museum och Stiftsfullmäktige i Växjö. Ingår i länsmuseernas samarbetsråd. Bedriver omfattande kursverksamhet om stenmurar, gärdsgård och slåtter. Styrelseledamot i SHF sedan Sven Jensén, f Broby. Tidigare universitets-/högskolelektor. Ordförande i Skånes Hembygdsförbund. Ordförande i Göinge Hembygdsförening sedan Ledamot av Regionmuseet i Kristianstad. Engagerad i miljö- och kulturfrågor. Ingår i SHF:s Kulturmiljöråd och råd för lokalhistoria samt i arbetsgrupperna regionala förbund-riks och visionsarbetet. Adjungerad i SHF:s styrelse och ledamot sedan Margareta Johansson, f Indal. Verksam som landskapsarkitekt och inom folkbildning. F.d. ordförande i Kultur- och fritidsnämnden i Sundsvalls kommun. Sekreterare i Indals Hembygdsförening. Ordförande i Medelpads Hembygdsförbund samt ingår i SHF:s Försäkringsråd. Ledamot av SHF:s styrelse sedan 2010 och som 1:e vice ordförande sedan Eva Kempff, f Skåne, snart Dalarna. Konstvetare och kulturhistoriker. Licentiatavhandling vid Stockholms universitet om träskulpturer i det medeltida Växiö stift. Har arbetat på Historiska museet och Nationalmuseum och inom auktionsvärlden Bukowskis och Beijers Dekorativa auktioner samt varit besiktningsman på Svenska Handelskammaren. Under en period knuten till Konstvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Sedan många år ledamot av Skånes hembygdsförbund och de senaste åren dess vice ordförande. Gabriella Lönngren, f Vuollerim. Agronom. Varit verksam vid Sveriges Lantbruksuniversitet och i Mjölby kommun. Egen företagare sedan 1996 organisationsutveckling, kvalitetssäkring och ledarskap. Medlem i Ekeby Hembygdsförening sedan 1990-talet och i Vuollerims Hembygdsförening sedan Styrelseledamot i Norrbottens Hembygdsförbund. Styrelseledamot i SHF sedan Bo Nilsson, f Bjurholm. Tidigare utvecklingsledare vid Umeå universitet, gymnasieinspektör för Skolöverstyrelsen, sekreterare för rektorsutbildningen för övre Norrland samt chef för fortbildningsnämnden. Ordförande i Berättarakademien och ordförande i Konstvägen Sju Älvar. Vice ordförande för Föreningen Norden. Ledamot i länsbygderådet och Hela Sverige ska leva i Västerbotten, Västerbottens läns museums au och styrelse. Varit ledamot i Kungliga skogs- och lantbruksakademiens nomineringskommitté. Styrelseledamot i SHF sedan Peter Olausson, f Värmlands Nysäter. Universitetslektor i historia vid Karlstads universitet, tidigare 1.arkivarie vid Värmlandsarkiv. Ledamot av Värmlands Hembygdsförbunds styrelse sedan 1981, redaktör för tidskriften Näverluren. Verksam i arbetsgrupper inom Sveriges Hembygdsförbund sedan 1980-talet (under 1990-talet i styrelsen), f n i det lokalhistoriska rådet. Ledamot av styrelsen för Folkrörelsernas arkivförbund, medlem i Sveriges Författarförbund och i Värmländska akademien. Ordförande i Föreningen Vikingaleden. Lokalhistoria, släktforskning, arkivfrågor, skönlitteratur och landsbygdsutveckling hör till intresseområdena. Conny Sandberg, f Örebro. Före detta bankchef och företagsansvarig. Ordförande i Örebro läns Hembygdsförbund och numera ersättare. Ledamot i länskommittén Sveriges 5

