Omvärldsblad Revision nr 1, april 2010

Transkript

1 Kommunal sektor Omvärldsblad Revision nr 1, april Innehållsförteckning Pågående utredningar Planerade propositioner och skrivelser Aktuellt från Sveriges kommuner och landsting Cirkulär I pressen Utblick

2 2 Pågående utredningar Dir. 2010:2010:18 Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av skolans arbete med utsatta barn (U 2009:05). Förlängd tid för uppdraget. Med stöd av regeringens bemyndigande den 3 september 2009 har chefen för Utbildningsdepartementet gett en särskild utredare i uppdrag att se över skolans arbete med utsatta barn (dir. 2009:80). I uppdraget ingår att analysera det arbete som bedrivs, kartlägga hur kommunala och fristående huvudmän inom förskoleverksamheten, skolan och skolbarnsomsorgen samverkar med socialtjänsten, polisen och hälso- och sjukvården samt lämna förslag på åtgärder som underlättar arbetet med sådana barn. Syftet med utredningen är att ytterligare förstärka och effektivisera stödet för utsatta barn. Enligt utredningens direktiv ska uppdraget redovisas senast den 30 juni Det har dock sedan utredningen tillsattes visat sig att den kartläggande uppgiften kommer att bli mer omfattande än vad som inledningsvis bedömdes vara nödvändigt. Utredaren har därför begärt förlängd tid för uppdraget. Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska istället redovisasden 30 november Dir. 2010:2010:12 Tilläggsdirektiv till utredningen Översyn av statlig regional förvaltning m.m. (Fi 2009:07). En särskild utredare har tidigare fått i uppdrag att göra en översyn av den statliga regionala förvaltningen och bl.a. lämna förslag på hur den statliga regionala förvaltningen kan bli tydligare, mer samordnad och ändamålsenlig. Utredaren har även i uppdrag att ge förslag på en ändrad länsindelning i de fall där en ändrad landstingsindelning kan bli aktuell (Fi 2009:07). Utöver det ursprungliga uppdraget ska utredaren också, utifrån Kammarkollegiets yttrande den 10 november 2009 om regionkommuner i Norrland och Svealand, pröva om det är möjligt att finna en gränsdragning som uppfyller indelningslagens krav, dels för Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands läns landsting, dels för Uppsala, Dalarnas och Gävleborgs läns landsting. Utredaren ska även ta ställning till eventuella önskemål från berörda kommuner om länsbyte. Om önskemål framförs av andra landsting om indelningsändringar, ska utredaren i lämplig omfattning bistå dessa med att, utifrån ett helhetsperspektiv, finna en möjlig geografisk indelning som kan leda till bestående fördel. Om utredaren finner att det finns förutsättningar för en indelningsändring, ska utredaren lämna ett förslag på en ekonomisk reglering mellan de berörda landstingen. Dir 2010:2010:9 Vissa frågor om statligt stöd med mera En särskild utredare ska överväga förändringar i de svenska genomförandereglerna på statsstödsområdet. Utredaren ska pröva om bestämmelserna om återkrav av kommunalt stöd i 7 lagen (1994:1845) om tillämpningen av Europeiska gemenskapernas statsstödsregler och motsvarande bestämmelser i 21 förordningen (1988:764) om statligt stöd till näringslivet bör förändras. Vad det gäller är bl.a. om nuvarande förutsättning för återkrav - att kommissionens beslut vunnit laga kraft eller saken prövats av EU-domstolen - är förenlig med EU-rätten. Utredaren ska också ta ställning till om nuvarande bestämmelser om upplysningsskyldighet för kommuner och landsting i 6 samma lag är tillräckliga eller om skyldigheten bör utvidgas till att avse också den situationen att ett stöd redan har införts och kommissionen eventuellt har inlett en prövning. Utredaren ska vidare lämna förslag som tillgodoser Regeringskansliets behov i övrigt av att inhämta uppgifter i ärenden som gäller statligt stöd. 2