6 Nationaldag och Partsgemensamt forum SHF:s representant i styrelsen för Länsmuseernas samarbetsråd, 2:e vice ordförande i Arkivcentrum Örebro län och ordförande för Lokalhistoriska Sällskapet Örebro. Styrelseledamot i Ideell Kulturallians riks. Styrelseledamot och 2:e vice ordförande i SHF sedan Förtroenderevisorer: Nils Westling, ordinarie, f Bergvik. Verksamhetsutvecklare vid Studieförbundet Vuxenskolan. Förtroendevald revisor i Gävleborgs landsting och Region Gävleborg samt ordförande för Söderhamns kommuns förtroendevalda revisorer. Ordförande i hembygdsföreningen Bergviks Allting och dess industrimuseum. Ledamot i Revisionsdelegationen inom Sveriges kommuner och Landsting. Organisationskonsult vid hembygdsrörelsens förbundskansli vid slutet av 1980-talet. Lars Lingsell, ersättare, f Karlstad. Varit verksam som kanslichef på Värmlands Museum, administrativ chef och ekonomiansvarig. Varit förtroendevald revisor i Svenska Turistföreningen och är revisor i Frödingsällskapet. Kassör i Värmlands Museiförening, föreningen Värmlandslitteratur och Geijersällskapet. Styrelseledamot i Mariebergsskogen, Karlstad och Karlstads Bostads AB. Förslag till ny valberedning Valberedningen fick även av årsmötet i Stockholm i uppdrag att utse ny valberedning med fem ledamöter, med minst en ledamot från vardera Götaland, Svealand och Norrland. Hans-Erik Qvarnström (sammankallande), Väröbacka, Ingegerd Christiansson, Arlöv, Ingrid Johansson, Råneå, Owe Norberg, Delsbo Bengt Wallén, Västerås. 6

7 10. Motioner och svar Motion 1. Landskap och landskapsskyltar Dalarnas Fornminnes- och Hembygdsförbund År 1634 (1647) beslutade rikskansler Axel Oxenstierna att landskapet Dalarna skall bära namnet Kopparbergs län (då Stora Kopparbergs Höfdingdöme). År 1997 beslutade landshövding Gunnar Björk och regeringen i samarbete med andra berörda parter att namnet på länet åter ska vara Dalarna, mer exakt Dalarnas län. Det folkliga bruket av namnet Dalarna har således varit starkare än svensk förvaltning under mer än 360 års tid. Ett traditionellt sätt att orientera sig är utifrån landskapsbegreppen. Säger man att jag är närking, smålänning, upplänning eller från Dalarna vet alla var man bor. Namnen är en del av invånarnas identitet. Landskapens ursprung baseras också vanligen utifrån kulturgeografiska begrepp till exempel Närke, ett slättland omgivet av skogar eller Dalarna, två dalar med odlingsbygd. Även för besöksnäringen är landskapen väsentliga som orienteringsfaktorer utanför storstadsområden. Länen är enbart administrativa enheter. Landskapen har sedan 1600-talet förlorat all sin rättsliga form. Trots detta lever namnen starkt i både ett socialt och kulturellt perspektiv och inte minst litterärt. Alla känner till landskapen i Sverige. Det finns landskapsblommor, -fiskar, -fåglar, -skalbaggar och -mineraler etc. Dessa skapar kulturella markörer som är sammanhållande och identitetsskapande. Yrkande: Dalarnas Fornminnes- och Hembygdsförbund anser att landskapen ska uppmärksammas mer tydligt. Ett av många bra sätt är att sätta upp vägskyltar vid landskapsgränserna, på samma sätt som nuvarande kommun- och länsskyltar. Vi anser att Sveriges Hembygdsförbund med kraft skall agera i frågan gentemot berörda parter på alla nivåer med stöd av ovanstående och med stöd av Sten Rentzhogs missivskrivelse. För Dalarnas Fornminnes- och Hembygdsförbund Staffan Nilsson Vice ordförande Styrelsen instämmer till fullo i motionens beskrivning av landskapens betydelse för identitet och tillhörighet. Frågan om landskapsnamnens användning i samtiden är också helt i linje med SHF:s arbete med kulturmiljöfrågor och styrelsen ser gärna ökade ansträngningar för att nå konkreta resultat. Styrelsen yrkar bifall på motionen. 7

8 Motion 2. Hembygdsförbundet tar krafttag i frågan om att få behålla och/eller återfå ett ortnamn som en by har haft i mer än 400 år Göteryds Hembygdsförening, c/o Björn Sjöstrand, Kronoberg Vårt ärende blir som ett exempel på vad en förening kan råka utför: I Göteryds socken, tillhörande Älmhults kommun, finns en by som heter Judhult sedan 1500-talet. Fram till att väg 120 lades om sträckan Traryd - Göteryd år 1990 fanns namnet Judhult på samtliga vägskyltar. I samband med invigningen av den nya vägsträckningen var det ett möte med bl.a. dåvarande Vägverket, kommunrepresentanter och personer från Göteryd. Då påpekades plötsligt att det nya namnet på byn skulle vara en stavning med två d, Juddhult. Orsaken till denna förändring uppgavs vara att en enda person, boende i Judhult, tyckte att byn skulle stavas med två d. Han är själv inflyttad från annan ort och således inte född i Göteryd. Motivet lär ha varit att han inte ville ha någon koppling till judarna! Hans ena son hade blivit mobbad och kallad jude under sin skoltid. För att ev. inte mannens barnbarn skulle utsättas för samma kränkande behandling föreslog han att byns namn skulle stavas med två d. Detta skäl är befängt! En enda person kan väl inte ändra vår historia. En av de närvarande från Göteryd ifrågasatte den förändrade stavningen från Judhult till Juddhult, men fick som svar att det får ni allt vänja er vid. Göteryds Hembygdsförening har nu i flera år försökt att återfå Judhult, tillsammans med de flesta fastightsägarnas underskrifter på samtycke. Vi har tillskrivit lantmäteriverket i Gävle, Riksantikvarieämbetet, Förvaltningsdomstolen i Falun, Kammarrätten i Sundsvall (vi får ingen prövningsrätt) och nu i dagarna Högsta Förvaltningsdomstolen. Vi behöver all hjälp i detta ärende och då Kammarrätten nekade oss prövningstillstånd kommer vi inte längre. Vi tror att det gått prestige i detta ärende och de olika instanserna håller varandra bakom ryggen. Många instanser anser troligen att detta är ett litet och oväsentligt ärende som inte behöver detaljstuderas, men för oss är det ett synnerligen viktigt ärende. Hur tolkas Kulturminneslagen, där namnen utgör en viktig del av bygdens historia. I vårt fall likaväl i fall som rör andra föreningar måste Sveriges Hembygdsförbund agera kraftfullt, bevaka och hjälpa till när denna problematik dyker upp. Det gäller inte bara enskilda fall utan det handlar om en förvanskning av allas vår historia. Finns det en namnkommitté? Om inte bör en sådan inrättas, som föreningarna kan hänvisas till. Björn Sjöstrand, ordförande Motionen behandlad och antagen vid Kronobergs läns Hembygdsförbunds årsstämma den 11 mars 2017 och beslöts vidarebefordra densamma till riksförbundets årsstämma Styrelsen delar motionens mening om att vikten av respekt för ortnamn som ett immateriellt kulturav lagskyddat i kulturmiljölagen. I likhet med frågan om landskapsnamnen finns det skäl att ge ortnamnsfrågorna den uppmärksamhet frågan förtjänar. Huruvida SHF:s arbete bör organiseras i en särskild kommitté eller inte bör dock styrelsen själv kunna bedöma. Ortnamnsfrågan är en fråga som redan nu hör hemma i SHF:s kulturmiljöråd. Styrelsen yrkar bifall på motionen. 8

9 Motion 3. Årlig Hembygdens helg på Skansen Värmlands Hembygdsförbund Värmlands Hembygdsförbund lämnar inspirerade av Hembygdens Helg 2016 nedanstående motion till riksstämman Värmlands Hembygdsförbund föreslår att Sveriges Hembygdsförbund undersöker om det finns intresse och praktiska möjligheter att anordna en Hembygdens helg årligen på Skansen i Stockholm. Arrangör skulle vara ett eller flera regionala förbund, som ansvarar för innehåll, praktiska frågor och ekonomi. Syftet är att sprida känndedom om alla aktiviteter som de lokala medlemmarna bjuder i sina verksamheter. För Värmlands Hembygdsförbund och med hälsningar Erik Gustavson Sekreterare Det är mycket glädjande att Hembygdens helg uppskattades till den grad att Värmlands Hembygdsförbund vill se en årlig upprepning. Med reservation för att det inte ingår