3 3 Planerade propositioner och skrivelser 2010 Propositioner som avses bli slutbehandlade av riksdagen före utgången av år Hela listan kan hämtas på; Proposition 2009/10:116 Värdigt liv i äldreomsorgen I propositionen föreslår regeringen att det införs en bestämmelse i socialtjänstlagen (2001:453) förkortad SoL, om en nationell värdegrund för äldreomsorgen. Värdegrunden innebär att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Regeringen föreslår också att det införs en bestämmelse i SoL om att den äldre personen, så långt det är möjligt, ska kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Vidare föreslår regeringen en ändring i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter som ger kommunerna befogenhet att lämna kompensation till en enskild person. En kommun får lämna kompensation till en person när denna inte har fått bistånd enligt SoL inom skälig tid eller i enlighet med beslut av socialnämnden eller ett avgörande av en domstol. Kompensation får även lämnas när socialnämnden inte fullgjort en garanti som lämnats till personen att inom en viss tid eller på ett visst sätt tillhandahålla personen bistånd. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari Proposition 2009/10:82 Upphävande av förköpslagen I propositionen föreslås att förköpslagen (1967:868) upphävs. Regeringen bedömer att förköpslagen har spelat ut sin roll som ett medel att tillgodose kommunernas behov av mark för tätbebyggelse. Även i fråga om de övriga ändamål för vilka kommunen kan utöva förköp har lagen endast en marginell betydelse. Kommunernas, domstolarnas och de statliga myndigheternas administrativa kostnader för att pröva frågor med anknytning till förköpslagen är betydande. Samtidigt medför förköpslagen att ett stort antal fastighetsöverlåtelser fördröjs och att det uppkommer olägenheter och kostnader för fastighetsmarknaden och dess parter. Med hänsyn till att endast ett litet antal fastigheter förköps varje år kan nyttan av regleringen inte anses överstiga de kostnader och olägenheter som tillämpningen medför. I propositionen föreslås även vissa följdändringar i jordabalken och jordförvärvslagen (1979:230). Förköpslagen föreslås upphöra att gälla vid utgången av april Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj Proposition 2009/10:88 Betalningsansvaret för underårigas avgifter inom hälso- och sjukvården och tandvården I propositionen föreslås bl.a. ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), tandvårdslagen (1985:125), lagen (1993:1651) om läkar-vårdsersättning och lagen (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik, med innebörd att avgifter för ett barns hälso- och sjukvård och tandvård ska tas ut av barnets förmyndare. Om det finns särskilda skäl får dock avgiften i stället tas ut av barnet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni Att främja en stabil kommunal sektor över konjukturcykeln ett helt färskt uredeningsdirektiv, dir. 2010:29, beslutat den 25 mars. Utredningen ska bland annat göra en översyn av balanskrav, vissa redovisningsregler samt bedöma förutsättningarna för att införa någon form av stabiliseringsfond. 3

4 4 Akutellt från Sveriges kommuner och landsting Ny myndighet ska granska vård och socialtjänst En arbetsgrupp inrättad av regeringen föreslår att en ny myndighet ska få till uppgift att granska och utvärdera hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Det blir bra både för medborgarna och för kommuner och landsting, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting. Bredare mål behövs för obehöriga elever Elever på IV-programmet bör få kompletterade mål som stödjer deras självkänsla och läroprocess. Endast målet om behörighet till gymnasiet blir för smalt. En åtgärd är en obligatorisk utvecklingsplan som även dokumenterar studier och praktik. En annan är att personal som arbetar med IV-eleverna behöver kompetensutveckling. Det visar en ny rapport från SKL. Unga bidragstagare vill ha egen försörjning Det pågår ett intensivt arbete i många kommuner för att stödja unga hushåll under 25 år att etablera sig på arbetsmarknaden och bli självförsörjande. En nyckel är samverkan mellan olika myndigheter. SKL har nu samlat ett femtiotal goda exempel så att kommuner ska kunna lära av varandra. Miljoner till landstingen när sjukskrivningarna minskar Sjukpenningdagarna minskade med över 25 procent i Värmland, Jämtland och Gotland förra året. Dessa landsting får störst ersättning i enlighet med sjukskrivningsmiljarden. Värmland får 43 miljoner kronor, Jämtland 25 miljoner och Gotland 8 miljoner. Regeringen bör utreda lokal demokrati Regeringen bör tillsätta en demokratiutredning med fokus på den lokala demokratin. Det anser Sveriges Kommuner och Landsting som utvecklar resonemanget i en skrivelse till regeringen. Regionreform senast 2015 Sveriges Kommuner och Landsting vill att regionreformen ska vara genomförd senast Det framgår av en skrivelse som förbundet skickat till Finansdepartementet. Kommuner och landsting kan öka valdeltagandet Lagom till valet presenterar SKL:s demokratiberedning ett antal förslag om hur kommuner och landsting kan arbeta för att öka valdeltagandet. Bland annat framhålls medlemmarnas hemsidor som en viktig kanal för information. 4

5 Nu behövs krafttag för ökad tillgänglighet Tio år efter att riksdagen klubbade en handlingsplan för handikappolitiken är situationen för de funktionshindrade fortfarande nedslående. Därför tar regeringen nu flera initiativ för att förbättra tillgängligheten, skriver Maria Larsson, (KD), Anders Knape, SKL, och Carl Älfvåg, Handisam. Patienter nöjda med sin vårdcentral Nära patienter som gjort ett läkarbesök på en vårdcentral har beskrivit vad de tycker om besöket. En hög andel, 81 procent, anser att de blev bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt. De ansåg också att läkaren svarade begripligt på viktiga frågor om behandling och diagnos. 5 Cirkulär Cirkulärnummer 10:5. Ändringar i stiftelselagen Riksdagen har under 2009 beslutat om vissa ändringar i stiftelselagen (1994:1220) och i viss annan lagstiftning som berör stiftelser. Ändringarna innebär följande. Alla stiftelser ska vara registrerade och tilldelas ett organisationsnummer. Stiftelser bildade av eller tillsammans med staten, en kommun eller ett landsting ska inte längre vara undantagna från fullständig tillsyn. Antalet länsstyrelser som ska vara tillsynsmyndigheter begränsas. Förutsättningarna för ändring av föreskrifter som avser stiftelsens ändamål mildras något. Tillsynsmyndigheten ska i fortsättningen fatta uttryckliga, aktiva, beslut om att tillåta ändring av detaljföreskrifter. Förutsättningarna för att avveckla små stiftelser utökas. Vissa nya regler om bokföringsskyldighet, räkenskapsmaterial, protokoll m.m. införs. Ovan angivna ändringar har som huvudregel trätt i kraft den 1 januari 2010 (SFS 2009:244, prop. 2008/09:84, bet. 2008/09:CU17). Övergångsbestämmelserna är dock detaljerade och redovisas vid behov under respektive avsnitt. A*&op1=&type=&db=CIRK&from=1&toc_length=20&currdoc=12 Cirkulärnummer 10:10. Kommunal fastighetsavgift, prognos för 2010 I detta cirkulär presenteras en första prognos för förändringen i fastighetsavgift per kommun mellan år 2009 och Prognosen är framtagen av SCB och kommunens värde framgår av bilaga 1. Prognosen ger sammantaget intäktsökningar från fastighetsavgiften på drygt 400 miljoner kronor år Det är väsentligt mindre än år 2009 när intäkterna ökade med cirka 1,6 miljarder kronor, trots de regelförändringar som innebär att fler fastigheter omfattas av den kommunala fastighetsavgiften. Eftersom fastighetsavgiften per lägenhet är avsevärt lägre än för småhus har ändrade taxeringsvärden för flerbostadshusen inte samma betydelse för kommunens intäkt som småhustaxeringen. Dessutom har ökningen av inkomstbasbeloppet i år fastställts till endast 0,4 procent. A*&op1=&type=&db=CIRK&from=1&toc_length=20&currdoc=7 Cirkulärnummer 10:12. Budgetförutsättningar för åren Svensk ekonomi tar fart Efter förra höstens kollaps på de finansiella marknaderna, det stora raset i världshandeln och det därmed sammanhängande fallet i svenska företags produktion har 5