i SHF:s uppdrag att svara för stora publika arrangemang, kan vi åta oss att undersöka om intresse och möjligheter finns hos Skansen och hembygdsförbunden för aktiviteter som synliggör hembygdsrörelsen på Skansen. Styrelsen yrkar bifall på motionen. Motion 4. Utökat pris till Årets Hembygdsbok Älmeboda Hembygdsförening, Kronoberg Det är positivt att riksförbundet har tagit initiativ till och utdelande av pris för Årets Hembygdsbok. Men, vi tycker att de böcker som hittills fått pris i och för sig är mycket bra val men vad vi saknar är den mängd av böcker som landets hembygdsföreningar ger ut oftast årligen. Böckerna är en spegling av det som varit och det som händer i nutid, ofta utmärkta nutidsdokumentationer. Mycket energi och ideellt arbete ligger bakom dessa böcker. Dessutom kommer dessa i regel ut varje år och speglar många gånger den enskilda föreningens löpande arbete. Vi föreslår att riksförbundet går vidare med att även prisbelöna denna kategori av böcker som speglar den årliga verksamheten, som en stimulans för de enskilda föreningarnas löpande produktion. Många föreningar har ju genom sin bokutgivning under ett stort antal år gett ut en krönika eller hembygdsbok som speglar deras sockens utveckling och kommer i framtiden ha stort värde som lokala historieböcker. Vår förhoppning är att länsstämman antar motionen och för den vidare till riksförbundets årsstämma som sin egen. På styrelsens uppdrag Roger Söderling Ordförande i Älmeboda Hembygdsförening Motionen behandlad och antagen på Kronobergs läns Hembygdsförbunds årsstämma den 11 mars 2017 och beslutat föra den vidare till Riksförbundets årsstämma i maj

10 Priset för Årets Hembygdsbok inrättades 2012 och har väckt stort intresse. Tidigare fanns inget nationellt pris som belönade lokalhistorisk forskning och bokutgivning inom hembygdsrörelsen. Sedan tidigare finns Byggnadsvårdspriset, som inte fördelats sedan 2012, Kulturhammaren, som fördelats sporadiskt under senare år, samt hedersplaketterna som delas ut till ett antal medlemmar vid varje riksstämma inrättades priset Årets Hembygdsförening. Styrelsen konstaterar att det trots dessa utmärkelser finns en rad exempel på förtjänstfullt arbete i föreningarna som inte belönas idag och att det därmed kan argumenteras för ytterligare utmärkelser. Styrelsen ser dock ett behov av ett helhetsgrepp på frågan om vilka utmärkelser som förbundet ska fördela, hur nomineringsförfarande och juryarbete ska organiseras, och föreslår därför en utredning som både beaktar utmärkelsernas värde som belöning av insatser och deras värde för SHF:s externa kommunikation och PR. Inte minst är det viktigt att det finns naturliga tillfällen för utdelning av priserna. Styrelsen yrkar på att SHF får i uppdrag att utreda helheten av utmärkelser i riksförbundet och återkomma med förslag till stämman Med detta anses motionen besvarad. Motion 5. SHF och databaserna Gästrike-Hälsinge Hembygdsförbund Vi i Gästrike-Hälsinge Hembygdsförbund vill veta hur själva registerstrukturen bakom Bygdeband ser ut. Vi vet att det inte är en tjänst för databaslagring, men med över en miljon poster måste det ju finnas en databasliknande struktur bakom det publika gränssnittet. På frågan om hur denna struktur är uppbyggd får man svävande svar. Sveriges Hembygdsförbund lägger årligen ner ansenliga summor på att underhålla och utveckla Bygdeband, som snart används av 1/3 av landets alla hembygdsföreningar. Bygdeband är ett utmärkt publiceringsverktyg, men ansvaret för lagringen av grunddata ligger på de enskilda föreningarna. Många hembygdsföreningar har under åren använt databasen Sofie och man stöttar nu i flera länsförbund användandet av Collective Access. Dessa föreningar har olika lösningar på datalagringen, men borde kunna inordnas i den portal för hembygdsrörelsens kulturarv som Bygdeband är. Med tanke på att så många föreningars databaser idag är utestängda från denna publiceringsmöjlighet anser vi från Gästrike-Hälsinge Hembygdsförbund att SHF centralt borde se till att lösa detta problem. Då blir Bygdeband en kunskapsportal för hela hembygdsrörelsen! Owe Norberg, ordförande Styrelsen konstaterar att motionen berör en motion som behandlades av riksstämman 2016, och där beslutet resulterade i ett uppdrag till SHF att genomlysa frågan om hembygdsföreningarnas behov gällande kulturarvsdatabaser för publicering och lagring av kulturarvsdata. Styrelsen tar till sig motionens andemening och hänvisar till redovisning av pågående utrednings- och utvecklingsarbete. Med detta anses motionen besvarad. 10

11 Motion 6. STIM-avtalet Ramundeboda-Laxå Hembygdsförening Ramundeboda-Laxå Hembygdsförening har ingen möjlighet att nyttja avtalet mellan Hembygdsförbundet och STIM. Vår verksamhet är ett bruksmuseum och vi håller hembygdskvällar. Vi har tre träffar med musikinslag med ca besökare och de är, årsmötet, hembygdsdagen och advent (tidigare luciafirande). Vid hembygdsdagen kan det vara svårt att räkna besökarna. Vi har inget inträde utan håller öppet hus i vårt museum och bruksarkiv, folk kommer och går under tiden vi har öppet. I museet har vi både noter och texter från avlidna lokala musiker och vi skulle vilja uppmärksamma deras kulturella gärning. Att inte spela och sjunga deras material vid de tillfällen vi uppmärksammar dem skulle kännas fel. Många texter och låtar är idag helt okända. De har inte hittat vägen ut till den stora allmänheten. Ett avtal som omfattade även dessa tillfällen vore att föredra för oss. Vi använder oss av lokala artister, kyrkokörer och skolklasser och arrangerar inte musikevenemang i vinstsyfte. Jag tror inte vi är ensamma om att ha musikinslag vid nämnda tillfällen och därför skulle ett avtal med den omfattningen gynna alla hembygdsföreningar. Förslag: att Hembygdsförbundet ingår ett avtal med STIM som omfattar även ovan nämnda tillfällen. Charles Swenson Ramundeboda-Laxå Hembygdsförening Avtalet mellan STIM och SHF tecknades 2014 och medförde en större förändring mot tidigare avtal. I det tidigare avtalet svarade SHF för STIM-avgiften för föreningarnas entréfria arrangemang med upp till 100 deltagare. Var det fler än 100 övergick hela ansvaret för arrangemanget till föreningen. Även om det finns klara fördelar med en avtalslösning där föreningar enkelt kan använda musik vid mindre arrangemang, så visade förhandlingen om det nya avtalet att det skulle bli avsevärt dyrare för SHF. STIM argumenterade bl.a. för att det äldre avtalet krävde betydligt mer administration och hade därför inget intresse av en sådan lösning. En återgång till tidigare avtalsstruktur skulle bli flera gånger dyrare än nuvarande avtal som kostar SHF drygt 100 tkr årligen. Styrelsen ser inte att det är möjligt inom ramen för befintliga resurser. Styrelsen yrkar avslag på motionen. 11