6 återhämtningen under 2009 varit förhållandevis svag. De dystra siffrorna till trots har en betydande omsvängning skett i hushållens och företagens förväntningar. Under loppet av fjolåret har optimismen inför framtiden gradvis skruvats upp. Till det ska läggas att fallet i sysselsättningen har stannat av och inte ser ut att bli så omfattande som tidigare befarat. Förutsättningarna är nu goda för en relativ snabb ekonomisk återhämtning. Industriföretagen flaggar för ökad orderingång och produktionsplanerna pekar uppåt. Företagens lager har nått sin botten och kommer knappast att tömmas mer. Det innebär betydande tillskott i efterfrågan. Hushållens sparande är samtidigt rekordhögt. Tillsammans med stigande fastighetsvärden, återhämtade börskurser och ökande inkomster ger det utrymme för ett kraftfullt lyft i hushållens konsumtionsutgifter. Också det bidrar till en ökad efterfrågan. På kort sikt är förutsättningarna därmed goda för en rejäl tillväxtrekyl. I det litet längre perspektivet är utsikterna inte lika lysande. Även om de svenska hushållen och den svenska staten har ordning på sin ekonomi så gäller inte samma sak i omvärlden. Vår bedömning är att förutsättningarna för ett mer påtagligt uppsving på viktiga svenska exportmarknader i Europa och Nordamerika inte är lika uppenbara. En fortsatt måttlig tillväxt internationellt begränsar utvecklingen i vårt eget land. Men trots att återhämtningen hämmas av internationella obalanser räknar vi ändå med en relativt hög tillväxt i svensk BNP: 3,3 procent i år och 2,7 procent nästa år. Normalt brukar en tillväxt kring 3 procent bidra till stigande sysselsättning och minskad arbetslöshet, men detta blir sannolikt inte fallet under 2010 och Orsaken är den ojämnvikt som uppstått i förhållandet mellan produktion och produktionsresurser. I många företag är resursutnyttjandet ytterligt lågt och inte minst då inom industrin. Det innebär att produktionen kan växa högst väsentligt utan att mer resurser, i form av anställda, krävs. Sysselsättningen kommer därför övergångsvis att förbli låg trots god fart i ekonomin. Bedömningen av den ekonomiska utvecklingen efter 2011 utgår från att arbetsmarknaden stegvis tar sig mot balans. Det är liktydigt med en arbetslöshet runt 6 procent jämfört med de 9,5 procent som är den beräknade nivån för innevarande år och nästa. För att få till stånd en sysselsättningsutveckling som är förenlig med detta krävs en efterfråge- och produktionstillväxt som är fortsatt stark. Vi förutsätter att BNP fortsättningsvis växer i en takt med 3-4 procent. A*&op1=&type=&db=CIRK&from=1&toc_length=20&currdoc=5 Cirkulärnummer 10:16. Tröskelvärden vid offentlig upphandling I regeringens Tillkännagivande av tröskelvärden vid offentlig upphandling (SFS 2010:53) anges nya tröskelvärden för upphandling. De värden som nu gäller för kommuner, landsting och kommunala företag är följande. Klassiska sektorn Varor och tjänster euro kronor Byggentreprenader euro kronor Försörjningssektorn Varor och tjänster euro kronor Byggentreprenader euro kronor A*&op1=&type=&db=CIRK&from=1&toc_length=20&currdoc=1 6 I pressen Fler kommuner får flyktingbarn. Allt fler kommuner säger nu ja till att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Inom kort väntas nya platser ha skapats runt om i landet, nästan en fördubbling jämfört med idag. 6

7 227 kommuner i landet har underskott på politiker födda i utlandet. I fem kommuner finns ingen utlandsfödd politiker alls. Arvidsjaur och Piteå är undantag, där finns det en bra representation av utlandsfödda. Forskare: Sämre integration om kommuner tvingas ta emot flyktingar. Socialdemokraterna vill att fler kommuner ska ta emot flyktingar. Men enligt forskningen kan ett sådant system leda till att det tar längre tid för flyktingar att komma in i samhället. 7 Utblick Visionära Arenan och Kommek Mellan den 17 och 19 augusti är det återigen dags för Visionära Arenan och Kommek i Malmö. Förtroendevalda och tjänstemän från hela Sverige samlas dessa dagar för att nätverka, fortbildas och inspireras. Även om programmen för de båda evenemangen inte släppts ännu så har några av arrangörerna besvarat två korta frågor gällande programmen. Linus Owman, en av arrangörerna för Visionära Arenan. Vad skiljer årets Visionära Arena mot föregående? På årets evenemang kommer vi att rikta oss mot en bredare målgrupp. Till skillnad från tidigare år har inte enbart kommuners förtroendevalda revisorer bjudits in. Istället har vi velat bredda Visionära Arenans målgrupp genom att också bjuda in kommunstyrelsers presidier, kommunfullmäktige ordföranden, kommunchefer och ekonomichefer. Därför räknar vi med fler deltagare och programmet innehåller många roliga och spännande inslag. Vad handlar föreläsningarna om? Föreläsningarna handlar om globala, regionala och nationella trender inom sådant som rör offentlig sektor. Vi kommer att beröra internationella frågors påverkan på Sverige, regionernas roll i framtidens välfärd, medias roll i bevakning av valet och organisationskultur. Dessutom blir det spännande underhållning och god mat. P-O Gunnarsson, en av Komrevs seminarieledare på Kommek Vad skiljer årets Kommek mot föregående? En av skillnaderna är att i år kommer också flera av Kommeks sponsorer att anordna seminarier. Vad kommer det seminarium som du medverkar i att handla om? Temat för seminariet är medborgare inflyttande. Mer konkret handlar det om hur kommuner kan involvera invånarna när det gäller den kommunala verksamheten. Förutom seminarieledarna från Komrev kommer vi också få ta del av ett praktiskt exempel genom att Piteå kommuns kommunalråd och kommunchef medverkar. 7