12 Motion 7. Valberedningen Gunnar Björklund Bakgrund På stämman i Stockholm 2016 föreslog valberedningen nya ledamöter till kommande valberedningen. Är detta lämpligt? Yrkande att en nomineringskommitté utses som föreslår stämman lämpliga kandidater till kommande valberedningen. att om första attsatsen godkänns, bestämmer stämman antalet ledamöter i nomineringskommittén. att stämman eller SHF styrelse beslutar om vilka personer som skall ingå i nomineringskommittén. att alla medlemmar anslutna till SHF får nominera lämpliga kandidater till valberedningen. Förslagen sänds till nomineringskommittén i god tid före kommande stämma. Gunnar Björklund Sevalla Medlem i Sevalla Hembygdsförening Motionen uppmärksammar en fråga av central betydelse för en fungerande föreningsdemokrati. Men frågan har behandlats relativt nyligen i SHF. Riksstämman i Linköping 2014 gav styrelsen i uppdrag att utarbeta förslag till bestämmelser för valberedningen. En arbetsgrupp tillsattes som efter dialog med regionala hembygdsförbund presenterade ett förslag på riksstämman 2015 i Falun. Förslaget resulterade i ett stämmobeslut om instruktion som ålade valberedningen att även bereda förslag till ledamöter i valberedningen. Styrelsen ser inget skäl att redan nu frångå den ordningen. Styrelsen yrkar avslag på motionen. Motion 8. Införa minimiavgift för anslutna föreningar Stockholms läns Hembygdsförbund Bakgrund: I Stockholms läns Hembygdsförbund finns ett antal föreningar med få medlemmar. Vissa av dessa är gamla föreningar som inte lyckats rekrytera nya medlemmar och inte heller har ork att ta tag i frågan. Så finns det en annan typ av föreningar som är nystartade och ännu inte hunnit värva så många medlemmar, men som troligen kommer att växa successivt under åren. Så finns det ytterligare en tredje kategori som också är nystartade men som inte är traditionella hembygdsföreningar även om de har aktiviteter som traditionellt förknippas med hembygdsrörelsen. Dessa föreningar kommer kanske inte att växa så mycket i medlemsantal men vänder sig med sin verksamhet till många människor. För dessa föreningar har Stockholms läns Hembygdsförbund en minimiavgift på 500 kronor. Sveriges Hembygdsförbund har en övre gräns för medlemsavgiften som innebär att en förening bara betalar för 1000 medlemmar. I nuläget finns inte någon nedre gräns för medlemsavgift vilket innebär att de små föreningarna kostar alltför mycket eftersom de har samma rättigheter till medlemsförmåner som stora föreningar. SHF har därför bett oss att pressa på om att föreningarna bör försöka växa. 12

13 För att stödja nystartade föreningar att bli medlemmar föreslår vi att en minimiavgift införs, på samma sätt som en maxavgift införts. På så sätt kan rörelsen utvecklas i nya former utan att det kostar för mycket i form av uteblivna medlemsavgifter eller att offentliga bidragsorganisationer reagerar på att lokalföreningarna skickar erhållet stöd vidare som en medlemsavgift till sin centralorganisation. Om det visar sig att det är möjligt att räkna fram en minimiavgift bör den avgiften korrespondera mot de fasta kostnaderna som t.ex. Hembygdsförsäkringen. Så att dessa inte överförs till andra föreningar. Med hänvisning till ovanstående föreslår Stockholms läns Hembygdsförbund att årsmötet beslutar - att förbundskansliet får i uppdrag att utreda möjligheten till en minimiavgift för föreningar med få medlemmar till stämman Styrelsen konstaterar att det är de regionala förbundens uppgift att bevilja föreningar medlemskap i SHF och att det därmed är viktigt att man ansluter föreningar som har en uppriktig ambition och reella möjligheter att växa i antal medlemmar. Föreningar i glesbygd kan verka utifrån ett begränsat medlemsunderlag men trots det fylla en mycket viktig roll. Styrelsen anser att SHF har en viktig uppgift att ge dessa små föreningar sitt solidariska stöd. Å andra sidan är det viktigt att stävja missbruk av medlemskapet där en förening bildas främst som plattform för särintressen. Frågan är komplex och därför är en utredning nödvändig. Styrelsen yrkar bifall på motionen. 13